Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående reglering af arbetseller hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne samt afskrifning af detta besvär.

1883-05-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SärU 1883:4, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående reglering af arbetseller hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne samt afskrifning af detta besvär.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank..till Biksd. Kansli den 2 Maj 1888, kl. 7 e. m.

Särskilda Utskottets Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts

nådiga proposition angående reglering af arbets- eller

hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne

samt afskrifning af detta besvär.

Uti berörde nådiga proposition har Kongl. Maj:t — under åberopande

af ett vid propositionen fogadt utdrag af protokollet öfver

finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 8 Januari

innevarande år — föreslagit Riksdagen att i fråga om ännu qvarstående

arbets- eller hofveriskyldighet till vissa kronans egendomar i

Skåne samt utgörande af afgäld för upphörd sådan skyldighet besluta:

l:o) att arbets- eller hofveriskyldighet, som från vissa hemman

och lägenheter, hvilka äro af skatte natur eller innehafvas med stadgad

åborätt, ännu utgöres in natura till vissa kronans egendomar i

Skåne, skall upphöra;

2:o) att den afgäld, som enligt hittills bestämda grunder fordrats

af hemman för befrielse från hofveriskyldigheten, skall, så snart samma

skyldighet upphör, hofverihemmanen åläggas, dock så att, der den

hittills fordrade afgälden bestått af spanmål, densamma omsättes till

penningar med användande af medeltalet af 1834—1843 årens markegångspris;
Bih.

till Biksd. Prot. 1883. 8 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

3:o) att den afgäld af hemman för redan upphörd hofveriskyldighet,

som tillkommit enligt af Kongl. Maj:t faststäld öfverenskommelse

eller utan föregående öfverenskommelse påförts genom offentlig myndighets

beslut, skall, så vida afgälden är bestämd i spanmål eller dagsverken,

omsättas till penningar med tillämpning af medeltalet af 1834

—1843 årens markegångspris, hvaremot den afgäld, som är bestämd i

penningar, förblifver orubbad; skolande nu stadgade omsättning tilllämpas

från och med år 1884;

4:o) att afgäld för arbetsskyldiga lägenheter eller gatuhus, vare

sig dessa redan vunnit befrielse från arbetsskyldigheten in natura eller

icke, påföres hvarje lägenhet med ett belopp i penningar, som står i

samma förhållande till lägenhetens taxeringsvärde för år 1878, som

summan af de afgäldsbelopp, hvilka enligt nu stadgade grunder äro

eller varda påförda de arbetsskyldiga hemmanen vid samma kungsgård,

dit lägenheten är arbetsskyldi^-, står till hemmanens sammanlagda

taxeringsvärde för nämnda år; dock att för de under Dalby och

Flyinge kungsgårdar arbetsskyldiga gatuhus detta stadgande må vinna

tillämpning endast så vida afgälden, på sådant sätt bestämd, icke öfverstiger

värdet af gatuhusens genom behörig undersökning utrönta författningsenliga

arbetsskyldighet, uträknad efter medeltalet af de i nästförestående

punkt omförmälda årens markegångspris; börande i annat

fall afgälden bestämmas efter nämnda medelpris;

5:o) att den för arbetsskyldigheten afkortade ränta skall, der

denna skyldighet upphört eller i mån som densamma1 upphör, till statsverket

ingå;

6:o) att all afgäld för upphörd arbetsskyldighet skall till statsverket

ingå från och med år 1884;

7:o) att der utfärdadt arrendekontrakt om egendom, till hvilken

arbete utgöres, innehåller bestämmelser, enligt hvilka arbetsskyldighetens

upphörande måste blifva beroende af arrendator^ bifall, denne

må, om han afstå]- från arbetsbiträdet, tillgodonjuta nedsättning i det

årliga arrendet, motsvarande afgäldens belopp, förhöjdt med en fjerdedel,

samt den för arbetsskyldigheten afkortade räntan; börande i detta

fall förändringen inträda med nytt kalenderår;

8:o) att, i händelse Flyinge stuteriinrättning eger rätt till arbetsbiträde

af gatuhus, som eldigt 4:de punkten skola derifrån befrias emot

afgäld, ersättning till stuteriinrättningen skall af statsmedel utbetalas

enligt de i nästföregående punkt bestämda grunder;

9:o) att den afgäld, som nu ingår till landshöfdingelöneregleringsfonden

för upphörd arbetsskyldighet till Alnarps kungsgård, skall från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottds Utlåtande N:o 4.

