Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående de Kongl. teatrarne. l

1883-06-01 · 27 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1883:11c, Utlåtande, med anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående de Kongl. teatrarne. l

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

1

N:0 11 C.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Juni 1883, kl. 9 e. m.

Utlåtande, med anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående

de Kongl. teatrarne.

l

(2:a U. A.)

I en den 1 innevarande Maj till Riksdagen aflåten proposition

(N:o 49) har Kongl. Maj:t föreslagit:

att den dramatiska teaterbyggnaden med tomt jemte all till de

Kongl. teatrarne hörande materiel, som icke efter teaterdirektionens

bepröfvande erfordrades för den Stora teatern, måtte efter utgången af

nu löpande spelår, den 30 Juni 1883, för statsverkets räkning försäljas,

och att köpeskillingen derför måtte ingå bland statsverkets extra

uppbörd;

att förberedande åtgärder måtte vidtagas i syfte, att den stora

teaterns fasta egendom och den från försäljning undantagna materielen

måtte från och med den 1 Juli 1884 tillika med rätt att uppbära det

nu å riksstatens sjunde hufvudtitel uppförda anslag, 60,000 kronor, för

visst antal år upplåtas till ett enskildt konsortium, mot skyldighet att

uppehålla teaterverksamheten och på de vilkor i öfrigt, som kunde

blifva beroende af aftal, som å statens vägnar af Kongl. Maj:t och

Riksdagen godkändes;

att irnder tiden från och med den 1 Juli detta år till och med

den 30 Juni 1884 teaterverksamheten måtte, inskränkt till endast lyriska

representationer, å Stora teatern fortgå för statens räkning, och

för detta ändamål, utöfver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år

1884 anvisas ett anslag af 40,000 kronor, med rätt för Kongl. Maj:t

Bih. till Rilcsd. Prot. 1S83. 4 Samt. 1 Afä. 8 Iläft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

att, om ytterligare anslag visade sig oundgängligen behöfligt, låta förskjuta

nödiga medel dertill, hvilka sedermera måtte hos Riksdagen till

ersättande anmälas; samt slutligen

att till ersättande af dels de förskott, som för de Kongl. teatrarne

blifvit af Kongl. Statskontoret redan utbetalda eller om hvilkas utanordnande

Kongl. Maj:t meddelat befallning, utgörande tillsammans

143,000 kronor, dels den till 5,668 kronor 92 öre uppgående kostnaden

för åtskilliga inom de Kongl. teatrarne till teaterpersonalens och teaterpublikens

betryggande mot eldfara utförda arbeten, ett anslag af 148,669

kronor måtte, likaledes på extra stat för år 1884, af Riksdagen anvisas.

Till behandling i sammanhang med denna nådiga proposition har

Utskottet förehaft fyra särskilda inom Kamrarne väckta motioner, nemligen

i Första Kammaren af Herr Friherre It. Klinckowström (motion

N:o 9) samt i Andra Kammaren af Herrar F. T. Borg (motion N:o 65),

J. Anderson i Tenhult (motion N:o 68) och Johan Andersson i Lysvik

(motion N:o 89), af hvilka motionärer yrkats:

I

af Herr Friherre Klinclcowström:

att, sedan Hans Maj:t Konungen numera frånsagt sig all befattning

med och ansvar för de Kongl. teatrarne och deras angelägenheter,

desamma måtte, såsom nationalteatrar, öfvertagas af staten och lyda

under Kongl. Ecklesiastikdepartementet; samt att departementets chef

måtte föredraga alla dithörande ärenden, som till regeringens afgörande

borde hänvisas, likasom det skedde för andra statsinstitutioner;

att Riksdagen måtte fästa det vilkor vid allt vidare statsunderstöd

till de Kongl. teatrarne: att de sceniska föreställningarna skola,

såsom hittills, ega rum på såväl den Dramatiska teatern som ock å

den Stora operan; att Dramatiska teaterns hus icke försäljes och att

hvarken den Kongl. operan eller den Dramatiska teatern må till enskild

person eller bolag m. m. d. öfverlåtas;

att — under vilkor, att det årliga bidrag, Hans Maj:t Konungen

hittills lemnat nämnda teatrar, uppgående till omkring 67,000 kronor,

fortfarande utgår, det nu på sjimde hufvudtitelns ordinarie stat för de

Kongl. teatrarne uppförda anslag (60,000 kronor), ökadt med 20,000

kronor eller till 80,000 kronor, öfverflyttas på åttonde hufvudtitelns oi’- dinarie anslag;

att ett årligt kreditiv af 80,000 kronor måtte för de Kongl. teatrarnes

behof å åttonde hufvudtitelns extra stat beviljas, till användande i

mån af sig företeende behof; samt

att — till betäckande af den förlust, som Kong!, operans rustkammare,

kostymförråd och dekorationer ledo vid 1881 års eldsvåda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

3

och hvilken förlust lågt uppskattats till 139,600 kronor, hvaraf, vid

1882 års riksdag, en afbetalning af endast 50,000 kronor beviljats —

det återstående beloppet 89,600 kronor, nu af Riksdagen måtte till betalning

af ifrågavarande förlust anvisas;

af Herr Borg:

att Riksdagen måtte besluta att försälja Dramatiska teatern såsom

otidsenligt byggd och inredd samt i högsta grad eldfarlig, för att ej

vidare få som teater begagnas, samt att åt enskild person öfverlåta,

för minst fem år, Stora teatern, mot det att Konungen fortfarande lemnade

minst 60,000 kronor som årligt bidrag, Riksdagen ett lika stort

belopp samt Stockholms stad hvad härutöfver möjligen kunde erfordras;

hvaremot arrendatorn skulle garantera för att bidragen till pensionskassan

ordentligt utginge och att teatern hölles uppe i estetiskt hänseende

o. s. v.;

eller -dt, i fall detta förslag icke skulle vinna bifall, Riksdagen

måtte bifalla något af öfriga i motionen återgifna alternativ, så att staten,

på ett eller annat lämpligt sätt, måtte räddas undan de oberäkneliga

förluster både för statskassan och för konsten, hvarmed teatrarne

under statens fortfarande förvaltning hotades; varande de alternativ,

som sålunda åsyftats, följande:

dels att försälja Dramatiska teatern och upplåta Stora teatern för

viss tid till bolag eller enskild person;

dels att utarrendera båda teatrarne;

dels att inställa de Kongl. teatrarnes verksamhet och använda

byggnaderna för andra ändamål;

dels ock att i ämnet träffa öfverenskommelse med Stockholms

stad; eller vidtaga annan åtgärd, gående ut derpå, att statsverket måtte

befrias från obestämda utgifter för de Kongl. teatrarne;

af Herr J. Anderson i Tenhult:

att Riksdagen för sin del ville besluta att efter innevarande spelårs

slut inga statsmedel få användas till några teatrar och att de Kongl.

teatrarnes hus och byggnader användas till statens ändamål; samt

slutligen

af Herr Johan Andersson i Lysvik:

att Riksdagen för sin del ville besluta inställande af Kongl.

teatrarnes verksamhet för statens räkning, samt att dess hus och tomter

måtte upplåtas åt Riksdagen för att å samma tomter uppföra nya

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

byggnader, inrymmande såväl riksdagshus som lokaler för Riksbanken

och Riksgäldskontor!.

Frågan om ordnande af de Kongl. teatrarnes ställning har flera

gånger tagit uppmärksamheten i anspråk, utan att frågan dock ännu

vunnit slutlig lösning. Den framställning i ämnet, som af Kongl. Maj:t

nu aflåtits och som nu skall behandlas, afser att förbereda ett deflnitivt

ordnande af teaterfrågan och upphörande af det provisoriska tillstånd,

hvari teatrarne befunnit sig från den dag, Kongl. Maj:t öfverlemnade

tillsynen och vården öfver dem till statsverket.

