Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter Elisabeth Noréns.
1883-04-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1883:42, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter Elisabeth Noréns.
Dokumentets text
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 42.
1
N:0 42.
Ank. till Riksd. Kansli den 30 April 1883, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter Elisabeth
Noréns.
(I. A.)
Enligt hvad i förestående till Riksdagen den 13 innevarande månad
afiåtna nådiga proposition (N:o 44) meddelas, hade Elisabeth Noréus
aflidit den 30 Mars 1878 i Hedemora utan att efterlemna kända arfvingar.
Genom muntligt testamente af den 3 April 1872 hade hon
om sin qvarlåtenskap förordnat, bland annat, i 2:a punkten: att Maria
Noréus och Gustava Vilhelmina Noréus skulle bekomma hvardera 1,000
kronor. Dessa hade emellertid underlåtit att inom laga tid bevaka
testamentet. Sedan kammaradvokatfiskalen efter stämning till rådstufvurätten
i Hedemora yrkat, att de medel, som skolat tillfalla nämnda
testamentarier, måtte jemte andra delar af qvarlåtenskapen efter Elisabeth
Noréus, om hvilka nu icke vore fråga, förklaras höra såsom danaarf
tillfalla kronan, förpligtade rådstufvurätten genom utslag den 15
Augusti 1881, af Svea Hofrätt faststäldt genom dom den 30 Juni 1882,
Maria Noréus och Gustafva Vilhelmina Noréus att till Kongl. Maj:t
och kronan genast öfverlemna och behörigen redovisa hvad enligt 2:dra
punkten i testamentet dem kunde hafva tillfallit. Härefter hade Maria
Noréus och Gustafva Vilhelmina Noréus hos Kongl. Maj:t anhållit, att
kronans ifrågavarande fordringsanspråk måtte efterskänkas. I ansökningen
hade framhållits, att intet klander mot sjelfva testamentets rigtighet
blifvit framstäldt, utan att sökandena fråndömts de dem genom
testamentet tillagda förmåner endast på grund af det utaf
dem i fråga om testamentets bevakning begångna formfel, hvarjemte
företetts intyg, utvisande att sökandena, födda den ena den 2 Maj
1832 och den andra den 23 December 1836, voro obemedlade. I anledning
af denna ansökning hade underdåniga utlåtanden afgifvits
Bih. till Biksd. Prot. 1883. 4 Samt. 1 Afd. 33 Häft.
2
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 42.
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kopparbergs län, efter inhemtande
af magistratens i Hedemora yttrande, samt af kammaradvokatfiskalen.
Magistraten liade anfört, att utredningsmannen i boet låtit
inom laga tid bevaka testamentet i dess helhet, ehuru han dervid allenast
företett fullmakt från en af testamentstagarne, och att öfriga testamentstagare
så mycket mindre" ansett sig behöfva vidtaga ytterligare
bevakningsåtgärd, som de utbekommit de testamenterade medlen samt
väl kände, att någon arfvinge icke funnes, som kunde klandra testamentet.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med hvilken kammaradvokatfiskalen
instämt, hade, med afseende å de af sökandena anförda skäl
samt med hänsyn till hvad magistraten upplyst, hemstält, att kronans
rätt till omförmälda danaarfsmedel måtte eftergifvas, med förbehåll likväl
af den advokatfiskalen i Kammarkollegium lagligen tillkommande andel
i samma medel, hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under
förmälan, att landtränteriet i Falun förskjutit 16 kronor 30 öre, utgörande
den ersättning, som. tillkomme borgmästaren i Säter, för det han,
såsom af Svea Hofrätt, på grund af jäf för ordinarie ordföranden i Hedemora
rådstufvurätt, förordnad särskild ordförande i nämnda rådstufvurätt,
handlagt ofvanberörda mål, hemstält, att samma belopp måtte af
sökandena ersättas. Med afseende å hvad sålunda förekommit har Kongl.
Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel,
2,000 kronor, måtte öfverlåtas på Maria Noréus och Gustafva
Vilhelmina Noréus, dock med förbehåll af den kammaradvokatfiskalen
lagligen tillkommande rätt till andel i samma medel samt med skyldighet
för sökandena att godtgöra ofvanberörda af kronan förskjutna ersättning,
16 kronor 30 öre, till särskild ordförande i Hedemora rådstufvurätt.
Stats-Utskottet, till hvars förberedande handläggning denna proposition
blifvit hänvisad, får, efter tagen del af de till ärendet hörande
handlingar, hemställa,
att Kongl. Maj:ts förenämnda framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 30 April 1883.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1883:37 Skrifvelse, angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter Elisabeth Noréus. s. 10 i texten