Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående reglering af arbetseller hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne samt afskrifning af detta besvär.
1883-05-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SärU 1883:4, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående reglering af arbetseller hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne samt afskrifning af detta besvär.
Dokumentets text
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank..till Biksd. Kansli den 2 Maj 1888, kl. 7 e. m.
Särskilda Utskottets Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition angående reglering af arbets- eller
hofveriskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne
samt afskrifning af detta besvär.
Uti berörde nådiga proposition har Kongl. Maj:t — under åberopande
af ett vid propositionen fogadt utdrag af protokollet öfver
finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 8 Januari
innevarande år — föreslagit Riksdagen att i fråga om ännu qvarstående
arbets- eller hofveriskyldighet till vissa kronans egendomar i
Skåne samt utgörande af afgäld för upphörd sådan skyldighet besluta:
l:o) att arbets- eller hofveriskyldighet, som från vissa hemman
och lägenheter, hvilka äro af skatte natur eller innehafvas med stadgad
åborätt, ännu utgöres in natura till vissa kronans egendomar i
Skåne, skall upphöra;
2:o) att den afgäld, som enligt hittills bestämda grunder fordrats
af hemman för befrielse från hofveriskyldigheten, skall, så snart samma
skyldighet upphör, hofverihemmanen åläggas, dock så att, der den
hittills fordrade afgälden bestått af spanmål, densamma omsättes till
penningar med användande af medeltalet af 1834—1843 årens markegångspris;
Bih.
till Biksd. Prot. 1883. 8 Sami. 1 Afd. 4 Häft.
2
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
3:o) att den afgäld af hemman för redan upphörd hofveriskyldighet,
som tillkommit enligt af Kongl. Maj:t faststäld öfverenskommelse
eller utan föregående öfverenskommelse påförts genom offentlig myndighets
beslut, skall, så vida afgälden är bestämd i spanmål eller dagsverken,
omsättas till penningar med tillämpning af medeltalet af 1834
—1843 årens markegångspris, hvaremot den afgäld, som är bestämd i
penningar, förblifver orubbad; skolande nu stadgade omsättning tilllämpas
från och med år 1884;
4:o) att afgäld för arbetsskyldiga lägenheter eller gatuhus, vare
sig dessa redan vunnit befrielse från arbetsskyldigheten in natura eller
icke, påföres hvarje lägenhet med ett belopp i penningar, som står i
samma förhållande till lägenhetens taxeringsvärde för år 1878, som
summan af de afgäldsbelopp, hvilka enligt nu stadgade grunder äro
eller varda påförda de arbetsskyldiga hemmanen vid samma kungsgård,
dit lägenheten är arbetsskyldi^-, står till hemmanens sammanlagda
taxeringsvärde för nämnda år; dock att för de under Dalby och
Flyinge kungsgårdar arbetsskyldiga gatuhus detta stadgande må vinna
tillämpning endast så vida afgälden, på sådant sätt bestämd, icke öfverstiger
värdet af gatuhusens genom behörig undersökning utrönta författningsenliga
arbetsskyldighet, uträknad efter medeltalet af de i nästförestående
punkt omförmälda årens markegångspris; börande i annat
fall afgälden bestämmas efter nämnda medelpris;
5:o) att den för arbetsskyldigheten afkortade ränta skall, der
denna skyldighet upphört eller i mån som densamma1 upphör, till statsverket
ingå;
6:o) att all afgäld för upphörd arbetsskyldighet skall till statsverket
ingå från och med år 1884;
7:o) att der utfärdadt arrendekontrakt om egendom, till hvilken
arbete utgöres, innehåller bestämmelser, enligt hvilka arbetsskyldighetens
upphörande måste blifva beroende af arrendator^ bifall, denne
må, om han afstå]- från arbetsbiträdet, tillgodonjuta nedsättning i det
årliga arrendet, motsvarande afgäldens belopp, förhöjdt med en fjerdedel,
samt den för arbetsskyldigheten afkortade räntan; börande i detta
fall förändringen inträda med nytt kalenderår;
8:o) att, i händelse Flyinge stuteriinrättning eger rätt till arbetsbiträde
af gatuhus, som eldigt 4:de punkten skola derifrån befrias emot
afgäld, ersättning till stuteriinrättningen skall af statsmedel utbetalas
enligt de i nästföregående punkt bestämda grunder;
9:o) att den afgäld, som nu ingår till landshöfdingelöneregleringsfonden
för upphörd arbetsskyldighet till Alnarps kungsgård, skall från
Särskilda Utskottds Utlåtande N:o 4.