Ställningen har nu mera blifvit sådan och behofvet af frågans

snara lösning så trängande, att den allvarligaste undersökning, så vidt

möjligt omfattande äfven de särskilda detaljerna af teatrarnes förvaltning,

blifvit nödvändig, och, för att härutinnan lemna nödig ledning,

har Utskottet ansett erforderligt att meddela en framställning af de

åtgärder, som vid olika tillfällen under senare tider blifvit vidtagna

för att lösa den allt mer och mer invecklade teaterfrågan.

Vid slutet af år 1868 hade de Kongl. teatrarne åsamkat sig betydliga

skulder, i följd deraf att under en längre följd af år utgifterna

öfverskjutit inkomsterna; och då för utredning af sättet att frigöra

teatrarne från skuldbördan samt anordnande af en sådan förvaltning, att

jemvigt mellan inkomster och utgifter kunde åvägabringas, en omfattande

undersökning af orsakerna till teatrarnes obestånd visade sig nödvändig,

uppdrog Kongl. Maj:t under den 7 Maj 1869 åt särskilda komitérade

att, efter utredning af de Kongl. teatrarnes ekonomiska och finansiella

förhållanden, uppgöra förslag till .desammas ordnande på sådant

sätt, att, med behörigt iakttagande af ifrågavarande institutions väsentliga

bestämmelse — att vårda den fosterländska dramatiska konsten

samt väcka och underhålla smaken för ädlare konstnjutningar — teaterns

utgifter, deri inberäknade ränta och amortering å dess skuld,

derefter måtte betäckas af dess inkomster utan annat understöd från

statens och Kong], Maj:ts sida, än det för ändamålet under riksstatens

sjunde hufvudtitel då uppförda ordinarie anslag och något visst årligt

bidrag, som Kongl. Maj:t kunde finna godt att af sin hofhållningssumma

dertill i nåder anvisa; i sammanhang hvarmed komiterade jemväl borde

yttra sig om förhållandet mellan den Stora och den Dramatiska teatern,

särskildt med afseende å hvarderas tillhörigheter af dekorationer,

maskineri, kostymer och öfrig materiel, samt om de vilkor, hvarunder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

o

begagnandet af sistnämnda teater — hvilken vid denna tid ännu var

Hans Maj:t Konungen personligen tillhörig — måtte åt den Stora

teatern upplåtas.

Den 21 Januari 1870 afgåfvo komiterade sitt utlåtande; och då

komiterade deruti till besvarande upptagit, bland annat, några af de

frågor, hvilka i anledning af innehållet af Kongl. Maj:ts förevarande

proposition nu bragts å bane, har Utskottet ansett sig böra i korthet

erinra om komiterades framställningar i dessa hänseenden.

Efter att hafva redogjort för teatrarnes ställning under hvart

och ett af de efter Dramatiska teaterns inköp (1862) följande spelåren,

öfvergår komitén till frågan om teatrarnes ställning för framtiden; och

har komitén dervid tagit till utgångspunkt ett af chefen för Kongl.

Maj:ts Hofförvaltning den 11 Mars 1869 afgifvet utlåtande, hvaruti

följande åsigt uttalats: “att någon tillfredsställande lösning af teaterfrågan

icke vore att förvänta, med mindre sjelfva institutionen förändrades,

vare sig så, att Kongl. teatern blefve, hvad den tillförene

lärer varit, en staten tillhörig konstanstalt, stäld under offentlig kontroll

och tydande under vederbörande statsdepartement, eller ock så,

att den på vissa vilkor öfverlätes åt ett enskildt bolag“. De båda

alternativa förslag, som innefattades i detta yttrande, hade hos komitén

varit föremål för öfverläggning.

Beträffande det förra af dessa alternativ ansågo visserligen komiterade

teaterinstitutionen så till vida ega allmän vigt och betydelse,

att den vore förtjent af statens särskilda omvårdnad. Men teatern

skilde sig från andra af staten omedelbart upprättade konstanstalter

derigenom, att densamma, som vore till uteslutande för allmänhetens

skull, jemväl till sitt ekonomiska bestånd måste väsentligen bero af

denna, och således i viss mån hade karakteren af ett industrielt företag.

Att sådana företag ej borde, der det kunde undvikas, af staten

för egen räkning bedrifvas, ansåge komiterade vara en såsom rigtig

erkänd sats, och i förevarande fall egde denna sats så mycket större

giltighet, enär ett tillfredsställande resultat af den industriella verksamheten

i så väsentlig grad berodde af personliga förhållanden och

af åtgärder, hvilka svårligen kunde underkastas den kontroll, som för

statens embetsverk i öfrigt vore föreskrifven. I stater, der stor bestämmande

makt vore genom författningen tillerkänd cheferna för statsdepartementen,

såsom t. ex. i Frankrike, hade den nu ifrågavarande

åtgärden, att anförtro uppsigten öfver teatern och dess styrelse åt ett

sådant departement, blifvit vidtagen; men i vårt land skulle det blifva

ovilkorligen nödvändigt att besvära Kongl. Maj:t med afgörandet af

ett icke ringa antal frågor, hvilka dels till följd af sin natur icke borde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ii

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

taga en sådan behandling i anspråk, dels ock ej kunde afvakta den

omgång, som med föredragandet inför Kong!. Maj:t i statsrådet vore

förenad, utan måste ofördröjligen afgöras; och kunde komiterade på

dessa grunder icke tillstyrka åtgärden att göra teatrarne till en statsinstitution.

Det andra af chefen för Hofförvaltningen framstälda alternativ

afsåg teatrarnes öfverlåtande å enskildt bolag.

Härom hafva komiterade yttrat, att teatern väl hade till väsentlig

del karakteren af ett industrielt företag, hvadan det kunde synas, som

vore den naturligaste utvägen, att densammas uppehållande finge bero

på den enskilda företagsamheten; men äfven om en dramatisk teater

af förtjenst skulle kunna — såsom verkligen skett under den tid nuvarande

Dramatiska teatern vari enskild ego — genom enskild försorg upprättas

och bestå vid sidan af den Kongl. scenen, så kunde det dock ifrågasättas,

huruvida full sannolikhet funnes derför, att en sådan enskild

teater, lemnad helt och hållet åt sig sjelf och beröfvad den förebild

och det tillfälle till allvarlig täflan, som den Kongl. teatern vid nyss

autydda tidpunkt erbjöd, skulle komma att i längden intaga en så

hög ståndpunkt, som önskligt vore, och hvarförutan de högre ändamålen

med en teater helt och hållet förfelades. Möjligen skulle —

enligt komiterades uppfattning — ett försök i den af Chefen för Hofförvaltningen

antydda rigtning, åtminstone till en början, lemna någorlunda

tillfredsställande resultat hvad den dramatiska scenen beträffade,

men med visshet torde det deremot kunna antagas, att den lyriska

teatern eller operan komme att såsom stående scen upphöra, om de

Kongl. teatrarne skulle upplåtas för enskilda personers spekulationer.

Ifrågavarande afdelning af teatrarne erfordrade nemligen så stora och

dyrbara hjelpmedel, att säkerligen ingen enskild person i vårt land

skulle finnas hågad för dess uppehållande, äfven under förutsättning

deraf, att de anslag, som voåre de Kongl. teatrarne tillagda, komme

att fortfarande utgå; och, med afstyrkande således äfven af ifrågavarande

alternativ, uttalade komiterade såsom sin öfvertygelse, att teatrarne

allt framgent, med åtnjutande af ett lämpligt anslag från Riksdagens

sida, fortfarande borde stå under Kongl. Maj:ts omedelbara

hägn och förvaltas på de grunder och i öfverensstämmelse med de

föreskrifter, som Kongl. Maj:t till betryggande af en god och ändamålsenlig

förvaltning kunde finna godt att i den för hofärenden bruklirra

väg fastställa.