3

och med det år, då afgälden indrages till statsverket, fonden af statsmedel

ersättas enligt de grunder, som nu gälla för afgäldens utgörande;

10:o) att den afgäld för upphörd arbets- och hofveriskyldighet,

som enligt förestående grunder är eller varder bestämd, äfvensom ännu

in natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldighet till sådane egendomar,

för hvars upphörande hinder möter i gällande arrendekontrakt,

skall afskrifvas samtidigt med och efter samma grunder, som för grundskattens

afskrifning varda af Konung och Riksdag bestämda; och skall

hvad angår den ännu in natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldigheten

afskrifningen verkställas på det sätt, att hvarje hemman och

lägenhet, som har ett dylikt åliggande, så länge detsamma fortfar,

derför årligen af statsmedel tillgodonjuter ersättning, motsvarande så

stor procent af det enligt ofvanstående grunder bestämda afgäldsbeloppet,

som till och med året näst före ersättningens utbetalande blifvit å

grundskatten afskrifven, hvaremot, så snart under afskrifningstiden

arbetsskyldigheten upphör, den derför bestämda afgäld jemte den för

arbetet afkortade ränta, minskade enligt afskrifningsplanen för grundskatten,

till statsverket utgöres; samt

11 ro) att ersättning, hvarom i nästföregående punkt sägs, skall

vid de årliga kronouppbördsstämmorna till vederbörande utbetalas för

det nästföregående året.

Tillika har Kong!. Maj:t, för den händelse Riksdagen komnie att

bifalla denna framställning, föreslagit, att de belopp, som på grund af

8:de eller 9:de punkterna i Kongl. Maj:ts proposition kunde ifrågakomma

att af statsverket gäldas, finge förskjutas af tillgängliga medel,

hvarefter förskotten borde hos Riksdagen till ersättande anmälas.

Den skatteregleringskomité, åt hvilken Kongl. Magt den 20 Juni

1879 lemnade nådigt uppdrag att efter fullständig utredning af alla

skatteförhållanden i riket uppgöra förslag till en på denna utredninggrundad

rättvis fördelning af skattebördorna, har jemväl till behandling

förehaft frågan om hofveriskyldigheten och uti sitt den 13 September

1882 afgifna utlåtande och förslag angående skatteförhållandena i riket,

efter en fullständig utredning rörande uppkomsten och beskaffenheten

af denna arbetsskyldighet, föreslagit bestämmelser angående en reglering

och afskrifning af densamma; och med detta förslag öfverensstämmer

i hufvudsakliga delar Kongl. Maj:ts nu föreliggande proposition.

Då Utskottets förslag till bestämmelser i ämnet icke företer några

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

väsentliga skiljaktigheter från Kongl. Maj:ts proposition, liar Utskottet

ansett till fyllest att, med åberopande af den utredning och motivering,

som förefinnas i skatteregleringskomiténs utlåtande*) och det vid propositionen

fogade utdrag af statsrådsprotokollet, här endast redogöra för

skälen till de ändringar, Utskottet ansett sig böra föreslå.

I detta afseende har Utskottet ansett ordet »dagsverken» i punkten

3:o) böra utbytas mot »dagsverkslösen», då det synts Utskottet innebära

en oegentlighet att tala om en i dagsverken bestämd afgäld.

