Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48
1883-05-26 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1883:48, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
1
N:o 48.
Aiik. till Riksd. Kansli den 2G Maj 1883, kl. 1 e. m,
Utlutande, i anledning af väckta motioner om nedsättning af
annuiteterna a de till vissa enskilda jernvägsanläagnin9av
lemnade låneunderstöd af statsmedel.
(R. A.)
Uti väckta och till Stats-Utskottet remitterade motioner har föreslagits,
inom Första Kammaren af Herr R. Törnebladh, med hvilken
Herrar G. Wennerberg, Grefve K. Posse, II. P. W. Galen, Friherre E. von
Vegesack, A. de Maré, J. S. Nisser, E. Carleson, F. Richter, E. Königsfeldt,
C. T. Svanberg, J. M ankel f Grefve R. De la Gardie, C. Ekman,
iV. Fosser, Grefve 6’. E. Piper, A. MfeAn, i?. Rääf och F. fora Pos£
instämt (motion N:o 20), och inom Andra Kammaren af Herrar A. J. Lyth,
Grefve F. Sparre, t/öwz Andersson i Jönvik, Carl Magni, C. I. Bengtsson,
./. Jonasson, C. J. Svensen, B. Lindgren, A. Af. *S. Lundberg, J. F. Carlsson,
Emil Key, A. Fr. Petersson, P. Larsson, Pärs Börjesson, Aug. Bokström,
Victor Ekenman och .P P. Nilsson (motion N:o 77), att å de till
jernvägarne Vislanda—Bolmen, Hnltsfred—Vestervik, Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo,
Visby—Hemse, Varberg—Borås och Ivrylbo—Borlänge
lemnade låneunderstöd af statsmedel måtte från och med 1884
beräknas 4 | procent ränta och | procent amortering.
Till stöd för detta förslag hafva motionärerne anfört, att då Riksgäldskontorets
försträckningar till jern vägsbolagen uteslutande haft till
syftemål att genom bidrag af statsmedel befordra och möjliggöra jernvägsanläggningar
i riket till det allmännas gagn och nytta, och således icke
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 38 Häft. 1
2
Stats-TJtsliottets Utlåtande N:o 48.
att genom lemnade försträckningar bereda staten någon omedelbar
penningvinst, och då för samtliga de jernvägar, hvilka till ofvannämnda
ändamål erhållit lån af det statsunderstöd, som vid 1870 års riksdagbeslutades,
nemligen
Vislanda—Bolmen,
Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo,
Hultsfred—Vestervik,
Visby— Hemse,
Varberg—Borås och
Krylbo— Borlänge,
enligt upprättade kontrakt vid lånens lemnande vore stadgad en räntefot
af 5 procent och en amortering af 1 procent, summa annuitet af G
procent; — men de enskilda jernvägsföretag, hvilka erhållit statsunderstöd
af de vid 1881 års riksdag anvisade 5 millioner kronor, icke blifvit
ålagda högre ränta än 4 \ procent och \ procent amortering, summa
5 procent, och
då vidare Riksgäldskontoret genom konvertering af största delen
af den äldre statsskulden numera lyckats nedbringa den årliga annuiteten
icke obetydligt under hvad förut för statens egna upplåningar erlagts;
så torde, enligt motionärernas åsigt, billigheten tala för att ofvannämnda
enskilda jernvägar icke fortfarande nödgades erlägga en större
årlig utgift för statens försträckningar till dem, än hvad senare tillkomna
enskilda jernvägsföretag behöfde vidkännas, allrahelst som här
ifrågavarande jernvägsanläggningar, efter hvad nogsamt vore kändt,
tillkommit under mycket brydsamma tider, samt under första åren af
sin tillvaro haft att kämpa med ogynsamma konjunkturer och deraf
betingad minskad person- och godstrafik, utsträckande menliga följder
in i det närvarande för dessa jomvägars ekonomiska utveckling.
Vidare har i en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 85) Herr G. af Trolle, med hvilken Herr M.
Arhusiander instämt, under åberopande af de skäl, Herr Törnebladh i
sin motion anfört, föreslagit att Riksdagen, i fall sagda motion vunne
bifall, ville medgifva nedsättning i årliga räntan till fyra och eu half
procent och amorteringen till en half procent för jemväl de låneunderstöd,
som lemnats och återstodo för jernvägsanläggningarne mellan
Vexiö och Karlskrona, Krylbo och Norbergs jernmalmfält, Sundsvall
och Torpshammar, Upsala och Gefle in. m. samt Ludvika och Kils
station å nordvestra stambanan.
Öfver dessa motioner har Utskottet begärt Fullmäktiges i Riksgäldskontoret
yttrande, hvarvid Utskottet tillika anhållit att, till ledning
vid frågans bedömande, erhålla uppgift i vissa, särskildt angifna
Stals- Utskottets Utlåtande N:o 48.
3
afseenden; hvarjemte Utskottet i sammanhang härmed anhållit om utredning
angående vinsten af den verkstälda konverteringen af åtskilliga
äldre statslån.
Då för de begärda upplysningarnas lemnande erfordrades särdeles
vidlyftiga och tidsödande uträkningar, till stor del af beskaffenhet att
endast af en vetenskapsman med insigt i den högre aritmetiken kunna
utföras, anmodade Herrar Fullmäktige Professoren Hj. Holmgren att,
med ledning af från Riksgäldskontoret erhållna uppgifter, verkställa
desamma.
Professoren Holmgrens i anledning häraf den 16 nästlidne April
till Fullmäktige aflåtna skrifvelse med tillhörande bilagor hafva Fullmäktige
med skrifvelse af den 26 i samma månad till Stats-Utskottet
öfverlemnat, med undantag endast af Bil. F, innehållande en tabell,
som upprättats under förutsättning att 1868 års 5 procent statslån icke
blefve konverterad! och hvilken alltså, då, enligt sedermera fattadt och
för Riksdagen anmäldt beslut, konvertering af nämnda lån under året
kommer att ega rum, ej innehåller någon på saken inverkande upplysning.
Som Professoren Holmgrens skrifvelse jemte dertill hörande, till
Utskottet öfverlemnade uträkningar äro i hög grad upplysande, så väl
beträffande den nu föreliggande frågan som angående statsskulden i
dess helhet, har Utskottet ansett sig böra vid detta utlåtande såsom
bilagor foga berörda skrifvelse och uträkningar.
I sin ofvanomförmälda skrifvelse anföra Fullmäktige följande:
»Vid yttrandes afgifvande i förevarande ämne få Fullmäktige till
en början meddela nedanstående uppgift om så väl det ursprungliga som
det vid 1882 års slut återstående beloppet af de lån till enskilda jernvägsbolag,
som i ofvanomförmälda motioner afses, samt om beloppet af
den årliga annuiteten å dessa lån, beräknad dels, enligt nu för dem
gällande bestämmelser, till sex procent af den ursprungliga, beviljade
lånesumman, dels till endast fem procent af densamma:
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Jernväg.
Karlkrona—Vexiö ..............
Beviljadt låne- belopp, af 1871
års anslag.
Återstående
skuld vid 1882
års slut.
Annuitet efter
sex procent.
Annuitet efter
fem procent.
