Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående ifrågasatta förändringar inom riksdagshuset samt åtgärder för förbättrande af luftvexlingen i Kamrarnes plenisalar.

1883-04-17 · 27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1883:37, Utlåtande, angående ifrågasatta förändringar inom riksdagshuset samt åtgärder för förbättrande af luftvexlingen i Kamrarnes plenisalar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskott et s Utlåtande N:o 37.

1

N:o 37.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 April 1883. kl. 2 e. in.

Utlåtande, angående ifrågasatta förändringar inom riksdagshuset

samt åtgärder för förbättrande af luftvexlingen i Kamrarnes

plenisalar. (R. A.)

Enligt 69 § af det senast för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente

uppdrog 1882 års Riksdag åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att före innevarande års riksdag låta bereda det ökade utrymme för

Riksdagen, som kunde åstadkommas genom användande för ändamålet

utaf flere eller färre af de till bostadslägenheter och embetslokaler i

riksdagshuset upplåtna rum samt att i öfrigt låta verkställa de förändringar

inom Kamrarnes plenisalar, som kunde afhjelpa de mest öfverklagade

olägenheterna i afseende å dessa salars utrymme och luftvexling;

och bemyndigade Riksdagen Fullmäktige att för detta ändamål af

Riksgäldskontorets medel använda högst femton tusen kronor.

1 en den 10 nästlidne Mars till Stats-Utskottet inkommen skrifvelse

hafva Fullmäktige meddelat, att de i anledning häraf den 25

sistlidne Maj uppdragit åt en komité, bestående af en af Fullmäktige,

Herr P. Samzelius, såsom ordförande, samt ledamöterne af Riksdagens

Andra Kammare, Herrar J. Johansson, I. Lyttkens och Liss Olof Larsson,

äfvensom Byggmästaren E. Thavenius, att hos Fullmäktige föreslå

de förändringar inom riksdagshuset, som kunde för vinnande af det af

Riksdagen afsedda ökade utrymme vidtagas, äfvensom att uppgöra beräkning

öfver kostnaderna för dessa förändringars utförande; hvarjemte

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 4 Sand. 1 Afä. 28 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 37.

Fullmäktige samma dag uppdrogo åt sina deputerade att hos Professoren

vid Tekniska Högskolan J. E. Cederblom anhålla, det han ville afgifva

yttrande, huruvida han ansåge, att sådan förändring kunde vidtagas

i fråga om värme- och luftvexlingsapparaten inom Riksdagens

hus, att de öfverklagade olägenheterna vid densammas begagnande

blefve alldeles eller åtminstone till någon del afhjelpta.

Efter det «af de utsedde komiterade Herr Lyttkens förklarat sig

hindrad att uppdraget mottaga, och ledamoten af Riksdagens Andra

Kammare Herr Sven Nilssoii, uppå kallelse, i hans ställe inträdt, hade

komiterade den 19 sistlidne Juni afgifvit det af dem begärda utlåtande.

I sin ofvanberörda skrifvelse anföra och föreslå Fullmäktige följande:
»Beträffande

först frågan om ökadt utrymme i Kamrarnes nuvarande

plenisalar, hafva komiterade ansett sådant svårligen kunna vinnas

annorlunda än genom borttagande af de nederst i salarne befintliga

brädskärmar, hvaraf dock olägenhet skulle uppstå i följd af ökadt luftdrag

för de ledamöter, som vore placerade ned i salarne; och dä det

dessutom synts vara mindre lämpligt, att den s. k. sammanbindningsbanan

i riksdagshuset stäldes i omedelbart samband med plenisalarne,

hafva komiterade ansett någon åtgärd i berörda syfte för närvarande,

och innan större behof af ökadt utrymme för nya platser åt

ledamöter i Kamrarne må uppstå, icke böra vidtagas. Fullmäktige anse,

lika med komiterade, någon åtgärd för beredande af ökadt utrymme i

sjelfva plenisalarne för det närvarande ej böra ega rum.

Komiterade hafva vidare erinrat, att de ledamöter i Andra Kammaren,

som äro placerade i närheten af den fördjupning i golfvet,

hvilken bildas, der den nedre afdelningen af kammaren möter den

upphöjning, hvarå Kammarens talman jemte Statsrådets ledamöter och

åt-skilliga medlemmar af Kammaren hafva sina platser, erfara åtskilliga

olägenheter af den nedtryckta placeringen. För afhjelpande häraf

skulle en höjning af golfvet i det nedra partiet af salen till ungefär

samma höjd som det öfra vara erforderlig, och i sammanhang dermed

golfvet å'' hela den nedre delen af salen behöfva upptagas och omläggas,

så att en jemn sluttning bildades från den nedersta ändan till

midtelpartiet eller den nuvarande fördjupningen. Som emellertid genom

en sådan åtgärd den för luftvexlingen i kammaren redan otillräckliga

luftqvantiteten skulle ytterligare minskas, hafva komiterade icke kunnat

tillstyrka utförandet af ett härför uppgjordt förslag under annan förutsättning,

än att sådana förbättringar i ventilationen inom kammaren

kunde vinnas, att desamma fullt motvägde den olägenhet, som en minsk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 37.

3

ning af luftqvantiteten inom kammaren i och för sig medförde. Skulle

sådant icke med visshet kunna antagas, hafva komiterade inskränkt

sitt förslag dertill, att antingen golfvet i midten af kammaren på ett

afstånd af omkring 14 fot måtte höjas så mycket, som motsvarade

tvenne de lägsta afsatserna i kammaren, eller ock, om sådant utan

olägenhet kunde ske, upphöjningen i den främre delen af salen sänkas,

så att fördjupningen åtminstone i det närmaste försvunne.

Fullmäktige, som här nedan komma att afgifva förslag beträffande

åstadkommande af en förbättrad luftvexling i Kamrarnes plenisalar,

hafva visserligen tagit i öfvervägande, huruvida den anmärkta olägenheten

med fördjupningen i golfvet i Andra Kammarens sal skulle kunna

afhjelpas genom utförande, redan innan Riksdagen om nämnda förslag

beslutat, af sä stor del af det för åstadkommande af den förbättrade

luftvexlingen ifrågasatta arbetet, som medförde förändrad anordning

med golfvet; men sedan sakkunnig person, derom rådfrågad, förklarat

utförandet af endast omförmälda del af arbetet vara förenadt med sådana,

praktiska svårigheter, att dessa ej stode i skäligt förhållande till

det resultat, som af berörda åtgärd, vidtagen utan sammanhang med

det hela, kunde väntas, och enär den höjning af golfvet i kammaren,

som för fördjupningens borttagande syntes vara erforderlig, måste dels

ytterligare förminska den redan nu knappa luftqvantiteten i kammaren,

dels ock medföra den verkan, att rummet mellan det förhöjda golfvet

och det nu befintliga fyldes med luft, som visserligen, om planen för

den förbättrade luftvexlingen i dess helhet utfördes, blefve uppvärmd,

men deremot, om endast golfvets förhöjning utan de i sammanhang

dermed ifrågasatta åtgärderna för luftens uppvärmning verkstäldes,

komme att förorsaka kyligt drag ofvanom golfvet och derigenom göra

vistandet i kammaren förenadt med ännu större men för helsan än

lor närvarande är fallet, hafva Fullmäktige funnit sig nödsakade att

med den ifrågavarande olägenhetens afhjelpande låta anstå, till dess

Riksdagen fattat beslut öfver den här nedan förekommande framställning

angående luftvexlingen inom riksdagshuset; hvarefter, om åtgärder

i sistberörda hänseende af Riksdagen beslutas, nu ifrågavarande olägenhet

synes kunna i sammanhang med dessa åtgärder afhjelpas, utan att

annan, och ännu mera afsevärd, olägenhet för Kammarens ledamöter

deraf behöfver uppkomma.

För att bereda erforderlig och lämplig lokal i riksdagshuset åt

ett Särskildt Utskott samt ett Tillfälligt Utskott hafva Fullmäktige för

sådant ändamål anordnat och iståndsatt den lokal i riksdagshuset, i

hvilken Justitieombudsmannen förut haft sin embetslokal, samt åt Ju
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 37.

stitieombudsmannen upplåtit de rum i Riksgäldskontorets hus, som tillförene

begagnats dels af Nya Lagberedningen, dels Riksgäldskontorets

bokslutskontor.

