Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48

1883-05-26 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1883:48, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

1

N:o 48.

Aiik. till Riksd. Kansli den 2G Maj 1883, kl. 1 e. m,

Utlutande, i anledning af väckta motioner om nedsättning af

annuiteterna a de till vissa enskilda jernvägsanläagnin9av

lemnade låneunderstöd af statsmedel.

(R. A.)

Uti väckta och till Stats-Utskottet remitterade motioner har föreslagits,

inom Första Kammaren af Herr R. Törnebladh, med hvilken

Herrar G. Wennerberg, Grefve K. Posse, II. P. W. Galen, Friherre E. von

Vegesack, A. de Maré, J. S. Nisser, E. Carleson, F. Richter, E. Königsfeldt,

C. T. Svanberg, J. M ankel f Grefve R. De la Gardie, C. Ekman,

iV. Fosser, Grefve 6’. E. Piper, A. MfeAn, i?. Rääf och F. fora Pos£

instämt (motion N:o 20), och inom Andra Kammaren af Herrar A. J. Lyth,

Grefve F. Sparre, t/öwz Andersson i Jönvik, Carl Magni, C. I. Bengtsson,

./. Jonasson, C. J. Svensen, B. Lindgren, A. Af. *S. Lundberg, J. F. Carlsson,

Emil Key, A. Fr. Petersson, P. Larsson, Pärs Börjesson, Aug. Bokström,

Victor Ekenman och .P P. Nilsson (motion N:o 77), att å de till

jernvägarne Vislanda—Bolmen, Hnltsfred—Vestervik, Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo,

Visby—Hemse, Varberg—Borås och Ivrylbo—Borlänge

lemnade låneunderstöd af statsmedel måtte från och med 1884

beräknas 4 | procent ränta och | procent amortering.

Till stöd för detta förslag hafva motionärerne anfört, att då Riksgäldskontorets

försträckningar till jern vägsbolagen uteslutande haft till

syftemål att genom bidrag af statsmedel befordra och möjliggöra jernvägsanläggningar

i riket till det allmännas gagn och nytta, och således icke

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd. 38 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtsliottets Utlåtande N:o 48.

att genom lemnade försträckningar bereda staten någon omedelbar

penningvinst, och då för samtliga de jernvägar, hvilka till ofvannämnda

ändamål erhållit lån af det statsunderstöd, som vid 1870 års riksdagbeslutades,

nemligen

Vislanda—Bolmen,

Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo,

Hultsfred—Vestervik,

Visby— Hemse,

Varberg—Borås och

Krylbo— Borlänge,

enligt upprättade kontrakt vid lånens lemnande vore stadgad en räntefot

af 5 procent och en amortering af 1 procent, summa annuitet af G

procent; — men de enskilda jernvägsföretag, hvilka erhållit statsunderstöd

af de vid 1881 års riksdag anvisade 5 millioner kronor, icke blifvit

ålagda högre ränta än 4 \ procent och \ procent amortering, summa

5 procent, och

då vidare Riksgäldskontoret genom konvertering af största delen

af den äldre statsskulden numera lyckats nedbringa den årliga annuiteten

icke obetydligt under hvad förut för statens egna upplåningar erlagts;

så torde, enligt motionärernas åsigt, billigheten tala för att ofvannämnda

enskilda jernvägar icke fortfarande nödgades erlägga en större

årlig utgift för statens försträckningar till dem, än hvad senare tillkomna

enskilda jernvägsföretag behöfde vidkännas, allrahelst som här

ifrågavarande jernvägsanläggningar, efter hvad nogsamt vore kändt,

tillkommit under mycket brydsamma tider, samt under första åren af

sin tillvaro haft att kämpa med ogynsamma konjunkturer och deraf

betingad minskad person- och godstrafik, utsträckande menliga följder

in i det närvarande för dessa jomvägars ekonomiska utveckling.

Vidare har i en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 85) Herr G. af Trolle, med hvilken Herr M.

