Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om ändring i vilkoren för återbetalning af det till Kinda kanals aktiebolag beviljade statslån ni. m.

1883-04-17 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1883:38, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om ändring i vilkoren för återbetalning af det till Kinda kanals aktiebolag beviljade statslån ni. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 38.

1

N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 April 1883, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om ändring

i vilkoren för återbetalning af det till Kinda kanals

aktiebolag beviljade statslån ni. m.

(R. A.)

I en den 6 nästlidne Mars till Riksdagen aflåten, till Statsutskottets

behandling remitterad proposition (N:o 38) liar Kongl. Maj:t.

föreslagit Riksdagen medgifva antingen sådan ändring i vilkoren för

återbetalning af det åt Kinda kanalaktiebolag för utsträckning af Kinda

båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings

hamn vid 1862—1863 årens riksdag beviljade statslån, att från och

med år 1884 lånet blefve räntefritt och återbetalning af kapitalet finge

ske sålunda, att bolaget årligen till statsverket inbetalade det belopp,

hvarmed inkomsterna af Kinda sluss- och kanalled, enligt vederbörligen

granskade räkenskaper, öfverstege utgifterna för kanalens drift, underhåll

och förvaltning, samt föreskrifven afsättning till reparationsfonden,

eller ock, derest förenämnda ändring i lånevilkoren icke af Riksdagen bifölles

och Kinda sluss- och kanalled, i följd af bestämmelsen i § 7 af det

mellan kanalbolaget och Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

upprättade kontrakt angående kanalens anläggning, komme att

hemfalla till staten, att Kongl. Maj:t måtte ega att afhända staten samma

sluss- och kanalled på de förmånligaste vilkor som kunde erhållas.

För utsträckning af Kinda båtled medelst kanalisering af Stångån

från sjön Rengen till Linköpings hamn anvisade Rikets Ständer vid

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 29 Iläft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

1862_1863 årens riksdag ett emot två tredjedelar af den derför be
räknade

kostnadssumman ungefärligen svarande statsbidrag af 875,000

kronor, deraf hälften såsom anslag utan återbetalmngsskyldighet och

hälften såsom lån, att utbetalas till det bolag, som genom kontrakt,

afslutadt före 1864 års utgång, förbunde sig att, i öfverensstämmelse

med plan, som af Kongl. Maj:t kunde varda faststäld, utföra och fullborda

samt för all framtid underhålla hela den ifrågavarande båt- och

kanal-leden; och stadgades såsom vilkor för statsbidragets åtnjutande:

att bolaget, innan någon del af lånet kunde utbekommas, skulle, genom

sin direktion, aflemna en till Riksgäldskontor å bolagets vägnar utfärdad

skuldförbindelse med åtagande att å lånesumman, som finge rantefritt

innehafvas intill slutet af det år, hvarunder arbetet blif vit fullbordad!,

derefter inom hvarje års slut inbetala 5 procent å, det ursprungliga

lånebeloppet, af hvilka först beräknades 3 procent årlig ränta å det

efter hvarje inbetalning återstående kapital samt det öfriga utgjorde

afbetalning derå; att bolagsmännen skulle tillskjuta hvad utöfver det

beviljade statsbidraget erfordrades för kommunikationsledens fullbordande

; att den behållna årliga trafikinkomsten skulle, innan någon

utdelning finge aktieegarne tillgodokomma, användas till den inbetalning

å lånet, som för året borde ega rum, hvaremot, om inkomsterna

icke härtill blefve tillräckliga, aktieegarne fnkallades från all

skyldighet att utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon

utgift; att fullmäktige i Riksgäldskontor^ egde att, så länge lånet icke

blifvit till fullo betaldt, utse en revisor till deltagande i de årliga revisionerna

af bolagets styrelse och förvaltning; samt att, derest båt- och

kanal-leden efter fullbordandet icke behörigen underhölles, eller betalningsskyldigheten

för det erhållna lånet icke behörigen fullgjordes,

båt- och kanal-leden kornme att hemfalla till staten utan rättighet

för aktieegarne att till större eller mindre del erhålla ersättning åt

det allmänna för de tillskott till företaget, som derfönnnan af dem

utgjorts. . . , ,

Af det ofvannämnda Kongl. proposition bifogade statsrådsprotokoll

inhemtas, att Kind a kanals aktiebolag i en af Kongl. Majts Befallningshafvande

i Östergötlands län förordad, af berättelser angående verkstäld

granskning af bolagets räkenskaper och förvaltning för area

1872_1881 åtföljd skrift i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj: t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition angående sådan ändring