Komiterade hafva fäst uppmärksamheten derå att den lokal,

hvilken nu begagnas för servering af mat ät Riksdagens ledamöter, icke

lemnar tillräckligt utrymme; hvadan komiterade ansett, att åtgärder

borde vidtagas för afhjelpande af det trängande behofVet i detta hänseende.

I fråga åter om sättet härför hafva komiterade stannat i olika

åsigter, till upplysning hvarom Fullmäktige tillåta sig att hänvisa till

det af komiterade afgifna utlåtande.

Fullmäktige, som efter anstäld besigtning ä stället funnit det ej

vara möjligt att medelst några förändrade anordningar inom den nuvarande

matlokalen bringa denna i ett för sitt ändamål lämpligare

skick, hafva ej kunnat biträda den af komiterades flertal uttalade åsigt,

enligt hvilken behofvet af en rymligare matlokal skulle afhjelpas medelst

förflyttning af ett af Riksdagens ständiga Utskott, Konstitutionsutskottet,

från dess nuvarande till en annan, enligt Fullmäktiges åsigt,

ytterst olämplig lokal. Deremot hafva Fullmäktige funnit den af två

bland komiterade föreslagna tillbyggnad innefatta en lämplig och i längden.

äfven billigare utväg för behofvets fyllande; men då åt föreskriften

i 24 § af gällande reglemente för Riksgäldskontoret, angående rätt

för Fullmäktige att utom nödiga reparationer äfven verkställa andra

arbeten i riksdagshuset, svårligen torde kunna gifväs en så vidsträckt

tolkning, att Fullmäktige på grund deraf — i annat fall än då behofvet

vore oafvisligt eller synnerligen nära för handen —- skulle ega vidtaga

en sådan åtgärd med riksdagshuset som detsammas utvidgning medelst

en tillbyggnad, hafva Fullmäktige ej ansett sig kunna utan Riksdagens

särskilda uppdrag gå i författning om den föreslagna tillbyggnadens

utförande.

Då emellertid en dylik tillbyggnad, som beräknats kosta 14,505

kronor eller, med tillägg af kostnaden för i sammanhang dermed erforderliga

förändringar i nuvarande matlokalen, 16,955 kronor, skulle

medföra särdeles gagn och beqvämlighet för en stor del af Riksdagens

ledamöter, föranlåtas Fullmäktige, med hänvisning till bifogade ritningar

och kostnadsförslag, hemställa,

att Stats-Utskottet behagade hos Riksdagen göra framställning

derom, att åt Fullmäktige måtte uppdragas att medelst en

tillbyggnad å riksdagshusets tomt jemte öfriga för ändamålet erforderliga

åtgärder bereda en rymlig och lämplig matlokal i riksdagshuset.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 37.

5

Såsom här ofvan förmälts, begärde Fullmäktige yttrande af Professoren

vid Tekniska högskolan Cederblom i fråga om afhjelpande af

de öfverklagade olägenheterna med den nuvarande värme- och luftvexlingsapparaten

inom Riksdagens hus; och halva Fullmäktige derjemte,

på Professoren Cederbloms derom gjorda framställning, beredt

honom tillfälle att, med biträde af den maskinist, som är antagen för

apparatens skötande, genom anstälda försök söka utröna olägenheterna

med densamma; hvarförutan Fullmäktige låtit vidtaga en af Professoren

Cederblom preliminärt föreslagen anordning med afloppsledningen vid

Riksdagens hus.

Sedermera har Professuren Cederblom, pa gifven anledning, till

Fullmäktige inkommit med yttranden i ämnet af den 11 Juli, 4 September

samt 2 och 7 Oktober sistlidna år; hvarjemte Professoren E. Edlund

och Ölverdirektören K. Styffe, på Fullmäktiges begäran, den 26 sistone

September afgifvit utlåtande öfver Professoren Cederbloms förslag.

Samtliga dessa skrivelser med tillhörande bilagor få Fullmäktige härhos

öfverlemna och såsom utredning i ärendet åberopa.

Nämnde sakkunnige män hafva, på sätt de af dem meddelade

yttranden gifva vid handen, ansett luftvexlingen i Kamrarnes plenisalar

kunna genom af dem ifrågasatta åtgärder väsentligen förbättras. Kostnaden

härför skulle, enligt hosföljande beräkningar, uppgå till sammanlagdt

21,158 kronor och. således betydligt öfverstiga den summa af

15,000 kronor, som nästlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att

för så väl ifrågavarande som äfven andra här ofvan angifna och med

redan af denna summa bestridda utgifter tillgodosedda ändamål högst

använda. Till följd af denna begränsning af beloppet har det ej varit

Fullmäktige möjligt att låta vidtaga de föreslagna åtgärderna till åstadkommande

af förbättrad värmeledning och luftvexling i kamrarne; men

då dessa åtgärder synas lämpliga och af behofvet påkallade, få Fullmäktige

hemställa,

att Stats-Utskottet mätte hos Riksdagen göra framställning

derom, att åt Fullmäktige måtte uppdragas att, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Professoren Cederbloms förslag jemte deri

af Professoren Edlund och Öfverdirektören Styffe ifrågasatta ändringar,

. låta verkställa erforderliga åtgärder för åstadkommande

af en förbättrad värmeledning och luftvexling i Kamrarnes plenisalar.

.Det återstår för Julimäktige endast att anmäla, att Fullmäktige,

i . enlighet med Professorerne Cederbloms och Edlunds samt Öfverdirektören

Styffes förslag, vidtagit de anordningar för förbättrad ven
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 37.

tilation i Stats-Utskottets plenisal, om hvilka Utskottet redan sjelft eger

kännedom.»

De i Fullmäktiges skrifvelse åberopade handlingar, nemligen komiterades

utlåtande af den 19 Juni, Professoren Cederbloms yttranden af

den 11 Juli, 4 September samt 2 och 7 Oktober, äfvensom Professoren

Edlunds och Öfverdirektören Styffes utlåtande den 26 September, allt

sistlidna år, har Utskottet fogat såsom bilagor till detta utlåtande, för

att sålunda bringa dessa handlingars innehåll till Riksdagens kännedom.

Som bekant, är behofvet af rymligare plenisalar för Riksdagens

båda Kamrar så trängande, att detsamma snart, efter ytterligare tillväxt

i antalet ledamöter, är oafvisligt De förslag, hvilka vid olika tillfällen

varit å bane att tillgodose detta behof genom det nuvarande riksdagshusets

ombyggnad, hafva oj vunnit Riksdagens bifall. Uppförande

af ett helt och hållet nytt riksdagshus torde således antagligen inom

kort tid blifva en nödvändighet, och under innevarande riksdag har

inom Första Kammaren af Herr O. M. Björnstjerna väckts en, under

Sammansatt Stats- och Banko-Utskotts behandling varande motion, i

syfte att åstadkomma utredning, bland annat, af frågan om nytt riksdagshus.

Under sådant förhållande har Utskottet ej ansett sig för. det närvarande

kunna tillstyrka Riksdagen att besluta förändringar i det nuvarande

riksdagshuset utan att med säkerhet kan antagas, att någon

afeevärd fördel skulle med sådana förändringar vinnas.

I fråga om de föreslagna åtgärderna för luftvexling i plenisalarne

förefinnes enligt Utskottets förmenande, ej någon sådan säkerhet.

Åstadkommande af god luftvexling i salar, der en mängd personer

flera timmar å rad måste vistas, har, som kändt är, visat sig vara en

synnerligen svårlöst uppgift, och naturligtvis måste denna svårighet

blifva i viss mån större, då fråga är om nya anordningar i sådant hänseende

i redan befintliga lokaler, hvilkas beskaffenhet påkallar inskränkningar

och modifikationer vid anordningarnas genomförande.

Meningarne om lämpligaste sättet för beredande af luftvexling i

Kamrarnes plenisalar hafva ock visat sig delade. De komitorade, hvilkas

yttrande låg till grund för det af nästlidna års Riksdags Statsutskott

i dess utlåtande N:o 54 gjorda förslag beträffande ombyggnad

af riksdagshuset, föreslogo i utlåtande den 21 Januari 1882 — efter

inhemtade yttranden af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag,

Lektorn O. E. Westin och lngeniören E. A. Wiinan, hvilkas åsigter

dock ej i alla afseenden af komiterade delats, och efter att hafva anskaffat

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 37.