Arhusiander instämt, under åberopande af de skäl, Herr Törnebladh i

sin motion anfört, föreslagit att Riksdagen, i fall sagda motion vunne

bifall, ville medgifva nedsättning i årliga räntan till fyra och eu half

procent och amorteringen till en half procent för jemväl de låneunderstöd,

som lemnats och återstodo för jernvägsanläggningarne mellan

Vexiö och Karlskrona, Krylbo och Norbergs jernmalmfält, Sundsvall

och Torpshammar, Upsala och Gefle in. m. samt Ludvika och Kils

station å nordvestra stambanan.

Öfver dessa motioner har Utskottet begärt Fullmäktiges i Riksgäldskontoret

yttrande, hvarvid Utskottet tillika anhållit att, till ledning

vid frågans bedömande, erhålla uppgift i vissa, särskildt angifna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stals- Utskottets Utlåtande N:o 48.

3

afseenden; hvarjemte Utskottet i sammanhang härmed anhållit om utredning

angående vinsten af den verkstälda konverteringen af åtskilliga

äldre statslån.

Då för de begärda upplysningarnas lemnande erfordrades särdeles

vidlyftiga och tidsödande uträkningar, till stor del af beskaffenhet att

endast af en vetenskapsman med insigt i den högre aritmetiken kunna

utföras, anmodade Herrar Fullmäktige Professoren Hj. Holmgren att,

med ledning af från Riksgäldskontoret erhållna uppgifter, verkställa

desamma.

Professoren Holmgrens i anledning häraf den 16 nästlidne April

till Fullmäktige aflåtna skrifvelse med tillhörande bilagor hafva Fullmäktige

med skrifvelse af den 26 i samma månad till Stats-Utskottet

öfverlemnat, med undantag endast af Bil. F, innehållande en tabell,

som upprättats under förutsättning att 1868 års 5 procent statslån icke

blefve konverterad! och hvilken alltså, då, enligt sedermera fattadt och

för Riksdagen anmäldt beslut, konvertering af nämnda lån under året

kommer att ega rum, ej innehåller någon på saken inverkande upplysning.

Som Professoren Holmgrens skrifvelse jemte dertill hörande, till

Utskottet öfverlemnade uträkningar äro i hög grad upplysande, så väl

beträffande den nu föreliggande frågan som angående statsskulden i

dess helhet, har Utskottet ansett sig böra vid detta utlåtande såsom

bilagor foga berörda skrifvelse och uträkningar.

I sin ofvanomförmälda skrifvelse anföra Fullmäktige följande:

»Vid yttrandes afgifvande i förevarande ämne få Fullmäktige till

en början meddela nedanstående uppgift om så väl det ursprungliga som

det vid 1882 års slut återstående beloppet af de lån till enskilda jernvägsbolag,

som i ofvanomförmälda motioner afses, samt om beloppet af

den årliga annuiteten å dessa lån, beräknad dels, enligt nu för dem

gällande bestämmelser, till sex procent af den ursprungliga, beviljade

lånesumman, dels till endast fem procent af densamma:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

Jernväg.

Karlkrona—Vexiö ..............

Beviljadt låne- belopp, af 1871

års anslag.

Återstående

skuld vid 1882

års slut.

Annuitet efter

sex procent.

Annuitet efter

fem procent.

2,600,000

2,456,333

156,000

130,000

Krylbo—Norberg.................

406,000

378,384

24,360

20,300

Upsala—Margretehill .........

500,000

472,371

30,000

25,000

Sundsvall—Torpshammar..

1,494,000

1,411.447

89,640

74,700

Ludvika—Kild ....................

5,000,000

5,000,000

300,000

250,000

V estervik — Åtvidaberg—

Bersbo ........................

af 1876 års

anslag:

1,865,000

1,865,000

111,900

93,250

Hultsfred—Vestervik ........

1,750,000

1,750,000

105,000

87,500

Vislanda—Bolmen ...............

785,000

785,000

47,100

39,250

Visby—Hemse.......................

