Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel.

1883-02-22 · 55 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 50 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1883:10a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10 å.

1

&:o 10 a.

Ank. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 1883, kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjette hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Rörande sjette hufvudtiteln eller anslagen under Civildepartementet

hafva vid denna riksdag följande ändringar ifrågakomma:

&

Kommerskollegium.

i:o. Af skäl (se statsrådsprotokollet sid. 2) att Högsta Domstolen Angående

ännu icke hunnit afgifva yttrande öfver ett inom Civildepartementet upp- räit f°r

gjordt förslag till förordning angående grufvor, samt att något definitivt för- uiugiumatt

slag till grufvelagstiftning således icke ännu kunnat Kongl. Maj:t föreläggas, disponera,

och då den slutliga lösningen af frågorna angående Kommerskollegiets in- let’am ^n-67''

dragning och lönereglering för bergmästare vore beroende af bland annat tulde

grundsatser, som komme att göras gällande i den blifvande grufvelag- förbättring

stiftningen, har Kong], Makt nu föreslagit Riksdagen att, i likhet med före-/®r h<''iiegiet

gaende Riksdagar, ,taTm.

dels medgifva, att de lönebelopp, som äro i Kommerskollegiets stat i1 och 2J

anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats- tit skottets Utlå tande N:o 10 ä.

syntes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, finge intill slutet ai

år 1884, i den man de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunde

finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän, med

undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1884 till samma

belopp som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1884 anvisa

8,540 kronor;

dels ock likaledes på extra stat för år 1884 anvisa såsom tillfällig

löneförbättring för fyra bergmästare, som sakna boställe, och tre tjenstemän

vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner eller tillsammans

2,420 kronor.

Utskottet har så mycket mindre att erinra mot förevarande framställning,

som statsrådsprotokollet synes gifva vid handen att, när allenast Högsta

Domstolens yttrande öfver förslaget till grufvestadga till Kongl. Maj:t inkommit,

något hinder icke torde möta för framläggande af förslag till grufvelagstiftningens

ordnande och till lösande af de deraf väsentligen beroende

frågorna om Kommerskollegiets indragning och lönereglering för bergmästarne;

och Utskottet hemställer alltså:

a) att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp, som

äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en

advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller

ledigblifvande Infattningar inom kollegiet, i afseende å

hvilka indragning synes kunna ega rum eller förändring

böra vidtagas, må intill slutet af år 1884, i den mån de

föi'' bestridande af göromålen inom kollegiet kunna finnas

erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras;

b) att på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle tilldela

Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförda

embets- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister,

tillfällig löneförbättring under år 1884 till samma

belopp, som för innevarande år beviljats, Riksdagen må

på extra stat för år 1884 anvisa 8,540 kronor; och

c) att Riksdagen må likaledes på extra stat för år

1884 anvisa såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,

som sakna boställe, och tre tjenstemän vid Sala

silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner,

eller tillsammans 2,420 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande U:o 10 a,

3

Rikets ekonomiska kartverk,

2:o. Vid de två sistförflutne riksdagarne finnes i vederbörande statsrådsprotokoll

redogjordt för de praktiska försök, som den af Kong! Maj:t

med anledning af 1880 års Riksdags anhållan tillsatta kommission för de

allmänna kartarbetena verkstält för fullgörande af det kommissionen lemnade

uppdrag att söka utröna Indika besparingar af tid och kostnader som kunde

ernås genom att förena de ekonomiska och topografiska kartverken till ett

kartverk med begagnande åt eu gemensam fältmätning och billiga reproduktionsmetoder.

Sedan dessa försök under sistlidna år afslutats, hade, enligt

hvad nu är i statsrådsprotokollet (sid. 3—5) meddeladt, kommissionen den

21 Oktober 1882 afgifvit underdånigt utlåtande rörande de ekonomiska och

topografiska kartverkens framtida bearbetande. Öfver detta utlåtande hade

yttrande infordrats från befälhafvaren öfver generalstaben, och hade sådant

yttrande den 12 December 1882 afgifvits.

Af den redogörelse derför, som i statsrådsprotokollet lemnats, framginge,

att enighet mellan de sakkunnige ännu icke kunnat ernås rörande

lämpligaste sättet för kartverkens framtida bearbetande. Denna omständighet

bjöde, att en synnerligen fullständig och noggrann beredning af denna på

landets framtida utveckling i flera hänseenden ingripande fråga måste föregå

innan ärendet förekomma till afgörande. Den knappt tillmätta tid, som förflutit,

sedan befälhafvarens för generalstaben yttrande inkommit, hade icke

medgifvit att ännu verkställa denna beredning, och något definitivt förslag,

angående kartverksfrågans ordnande kunde sålunda icke nu framläggas.

Vid detta förhållande syntes någon ändring i planen för de ekonomiska

kartverkens bearbetande under år 1884 nu icke kunna ifrågasättas; och

Kongl. Maj:t har alltså föreslagit Riksdagen att utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag,

6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra stat för år 1884 anvisa

dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens

län 31,000 kronor och dels för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar

af riket 45,000 kronor eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,

att möjligen uppstående behållning å det sistnämnda anslaget må få användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Den af sistlidet års Stats-Utskott i dess utlåtande angående regleringen

af utgifterna under denna hufvudtitel uttalade förhoppning att redan

till innevarande Riksdag förslag till kartverksfrågans definitiva ordnande

skulle kunna förväntas, har alltså icke blifvit. förverkligad, men då de hinder,

som mött för frågans lösning, icke lära kunnat undanrödja*, har Utskottet

Angående

anslag till

ekonomiska

kartverket.

[3.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående

lönereglering

för lan dtränt

mästarn

[5.]

ansett sig böra till bifall förorda Kongl. Maj:ts framställning om kartarbetenas

bedrifvande under år 1884 såsom hittills, och med erinran att de äskade

anslagens belopp och användningssätt öfverensstämma med hvad vid sistlidne

riksdag medgifvits, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, utöfver det å riksstadens sjette hufvudtitel

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie

anslag, 6,000 kronor, under samma liufvudtitel på extra

stat för år 1884 anvisa dels till fortsättande af de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län 31,000

kronor och dels för de ekonomiska kartarbetena i öfriga

delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000

kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållning

å det sistnämnda anslaget må få användas äfven

till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

Landsstaterna i länen.

3:o. För landssekreterare, landskamrerare, länsnotarier, länsbokhållare,

landskanslister, landskontorister, kronofogdar och länsmän har ny löneregle.

ring tillämpats från och med år 1879, och för häradsskrifvare från och med

år 1881; hvarjemte Kongl. Maj: t redan till 1880 ars Riksdag gjorde framställning

om lönereglering äfven för den enda återstående klassen af landsstatstjenstemän

eller landträntmästarne, i syfte att dessa tjenstemän skulle,

mot det att de afstode från de med tjensten förenade extra inkomster, komma

i åtnjutande af dels en fäst lön af 3,000 kronor, dels tjenstgöringspenningar,

hvilka med hänsyn till uppbördens storlek och göromålens olika omfattning

inom de särskilda länen borde utgå med resp. 1,500, 1,300 och 1,000 kronor;

dels och ålderstillägg till belopp af 500 kronor efter 5 års väl vitsordad

tjenstgöring. Stats-Utskottet vid 1880 års riksdag yttrade angående sistnämnda

förslag i utlåtandet N:o 10, sid. 13—15, följande, hvilket Utskottet

tillåter sig här anföra:

»Utskottet har emellertid af de utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i ämnet afgifna yttranden inhemtat, att några bland dessa myndigheter

ansett räntmästarebefattningarne kunna utan olägenhet undvaras. Så

har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län anfört

att om, i stället för hållande af en ränterikassa, der ofta ganska stora

belopp läge förvarade för att vara till hands vid skeende liqvider, Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande bemyndigades att å Statskontoret utställa anvis
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

5

ningar, hvilka säkerligen af hvarje hankinrättning skulle med beredvillighet

inlösas, ränteriet kunde upphöra och i stället för räntmästare!! en bokhållare

anställas å landskontoret, med åliggande att föra ordentlig hok öfver de af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utstälda anvisningar samt att verkställa

den mängd småliqvider, som det tillkomme räntmästaren att ombesörja och

för hvilka, liksom för expensmedlen, en mindre dagkassa, som för hvarje

dag borde afslutas, skulle tillhandahållas bokhållaren. Derjemte borde bestämmas,

att kronofogdar och magistrater skulle direkte till Statskontoret

inbetala deras uppbörd, i likhet med hvad förhållandet vore i Norge, der

fogdarne direkte till finansdepartementet redovisade uppbörden. Förutom den

fördelen att stora penningebelopp icke behöfde ligga ofruktbara i rikets

tjugufyra ränterikassor, skulle härigenom äfven vinnas en vida verksammare

kontroll än den nu anbefalda.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Cfefleborgs län, som utlåtit sig i

hufvudsakligen enahanda syfte, har dervid bland annat förmält, att då enskilda

af Kongl. Maj:t oktrojerade banker med solidarisk ansvarighet nu

funnes i alla länsresidensstäder, någon särskild statens kassa icke vidare

vore till nämnvärdt belopp hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande behöflig,

utan kunde de så kallade landtränterierna upphöra och räntmästaretjensterna

indragas. Med styrelserna för nyssnämnda penningeanstalter eller Riksbankens

afdelningskontor, der sådana funnes, borde nemligen kunna träffas

aftal om besörjande af statsverkets liqvider i orterna utan någon uppoffring

och utan något äfventyr för det allmänna. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Vesternorrlands län åter har helt och hållet anslutit sig till komiterades i

ämnet framstälda förslag.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet gifva vid handen,

att genom vidtagande af anordningar i hufvudsakligen den rigtning, som af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gföteborgs och Bohus län blifvit antydd,

landtränterierna skulle kunna göras öfverflödiga, utan att derföre statsförvaltningen

behöfde ställas i något egentligt samband med enskilda kreditanstalter.

Om nemligen uppbörden antingen omedelbart af kronofogdarne

och magistraterna insändes till Statskontoret eller, derest icke sä med våra

förhållanden låter sig göra, sedan densamma blifvit till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

inlevererad, af dessa myndigheter utan uppskof öfversändes

till nämnda embetsverk, och hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blott

qvarhölles det jemförelsevis mindre belopp, som alltid måste vara erforderligt

till bestridande af löpande mindre utgifter, borde förvaringen och handha fvandet

häraf väl kunna åt landshöfdingeembetets förvaltning och kontroll

öfverlåtas, möjligen i de större länen med biträde af en tjensteman i lägre

grad och med lägre aflöning än de nuvarande räntmästarne. Vid större

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

liqvider åter torde af Kong!. Maj:ts Befallningshafvande på Statskontoret

utstälda anvisningar kunna lämpligen användas, då ju icke statsförvaltningen

kan sägas blifva beroende af enskilda bankinrättningar, om i de orter, der

kontor af Riksbanken icke finnas, dylika bankinrättningar blifva anlitade för

inlösen af berörda anvisningar.

Då genom nu antydda åtgärder dessutom skulle vinnas den afsevärda

fördelen, att uppbördsmedel från landsorterna, i stället för att såsom nu

långa tider till öfverflödiga belopp ligga fördelade i de särskilda ränterikassorna,

komme att utan dröjsmål inflyta till Statskontoret, hvars ofta inträffande

behof af kassaförstärkning på sådant sätt blefve minskadt, har

Utskottet, som derjemte icke kunnat förbise den besparing i statsutgift, som

i mån af nuvarande räntmästares afgång och ersättande, der sådant finnes

erforderligt, med tjensteman i lägre grad och med lägre aflöning skulle

uppstå, ansett, att förevarande fråga i ofvan antydda hänseenden bör tagas

i förnyad pröfning, och alltså icke kunnat tillstyrka Riksdagen att för närvarande

medgifva någon lönereglering för landträntmästarne.»

Vid föredragning i Riksdagen godkändes Utskottets utlåtande i Första

Kammaren, och jemväl Andra Kammaren biföll Utskottets afstyrkande hemställan,

men med ogillande af den derför använda motiveringen.

Under den 19 Mars 1880 förordnade Kong! Maj:t att uti stad, der

afdelningskontor af Riksbanken är förlagdt, landtränteriets kassabehållning

skall, i den mån densamma icke är åt landträntmästare^ enskilda vård och

ansvarighet för mindre utgifters bestridande anförtrodd, i nämnda afdelningskontor

insättas å folioräkning; hvarjemte den 3 Oktober 1881, till minskning

i statsverkets behof af kassaförlag, meddelats föreskrifter och bestämmelser om

verkställande af de vid ränterierna i Stockholm och nyssnämnda städer

förekommande större utbetalningar medelst anvisningar på Statskontoret samt

om inleverering af medel till Statskontoret genom insättning i Riksbanken

och dess afdelningskontor.

Till statsrådsprotokollet (sid. 13 och 14) har departementschefen anfört

att, då samtlige de till landsstaten hörande embets- och tjensteman, med

undantag allenast af landträntmästare, numera kommit i åtnjutande af ny

lönereglering och dermed förenade förmåner, redan af detta förhållande giltig

anledning syntes vara för handen att till instundande Riksdag aflåta nådig

framställning om lönereglering jemväl för sistnämnde tjensteman. För en

dylik framställning förefunnes emellertid äfven andra vigtiga och beaktansvärda

skäl. Af en utaf Statskontoret meddelad uppgift å landträntmästarnes

aflöningsförmåner i medeltal för åren 1879—1881 framginge nemligen att,

till följd af de extra inkomsternas uppgående till vida högre belopp än i

stat beräknats, aflöningarne för ifrågavarande tjenster vore särdeles ojemnt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a. 7

fördelade, då de under nämnda år vexlat emellan 11,322 kronor 94 öre,

hvartill de uppgått i Kristianstads län, och 3,155 kronor 62 öre, som de

utgjort i Gotlands län. Enär alltså dessa tjensteman inom vissa län uppbure

större aflöning, än som stode i skäligt och lämpligt förhållande till de med

befattningarne förenade göromål och ansvar, medan åter inom andra län de

vore alltför svagt aflönade, syntes en reglering af landträntmästarnes aflöningsförmåner,

i syfte att utjemna denna olikhet, höra anses vara påkallad af

rättvisa och billighet.