3
och med det år, då afgälden indrages till statsverket, fonden af statsmedel
ersättas enligt de grunder, som nu gälla för afgäldens utgörande;
10:o) att den afgäld för upphörd arbets- och hofveriskyldighet,
som enligt förestående grunder är eller varder bestämd, äfvensom ännu
in natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldighet till sådane egendomar,
för hvars upphörande hinder möter i gällande arrendekontrakt,
skall afskrifvas samtidigt med och efter samma grunder, som för grundskattens
afskrifning varda af Konung och Riksdag bestämda; och skall
hvad angår den ännu in natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldigheten
afskrifningen verkställas på det sätt, att hvarje hemman och
lägenhet, som har ett dylikt åliggande, så länge detsamma fortfar,
derför årligen af statsmedel tillgodonjuter ersättning, motsvarande så
stor procent af det enligt ofvanstående grunder bestämda afgäldsbeloppet,
som till och med året näst före ersättningens utbetalande blifvit å
grundskatten afskrifven, hvaremot, så snart under afskrifningstiden
arbetsskyldigheten upphör, den derför bestämda afgäld jemte den för
arbetet afkortade ränta, minskade enligt afskrifningsplanen för grundskatten,
till statsverket utgöres; samt
11 ro) att ersättning, hvarom i nästföregående punkt sägs, skall
vid de årliga kronouppbördsstämmorna till vederbörande utbetalas för
det nästföregående året.
Tillika har Kong!. Maj:t, för den händelse Riksdagen komnie att
bifalla denna framställning, föreslagit, att de belopp, som på grund af
8:de eller 9:de punkterna i Kongl. Maj:ts proposition kunde ifrågakomma
att af statsverket gäldas, finge förskjutas af tillgängliga medel,
hvarefter förskotten borde hos Riksdagen till ersättande anmälas.
Den skatteregleringskomité, åt hvilken Kongl. Magt den 20 Juni
1879 lemnade nådigt uppdrag att efter fullständig utredning af alla
skatteförhållanden i riket uppgöra förslag till en på denna utredninggrundad
rättvis fördelning af skattebördorna, har jemväl till behandling
förehaft frågan om hofveriskyldigheten och uti sitt den 13 September
1882 afgifna utlåtande och förslag angående skatteförhållandena i riket,
efter en fullständig utredning rörande uppkomsten och beskaffenheten
af denna arbetsskyldighet, föreslagit bestämmelser angående en reglering
och afskrifning af densamma; och med detta förslag öfverensstämmer
i hufvudsakliga delar Kongl. Maj:ts nu föreliggande proposition.
Då Utskottets förslag till bestämmelser i ämnet icke företer några
opaginerad Kontrollera mot PDF
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
väsentliga skiljaktigheter från Kongl. Maj:ts proposition, liar Utskottet
ansett till fyllest att, med åberopande af den utredning och motivering,
som förefinnas i skatteregleringskomiténs utlåtande*) och det vid propositionen
fogade utdrag af statsrådsprotokollet, här endast redogöra för
skälen till de ändringar, Utskottet ansett sig böra föreslå.
I detta afseende har Utskottet ansett ordet »dagsverken» i punkten
3:o) böra utbytas mot »dagsverkslösen», då det synts Utskottet innebära
en oegentlighet att tala om en i dagsverken bestämd afgäld.