I öfverensstämmelse med sistberörda åsigt hafva de Kongl. teatrarne

under de närmaste åren, efter det komiterades arbeten afsluta
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

7

des, blifvit förvaltade och detta förhållande fortfor intill utgången af

spelåret 1880—1881.

Sedan nemligen Kongl. Maj:t vid 1881 års riksdag i nådig proposition

föreslagit vissa åtgärder till ordnande af de Kongl. teatrarnes

brydsamma ekonomiska ställning — hvaribland, att Dramatiska teaterns

fasta egendom jemte vissa inventarier skulle öfverlåtas å Hans Maj:t

Konungen, mot det att Hans Maj:t betalade den skuld, hvari teatrarne

då häftade — och Riksdagen afslagit denna framställning, så förklarade

Hans Maj:t Konungen vid föredragning den 27 April 1881 i statsrådet

af Riksdagens härom aflåtna underdåniga skrifvelse (N:o 59), att,

sedan Hans Maj:t genom sin Hofförvaltning godtgjort samtliga de skulder,

hvari de Kongl. teatrarne vid utgången af spelåret den 30 Juni

1881 häftade, de Kongl. teatrarne efter nämnda tid icke vidare komme

att lyda under Hofförvaltningen, utan teatrarnes angelägenheter att af

Hans Maj:t handläggas liksom öfriga allmänna regeringsärenden efter

föredragning i statsrådet.

Den nyss omförmälda propositionen till 1881 års Riksdag hade

föregåtts af en af särskilde komiterade verkstäld utredning samt förslag

till ordnande af teatrarnes framtida ställning och verksamhet,

hvilket förslag afgafs den 21 December 1880. Detta komiterades utlåtande

finnes utförligt återgifvet i Kongl. Maj:ts nyssnämnda proposition

samt är äfven i väsentliga delar refereradt i Stats-Utskottets öfver

propositionen , afgifua utlåtande (N:o 58); hvadan Utskottet anser

sig här icke behöfva i vidsträcktare mån redogöra för detsamma än

att erinra om den lösning af den invecklade frågan, komitén tänkte

sig. Enligt komiténs åsigt vore enda utvägen att för framtiden undvika

en för teatrarne förderfbringande skuldsättning den, att sammanföra

de båda scenerna — den dramatiska och den lyriska — till eu

enda, som skulle inrymmas i det nuvarande operahuset. Huru detta

förslag motiverats och huru deremot framstälda invändningar blifvit

bemötta, derom innehålla de två sista årens riksdagshandlingar så fullständiga

uppgifter, att Utskottet torde få anses berättigad! att här

endast hänvisa till dessa handlingar; under antagande att, då i den

följande framställningen det varder nödvändigt att beröra förhållanden,

som redan vid de två senaste årens förhandlingar i teaterfrågan blifvit

bekantgjorda, dessa af Riksdagens ledamöter behållas i friskt minne.

Utskottet har nu att redogöra för de lmfvudsakliga skäl, som blifvit

åberopade till stöd för Kongl. Majrts nu föreliggande framställning.

Vid Kongl. Maj:ts proposition är fogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 1 sistlidne Maj, innehållande föredragande

departementschefens yttrande i ämnet jemte till protokollet af
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

gifvet särskild! yttrande af en af statsrådets ledamöter; och har vid

propositionen fogats ett af direktionen för de Kongl. teatrarna den! 11

sistlidne Januari afgifvet underdånigt betänkande rörande teatrarnes

framtida verksamhet.

Erinrande om de gensagor, som vid 1881 års riksdag gjordes

mot det då framstälda förslaget om teatrarnes upplåtande till enskilda mot

statsunderstöd, har departementschefen ansett sig böra låta utreda do

ekonomiska resultat, som vore att vänta, derest antingen de båda Kongl.

teatrarne eller endast den Stora teatern skulle fortfarande bibehållas

och drifvas för statens omedelbara räkning; och har i sådant hänseende

i första rummet ansetts erforderligt att redogöra för det ekonomiska

resultatet af teatrarnes verksamhet under det senast förflutna

och nu löpande spelåret, så vidt detta resultat vore kändt eller kunde

beräknas. I sådant hänseende är meddeladt, hurusom för spelåret den

1 Juli 1881 till samma tid 1882 teatrarnes inkomster — deri inberäknadt

det belopp af 51,822 kronor 50 öre, 1882 års Riksdag anslog

till ersättande af teatermateriel, som vid en eldsvåda på hösten 1881

gått förlorad — understigit utgifterna med 127,113 kronor 20 öre;

och har, till betäckande såväl af denna brist som ock för bestridande

af utgifterna under innevarande spelår, derunder inkomsterna jemväl

visat sig otillräckliga, Kongl. Maj:t å särskilda tider under nästlidet,

och innevarande år nödgats förskottsvis å Statskontoret anvisa tillsammans

143,000 kronor. Till detta belopp borde läggas en för det

löpande spelåret förväntad ytterligare brist af 77,000 kronor, då hela

underbalansen för det sista och det nu löpande spelåret komme att

uppgå till 220,000 kronor; beroende, enligt hvad departementschefen

vidare erinrat, detta ogynsamma resultat till en del på den omförmälda

eldsolyckan, som för några veckor afbröt den Stora teaterns

verksamhet, så att påräknade recettinkomster uteblefvo, hvarjemte materiel

förstördes till värde af 139,600 kronor, derför ersättning icke

ännu hos Riksdagen begärts med mer än ofvannämnda 51,822 kronor

50 öre.

Vidare har den utredning angående frågan om den ena eller båda

teatrarnes bibehållande såsom statsinstitution, som departementschefen

ansett nödig, omfattat en undersökning om kostnaderna, dels i fall de

båda scenerna skulle sammanslås, dels ock i fall den dramatiska scenen

upphörde och endast den lyriska bibehölles. Teaterdirektionen har

härutinnan uppstält en beräkning, enligt hvilken genom de båda scenernas

sammanslagning ej skulle vinnas större minskning i utgifter

än till belopp af 16,140 kronor, under det att å andra sidan hyres-,

abonnements- och recettinkomster skulle nedgå med tillsammans

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

9

109,885 kronor samt för belysning m. m. ökade utgifter tillkomma,

så att på det hela en minskning i inkomster och tillökning i utgifter,

utöfver besparingar, skulle uppstå, för år räknadt, af omkring

109,000 kronor, hvartill ytterligare blefve att lägga utgifter för en gång

dels för uppförande af nytt dekorationsmagasin med 30,000 kronor,

dels för vissa andra uppgifna ändamål, hvarför kostnaden dock ej blifvit

närmare angifven. — Under åberopande af de stora kostnader,

som af scenernas sammanslagning skulle vållas, har teaterdirektionen

afstyrkt nämnda åtgärd samt föreslagit, att teatrarnes verksamhet

måtte få fortgå såsom hittills, hvarjemte direktionen uppgifvit, att det

tillskott, som för ändamålet borde utöfver nu utgående anslag, beredas

teatrarne, borde bestämmas till 80,000 kronor; ett belopp, som temligen

nära öfverensstämde med den årliga brist, teatrarnes verksamhet

under nuvarande förhållanden lemnat. Skulle åter teaterverksamheten

endast komma att omfatta lyriska representationer, så skulle enligt

beräkning jemvigt mellan inkomster och utgifter kunna uppnås genom

en höjning i nu utgående statsanslag med 33,200 kronor.