En lönereglering för landträntmästare, genomförd i enlighet med det af

Kongl. Maj:t till 1880 års riksdag framlagda förslag, skulle vidare icke allenast

icke tillskynda statsverket någon ökad kostnad, utan tvärtom leda till en icke

oväsentlig besparing. Jemlikt en af Statskontoret gjord utredning komme

nemligen löneregleringen att för framtiden medföra en årlig kostnad af 113,433

kronor, under det att räntmästarnes aflöningsförmåner i medeltal under åren

1879—1881 uppgått till ett sammanlagdt belopp af 126,960 kronor 28 öre.

Härtill komme, att med det nuvarande aflöningssättet dessa aflöningsförmåner

otvifvelaktigt skulle än ytterligare växa. De väsentligaste af landträntmästarnes

extra inkomster, eller remisslage och stämpelpappersprovision, hade

nemligen, efter hvad räkenskaperna utvisa, under de senaste åren alltjemt

stegrats och detta i så hög grad, att nämnda inkomster, som under är 1879

utgjort 58,700 kronor, för år 1881 uppgått till ej mindre än 84,600 kronor,

och en ytterligare ökning i särskildt den senare inkomsttiteln blefve naturligtvis

en följd af stämpelskattens ifrågasatta höjning. Den omständighet,

att en förändrad organisation af hela uppbörds- och utgiftsväsendet inom länen

blifvit ifrågasatt, borde enligt departementschefens åsigt icke utgöra något

skäl att uppskjuta löneregleringen för räntmästarne, hvilka alla ansetts skyldige

att, utan någon rätt till bibehållande af eller ersättning för vissa löneförmåner,

ingå på ny lönereglering. Huru än denna organisation gestaltade

sig, syntes dock alltid hos länsstyrelserna böra finnas en länskassa för de

löpande utgifterna. Denna kassa måste handhafvas af någon tjensteman, och

denne tjensteman, han kunde nu komma att benämnas räntmästare eller bokhållare,

syntes böra blifva så pass aflönad, att kassaförvaltningen måtte kunna

honom med trygghet anförtros. En lägre aflöning för denne tjensteman, än

den nu för räntmästarne föreslagna, borde således icke kunna ifrågakomma,

och ur denna synpunkt borde derföre betänklighet ej möta mot att sätta

räntmästarne på ordinarie stat, blott för dem stadgades skyldighet likasom

för andra, redan reglerade landsst atstjenstemän att underkasta sig den förändring

i tjenstgöringsskyldighet, som kunde varda föreskrifven. Utsträcktes

denna skyldighet derhän, att räntmästarne i öfrigt skulle verkställa det arbete

eller lemna det biträde ä landskontoret, som kunde varda dem ålagdt, skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Stats-Utskottets Utlåtande if:o 10 a.

derjemte undanrödjas den invändning, man stundom hört framställas, eller att

räntmästarnes nuvarande göromål icke skulle gifva dem full sysselsättning.

Denna anordning konnue ock att medföra den fördel, att det ständigt växande

behofvet af extra biträden vid länsstyrelserna skulle, hvad landskontoren anginge,

i någon mån minskas.

Kongl. Maj:t har alltså nu föreslagit Riksdagen att:

dels, med vissa föreslagna grunder och vilkor i afseende å lönereglering

för landträntmästare, godkänna ett i statsrådsprotokollet intaget förslag till

stat för bemälde tjensteman; och

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat. höja det under titeln

»landsstaterna i länen» uppförda penningeanslag med 53,344 kronor.

Då nu Utskottet går att yttra sig öfver denna framställning, får Utskottet

till en början förklara, att hvad i ärendet förekommit och i statsrådsprotokollet

anförts, af Utskottet anses innebära fullt giltiga skäl att icke

längre uppskjuta med reglering af landträntmästarelönerna, helst dessa visa

sig med nuvarande aiiöningssättet vara åtminstone för flertalet i ej obetydligt

stigande, samt de ofvan omförmälda, af Kong], Maj:t, uppå inom Riksdagen

uttalade önskningar, vidtagna ändringar i sättet för utbetalningar från och

inbetalningar till vissa ränterier, efter hvad Utskottet tyckt sig finna, visserligen

ledt. till förenkling i kassaförvaltningen, men ingalunda medfört någon

minskning i landträntmästarnes göromål eller ansvar; och Utskottet öfvergår

derföre till granskning af den framlagda lönestaten jemte grunderna och villkoren

derför.

De föreslagna grunderna äro följande:

De räntmästarne i Upsala, Södermanlands, Östergötlands och Örebro

län tilldelade löningsjordar skola i och med löneregleringen, efter tillgodonjuten

fardagsrätt, till statsverket indragas den 14 Mars 188fi; med iakttagande

likväl att nuvarande indelningshafvare eger att, om han sådant önskar,

under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller sterbhus

fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sin löningsjord mot det afdrag å

den kontanta lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt, samt att

staten, dä den frän vederbörande indelningshafvare eller hans sterbhus öfvertager

löningsjord, efter värdering vid syn jemväl öfvertager sådana derå möjligen

befintliga, indelningshafvaren tillhöriga byggnader, som vid synen anses

vara för lägenheten nyttiga.

Den med landträntmästarebefattningarne hittills förenade rätt till vissa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

9

extra inkomster, hvilka hufvudsakligen utgöras af remisslage vid leverering

åt stats- eller andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers-, möteskostnads-

och landstingsmedel samt i Vester- och Norrbottens län jemväl å

salpetermedel äfvensom, ehuru mera sällan, af expeditionslösen, bör med löneregleringens

inträdande upphöra samt dessa inkomster till statsverket indragas

eller eljest besparas, dock med det undantag att följande sportler komma att

fortfarande utgå, nemligen lösen för sådana expeditioner, som part eller annan

på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa,

äfvensom provisioner för uppbörd af landstings, kommuners eller enskilda inrättningars

afgifter eller af medel af än mer enskild natur.

Emot dessa grunder, hvilka öfverensstämma med dem, som följts vid

föregående regleringar inom landsstaten, har Utskottet, som antager att det

räntmästarne nu tillkommande remisslage af brandstodsmedel inbegripes under

de från indragning undantagne provisioner, icke haft något att anmärka.

Den hufvudsakligaste bland de efter den nya regleringen qvarstående

extra inkomsterna skulle antagligen blifva provisionen för uppbörd af landstings,

kommuners eller enskilda inrättningars afgifter; och då rörande de

medel, som rätteligen äro att till landstingsafgifter hänföra och för debitering

samt uppbörd hvaraf provision skall åtnjutas, synas kunna vara delade meningar,

har Utskottet ansett det vara af vigt att åvägabringa en utredning

derutinnan.

I 53 § i Kong!. Förordningen om landsting den 21 Mars 1862 stadgas,

att såsom ersättning för upprättande af vissa handlingar till ledning för

landstingsskattens bestämmande samt för debitering och uppbörd må i landtränteriet

innehållas tre procent af inlevererade landstingsmedel, hvaraf 2 V*

procent tillkomma kronofogde och häradsskrifvare samt en half procent gå

till lika fördelning mellan landskamreraren och landträntmästare!!. Och torde

af detta stadgande uppenbart framgå, att provision endast är medgifven i

b''äga om de af landstinget till uttaxering beslutade medel, som under namn

af »landstingsmedel» debiteras och indrifvas.

Enligt hvad Utskottet inhemtat har också i praxis den nu uttalade

åsigt gjort sig gällande. Sålunda har Kongl. Maj:t i särskilda, genom besvär

hos Kongl. Maj:t fullföljda mål förklarat af landskam r er are och häradsskrifvare

gjorda ansökningar om provision å till landtränterier levererade

»bidrag till skjutsentreprenader» icke kunna bifallas.

I afseende å vilkoren för de blifvande nya löneförmånernas åtnjutande,

hvilka borde i tillämpliga delar blifva desamma, som äro gällande i afseende

a faststälda löneregleringar för öfrige embets- och tjenstemän samt betjente

vid landsstaten, dock med iakttagande af den redan antydda bestämmelsen

Bih, Ull Biksd. Prof. 1883. 4 Sami, 1 Afä. 7 Hcift. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

om tjenstgöringsskyldighet å landskontoret, har Kongl. Maj:t föreslagit följande

stadganden:

att landträntmästare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

och jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation

af uppbörds- och utgiftsväsendet inom länen eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, sä ock att lemna det biträde vid göromålen å landskontoret,

som kan blifva honom ålagdt; "

att med landträntmästaretjenst icke må förenas annan tjenst pa rikets,

Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöring vid landsstaten;

dock att landträntmästare, som vid den nya löneregleringens inträdande

redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma bibehålla så länge den

icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig;

att de''med landträntmästarebefattningen förenade tjenstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid tj enstens innehafvare verkligen tjenstgjoit

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring

befriad, utgå till den, som förrättat tjensten;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att undei ledigheten

utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som eifordras

för tjenstens förrättande eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen etter viss tids innehafvande åt tjensten

anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med mindie innehafvaren

under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin eller

på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester; samt att i öfrigt iakttages,

att löntagare till godo räknas ej mindre den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller enligt nådiga

cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att förestå densamma, än äfven den

tid, landträntmästare före utnämningen till denna tjenst må hafva innehaft

kronofogdebefattning'' med konstitutorial eller på grund af förordnande enligt

nyss åberopade nådiga cirkulär; men att den högre aflöningen ej tår tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det ar, då den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjutas af landträntmästare under högst en manad årligen.

Jemväl dessa vilkor torde böra af Riksdagen godkännas; dock har det

synts Utskottet, att det borde närmare och helst af Kong!. Maj:t, efter de

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

11

för hvarje län förekommande omständigheter, bestämmas hvad biträde å

landskontoret, som må landträntmästare åläggas.

Hvad nu slutligen angår sjelfva aflöningsstaten, så innefattar den följande

förmåner:

för räntmästare i Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs och Vermlands län:

lön ............................................................................. kr. 3,000: —

tjenstgöringspenningar.............................................. » 1,500: — kr. 4,500: —

för räntmästare i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Örebro,

Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorrlands län:

lön .............................................................................. kr. 3,000: —

tjenstgöringspenningar............................................. > 1,300: — kr. 4,300: —

samt för räntmästare i öpsala, Gotlands, Blekinge, Hallands, Vestmanlands,

Jemtlands, Vest erbottens och Norrbottens län:

lön ............................................................................. kr. 3,000: —

tjenstgöringspenningar............................................. » 1,000: — kr. 4,000: —

hvartill konnne ålderstillägg efter fem års väl vitsordad tjenstgöring med

500 kronor.

Denna lönestat, som beträffande fördelningen af länen i olika löneklasser

öfverensstämmer med den, som tillämpas för landssekreterare och landskamererare,

har synts Utskottet skäligen afpassad efter landträntmästaretjensternas

vigt, jemförd med öfrige landsstatstjenster; och Utskottet har derför ansett

sig böra förorda densamma.

Kostnaderna för genomförande af denna lönereglering skulle blifva följande:
löner

för 24 tjenster å 3,000 kronor ...................... 72,000: —

tjenstgöringspenningar för

8 tjenster å 1,500 kronor ................. 12,000: —

8 » å 1,300 » .................. 10,400: —

8

å 1,000

8,000:

30,400:

102,400: —

hvartill kommer ålderstillägg för nämnde tjensteman till det

belopp, som enligt deras tjensteålder skulle under är 1884 erfordras,

eller ........................................................................................ 8,500:

Summa kronor 110,900:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Dessutom komme att för vikariatsersättning under landträntmästarnes

semester tagas i anspråk ett belopp af 2,533 kronor, motsvarande en månads

tjenstgöringspenningar för hvarje tjenst årligen, hvartill emellertid enligt

departementschefens åsigt det för likartadt ändamål äfvensom till arfvoden

åt extra biträden vid länsstyrelserna under »landsstaterna i länen» redan

uppförda reservationsanslag torde lemna tillgång, utan att någon förhöjning

deruti blifver erforderlig.