Sedan Kongl. Magt i punkten 4:o) föreslagit, att afgäld för arbetsskyldiga
lägenheter eller gatuhus skall påföras hvarje lägenhet med
ett belopp i penningar, som står i samma förhållande till lägenhetens
taxeringsvärde för år 1878, som summan af de afgäldsbelopp, hvilka enligt
nu stadgade grunder äro eller varda påförda de arbetsskyldiga
hemmanen vid samma kungsgård, dit lägenheten är arbetsskyldig, står
till hemmanens sammanlagda taxeringsvärde för nämnda år, föreslår
Kongl. Maj:t, att detta stadgande för de under Dalby och Flyinge kungsgårdar
arbetsskyldiga gatuhus må vinna tillämpning endast sä vida afgälden,
på nämnda sätt bestämd, icke öfverstiger värdet af gatuhusens
genom behörig undersökning utrönta författningsenliga arbetsskyldighet,
uträknad efter medeltalet af 1834—1843 årens markegångspris, men att
i annat fall afgälden bör bestämmas efter nämnda medelpris. Detta
förbehåll, som torde vara föranledt deraf att utredning saknas om vidden
af den arbetsskyldighet, som må åligga vissa gatuhus till nämnde
kungsgårdar, har tydligen tillkommit för att betrygga egare eller innehafvare
af dessa gatuhus mot äfventyret att nödgas betala lösen för en
större arbetsskyldighet än den, som genom författning eller arbetskontrakt
blifvit bestämd; hvaremot ett dylikt stadgande icke .ansetts nödigt
beträffande de till öfriga, kronoegendomar arbetsskyldiga gatuhus, då
vid regleringen af dessas arbetsskyldighet ett sådant förhållande icke
lärer inträffa, som det i fråga om gatuhusen under Dalby och Flyinge
såsom en möjlighet förutsatta. Ehuruväl således detta förbehåll torde
vid verkställigheten kunna vinna tillämpning endast för de under sistnämnda
kungsgårdar arbetsskyldiga gatuhus, har Utskottet dock ansett
lämpligt att utsträcka det till samtliga arbetsskyldiga gatuhus för att
icke gifva anledning till den förmodan, att några undantagsbestämmelser
till förmån endast för gatuhusen vid vissa egendomar härmed
åsyftas.
Med anledning af innehållet i punkten 9:o) har Utskottet bort tillkännagifva,
att Utskottet icke förbisett, det innevarande Riksdag beslu
-
Sidd. 84—101 och 192—196.
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
5
tat att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föi
Riksdagen framlägga förslag angående landshöfdingelöneregleringsfondens
indragning till statsverket, men Utskottet har häraf icke funnit anledning
att föreslå någon ändring i nämnde punkt, då den deri omformälda
ersättning väl lärer af sig sjelf upphöra att utgå, i händelse fonden
blifver till statsverket indragen.
Då Utskottet i likhet med Kongl. Maj:t finner ifrågavarande besvär
böra afskrifvas samtidigt med grundskatten och efter samma grunder,
som för dennas afskrifning kunna varda bestämda, men den af Utskottet
nu föreslagna förvandling och reglering af besväret synes böra
ega rum, äfven om grundskattens afskrifning icke nu beslutas, har Utskottet,
för att förslaget må kunna antagas oberoende af den utgång,
frågan om afskrifningen kan erhålla, affatta!, punkten ll:o) så, att en afskrifning
af besväret skall ega rum endast för den händelse Konung
och Riksdag fatta sammanstämmande beslut om grundskattens afskrifning.
— I samma punkt har Utskottet derjemte ansett lämpligt att vidtaga
en mindre redaktionsförändring.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet hemställa:
att
Riksdagen i fråga om ännu qvarstående arbetseller
hofveriskyldighet till vissa kronans egendomar i Skåne
samt utgörande af afgäld för upphörd sådan skyldighet
må för sin del besluta :
l:o) att arbets- eller hofveriskyldighet, som från
vissa hemman och lägenheter, hvilka äro af skatte natur
eller innehafvas med stadgad åborätt, ännu utgöres in natura
till vissa kronans egendomar i Skåne, skall upphöra;
2:o) att den afgäld, som enligt hittills bestämda grunder
fordrats af hemman för befrielse från hofveriskyldigheten,
skall, så snart samma skyldighet upphör, liofverihemmanen
åläggas, dock så att, der den hittills fordrade
afgälden bestått af spanmål, densamma omsättes till penningar
med användande af medeltalet af 1834—1843 årens
markegångspris;
3:o) att den afgäld af hemman för redan upphörd
hofveriskyldighet, som tillkommit enligt af Kongl. Maj:t
faststäld öfverenskommelse eller utan föregående öfverenskommelse
påförts genom offentlig myndighets beslut,
skall, så vida afgälden är bestämd i spanmål eller dags
-
6
Särskilda Utskottets Utlåtande A :o 4.