Efter meddelande af dessa uppgifter tillägger departementschefen,

att vissa, till vinnande af trygghet för publiken och teaterpersonalen

vid inträffande eldsolycka, nödvändiga åtgärder kräfde, utöfver redan

använda 5,668 kronor 92 öre, ytterligare 18,090 kronor, deraf 8,775

kronor belöpte på Stora teatern och 9,315 kronor på den Dramatiska,

hvartill komme, eventuel!, derest ett af Stockholms Poliskammare meddeladt

beslut vunne laga kraft, en till 8,000 kronor beräknad kostnad

för anskaffande af elektriskt ljus i stället för nu använda kalkljus.

Af hvad sålunda meddelats anser departementschefen framgå, att

ett fortsatt bedrifvande för statens räkning af verksamheten vid endera

eller begge teatrarne, måste, hvilka anordningar dermed än vidtoges,

kräfva ytterligare tillskott utöfver nuvarande teateranslaget.

Beloppet deraf vore det dock omöjligt att på förhand beräkna, då detsamma

ytterst berodde på den vexlande recettinkomsten, hvilken, enligt

hvad erfarenheten visat, stege och sjönke, allteftersom konjunkturerna

inom landet vore goda eller dåliga. I följd häraf blefve det

nödigt, att antingen gifva det erforderliga statsbidraget karakteren af

förslagsanslag eller ock berättiga Kongl. Maj:t att låta förskottsvis anordna,

hvad som utöfver det ordinarie anslaget kunde visa sig behöfligt.

Till de sålunda ur finansiel synpunkt yppade svårigheterna att

bibehålla teatrarne såsom statsinstitution komma ytterligare olägenheter

ur konstitutionel synpunkt. Det kunde nemligen icke anses lämpligt

att på Statsrådet lades ansvaret för en förvaltning af denna beBih.

till Riksd. Prof. 1883. 4 Sand. 1 Afd. 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

skafifenliet, som hvarken den närmast ansvarige departementschefen

eller Statsrådets öfriga ledamöter kunde följa med den noggranna uppmärksamhet,

som skulle erfordras för att behörigen öfvervaka, i sedligt,

estetiskt och ekonomiskt hänseende, att förvaltningen fylde sin

uppgift. Denna förvaltning kunde nemligen icke på samma sätt som

andra statsförvaltningar regelbindas i sin verksamhet genom instruktioner

och faststälda detaljerade stater. En teaterdirektion måste lemnas

friare händer och den ensam kunde derför bära ansvaret för teaterförvaltningen.

Men att då låta det konstitutionella ansvaret derför

drabba andra vore oegentligt och oegentligheten blefve större, om, såsom

det kunde ifrågasättas, teatern stäldes under ecklesiastikdepartementet,

hvars chef dock redan vore af mångfaldiga, sinsemellan vidt

skiljaktiga bestyr öfverhopad.

På grund af dessa betänkligheter, anser departementschefen, i den

ställning teatrarne nu kommit, annan utväg nu icke förefinnas, än att

öfverlåta teaterverksamhetens bedrifvande åt enskilda; dock att formen

derför skulle blifva något olika mot den, som vid 1881 års riksdag

var i fråga.

Den hufvudsakliga invändning, som gjorts mot teaterns upplåtande

till enskild person, vore, att i sådant fall tillräckliga garantier komme

att saknas för att teatern skulle bibehålla sig på den höga ståndpunkt

i estetiskt och moraliskt hänseende, som en af staten understödd konstanstalt

borde intaga. För egen del vore väl departementschefen fortfarande

af den åsigt, att nödig kontroll i detta fall skulle kunna utan

svårighet åstadkommas, men ville dock icke, i betraktande af de framstälda

betänkligheterna, oförändradt vidhålla nämnda åsigt. Deremot

borde de antydda betänkligheterna, åtminstone i det väsentliga, kunna

häfvas, om teatern lemnades i händerna på ett konsortium af personer

med känd allvarlig nitälskan för den sceniska konsten. Intresset för

denna konst vore i vårt land och särskildt i hufvudstaden så lifligt,

att departementschefen vågade antaga, att särdeles om upplåtelsen af

teatern kunde förbindas med förmåner, som gjorde den ekonomiska

risken mindre, någon svårighet icke skulle möta att få teatern öfvertagen

af ett konsortium, hvari deltagarnes personer i och för sig utgjorde

en fullt tillförlitlig borgen för teaterns värdiga handhafvande.

Beträffande arten och omfånget af dessa förmåner heter det vidare

i statsrådsprotokollet, att — förutsatt att Dramatiska teatern, som

till följd af byggnadssätt och inredning vore ganska olämplig, blefve

såld —, för det konsortium, som kunde finnas benäget att öfvertaga

teatern, förmåner af afsevärd beskaffenhet skulle kunna beredas derigenom,

att upplåtelsen af teatern med tillhörande tomt och till teatern

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

11

anslagna inkomster utsträcktes till en längre följd af år, exempelvis

femtio, och att konsortiet berättigades disponera den för närvarande

obebyggda delen af teaterns tomt för uppförande af en ny teaterbyggnad

eller för en tillbyggnad af det gamla teaterhuset. Om den nya byggnaden,

hvilken vid upplåtelsetidens utgång borde utan lösen hemfalla

åt statsverket, inreddes så att den kunde delvis användas för andra

ändamål än teaterverksamhet, antoge departementschefen, att den afkomst,

konsortiet kunde deraf upphemta, skulle, i förening med den

ökade recettinkomst, som borde kunna påräknas inom den nya rymligare

teatern, jemte de af Kongl. Maj:t och Riksdagen anslagna understöd,

sätta teaterns innehafvare i stånd att bestrida driftkostnaderna

för teatern jemte ränta och amortering på byggnadskostnaden samt

möjligen derutöfver bereda sig någon vinst. En väsentlig orsak till

det mindre gynsamma ekonomiska resultatet af de Kongl. teatrarnes

verksamhet vore obestridligen att söka i det stora teaterhusets mindre

tidsenliga beskaffenhet, som verkade fördyrande på den dagliga driftkostnaden

och ej lemnade utrymme för en tillräckligt stor publik. En

ny teaterbyggnad måste derför vara ett önskningsmål; och ett försök

att åstadkomma en sådan utan uppoffring från statsverkets sida på nu

antydda eller annat sätt syntes icke böra försummas. Ett bestämdt

förslag härutinnan hade departementschefen emellertid ansett sig så

mycket mer förhindrad att framställa, som, enligt hvad bekant vore,

inom Riksdagen fråga blifvit väckt om teatertomtens användning för

andra statsändamål. Äfven derigenom att staten disponerade den

synnerligen värderika tomten för andra offentliga institutioner kunde

ersättningen för tomten blifva ett betydande bidrag till en ny teaterbyggnad.

Uppenbart vore emellertid, att en uppgörelse om teaterns upplåtande

åt ett konsortium icke kunde bringas till stånd till utgången

af det nu löpande spelåret, utan att längre rådrum för sakens förberedande

erfordrades; och ej heller kunde det vara lämpligt att nu på

förhand fastställa vilkoren för en dylik upplåtelse, utan borde en underhandling

derom först ega rum med det konsortium, som kunde blifva

bildadt för teaterns handhafvande; och ansåge departementschefen

förty, att Riksdagens medgifvande nu endast skulle äskas dertill, att

förberedande åtgärder finge vidtagas för öfverlåtelsen.