Om från nyssnämnda ....................................................... kr. 110,900: —

afdrages hvad som redan finnes på stat anvisadt till aflöning

åt landträntmästare:

löner .................................................................................... 47,982: -—•

boställsförmåner, beräknade till .................................. 1,074: — 49 95g _

uppstår nytt anslagsbehof ä ordinarie stat till belopp af kr. 61,844: —

deraf böra uppföras ä anslaget under sjette hufvudtiteln till

landsstaterna .............. 53,344: •—

och under samma hufvudtitels anslag till älders
tilläyg

............................................................................... 8,500: — 61,844: —

Emellertid skulle genom denna lönereglering statsverket, såsom ofvan

antydts, icke blott icke fä vidkännas högre utgifter utan tvärt om göra en

besparing, hvilken, beräknad efter förhållandena är 1881, då räntmästarnes

till indragning eller besparing afsedda extra inkomster uppgingo till 88,030

kronor, komme, med ålderstilläggen inberäknade, att uppgå till 26,186 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

l:o. att Riksdagen må för sin del besluta, att från och

med år 1884 ny lönereglering skall för landträntmästarne

tillämpas och för denna reglering fastställa

a) följande grunder dels att de räntmästarne i Upsala,

Södermanlands, Östergötlands och Örebro län tilldelade

löningsjordar skola i och med löneregleringen, efter

tillgodonjliten fardagsrätt, till statsverket indragas den 14

Mars 1886, med iakttagande:

att nuvarande indelningshafvare eger att, om han sä
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

13

dant önskar, under sin återstående tjenstetid och med rätt

till fardagsår för sig eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån

åtnjuta sin löningsjord emot det afdrag å den kontanta

lönen, som efter uppskattning kan blifva bestämdt;

samt

att staten, då den från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager löningsjord, efter värdering

vid syn jemväl öfvertager sådana derå möjligen befintliga,

indelningshafvaren tillhöriga byggnader, som vid synen

anses vara för lägenheten nyttiga;

och dels att den med landträntmästarebefättningarne

hittills förenade rätt till vissa extra inkomster, hvilka

hufvudsakligen utgöras af remisslage vid levering af statseller

andra allmänna medel samt provision å stämpelpappers-,

möteskostnads- och landstingsmedel samt i Vesteroch

Norrbottens län jemväl å salpetermedel äfvensom,

ehuru mera sällan, af expeditionslösen, bör med löneregleringens

inträdande upphöra samt dessa inkomster till statsverket

indragas eller eljest besparas; dock med det undanlag

att följande sportler komme att fortfarande utgå, nemligen

:

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan pä

egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt

är pligtig att lösa, äfvensom

provisioner för uppbörd af landstingsmedel samt kommuners

eller enskilda inrättningars utgifter eller af medel

af än mer enskild natur;

b) nedan intagna vilkor för åtnjutande af den nya aflöningen

:

att landträntmästare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden,

som vid en förändrad organisation af uppbörds- och utgiftsväsendet

inom länen eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, sä ock att lemna det biträde vid göromålen å

landskontoret, som kan varda honom genom i vederbörlig

ordning utfärdad instruktion ålagdt;

att med landträntmä staretj enst icke må förenas annan

tjenst på rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller

annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara

hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid landsstaten;

opaginerad Kontrollera mot PDF

$tats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

dock att landträntmästare, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten,

må densamma bibehålla så. länge den icke är för tjenstgöringen

vid landsstaten hinderlig;

att de med landträntmästarebefåttningen förenade tjenstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring

befriad, utgå till den, som förrättat tj ensten ;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,

eger uppbära hela lönen ; men att den, som eljest undfår

ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att under ledigheten

utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen, som erfordras för t.jenstens förrättande eller eljest

pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande

af tjensten anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke

må inträda, med mindre innehafvaren under mer än iyra

femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin eller pa grund

af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid, han åtnjutit semester; samt

att i öfrigt iakttages, att löntagare till godo räknas ej

mindre den tid, som före den nva statens utfärdande förflutit

från det han till tjensten utnämndes eller enligt nådiga

cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att förestå

densamma, än äfven den tid, landträntmästare före utnämningen

till denna tjenst må hafva innehaft kronofogdebefattning

med konstitutorial eller på grund af förordnande

enligt nyss åberopade nådiga cirkulär; men att den

högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af

kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; samt

att semester må, när sådant kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjutas af landträntmästare

under högst en månad årligen och

c) följande lönestat, nemligen för räntmästarne i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

15

Östergötlands, Kalmar, Kristianstads,

Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs

och Vermlands län ......

lön.

tjenst^öriugs
penningar.

summa.

3,000. 1,500. 4,500.

Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,

Kronobergs, Örebro,

Kopparbergs, Gefleborgs och

Vesternorrlands län ............... 3,000. 1,300. 4,300.

ITpsala, Gotlands, Blekinge, Hallands,

Yestmanlands, Jemtlands,

Vesterbottens och Korr
bottens

län............................... 3,000. 1,000. 4,000,

jemte ålderstillägg till belopp af 500 kronor efter fem års

väl vitsordad tjenstgöring; samt

2:o. att Riksdagen må för bestridande af dessa aflöningar

höja det ordinarie anslaget till landsstaterna i länen med

53,344 kronor.

4:o. Uppå underdånig anmälan af Statskontoret att under år 1882

till statsverket indragits, utan att ersättning derför till vederbörande tjenstemän

ännu blifvit å stat uppförd, följande landsstatsboställen, nemligen

häradsskrifvarebostället i Upsala läns femte fögderi 1 mantal Klef N:o 5,

kronofogdebostället i Stockholms läns femte fögderi 1 mantal Väringsö

K:is 1 och 2,

kronofogdebostället i Åkerbo m. fl. härads fögderi af Östergötlands län

% mantal Bökesta med löningsjord JST:o 2 och

kronofogdebostället i Yartofta fögderi af Skaraborgs län 1 mantal Slöta

Bygård N:o 6,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att penningeanslaget under landsstaterna i länen

måtte höjas med det belopp, hvartill dessa boställens afkastning är i stat. beräknad

eller tillhopa 2,950 kronor; och Utskottet, som härvid icke haft någon

erinran, hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att penningeanslaget under

landsstaterna i länen må liöjas med det belopp, hvartill

fyra under år 1882 indragna landsstatsboställens afkastning

är i stat beräknad eller tillhopa 2,950 kronor.

Angående

höjning

i anslaget

till landsstaterna

i

länen.

;5.j

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Siats-Utskottets Utlåtande N:d 10 a.

Angående 5: o. Med anledning af ett utaf Herr C. A. Larsson i motion N:o 10

sär$ ku dt Andra Kammaren gjordt yrkande om uppförande å ordinarie stat af

n''nn e'' samtlige landshöfdingelönerna samt om indragning till statsverket af landshöfdingelöneregleringsfonden,

kommer Utskottet framdeles att afgifva särskildt

yttrande, h vilket Utskottet här skolat

anmäla.

Angående 6:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit att från anslaget till lands
utcdutande

staterna i länen måtte uteslutas det i riksstaten under rubrik »indelning och

slagt post. dermed jemförlig anvisning, friheter på förslag» uppförda belopp af 8,500

[ 6.1 kronor.

Utaf statsrådsprotokollet angående inkomstberäkningen (sid. 10) inhemtas

att nämnda belopp utgöres af ränta och tionde dels af åtskilliga för

landshöfdingelöneregleringsfondens räkning utarrenderade hemman och lägenheter,

hvilka förut tillhört landshöfdingarnes löneindelningar, dels af några

på gammal stat innehafda boställen; och då dessa räntor för närvarande icke

utgöras samt när boställena af de nuvarande innehafvarne'' frånträdas desamma

skola, jemlik! Kongl. skrifvelsen den 31 Maj 1878, utan ränta utarrenderas,

hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af Riks
-

dagen

bifallas.

Angående

fögderi regie

ring inom

Jemtlands

län.

[7.]

ende

7:o. Redan i den

statsverkets tillstånd

lagdt förslag till

ökning

till 1882 års Riksdag allätna propositionen angaoch

behof omnämndes i sammanhang med dä framaf

fögderitjenstemännens och länsmännens antal

mom flera län, hurusom i åtskilliga andra delar af riket och särskildt i Jemtlands

län inom kort en sådan ökning torde finnas oundgänglig, och som

fråga då var väckt om indragning af åtskilliga dylika tjenster inom andra

län, äskade Kongl. Maj:t Riksdagens medgifvande att framgent få använda

de genom kronofogde-, häradsskrifvare- eller länsmanstjensters indragning

ledigblifvande aflöningsbelopp för inrättande af erforderliga dylika nya tjenster,

utan att för hvarje gång dertill behöfva begära Riksdagens samtycke.

Riksdagen ansåg sig emellertid icke böra lemna ett sådant medgifvande och

Kongl. Maj:t har nu, med förmälan, att under den 24 November 1882 beslut

af Kongl. Maj:t fattats om sammanslagning af tvenne fögderier inomUpsala

län, hvilken reglering skall träda i kraft i den mån någon af fögderitjenste
-

mannen

de

aflöning

de båda

belopp,

fögderierna

som blifva

afgar,

tillgängliga

föreslagit Riksdagen

att medgifva, det

följd af sistberörda fögderiregle
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 10 a.

IT

ring matte fa användas för inrättande af en kronofogde- och en häradsskrifvare

tjenst inom Jemtlands län äfvensom att, da med regleringen inom Upsala

län kunde dröja åtskilliga ar, men det vore af vigt att fögderi-indelningen

inom Jemtlands län måtte kunna så snart som möjligt genomföras, för uppehållande

af de föreslagna båda nya fögderitjensterna under år 1884 måtte

pa extra stat för samma ar anvisas ett anslag af 6,800 kronor, att utgå i

den mån sådant kunde varda erforderligt.

Af statsrådsprotokollet (skid. 20—22) inhemtas, att Jemtlands län,

som vid dess bildande år 1810 indelades i nuvarande tre fögderier, Jemtlands

norra, Jemtlands södra och Herjeådalens, omfattar en ytvidd af 444,vi

qvadratmil, hvaraf belöpa på norra fögderiet 179,53 qvadratmil, på södra

fögderiet 145,11 qvadratmil och på Herjeådalens fögderi 119,48 qvadratmil;

samt att länets landtbefolkning, som år 1810 uppgick till endast 26,788 personer,

vid 1881 års utgång stigit till 82,285 personer och alltså mera än

tredubblats sedan förstnämnda år. Enligt det nådiga förslaget skulle nu fögderi-indelningen

bringas i full öfverensstämmelse med nuvarande domsageindelningen

och länet sålunda blifva delad! i fyra fögderier, deraf norra fögderiet

skulle omfatta Hammerdals, Liths och Rödöns tingslag, östra fögderiet 11agunda,

Ilefsunds, Brunflo samt jNTås och Hackas tingslag, vestra fögderiet

Undersåkers, Offerdals, Hallens, Ovikens och Stinne tingslag, samt södra

fögderiet Bergs, Svegs och Hede tingslag. De särskilda fögderiernas folkmängd

(enligt uppgifterna för år 1881) och ytvidd skulle komma att förhålla

sig sålunda, att norra fögderiet med en folkmängd af 22,883 personer skulle

erhålla en ytvidd af 128,224 qvadratmil, östra fögderiet med 22,954 personer

61,fi9!> qvadratmil, vestra fögderiet med 20,671 personer 110,892 qvadratmil

och södra fögderiet med 16,227 personer 143,sos qvadratmil.

Till statsrådsprotokollet har i frågan vidare anförts, att den betydliga

tillväxten af länets folkmängd jemte länets snabba, efter fullbordandet af

mellanriksbanan sannolikt än snabbare utveckling förorsakat sådan tillökning

i fögderitj ens t em änn en s göromål, att ett skyndsamt afhjelpande af behofvet

utaf ökadt antal fögderier vore oafvislig!, derest icke en redan länge märkbar

rubbning i ärendenas jemna gång skulle i allt betänkligare grad uppstå.

De skäl, som sålunda anförts till stöd för det Kong! förslaget, torde ej

kunna jäfvas, och om dertill i betraktande tages, att samtliga nuvarande fögderierna,

hvart för sig, hafva större areal än något annat i riket, med undantag

af dem i Norrbottens och ett i Yesterboftens län, samt att äfven efter regleringen

de särskilda fögderierna i ytvidd skulle komma att öfverträffa flera

af rikets län, anser sig Utskottet ega fullgiltig anledning att understödja

förevarande framställning; och med erinran att, enligt den vid 1878 års

riksdag faststälda stat för en del landsstatstjenstemän, aflöningen för krono

Bih. till 11 iksd. Prof. 1883. 4 Sami. 1 Afä. 7 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Vt skottets Utlåtande N:o 10 a.

fogde utgör 3,000 kronor i lön, 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar och

300 kronor i expensmedel eller tillhopa 4,300 kronor samt, pa grund åt

1880 ars Riksdags beslut, häradsskrifvares löneförmåner utgöras af lön 2,000

kronor och fasta tjenstgöringspenningar 500 kronor eller tillhopa 2,500

kronor, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att de aflöningsbelopp, som

blifva tillgängliga i följd af anbefald fögderireglering inom

Upsala län, må användas för inrättande af en kronofogdeoch

en liäradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län, äfvensom

att för uppehållande af berörda båda fögderitjenster

under år 1884 må på extra stat för samma år anvisas

ett anslag af 6,800 kronor.

Ålder »tillägg.

Angående 8:o. Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet här ofvan angå
åidentiiiägg.

lönereglering för landträntmästarne föreslagit och med hänvisande till

[8''] hvad der blifvit anfördt om behofvet af höjning i förevarande anslag, får

Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t äskat, hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att de för landträntmästare

ifrågakommande ålderstillägg må utgå af sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till »ålderstillägg», samt för sådant

ändamål höja nämnda anslag från 205,000 kronor till

213,500 kronor, eller med 8,500 kronor.

Gäst gifva res friheter.

Färjor och iarjkarlar.

9:o. Vid dessa anslagstitlar har Kongl. Maj:t föreslagit uteslutande

ute/iutande af de i riksstaten under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning,

sfaTosZr friheter» uppförda belopp af 6,635 kronor i det förra anslaget och 25kronor

[Voch°ioj i det senare. . . , ,>•,

Dä emellertid prof ningen af dessa frågor kan vara beioende af Riks

dagens blifvande beslut i anledning af ll:te punkten af Kongl. Maj:ts den

8 nästlidne Januari till Riksdagen aflåtna proposition angående afskrifning

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

19

af grundskatter m. m., kommer Utskottet framdeles, sedan berörda proposition

hos Riksdagen förevarit, att afgifva särskildt utlåtande rörande Kongl.

Maj:ts i förevarande hänseenden framstälda förslag; hvilket här endast

anmäles.