i vilkoren för det af bolaget erhållna statslån, att detta hädanefter

blefve räntefritt och återbetalning af sj elfva kapitalet finge ske sålunda,

att bolaget årligen till statsverket inbetalade det belopp, hvarmed inkomsterna,

enligt vederbörligen granskade räkenskaper, öfverstege ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

r*

O

gifterna för kanalens drift, underhåll och förvaltning samt i reglementet

föreskrifven afsättning till reparationsfonden; till stöd för hvilken ansökning

hufvudsakligen anförts: att kanalleden, som 1872 fullbordades och, i

förening med sjöarne Jernlunden och Åsunden, bildade en sammanhängande

trafikled af omkring åtta mils längd från Stångåns utlopp i Roxen

till södra ändan af Åsunden, varit och otvifvelaktigt komme att förblifva

af stort gagn för de på kommunikationer i öfrigt vanlottade trakter, som

densamma berörde, ehuru den för bolaget visat sig allt annat än fördelaktig;

att redan do första åren efter kanalens öppnande för trafik

det, på sätt revisionsberättelserna utmärkte, skulle varit omöjligt för

bolaget att, derest icke utöfver trafikinkomsterna andra medel stått till

bolagets förfogande, fullgöra annuiteterna å statslånet, hvilket dock regelbundet

egde rum, så att skulden till statsverket vid 1878 års slut nedgått

till 370,453 kronor 46 öre, uti livilket belopp någon ändring sedermera

icke egt rum i annan måtto än att bolaget, som icke förmått

ihom 1882 års slut inbetala mer än tre års räntor å detsamma, alltså

sedan 1878 års utgång försämrat sin ställning i afseende å lånet med

11,113 kronor 60 öre; att — sedan numera den betydligaste delen af

skogarno kring kanalleden blifvit afverkade, och de afgift or, som erlagts

för transporten å densamma af skogsprodukter och hvilka år

1876 uppgått till mera än 33,000 kronor, motsvarande i det närmaste

75 procent af hela kanalinkomsten under året, i följd häraf årligen

nedgått så, att do år 1881 inbringat allenast 14,182 kronor 78 öre,

motsvarande 56 procent af det årets intrader — icke allenast icke någon

stegring i trafikinkomsterna kunde förväntas, utan det snarare

måste anses lyckligt, om desamma icke ytterligare nedginge, på samma

gång å andra sidan omkostnaderna för förvaltningen och för kanalens

drift och underhåll antagligen skulle ökas i stället att minskas; att bolaget,

som aldrig kunnat lemna någon utdelning till aktieegarne, och,

enligt de bifogade revisionsberättelserna, nödgats se rörelsen under

åren 1879—1881 lemna förlust i stället för vinst, alltså med bekymmer

emotsåg framtiden och den ökade skuldsättning för bolaget, som den

måste medföra och hvilken icke kunde leda till annat än att kanalen,

i enlighet med de af Rikets Ständer gifna och i § 7 af kontraktet mellan

bolaget och Stj^relsen för allmänna väg- och vattenbyggnader intagna

bestämmelser, förr eller senare komme att hemfalla till staten,

som då skulle hafva att sjelf besörja kanalverkets vård, underhåll och

förvaltning, hvilket säkerligen icke blefve inkomstbringande; att vid

sådant förhållande det framlagda förslaget syntes leda till fördel både

lör staten och bolaget, då förlusten för staten genom räntans efterskänkande

säkerligen blefve mera skenbar än verklig, och bolaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.

finge förhoppning att en gång, om ock först i en aflägsen framtid,

blifva fri från sin skuld; samt att det vore naturligt att, om den ifrågasätta

förändringen i lånevilkoren medgåfves, de i gällande lånekontrakt

intagna bestämmelser dels om förbud för bolaget att verkställa utdelning

till aktieegarne innan dess förbindelser mot Riksgäldskontoret

blifvit fullgjorda, dels om rättighet för Riksgäldskontoret att årligen

utse en ledamot i revisionen borde fortfarande bibehållas.

Öfver denna ansökning hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret den

25 sistlidne Januari till Kongl. Maj:t afgifvit infordradt utlåtande, deii

Fullmäktige anfört, att kanalen blifvit väl underhållen; att bolaget ej

syntes hafva försummat något af hvad på detsamma berott för betalningsskyldighetens

fullgörande; att Fullmäktige icke liade något att

erinra mot rigtigheten af bolagets uppgifter i ansökningen, men att,

då i denna, sådan den förelåge, någon fördel icke blifvit såsoni motsvarighet

till den begärda eftergiften staten erbjuden, och ett bifall till

denna ansökning lätteligen skulle framkalla liknande anspråk fiån andra

med statslån understödda bolag, Fullmäktige ansåge sig icke kunna

till nådigt afseende förorda densamma.