7

upplysningar om motsvarande inrättningar i parlamentshuset i London,

— att luft skulle tillföras plenisalarne på tre olika vägar, nemligen dels

genom de under salarne befintliga våningarnes ytterväggar, hvilken luft

skulle uppvärmas genom ångrör och utströmma i salarne bakom en

panel omkring de tre ytterväggarne, dels genom murade kanaler under

huset, hvilka kanaler skulle utmynna i nedersta våningen på husets

södra sida, uppvärmas nära ångmaskinsrummet och derifrån drifvas med

fläktar till de genom salarnes midt löpande gångarne, hvarest den skulle

utströmma genom med galler täckta öppningar i golfven, hvilka i dessa

gångar skulle täckas med porösa mattor, och dels direkt från de nedre

våningarne genom trappor och andra öppningar i trossbottnarne; hvarjemte

bemälcle komiterade ansett den för mycket uppvärmda eller förorenade

luften böra bortföras dels genom öppningar i taket, dels ock

genom öppningar i golfvet vid ledamöternes fötter, såsom i de nuvarande

salarne vore anordnad!

I motsats härtill skulle, enligt det nu föreliggande förslaget, luften

inledas nertill under stolarne genom horisontel a öppningar, livilkas

sammanlagda area vore så stor, att luftens hastighet, så framt denna

öfverallt vore någorlunda lika, ingenstädes skulle förorsaka något känbart,

drag, och utledas ur salarne upptill.

Professoren Edlund och Öfverdirektören Styffe, hvilka afgifvit yttrande

öfver detta senare förslag, hafva, såsom af samma, vid detta

utlåtande fogade yttrande framgår, ej utan väsentliga förbehåll kunnat

biträda förslaget. De hafva ej vågat afgöra, huruvida det genom den

af Professoren Cederblom föreslagna anordning skulle lyckas att åstadkomma

en öfverallt nöjaktigt likformig inströmningshastighet hos luften,

hvilket utan tvifvel vore den svåraste uppgiften, men trott, att ändamålet

säkrare skulle vinnas, om golfven finge höjas åtminstone en fot

mera än Professoren Cederblom föreslagit, och om man använde långa,

på föga afstånd från hvarandra sittande och omkring sin öfra horizontela

kant rörliga ventiler samt om uti inströmningsöppningarne under

stolarne på lämpligt sätt anbringades någorlunda fin metallduk; de

hafva, enär den nuvarande luftvexlingsapparaten visat sig medföra olägenheter,

ansett ett försök att åstadkomma förbättring deri, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Professoren Cederbloms förslag, vara fullt

berättigadt, men tillika hemstält, att sådana anordningar måtte träffas,

att man, om så önskades, kunde begagna jemväl det nuvarande sättet

för luftens in- och afledning samt, endast genom att omkasta några

ventiler, vexelvis begagna det ena eller det andra sättet. Genom att,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

enligt de nya föreslagna anordningarne, nedifrån i salarne inpressa stora

mängder frisk luft blefve det, enligt Professoren Edlunds och Ofverdirektören

Styffes åsigt, alltid möjligt att på några få minuter ombyta

luften i salarne, i fall Kamrarne skulle vilja på en kort stund afbryta

sina sammanträden, hvarjemte luftvexlingen, äfven da luften inleddes

upptill och bortleddes nertill, kunde göras kraftigare, likasom ock

möjligheten att vexelvis kunna inleda luften nertill och upptill kunde

vara en icke ovigtig fördel. Det läte nemligen ganska väl tänka sig,

att Kamrarnes ledamöter kunde fördraga luftens inledning nertill under

en kortare tid, t. ex. en timme, men icke under flere timmar å råd,

och i sådan händelse vore tvifvelsutan lämpligast att under långa sammanträden

vexelvis begagna begge inledningssätten, men att inleda luften

nertill så länge ledamöterne kunde fördraga detta, enär det icke

lede något tvifvel, att den friska luften vid sistnämnda inledningssätt

säkrast komme ledamöterne till godo.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, inledes i parlamentshuset i London

luften i samlingssalen för »the house of commons)» nedifrån, men ehuru

i sammanhang härmed, genom hela underliggande våningars aptering

för luftens uppvärmning m. m., åtgärder träffats, till hvilka någon motsvarighet

här e] kan ifrågakomma, lära ganska bittra klagomål förspörjas

öfver de med berörda inledningssätt förenade olägenheter.

Då de mångahanda olika metoder, som hittills blifvit så väl här

som annorstädes för åstadkommande af luftvexling i större samlingssalar

använda, icke, för så vidt Utskottet kunnat med visshet inhemta,

någonstädes ledt till belåtenhet hos de personel-, som i dessa salar måste

vistas; och då, beträffande de nu föreslagna nya ventilationsanordningarne

i plenisalarne, af de i ämnet afgifna yttranden bland hvilka

särskildt torde böra framhållas det som förekommer å sid. 23 — ingalunda

otvetydigt framgår, att genom dessa anordningar en förbättring kan vara

att med säkerhet förvänta, utan ganska sannolikt synes vara, att i det

nuvarande riksdagshuset, hvars beskaffenhet och inredning ej. lemnar

tillfälle till ett fullständigt genomförande af ny plan för ventilationsinrättningen,

luftens inledning nedifrån kan medföra känbara olägenheter

af så väl drag som luftens förorening från golfvet, har Utskottet ansett

sig ej kunna tillstyrka Riksdagen att besluta den af Fullmäktige föreslagna

åtgärd för åstadkommande af en förbättrad värmeledning och

luftvexling i Kamrarnes plenisalar; hvilket Utskottet härmed

a) får för Riksdagen anmäla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 37.

0

Beträffande åter matlokalen, finner Utskottet, lika med Fullmäktige,

_ det dermed afsedda ändamål ej böra tillgodoses medelst Konstitutions-Utskottets

förflyttning till en mindre lämplig lokal än den,

detta Utskott för närvarande innehar. Utrymme och andra förhållanden

med den nuvarande matlokalen äro emellertid långt ifrån tillfredsställande.

Äfven om beslut snart fattas om uppförande af ett nytt riksdagshus,

åtgår i allt fall en lång tid innan ett sådant blir färdigt, och

Utskottet anser det fullt befogadt att för denna tid bereda det stora antal

af Riksdagens ledamöter, som begagna ifrågavarande lokal, den beqvämlighet,

som den föreslagna tillbyggnaden skulle medföra, helst

denna i allt fall skulle ega sitt värde och framdeles kunna för andra

ändamål användas.

Utskottet hemställer alltså,

b) att Riksdagen må åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdraga att medelst en tillbyggnad å riksdagshusets

tomt jemte öfriga, för ändamålet erforderliga

åtgärder, bereda en rymlig och lämplig matlokal

i riksdagshuset.

Stockholm den 17 April 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservationer:

vid a): (angående luftvexlingsinrättningen)

af Herrar Grefve C. Beck-Friis, Sven Nilsson och C. Magni;

vid b): (angående matlokalen)

af Herr Grefve G. Sparre:

■ af Herr L. M. Nordenfelt, hvilken ansett Utskottets yttrande och

förslag i denna del böra hafva följande lydelse och innehåll:

Bih. till Biksd. Prof. 1883. 4 Sami 1 Afd. 28 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

»Beträffande åter förslaget om en tillbyggnad å riksdagshusets

tomt för beredande af en rymlig och. lämplig matlokal i riksdagshuset,

har Utskottet trott detta ändamål, om än ej så fullständigt som enligt

Fullmäktiges förslag, dock i tillfredsställande mån kunna tillgodoses

genom en annan anordning än en dylik, ganska dyrbar tillbyggnad.

Vid ingången till riksdagshuset från den sida, som vetter åt Riddarholmskanalen,

ligga som bekant till venster i förstugan den egentliga

matlokalen jemte kök och till höger en för det närvarande till schweizeri

begagnad lokal. De skäl, som kunna anföras för ändamålsenligheten

deraf att, till Riksdagens ledamöters gagn och beqvämlighet, särdeles å

sådana dagar, då både förmiddags- och eftermiddagssammanträden pågå,

i riksdagshuset finnes tillgänglig en passande matlokal, torde ej ega

tillämpning i fråga om schweizeriet, utan synes, då dettas befintlighet

inom riksdagshuset ingalunda kan sägas vara af något verkligt behof

påkalladt, men deremot matlokalen behöfver utvidgas, sådant lämpligen

kunna ske genom användning härför af schweizerilokalen. För åstadkommande

häraf erfordras endast att köket sättes genom en gång i

förbindelse med sistnämnda lokal, hvilket enligt af Byggmästaren E.