Skiften och aiVittringar.

lU:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksda- Angående

gen att för år 1884 bevilja förhöjning i ärsarfvodet med 400 kronor till

hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer att åt- fsr ttorekifnjuta

arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode

likaledes med 400 kronor; att medgifva det de belopp, hvarmed inkomsterna rn.i''

af tjensten under är 1884 för afvittringslandtmätare i Yesterbottens och

Norrbottens län och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, Indika åtnjuta

arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem,

som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af

ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af

anslagen till storskiftes- och afvittringsverken; att för år 1884 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Yesterbottens och Norrbottens län samt till

skrifbiträde åt dem bevilja eu tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af

dem anslagna belopp, samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1884 med 200

kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 23 och 24) inhemtas, att den olikhet i

aflöningssättet, som för närvarande eger rum mellan storskifteslandtmätarne

i Dalarne samt afvittringslandtmätarne i Norr- och Yesterbotten, i ty att

för de senare aflöningen allt ifrån den 1 Juni 1874 utgått efter taxa, under

det att de förre fortfarande uppbära fixt arfvode, snart komme att försvinna,

sedan Kongl. Maj: t den 10 sistlidne November förordnat, att taxan på arfvode

åt afvittringslandtmätare i Yesterbottens och Norrbottens län af den 3 December

1880 skall från och med den 1 Juni 1883 tillämpas för beräkning

af arfvode åt landtmätare vid storskiftes- och afvittringsverket i Sårna socken

med Idre kapellag inom Dalarne. Fast arfvode komme derefter att uppbäras

endast af de landtmätare, som sysselsattes för storskiftet i Elf dals socken,

der de egentliga arbetena å fältet redan vore afslutade, och storskiftet temligen

snart nalkades sin fullbordan. Efter hvad erfarenheten från norra

delarne af riket gifvit vid handen, borde aflöningens utgående efter taxa

otvifvelaktigt komma att påskynda arbetenas fortgång, och man kunde såle
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående

anslag till*

sforskiftesoch

afvittrinpsverkeri.

[12.]

des- antaga, att storskiftesverket inom Dalarne skall kunna afslutas tidigare

än förut varit emotsedt.

Da under år 1882 tvä storskifteslandtmätare samt en afvittringslandtvnätare

inom Norrbottens län erhållit afsked och några nya icke blifvit förordnade

i de afgångnes ställe, hade antalet af storskifteslandtmätare nedgått

till 15 och af afvittringslandtmätare inom Norrbottens län till 13. Bland

afvittringslandtmätarne inom Vest erbottens län hade någon afgång icke

inträffat.

Med erinran att motsvarande medgifvanden lenmats af de senaste nio

Riksdagarne, hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen må för år 1884 bevilja förhöjning i arsarfvodet

med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta arfvode

efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode

likaledes med 400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva det de belopp, hvarmed

inkomsterna af tjensten under år 1884 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län och de

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta

arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500

kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000

kronor för dem, som, på grund af ålder i tjensten, åtnjuta

arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken;

c) att för år 1884 åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde

åt dem må beviljas en tillökning af 400 kronor

i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och

cl) att tillfällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket

i Vesterbottens län ärsarfvode för är 1884 med

200 kronor beviljas.

ll:o. Vidare har Kong! Maj:t under denna anslagstitel föreslagit

Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under är 1884 för samma år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor,

på extra stat anvisa 237,000 kronor.

Beträffande behofvet af detta anslag upplyser statsrådsprotokollet (sid.

25 och 26) att, enligt en i Statskontoret uppgjord kalkyl öfver tillgångar ä

anslagen till skiften och afvittringar sedan utgifterna under är 1882 blifvit

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

21

bestridda, skulle å dessa anslag, under förutsättning att de för nyssnämnda

är anvisade belopp komme att till fullo utbetalas, vid årets slut förefinnas

en brist af 3,265 kronor. Sedan Landtmäteristyrelsen med anledning häraf

inhemtat utredningar från vederbörande styresmän angående dels redan gjorda,

dels sannolikt återstående utgifter för år 1882, hade likväl af dessa utredningar

framgått, att å utgiftsstaterna för storskiftes- och afvittringsverken

för år 1882 antagligen uppkomme en behållning af omkring 2,500 kronor,

hvarigenom den i Statskontorets ofvannämnda kalkyl angifna brist af 3,265

kronor antagligen komme att nedgå till omkring 800 kronor, vid livilket

förhållande en af länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasatt framställning

till Riksdagen om medels anvisande för betäckande af brist, som länsstyrelsen

ansett förefinnas i de för afvittringen inom samma län beviljade anslag, al

Landtmäteristyrelsen antogs icke vara af behofvet påkallad.

Vidare hade Landtmäteristyrelsen anfört att, ehuru de af Kong! Maj.ts

Befallningshafvande för år 1884 uppgjorda förslagsberäkningar upptoge utgifterna

för

Kopparbergs län till kronor 77,529: 05,

Vesterbottens » » » 123,135: —

Norrbottens » » » 106,600: ■— 307,264: 05,

denna summa likväl, oaktadt den förhöjning i utgifterna för storskiftesverket

inom Kopparbergs län, som blefve en följd af vissa arbetens utförande efter

taxa, torde kunna nedsättas till ett jemnadt belopp af 300,000 kronor.

Utskottet har vid hvad sålunda förekommit icke haft något att anmärka,

och med hänvisande till hvad under näst föregående punkt förekommer

angående arbetenas fortskyndande och utsigten af storskiftes verkets i

Dalarne snart motsedda afslutande, hemställer Utskottet,

att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och

afvittringsverken under år 1884 för samma är, utöfver

ordinarie anslaget 63,000 kronor, må på extra stat anvisas

237,000 kronor.

Landtbruksingeniörer och (leras biträden,

12:o. Uti underdånigt memorial den 15 September 1882 hade Landt- Angående

bruksakademiens förvaltningskomité gjort framställning om aflåtande af nådig

proposition till innevarande Riksdag om anslag på ordinarie stat till ytter- ngare trä

ägare två landtbruksingeniörer, hvardera med en aflöning af 2,000 kronor. la”%%£rnn''

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stat s~ Utskottets Utlåtande JSl:o 10 a.

Till stöd för denna framställning hade komitén hufvudsakligen anfört:

att den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde år från

är så tillvuxit, att, dä, enligt sammandrag af de reqvisitioner å sådant biträde,

som till förvaltningskomitén ingått, antalet begärda förrättningsdagar

är 1871 uppgått till 1,579, detta antal sedermera stigit till 2.549 år

1872, till 3,104 år 188] och till 3,475 år 1882;

att till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten af

den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 trädt i kraft, flere

egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större sainfälda

företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora arealer mer eller

mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättningsmän härvid anlitat

landtbruksingeniörer, hvarigenom behofvet af sådana under sista tiden

blifvit ännu större, så att reqvisitioner för dylika laga förrättningar, hvilka

vanligen kräfde många förrättningsdagar, ej kunnat fullgöras annorlunda än

genom förrättningsdagarnes fördelning på flera år, och stundom icke ens

kunnat upptagas, på det icke allt för många andra jordbrukare på skilda

håll skulle komma att sakna biträde, råd och upplysningar;

att, då de allra flesta förrättningar vore af den beskaffenhet, att de

måste handläggas under den tid af året, då marken vore antingen ofrusen

eller fri från snö eller öfverflödigt vatten, samt äfven något afseende borde

fästas vid väderleksförhållandena, ej mer än 180 å 200 arbetsdagar kunde

beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på fältet;

att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniör under år 1882

sammanstäldes med tillgången af arbetskrafter för samma ar, 216 förrättningsdagar

belöpte å hvarje af statens landtbruksingeniörer; samt

att förvaltningskomitén, som för att kunna tillmötesgå allmänhetens

fordringar funnit sig nödsakad att under ar 1882 förordna en af stipendiaterne

att på eget ansvar öfvertaga förrättningarne inom Yesterbottens län,

hvarest flera förrättningar under föregående år ej kunnat handläggas, tillika

måst, dä den för Norrbottens län utsedde landtbruksingeniören insjuknat,

lemna Norrbottens och en del af Vermlands län utan något biträde af bristande

tillgång på arbetskrafter.

På grund häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att

ytterligare två landtbruksingeniörer, med enahanda aflöningsförmåner, som

åro nuvarande ingeniörer beviljade, må anställas, samt för beredande af tillgäng

a härför erforderliga aflöningsmedel höja ordinarie anslaget »landtbruksingeniörer

och deras biträden» med 4,000 kronor.

Jemlik! de af Kongl. Maj:t och Riksdagen är 1874 faststälda grunder

utgör aflöningen för landtbruksingeniörer i lägsta graden 2,000 kronor,

förutom rese- och traktan!entsersättning, samt kan ökas efter 5 års väl

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

23

vitsordad tjenstgöring* till 2,500 kronor, efter ytterligare 5 ar till 3,000

och efter ytterligare 5 år till 3,500 kronor.

Då beliofvet af ökning i landtbruksingeniörernes för närvarande till

16 uppgående antal synes vara genom hvad till stöd för förevarande framställning

anförts nöjaktigt ådagalagdt samt, såsom departementschefen vid

ärendets föredragning äfven yttrat, ett uppskof med tillgodoseende af detta

behof icke lärer kunna ega rum utan men för jordbrukets jemna utveckling,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att ytterligare två landtbruksingeniörer,

med enahanda aflöningsförmåner, som äro

nuvarande ingeniörer beviljade, må anställas samt, för

beredande af tillgång å härför erforderliga aflöningsmedel,

höja ordinarie anslaget: »landtbruksingeniörer och deras

biträden» med 4,000 kronor.

13:o. För beredande af tillgång från och med år 1884 till löneförhöjning

å 500 kronor till hvardera af landtbruksingeniörerne Axel Carl- ZnkVLjejvist

och Herman StelnmeC, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att»»*™ »pphöja

anslaget »Landtbruksingeniörer och deras biträden» med 1,000 kronor; -hSsre iäne.

och som, jemlikt de af Kongl. Maj:t och Riksdagen antagna, i näst föregående grad

punkt omförmälda aflöningsgrunder, ifrågavarande tvä landtbruksingeniörer, 1 *!

hvilka den 31 Januari 1868 utnämndes till sina innehafvande befattningar

samt från och med år 1879, då de uppflyttats i tredje lönegraden, uppburit

i årsarfvoden 3,000 kronor hvardera, lära vara berättigade att från och med

nästa år komma i åtnjutande af fjerde lönegradens aflöning 3,500 kronor,

hemställer Utskottet,

att förevarande anslag må höjas med 1,000 kronor.

Kommande anslaget, vid bifall till hvad under dessa tvenne punkter

är vordet hemstäldt, att höjas med sammanlagdt 5,000 kronor, eller från

53,500 kronor till 58,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

14:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att det

under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, friheter» i riksstaten

uppförda belopp, 2,300 kronor måtte ur riksstaten uteslutas; samt att, i

Angående

uteslutande

af en anslagspost.

[16-3

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående

uteslutande

af två anslagsposter.

[16 och 17.]

Angående

höjning i

expensmedelsanslaqet.

[18.]

stället, det å anslagstiteln under rubriken »indelning och dermed jemförlig

anvisning, ersättningar» uppförda belopp höjes med 1,100 kronor.

I fråga om denna Kongl. Maj:ts framställning vill Utskottet framdeles

afgifva utlåtande; hvilket bär endast

anmäles.

Sala bergslag.

Jordförluster genom kanal- ocli väganläggningar.

15:o. Vidare har Kong], Maj:t föreslagit, att följande under rubrik

»indelning och dermed jemförlig anvisning, friheter» uppförda belopp, nemligen

under den förra af dessa anslagstitlar 62 kronor och under den senare

1,560 kronor måtte ur riksstaten uteslutas.

Äfven angående dessa förslag kommer Utskottet framdeles att afgifva

utlåtande; hvilket här skolat

anmälas.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

16:o. Uti detta förslagsanslag har Kongl. Maj: t äskat höjning med

48,446 kronor, eller från 117,376 kronor, till 165,822 kronor.

Då anslaget, som vid 1880 års riksdag höjdes med omkring 29,000

kronor, redan tarfvar förnyad höjning, bar Utskottet ansett det vara af vigt

att utreda, i hvad mån detsamma af de särskilda embetsverken anlitas och

derföre låtit upprätta följande tabell, utvisande förhållandena under åren

1879—1881.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 10 a.

25

Utgifterna å sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

År 1879.

År 1880.

År 1881.

Upsala län......................................................

3,490

82

3,744

80

3,612

22

Stockholms dito.................................................

5,504

31

5,277

27

5,474

20

Södermanlands dito ..........................................

2,284

36

2,735

71

2,867

14

Östergötlands dito...............................................

5,481

90

7,230

31

6,961

77

Gotlands dito ....................................................

1,965

13

1,913

28

2,280

63

Kalmar dito ......................................................

6,704

17

6,038

91

7,366

91

Blekinge dito .....................................................

4,348

06

3,517

76

3,985

98

Jönköpings dito.................................................

6,045

44

5,760

99

7,495

34

Kronobergs dito..................................................

3,287

—

3,935

38

3,572

18

Kristianstads dito...............................................

5,577

52

6,526

80

6,419

98

Malmöhus dito.....................................................

7,518

01

6,514

91

6,641

14

Hallands dito .....................................................

4,946

28

4,153

18

3,951

66

Göteborgs och Bohus dito .................................

7,775

31

6,577

64

7,489

89

Elfsborgs dito.....................................................

4,989

07

4,668

87

4,200

30

Skaraborgs dito..................................................

7,717

90

6,892

94

7,873

33

Örebro dito ....................................................

5,080

64

5,259

16

5,186

99

Vermlands dito ..................................................

4,114

03

5,634

23

3,949

53

Vestmanlands dito...............................................

4,374

98

3,589

93

4,353

78

Kopparbergs dito ..............................................