Under öfvergångstiden och i betraktande af de kostnader och

svårigheter, hvarmed de båda scenernas sammanslagning enligt teaterdirektionens

framställning skulle blifva förenade, ansåge departementschefen

nödigt att verksamheten å den Dramatiska teatern upphörde

med spelårets slut, så att på Stora teatern endast komme att gifvas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11 c.

lyriska representationer; och liar departementschefen i sammanhang

härmed påpekat att dramatiska scenens totala upphörande kunde komma

att påkalla ett visst understöd åt personer, som länge varit i tjenst

vid denna teater och efter den ifrågasatta förändringen icke kunde

påräkna att vinna ny anställning.

Då Utskottet nu öfvergår till att yttra sig rörande de särskilda

i ämnet afgifna förslag, har Utskottet velat förutskicka en erinran

derom, att Utskottets arbete i icke ringa mån försvårats deraf, att Rikdagen

så sent fått mottaga förevarande nådiga proposition; och kommer

Utskottet vid ärendets behandling att först punkt för punkt afhandla

Kongl. Maj:ts proposition samt derefter särskildt de enskilda

motionerna, i den mån dessa icke redan under pröfningen af Kongl.

Maj:ts framställning kunna blifva besvarade.

Till en början har Utskottet emellertid ansett sig, så vidt tillgängliga

handlingar, derutinnan lemna upplysning, böra söka utreda

orsakerna till det ogynsamma resultatet af teaterverksamheten under

de senaste åren, i den mån nemligen dessa orsaker kunna vara att

söka hos förvaltningen af* teaterns angelägenheter.

Då den säkraste upplysning härutinnan torde vinnas genom granskning

af de för teatrarne faststälda stater, får Utskottet här nedan i

något sammanträngd form meddela de uppgifter, som stått Utskottet

till buds:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

Spelaret 1881—1882.

13

Enligt stat.

Öfver stat

Summa.

Inkomster:

Anslag af Konungen...................................

67,385

—

- -

—

67,385

—

d:o af staten........................................

60,000

—

- -

—

60,000

—

d:o „ „ brandskadeersättning........

- _

—

51,822

50

51,822

50

Hyror ......................................................

35,350

—

500

—

35,850

—

Recettmedel (stora teatern) .......................

252,000

—

11,634

70

263,634

171,182

70

d:o (dramatiska teatern) ...............

161,000

—

10,182

25

25

Extra inkomst.............................................

1,800

—

1,432

53

3,232

53

Skuld ........................................................

—

—

127,113

20

127,113

20

Summa

577,535

—

202,685

18

780,220

18

Utgifter:

1 Titeln Direktören....................................

6,000

_

—

—

6,000

—

2 Titeln Sekreteraren ...............................

2,000

—

- -

04

2,000

04

Literatör, författarearfvode m. m...............

9,650

—

13,045

19

22,695

19

Kamererare m. fl........................................

4,600

—

999

33

5,599

33

Biljettförsäljning.........................................

6,700

—

2,409

—

9,109

—

Pensioner....................................................

—

Räntor.......................................................

3 Titeln Intendenter m. fl.........................

10,600

—

496

41

11,096

41

Sångscenen..................................................

106,497

—

8,090

93

114,587

93

Talscenen .................................................

114,125

—

8,910

97

123,035

97

Orchestern ..............................................

71,889

—

21,817

10

93,706

10

Baletten .....................................................

33,295

—

1,606

22

34,901

22

Chören ...................................................

47,749

—

720

13

48,469

13

Elevskolan ................................................

6,385

—

4,700

29

11,084

29

Tillfälliga engagement m. m.....................

12,700

—

23,811

95

36,511

95

4 Titeln Materialförvaltare m. fl...............

800

—

50

04

850

04

Reparationer, hyror m. m.........................

8,500

—

8,814

14

17,314

14

Möbler och husgeråd ................................

600

—

1,560

07

2,160

07

Attributer ................................................

7,200

—

4,493

92

11,693

92

Kostymer..................................................

29,295

—

35,885

50

65,180

50

Dekorationer.............................................

42,700

—

37,867

61

80,567

61

Belysning ..................................................

35,400

—

18,310

05

53,710

05

Ved och expenser ....................................

11,850

—

2,787

40

14,637

40

Diverse utgifter ........................................

9,000

—

6,308

20

15,309

20

Behållning................................................

— —

—

—

69

—

69

Summa

577,535

—

202,685

18| 780,220|18

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 11 c.

Af förestående förteckning visar sig, att nästan hvarje särskild

post i den uppgjorda staten blifvit öfverskriden, och om granskningen

utsträckes till nu löpande spelår, för hvilket ett'' sammandrag af räkenskaperna

för 10 månader varit för Utskottet tillgängligt, så visar sig

äfven der enahanda förhållande i stegrad proportion.

Utskottet har sig icke bekant, hvilka grunder, som blifvit följda

vid uppgörande af teatrarnes stater, men det har synts Utskottet i hög

grad anmärkningsvärd!, att så högst betydliga afvikelser behöft ifrågakomma.

Om ock en del öfverskridanden af 1881—1882 årens stat kunna

finna sin förklaring i nödvändigheten att anskaffa ny materiel i stället för

sådana föremål, som vid eldsvådan år 1881 förstörts, så återstå dock

många andra poster, der det vill synas, att större sparsamhet skulle

kunnat iakttagas. Särskildt torde uppmärksamhet böra fästas vid utgiftstiteln

»tillfälliga engagement», der 23,811 kronor 95 öre användts

utöfver det i staten bestämda beloppet. Å de 10 månader af nu löpande

spelår, hvarför Utskottet haft tillfälle taga del af räkenskaperna, skulle

af den i staten under nämda titel upptagna summa belöpa 10,583 kronor

33 öre, men anslaget har redan öfverskridits med 24,129 kronor 71 öre.

Flera andra poster skulle äfven kunna påvisas, i afseende å hvilka det

förefaller, som om under de kritiska förhållanden, hvarunder teatrarne

arbeta, inskränkningar i utgifter bort kunna ega rum, men det anförda

må vara nog.

Härmed har Utskottet velat påpeka, att anledningarna till den årliga

bristen icke ensamt torde vara att söka i de af den Kongl. teaterdirektionen

framhållna förhållanden, nemligen teatrarnes otillräckliga utrymme,

föråldrade maskineri m. m.

Den första af de Kongl. Maj:ts framställningar, Utskottet har att

företaga till pröfning, är frågan om försäljning af Dramatiska teatern.

Kongl. Maj:ts förslag afser Riksdagens medgifvande till att denna försäljning,

som äfven borde omfatta all den till teatrarne hörande materiel,

som icke efter teaterdirektionens bepröfvande erfordras för den

Stora teatern, må få ske ovilkorligt utan stadgande af något förbehåll

till förebyggande deraf att teatern fortfarande varder till sådant ändamål

använd; och då det svårligen lärer kunna förnekas, att under nuvarande

förhållanden, då på den korta tid, som förflutit, sedan genom

Hans Maj:t Konungens försorg teaterns skulder senast betäcktes, skuldbördan

å ny o uppgått till högst betydliga belopp, försäljning af Dramatiska

teatern för betäckande af dessa nya skulder blifvit alldeles

oundviklig, samt köpeskillingen skulle blifva betydligt mindre om vilkor

mot teaterns användande för sitt nuvarande ändamål skulle stadgas,

torde denna framställning böra bifallas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

15

Härefter följer att pröfva det i 2:dra punkten af Kongl. Maj:ts

proposition framstälda förslaget angående förberedelser för Stora teaterns

upplåtande till ett konsortium på viss tid och under vilkor, som

i propositionen uppräknas.

Ehuru för närvarande Riksdagen endast har att yttra sig, huruvida

ett medgifvande till förberedande åtgärders vidtagande för upplåtelsen

bör lemnas eller icke, men frågan om de närmare vilkoreu

härvid först framdeles kommer att föreläggas Riksdagen, så har Utskottet

likväl trott sig böra i någon mån yttra sig om de antydningar,

som i statsrådsprotokollet blifvit gjorda rörande beskaffenheten af det

aftal, som nu är i fråga. Ett uttalande härom skulle säkerligen vara

till nytta och underlätta de blifvande underliandlingarne.