verkslösen, omsättas till penningar med tillämpning af medeltalet
af 1834—1843 årens markegångspris, hvaremot den
afgäld, som är bestämd i penningar, förblifver orubbad;
skolande nu stadgade omsättning tillämpas från och med
år 1884;
4:o) att afgäld för arbetsskyldiga lägenheter eller yatuhus,
vare sig dessa redan vunnit befrielse från arbetsskyldigheten
in natura eller icke, påföres hvarje lägenhet med
ett belopp i penningar, som står i samma förhållande till
lägenhetens taxeringsvärde för år 1878, som summan åt
de afgäldsbelopp, hvilka enligt nu stadgade grunder äro
eller varda påförda de arbetsskyldiga hemmanen vid samma
kungsgård, dit lägenheten är arbetsskyldig, står till hemmanens
sammanlagda taxeringsvärde för nämnda år; dock
att detta stadgande må vinna tillämpning endast så vida
afgälden, på sådant sätt bestämd, icke öfverstiger värdet
af gatuhusens genom behörig undersökning utrönta författningsenliga
arbetsskyldighet, uträknad efter medeltalet
af de i nästförestående punkt omförmälda årens markegångspris;
börande i annat fall afgälden bestämmas efter
nämnda medelpris;
5:o) att den för ar b ets sky 1 d iglie te 1i afkortade ränta
skall, der denna skyldighet upphört eller i mån som densamma
upphör till statsverket ingå;
6:o) att all afgäld för upphörd arbetsskyldighet skall
till statsverket ingå från och med år 1884;
7:o) att der utfärdadt arrendekontrakt om egendom,
till hvilken arbete utgöres, innehåller bestämmelser, enligt
hvilka arbetsskyldighetens upphörande måste blifva beroende
af arrendatorns bifall, denne må, om han afstår från
arbetsbiträdet, tillgodonjuta nedsättning i det årliga arrendet,
motsvarande afgäldens belopp, förhöjdt med eu fjerdedel,
samt den för ar betsskyldigheten afkortade räntan;
börande i detta fall förändringen inträda med nytt kalenderår
;
8:o) att i händelse Flyinge stuteriinrättning eger rätt
till arbetsbiträde af gatuhus, som enligt 4:de punkten skola
derifrån befrias emot afgäld, ersättning till stuteriinrättningen
skall af statsmedel utbetalas enligt de i nästföregående
punkt bestämda grunder;
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 4.
7
9:o) att den afgäld, som nu ingår till landshöfdingelöneregleringsfonden
för upphörd arbetsskyldighet till Alnarps
kungsgård, skall från och med det år, då afgälden
indrages till statsverket, fonden af statsmedel ersättas enligt
de grunder, som nu gälla för afgäldéns utgörande;
10:o) att de belopp, som på grund af 8:de eller 9:de
punkterna kunna ifrågakomma att af statsverket gäldas, må
förskjutas af tillgängliga medel, hvarefter förskotten höra
hos Riksdagen till ersättande anmälas;
ll:o) att, derest beslut af Konung och Riksdag varder
fattadt angående grundskattens afskrifning, den afgäld för
upphörd arbets- eller hofveriskyldighet, som enligt förestående
grunder är eller varder bestämd, äfvensom ännu in
natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldighet, för hvars
upphörande hinder möter i gällande arrendekontrakt, skall
afskrifvas samtidigt med grundskatten och efter samma grunder,
som för dess afskrifning varda bestämda; och skall hvad
angår den ännu in natura qvarstående arbets- eller hofveriskyldigheten
afskrifningen verkställas på det sätt, att
hvarje hemman och lägenhet, som har ett dylikt åliggande,
så länge detsamma fortfar, derför årligen af statsmedel tillgodonjuter
ersättning, motsvarande så stor procent af det
enligt ofvanstående grunder bestämda afgäldsbeloppet, som
till och med året näst före ersättningens utbetalande blifvit
å grundskatten afskrifven, hvaremot, så snart under afskrifningstiden
arbetsskyldigheten upphör, den derför bestämda
afgäld jemte den för a rbetet af kortade ränta, minskade enligt
afskrifningsplanen för grundskatten, till statsverket utgöres;
samt
12:o) att ersättning, hvarom i nästföregående punkt
sägs, skall vid de årliga kronouppbördsstämmorna till vederbörande
utbetalas för det nästföregående'' året.
Stockholm den 2 Maj 1883.
På Särskilda Utskottets vägnar:
Louis De Geer.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1883:50 Skrifvelse till Konungen, angående Kongl. Maj:ts proposition N:o 28 ifråga om reglering af arbetseller hofver iskyldigheten till vissa kronans egendomar i Skåne s. 11 i texten