4,724

87

5,192

43

4,945

21

Gefleborgs dito .................................................

5,779

57

5,897

15

5,313

94

Vesternorrlands dito..........................................

5,938

54

5,637

86

6,657

18

Jemtlands dito.................................................

2,987

15

4,400

07

3,553

97

Vesterbottens dito.............................................

2,702

77

4,489

57

3,169

14

Norrbottens dito.................................................

2,970

32

3,864

58

3,510

39

Statistiska centralbyrån.....................................

J) 18,757

52

2,882

62

2,905

28

Statskontoret:

Civildepartementet ........................................

14,000

8,210

—

12,200

—

Öfverståthållareembetet .................................

14,360

87

8,000

—

12,000

—

Kommerskollegium........................................

2) 21,000

—

3) 19,000

—

4) 19,000

Landtmäteristyrelsen....................................

3,600

—

3,700

—

4,400

» S u m m a

188,026 54

161,246 35

171,33808

''} Det höga belopp, som det året åtgick, innefattade kostnader för tryckning af länsstyrelsernas

femårsberättelser för åren 1871—1875, uppgående till 17,708 kronor 59 öre. Motsvarande

utgifter för de näst föregående två femårsberättelserna utgjorde 12,765 kronor 1 öre och 14,783

kronor 6 öre.

2) Deraf 12,904: 89 för tryckning och bindning af kollegiets berättelser m. m.

3) Deraf 12,804: 82 för tryckning och bindning af kollegiets berättelser m. m.

4) Deraf 13,103: 19 för tryckning och bindning af kollegiets berättelser m. m.

Bili. till Biksd. Prof. 18S3. 4 Sami, 1 Afd. 7 Ilcift.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

26

Såsom af denna tabell synes, uppgå de af de särskilda embetsverken

utgifna expensmedlen till högst betydliga belopp, så att anslaget under dessa

år blifvit öfverskridet med i medeltal omkring 60,000 kronor per år; och

Utskottet, som icke ansett sig höra ingå i granskning af anslagsbeloppens

användning i hvarje fall, men antager att noggrann omsorg och sparsamhet

skola, till undvikande af allt för hastig stegring af utgifterna å detta anslag

varda iakttagne, hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må vinna

Riksdagens bifall, dock att anslaget må få undergå den

jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

kan finnas erforderlig.

Öfriga ordinarie anslag.

Angående 17:o. Beträffande de ordinarie anslag, som i riksstaten för inneva
öfripa

onu- rande år finnas under denna lmfvudtitel uppförda och här ofvan icke blifvit

—f*" särskild! omnämnda, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som

i nu gällande riksstat äro uppförda.

För tillfälliga behof under denna lmfvudtitel hafva, utom hvad ofvan

under punkterna 1 b) och c), 2 samt 11 omförmälts, följande framställningar

blifvit gjorda:

Justeringsstyrelsen.

Angåemie lUo. Till arfvoden åt den vid denna styrelse anstälda personal har

anslag för Kongl. Maj:t, för år 1884 äskat enahanda belopp, som vid de fem senaste

^styrelsen'' riksdagame blifvit för samma ändamål anvisade, och i öfverensstämmelse

'' [19.] härmed hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 till arfvoden

åt nämnda personal bevilja ett belopp af 9,300

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats- Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

Ötverståtlistllareemfoetet.

27

19:o. För utgifvande under år 1884 af tidningen »Polisunderrättelser» Angående

har Kongl. Maj:t, uppå Öfverståthållareembetets framställning, äskat an- ^Zndflår

visande af 10,000 kronor; och då Utskottet anser nämnda tidning fort- PoiimnErfarande

uppfylla det dermed afsedda ändamål, får Utskottet, med erinran raUf^''''

att enahanda anslag utgått under de senare åren, hemställa,

att Riksdagen må till fortsatt utgifvande under år

1884 af »Polisunderrättelser», i enlighet med af Kongl

Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma år

bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

20:o. Kongl. Maj:t har vidare under denna anslagstitel äskat för är

1884 enahanda belopp, 12,200 kronor, som årligen från och med 1880 på

extra stat varit anvisadt såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetj eningen

i Stockholm.

I Riksdagens till Kongl. Maj:t den 14 Maj 1880 aflätna skrifvelse

angafs såsom skäl dertill, att anslaget endast uppfördes å extra stat, att det

syntes ovisst, huruvida icke utgifterna för aflöning åt exekutionsbetj eningen

i Stockholm rätteligen borde bestridas uteslutande af staden sjelf, i hvilket

hänseende utredning ansågs kunna förväntas af den år 1879 tillsatta skatteregleringskomitén;

och har Utskottet så väl vid 1881 som 1882 års riksdag

hemstält att, i afvaktan på berörda utredning, anslaget skulle fortfarande på

extra stat uppföras.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, har nu, jemlikt nämnda komités uppdrag,

utredning af berörda fråga blifvit af en dess ledamot verkstäld, men,

dä denna utredning icke varit föremål för komiténs granskning, får Utskottet

nu endast hemställa,

Angående

bidrag till

aflöning åt

exekutionsbetjening

en

i Stockholm.

[21.]

att på extra stat för är 1884 må till Öfverståthållareembetets

förfogande anvisas såsom bidrag till aflöning åt

exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200

kronor.

Landsstaterna i länen.

21:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts framställning och med erinran Angående

att det äskade beloppet motsvarar hvad till ändamålet anvisats för innevarande

år, tillstyrker Utskottet, poiwtyrka

på landet

in. m.

[22.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-UtsJcottets Utlutande N:o 10 a.

Angående

anslag för

ett länsmansboställe

i

Enontekis.

[23.]

att Riksdagen ma för ar 1884 ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas

till aflöning och underhal! af särskild polisstyrka ä landet,

der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar

för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

22:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t vidare äskat ett

extra anslag för är 1884 af 19,300 kronor för beredande af boställe åt

länsmannen i Enontekis distrikt af Norrbottens län.

Af statsrådsprotokollet (sid. 34 och 35) inhemtas, bland annat, att

nämnde tjensteman hade sin station belägen efter olika farvägar antingen

34,7 eller 37,3 mil norr om Haparanda. Boställe funnes åt honom ej anslaget

och han hade under de senare åren ej kunnat förskaffa sig annan

lägenhet än ett par rum, som han hyrt i socknens gamla tingshus, hvilket

dock numera vore så förfallet, att det när som helst kunde blifva obeboeligt.

Tillfälle att hyra annan bostad inom distriktet funnes icke, enär den bofasta

befolkningen, som måste hemta sitt byggnadsvirke på ett afstånd af sex

mil, nödgades inskränka sina bostäder till det allra oundgängligaste och i

följd häraf icke skulle kunna uthyra mer än ett rum.

Under dessa förhållanden liar länsstyrelsen redan i September 1878

inkommit med framställning om inköp af en mindre hemmansdel och uppförande

derå af nödiga byggnader för länsmannen samt dervid fäst uppmärksamheten

på, att Enontekis länsmansdistrikt gränsade både till Korge

och Finland, att vid gränsen de internationella förhållandena i afseende ä

nomadernas flyttnings- och betningsrätt vore mycket invecklade, och att det

derföre vore af vigt, att länsmanstj ensten kunde anförtros åt en insigtsfull

och kraftig samt med de särskilda förhållandena fullt hemmastadd person,

och att icke för täta ombyten af länsmän egde rum. För att kunna uppnå

detta ändamål fordrades att länsmannen blefve bofast. Sedermera hade

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, på gifven anledning, inkommit

med uppgifter i fråga om lägenheter, som kunde finnas tillgängliga för inrättande

af ifrågakomma länsmansboställe, och dervid upplyst, att i närheten

af Karesuando kyrka, der länsmannen af flera skäl borde hafva sin

bostad, icke funnes någon till byggnadsplats tjenlig odisponerad kronomark,

utan måste nödig mark inköpas af enskilde. Härvid hade man att välja

mellan tvenne lägenheter, hörande den ena till hemmanet Pietu, den andra

till hemmanet Karesuando. Den förra lägenheten kunde antagligen förvärfvas

för 1,500 kronor, den senare för 1,200 kronor. Enligt ett af länsmannen

i distriktet afgifvet revideradt kostnadsförslag, åtföljdt af byggnads
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

29

ritningar, komme kostnaden för nödiga åbyggnader ä bostället att uppgå

till 17,800 kronor. Den summa, som erfordrades för länsmannens förseende

med boställe, skulle således, om den förra lägenheten kunde erhållas, uppgå

till 19,300 kronor och, om dertill skulle inköpas den senare lägenheten, till

19,100 kronor.

I afseende ä vilkoren för boställsupplåtelsen hade departementschefen

ansett att, om dessa skulle blifva desamma, som gälla för andra boställen,

och länsmannen således få vidkännas både underhållsskyldighet, hvilken af

länsstyrelsen beräknats till 300 kronor, och afdrag å lönen för boställets

afkomst, sådant komme att blifva alltför betungande. Lämpligast syntes

derföre vara att, på sätt jemväl Kammarkollegium och Statskontoret hemstält,

länsmannen sjelf underhölle bostället, men befriades från afdraget.

Vid öfvervägande af denna fråga har den åsigt om olämpligheten af

tjenstemäns aflönande medelst boställen, som vid de under senare tider verkstälda

löneregleringar alltid gjort sig gällande, visserligen icke fallit Utskottet

ur minnet och jemväl Utskottet hyser för vanliga förhållanden

enahanda mening; men i förevarande fäll synas sådana särskilda och behjertansvärda

undantagsförliållanden föreligga, att en afvikelse från berörda

grundsats icke kan innefatta något prejudikat, som i framtiden skulle kunna

vid kommande regleringar åberopas; och dä med de höga lefnadskostnader

och den brist på lifvets bekvämligheter, som blifva en naturlig följd af traktens

afskilda läge, nästan utan kommuniktioner långt ofvan polcirkeln, helst

befolkningen till större delen utgöres af nomadiserande lappar, den höjning i

den faststälda länsmansaflöningen, som ett upplåtande af boställe utan afdrag

för afkastningen af detsamma, men med underhållsskyldighet möjligen medför,

torde kunna, såsom länsstyrelsen framhållit, bidraga till uppnående af det

åsyftade målet — förevarande, synnerligen svårskötta och grannlaga tjenstebefattnings

förseende med duglige, ej ofta ombytte innehafvare — synes

äfven härutinnan Kongl. Maj:ts framställning vara förtjent af bifall.

Utskottet, som vid granskning visserligen funnit kostnadsberäkningarne

nog höga, men icke trott sig kunna, vid de säregna omständigheter, som

härvid måste tagas i betraktande, deri göra någon nedsättning, hemställer

alltså, att, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning, Riksdagen

må

a) för beredande af boställe åt länsmannen i Enontekis

distrikt ställa till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1884

ett extra anslag å 19,300 kronor; och

b) medgifva att för åtkomsten af det boställe, som varder

beredt åt länsmannen, något afdrag å lönen icke skall

ega rum.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

Angående 23:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

anslag för at, extra stat för år 1884 anvisa och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

statens jern- ett belopp af 20,000 kronor, att användas för anordnande under samma ar

vä<Jsl>mna- af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

[240 Vid sistlidna års riksdag föreslog Kongl. Maj:t att för sammanförande

af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och Styrelsen öfver statens

jernvägsbyggnader i en gemensam styrelse med benämning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

måtte beviljas ett anslag å ordinarie stat af 83,400 kronor.

Under erinran att 1868 års Riksdag hos Kongl. Maj:t anhållit, att

Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida icke Styrelserna för statens

jernvägsbyggnader och jern vägstrafik kunde sammanföras till en, förklarade

nästlidet års Riksdag i underdånig skrifvelse den 21 Maj 1882 (N:o 60, pag. 4),

att frågan om ordnandet af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader syntes

böra lemnas öppen, intill dess fullbordandet af banan till Sollefteå kunde motses

samt det visat sig, huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggande

för statens räkning derefter komme att ega rum. Riksdagen faststälde alltså

för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ny stat, hvilken dock i jemförelse med

den af Kongl. Maj:t föreslagna minskades med

dels ett belopp af chefens aflöning å ............................. kronor 2,000: —

dels aflöningarne för följande tjensteman, hvilkas befattningar

egentligen ansetts behöfliga för den ifrågasatta

sammanslagningen af de båda styrelserna, nemligen:

en byråchef ............................................................................... » 6,400: —

en kassör och bokhållare.......................................................... » 3,000: —

en vaktmästare........................................................................... » 800: —

dels af enahanda anledning utaf anslaget till vikariats
ersättning

m. m................................................ » 7,800: —

tillsammans ............................................................................... kronor 20,000: —

hvilket belopp såsom extra anslag för innevarande år stäldes till Kongl.

Maj:ts förfogande för att användas till bestridande af kostnaderna under

samma år för anordnande på" lämpligt sätt af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.

Under den 2 Juni 1882 förordnade Kongl. Maj:t, att berörda tillsyn

skulle tills vidare från och med innevarande år tillhöra den nya Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, hvaruppå genom nådigt bref den 24 påföljde No
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtsicottets Utlåtande N:o 10 a.