Beträffande först tiden för upplåtelsens bestånd, så har departementschefen

framkastat den tanke, att densamma skulle möjligen bestämmas

till 50 år, under hvilken betydliga tidrymd Riksdagen skulle

vara förbunden att låta nuvarande å ordinarie stat utgående anslagtill

teatrarne, 00,000 kronor, fortfara under hvilka förändrade förhållanden

som helst. Utskottet får härvid anmärka, att anledning knappast

synes förefinnas, att Riksdagen skall vara benägen att binda sig

för så lång tidrymd. Vidare torde det böra tagas i betraktande, att

upplåtelsens bestämmande till så lång tid kan komma att medföra

vanskligheter af annan art, nemligen med afseende på de särskilda

deltagarne i konsortiet. Dessa skulle utgöras af för konsten nitälskande

personer, men om det äfven läte sig göra att finna sådana personer

vid upplåtelsens första början, så måste det dock antagas att inträffande

dödsfall förr eller senare skola komma att åstadkomma personombyten,

och huru i sådant fall trygghet skall vinnas för att den eller de bortgångne

varda med lika qvalificerade personer ersatte, derom är svårt att bilda sig

en föreställning. Största vigten torde vid ett blifvande aftal kunna och

böra läggas på den kontroll, som från statens sida skall utöfvas å kontraktets

uppfyllelse samt derå, att de estetiska fordringar, som med

fog kunna ställas på landets främsta teater, varda behörigen iakttagna.

Slutligen har Utskottet att taga i betraktande förslaget om den

dramatiska teaterverksamhetens inställande efter det nu löpande spelårets

slut och framtida förläggande till Stora teatern.

Utan att inlåta sig på undersökning om i hvad mån den ifrågasatta

sammanslagningen af de båda scenerna skulle, enligt hvad teaterdirektionen

förmenar, medföra ökade utgifter, finner Utskottet dock ej

skäl vara för handen att redan nu låta den Dramatiska teaterns verksamhet

afbrytas, bland annat med hänsyn till de stora svårigheter,

som för de vid Kongl. teatrarne nu anstälda dramatiska artisterna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 11 c.

skulle uppstå, om hela den dramatiska scenen skulle indragas. Förslaget

härom har så mycket mindre kunnat af dessa artister motses, som

det förut icke ens alternativt varit framkastad!, och då dertill kommer

att Kongl. Maj:ts afsigter bekantgjorts först vid slutet af spelåret, samt

att de sålunda icke kunna antagas hafva egt tillfälle att för en sådan

eventualitet som denna träffa förberedelser, synes det icke vara med

billighet förenligt att nu plötsligt afskeda dem, ehuru visserligen full

juridisk rätt dertill utan tvifvel förefinnes.

I anledning häraf och med hänsyn äfven dertill, att ett allmänt

afskedande af samtliga, äfven de förtjenstfullaste dramatiska artister

redan nu, innan teatrarnes framtida ställning kunnat definitivt ordnas,

skulle kunna medföra stora svårigheter att återvinna dem, i händelse,

vid frågans slutliga lösning, det befunnes lämpligt att bibehålla den

dramatiska scenen, har Utskottet sett sig föranlåtet förorda, att tillträdet

till den Dramatiska teatern efter försäljningen må uppskjutas

till utgången af nästa spelår.

I samma punkt, som nu till behandling förevarit, har slutligen

föreslagits, att utöfver det nu å sjunde hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget måtte på extra stat för år 1884 anvisas ett belopp af

40,000 kronor, samt att Kongl. Maj:t måtte berättigas att, om ytterligare

anslag visade sig oundgängligen behöfligt, låta förskjuta erforderliga

medel, hvilka sedermera måtte hos Riksdagen till ersättande

anmälas.

Det begärda beloppet, 40,000 kronor, har beräknats under förutsättning,

att å Stora teatern endast lyriska föreställningar skulle komma

att gifvas och kunde derför synas, i följd af Utskottets beslut att

förorda bibehållandet af den dramatiska scenen under ett år, böra

något höjas, men Utskottet har dock icke velat ifrågasätta något

sådant, under förutsättning att allvarliga bemödanden från teaterdirektionens

sida nu varda gjorda att genom de största möjliga besparingar

åstadkomma nedsättning i utgifterna; och har Utskottet icke funnit

skäl att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts i öfrigt i denna punkt gjorda,

nyss anmärkta framställning.

I afseende å den äskade ersättningen dels för de af Statskontoret

redan utbetalda eller till utbetalning anbefalda förskott å 143,000

kronor och dels för de 5,668 kronor 92 öre, som åtgått till arbeten mot

eldfara, tillsammans 148,669 kronor, har Utskottet icke ansett sig kunna

framställa någon invändning.

Genom hvad nu blifvit anfördt torde i allt hufvudsakligt svar

äfven vara lemnadt på de i frågan väckta, här ofvan anmärkta motionerna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

17

Mot det af Herr Friherre Klinckowström väckta förslaget att

bibehålla de Kongl. teatrarne såsom statsinstitutioner hafva så väl af

1869 års teaterkomité som i statsrådsprotokollet så talande skäl anförts,

att derom icke vidare torde behöfva ordas; och hvad angår de af denne

motionär förordade bestämmelser och anslagsförhöjningar, erfordras derom

ej något särskildt yttrande.

Detsamma torde ock kunna sägas om de öfriga motionärernas

förslag.

Utskottet får derför, under åberopande af det redan anförda, nu

hemställa,

a) att Riksdagen, under medgifvande, att den

Dramatiska teatern med den materiel, som finnes kunna

undvaras, får i den ordning och på sätt Kongl. Maj:t

föreslagit för statsverkets räkning försäljas — under

förbehåll likväl att tillträdet till egendomen bestämmes

till den 1 Juli 1884 samt under anhållan i

enlighet med Kongl. Maj:ts framställning, att Kongl.

Maj:t behagade till nästkommande Riksdag aflåta proposition

angående ordnandet af den Kongl. teaterns

verksamhet genom upplåtande för någon lämplig tid

åt ett konsortium af enskilda personer af den Stora

teaterns egendom och den från försäljning undantagna

materialen, å ena sidan mot åtnjutande af nu å ordinarie

stat utgående statsbidrag 60,000 kronor, och

hvad Hans Maj:t Konungen kan finna godt att af sina

medel dertill anvisa, samt å andra sidan mot skyldighet

att upprätthålla teaterverksamheten och på de

vilkor i öfrigt, som kunna blifva beroende af aftal,

som å statens vägnar af Kongl. Maj:t och Riksdagen

godkännas — må anvisa för år 1884 dels å ordinarie

stat nu uppförda 60,000 kronor och dels på extra stat

högst 40,000 kronor för upprätthållande af de sceniska

föreställningarna å såväl den Dramatiska teatern som

den Stora teatern; vid beviljande af hvilka anslag det

vilkor må fästas att statsmedel derutöfver icke varda

för de Kongl. teatrarne använda;

b) att Riksdagen på extra stat för år 1884 må

bevilja ett belopp af 148,669 kronor till ersättande af

hvad Kongl. Maj:t förskottsvis för de Kongl. teatrarne

Bih. till BiJcsd. Prof. 188°. 4 Sami- 1 Afd. 8 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

anordnat under vilkor att köpeskillingen för den Dramatiska

teatern må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, få

ingå bland statsverkets extra uppbörd; samt

c) att de af ofvan bemälde motionärer framstälda

förslag, i den mån de skilja sig från hvad Utskottet,

föreslagit, icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 1 Juni 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

19

Reservationer:

af Herr L. Nordenfelt: “Riksdagens skrifvelse N:o 79 år 1882

innehåller medgifvande för Kongl. Maj:t att låta på statsverkets bekostnad

af tillgängliga medel förskjuta, intill 40^000 kronor, de utgifter

för teatrarnes förvaltning, hvartill det ordinarie teateranslaget och

teatrarnes öfriga inkomster möjligen icke komma att lemna tillgång,

och likväl har denna summa så väsentligen blifvit öfverskriden.