2,600,000
2,456,333
156,000
130,000
Krylbo—Norberg.................
406,000
378,384
24,360
20,300
Upsala—Margretehill .........
500,000
472,371
30,000
25,000
Sundsvall—Torpshammar..
1,494,000
1,411.447
89,640
74,700
Ludvika—Kild ....................
5,000,000
5,000,000
300,000
250,000
V estervik — Åtvidaberg—
Bersbo ........................
af 1876 års
anslag:
1,865,000
1,865,000
111,900
93,250
Hultsfred—Vestervik ........
1,750,000
1,750,000
105,000
87,500
Vislanda—Bolmen ...............
785,000
785,000
47,100
39,250
Visby—Hemse.......................
500,000
500,000
30,000
25,000
Varbere;—Borås.....................
2,600,000
2,600,000
156,000
130,000
Krylbo—Borlänge.................
2,500,000
2,375,000
150,000°
125,000°
(af hvilket sistnämnda lån
°) Obs.
annuiteten
beräknad
å hela den
endast 2,375,000 kronor
ännu lyftats)
beviljade lånesumman, hvaraf 125,000 kro-
nor dock ännu ej lyftats.
Skilnaclen i annuitetsbelopp, beräknade efter sex eller efter fem
procent, å samtliga de ifrågavarande lånebeloppen, räknadt från den
tid då, enligt meddelade bestämmelser, full annuitet inträder, utgör
således 200,000 kronor, deraf 100,000 kronor för de lån, som utbetalts
ur 1871 års anslag, och 100,000 kronor för de lån, som anvisats till
utgående från 1876 års anslag.
Utskottets förfrågan i punkten l:o af dess skrifvelse om det belopp
hvarmed och den tid hvarunder statens inkomster skulle genom
bifall till motionerna minskas, samt om den af ett bifall till motionerna
föranledda utsträckning af ifrågavarande låneunderstöds förräntande och
amortering, besvaras genom Herr Professoren Holmgrens skrifvelse med
bilagor.
Med anledning af Utskottets fråga i punkten 2:o, huruvida några
vissa statslån kunna anses hafva blifvit för anskaffande af medel till
de i motionerna omförmälda försträckningar använda, få Fullmäktige
meddela, att visserligen af de medel, som influtit å de under tiden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
o
upptagna, 1872, 1875, 1876 och 1878 års statslån samt 1880 års statslåns
l:sta emission, erforderliga belopp blifvit för berörda ändamål
disponerade, men derjemte fästa Utskottets uppmärksamhet derå att,
då Riksgäldskontorets lånerörelse hufvudsakligen afsett beredande af
tillgångar till utgifter för statens egna jernvägsbyggnader, det ej är
möjligt att bestämma, om och i hvilken mån hvarje särskild!, af de
nu uppräknade statslånen kan anses hafva för utlåning till enskilda
jernvägsbolag tagits i anspråk.
Den effektiva räntan så väl å nyssnämnda statslån som i medeltal
å den fonderade statsskulden i dess helhet, hvilken senare ränta
punkten 3:o af Utskottets skrifvelse afser, utvisas af Bilagan G till
Herr Professoren Holmgrens skrifvelse.
Till svar å Utskottets frågor under punkterna 4:o, 5:o och 6:o
få Fullmäktige hänvisa till Herr Professoren Holmgrens uträkningar;
och få Fullmäktige härvid endast, fästa uppmärksamheten derå, att i
dessa uträkningar sättet för liqviderande af den ränta, med hvars erläggande
anstånd enligt § 5 mom. 2, 4:o b) af 1876 års reglemente
för Riksgäldskontoret blifvit, medgifvet, antagits blifva detsamma som
stadgas i § 15, 4:o b) af det år 1881 för Riksgäldskontoret utfärdade
reglemente.
I punkten 7:o framställer Utskottet, den förfrågan, om någon
skilnad i fråga om stäld säkerhet för medlens återbekommande förefinnes
mellan de i motionerna omförmälda försträckningar och de lån
till enskilda jernvägar, hvilka blifvit senare än dessa försträckningar
beviljade. I detta afseende få Fullmäktige erinra, att, sedan inteckning
i jernväg blifvit genom Kongl. förordningen den 15 Oktober
1880 möjliggjord, 1881 års Riksdag såsom vilkor för lån till enskilda
jernvägar ur det af samma Riksdag beviljade anslag å 5,000,000
kronor föreskref rätt för staten att erhålla första inteckning för sin
fordran. Enahanda förmånsrätt har ock genom faststälda inteckningar
blifvit, Riksgäldskontoret beredd för dess fordringar i följande, nu
ifrågavarande jernvägar, nemligen Carlskrona—Yexiö, Ludvika—Kihl,
Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo, Hult,sfred—Vestervik, Vislanda—Bolmen,
Visby—Hemse och Varberg—Borås; och kommer inteckning med
bästa förmånsrätt att Riksgäldskontoret beviljas äfven i jernvägen
Krylbo—Borlänge, så snart denna jernväg lagfarits, hvilket ännu ej
skett.
Beträffande åter öfriga, här ofvan omförmälda jernvägar, nemligen
Krylbo—Norbergs, Upsala—Margretehills och Sundsvall—Torphammars,
förekommer
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
att i Krylbo—Norbergs jernväg inteckning faststälts, utom förståtens
fordran, jemväl för två obligationslån, ett af år 1873 å 300,000
kronor och ett af år 1878 å 100,000 kronor, utan att bättre rätt staten
tillförsäkrats;
att i Upsala—Margretéhills jernväg intecknats, förutom statslånet,
tre obligationslån, ett af år 1872 å 3,300,000 kronor, ett af år 1878 å
1,000,000 kronor och ett af år 1879 å 2,500,000 kronor; varande statens
bättre rätt uttryckligen förbehållen för de två senare obligationslånen,
men icke för det af år 1872; samt
att i Sundsvalls jernväg, som ännu ej lagfarits, inteckning sökts
ej endast för statslånet, utan äfven för ett obligationslån af år 1879 å
600,000 kronor; varande i obligationerna för detta lån angifvet, att
jernvägen utgör underpant för detsamma, “dock utan förnärmande af
den underpantsrätt, som tillkommer staten“ för dess fordran.
På frågan om säkerheten torde i viss mån inverka förhållandet
mellan kostnadsbeloppet för jernvägens anläggning och statslånet; och
få Fullmäktige fördenskull med ledning af Väg- och Vatten byggnadsstyrelsens
embetsberättelse!- för åren 1872 och 1879, meddela följande
tabell:
Jernväg.
Carlskrona—V exiö.........................
Krylbo—Norberg .........................
Upsala—Margretehill ...................
Sundsvall—Torpshammar ..........
Ludvika—Kild ...............................
Vester.vik—Åtvidaberg—Bersbo
Hultsfred—Vestervik ...................
Vislanda—Holmen ........................
Visby—Hemse ..............................
Varberg—Borås ............................
Krylbo—Borlänge .........................
Beräknad
kostnad.
Beviljadt
statslån.
Förhållande i
procent mellan
beräknad kost- nad och be vilj adt
statslån.
5,028,418
2,600,000
51,70.