Sedan Kongl. Magt i punkten 4:o) föreslagit, att afgäld för arbetsskyldiga

lägenheter eller gatuhus skall påföras hvarje lägenhet med

ett belopp i penningar, som står i samma förhållande till lägenhetens

taxeringsvärde för år 1878, som summan af de afgäldsbelopp, hvilka enligt

nu stadgade grunder äro eller varda påförda de arbetsskyldiga

hemmanen vid samma kungsgård, dit lägenheten är arbetsskyldig, står

till hemmanens sammanlagda taxeringsvärde för nämnda år, föreslår

Kongl. Maj:t, att detta stadgande för de under Dalby och Flyinge kungsgårdar

arbetsskyldiga gatuhus må vinna tillämpning endast sä vida afgälden,

på nämnda sätt bestämd, icke öfverstiger värdet af gatuhusens

genom behörig undersökning utrönta författningsenliga arbetsskyldighet,

uträknad efter medeltalet af 1834—1843 årens markegångspris, men att

i annat fall afgälden bör bestämmas efter nämnda medelpris. Detta

förbehåll, som torde vara föranledt deraf att utredning saknas om vidden

af den arbetsskyldighet, som må åligga vissa gatuhus till nämnde

kungsgårdar, har tydligen tillkommit för att betrygga egare eller innehafvare

af dessa gatuhus mot äfventyret att nödgas betala lösen för en

större arbetsskyldighet än den, som genom författning eller arbetskontrakt

blifvit bestämd; hvaremot ett dylikt stadgande icke .ansetts nödigt

beträffande de till öfriga, kronoegendomar arbetsskyldiga gatuhus, då

vid regleringen af dessas arbetsskyldighet ett sådant förhållande icke

lärer inträffa, som det i fråga om gatuhusen under Dalby och Flyinge

såsom en möjlighet förutsatta. Ehuruväl således detta förbehåll torde

vid verkställigheten kunna vinna tillämpning endast för de under sistnämnda

kungsgårdar arbetsskyldiga gatuhus, har Utskottet dock ansett

lämpligt att utsträcka det till samtliga arbetsskyldiga gatuhus för att

icke gifva anledning till den förmodan, att några undantagsbestämmelser

till förmån endast för gatuhusen vid vissa egendomar härmed

åsyftas.

Med anledning af innehållet i punkten 9:o) har Utskottet bort tillkännagifva,

att Utskottet icke förbisett, det innevarande Riksdag beslu
-

Sidd. 84—101 och 192—196.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

5

tat att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föi

Riksdagen framlägga förslag angående landshöfdingelöneregleringsfondens

indragning till statsverket, men Utskottet har häraf icke funnit anledning

att föreslå någon ändring i nämnde punkt, då den deri omformälda

ersättning väl lärer af sig sjelf upphöra att utgå, i händelse fonden

blifver till statsverket indragen.

Då Utskottet i likhet med Kongl. Maj:t finner ifrågavarande besvär

böra afskrifvas samtidigt med grundskatten och efter samma grunder,

som för dennas afskrifning kunna varda bestämda, men den af Utskottet

nu föreslagna förvandling och reglering af besväret synes böra

ega rum, äfven om grundskattens afskrifning icke nu beslutas, har Utskottet,

för att förslaget må kunna antagas oberoende af den utgång,

frågan om afskrifningen kan erhålla, affatta!, punkten ll:o) så, att en afskrifning

af besväret skall ega rum endast för den händelse Konung

och Riksdag fatta sammanstämmande beslut om grundskattens afskrifning.

— I samma punkt har Utskottet derjemte ansett lämpligt att vidtaga

en mindre redaktionsförändring.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet hemställa:
att

Riksdagen i fråga om ännu qvarstående arbetseller

hofveriskyldighet till vissa kronans egendomar i Skåne

samt utgörande af afgäld för upphörd sådan skyldighet

må för sin del besluta :

l:o) att arbets- eller hofveriskyldighet, som från

vissa hemman och lägenheter, hvilka äro af skatte natur

eller innehafvas med stadgad åborätt, ännu utgöres in natura

till vissa kronans egendomar i Skåne, skall upphöra;

2:o) att den afgäld, som enligt hittills bestämda grunder

fordrats af hemman för befrielse från hofveriskyldigheten,

skall, så snart samma skyldighet upphör, liofverihemmanen

åläggas, dock så att, der den hittills fordrade

afgälden bestått af spanmål, densamma omsättes till penningar

med användande af medeltalet af 1834—1843 årens

markegångspris;

3:o) att den afgäld af hemman för redan upphörd

hofveriskyldighet, som tillkommit enligt af Kongl. Maj:t

faststäld öfverenskommelse eller utan föregående öfverenskommelse

påförts genom offentlig myndighets beslut,

skall, så vida afgälden är bestämd i spanmål eller dags
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Särskilda Utskottets Utlåtande A :o 4.

verkslösen, omsättas till penningar med tillämpning af medeltalet

af 1834—1843 årens markegångspris, hvaremot den

afgäld, som är bestämd i penningar, förblifver orubbad;

skolande nu stadgade omsättning tillämpas från och med

år 1884;