31

vember förordnades, att det för tillsynen beviljade extra anslaget 20,000

kronor skulle fördelas sålunda att deraf skulle utgå:

2,000

7.000

3,900

3.000

800

till chefen i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen................... kronor

» tillförordnade byråchefen.................................................. »

» den kassör, tillika bokhållare, som styrelsen egde förordna »

» den revisor, som styrelsen egde förordna....................... »

» en vaktmästare...................................................................... »

samt till vikariatsaflöningar, rit- och skrifbiträde; sådana

expenser som föranledas af tillsynen öfver statens

jernvägsbyggnader, samt ersättning åt Styrelsens öfver

statens jernvägsbyggnader vaktmästare för mistning

af bostad, efter den fördelning styrelsen egde bestämma

.................................................................................... »

X--

Summa kronor 20,000:

3,300: —

Derjemte har Kongl. Maj:t uti den 17 sistlidne November utfärdad

instruktion för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordnat, att styrelsens

embetsbefattning omfattar, bland annat, tills vidare ledningen af statens jernvägsbyggnader

med hvad dertill hörer, att styrelsen utgöres af öfverdirektören,

byråchefen, kamereraren och den på extra stat anstälde byråchefen, att kamereraren

tills vidare, och så länge styrelsen har sig uppdragen ledningen af

statens jernvägsbyggnader, skall jemte annat bereda och föredraga alla administrativa

och ekonomiska ärenden, som angå dessa jernvägsbyggnader, men

är befriad från uppbörds- redovisnings-, bokförings- och revisionsgöromål, hvilka

eljest honom åligga; att tillförordnade byråchefen för jern vägsärenden skall

bereda och föredraga alla tekniska ärenden, som angå såväl statens som enskilda

jern vägar; att tills vidare förordnade kassören och bokhållaren skall

verkställa de kamereraren eljest åliggande uppbörds-, redovisnings- och bokföringsgöromål;

samt att tills vidare förordnade revisorn skall fullgöra de

kamereraren eljest åliggande revisionsgöromål.

Af ofvanstående redogörelse inhemfas, huru tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader

blifvit ordnad, efter det Riksdagen i ämnet fattat beslut, och

i hvad mån densamma blifvit med de Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom

sådan tillhörande göromål sammanförd. Då denna förening emellertid

endast gäller tills vidare samt, jemlikt Riksdagens beslut, vidden af Väg-och

vattenbyggnadsstyrelsens egentliga göromål icke kan utöfva något inflytande

på frågan om de anslagsbelopp, som för tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader

kunna erfordras, torde det kunna och böra bero allenast af den

minskning i omfattning, som berörda tillsyn kan undergå, huruvida någon

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående

anslag för

anordnande

af högre

undervisning

i mejerihushållning.

Angående

anslag till

allmänna

landtlruksmöten

m. m,

[26—29.]

nedsättning i det anslag, som för ändamålet beräknas vara erforderligt, må i

den närmaste framtiden finnas möjlig eller lämplig.

Vid sådant förhållande, och då Utskottet anser sig böra kunna vara

förvissadt derom, att, i mån af minskadt behof af arbetskrafter, statens

tillgångar skola för ändamålet i mindre utsträckning tagas i anspråk, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 anvisa

och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af

20,000 kronor, att användas för anordnande under samma

år af tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtniannanäringar.

24:o. För innevarande år är på extra stat anvisadt ett belopp af 10,000

kronor till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima

och Alnarps landtbruksinstitut. Denna lärokurs har, af i statsrådsprotokollet

anförda skäl, emellertid icke ännu kunnat taga sin början, men som det med

visshet kunde antagas, att densamma under innevarande ar hunne ordnas samt

det första läroåret komme att inskrida på 1884, har Kongl. Maj:t, som ansett

yttrande i ämnet böra inhemtas af den under den 20 Oktober 1882 tillsatta

komitén för afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen af rikets

landtbruksläroverk, och att derför anslag för ändamålet än icke borde uppföras

å ordinarie stat, nu äskat enahanda extra anslag, 10,000 kronor, för

år 1884, hemställande i öfverensstämmelse härmed Utskottet,

att till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut må på

extra stat för år 1884 anvisas 10,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtniannanäringar.

25:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, efter framställning

af Landtbruksakademien, föreslagit hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 anvisa

följande anslag, hvilka till enahanda belopp finnas i innevarande

års riksstat upptagna, nemligen:

s. 33 Kontrollera mot PDF

''Stats- Utskottets Utlåtande N;o 10 a 33

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap

och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och

andra jordbruksalster 10,000 kronor;

c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid akademiens agrikult urkemiska

och fysiologiska anstalt af akademiens förvaltningskomité

antagne botanist 1,000 kronor samt

d) såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof— inom de orter, der

hushållningssällskapen förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokaL för detta jemte bostad eller byresmedel

för kemist och assistent samt bekosta aflöning till

dessa och laboratoriitj enaren, äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och

inventarier till stationens behof — 3,000 kronor för hvarje

station, eller tillsammans 15,000 kronor.

26:o. Likaledes i enlighet med Kong!. Maj:ts derom gjorda förslag

och med erinran att äskade beloppet motsvarar, hvad för innevarande år är

för ändamålet anvisadt, hemställer Utskottet,

att för fortsättande under år 1884 af de geologiska

undersökningarne och utgifvande af derpå grundade

kartor inä för samma år på extra stat anvisas ett belopp

af 85,500 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

27:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj: t till aflönande af

erforderlig betjening vid Flyinge stuteri in. m. äskat enahanda belopp, som

allt sedan år 1874 anvisats, och Utskottet, som härvid haft intet att anmärka,

hemställer,

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening

samt förbättrande af betjeningens vid alla tre

stuterierna lönevilkor må för år 1884 på extra stat anvisas

5,937 kronor.

Bih. till Uiksjd. Prot. 1883. i Sami. 1 Afd. 7 Höft.

Angående

anslag till de

geologiska

undersökninqame.

[30.]

Angående

aflöning åt

betj eningen

vid Flyinge

stuteri.

[31.]

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 å.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Angående 28:o. På sätt Kongl. Maj:t, efter derom af Landtbruksakademien

undervisare i £Jor(i framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet,

husslöjd m. m.

[32,33.] att jemväl för år 1884 må anvisas följande, i innevarande

och flere föregående års riksstater uppförda extra anslag,

nemligen:

a) för anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev, hvilken hör åtfölja en af undervisande i husslöjd

för att af denne handledas och utbildas till att kunna användas

såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000 kronor;

h) till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på ordinarie

stat anvisade medel, ett till Ivongl. Maj:ts förfogande

stäldt anslag å 10,000 kronor.

Angående 29:0. Under denna anslagstitel får Utskottet vidare, enligt hvad i den

väfskolan ''''i nådiga propositionen äskats, hemställa,

att Riksdagen må, på sätt för innevarande och föregående

år blifvit beviljadt, på extra stat för år 1884

anvisa:

a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås,

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom

orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af

statsanslaget, 3,800 kronor;

b) såsom bidrag till ajlönande af en andre lärare vid

samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda

belopp varder för ändamålet från Elfsborgs läns landsting

eller eljest inom orten tillskjutet; och

c) såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens

museum 4,000 kronor.

Borås och till

Svenska slöjdföreningen.

[34, 35.]

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Angående 30:0. Kongl. Maj:t har föreslagit och Utskottet får i öfverelisstäm
berg‘sskoiornam^se

dermed, i enlighet med hvad för innevarande och flere föregående år

FUipstad egt rum, hemställa,

och Falun.

[36.]

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

35

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun

med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att

jemväl under år 1884 fortsätta sin verksamhet i enahanda

omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kongl. Maj:t

torde vilja genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa,

å extra stat för samma år anvisas ett belopp af

14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas.

ITtställumgariiG i Madrid och London.

31:o. I enlighet med hvad i propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof derom anmälts, har uti en till Riksdagen aflåten särskild

proposition af den 8 nästlidne Januari (N:o 22) Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till godtgörande af kostnaderna för Sveriges deltagande i dels en

internationel ''Utställning af grufmateriel m. m. i Madrid och dels en interna,

tionel fiskermtstältning i London anvisa anslag på extra stat för år 1884

af tillhopa 105,000 kronor.

Angående hvad i fråga om dessa utställningar förekommit inhemtas af

det propositionen bilagda protokoll öfver civilärenden följande upplysningar:

Uti underdånig skrifvelse den 2 Februari 1882 anmälde Kongl. Maj:ts

beskickning i Madrid, att en internationel utställning af grufmateriel m. m.

vore ämnad att under samma år ega rum derstädes, samt tillkännagaf dervid,

att då tillfälle sällan torde yppas att genom utställning göra den spanska

marknaden mera allmänt bekant med de artiklar, som den svenska industrien

kunde erbjuda densamma, beskickningen under hand inliemtat åtskilliga mera

framstående grufvearkitekters och fabrikanters af keramiska alster härstädes

tankar i detta ämne, dervid samtliga uttalat sin öfvertygelse om nyttan af

Sveriges deltagande uti utställningen, samt att, hvad särskildt beträffade

svensk grufmateriel, Sveriges nuvarande framskridna ståndpunkt inom grufkonsten

ingåfve förhoppning, att Spanien efter en närmare bekantskap med

svenska fabrikat inom denna industrigren skulle kunna blifva en god afnämare

af desamma, men att flertalet af de verkstäder, som kunde komma att deltaga

i utställningen, syntes rygga tillbaka för de kostnader, som vore förknippade

med utställningsföremålens långa transport samt uppställning och

ordnande på platsen.

Denna skrifvelse öfverlemnades för yttrande till Kommerskollegium,

hvilket i utlåtande af den 28 Februari, då med anledning af inkomna yttranden

från ett större antal idkare af bergsbruk och egare af mekaniska verk
-

Angående

anslag för

utställning

gar ne i

Madrid och

London.

[37.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

städer deltagande i utställningen syntes vara att förvänta af svenske näringsidkare,

tillstyrkte anslag för ändamålet.

Sedan härefter beskickningen uti en senare, den 23 påföljde Mars,

inkommen skrifvelse meddelat dels att utställningen i Madrid, enligt spanska

regeringens tillkännagifvande, då mera vore att betrakta såsom helt och hållet

officiel, och att densamma blifvit uppskjuten till den 1 April innevarande år,

dels ock att ett icke obetydligt antal industriidkare tillkännagifvit sin önskan

att deltaga i utställningen, beslöt Kong! Maj:t den 24 Mars att, med afseende

å den störa betydelse för den svenska jernhandteringen, utställningen

i Madrid komme att ega, Sverige skulle deltaga i densamma, samt förordnade

Professoren vid Tekniska högskolan O. G. Nordenström att vara Sveriges kommissarie

vid utställningen. Till åtlydnad af Kong! Maj:ts åt Professoren Nordenström

tillika meddelade nådiga befallning hade Nordenström under 1882 års

vår besökt Spaniens förnämsta grufdistrikt, och hade han, enligt hvad hans

öfver resan afgifna berättelse gåfve vid handen, dervid vunnit den öfvertygelse,

att deltagande i utställningen borde för den svenska jernhandteringen

medföra väsentligt gagn genom att för densamma bereda ökade tillfällen till

afsättning på ett land med sä betydande konsumtionsförmåga som Spanien.

Slutligen hade Professoren ''Nordenström uti eu den 27 December 1882 afgifven

promemoria meddelat, att omkring 50 svenska industriidkare anmält sig till

deltagande i utställningen, och att den utmärkta beskaffenheten af de alster,

som från de af desse industriidkare representerade etablissement utsändes i

marknaden, utgjorde en säker borgen derför, att vårt land skulle intaga ett

synnerligt framstående ruin vid ifrågavarande internationella täflan — ett

förhållande, hvaraf de bästa resultat med afseende på en lönande export till

Spanien af vår jernindustris alster vore att emotse.

Kostnaderna för denna utställning hade af beskickningen i Madrid i

förstone beräknats till 20,000 kronor, men sedan utställningen blifvit förklarad

officiel och sålunda erhållit en större omfattning samt svenske industriidkares

deltagande deri antagit vida större proportioner än till en början

kunnat förutses, visade sig snart att denna summa vore för låg. Professoren

Nordenström hade ock beräknat kostnaderna till 55.000 kronor enligt

följande fördelning:

för en utställningspaviljong................................................................ kr. 7,000.

» transport af utställningsföremålen, assurans, spedition, maga
sinsliyra

m. m.................................................................. » 6,000.

» kommissarien under åtta månader i Madrid ......... 12,000

samt för resor till Madrid och åter.......................... 1,370 » 13,370.

Transport kr. 26,370.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-lJtskottets Utlåtande N:o 10 a.

37

Transport Kr. 26,370.

för en biträdande ingeniör .................................................................. » 1,100.

» 3 arbetares resa till Madrid och åter jemte traktamente till

två af dem.................................................................................... » 3,000.

» byrå, skrifmaterialier, porto, telegram m. m............................ » 4,500.

» öfversättning och tryckning af katalog jemte särskild broschyr

angående den svenska grufhandteringen ............................... » 4,500.

» dekorationsföremål samt inrednings- och dekoreringsarbeten . » 5,000.

till ersättning för skadade och förkomna effekter.......................... » 3,000.

för vakthållning, rengöring och diverse biträde ....................... » 1,500.

till inköp af utställningsföremål m. m......................................... » 1,900.

för Nordenströms resa i Spanien sistlidna år .......... » 4,130.

Kronor 55,000.

Enligt hvad Utskottet inhemtat äro häraf förskottsvis ntanordnade och

lyftade tillsammans 30,000 kronor.

Uti officiel skrifvelse af den 28 April 1882 hade härvarande storbritanniske

minister, med tillkännagifvande att en internationel fiskeriutställning

vore ämnad att ega rum i London detta år, inbjudit Sverige att deltaga

i densamma, hvarefter härvarande storbritanniske chargé d’affaires i

skrifvelse den 19 påföljande Maj meddelat, att, enär ett gynsamt resultat

af utställningen till en stor del komme att bero af den fullständighet och

den skyndsamhet, hvarmed förberedelserna för främmande länders deltagande

i densamma kunde träffas, hans regering blefve tacksam att snarast möjligt

erhålla kännedom om de åtgärder, Kongl. Maj:t vore sinnad vidtaga i afseende

på denna utställning, hvilken, enligt hvad Kongl. Maj:ts beskickning i

London upplyst, komme att öppnas i början af nästkommande Maj månad.