Vid detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t i Statsrådet

har Statsrådet och Chefen för Civildepartementet förklarat sig icke kunna

biträda den åsigt, Fullmäktige i Riksgäldskontoret uttalat derom, att

förevarande ansökan icke borde till nådigt afseende föranleda derför,

att någon fördel icke blifvit staten af bolaget erbjuden såsom motsvarighet0

till den begärda eftergiften. Det syntes Departementschefen

nemligen af hvad i ansökningen anförts tydligt framgå, att bolaget

icke förmått att erbjuda någon sådan särskild fördel. Ty först nu,

då bolaget, som, på sätt jemväl Fullmäktige vitsordat, städse väl vårdat

och underhållit kanalen '' samt icke försummat något af hvad på detsamma

berott för att kunna fullgöra sin betalningsskyldighet för det

erhållna lånet, sett sig ur stånd att, utan skuldsättning på annat håll,

uppfylla sina förpligtelser mot staten, hade den ansökan, hvarom

fråga vore, ingifvits, och den bekymmersamma, af de ingifna revisionsberättelserna

bestyrkta ställning, som härtill föranledt, saknade efter

Departementschefens förmenande icke anspråk på billigt uppmärksammande.

Bolagets ansökan innebure derför icke något annat eller meia,

än att staten, genom att befria bolaget från skyldigheten att härefter

erlägga ränta å lånet, skulle icke blott försäkra sig om ett eljest måhända

ovisst återbekommande af hela sin återstående kapitalfordran,

då den å rörelsen uppkommande behållning icke vore tillräcklig ens

till räntans gäldande, utan ock från sig alvända det hotande äfven
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Stats-Utskottets Utlåtande JV.-o 38.

t.yret att öfvertaga, förvalta och underhålla för statens räkning kanalverket.

Eftergåfve nu staten sin rätt till ränta, så syntes staten kunna,

derest icke synnerligen missgynnande förhållanden inträdde, påräkna

att inom en icke alltför aflägsen tidpunkt hafva återbekomma det kapital,

som af lånet vore oguldet, ehuru naturligtvis omöjligt vore att

beräkna, när denna, tidpunkt kunde komma att inträffa, då sådant blcfve

beroende af de afbetalningar, bolaget kunde åstadkomma, och dessa

åter komrne att bestämmas af de öfverskott, som kanalverkets intrader

kunde lemna.

Om åter staten icke eftergåfve sin rätt till räntans bekommande,

och bolaget af sådan anledning tvunges att till staten öfverlåta kanalverket,

blefve följden häraf nödvändigtvis den, att staten antingen

komrne att för sin räkning bedrifva detsamma eller ock sökte att på

bästa möjliga sätt afyttra hela anläggningen med allt dertill hörande,

men ock att staten i båda fallen löpte faran att göra förlust.

Att urskilja eller med någon grad af visshet kunna uttyda, huruvida

bifall å ansökningen skulle tillskynda staten mindre eller större

förlust än ett afslag derå, har Departementschefen icke tilltrott sig,

enär alla förutsättningar för en beräkning i detta fall saknades. Blott

derom har Departementschefen ansett böra erinras, att ett bifall till

ansökningen medförde förvissning, att kanalen till obestridlig nytta

för orten komrne att fortfarande vårdas och underhållas, jemte det att

delegarne i bolaget, som hittills icke uppburit ringaste utdelning, vunne

en förhoppning, att deras aktier icke för all framtid skulle förblifva

fullkomligt värdelösa.

Då Departementschefen sålunda saknade skäl att bestämdt förorda

det ena alternativet framför det andra, men icke kunde undgå

tillstyrka, att kanalbolagets framställning understäldes Riksdagens pröfning,

har Departementschefen tillstyrkt Kongl. Maj:t att göra Riksdagen

det alternativa förslag, som i den Kongl. Propositionen innehålles

och hvilket här ofvan blifvit angifvet.

Utskottet har af de vid bolagets ifrågavarande ansökning fogade

revisionsberättelser för åren 1872—1881 inhemta!, att det ekonomiska

resultatet af bolagets rörelse varit under de olika åren mycket vexlande.