De räkenskapsutdrag, som kommit Utskottet tillhanda, synas mig

otvetydigt utvisa, att detta förhållande till stor del uppkommit genom

misshushållning, enär utgifterna för teatrarne så väsentligen förökats,

utan att inkomsterna derigenom tillvuxit.

Till erinran om, huru de Kongl. teatrarnes inkomster och utgifter

stält sig sedan år 1869, anser jag mig böra här införa följande

tabell, hemtad från Kongl. Maj:ts proposition N:o 19 till 1881 års

Riksdag:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

1869—1870.

1870—1871.

1871—1872.

1872-1873.

1873—1874.

1874—1875.

Kongl. teatrar nes inkomster

522,581

15

508,693

52

555,238

83

612,496

23

664,288

31

631,873

32

» » utgifter .

501,993

32

492,909

1 5

511,576

74

558,276

49

650,462

05

642,638

9 9

Behållning för spelåret ...

20,587

83

15,784

37

43,662

09

54,219

74

13,826

26

—

—

Brist för spelåret ...........

— —

—

—

—

—

—

— —

—

— —

—

10,765

67

Behållning från föregående

spelår...........................

_ _

_

- -

—

- -

—

2,805

65

57,025

39

70,851

65

Brist från föregående spelår

—

Summa behållning...........

—

—

—

—

—

—

57,025

39

70,851

66

60,085

98

Summa brist..................

Anm. Med anledning af den reglering af Kongl. teaterns affärer, som vid tiden för statsverkets inköp

med början af spelaret 1872—1873.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

21

1875—1876.

1876-1877.

1877—1878.

1878—1879.

1879—1880.

I medeltal

de fem första

åren.

I medeltal

de sex sista

åren.

I medeltal

under

perioden

1869—1880.

660,163

15

690,713

63

639,057

96

595,551

19

579,319

2 9

572,659

61

632,779

75

605,452

42

709,949

16

698,900

78

691,646

65

694,499

29

657,569

20

543,043

55

682,534

01

619,129

25

—

29,616

06

— —

—

—

—

49,786

01

8,187

16

52,588

69

98,948

10

78,249

91

— —

—

49,754

26

13,676

93

60,085

98

10,299

97

2,112

82

— —

—

—

—

— —

—

—

—

—

—

— —

—

---

—

—

—

50,475

87

149,423

97

—

10,299

97

2,112

82

—

—

---

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- -

—

---

—

50,475

87

149,423

97

227,673

88

— —

af Dramatiska teatern egde rum, hafva under de 4 sigta rubrikerna uppgifter lemnats endast för tiden från och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

På grund af 39 § Riksdagsordningen synes det mig kafva varit

Utskottets ovilkorlig^ pligt att, om detta öfverskridande af ett bestämdt

anslag ock om orsaken dertill kos Kamrarne göra anmälan.

Äfven i den kändelse att den dramatiska teaterbyggnaden icke

befinnes böra användas för sitt nuvarande ändamål, synes det mig

icke lämpligt att försälja densamma förr än utredt blifvit, dels huruvida

denna byggnad må finnas behöflig vid uppgörelse med det konsortium,

som kan finnas, villigt att öfvertaga teatrarne, dels ock huruvida

denna byggnad skulle kunna fördelaktigt användas för något annat

ändamål.

Fördenskull vågar jag föreslå:

a) att Riksdagen för närvarande icke ville medgifva

att den dramatiska teaterbygggnaden må försäljas;
b)

att Riksdagen må för nästkommande år bevilja

dels å ordinarie stat 60,000 kronor ock dels på

extra stat högst 40,000 kronor till upprätthållande

af de sceniska föreställningarne under nästkommande

spelår å såväl den Stora som den Dramastiska teatern,

dock under vilkor att dessa anslag ej få öfverskridas;

c) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t anhålla

om proposition till nästkommande Riksdag angående

ordnandet af de Kongl. teatrarnes verksamhet, antingen

genom upplåtande af statens lokaler med materiel

under någon lämplig tid åt enskild person eller bolag,

mot åtnjutande af nu utgående statsbidrag samt hvad

Hans Maj:t Konungen kan finna för godt att för ändamålet

af sina medel anvisa, eller genom anskaffande

af ändamålsenlig ny lokal för den sceniska konsten

utan särskild kostnad för staten, utöfver hvad nuvarande

teaterlägenheter och tomter kunna betinga i

ersättning eller betalning samt med beräkning att

nuvarande ordinarie anslag från statsverkets sida ej

må öfverskridas;

d) att Riksdagen må på extra stat för år 1884

anvisa ett belopp af 148,669 kronor, deraf 143,000

kronor till ersättning för dels redan af Statskontoret

utbetalda förskott för de Kongl. teatrarne och dels

Statskontoret till utgifvande anbefalda belopp, samt

5,668 kronor 92 öre till betäckande af kostnaden för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

23

åtskilliga till vinnande af trygghet mot, eldfara utförda

arbeten; samt slutligen

e) att de af ofvanbemälde motionärer framstälda

förslag, i den mån de skilja sig från hvad Utskottet

nu föreslagit, icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda/1

af Herrar R. Törnebladh, Friherre F. von Essen och Friherre //.

M. Palmstierna, hvilka anförde: “Visserligen synes försäljning af den

Dramatiska teatern under nuvarande förhållanden, då teaterns skulder

så hastigt ökats, hafva blifvit nästan oundviklig; dock vill det förefalla,

att försigtigheten med hänsyn till teaterverksamhetens eventuella

öfverlåtande till enskilda personer, bjöde att härvidlag ej gå allt för

hastigt tillväga. Det skulle nemligen kunna inträffa att, om, såsom i

statsrådsprotokollet är antydt, Dramatiska teaterns försäljning ovilkorlig/;

föreskrefves och försigginge redan omedelbart efter innevarandespelårs

slut, vid de derefter inledda underhandlingarna med det af

departementschefen omförmälda konsortiet, det komme att visa sig, att

konsortiet för undvikande af konkurrens önskade få bedrifva teaterverksamheten

å båda de hittills begagnade scenerna, samt att, då

Kongl. Maj:t ej kunde tillmötesgå ett sådant anspråk, antingen vilkoren

för Stora teaterns öfverlåtande å konsortiet komme att blifva i

väsentlig mån mera betungande än de eljest behöft blifva eller ock

möjligheten försvåras att erhålla fullt lämpliga personer, som kunde

öfvertaga teatern och sköta den på ett värdigt sätt. Ur dessa synpnnkter

synes det alltså vara nödvändigt, att afhändandet af Dramatiska

teatern icke varder redan nu ©vilkorligt föreskrifvet, utan att beslutet

derom af nyss antydda skäl varder endast vilkorligt och beroende af

den rigtning, underhandlingarne med det blifvande konsortiet kunna

komma att taga.