Uti häröfver afgifvet utlåtande af den 5 Juni 1882 hade Landtbruksakademiens

förvaltningskomité anfört, bland annat, att en internationel fiskeriutställning

i London otvifvelaktigt borde vara en af verldens förnämsta och

för Skandinavien vigtigaste, lärorikaste och för framtiden mest fruktbringande,

på grund hvaraf förvaltningskomitén ock förordat Sveriges deltagande i denna

utställning. Den 23 i samma månad beslutade Kongl. Maj:t att Sverige

skulle deltaga i utställningen och förordnade Intendenten vid naturhistoriska

riksmuseum Professoren P. A. Smitt till Sveriges kommissarie dervid. Enligt

de officiella berättelserna om Sveriges utrikes handel hade importen af fiskeprodukter

under åren 1875—1879 i medeltal per år med högst betydligt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

belopp öfverstigit värdet af dylika exporterade produkter. En förändring i

detta afseende hade dock inträdt efter Sveriges deltagande i fiskeriutställningen

i Berlin 1880. Derigenom knötos nya handelsförbindelser, bvilka haft

till följd, att värdet af de från Sverige exporterade färska fiskevaror på flera

ställen i betydlig mån stegrats. Utan tvifvel borde en utställning i London,

der fiskprisen vore betydligt högre än i Berlin, erbjuda ännu större fördelar

i detta hänseende, derest de svenska exportörerna finge tillfälle att på förmånligt

sätt uppträda i täflan på marknaden derstädes, förutom att en jemförelse

och täflan med Englands fisken borde lemna de svenska fiskeriidkarne

vigtiga lärdomar för en snabb utveckling af denna industri. Kongl.

Maj:ts beslut om Sveriges deltagande uti utställningen i London hade ock

omfattats med synnerligt intresse af fiskeriidkare och andra, hvarpå såsom

exempel anfördes, att Professoren Smitt redan emottagit omkring 3,000 särskilda

anmälningar från 151 utställare, af hvilka åtskilliga tillkännagifvit

sig vilja deltaga inom flera afdelningar, och utsigt syntes således förefinnas,

att antalet deltagare från Sverige komme att blifva dubbelt så stort som

vid utställningen i Berlin. Räkenskaperna öfver kostnaderna för Sveriges

deltagande i sistnämnda utställning visade en utgiftssumma af tillhopa 22,562

kronor 15 öre. Med denna summa till utgångspunkt och med hänsyn till

dels nödvändigheten att för utställningen i London anskaffa större mängd af

vissa utställningsföremål, såsom redskap och modeller samt naturföremål och

utmärkande produkter från sådana fabrikanter och fiskare, hvilkas ekonomiska

ställning ej medgåfve dem att sjelfva deltaga i utställningen, dels

drygare transportkostnad, dels ock de högre arbetsprisen och den dyrare lefnadskostnaden

i London, hade Professoren Smitt uppstält följande beräkning

af kostnaderna för deltagande i fiskeriutställningen i London:

uppköp af utställningsföremål........................................................... kr. 5,000.

utställningens ordnande och dekorerande........................................... » 10,000.

internationella juryns arbeten ............................................................. » ] OOO.

tryckningskostnader...................................................... » 4,000.

frakt- och transportkostnader................................... » 10,000.

kommissariens och hans biträdes arfvoden ...................................... » 12,000.

de svenske jurymännens arfvode............... » 3,000.

Kronor 45,000.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité har mot Smitts beräkning

erinrat, att beloppet 45,000 kronor borde för oförutsedda utgifter höjas med

5,000 kronor, på det man kunde vara förvissad derom, att utställningen, med

afseende å den allmänna dvrheten i England, kunde anordnas så, att hon

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

39

motsvarade det afsedda ändamålet äfvensom de fordringar, hvilka skäligen

borde ställas på Sverige såsom kulturland i allmänhet.

För utställningen i London har från Statskontoret enligt Kong], Maj:ts

befallning förskottsvis redan utbetalts 5,000 kronor.

Utskottet vill ej förneka vigten och betydelsen af de utbyten af erfarenheter,

som internationella utställningar kunna medföra eller den lyftning,

som industrien deraf kan vinna; och särskildt i förevarande fall har Utskottet

ansett anslag böra beviljas. I afseende åter å de föreslagna beloppen synes

det visserligen, å ena sidan, som om åtskilliga poster, särskildt utgifterna till

arfvoden, blifvit väl högt beräknade, men då, å andra sidan, vigt ligger derpå,

att Sveriges deltagande i utställningarna må varda af så tillfredsställande

beskaffenhet som möjligt, samt Utskottet; i allt fäll icke är i tillfälle att

bedöma alla pa frågan inverkande omständigheter, anser Utskottet sig icke

böra föreslå någon nedsättning i de begärda anslagsbeloppen; desto mindre

som i och genom beviljande af hvad Kongl. Maj:t äskat, full visshet bör

vinnas derom att de anvisade beloppen varda i alia hänseenden tillräckliga,

så att ej ytterligare anspråk på statsbidrag till dessa ändamål må ifrågakomma.

På grund häraf och under uttalande af den förväntan, att, innan

hädanefter beslut fattas om deltagande i internationella utställningar, deraf betydligare

utgifter för statsverket blifva en följd, Riksdagen, såsom tillförene,

måtte erhålla tillfälle att i frågan sig yttra, derest omständigheterna göra

sådant möjligt, hemställer Utskottet,

a) att till godtgörande af kostnaderna för Sveriges deltagande

i den internationella utställningen i Madrid innevarande

år må på extra stat för år 1884 anvisas ett belopp

af 55,000 kronor; och

b) att till godtgörande af kostnaderna för Sveriges deltagande

i den internationella utställningen i London innevarande

år må på extra stat för 1884 anvisas ett belopp

af 50,000 kronor.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

32:o. Enligt den Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd Angående eroch

behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka borde hos Riksdagen an- för

malas till ersättande, hade Statskontoret (se statsrådsprotokollet sid. 42—43) förm.\''

under åren 1881 och 1882 förskjutit:

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande af oregelbundenheter

i rikets administrativa, judiciella, eckle
-

siastika och kommunala indelningar............................... kr. 17,629: 32.

till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga författningar,

som beröra fiskerinäringen ................................. » 2,027: 40.

för återgång af exproprierad jord från länsmanshostället Södra

Yallösa N:o 4 i Malmöhus län enligt Kongl. brefvet

den 23 December 1881................................................. » 1,000: —

Summa kronor 20,656: 72.

Uti skrifvelse den 11 sistlidne December hade Statskontoret derjemte

anmält, att Statskontoret under förskottstitel utbetalt 5,240 kronor 40 öre

för gäldande af kostnader för det af Riksdagen äskade utarbetandet af förslag

till ny expeditionstaxa. Äfven denna utgift syntes böra hos Riksdagen

anmälas till ersättande.

Kongl Maj:t har nu, med tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande

till jernnt tal af kronor, föreslagit Riksdagen att till betäckande

af omförmälda, af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra

anslag till belopp af 25,898 kronor.

Utskottet har härvid ej funnit anledning till anmärkning, men vill

till upplysning om det för återgång af exproprierad jord från bostället Vallösa

förskotterade beloppet nämna, att, enligt hvad Utskottet inhemtat, Sjörups

församling till kyrkobyggnads- och begrafningsplats exproprierat en jordrymd

från nämnda boställe och derför erlagt lösen med 1000 kronor, samt att,

sedan emellertid enskild person för omförmälda ändamål skänkt en annan

jordrymd, Kongl. Maj:t uppå ansökning tillåtit att expropriationen finge återgå

och lösen återbäras.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna fyra

förskott på extra stat för år 1884 bevilja 25,898 kronor.

Statens jernrägstrafik.

Angående an, 33:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utförande af

"''"bl !nader“nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och

ock''anlägg- till anskaffande af nya inventarier anvisa på extra stat för år 1884 ett

''belopp af 500,000 kronor.

vid statens 1L 7

jernväg ar.

[45.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande. N:o 10 a.

4 i

Af statsrådsprotokollet (sidd. 52—60) inhemtas, att Styrelsen för

statens jernvägstrafik i underdånig skrifvelse den 18 sistlidne December gjort

framställning om användande af tillsammans 550,000 kronor, deraf 475,000

kronor till nya byggnader och anläggningar och 75,000 kronor till nya inventarier,

samt att den förra summan borde användas på följande sätt:

*a) Spårutvidgningar vid stationerna.

utläggning af ett nytt sidospår vid Bjerpens,

station.........................................................................

utläggning af nytt stickspår vid Mörsils station\

utvidgning af spårsystemet vid Östersunds,

station......................................................................I

utvidgning af sparsystemet vid Mor shyttans,

station.....................................................................

utläggning af ett nytt sidospår vid Fors station

utvidgning af spår systemet vid Kr ylbo station

utläggning af ett nytt sidospår vid Vånge

station......................................................................

utvidgning af spårsystemet vid- Järf va station

utläggning af ett sidospår vid Kils öfre station

utvidgning af spår systemet vid. Fagerås station

utläggning af ett nytt sidospår vid Arvika

station........................................................................

förändring af balansplanet, spårutvidgning och

anläggning af en lastkaj vid Malm slätts station

utvidgning af spårsystemet vid Nässjö station

ett nytt sidospår vid Börs station...................

11,000

3,500

13,600

11,000

2,800

10.000 i

i!

5,000 ji

2.600 !j

6.600 1

5.000

4,700 I

18.000 ||

12,000

8.000

113,800

b) Nya lokomotivstallbyggnader.

För inrymmande af de nya lokomotiv, som dels i

år blifvit anskaffade, dels under nästa år komme att an
Transport

!-- 113,800 j

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 4 Samt. 1 Afd. 7 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

skaffas, erfordrades utvidgning af lokomotivstallen vid åt

skilliga stationer, synnerligast å norra stambanan, der ök

ning af tågens antal vore att motse, men äfven vic

dan under sommarmånaderna dubbla

ordnade emellan Nässjö och Malmö,

af denna brist hade beräknats för

uppförande af ett stall för

Hjerpens station...........................

snälltåg blifvit an

1 maskin

vid Östersunds station

tillbyggnad'' med 2 st

vid Upsala station ......

tillbyggnad med 5 st

vid Tomteboda station ..

tillbyggnad med 2 stvid

Alfvestads station...

vid Hessleholms station................

c) Betjeningsbyggnader.

lägenheter, på förra stället, emedan stationens omgifningar

vore obebyggda, och på det senare, emedan de hosta

der, som kunde erhållas, vore belägna för långt från

stationen, hade hemstälts att boställslägenheter för betjeningspersonalen

måtte få på statens bekostnad anskaffas;

hvarvid, hvad Storlien vidkomme, en af Kongl. jern

vägsbyggnadsstyrelsen vid banans byggande uppförd ba

rack skulle kunna ändras och inredas till en permanent

betjeningsbyggnad för 5 hushåll, och hade i enlighet här

med upptagits för

Transport

j

[j

•

1 113,800

|

1

!

(

7,000

16,000

16,000

|

36,000

1

10,000

!

10,000

1

95,000

1

j

| i

1 . 1

208,800

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

43

Transport

! !

208,800 1

ändring och inredning af en barack vid Stor-

!

liens station till betjeningsbyggnad för 5 hus-

håll ................................................................

8,000

uppförande af en betjeningsbyggnad för 2

hushåll nid Fogelsta station...................................

4,000

12,000;

d) Öfriga nybyggnader.

anläggning af en timmerlastningsplats vid

...

Hjerpens station.......................................................

18,500

anläggning af en timmerlastningsplats vid

Näldens station ........................................................

37,700

i

uppförande af ett mindre godsmagasin vid

Gefsjöns station .........................................................

5,000

tillbyggnad af godsmagasinet vid Östersunds

station.........................................................................

8,000

tillbyggnad af godsmagasinet vid Storviks

station...........................................................................

3,000

tillbyggnad af lokomotivreparationsverkstaden

j

i Göteborg ................................................................

30,000

d:o af snickareverkstaden i d:o ........................

25,000

eko af reparationsverkstaden i Östersund ......

8,800

uppförande af ett lamphus vid Östersunds

station..........................................................................

2,000

d:o d:o vid Bollnäs station .................................

2,000

tillbyggnad af Bollnäs stationshus...................

8,800

uppförande af ett vattentorn samt nedläggning

af dertill erforderlig rörledning vid Bollnäs

station.........................................................................

, 8,700

uppförande af en förråds- och expeditions-

byggnad vid Östersunds station............................

12,500

anskaffande af jord till snöskärmar å bände-

I

len Hallsberg—Mjölby..........................................

12,000

182,000

Transport

—

402,800 ''

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

!! ’ 1

| | |

Transport: ------- 402,800 |

e) För nu oförutsedda byggnader ocli anläggningar,

hvilkas utförande blefve behöfligt i följd af inträffande

trafikförhållanden, hade derjemte upptagits ett belopp af -------- 72,200

eller tillsammans kronor 475,000»!

I afseende på det till anskaffning af inventarier föreslagna anslaget

hade Styrelsen erinrat, att beliofvet af inventarier rättade sig efter dels liniernas

utsträckning, dels trafikens storlek, och att ju mera rörelsen växte

och tågens antal ökades, desto större antal erfordrades af de olika effekter,

som vore nödiga för rörelsens säkerhet, underlättandet af transportföremålens

expedition och bevaring under transporten samt materielens underhåll, såsom

signalmedel, vagnvågar, lyftkranar, värmeledningar i personvagnar, kollämmar,

ängpumpar, verktygsmaskiner och reservdelar; och som medel till inventariernas

fullständigande, Indika tillförene hemtades af tillgängliga trafikmedel,

numera utginge i form af extra anslag, samt det belopp, som för ifrågavarande

ändamål erfordrades under 1884, antagligen komme att uppgå till

omkring 75,000 kronor, vore denna summa, jemte den för nybyggnader afsedda,

föreslagen att utgå såsom extra anslag för bemälda år.