Thavenius, uppå Utskottets anmodan, uppgjord ritning och kostnadsförslag

låter sig verkställa för en kostnad af 1,425 kronor.

Utskottet får derför, med anledning af Fullmäktiges i Riksgäldskontoret

förslag om beredande af rymlig och lämplig matlokal i riksdagshuset,

hemställa,

att åt Fullmäktige måtte uppdragas att före nästa

riksdag låta till matlokal anordna den nuvarande schweizerilokalen

inom riksdagshuset samt i sammanhang

härmed vidtaga de för sådant ändamål i öfrigt nödiga

åtgärder;» samt

af Herrar Friherre H. M. Palmstjerna, L. W. S. Lothigius, C. E.

Laurell och Sven Nilsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

1]

(Bilagor.)

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Sedan innevarande års Riksdag uppdragit åt Herrar Fullmäktige

att före nästa riksdag låta bereda det ökade utrymme för Riksdagen,

som kunde åstadkommas genom användande för ändamålet utaf flere

eller färre af de till boställslägenheter och embetslokaler i riksdagshuset-

upplåtna ruin samt att i öfrigt låta verkställa de förändringar

inom Kamrarnes plenisalar, som kunde afhjelpa de mest öfverklagade

olägenheterna i afseende å dessa salars utrymme och luftvexling, samt

bemyndigat Herrar Fullmäktige att för detta ändamål af Riksgäldskontorets

medel använda högst 15,000 kronor; så hafva Herrar Fullmäktige

under den 25 nästlidne Maj uppdragit åt undertecknade, Samzelius,

Johansson, Larsson och Tliavenius jemte ledamoten af Riksdagens

Andra Kammare I. Lyttkens, att föreslå de förändringar inom

riksdagshuset, som kunde för vinnande af det utaf Riksdagen af,

sedda ökade utrymme vidtagas, äfvensom att uppgöra beräkning öfver

kostnaderna för dessa förändringars utförande.

Efter det Herr Lyttkens, som från staden afrest, derförinnan förklarat-

sig hindrad att ifrågavarande uppdrag emottaga-, har undertecknad,

Sven Nilsson, blifvit anmodad att i hans ställe deltaga i komiterades

arbeten för fullgörande af berörde uppdrag.

Då Professoren vid Tekniska högskolan J. E. Cederblom af

Herrar Fullmäktige särskild! anmodats att afgifva yttrande, huruvida

han ansåge att sådan förändring kunde vidtagas i fråga om värme- och

luftvexlingsapparaten inom Riksdagens hus, att de nu öfverklagade

olägenheterna vid densammas begagnande blefve alldeles eller åtminstone

till någon del afhjelpta, hafva komiterade, hvad först angår Kamrarnes

plenisalar, ansett sig böra inskränka undersökningen till frågan,

huruvida större utrymme kunde derstädes beredas samt några andra

smärre olägenheter der afhjelpas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Enär emellertid ökadt utrymme i de nuvarande salarne svårligen

kan vinnas annorledes än genom borttagande af de nederst i desamma

befintliga brädskärmar, men olägenhet deraf skulle uppstå i följd af

ökadt luftdrag för de ledamöter, som äro placerade ned i salarne, samt

då det dessutom synes vara mindre lämpligt, att den så kallade sammanbindningsbanan

i riksdagshuset ställes i omedelbart samband med

plenisalarne, hafva komiterade ansett någon åtgärd i berörda syfte för

närvarande, och innan ett större behof af ökadt utrymme för nya platser

åt ledamöter i Kamrarne må uppstå, icke böra vidtagas.

Då det stora tilloppet af åhörare å Andra Kammarens läktare i

icke oväsentlig grad bidrager till förskämning af luften inom Kammaren

och ökande af temperaturen derstädes, har det ifrågasatts, huruvida icke

åhörareplatsernas antal kunde minskas; men då en sådan åtgärd ur flere

synpunkter förefallit komiterade betänklig och icke bör utan i yttersta

nödvändighet vidtagas, och då den undersökning, Professoren Cederblom

enligt Herrar Fullmäktiges uppdrag kommer att företaga, möjligen

kan medföra afhjelpandet af berörda olägenhet eller någon del deraf,

hafva komiterade ansett sig i nämnda hänseende icke böra föreslå någon

åtgärd.

Deremot hafva komiterade, enär de ledamöter i Andra Kammaren,

som äro placerade i närheten af den fördjupning i golfvet, hvilken bildas

der den nedre afdelningen af Kammaren möter den upphöjning,

hvarå Kammarens Talman jemte Statsrådets ledamöter och åtskilliga

medlemmar af Kammaren hafva sina platser, erfara åtskilliga olägenheter

af den nedtryckta placeringen, ansett dessa olägenheter böra, så

vidt möjligt är, afhjelpas. I sådant hänseende skulle en höjning af golfvet

i det nedra partiet af salen till ungefär samma höjd som det öfra vara

erforderlig, och i sammanhang dermed golfvet å hela den nedra delen

af salen behöfva upptagas och omläggas, så att en jemn sluttning bildades

från den nedersta ändan till midtelpartiet eller den nuvarande

fördjupningen. Som emellertid genom en sådan åtgärd den för luftvexlingen

i Kammaren redan otillräckliga luftqvantiteten skulle ytterligare

minskas, våga komiterade icke tillstyrka utförandet af det härför uppgjorda

förslag under annan förutsättning, än att, i följd af de undersökningar

Professor Cederblom, enligt hvad ofvan förmäles, kominer att

vidtaga, sådana förbättringar i ventilationen inom Kammaren må vinnas,

att desamma fullt motväga den olägenhet, som en minskning af luftqvantiteten

inom Kammaren i och för sig medför. Skulle sådant icke

med visshet kunna antagas, hvilket först efter det Professor Cederblom

afgifvit sitt förslag kan bedömas, nödgas komiterade inskränka sig der
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 37.

13

till att föreslå, det antingen golfvet i midten af Kammaren på ett afstånd

af omkring 14 fot höjes så mycket som motsvarar 2:ne de lägsta

afsatserna i Kammaren, eller ock, om sådant utan olägenhet kan ske,

upphöjningen i den främre delen af salen sänkes, så att fördjupningen

åtminstone i det närmaste försvinner. Kostnaden härför uppgår enligt

bifogade kostnadsförslag litt. A till 300 kronor. Skulle det första alternativet

komma att utföras, uppgår kostnaden jemlikt samma förslag till

1,100 kronor.

För att bereda lämplig och tillräcklig lokal åt ett Särskildt Utskott,

samt för att erhålla utrymme äfven för ett Tillfälligt Utskott,

hafva komiterade funnit nödigt, att den af Herr Justitieombudsmannen och

hans expedition nu begagnade lokal tages i anspråk och något förändras.

Förslag dertill har af komiterade uppgjorts (se bilagan litt. A),

och uppgår kostnaden derför till 1,100 kronor. Åt Herr Justitieombudsmannen

och hans expedition torde lämplig lokal kunna beredas uti de

rum inom Riksgäldskontorets hus, som nu begagnas af Nya Lagberedningen,

samt uti de lägenheter bredvid samma rum, hvilka förr innehades

af bokslutsafdelningen inom Riksgäldskontoret. Då de anordningar

och reparationer inom Riksgäldskontorets hus, som i följd häraf

må behöfva vidtagas, torde böra bestridas af kostnaderna för underhållet

af samma hus och icke af de medel, som Riksdagen nu särskildt

anvisat, hafva komiterade ansett sig icke böra i beräkning upptaga

dessa kostnader.