967,400
406,000
41.06.
4,803,000
500,000
10,41.
2,241,100
1,494,000
66,66.
15,000,000
5,000,000
33,33.
3,250,000
1,865.000
57,38.
3,139,000
1,750,000
55,76.
1,612,000
785,000
48,70.
1,330,000
500,000
37,59.
4,426,000
2,600,000
58,74.
4,193,000
2,500,000
59,62.
Beträffande vinsten af konverteringen af 1858, 1860, 1861 och
1864 års 4| procent lån samt 1866 och 1868 års 5 procent lån tillåta
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48. 7
Fullmäktige sig’ hänvisa till Herr Professoren Holmgrens skrifvelse och
den vid samma skrifvelse fogade bilagan H. Då intetdera af dessa lån
användts till de i motionerna omförmälda försträckningar, synes konvertenngen
ej kunna på den nu föreliggande frågan utöfva omedelbar
inverkan.
I fråga om de i motionerna väckta förslag få Fullmäktige slutligen
anföra, att Fullmäktige visserligen dela den åsigt, att staten ej
vid försträckningar af förevarande beskaffenhet bör bereda sig vinst
på det enskilda företagets bekostnad. Men, såsom af den gjorda utredningen
framgår, uppkommer på de ifrågavarande lånen ej nåo-011
vinst för staten. Den effektiva ränta af resp. 4,13 och 4,23 procent,
som bolagen 1 sjelfva verket till staten utgöra, är lägre än den effektiva
så väl medelräntan å statsskulden i dess helhet som ock ränta på
hvart och ett af de särskilda statslån, som upptagits under tiden för de
al motionärerne omförmälda försträckningars utbetalning. Fullmäktige
kunna alltså^ ej tillstyrka den föreslagna räntenedsättningen.
. Hvad åter amorteringen angar, visa de härkos öfverlemnade utraknmgarne,
att, medan lånen till ifrågavarande enskilda jernvägsbolag.
enligt nu gällande bestämmelser, skola slutbetalas under åren 1913?
1914, 1918, 1922 och 1924, den allra största delen af den nuvarande
statsskulden ej slutligen amorteras förr än åren 1928, 1930 och 1936.
Lattnaden för statsverket af det bidrag till statsskuldens förräntning
och amortering, som genom de ingående annuiteterna å lån till enskilda
jern vagar m-hålles, är som bekant ganska betydlig. Den effektiva räntan
å ifrågavarande lan är visserligen, såsom visats, något lägre än
den, staten sjelf vidkännes; men då annuiteterna å dessa lån, äfven i
den man de innefatta aterbetaldt kapital, användas såsom bidra»- till
bestridande af eu löpande utgift, som eljest skulle i likhet med öfriea
statsutgifter af skattemedel utgå, synes denna olägenhets fortvaro under
något längre tid mer än uppvägas af den vida större lättnad,
som uppkomme derigenom att medel af förevarande beskaffenhet något
längre utestode, och ränta a dem under den sålunda utsträckta tid fortfarande
till staten mginge. Fullmäktige anse det således vara en ej
nnga, om än först 1 en framtid inträdande fördel, om det kunde medgdvas
de 1 motionerna afsedda enskilda jernvägsbolag, hvilka sådant
önskade,_ att, med räntans bibehållande vid nu stadgad räntefot, genom
nedsättning med en half procent 1 annuiteten i dess helhet något utsträcka
liden för lånens amortering.“
Utskottet får till början meddela, att Riksdagen, beträffande ränta
och amortering a låneunderstöd till enskilda jernvägar, meddelat föl
lande
bestäm me «er
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 48.
för län ur 1871 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem
för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
att räntefrihet finge beviljas för högst tre år, dock icke utöfver
ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast
skulle vara färdig och för trafik öppnad;
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter sistnämnda dag;
för lån ur 1876 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem
för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara
färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden
af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning
af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för
sin försträckning blefve till fullo godtgjordt;
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig och
för trafik öppnad;
och för län ur 1881 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra
och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör
afbetalning derå;
att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag,
då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig
och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars
erläggande anstånd sålunda medgifvits, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken an
-
Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 48.
9
stånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter
nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfores så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då,
enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig
och för trafik öppnad.
Såsom Fullmäktige i sin skrifvelse erinrat, har vid uträkningarnes
verkställande antagits, att sättet för liqviderande af den ränta, med
hvilken uppskof beviljats, skulle för lån ur 1876 års anslag blifva detsamma
som af Riksdagen stadgats för lån ur 1881 års anslag.
Af Fullmäktiges yttrande och den i öfrigt verkstälda utredningen
har Utskottet funnit det framgå, att, då intetdera af de särskilda statslån,
hvilka upptagits under tiden för de af motionärerne omförmälda
försträckningars utbetalning, blifvit konverteradt, vinsten af den verkstälda
konverteringen alltså ej kan på den nu föreliggande frågan utöfva
omedelbar inverkan samt att — då i betraktande tages värdet af
den räntefrihet, som förunnats lån ur 1871 år anslag, äfvensom värdet
af det anstånd med räntas erläggande, som beviljats för lån ur 1876 års
anslag — den effektiva ränta af respektive 4,13 och 4,23 procent, som
för dessa lån utgöres, är lägre än den effektiva så väl medelräntan å
statsskulden i dess helhet, hvilken medelränta efter konvertering af
1868 års lån kommer att utgöra 4,6462 procent, som ock räntan å
hvart och ett af de lån, som upptagits under tiden för ifrågavarande
försträckningars utbetalning.
Vid sådant förhållande .har Utskottet, lika med Fullmäktige, ej
ansett sig kunna förorda bifall till motionerna i hvad de afse nedsättning
af den bestämda räntefoten fem procent.
Deremot har Utskottet funnit sig ega giltig anledning att föreslå
medgifvande för de jern vägsbolag, som deraf vilja begagna sig, att
minska amorteringsprocenten från en till en half procent. Beträffande
verkan af ett sådant medgifvande har Professoren Holmgren, efter sin
härhos fogade skrifvelses afgifvande, uppå anmodan upprättat följande
tabell:
»Om de lån, för hvilka amorteringsplaner beräknats, från och
med ar 1883—1884 skulle amorteras genom en annuitet uppgående
till 5 i procent af det ursprungliga kapitalet och den löpande räntan
beräknas fortfarande efter 5 procent, så skulle statens inkomster under
amorteringen af dessa lån, jemförda med hvad de enligt nu gällande
bestämmelser skulle blifva, ställa sig sålunda:
Bih. till Bilcsd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Åfd. 38 Raft.
2
10
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
Minskning i inkomster skulle uppkomma
under år 1884 med ................................
„ „ 1885 — 1913 med...................
,, „ 1914 med ...............................
Derefter skulle en tillökning i
imder år 1915—1918 med
„ • „ 1919—1920
„ „ 1921
„ „ 1922
» « 1923
1924—1928
1929
1930—1932
kronor 74,500,
99,375,
ii
ii
ii
ii
ii
ii
ii
1934-
1936
-1935
n
75,015.
inkomster uppkomma
kronor 200,625,
„ 499,000,
„ 478,000,
„ 646,000,
„ 519,000,
„ 818,000,
„ 582,000,
„ 543,000,
„ 490,000,
„ 274,000,
„ 200,000,
samt möjligen ett mindre belopp år 1937.»