Sedan Styrelsen för statens jernvägstrafik till fyllande af motsvarande

behof för innevarande år hos lvongl. Maj:t i underdånig skrifvelse anhållit

om beredande af anslag till sammanlagd! belopp af 450,000 kronor, äskade

Kongl. Maj:t af 1882 års Riksdag för ändamålet 300,000 kronor, hvilka

äfven af Riksdagen anvisades såsom extra anslag och uppfördes å riksstaten

i stället för att, såsom Kongl. Maj:t föreslagit, anskaffas genom upplåning.

Till följd af den inskränkning, som sålunda under sistlidne år vidtogs

i de anslagsbelopp, hvilka Styrelsen ansett behöfliga till nya byggnader och

inventarier under det år, som nu är inne, hade, enligt hvad departementchefen

vidare anfört, åtskilliga bland de ändamål, som dermed skolat tillgodoses,

måste tills vidare lemnas å sido. Departementschefen hade derför icke tilltrott

sig att äfven i år tillstyrka uppskof med något af de nu föreslagna arbetena

eller anskaffandet af inventarier, men dä departementschefen ansåge, att, om

också ett klokt förutseende kräfde att i förtid möta en motsedd ökad trafiks

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

45

fordringar, det dock ej vore möjligt att redan nu fullt noggrant beräkna,

hvilka byggnader, anläggningar och inventarier som år 1884 oundgängligen

behöfdes och hvilka kostnader deraf föranleddes, syntes derföre det af Trafikstyrelsen

beräknade belopp 550,000 kronor utan synnerlig olägenhet kunna

nedsättas till jernnt 500,000 kronor.

Vid hvad sålunda förekommit och anförts har Utskottet icke funnit

anledning till någon erinran, hvadan Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till utförande af nya byggnader och

anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och

till anskaffande af nya inventarier på extra stat för år

1884 anvisa 500,000 kronor.

34:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:ts proposition angående stats- Angående

verkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om allmänna

ten af beskaffenhet att deras utförande kontrolleras af Väg- och vattenbyggnad 44

nadsstyrelsen samt om anslag för statens järnvägsbyggnader afgifver Utskottet

särskilda utlåtanden, hvilket

anmäles.

Stockholm den 22 Februari 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Keservation:

vid punkt. 3:o (angående lönereglering för landträntmästarne) af

Herrar Carl Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Ola Andersson i Burlöf, Jan Andersson

i Jönvik, P. Ö. Hornfel dt, J. E. Johansson, Emil Key, Carl Anders

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats- Utskottets Utlåtande JS:o 10 a.

Larsson, Sven Nilsson i Efveröd, August Peterson i Hasselstad och J. M.

Sjölund, hvilka, instämmande i Utskottets hemställan i afseende å de för

landträntmästare föreslagna tjenstgöringspenningar samt ålderstillägg, ansågo

den fasta lönen för dessa tjensteman höra till 2,500 kronor bestämmas.

Herrar Grefve S. Lagerberg, Sven Andreasson och Liss Olof Larsson

hafva begärt få här antecknadt, att de hos Utskottet icke deltagit i behandlingen

af förevarande hufvudtitel.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1883 års

riksstat anslår

Anvisning i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

|

kontant.

Friheter. j Ersättningar.

Kronor. | ö.

Kronor.

ö. , Kronor. | ö.

Kronor.

ö. Civil-

6,500,—

36.000 —

17.000 —

76,700''—

76,4001—

58,900 —

| ;

__

6,500

36.000

17.000

76,700

76,4(90

58,900

— Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst.....

-- Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor .....

—i Departementschefen..............................................

— Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...

—! Kommerskollegium ..................................................

—! Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån ........

I Beservations anslag:

Till bibliotekets underhållande ........................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi-

Till officiella statistiska trycket.....................

Till en statistisk tidskrift.....................................

Till utarbetande af en aflönings- och pensions-

108,800j—

6,000 —

75,222 —

2,290,195 —

.. ,

8,500

— 150,900 —

!

108,800

6,000

75,222

2,449,595

— Landtmäteristaten .........................................

—-j Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag ......

—j Ofverståthållareembetet .........................

— Landsstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reserva-

Bestämda anslaget ................

(Ukas för reglering af landträntmästarnes löner

för till statsverkets indragne fyra lands- sättning för deras afkastning ...............

!

| Reservationsanslaget oförändradt .........................

Anslaget: friheter 8,500 kronor uteslutes.

2,751,717)—

8,500

—| 150,900!—

2,911,117

—1

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10, a.

49

Litt. A.

riksstatens Sjette hufviidtitel.

Förslag

till blifvande

riksstat:

Ersättningar

Anvisning

för indragna

indelningar

Summa.

kontant.

m. m., på

departementet.

förslag.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

6,500

_

6,500

36,000

—

—

36,000

_

17,000

—

—

17,000

_

76,700

—

—

76,700

_

76,400

—

—

76,400

_

..................................................................................... 28,400: —

........................................................... 1,500: —

kariatsersättningar ................................. 12,000: —

................................................................ 15,000: —

................................................................. 1,000: —

statistik .................................................. 1,000: •—- 30,500: —

58,900

_

_

58,900

_

108,800

—

—

108,800

—-

....................... ........... ...........................................

6,000

_

_

6,000

_

75,222

—

—

75,222

—

tionsanslag):

............................... 2,195,195: —

med ........................... 53,344: —

statsboställen med er-

................................... 2>950: — 56,294: — 2,251,489: —

................................................ 95,000: —

2,346,489

—

150,900

—

2,497,389

—

Transport

2,808,011

—

150,900

—

2,958,911

—

lUh. till Riksd. Prot. 18S3. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

1883 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och derrr jd jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö

Kronor.

2,751,717

106,400

8,500

—

150,900

—

2,911,117

106,400

205,000

—

—

—

—

205,000

1,040

—

6,635

—

11,900

—

19,575

250,000

150

25

—

210

250,000

385

3,314,307

—

15,160—•

163,010

3,492,477

63.000

12.000

175,400

53,500

45,950

48,500

93,550

2,300-

63.000

12.000

175,400

53,500

45,950

48,500

95,850

3,806,207 j—j 17,4601—| 163,010—| 3,986,677|

Väg- och vattenby ggnadsstaten (deraf särskildt regal•

och expenser för allmänna arbeten)............

Alderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ...

Ökas i följd af lönereglering för landträntmästarne

Gästgifvare» friheter....................................................

Anslaget: friheter*) 6,635 kronor uteslutes.

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag.........

Färjor och färjkarlar ..............................................

Anslaget: friheter *) 25 kronor uteslutes.

Jordbruket, liaudeln

Beservations
-

Skiften och afvittringar................................................

Vägar och kommunikationer......................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaLandtbruksingeniörer

och deras biträden. NuvaTillkommer:

Aflöningsmedel för ytterligare två

Löneförhöjningar till två landtbruks
Befrämjande

i allmänhet af jordbruket och landt
Länsveterinärer

...........................................................

Hästafvelns förbättrande (deraf särskildt reserva
Anvisning

i kontant, oförändradt ..........................

Anslaget: friheter*)..................................................

minskas med .......................................

återstoden upptagas i kolumnen: ersättmed

...................................................

*) De i detta anslag enilgt nu gällande riksstat ingående

förslag till blifvande riksstat» uteslutits och Utskottet kommer

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 10 a.

51

Förslag till blifvande riksstat:

servationsanslag 40,000 kronor till undersöknin
-

med.......

Ersättningar

Anvisning i

för indragna

indelningar

Summa.

kontant.

m. m., på

förslag.

Transport

205,000:

8,500:

Kronor.

2,808,011

106,400

213,500

1,040|

Kronor.

150,900

11,900

Kronor.

2,958,911

106,400

213,500

12,940

S:gr

250,000

150

3,379,101

210

163,010

250,000

360

3,542,111

och näringarne.

anslag.

näringar.........................................................................................

rande anslag........................................................... 53,500: —

landtbruksingeniörer ......................... 4,000: —

ingeniörer ä 500 kronor .................. 1,000: — 5,000: —

mannanäringar ...........................................................................

tionsanslag 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar)

.............................................................................. 93,550: —

.................................................... 2,300: —

................................................................1,200: —

ningar för indragna indelningar ni. m.

............................................................................. 1,100: —

Transport

friheter hafva i enlighet med Kongl. Maj:ts proposition från

framdeles att härom afgifva utlåtande.

63.000 —

12.000 —

175,400 —

58.500 —

45,950 —

48.500 —

93,550 —

3,876,001—!

63.000

12.000

175,400

58.500

45,950

48.500

1,100 -

164,110,—

_ 94,650

4,040,111

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

1883 års

riksstat anslår

Indelning och

dermed jern-

förlig anvisning,

Anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

. Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

.3,806,207

_

17,460

_

163,010

_

3,986,677

_

42,000

___

_

_

—

42,000

—

21,500

—

—

—

21,500

—

8,700

—

—

15

—

8,715

—

18,600

—

—

—

—

18,600

—

582,700

2,300

—

15

—

585,015

—

50,000

_

50,000

—

—

62

—

6,320

—

6,382

—

4,500

4,500

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

30,000

__

_

_

30,000

_.

15,850

—

—

—

—

—

15,850

—

26,500

—

—

—

—

26,500

43,000

—

—

—

43,000

117,376

—

—

—

117,376

15,000

—

—

15,000 —

304,926

!-

1,622

—

12,320

j

j .318,868 —

4,201,933

1

19,082

1

175,345

|

4,396,360 —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart .......

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ..................

Fiskerinäringens understöd.............................,...........

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag............

Sala bergslag. Nuvarande anslag: ersättningar

ningar för indragna indelningar m. m...................

Anslaget: friheter*) 62 kronor uteslutes.

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag......

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,

Anslaget: friheter *) 1,560 kronor uteslutes.

Till förekommande och hämmande af smittosamma

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ...............

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .....

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
Höjes

med..................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

*). De i detta anslag enligt nu gällande riksstat ingående

förslag till blifvande riksstat» uteslutits och Utskottet kommer

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

53

Transport

S:gr

anslag.

förslagsanslag................................................

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

anslag. Nuvarande belopp............................

117,370:

48,446:

S:gr

Förslag

till blifvande

riksstat:

!

Anvisning i

kontant.

Ersättningar

för indragna

indelningar

m. m., på

förslag.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

3,876,001

_

164,110

_

4,040,111

42,000

—

42,000

—

—

■—

21,500

—

—

21,500

—

8,700

—-

15

—

8,715

—

18,600

—

—

—

18,600

—

587,700!

—

1,115

—

588,815

—

50,000

50,000

—

6,320

—

6,320

—

4,500

___

_

4,500

—

2,700

6,000

—

8,700

—

30,000

_

30,000

—

15,850

—

—

15,850

—

26,500

_

—

26,500

—

43,000

—

—

43,000

—

165,822

_

165,822

—

15,000

—

15,000

—

353,372

12,320

_

365,692

—

friheter hafva i enlighet med Kong!. Maj:ta proposition från

framdeles att härom afgifva utlåtande.

Summa I 4,320,173]-

176,445]—| 4,496,618;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

SMs-Utskettcts Utlåtande N:o 10 a.

Bil. Lift. />*.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette Imfvudtitel.

Kronor.

ö.

Tillfällig löneförbättring:

För kommerskollegium med bergsstaten..................................................

10,960

Justeringsstyr elsen:

Till arfvoden åt den dervid anstälda personalen ...................................

9,300

—

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —

» de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket..... 45,000: —

76,000

Ofverståthållareembetet:

Till fortsatt utgifvande af »Polisunderrättelser».................... 10,000: •—

Tidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm... 12,200: —

22,200

Landsstaterna i länen:

För uppehållande af en kronofogde- och en häradsskrifvare-

tjenst inom Jemtlands län........................................... 6,800 —

För beredande af boställe åt länsmannen i Enontekis distrikt

af Norrbottens län ................................................. 19,300: —

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ......... 50,000: —

76,100

Transport

194,560

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

55

Kronor.

(j.

Transport

194,560

—

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

För anordnande af tillsyn öfver statens jernvägsbyggnader ..................

20,000

—

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ............................

237,000

—

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima

och Alnarps landtbruksinstitut...........................................................

10,000

_

TBe främjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaden för allmänna landt-

bruksmöten ........................................................................ 5,000:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus- djur, redskap, maskiner m. m....................................... 10,000:

Till arfvode åt en botanist vid landtbruksakademiens agri-

kulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt .............. 1,000: —

Bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbru- kets och näringarnes behof ............................................. 15,000:

För de geologiska undersökningarne...................................... 85,500: —

116,500

Hästafvelns förbättrande:

Till aflönande af betjening vid Flyinge stuteri m. m............................

5,937

—

Till befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev................................................................................ 3,000: —

Till befrämjande af husslöjden.............................................. 10,000: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ............ 4,800: —

Hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens museum 4,000: —

21,800

* Transport

605,797

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-TJtskottets Utlåtande JS’:o 10 a.

1

Kronor.

Ö.

Transport

605,797

-

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ..............................................

14,000

—

Statskontoret:

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvud- titel . .............................................................

25,898

Diverse anslag:

Till godtgörande af kostnaderna för deltagande i utställningen i Madrid

Till godtgörande af kostnaderna för deltagande i utställningen i London

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan

trafikerade jernvägar och anskaffande af nya inventarier..............

55.000

50.000

500,000

—

Summa

1,250,695

—

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.