Med inberäkning bland utgifterna af å bolagets skuld upplupen

ränta, i medeltal för åren 1872—1879 utgörande omkring 11,600 kronor,

har rörelsen lemnat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande iV:o 38.

år

1872

: en

brist af ...

11

1873

11

11 11 ••••

af ...

1874

ett öfverskott

11

1875

V

11

11 ••••

11

1876

11

11

11 ••••

11

1877

11

11

11 •••

11

•n

1878

1879

11

eu

11

brist af ...

11 ••••

onor

787:

29.

11

1,165:

79.

11

3,574:

16-

11

10,331:

27.

11

17,411:

41.

v

13,470:

19.

11

586:

61.

11

11,764:

79.

År 1880 öfverskjöto inkomsterna do direkta kanalutgifterna med

12,934 kronor 21 öre'', men som det ålegat bolaget att under nämnda

år bestrida dels den till 21,875 kronor uppgående annuiteteu till statsverket,

dels ock beslutade afsättningar till reparations- och underhållsfonderna,

uppstod i sjelfva verket för året en brist af mer ån 9,000

kronor.

År 1881 öfverskjöto inkomsterna driftomkostnaderna med 9,214

kronor 38 öre, men, på sätt revisionsberättelsen utvisar, lemnade rörelsen

i dess helhet, med beräkning af ränta å upplånta medel, 11,317

kronor 6 öre, och slitning, i hvilket afseende a förrådet afskrifvits 4,7/9

kronor 3 öre och till reparationsfonden afsatts 1,000 kronor, en förlust

af 7,881 kronor 71 öre.

Trafikinkomsternas belopp inhemtas af följande tablå:

Under

år

1872 ........

11

11

1873 ........

11

11

1874 ........

11

11

1875 .......

11

11

1876 ........

11

11

1877 ........

11

11

1878 ........

11

11

1879 ........

11

11

1880 .......

11

11

1881 .......

kronor 23,363: 33.

,, 28,551: 65.

„ 32,969: 90.

,, 37,464: 23.

„ 44,686: 18.

„ 44,715: 53.

„ 32,103: ra.

„ 18,947: 0:1.

„ 25,848: 67.

„ 25,347: 75.

Af trafikinkomsterna för 1881 utgjorde kanalafgifter för skogsprodukter

(omkring 56 proc. af hela inkomsten)...... kronor 14,182: 78.

afgifter för ångbåtar och pråmar.................................. ,, 6,507: 58.

„ ,, passagerare...................................................... » 1,049: 35.

,, ,, spanmål ........................................................ n 585:

af hvilka afgifterna för ångbåtar och pråmar till större delen tillhörde

trävarurörelsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

7

Bolagets skulder vid 1881 års slut utgjorde:

Till

statsverket, kapital ....................

ränta ...................

... kronor 370,453: 45.

„ 11,113: 60.

381,567:

06.

11

handels- och sjöfartsfonden ...

rfina rnti nn sfnnden

14,000:

10,425:

41.

11

V

aktieegare......................................

327''600:

kronor

733,592:

46-

Deu senaste af bolaget verkstälda inbetalning till Riksgäldskontoret

har skett den 23 December 1882, då ränta för år 1881 erlades

med 11,113 kronor 60 öre.

Hela det förfallna och oliqviderade annuitetsbeloppet å bolagets

skuld till Riksgäldskontor uppgår för det närvarande, på sätt Utskottet

redan i sitt utlåtande N:o 3 punkten 5:o anmält, till 54,159 kronor 20

öre, hvaraf 11,113 kronor 60 öre utgöra den 31 December 1882 förfallen

ränta för sistnämnda år.

Må hända skulle trafikinkomsterna kunna i någon mån höjas genom

ökning å frakttaxan för vissa artiklar. Utskottet har i sådant afseende

jemfört förhållandet å Kinda kanal med det å Dalslands kanal, som i

flera afseendcn är med den förra jemförlig.