Som bekant eger, enligt § 38 af det för Riksgäldskontoret nu
gällande reglemente, Riksgäldskontoret att i mån af behof från Statskontoret
utbekomma de i riksstaten till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till, bland annat, annuiteter och räntor,
efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
och uppföres i riksstaten nämnda förslagsanslag endast till
det belopp, det utgör efter afdrag af samma rånte- och kapitalbetalningar.
Ju större dessa äro, dess mindre blir således skattebehofvet.
Ätt detta minskas med de till Riksgäldskontoret ingående ej blott
rånte-, utan äfven kapitalbetalnmgar må visserligen förklaras deraf att
i förslagsanslaget å riksstaten ingår ej endast ränta, utan äfven amortering
å statsskulden, men härvid torde i allt fall ett synnerligt afseende
böra fästas å den af Fullmäktige anförda omständighet, att,
enligt nu gällande bestämmelser, ifrågavarande lån till enskilda jernvägar
slutbetalas ej ringa tid före slutliga amorteringen af största delen
af den nuvarande statsskulden.
Professoren Holmgrens ofvanintagna tabell utvisar ock, att den
minskning i statsinkomst, som under åren 1884—1914 skulle uppkomma
genom amorteringens nedsättning med ^ procent, är ringa i
jemförelse med den ökade inkomst under åren 1915—1936, som af
åtgärden skulle blifva en följd.
Som likväl en förändring af amorteringssättet måste vara beroende
af bolagens eget medgifvande, samt ett och annat jernvägsbolag
till äfventyrs kan finna bördan för framtiden af en förlängd amortering,
Stats-UtsJcottets Utlåtande Njo 48.
11
med deraf följande fortsatta ränteliqvider, vara större än som motsvaras
af den för hvarje särskildt bolag jemförelsevis ringa lättnaden under
den närmare framtiden, torde det vara erforderligt, att viss kortare tid
stadgas, inom hvilken vederbörande bolag, som önskar åtnjuta amortcringsnedsättningen,
bör derom hos Riksgäldskontoret göra anmälan.
Det återstår för Utskottet att tillägga, att amorteringstiden för
lån ur 1881 års anslag, i motsats till lånen ur nu ifrågavarande 1871
och 1876 års anslag, i det allra närmaste motsvarar amorteringstiden
för den skuld, som staten iklädt, sig för beredande af tillgång till utbetalning
af dessa, ur 1881 års fond anvisade lån, samt att räntefoten
för de lån till enskilda jern vägsanläggningar, hvilka utlemnats före
bildandet af 1871, 1876 och 1881 års lånefonder, utgör högst fyra, för
ett lån tre och för tvenne lån endast två procent.
På grund af hvad här ofvan anförts och i öfverensstämmelse med
den af Fullmäktige i Riksgäldskontoret uttalade åsigt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på det sätt bifalla Herrar Törnebladhs,
Lyths m. fl. och af Trolles förevarande motioner,
att Riksdagen medgifver, att de enskilda jernvägsaktiebolag,
hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876
årens Riksdagar beviljade anslag å tillhopa 20,000,000
kronor, må, om de sådant önska och före utgången
af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
göra anmälan, återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret
på sådant sätt, att annuiteten skall,
utan rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de
bolag, för hvilka full annuitets erläggande inträdt före
1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år,
och, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets
erläggande icke före 1884 års ingång inträdt, för tiden
från och med det att skyldigheten till sådan annuitets
erläggande tager sin början, beräknas till fem
och en half procent å ursprungliga lånebeloppet, af
hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta
å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör kapitalafbetalning
derå.
Stockholm den 26 Maj 1883.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
12
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
Särshildt yttrande:
af Herr R. Törnebladh, som anfört: “Då de af sakkunnig man
verkstälda uträkningarna visa, att statens medelränta ännu icke hunnit
nedgå under 4,64 proc., har jag icke ansett mig för närvarande kunna
påyrka räntenedsättning å de ifrågavarande jernvägslånen. En sådan
torde dock i en icke aflägsen framtid kunna och böra ske, allrahelst
om bolagen erhålla och begagna sig af rätten att erlägga endast en
half procent årligen i amortering. Härigenom skall nemligen åt staten
beredas en betydande fördel, hvars omfattning framgår af de å sidan
10 införda beräkningarna angående eventuel minskning och tillökning
i inkomster för staten. För vinnande af en sådan fördel kunde staten
utan svårighet medgifva någon räntenedsättning, i synnerhet som för
åtskilliga andra jernvägsanläggningar räntefoten blifvit bestämd till
4, 3 eller till och med 2 procent. I sakens närvarande skick förenar
jag mig emellertid i den af Utskottet gjorda hemställan.44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
13
Till ferrar fullmäktige i Riksgäldskontoret.
Härmed får jag vördsamt öfverlemna de beräkningar, jag på grund
af lemnade uppgifter utfört i ändamål att tjena till ledning för besvarandet
af Stats-Utskottets skrifvelse till Herrar Fullmäktige af den 7 Februari
1883.
Till besvarande af frågan under l:o i Stats-Utskottets skrifvelse
bar jag beräknat amorteringstabeller för kapital-återstoderna efter inbetalningarne
under år 1883 å de ifrågavarande lånen, hvarvid jag sammanslagit
till en summa sådana lånebelopp, som efter samma vilkor amorteras
under samma tid (bilagor: A, B, C, D och E).
Af dessa tabeller följer nu först såsom svar å frågan »om det belopp
hvarmed och den tid hvarunder statens inkomster skulle genom
bifall till motionerna minskas»:
att under år 1884 denna minskning skulle komma att utgöra kronor 149,000.
» » » 1885—1913 » » » » » » 198,750.
» » » 1914 » » » » » » 174,390.
Derefter skulle uppkomma en årlig statsinkomst, hvilken skulle
komma att uppgå
under åren 1915—1918 till................. kronor 101,250
» » 1919—1921 » » 401,250
» » 1922—1923 » » 695,250
» » 1924—1925 » » 973,450
»‘ » 1926—1932 » » 743,750
» » 1933—1936 » » 493,750
» » 1937—1939 » » 248,750,
samt ett mindre belopp år 1940.
14
Stats-TJtsliottets Utlåtande N:o 48.
Beträffande frågan om den utsträckning af amorteringstiden, hvartill
ett bifall till motionerna skulle föranleda, torde här vara tillräckligt
nämna, att amorteringstiden för de särskilda lånen skulle komma att
förlängas med 10 till 16 år, det sistnämnda för lånen till jernvägarne
Varberg—Borås och Ivrylbo—Borlänge, hvilkas slutamortering nu skulle
komma att uppskjutas från år 1924 till år 1940. Öfriga frågor i denna
punkt l:o besvaras direkt af amorteringsplanerna.