Den lokal, hvilken nu begagnas för servering af mat åt Riksdagens

ledamöter, hafva komiterade funnit icke lemna tillräckligt utrymme,

hvadan komiterade enhälligt varit af den åsigt, att åtgärder borde vidtagas

för afhjelpande af det trängande behofvet i detta hänseende. I

fråga om sättet härför hafva åter hos komiterade olika åsigter uppstått,

i det komiterades pluralitet (undertecknade Johansson, Larsson och

Nilsson) ansett sådant lämpligast böra ske på det sätt, att matinrättningen

föl-flyttas från den nu för ändamålet begagnade lokal till de rum,

som för närvarande äro åt Konstitutions-Utskottet upplåtna; att schweizeriet

äfvenledes förflyttas till de 2:ne stora rum på nedra botten med

utsigt åt Riddarholmskyrkan, hvilka ingå i den boställslägenhet, som åt

vice värden är upplåten; att det till samma boställslägenhet hörande kök

jemte kökskammare och ett mindre rum upplåtes till kök och skafferi

för matinrättningen, för hvars behof (bostad åt föreståndarinnan och biträden

m. m.) jemväl skulle anvisas de 2:ne rum inåt gården, hvilka tillhöra

vice värdens boställslägenhet; att deremot de 2:ne så kallade expe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

ditionsrummen, hvilka tillhöra vice värdens lägenhet, fortfarande skulle

för samma ändamål, hvartill de hittills varit afsedda, få begagnas; och

skulle i följd häraf vice värden uppsägas från begagnande af sin nuvarande

bostadslägenhet emot den ersättning, som för utöfvande af vice

värdskapet kan befinnas lämplig, samt Konstitutions-Utskottet förflyttas

till den nuvarande matlokalen och schweizeriet. Enligt bifogade kostnadsförslag

(litt. B) skulle utgifterna härför uppgå till 7,000 kronor, utom

hvad som erfordras för reparation och iordningställande af matlokalen

och schweizeriet, så att desamma kunna af Konstitutions-Utskottet begagnas,

uppgående till 2,750 kronor, hvarjemte tillkommer den årliga

ersättning, som till vice värden anses böra utgå.

Såsom hufvudsakliga skäl för detta förslag har anförts, att derigenom

skulle, utan någon tillbyggnad, kunna beredas rymligare matlokal

och schweizeri, så belägna, att man genom en dörr från den så

kallade sammanbindningsbanan lätt kunde ditkomma så väl från Första

som Andra Kammaren, för hvars ledamöter en gemensam spisningsoch

samlingslokal, ur flere synpunkter, vore önskvärd; att derigenom

skulle undvikas den olägenhet, som kökets och matlokalens placering

invid hufvuduppgången till Andra Kammaren onekligen medför; att vice

värdsbefattningen icke vore af beskaffenhet att innehafvaren af denna

befattning nödvändigt behöfde bo i riksdagshuset, och att kostnaden

komnre att stanna inom eller under det belopp Riksdagen för ändamålet

anvisat.

Undertecknade Samzelius och Thavenius hafva åter utgått från

den åsigt, att med det beslut, som ligger till grund för komiterades

uppdrag, af Riksdagen åsyftats att, så vidt omständigheterna medgåfve,

bereda ökadt utrymme och beqvämlighet för Riksdagens begge Kamrar

och dess delegationer. Då det nuvarande schweizeriet — en inrättning

som för Riksdagens ändamål borde vara temligen främmande — redan

syntes vara fullt tillräckligt, och då matinrättningen mycket obetydligt

anlitades af Första Kammarens ledamöter, hvilka för utvidgning deraf

icke i allmänhet intresserade sig, kunde emellertid genom utförande af

pluralitetens förslag i detta hänseende någon fördel icke beredas Första

Kammaren utan snarare en olägenhet. Såsom en sådan betraktades nemligen

Konstitutions-Utskottets förflyttning från en lämplig och tyst lokal

till en annan, delad genom ingången till Andra Kammaren och bullersamt

belägen vid den lifliga trafiken så väl till och från Kammaren och

klubbrummen som af den stora allmänheten, som passerar till och från

hamnen. En del af schweizerilokalen vore icke heller fuktfri •— eu

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 37.

15

olägenhet, som, om den icke kunde öfvervinnas, hellre borde drabba

dem, hvilka vistades på ett sådant ställe, än ledamöter och kanslibetjening

i en delegation, som grundlagarne stälde främst bland Utskotten.

Vice värdens befattning vore visserligen af beskaffenhet, att den icke

med nödvändighet förutsatte innehafvarens boende på platsen, men sådant

hade likväl under en längre tid egt rum och vid många tillfällen

visat sig medföra en verklig fördel. Skulle i anseende till bibliotekets

utveckling det blifva nödigt att för bibliotekets egen räkning använda

den lokal, som nu begagnas af bibliotekarien, och denne i följd deraf

nödgas förskaffa sig bostad utom riksdagshuset, komme derefter ingen

tjensteman att i riksdagshuset qvarbo. Om sådant för Riksdagens verkliga

behof är nödvändigt, måste väl så ske, men minoriteten inom komitén

har dock icke ansett det ändamål, hvartill vice värdens bostad hufvudsakligen

skulle tagas i anspråk, vara sådant, att man för tillfredsställande

deraf borde beröfva Riksdagen fördelen att hafva vice värden

boende på platsen och ådraga sig kostnaden af en kanske icke så ringa

hyresersättning. Oaktadt matinrättningen inom det svenska riksdagshuset

tagit större utsträckning än i‘andra länder, der inom riksdagshusen

endast kall mat, buljong m. m. vanligen plägar serveras, anser

dock äfven minoriteten, att för en så nyttig sak som att bereda utrymme

och trefnad åt dem, som inom riksdagshuset önska intaga sina måltider,

en uppoffring af medel inom måttliga gränser bör ega rum. Minoriteten

har emellertid trott sådant lämpligen kunna ske utan att ingripa

i förhållanden, hvari någon rubbning af flertalet utaf Första Kammarens

ledamöter antagligen icke önskas. Minoriteten af komiterade anser

nemligen att — med bibehållande i nuvarande skick af Konstitutionsutskottets

lokal, schweizerilokalen och vice värdens boställslägenhet

— den nuvarande matlokalen förändras enligt bifogad ritning, och

att i fortsättning deraf genom påbyggnad å dervarande vaktmästarebostäder,

hvilka något sänkas, anbringas en ljus och rymlig sal, med

utsigt åt Riddarholmskanalen och Munkbrotorget. Kostnaden härför,

enligt förslaget (litt. A), uppgår till 11,505 kronor. Härtill skulle emellertid

komma kostnaden för förändringar i nuvarande matlokalen, uppgående

till 2,450 kronor, men då Riksdagen, förutom ofvannämnda

fixa anslag af högst 15,000 kronor, äfven anvisat ett förslagsanslag af

12,000 kronor till reparationer m. m. inom riksdagshuset, torde nödiga

medel icke saknas, derest Herrar Fullmäktige skulle finna minoritetens

förslag vara förtjent af uppmärksamhet; viljande minoriteten

slutligen tillägga, att, ehuru deras förslag skenbart synes vara

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottds Utlåtande N:o 37.

dyrast, det i sjelfva verket dock torde i längden blifva det billigaste,

då man nemligen tager i betraktande det kapital hyresersättningen till

vice värden kan representera.

Åberopade ritningar och kostnadsförslag bifogas.

Stockholm den 19 Juni 1882.

Per Samzelius.

J. Johansson.

Evald Thavenius.

Lins 01. Larsson.

Sven Nilsson.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Sedan jag, på grund af Herrar Fullmäktiges i bref af den 2 sistlidne

Juni mig meddelade uppdrag, utfört erforderliga experimenter med

ventilationsapparaten till Riksdagens plenisalar, för att utröna om och

på hvad sätt nämnda apparat är felaktig, samt, i sådant fall, huru dessa

fel lämpligen böra afhjelpas, får jag härmed meddela resultatet af dessa

u nder sökningar:

Den luft, som användes för luftvexlingen i salarne, tages från en

gård, som är försedd med öppna rännstenar för upptagande och afledande

af hvarjehanda orenlighet, hvilket förhållande icke är förenligt

med de fordringar på snygghet, som böra ställas på hvarje luftvexlingsapparat.

Apparaten förmår icke i plenisalarne införa så stor luftmängd, som

erfordras för att under ett flera timmar å rad pågående sammanträde

hålla luften vederbörligen ren.

Den anordning, hvarigenom ventilationsluften insläppes i salarne

genom en under taket utspänd duk, skulle sannolikt vara fördelaktig, om

man genom något enkelt medel kunde förhindra dukens igensättning af

det dam, som medföljer luften, samt disponerade en tillräckligt kraftig

ventilationsapparat för att, trots de hinder, som de trånga och i inånga

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotteks Utlåtande N:o 5f.

17

krokar gående kanalerna ställa för luftens genomgång, framdrifva en

tillräcklig luftmassa. Det kan visserligen synas vara en fördel att luften,

innan den inkommer i salarne, befrias från medföljande dam; men

då härigenom ventilationens effekt i så väsentlig grad nedsättes, att

större olägenheter derigenom förorsakas, måste den nämnda anordningen

anses såsom mindre lämplig.