Den beräknade kostnaden för anläggning af Kinda kanal utgjorde

1,463,584 kronor, af Dalslands kanal 1,388,367 kronor. För Kinda

kanal har af staten erhållits, som anslag 462,500 kronor (deraf 25,000

kronor från handels- och sjöfartsfonden) som lån 462,500 kronor

(deraf 25,000 från handels- och sjöfartsfonden); för Dalslands kanal

har af staten lemnats, som anslag 237,000 kronor, som lån 920,000

kronor. Antalet slussar är visserligen vid Dalslands kanal 24 och vid

Kinda kanal endast 14, men liöjdskilnaden mellan ändpunkterna är

ungefär lika vid båda kanalerna, nemligen vid Kinda kanal 176 fot,

vid Dalslands kanal 197 fot,

Frakttaxor äro af Kongl. Maj:t faststälda att gälla, för Kinda

kanal till slutet af år 1883, för Dalslands kanal till utgången af år

1884. Dessa taxor förete, beträffande vissa mera alsevärda artiklar,

vida lägre afgifter å Kinda än å Dalslands kanal, i hvilket afseende

Utskottet får meddela följande taxebestämmelser:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Kinda kanal. Dalslands kanal.

Spanmål per 10 kubikfot

Hvete ......................................................... kronor 0,2 e.

Råg ............................................................ ii 0,2i.

Korn ............................................................ ii 0,i9.

Blandsäd och hafre ................................. „ 0,n.

Alla slag per centner ........................... •»

Trävaror af barrträd

blockar till och med 16 fots längd

per tolft............................................ ii 0,7i.

bjelkar per 100 kubikfot .................... y, 1,03.

plank och bräder per 100 kubikfot... ,, 1,13.

Ved............................................................... » °i2G
-

Rundvirke, blockar, slanor, pitprops,

löst mått 216 kubikfot ...............

Sågadt samt två- eller fyrslaget virke,

100 kubikfot ....................................

Stenkol, 100 kubikfot ...........................

Träkol, 100 „ ..........................

0,15.

0,6 7.

1,41.

2-

2-

0,85.

Vid pröfning af förevarande ärende har Utskottet ej funnit sig

ega giltig anledning att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förslag. Het

må vara en sanning, att, såsom Statsrådet och Chefen för Civildepartementet

erinrat, bolaget ej förmått erbjuda någon fördel såsom motsvarighet

till den begärda eftergiften. Men faktiskt är ock, att genom densamma

någon fördel ej skulle staten beredas, och Utskottet ansei det

ganska betänkligt att rubba ett ingånget aftal utan att, ur statens

egen synpunkt, något afsevärdt skäl talar derför.

öfverskottet öfver trafikkostnaderna m. m. eger staten redan rätt

att erhålla i den mån de erfordras till annuitetsliqviden å bolagets

ifrågavarande skuld till Riksgälds kontoret. Att, såsom föreslaget blifvit,

använda detsamma ej till betalning af förskrifven ränta, utan till

kapitalamortering skulle i sjelfva verket innefatta ett småningom försiggående

efterskänkande af kapitalet, hvilket i detta fall egentligen

består af sjelfva kanalleden, som vid bristande liqvid kommer att, om

staten sådant yrkar, till staten hemfalla.

Äfven om den nu gjorda framställningen ej vinner bifall, är dock

ej häraf en gifven följd, att nyssnämnda påföljd kommer att inträda.

Det kan nemligen såsom möjligt antagas, att bolaget, hvars aktier lära

till största delen innehafvas af Göta kanalbolag och Linköpings stad,

hellre än att afstå förvaltningen af kanalen, hädanefter såsom hittills

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

9

fullgör sina liqvider i den mån tillgångarne medgifva, och att staten å

sin sida låter härvid bero.

Skulle åter eganderätten till kanalen öfvergå till staten, bör det

vara för staten möjligt att förvalta densamma utan att trafikkostnaderna

behöfva synnerligen stegras utöfver hvad de nu utgöra; hvarförutan

det ju står staten öppet, om sådant finnes böra föredragas, att söka

utarrendera eller försälja kanalen. I hvilketdera af dessa fall som helst

torde statens inkomst af kanalen eller räntan å köpeskillingen derför ej

blifva så mycket mindre än hvad enligt den föreslagna uppgörelsen

skulle staten tillgodokomma, att något afseende dervid lämpligen bör

fästas.

Utskottet har vidare trott det ännu vara för tidigt att, såsom i

det senare alternativet af den Kongl. propositionen föreslås, fatta

beslut för den möjliga händelse, att kanalleden kommer att till staten

hemfalla.

På grund af hvad sålunda anförts och med hänsyn icke minst

dertill, att ett bifall till den nu gjorda framställningen tvifvelsutan

skulle leda till liknande anspråk från andra statens gäldenärer, hemställer

Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition ej må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 17 April 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:24 Skrifvelse, angående ändring i vilkor en för återbetalning af det till Kinda kanals aktiebolag beviljade statslån m. m. » s. 14 i texten