De frågor, som förekomma under 2:o, 3:o, 4:o och 5:o i Statsutskottets
skrifvelse, besvaras direkt, för så vidt de afse den fonderade
statsskulden, af bilagorna F och G; den fråga i 5:o, som afser de i
motionerna omförmälda försträckningarne, besvaras af de i bil. A—E å
amorteringsplanerna gjorda anteckningarne. Härvid erinras, att jag ej
erhållit någon uppgift om hvilka de statslån äro, som särskildt omförmälas
i 2:o.
För att besvara frågan i 6:o om värdet af den räntefrihet, som
blifvit för vissa lån beviljad, har jag gjort en beräkning för låneunderstödet
till jernvägen Karlskrona—Vexiö, hvilken ledt till det resultat, att
detta lån är jemförligt med ett vanligt amorteringslån, för hvilket en
effektivränta efter 4,13 °/0 betalas.
Som vilkoren för de öfriga lån, för hvilka 3 års räntefrihet var
beviljad, äro i det närmaste de samma, så att de för ett och annat bland
dem ställa sig något fördelaktigare och för de öfriga något ofördelaktigare
än för det ifrågavarande, så torde en särskild beräkning för hvart och
ett af dessa ej vara behöflig. Deremot torde det vara nödigt att närmare
angifva beräkningsgrunden genom att direkt verificera föregående,
på en temligen omständlig räkning grundade tal. Detta kan nu ske
sålunda:
Ursprungliga lånesumman var 2,600,000 kronor. Amorteringen började
den XV 1878 och skall fortfarande verkställas genom en annuitet
af 6 % å det ursprungliga beloppet, d. ä. 156,000 kronor, af hvilka
5 °/0 ränta å oguldet kapital först godtgöres, hvarefter återstoden utgör
amortering. På detta sätt amorteras lånet under 36,73 6 år. — De efterskänkta
räntornas sammanlagda belopp, beräknadt efter 5 % och utan
all beräkning af ränta derå, är i Riksgäldskontorets räkenskaper uppfördt
med kronor 379,046,30.
Antaga vi nu att staten beräknat de efterskänkta räntornas värden
samt ränta derå från förfallodagarne efter endast 4,13 °/0, så skulle deras
sammanlagda belopp vid amorteringstidens början den x1o 1877 uppgått till
kronor 348,577.
Öfverskottet af de intill samma tidpunkt (den 1877) verkligen inbe
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
15
talda 5 % räntornas värden utöfver det belopp, hvartill motsvarande
4, 1 3 °/0 räntor skulle uppgått, utgör
kronor 30,708.
Dragés nu detta tal från det föregående, så måste återstoden
kronor 317,869
den -jV 1877 representera det kapitaltillskott, som motsvarar räntornas
efterskänkande, då dessa beräknas efter blott 4,13 °/0. Det lån, som nu
skall börja amorteras, är alltså i verkligheten
2,600,000 + 317,869 = 2,917,869.
Denna amortering skall nu verkställas genom en annuitet af
kronor 156,000
under en amorteringstid af 36,736 år. Beräknar man den emot en sådan
amortering af
kronor 2,917,869
svarande räntefoten, så är denna
4,13 °/0.
Då nu inga extra omkostnader antagas betunga lånet, är detta alltså
jemförligt med ett vanligt amorteringslån, för hvilket denna effektivränta
betalas.
För att besvara frågan om värdet af det anstånd med räntors
erläggande, som blifvit andra lån beviljadt, har jag gjort det antagandet,
att godtgörelse för dessa räntor till sist skulle komma att lemnas på det
sätt, att, sedan det nominella lånebeloppet vore slutamorteradt, annuiteten
fortfore att utgå så länge, att äfven dessa räntors belopp, utan all beräkning
af ränta derå, vore godtgjordt. Om man då erinrar sig, att närvarande
värdet af en summa, som förfaller först efter 37 år, efter en
räntefot af 5 °/° uppgår till icke fullt £ af densamma, så är utan all
räkning tydligt, att vilkoren för dessa lån icke äro synnerligen ofördelaktigare
än för de förra. Jag bar emellertid på likartade grunder med
dem, jag i det föregående för lånet till Karlskrona—Vexiö-banan användt,
gjort en beräkning för lånet till jernvägen Varberg—Borås och dervid
funnit detta lån jemförligt med ett vanligt amorteringslån, hvars effektivränta
utgår efter
4,2 3 °/0.
Slutligen har Stats-Utskottet anhållit om utredning af vinsten af
den redan verkstälda konverteringen. En sådan utredning har jag en
gång förut på anmodan af Herrar Fullmäktige utfört, hvars resultat finnes
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
infördt i Riksdagens Revisorers berättelse för år 1880. Som denna utredning
väsentligen grundar sig på den effektiva räntan för 1880 års
lån, hvilken under olika antaganden på förhand alternativt beräknades
till 4,348 °/0 och 4,330 % (för 2 halfår), så kunde hända, att sedermera
vid försäljningen af obligationerna intetdera alternativet blef nöjaktigt
öfverensstämmande med verkligheten. Till grund för undersökningen
af detta förhållande har jag från Riksgäldskontor erhållit den uppgift,
att oförutsedda kursförluster uppkommit, men att deremot stämpelafgiften
blifvit betydligt mindre än på förhand antogs. Resultatet hade emellertid
blifvit, att för sålda obligationer till ett nominelt värde af
kronor 70,785,000
har med afdrag af stämpelkostnaden erhållits
kronor 66,838,625.
Detta resultat motsvarar en verklig emissionskurs af
94,42 48 %,
hvilken icke nämnvärdt skiljer sig från den emissionskurs af
94,425 °/0,
som motsvarar det första af de ofvan oförmälda alternativen. Som nu
öfriga bestämmelser för lånet kunna anses vara oförändrade, så följer
att lånets effektivränta blef
4,3 4 8 °/o>
och att således »utredningen af vinsten af den redan verkstälda konverteringen»
blir densamma som, under detta antagande för effektivräntan,
är förut lemnad.
Då jag var färdig med den i det föregående lemnade redogörelsen,
erhöll jag genom Herrar Deputerade en anmodan att beräkna vinsten
af 1868 års låns konvertering den 1 nästkommande Juli genom en 3:dje
emission af 1880 års lån. Härigenom har aflemnandet af min redogörelse
blifvit ytterligare fördröj dt.
En följd af denna nya fråga blef beräkningen af en ny tabell
öfver den fonderade statsskulden (bil. G). Reräkningen af effektiva räntan
af denna 3:dje emission af 1880 års lån samt deraf följande beräkning
af vinsten genom konverteringen innehålles i bil. H.
Stockholm den 16 April 1883.
Hj. Holmgren.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
17
Bil. A.
Amorteringsplan för sammanlagda kapital-återstoderna efter den ^ 1883 af
statens låneunderstöd för jernvägarne Vexii)-—-Karlskrona, Sundsvall—Torpshammar
och Upsala—Gefle, under antagande att sammanlagda annuitetsbeloppet
utgår med kronor 229,700, af hvilka 41 °/0 ränta erlägges på oguldet kapital och
återstoden är kapitalafbetalning.
Betalningstermin.
Kapital-återstod.