En följd af ventilationsapparatens svaghet är äfven den olägenheten,

att i plenisalarne kan inströmma jemförelsevis kall luft från de

angränsande rummen, så ofta någon dörr mellan dem och salarne öppnas,

hvilken olägenhet uppträder starkare i samma mån temperaturdifferensen

ute och inne är stor. Dessa tillfälliga luftströmmar känna»

i salarne såsom ett mer eller mindre obehagligt drag.

För att afhjelpa ofvannämnda olägenheter böra följande åtgärder

vidtagas:

l:o. De på gården vid inloppsöppningen till friskluft-kanalen utmynnande

slaskrören förflyttas till annat ställe, eller ock fortsättas de

medelst underjordiska ledningar, så att allt förorenande af gården kan

förekommas;

2:o. Ny fläkt med tillhörande ångmaskin uppsättes;

3:o. Kanalerna för luftens ledning göras rymligare;

4:o. Tilloppskanalerna för plenisalarne förläggas vid golfvet under

bänkarne, h vilka höjas så mycket, att utloppsöppningarne för luften

kunna göras _ så stora, som erfordras, för att luftens hastighet må bli

så ringa, att intet känbart drag skall kunna uppkomma;

5:o. Utloppsöppningar för den förbrukade luften anordnas i

taket.

Genom dessa förändringar blir det otvifvelaktigt möjligt att under

alla förhållanden hålla luften i salarne frisk och af en passande

temperatur.

En tillförlitlig beräkning öfver kostnaden för dessa arbeten kan

icke uppgöras utan i sammanhang med dithörande ritningar, hvilkas

uppgörande jag antagit icke ligga inom omfånget af mitt nu varande

uppdrag.

Stockholm den 11 Juli 1882.

J. Å’. Cirterblom.

Pih. till Bihsd. Prat. 1883. å Sami. 1 Afd. 28 Käft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Med aflemnande af de förslag till uppvärmning och ventilation af

Stats-Utskottets sessionsrum och Riksdagens plenisalar jemte de kostnadsförslag,

som Herrar Fullmäktige begärt, får jag i sammanhang dermed

vördsamt anmäla, att jag fortfarande vidhåller den åsigt, som jag

i min skrifvelse till Herrar Fullmäktige af den 11 sistlidne Juli haft

äran antyda rörande bästa sättet för afhjelpande af de öfverklagade

olägenheterna vid luftvexlingen i Riksdagens plenisalar.

Med en ventilator tillräckligt stark för att hålla ett, om ock svagt,

öfvertryck i salarne, skola de tillfälliga orsaker, som med nuvarande

anordning framkalla luftströmmar och känbart drag i salarne, icke kunna

åstadkomma en dylik inverkan.

Då det blir möjligt att i salarne införa en tillräcklig mängd frisk

luft, kan man hindra den förskämning och upphettning af luften, som

nu emellanåt förekommer, och hvilken utan tvifvel gör dem, som äro

nödsakade att vistas i en dylik luft, mera känsliga för hvarje luftdrag

och temperaturförändring än de under andra förhållanden skulle vara.

Att inleda den friska luften vid taket, och äfven till hufvudsaklig

del bortleda den vid taket, utan att någon större del deraf kommer ned

till golfvet, der de personer, för hvilkas skull luftvexlingen är afsedd,

vistas, kan svårligen anses vara en ändamålsenlig tillställning. Så tillgår

emellertid med nu varande anordning af plenisalarne. De försök

och mätningar, jag utfört med apparaten i fråga, visa otvetydigt att af

den luft, som fläkten blåser in vid taket, blott en ringa del kommer ned

till golfvet.

Vid sådana förhållanden, som de ifrågavarande, är utan tvifvel

säkrast att inleda den friska luften genom golfvet, så att den på kortast

möjliga väg kommer de personer till godo, för hvilka den är afsedd.

Sedan den blifvit förbrukad, och dervid också uppvärmd, har den en

naturlig sträfvan att flyta uppåt, hvarföre den lämpligen bör få afgå

genom öppningar i eller vid taket.

Det kan visserligen tänkas, att luftens inströmning genom golfvet

skall kännas såsom ett obehagligt drag; men huruvida något känbart

drag uppstår, beror naturligtvis på den hastighet, med hvilken luften

inströmmar, hvilken hastighet åter bestämmes af storleken hos de öpp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottds Utlåtande N:o 57..

19

ningar, man kan erbjuda den framströmmande luften. Om dessa öppningar

äro tillräckligt stora och medelst ventiler reglerbara, så är åtminstone

allt gjordt, hvad som kan ‘göras för att uppfylla de anspråk,

som kunna ställas på apparaten i fråga.

Slutligen tar jag mig friheten anföra ett exempel, som för fallet i

fråga är särdeles upplysande, och hvilket jag haft tillfälle observera vid

en i sommar företagen rundresa genom Tyskland i ändamål att se de

- framsteg i afseende på konstruktion af värmeledningar och ventilationsapparater,

som der gjorts under senare tiden:

I Abgeordnetenhaus i Berlin inleddes till år 1876 ventilationsluften''1

genom öppningar, belägna 3 meter öfver golfvet, samt bortleddes

genom öppningar under sittplatserna. Med denna anordning var det

omöjligt att undvika drag eller ock bristfällig ventilation. År 1876 ändrades

anordningen sålunda, att luften inleddes under sittplatserna och

bortleddes uppåt, hvilket hade till följd att såväl drag som luftens förskämning

kan undvikas, och apparaten arbetar till full belåtenhet.

I Reichstagsgebäude deremot sker ventilationsluftens rörelse fortfarande

uppifrån och nedåt, och trots kolossalt dyrbara anordningar,

vidlyftiga tillställningar för reglering af luftmängd och temperatur samt

en icke obetydlig personal för apparatens skötande, är belåtenheten med

densamma långt ifrån allmän.

Stockholm den 4 September 1882.

J. E. Cederblom.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Sedan Herrar Fullmäktige, genom skrifvelse den 11 dennes anmodat

undertecknade att till Herrar Fullmäktige afgifva yttrande, rörande

de förslag, dels till förändringar af nuvarande värme- och luftvexlingsapparater

för Riksdagens begge Kamrars plenisalar, dels till

anordningar för luftvexling af Stats-Utskottets plenisal, hvilka Profes
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Stats~Utskottets Utlåtande N:o 37.

sorn vid Kon ed. Tekniska Högskolan, J. E. Cederblom, på uppdrag af

Herrar Fullmäktige, upprättat, hafva vi först sökt förskaffa oss närmare

kännedom om arten af de oläg&nheter, hvilka de nuvarande uppvärmnings-

och luftvexlingsapparaterna inom Riksdagens hus visat sig hafva

medfört, och derföre bland annat satt oss i förbindelse med nämnde

apparaters konstruktör, Ingeniör E. A. Wiman, äfvensom med den ingeniör,

hvilken under senaste riksdag haft tillsyn öfver samma apparater,

Herr Aurivillius.

Enligt de upplysningar vi sålunda inhemtat, stiger temperaturen

i Kamrarnes plenisalar alltid under sammanträdena, och under långa

sådana har ej sällan inträffat, att temperaturen, ehuru den varit blott

14 grader Celsius vid sammanträdenas början, stigit till 25 grader och

deröfver, hvarjemte luften nere i salarne då lärer känts oren. Klagomål

hafva dessutom ofta försports öfver nedgående kalla luftströmmar,

hvilka i synnerhet besvärat Kamrarnes utmed ytterväggarne sittande

ledamöter och uppgifvas hafva varit starkare, i den mån mera luft genom

ventilatorn inpressats.

Att temperaturen i plenisalarne under sammanträden derstädes

alltid stegrats, huru än luftvexlingsapparaten blifvit skött, och fastän

den inpressade luften, såsom förhållandet i allmänhet lärer varit, haft

minst 4 graders lägre temperatur än medeltemperaturen i salarne, är

ett otvetydigt bevis derpå, att mängden inpressad luft varit för ringa.

Olägenheterna deraf hafva gjorts ännu större derigenom, att luften, åtminstone

från Andra Kammarens säl, på senare tider oftast blifvit afledd

dels genom gaslanterninerna och dels genom de afledningsventiler,

som äro anbragte något under taket. Detta sätt att begagna apparaten

är enligt vår åsigt alldeles olämpligt, ty derigenom bortgår en stor del

af den inpressade friska luften ur salarne på den kortaste vägen, och

luften nere i salarne, der ledamöterna sitta, kan endast i mindre mån

blifva ombytt, samt måste följaktligen blifva vida osundare, än om luften

i möjligaste mån tvingas att utgå nertill.