Men förslaget att ordna den framtida teaterversamheten genom

öfverlåtande af lokalerna åt enskilda personer eller ett bolag torde icke

vara det enda sättet att lösa frågan. Af samtliga utlåtanden, som i

ämnet afgifvits, har nemligen oemotsägligt framgått att så väl den

Dramatiska som den Stora teatern efter nutidens förhållanden äro synnerligen

olämpliga, Dramatiska teatern på grund af dess i händelse af

eldsvåda synnerligen farliga byggnadssätt, samt den Stora teatern på

dels liknande grund, dels ock i följd af dess trånga utrymme, som

icke lemnade tillgång på nöjaktigt antal platser, dess föråldrade maskineri,

som erfordrade användandet af handkraft, der det vore bättre

och billigare att kunna begagna maskiner, dess otillräckliga förvarings
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

rum för dekorationer m. m. Beredandet af en ny lokal måste således

anses vara ett vigtig!; önskningsmål; och det torde under närvarande

förhållanden kunna låta sig göra att vinna målet utan att statsverket

behöfver betungas med några särskilda utgifter derför. På sätt i statsrådsprotokollet

har blifvit antydt, är nemligen vid innevarande riksdag

fråga väckt om åstadkommande af utredning genom Kongl. Maj:ts

försorg af en del på dagordningen stående, vidtomfattande byggnadsfrågor,

som afse anskaffande af nytt riksdagshus, ny eller förbättrad

lokal för Riksbanken m. m. Dervid har starkt ifrågasatts att taga den

nuvarande Stora teaterns tomt i anspråk för ofvannämnda nya byggnader,

och i sådan händelse skulle för den köpeskilling, som för densamma

kunde betingas, möjligen kunna vinnas medel, tillräckliga för

att dermed förvärfva eu ny teater. Dessutom torde det kunna antagas,

att Stockholms stad icke* skulle vara obenägen att, om underhandlingar

derom i tid inleddes, bidraga till ändamålet, vare sig med

anslag i penningar eller medelst upplåtande af byggnadsplats.

Under åberopande af hvad sålunda anförts få vi hemställa

a) att Riksdagen må

under medgifvande att den Dramatiska teatern

för statsverkets räkning må försäljas, — dock med

förbehåll att tillträde af egendomen ej må ega rum

före nästa spelårs slut,

samt under anhållan att. Kongl. Maj:t. ville till

nästkommande Riksdag aflåta proposition angående

ordnandet af de Kongl. teatrarnes verksamhet, antingen

genom upplåtande af statens lokaler med materiel

under någon lämplig tid åt enskild person eller bolag

mot åtnjutande af nu utgående statsbidrag samt hvad

Hans Maj:t Konungen kan finna godt att för ändamålet

af sina medel anvisa, eller genom anskaffande

af ändamålsenlig ny lokal för den sceniska konsten,

utan särskild kostnad för staten, utöfver hvad nuvarande

teaterlägenheter och tomter kunna betinga i

ersättning eller betalning äfvensom med beräkning;

att nuvarande ordinarie anslag från statsverkets sida

ej må öfverskridas

för nästkommande år anslå dels de å ordinarie

stat nu uppförda 60,000 kronor, och dels på extra

stat högst 40,000 kronor till upprätthållande af de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

sceniska föreställningarna under nästkommande spelår

å så väl den Stora som den Dramatiska teatern.»

Häri instämmer Herr L. W. Lothigius.

af Herrar Grefve C. K. J. Posse och J. Widén, h vilka yrkade att

mom. a) i Utskottets hemställan måtte erhålla följande lydelse:

»a) att Riksdagen må under medgifvande, att den

Dramatiska teatern med den materiel, som kan undvaras,

må försäljas — dock med förbehåll, att tillträde

af egendomen ej må ega ruin före nästa spelårs

slut, samt under anhållan, att Kong). Maj:t ville

till nästkommande Riksdag aflåta propsition angående

ordnandet af de Kongl. teatrarnes verksamhet genom

anskaffande af ändamålsenlig riy lokal för den sceniska

konsten — anslå för nästkommande år dels de å

ordinarie stat nu uppförda 60,000 kronor och dels på

extra stat högst 40,000 kronor till upprätthållande af

de sceniska föreställningarna under nästkommande

spelår å såväl den Stora som den Dramatiska teatern.»

af Herr Grefve S. Lagerberg;

af Herr Tass Olof Larsson, hvilken yttrade: »Då man på en dag

skall afgöra 4:de och 5:te hufvudtitlarne samt den invecklade frågan

om de Kongl. teatrarne, jemte en annan ganska svårlöst fråga, så

torde man vara berättigad till öfverseende, om man endast antydningsvis

hinner angifva sin skiljaktiga mening i de fall, der den afviker

från flertalets. Ett bifall till Utskottets nu föreliggande förslag

anser jag icke komma att lösa frågan, och jag befarar att nästa Riksdag

står inför samma svårigheter och med nya brister, som då

måste fyllas. Mig synes, att denna fråga kommit närmare en verkliglösning,

om Riksdagen nu, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition

och i ämnet väckta motioner, för sin del beslutar:

att Riksdagen, under medgifvande att den Dramatiska

teatern med den materiel, som kan undvaras,

må försäljas — dock med förbehåll att tillträde af

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 8 Udft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c.

egendomen ej må ega rum före nästa spelårs slut,

samt under vilkor att Kong!. Maj:t till nästkommande

Riksdag aflåter proposition, angående ett fullständigt

och slutligt ordnande af de Kongl. teatrarnes framtida

verksamhet på det sätt, att statens befattning med

desamma upphör och nuvarande stora teaterhus med

tillhörande tomter får af Riksdagen för dess behof

disponeras, mot det att Riksdagen till Kongl. Majrts

förfogande ställer erforderliga medel till förvärfvande

af annan teater och dess anordnande för det afsedda

ändamålet — anslår för nästkommande år dels de å

ordinarie stat nu uppförda 60,000 kronor och dels på

extra stat högst 40,000 kronor till upprätthållande af

de sceniska föreställningarne under nästkommande

spelår å så väl den Stora som den Dramatiska teatern;

och

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 anvisa

ett belopp af 40,000 kronor, till ersättning för

af Statskontoret utbetalda förskott för de Kongl. teatrarne,

på grund af sistlidne Riksdags beslut i ämnet.

Mig synes att man genom ett sådant beslut skulle komma mycket

närmare lösningen af icke allenast denna svårlösta fråga, utan ock

flera andra lika vigtiga och svårlösta frågor, såsom om plats för nya

lokaler för icke allenast Riksdagen och Riksbanken utan ock för Riks- .

arkivet.

Om den s. k. Nya teatern inköpes för den Kongl. teaterns behof

vinnes, utom den fördel, som kan ligga dels deruti att ett betydligt

större utrymme för teaterbesökande erhålles, dels deruti att den

förnämsta konkurrenten derigenom försvinner, jemväl den stora fördelen

att Riksdagen för sina behof genast kan komma i besittning af Stora

teaterns hus och tomter, utan att teaterns verksamhet varder på ringaste

sätt afbruten.

Skulle för teaterverksamhetens bedrifvande erfordras något tillskott

utöfver teaterns egna inkomster, torde — föreställer jag mig — Riksdagen

icke vara ovillig att lemna något bidrag dertill, derest så ordnas,

att icke allenast Riksdagen, utan ock Hans Maj:t Konungen samt Stockholms

stad för ändamålet bidraga hvardera med ett lika stort belopp,

och så att staten för öfrigt är fri från hvarje ansvar och befattning med

den Kongl. teatern.“

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 c. 27

I förestående af Herrar R. Törnebladh m. fl. afgifna reservation

hafva förutom Herr L. TV. Lothigius, jemväl Herrar Grefve G. Sparre

samt Friherre G. Tamm instämt.

Herrar Grefve C. Beck-Friis och Emil Key hafva anhållit få antecknadt,

|.att de icke deltagit i behandlingen hos Utskottet af förevarande

ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.