Årsränta å 4J "/
0*
Amortering.
iV 1884
4,281,520
11
192,668
; 40
37,031
60
1885
4,244,488
41
191,001
99
38,698
01
1886
4,205,790
50
189,260
67
40,439
43
1887
4,165,351
07
187,440
i 80
42,259
20
1888
4,123,091
87
185,539
13
44,160
87
1889
4,078,931
183,551
90
46,148
10 ,
1890
4,032,782
90
181,475
23
48,224
77
1891
3,984,558
13
179,305
12
50,394
88 !
1892
3,934,163
25
177,037
35
52,662
65 i
1893
3,881,500
60
174,667
53
55,032
47
1894
3,826,468
13
172,191
05
57,508
9 3
1895
3,768,959
20
169,603
10
60,096
84
1896
3,708,862
36
166,898
81
62,801
19
1897
3,646,061
17
164,072
75
65,627
2 5
1898
3,580,433
92
161,119
63
68,580
47
1899
3,511,853
45
158,033
41
71,666
59
1\1 1900
3,440,186
86
154,808
41
74,891
59
1901
3,365,295
27
151,438
29
78,261
71
1902
3,287,033
56
147,916
51
81,783
49
1903
3,205,250
07
144,236
26
85,463
75
1904
3,119,786
22
140,390
28
89,309
72
1905
3,030,476
60
136,371
45
93,328
55
1906
2,937,148
05
132,171
66
97,528
34
1907
2,839,619
71
127,782
89
101,917
1 1
1908
2,737,702
6 0
123,196
62
106,503
38
1909
2,631,199
22
118,403
97
111,296
03
1910
2,519,903
19
113,395
64
116,304
36
1911
2,403,598
83
108,161
9 5
121,538
05
1912
2,282,060
78
102,692
7 4
127,007
26
1913
2,155,053
52
96,977
41
132,722
5 9
1914
2,022,330 1
9 3
91,004 1
89
138,695
11
Transport
2,397,884
29
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 4 Samt. 1 Afd. 38 Häft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Betalningstermin.
Kapital-återstod.
Årsränta ä 4?2 °{
0‘
Amortering.
Transport
2,397,884
29 i
TT7 1915
1,883,635
82
84,763
61
144,936
3 9
1916
1,738,699
4 3
78,241
47
151,458
53
1917
1,587,240
1)0
71.425
84
158,274
1 6
1918
1,428,966
74
64,303
50
165,396
50
1919
1,263,570
24
56,860
66
172,839
34
1920
1,090,730
90
49,082
89
180,617
11
1921
910,113
79
40,955
12
188,744
88
1922
721,368
91
32,461
60
197,238
40
1923
524,130
51
23,585
87
206,114
13
1924
318,016
38
14,310
74
215,389
26
1925
102,627
12
4,618
22
102,627
12
Summa
4,281,520
11
Anm. Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser utgår amorteringstiden
den 1914.
Stcits-Utskottets Utlåtande N:o 48.
19
Bil. B.
Ämorteringsplan för kapital-återstoden efter den $ 1883 af statens låneunder)AonA°r
Krylbo—Norbergs jernväg, under antagande att annuiteten utgör kronor
300 af hvilka 4| % ränta erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalal
betalning.
J Betalningstermin.
Kapital-återstod.
Årsränta å 4.J °/0.
Amortering.
1- 1884
372,943
45
16,782
45
3,517
1885
369,425
90
16,624
16
3,675
84
1886
365,750
06
16,458
76
3,841
{ 25
1887
361,908
81
16,285
8 9
4,014
! 1 1
1888
357,894
70
16,105
26
4,194
i 7 4
1889
353,699
96
15,916
i 50
4,383
: 50
1890
349,316
4 6
15,719
24
4,580
7 6
1891
344,735
70
15,513
1 11
4,786
j 89
1892
339,948
j 81
15,297
70
5,002
! 3 0
1893
334,946
5!
15,072
i 5 9
5,227
4 1
1894
329,719
10
14,837
| 3 6
5,462
1895
324,256
46
14,591
! o 4
5*708
j 4 6
1896
318,548
—
14,334
66
5,965
: 3 4
1897
312,582
66
14,066
21
6,233
! 7 9
1898
306,348
87
13,785
70
6,514
3 0
1899
299,834
57
13,492
o 6
6,807
4 4
| 1900
293,027
13
13,186
22
7,113
7 8
1901
285,913
35
12,866
10
7,433
90
1902
278,479
46
12,531
68
7,768
4 2
1903
270,711
03
12,182
_
8,118
1904
262,593
03
11,816
69
8,483
3 1
1905
254,109
72
11,434
94
8,865
06
1906
245,244
66
11,036
01
9,263
99
1907
235.980
67
10,619
13
9,680
87
1908
226,299
80
10,183
49
10,116
5 1
1909
216,184
29
9,728
29
10,571
71
1910
205,612
68
9,252 !
57
11,047
4 3
1911
194,565
15
8,755 j
43
11,544 j
67
1912
183,020
68
8.235
93
12,064
07
1913
170,956
51
7,693
04
12,606
96
1914
158,349
65
7,125
7 3
13,174
27
1915
145,175
28
6,532
89
13,767
11
1916
131,408
17
5,913
3 7
14,386
63
1917
117,021
54
5,265
97
15,034
0 3
1918
101,987
51
4,589
44
15,710
56
1919
86,276
96
3,882
46
16,417
64
1920
69,859
41
3,143
67
17,156
3 3
1921
52,703
08
2,371
64
17,928
3 6
1922
34,774
72
1,564
86
18,735
1 4
1923
16,039 |
68
721
78
16,039
68
Sum
ma |
372,943
46
Enligt för detta lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske den 1 Juni
1913.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Bil. C.
Amorteringsplan för kapital-återstoden efter den 1883 af statens låneunderstöd
för Ludvika—Kils jernväg, under antagande att annuiteten utgör kronor
250,000, af hvilka 4\ % ränta erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalafbetalning.
Betalningstermin.
Kapital-återstod.
Årsränta å 4| °/0
Amortering.
i
f4 1884
i
4,896,333
3 3
|
220,335
29,665
—
1885
4,866,668
33
219,000
07
30,999
93
1886
4,835,668
40
217,605
07
32,39 i-
9 3 |
1887
4,803,273 !
47
216,1 47
3 1
33,852
6 9
1888
4,769,420
78
214,623
94
35,376
06
1889
4,734,044 ;
7 2
213,032
0 1
36,967
9 9
1890
4,697,076
73
211,368
45
38,631
5 5
1891
4,658,445 1
1 8
209,630
03
40,369
9 7 :
1892
4,618.075
21
207,813
38
42.186
62
1893
4,575,888
5 9
205,914 ;
98
44,085
02 ;
1894
4,531,803 ;
57
203,931
16
46,068
84 |
1895
4.485,734
7 3
201,858
06
48,141
94 !