Att den luftmängd, som för närvarande kan i Kamrarnes plenisalar

inpressas, är alldeles otillräcklig, för att derstädes hindra temperaturens

stegring, är visserligen i främsta rummet en följd deraf, att

fläkten är för liten; men sannolikt är ock, att en icke obetydlig del af

den luft, som fläkten lemnar och inpressas emellan trossbottnen till vinden

samt en under densamma anbragt väf, direkt bortgår genom trossbottnen.

Afhjelpandet af den förra bristen är jemförelsevis lätt, och

att göra trossbottnarne tätare vore väl äfven utför b art; men endast derigenom

skulle hufvudändamålet likväl ej vinnas, i fall den oss lemnade

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

21

uppgiften, att olägenheterna af de vertikala luftströmmarne blifva större,

i ^ den mån den inpressade luftmängden ökas, är rigtig, hvilket vi icke

våga bestrida, och om luften skall i salarne inledas upptill, kan detta

ej gerna ske lämpligare än under hela takytan, på sätt nu eger rum

Märkbara _ vertikala luftströmmar uppstå jemväl i de höga icke ventilerade

samlingssalar, enär af det värme, som personerna utveckla, luften,

der dessa sitta tätast, stiger uppåt, och då den uppåtstigande luften naturligtvis

måste ersättas af luft ofvanifrån, sjunker luften nedåt på de

ställen i salarne, som äro minst varma, d. v. s. utmed väggarne, då

dessa äro kallare, äfvensom på sådana ställen i salarne, som icke eller

endast i mindi e giad äio upptagna af menniskor. I fall uti Kamrarnes

plenisalar funnes några större obesatta delar af golfytan, skulle luften

säkerligen företrädesvis nedstiga på dessa, och de nedgående luftströmmarne

alltså der ej förorsaka några afsevärda olägenheter; men ty värr

ar salarnes nästan hela golfyta upptagen af sittplatser, så att det sannolikt

icke är möjligt att befria sig från olägenheterna af de nedgående

luftströmmarne, och tillika införa tillräcklig mängd frisk luft, så framt

denna skall inledas upptill.

Professor Cederblom har derföre föreslagit att inleda luften nertill

under stolarne genom honzontela öppningar, hvilkas sammanlagda area

skulle vara så stor, att luftens hastighet, så framt denna öfverallt är

någorlunda lika, ingenstädes kunde förorsaka något känbart drag, samt

att utleda luften ur salarne upptill.

Svårigheten att förhindra, det den nertill inströmmande luften å

något ställe förorsakar ett menligt drag, är naturligtvis större, ju betydligaie

den inpressade luftmängden är, och ju lägre temperatur denna

har hör att förekomma temperaturens stegring i dylika tätt besatta

samlingsrum, finnes emellertid ej annat medel, än att dit införa stora

mängder af frisk luft, som är något svalare än medeltemperaturen i

rummen, men ju större luftmängden är, desto mera kan också dess temperatur

närma sig den i rummen. Med den stora luftmängd, som enligt

Herr Cederbloms förslag borde införas, skulle den inträdande luften

aldrig behöfva med mera än 2- -3 grader understiga medeltemperaturen

i rummen, och således temperaturskilnaden hos luften omkring en i rummet

^sittande persons fötter och hufvud vara ännu mindre. Det ligger

alltså stö] sta vigt derpå, att luftens hastighet vid inströmmandet i rummen

ingenstädes blir för. stor, och då, för vinnandet af detta vigtiga

ändamål, lokalen tyvärr ej medgifver att under plenisalarnes trossbottnar,

pa sätt i likartade fall å andra ställen plägar ske, anlägga större

luftrum, der luftens hastighet kan nedbringas till nära noll, hvilket obe
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 37.

22

stridligen vore bäst, har Herr Cederblom föreslagit att höja golfven

omkring V ? fot och först insläppa luften i mellanrummen emellan dessa

och trossbottnarne, samt att reglera utströmningen från de i nämnda

mellanrum liggande lufttrummorna genom en mängd omkring vertikala

axlar vridbara ventiler.

Huruvida det genom denna anordning skall lyckas att åstadkomma

en öfverallt nöjaktigt likformig inströmningshastighet hos luften, hvilket

utan tvifvel är'' den svåraste uppgiften, våga vi icke afgöra; men vi tro,

att ändamålet säkrare skulle vinnas, om golfven finge höjas åtminstone

1 fot mera än Herr Cederblom föreslagit, och om man, i stället för de

föreslagna ventilerna, använde långa, på föga afstånd från hvarandra

sittande och omkring sin öfra horizontela kant rörliga ventiler, samt om

uti inströmningsöppningarne under stolarne på lämpligt sätt anbringades

någorlunda fin metallduk, hvarigenom äfven vunnes fördelen, att smärre

föremål, som Kamrarnes ledamöter tappade, icke folie ned under golfvet.

Att i stora församlingssalar, hvilka flera timmar å rad skola begagnas,

åstadkomma en fullt tillfredsställande luftvexling, är alltid förenadt

med stora svårigheter, och dessa äro i förevarande fall, såsom redan

är antydt, ännu. större derigenom att salarnes golfyta är så liten, i förhållande

till antalet personer, som der måste vistas, samt att lokalerna

under salarne icke kunna få Iritt disponeras för luftvexlingsanordningarne.

Enär emellertid den nuvarande luftvexlingsapparaten i Riksdagens

hus visat sig medföra sådana olägenheter, som ofvan angifvits,

anse vi ett försök att åstadkomma en förbättring deri, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Herr Cederbloms förslag, vara fullt berättigadt,

helst nämnda förslag till väsentlig del hvilar på samma grunder,

som vid luftvexlingen af sessionsrummen i engelska parlamentshuset,

Abgeordnetenhaus i Berlin, flera nyare teatrar m. m. blifvit följda och

i allmänhet lära visat sig ändamålsenliga. För den händelse att detta

förslag skulle af Herrar Fullmäktige i hufvudsaken gillas, tillåta vi oss

likväl hemställa:

att sådana anordningar träffas, hvilket ock utan svårighet synes

kunna ske, att man, om så önskas, kan begagna jemväl det nuvarande

sättet för luftens in- och afledning, samt endast genom att

omkasta några ventiler kan vexelvis begagna det ena eller andra

sättet;

samt att golfven höjas, och ofvan antydda eller andra lämpliga

åtgärder, för åstadkommande af en möjligast lika inströmningshastighet

hos luften, vidtagas.

Med hvilken omsorg och omtanke de föreslagna förändringarne än

opaginerad Kontrollera mot PDF

State- Utskottets Utlåtande N:o 37.

28

utföras, förutse vi dock möjligheten deraf, att klagomål öfver drag nerifrån

skola uppstå; men äfven om Kamrarne skulle föredraga att insläppa

luften upptill, på sätt hittills skett, skulle dock genom de nya anordningarne

åtskilliga afsevärda fördelar vinnas. Medelst dem blefve det,

genom att nedifrån i salarne inpressa stora mängder frisk luft, alltid

möjligt att på några få minuter ombyta luften i salarne, i fall Kamrarne

skulle vilja på en kort stund afbryta sina sammanträden, hvarjemte

luftvexlingen, äfven då luften inledes upptill och bort nertill,

kunde göras kraftigare, och möjligheten att vexelvis kunna inleda luften

nertill och upptill i salarne kan jemväl vara en icke ovigtig fördel. Det

låter nemligen ganska väl tänka sig, att Kamrarnes ledamöter kunna

fördraga luftens inledning nertill under en kortare tid, t. ex. 1 timme,

men icke under flera timmar å rad, och i sådan händelse vore tvifvelsutan

lämpligast, att under långa sammanträden vexelvis begagna begge

inledningssätten, men att inleda luften nertill, så länge ledamöterna

kunna fördraga detta, enär det icke lider något tvifvel, att den friska

luften vid sistnämnda inledningssätt säkrast kommer ledamöterna till

godo.