4:o) att afgäld för arbetsskyldiga lägenheter eller yatuhus,

vare sig dessa redan vunnit befrielse från arbetsskyldigheten

in natura eller icke, påföres hvarje lägenhet med

ett belopp i penningar, som står i samma förhållande till

lägenhetens taxeringsvärde för år 1878, som summan åt

de afgäldsbelopp, hvilka enligt nu stadgade grunder äro

eller varda påförda de arbetsskyldiga hemmanen vid samma

kungsgård, dit lägenheten är arbetsskyldig, står till hemmanens

sammanlagda taxeringsvärde för nämnda år; dock

att detta stadgande må vinna tillämpning endast så vida

afgälden, på sådant sätt bestämd, icke öfverstiger värdet

af gatuhusens genom behörig undersökning utrönta författningsenliga

arbetsskyldighet, uträknad efter medeltalet

af de i nästförestående punkt omförmälda årens markegångspris;

börande i annat fall afgälden bestämmas efter

nämnda medelpris;

5:o) att den för ar b ets sky 1 d iglie te 1i afkortade ränta

skall, der denna skyldighet upphört eller i mån som densamma

upphör till statsverket ingå;

6:o) att all afgäld för upphörd arbetsskyldighet skall

till statsverket ingå från och med år 1884;

7:o) att der utfärdadt arrendekontrakt om egendom,

till hvilken arbete utgöres, innehåller bestämmelser, enligt

hvilka arbetsskyldighetens upphörande måste blifva beroende

af arrendatorns bifall, denne må, om han afstår från

arbetsbiträdet, tillgodonjuta nedsättning i det årliga arrendet,

motsvarande afgäldens belopp, förhöjdt med eu fjerdedel,

samt den för ar betsskyldigheten afkortade räntan;

börande i detta fall förändringen inträda med nytt kalenderår

;

8:o) att i händelse Flyinge stuteriinrättning eger rätt

till arbetsbiträde af gatuhus, som enligt 4:de punkten skola

derifrån befrias emot afgäld, ersättning till stuteriinrättningen

skall af statsmedel utbetalas enligt de i nästföregående

punkt bestämda grunder;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.

7

9:o) att den afgäld, som nu ingår till landshöfdingelöneregleringsfonden

för upphörd arbetsskyldighet till Alnarps

kungsgård, skall från och med det år, då afgälden

indrages till statsverket, fonden af statsmedel ersättas enligt

de grunder, som nu gälla för afgäldéns utgörande;

10:o) att de belopp, som på grund af 8:de eller 9:de

punkterna kunna ifrågakomma att af statsverket gäldas, må

förskjutas af tillgängliga medel, hvarefter förskotten höra

hos Riksdagen till ersättande anmälas;

ll:o) att, derest beslut af Konung och Riksdag varder

fattadt angående grundskattens afskrifning, den afgäld för

upphörd arbets- eller hofveriskyldighet, som enligt förestående

grunder är eller varder bestämd, äfvensom ännu in

natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldighet, för hvars

upphörande hinder möter i gällande arrendekontrakt, skall

afskrifvas samtidigt med grundskatten och efter samma grunder,

som för dess afskrifning varda bestämda; och skall hvad

angår den ännu in natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldigheten

afskrifningen verkställas på det sätt, att

hvarje hemman och lägenhet, som har ett dylikt åliggande,

så länge detsamma fortfar, derför årligen af statsmedel tillgodonjuter

ersättning, motsvarande så stor procent af det

enligt ofvanstående grunder bestämda afgäldsbeloppet, som

till och med året näst före ersättningens utbetalande blifvit

å grundskatten afskrifven, hvaremot, så snart under afskrifningstiden

arbetsskyldigheten upphör, den derför bestämda

afgäld jemte den för a rbetet af kortade ränta, minskade enligt

afskrifningsplanen för grundskatten, till statsverket utgöres;

samt

12:o) att ersättning, hvarom i nästföregående punkt

sägs, skall vid de årliga kronouppbördsstämmorna till vederbörande

utbetalas för det nästföregående'' året.

Stockholm den 2 Maj 1883.

På Särskilda Utskottets vägnar:

Louis De Geer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:50 Skrifvelse till Konungen, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 28 ifråga om reglering af arbetseller hofver iskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne s. 11 i texten