1896
4,437,592
79
199,691
68
50,308
32
1897
4,387,284
47
197,427
80
52,572
20
1898
4,334,712
27
1.95,062
55
54,937
45
1899
4,279,774
82
192,589
87
57,410
13
U 1900
1901
4,222,364
4,162,371
69
10
190,006
187,306
41
70
59,993
62,693
59
30 i
1902
4,099,677
80
184,485
60
65,514
50
1903
4,034.163
3 0
181,537
35
68,462
6 5
1904
3,965,700
65
■ 178,456
53
71,543
47
1905
3,894,157
18
175,237
07
74,762
93
1906
3,819,394
25
171,872
74
78,127
26
1907
3,741,266
99
168,357
01
81,642
9 9 ;
1908
3,659,624
—
164,683
08
85,316
92
1909
3,574,307
08
160,843
82
89,156
18 1
1910
3,485,150
90
156,831
79
93,168
21 !
1911
3,391,982
69
152,639
22
97,360
78
1912
3,294,621
! 91
148,257
99
101,742
01
1913
3,192,879
90
143,679
60
106,320
40
1914
3,086,559
50
138,895
18
111,104
82
1915
2,975,454
j 68
133,895
46
116,104
5 4
1916
2,859,350
14
128,670
| 76
121,329
24
1917
2.738,020
90
123,210
94
126,789
06
1918
2,611,231
1 84
117,505
43
132,494
57
Transport
| 2,417,595
| 06
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
21
Betalningstermin.
Kapital-återstod.
Årsränta ä °|
3*
Amortering.
Transport
2,417,595
06
n 1919
2,478,737
27
111.543
23
138.456
77
1920
2,340,280
50
105,312
62
144,687
3 8
1921
2,195,593
12
98,801
69
151,198
31
1922
2,044,394
81
91,997
77
158,002
23
1923
1,886,392
58
84,887
66
165,112
3 4
1924
1.721,280
24
77,457
61
172.542
39
1925
1,548,737
85
69,693
20
180,306
80
1926
1,368,431
06
61.579
40
188,420
60
1927
1,180,010
45
53,100
47
196,899
5 3
1928
983,110
9 2
44,239
99
205,760
01
1929
777,350
91
34,980
79
215,019
21
1930
562,331
7 0
25,304
9 3
224,695
07
1931
337,636
6 3
15,193
65
234,806
3 5
1932
102,830
28
4,627
3 6
102,830
28
1
Summa
4,896,333
33
Enligt för detta lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske den
31 December 1918.
t
22
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 48.
Bil. 1).
Amorteringsplan för sammanlagda beloppet af statens låneunderstöd för jernvägarne
Warberg—Borås och Krylbo—Borlänge, under förutsättning att annuiteten
utgår med 5 °/0 af ursprungliga beloppet eller kronor 248,750, af hvilka 44 %
ränta betalas på oguldet kapital och återstoden utgör kapitalafbetalning.
Betalningstermin.
Kapital-återstod.
Årsränta å °|
0‘
Amortering.
U 1885
4,975,000
223,875
24,875
1886
4.950,125
—
222,755
63
25,994
3 7
1887
4,924,130
6 3
221,585
88
27,164
12 ;
1888
4,896,966
51
220,363
49
28,386
51
1889
4,868,580
—
219,086
10
29,663
90
1890
4,838,916
10
217,751
22
30,998
78
1891
4,807,917
32
216,356
28
32,393
72
1892
4,775,523
60
214,898
5 6
33,851
44
1893
4,741,672
16
213,375
25
35,374
7 5 !
1894
4,706,297
11
211,783
38
36,966
62
1895
4,669,330
7 9
210,119
8 9
38,630
11
1896
4,630,700
68
208,381
53
40,368
47
1897
4,590,332
21
206,564
95
42,185
05
1898
4,548,147
16
204,666
62
44,083
38
1899
4.504.063
78
202,682
87
46,067
13
?i 1900
4,457,996
65
200,609
85
48,140
15 !
1901
4,409,856
50
198,443
5 i
• 50,306
46
1902
4,359,550
01
196,179
75
52,570
25
1903
4.306,979
79
193,814
09
54,935
91
1904
4,252,043
88
191.341
97
57,408
0 3
1905
4,194,635
85
188,758
61
59,991
3 9
1906
4,134,644
46
186,059
—
62,691
—
: 1907
4,071,953
4 6
183,237
96
65,512
04
1908
4,006,441
4 2
180,289
8 6
68,460
14
1909
3,937,981
28
177,209
16
71,540
84
1910
3,866,440
44
173,989
82
74,760
18
1911
3,791,680
26
170,625
61
78,124
3 9
1912
3,713,555
87
167,110
01
81,639
99
1913
3,631,915
88
163,436
21
85,313
79
1914
3,546,602
09
159,597
09
89,152
91
1915
3,457,449
18
155,585
21
93,164
79
1916
3,364,284
39
151,392
80
97,357
20
1917
3,266,927
19
147,011
72
101,738
2 8
1918
3,165,188
91
142,433
50
106,316
60
1919
3,058,872
41
137,649
26
111,100
74
Transport
2,027,228
33
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
23
Betalningstermin.
Kapital-återstod.
u 1920
2,947,771
67
1921
2,831,671
40
1922
2,710,346
61
1923
2,583,562
21
1924
2,451,072
Öl
1925
2,312,620
7 7
1926
2,167,938
70
1927
2,016,745
fl 4
1928
1,858,749
51
1929
1,693,643
24
1930
1,521,107
19
1931
1,340,807
01
1932
1,152,393
32
1933
955,499
11
1934
749,746
57
1935
534,735
17
1936
310,048
25
1937
75,250
42
Årsränta ä 44 0
0*
Amortering.
Transport
2,027,228
! 3 3
132,649
[ 73
116,100
27
127,425
; 21
121,324
79
121,965
60
126,784
40
116,260
3 0
132,489
70
110,298
26
138,451
74
104,067
93
144,682
07
97,557
24
151,192
76
90,753
67
157,996
4 3
83,643
73
165,106
27
76,213
95
172,536
0 5
68,449
82
180,300
18
60,336
31
188,413
69
51,856
7 9
196,894
21
42,997
46
205,752
54
33,738
60
215,011
40
24,063
08
224,686
92
13,952
17
234,797
83
1,886
27
75,250 |
42
Summa |
4,975,000 1
—
Da sammanlagda beloppet af de räntor, med hvilkas betalning anstånd beviljats
utgör kronor /13,107,64, så kommer detta belopp antagligen att betalas
sålunda, att kronor 171 613,31 erläggas den f j- 1937, kronor 248,750 vid slutet af
år Telo"1 af ar<3n 1938 °Ch 1939, Samt aterstoden kronor 43,994,3 3 vid slutet af
Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske år 1924.
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
Bil. E.
Amorteringsplan för sammanlagda kapitalåterstoderna efter den 1883 af
statens låneunderstöd för jernvägarne Wislanda—-Bolmen, Westervik—Åtvidaberg—Bersbo,
Hultsfred—Westervik och Wisby—Hemse, under antagande att
sammanlagda annuitetsbeloppet utgår med kronor 245,000, af hvilka 4| /„ ränta
erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalafbetalning.
Betalningstermin.
H 1884
1885
1886
1887
1888
1889
1890
1891
1892
1893
1894
1895
1896
1897
1898
1899
1900
1901
1902
1903
1904
1905
1906
1907
1908
1909
1910
1911
1912
1913
1914
1915
1916
1917
Kapital-återstod.