Hvad åter angår luftvexlingen i Stats-Utskottets plenisal, så anse

vi att denna kan åstadkommas både billigare och lämpligare genom begagnandet

af samma apparat, som betjenar Kamrarnes plenisalar. Efter

de upplysningar vi erhållit, plägar under riksdagarne ångpannan vara

uppeldad och fläkten i gång icke Jplott alla plenidagar, utan äfven under

flertalet andra dagar, och, ehuru kostnaden för bränsle naturligtvis

måste blifva större vid de tillfällen, då en så stor apparat skall sättas i

gång uteslutande för Stats-Utskottet, ‘än om en särskild mindre apparat

för detsamma funnes, synes denna ökade kostnad dock icke kunna

uppgå till det belopp, hvartill ränta och amortering å den dyrare anläggningskostnaden

för en särskild apparat, enligt Herr Cederbloms

förslag, kan beräknas stiga, och dessutom kommer anordningen i förra

fallet att blifva vida enklare och mindre inkräkta på utrymmet i angränsande

lokaler. Vi hafva nemligen tänkt oss, att luften till Stats-Utskottets

plenisal bör tagas från den luftkanal, som leder till Andra Kammarens sal,

samt genom en plåttrumma af omkring 2 qvadratfots genomskärningsarea,

hvilken anbringas tätt under taket utmed de tvenne tvärväggarne och

fönsterväggen i Utskottets Riksgälds-afdelnings, bredvid plenisalen liggande

rum, samt orneras såsom en taklist, ledas till Utskottets plenisal.

Från denna trumma kan naturligtvis frisk luft, om så önskas, utsläppas

i begge sistnämnda rum.

Då luften inkommer i rummen med pression, torde ytterst enkla

s. 24 Kontrollera mot PDF

i

State-Utskottets Utlåtande N:o 37.

24

anordningar vara tillräckliga för den orena luftens afförande, helst i

Utskottets plenisal tvenne mindre afloppskanaler i ytterväggen redan

finnas.

För öfrigt anse vi af vigt, att lämplig anordning vidtages för afledning

af lysgasens förbränningsprodukter, på sätt ock Professor Cederblom

föreslagit.

De remitterade handlingarne varda härjemte återstälde.

Stockholm den 26 September 1882.

Er. Edlund.

Knut Styffe.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor!.

Till svar å Herrar Fullmäktiges skrifvelse af den 28 innevarande

månad med begäran om mitt yttrande i anledning af ett utaf öfverdirektören

Styffe och Professoren Edlund afgifvet utlåtande rörande det

af mig framstälda förslag till uppvärmning och luftvexling i Riksdagens

och Stats-Utskottets plenisalar, får jag äran meddela följande:

Öfverdirektör Styffe och Professor Edlund hafva i alla hufvudsakliga

delar gillat mitt förslag till luftvexling i Riksdagens plenisalar,

men dervid föreslagit några mindre modifikationer, nemligen:

l:o) att golfvet i salarne höjes omkring en fot utöfver hvad jag

föreslagit;

2:o) att regleringsventilerna gifvas horisontela i stället för vertikala

axlar;

3:o) att utloppsöppningarne för ventilationsluften förses med galler

af metallduk;

4:o) att möjlighet beredes till begagnande af det nu använda sättet

för luftens inledning vexelvis med det föreslagna.

De tre förstnämnda modifikationerna kunna icke annat än förmånligt

inverka på i fråga varande problems lösning, och den sistnämnda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 37.

25

utgör en försigtiglietsåtgärd, som, då den kan utföras utan afsevärda

kostnader, såsom sådan kan anses motiverad.

Ehuru jag, af fruktan att skada salarnes utseende, icke vågat föreslå

en så stor höjning af golfvet som 2Va fot, anser jag dock en sådan

höjning vara förmånligare för luftens jemna fördelning.

Den föreslagna modifikationen af regleringsventilernas anordningär

sa till vida fördelaktig, att den ökar deras regleringsförmåga, men

den gör ventilerna i någon mån dyrare, emedan den mekanism, hvarigenom

hvarje ventil skall kunna ställas i hvilket läge som helst, blir

mindre enkel.

Med utloppsöppningarnes täckande med metallduk har jag ansett

kunna anstå, tills man funnit en sådan åtgärd vara behöflig. Då emellertid

anbringandet af metallduken öfver utloppsöppningarne kan medföra

vissa fördelar, och det äfven torde vara lämpligt att på en gång

utföra allt hithörande arbete, instämmer jag uti Öfverdirektören Styffes

och Professoren Edlunds härutinnan uttalade åsigt.

Mot det af Öfverdirektören Styffe och Professoren Edlund framställa

förslag att, för åstadkommande af luftvexling i Stats-Utskottets

sessionsrum, använda samma apparat, som för Riksdagens plenisalar,

har jag icke något annat att erinra än att på detta sätt en luftvexlingsapparat,

som är afsedd för 550 personer, och som, för att hållas i gång,

erfordrar eu eldare, en maskinist och en ingeniör eller åtminstone en

vaktmästare, skulle komma att användas för en lokal, der blott 36 personer

arbeta, och hvilken lokal kunde betjenas af en apparat, som för

sin uppeldning erfordrar 3 å 4 kubikfot koks, och kan skötas af en vaktmästare.

För öfrigt medgifves att den föreslagna utvägen, om den utföres

med omtanke och beräkning, otvifvelaktigt leder till det dermed

åsyftade ändamålet.

Till svar på Herrar Fullmäktiges fråga huruvida jag, i händelse

de föreslagna anordningarne komma att beslutas, vill åtaga mig öfvervakandet

deraf, får jag äran meddela att jag i sådant hänseende med

nöje ställer mig till Herrar Fullmäktiges förfogande.

Den remitterade handlingen varder härmed återstäld.

Stockholm den 2 Oktober 1882.

J. E. Cederblom.

6

Bih. till Riksd. Prof. 1S83. 4 Sami. 1 Afä. 28 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Med anledning af Herrar Fullmäktiges i bref af den ode innevarande

månad till mig framstälda begäran om beräkning öfver den förändring

i kostnad, som uppkommer genom iakttagande af de modifikationer,

hvilka Öfverdirektören Styffe och Professoren Edlund ifrågasatt

i mitt förslag till luftvexling i Riksdagens och Stats-Utskottets plenisalar,

får jag härmed äran lemna följande uppgifter:

l:o. Genom höjande af golfvet i Riksdagens plenisalar en fot, utöfver

hvad jag föreslagit, förorsakas en kostnad af 650 kronor.

2:o. Genom den föreslagna modifikationen af ventilernas anordning

ökas kostnaderna för desamma med 350 kronor.

3:o. Utloppsöppningarnes täckande med metallduk förorsakar en

utgift af 1,620 kronor.

4:o. Möjligheten att använda det nu använda sättet för luftens

inledning i omvexling iped det föreslagna måste betalas med 200 kronor.

Således förorsaka de här ofvan nämnda modifikationerna en sammanlagd

kostnad af 2,820 kronor.

5:o. Nyssnämnda kostnad blir dock mer än balanserad af den besparing,

som skulle uppkomma genom den föreslagna förändringen i

planen för uppvärmningen och luftvexlingen i Stats-Utskottets sessionsrum.

Anläggningskostnaden för denna luftvexling enligt Öfverdirektören Styffes

och Professoren Edlunds förslag uppgår nemligen endast till 950 kr., i

hvilken summa dock icke inbegripes kostnaden för afledning af förbränningsprodukterna

från gaslysningen.

På Plerrar Fullmäktiges fråga huruvida en förbättrad luftvexling

i Stats-Utskottets sessionsrum kan åstadkommas på något enklare sätt

än som är föreslaget, måste jag svara att, enligt mitt förmenande, en i

afsevärd mån förbättrad luftvexling icke kan åstadkommas på något annat

och lämpligare sätt än ett af de föreslagna.

Enligt öfverdirektören Styffes och Professoren Edlunds förslag

blir anläggningskostnaden jemförelsevis billig, men drifkostnaden hög,

hvilken senare omständighet dock förlorar i betydelse i samma mån lokalen

mera sällan begagnas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

27

Enligt mitt förslag blir anläggningskostnaden hög, men drifkostnaden

ringa, samt apparaten oberoende af den stora, för Riksdagens

plenisalar afsedda lnftvexlingsapparaten.

Hvad slutligen beträffar möjligheten att få de föreslagna förändringarne

genomförda till erforderlig tid, så beror detta på huruvida

desamma beslutas så tidigt, att arbetena i fråga kunna börja före nästa

veckas utgång, i hvilket fail jag är alldeles förvissad att apparaten kan

blifva både färdig och afprofvad före nästa riksdags början.

Stockholm den 7 Oktober 1882.

J. E. Cederbtom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.