4,851,000
_
4,824,295
—
4,796,388
28
4,767,225
75
4,736.750
91
4,704,904
70
4,671,625
41
4,636,848
55
4,600,506
73
4,562,529
5 3
4,522,843
36
4,481,371
31
4,438,033
02
4,392,744
51
4,345,418
01
4,295,961
82
4,244,280
1 0
4,190,272
71
4,133,834
98
4,074,857
56
4,013,226
14
3,948,821
32
3,881,518
28
3,811,186
60
3,737,690
—
3,660,886
05
3,580,625
92
■ 3,496,754
■ 09
3,409,108
02
3,317,517
88
3,221,806
18
3,121,787
46
3,017,267
90
2,908,044
96
Årsränta å 41
218,295
_
217,093
28
215,837
47
214,525
16
21,353
7 9
211,720
71
210,223
14
208,658
18
207,022
80
205,313
83
203,527
95
201,661
71
199,711
49
197,673
50
195,543
81
193,318
28
190,992
61
188,562
27
186,022
57
183,368
59
180,595
18
177,696
96
174,668
32
171,503
40
168,196
05
164,739
87
161,128
17
157,353
93
153,409
86
149,288
! 30
144,981
28
140,480
44
135,777
06
130,862
02
Transport
Amortering.
26,705
—
27,906
72
29,162
5 3
30,474
84
31,846
21
33,279
29
34,776
86
36,341
82
37,977
20
39,686
17
41,472
05
43,338
29
45,288
51
47,326
50
49,456
19
51,681
72
54,007
39
56,437
73
58,977
43
61,631
41
64,404
82
67,303
04
70,331
68
73,496
60
76,803
95
80,260
13
83,871
83
87,646
07
91,590
14
95,711
70
100,018
72
104,519
56
109,222
94
114,137
| 98
2,057,093
1 02
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
25
Betalningstermin.
Kapital-återstod.
Årsränta ä 4,\-0
)•
Amortering.
Transport
2,057,093
,
02
H 1918
2,793,906
98
125,725
81
119,274
19
1919
2,674,632
79
120,358
48
124,641
52
1920
2,549,991
27
114,749
61
'' 130,250
3 9
1921
2,419,740
88
108.888
34
136,111
66
1922
2,283,629
22
102,763
32
142,236
68
1923
2,141,392
53
96,362
66
148,637
34
1924
1,992,755
20
89,673
98
155,326
02
1925
1,837,429
18
82,684
31
162,315
69
1926
1,675,113
49
75,380
1 1
169,619
89
1927
1,505,493
60 <
67,747
21
177,252
79
1928
1,328,240
81
59,770
84
185,229
16
1929
1,143.011
6 5
51,435
52
193,564
48 :
1930
949,447
17
42,725
12
202,274
88 ;
1931
747,172
29
33,622
75
211,377
25
1932
535,795
04
24,110
78
220,889
22
1933
314,905
82
14,170
76
230,829
24
1934
84,076
58
3,783
45
84,076
58
Summa | 4,851,000 | —
Då sammanlagda beloppet af de räntor, med hvilkas betalning anstånd beviljats,
utgör kronor 654,474,ro, så kommer detta belopp antagligen att betalas
sålunda, att kronor 157,139,97 erläggas den 1934, kronor 245,000 vid slutet af
hvartdera året 1935 och 1936 samt återstoden kronor 7,334,7 3 vid slutet af år 1937.
Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske under
år 1922.
Bih. till Rilcsd, Prof. 1883. 4 Sami 1 Afd. 38 Håft.
4
26
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
Bil. G.
Tabell öfver den fonderade statsskulden under år 1883—1884, sedan
1868 års lån blifvit konverteradt.
Lån.
1 ''
Återstående j | Amorterings-
kapitalskuld den j Annuitet. j belopp
31 December 1883. 1 1883 1884.
i
Effektiv
ränta
(för 2 halfår).
.er
tn
Anmärk-
ningar.
1870
1872
1875
1876
1878
| lista och 2:dra
emissionen.
1880
j 3:dje emissionen.
! 1880
1
13,465,000;—
20,593,800!—
35,837,066 6 7
34,856,304 —
26,858,821 60
69,750,450 —
1 .
| 19,965,000!—
925,29716 3
1,212,500 —
1,786,052 44
1,816,000!—
1,276,357 44
3,305,101 64
945,943 —
251,100
388,800
172,912
248,792
201,939
515,083
147,343
64
j
V° 1910
%° 1912
i 1936
V5 1928
v 1930
1 1930
1 1930
5,201
4,847
4,759
4,872
4,9
4,348
4,169
medelvärde.
medelvärde.
/ ungefärligt
\ medelvärde.
Summa ; 221,326,442)2r111,267,25211s| 1,925,969)64''
Häraf följer att under året 1883-1884- är, sedan 1868 års lån
blifvit konverteradt,
medelvärdet af annuiteten: 5,o908 °/0 af kapitalskulden,
medelvärdet af amorteringen: 0,8702 °/0 » »
Effektiva räntan för 2 halfår utgår sedermera under detta år efter
i medeltal
4-,6462 °/0.
I ofvanstående tabell är 1860 års premielån icke upptaget, emedan
dess amorteringsplan är väsentligt olika med de öfriga lånens. Att
emellertid någon afsevärd rubbning i den ofvan beräknade medelräntan
icke genom detta lån kan åstadkommas är tydligt dels deraf, att den
återstående kapitalskulden för lånet enligt räkenskaperna uppgår till
endast kronor 2,164,444-,45 eller ungeiär 1 °/0 af hela kapitalskulden,
dels deraf, att den effektiva medelräntan för premielånet (4,5...) icke
synnerligen mycket afviker från den ofvan för de öfriga lånen beräknade.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
27
Bil. H.
Beräkning af den vinst som uppkommer genom konvertering af
1868 års lån genom en tredje emission af 1880 års lån.
På grund af de erhållna uppgifterna beräknas den effektiva räntan
för den tredje emissionen af 1880 års lån till
4,169 % (för 2 halfår).
Genom detta lån skall 1868 års lån konverteras den 1 Juli 1883.
Af 1868 års lån återstår då till betalning:
Kapitalskuld pound sterl. 1,093,600
| års ränta derå å 5 27,340
Summa pound sterl. 1,120,940
eller
Kronor 20,356,270,40.
Då detta belopp skall betalas } månad i förtid och -} provision
derå jemväl erläggas, så blir värdet af slutliqviden den 1 Juli 1883
Kronor 20,500,461.
Då denna skuld, om konvertering icke egt rum, skulle blifvit godtgjord
genom återstoden af annuiteten den ]- 1883, annuiteterna från
den V 1884 till och med den 1 1930, samt det den \ 1931 återstående
skuldbeloppet, alla tillökade med mot förskottsbetalning och £ %'' provision,
så har man att efter en löpande halfårsränta efter 2,0845 % beräkna
summan af dessa belopps värden den 1 Juli 1883. Denna summa
uppgår till
Kronor 23,108,745.
1883,
Denna summas öfverskott öfver värdet af slutliqviden den 1 Juli
eller
Kronor 2,608,284,
bör alltså den 1 Juli 1883 utgöra vinsten af konverteringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.