500,000

500,000

30,000

25,000

Varbere;—Borås.....................

2,600,000

2,600,000

156,000

130,000

Krylbo—Borlänge.................

2,500,000

2,375,000

150,000°

125,000°

(af hvilket sistnämnda lån

°) Obs.

annuiteten

beräknad

å hela den

endast 2,375,000 kronor

ännu lyftats)

beviljade lånesumman, hvaraf 125,000 kro-

nor dock ännu ej lyftats.

Skilnaclen i annuitetsbelopp, beräknade efter sex eller efter fem

procent, å samtliga de ifrågavarande lånebeloppen, räknadt från den

tid då, enligt meddelade bestämmelser, full annuitet inträder, utgör

således 200,000 kronor, deraf 100,000 kronor för de lån, som utbetalts

ur 1871 års anslag, och 100,000 kronor för de lån, som anvisats till

utgående från 1876 års anslag.

Utskottets förfrågan i punkten l:o af dess skrifvelse om det belopp

hvarmed och den tid hvarunder statens inkomster skulle genom

bifall till motionerna minskas, samt om den af ett bifall till motionerna

föranledda utsträckning af ifrågavarande låneunderstöds förräntande och

amortering, besvaras genom Herr Professoren Holmgrens skrifvelse med

bilagor.

Med anledning af Utskottets fråga i punkten 2:o, huruvida några

vissa statslån kunna anses hafva blifvit för anskaffande af medel till

de i motionerna omförmälda försträckningar använda, få Fullmäktige

meddela, att visserligen af de medel, som influtit å de under tiden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

o

upptagna, 1872, 1875, 1876 och 1878 års statslån samt 1880 års statslåns

l:sta emission, erforderliga belopp blifvit för berörda ändamål

disponerade, men derjemte fästa Utskottets uppmärksamhet derå att,

då Riksgäldskontorets lånerörelse hufvudsakligen afsett beredande af

tillgångar till utgifter för statens egna jernvägsbyggnader, det ej är

möjligt att bestämma, om och i hvilken mån hvarje särskild!, af de

nu uppräknade statslånen kan anses hafva för utlåning till enskilda

jernvägsbolag tagits i anspråk.

Den effektiva räntan så väl å nyssnämnda statslån som i medeltal

å den fonderade statsskulden i dess helhet, hvilken senare ränta

punkten 3:o af Utskottets skrifvelse afser, utvisas af Bilagan G till

Herr Professoren Holmgrens skrifvelse.

Till svar å Utskottets frågor under punkterna 4:o, 5:o och 6:o

få Fullmäktige hänvisa till Herr Professoren Holmgrens uträkningar;

och få Fullmäktige härvid endast, fästa uppmärksamheten derå, att i

dessa uträkningar sättet för liqviderande af den ränta, med hvars erläggande

anstånd enligt § 5 mom. 2, 4:o b) af 1876 års reglemente

för Riksgäldskontoret blifvit, medgifvet, antagits blifva detsamma som

stadgas i § 15, 4:o b) af det år 1881 för Riksgäldskontoret utfärdade

reglemente.

I punkten 7:o framställer Utskottet, den förfrågan, om någon

skilnad i fråga om stäld säkerhet för medlens återbekommande förefinnes

mellan de i motionerna omförmälda försträckningar och de lån

till enskilda jernvägar, hvilka blifvit senare än dessa försträckningar

beviljade. I detta afseende få Fullmäktige erinra, att, sedan inteckning

i jernväg blifvit genom Kongl. förordningen den 15 Oktober

1880 möjliggjord, 1881 års Riksdag såsom vilkor för lån till enskilda

jernvägar ur det af samma Riksdag beviljade anslag å 5,000,000

kronor föreskref rätt för staten att erhålla första inteckning för sin

fordran. Enahanda förmånsrätt har ock genom faststälda inteckningar

blifvit, Riksgäldskontoret beredd för dess fordringar i följande, nu

ifrågavarande jernvägar, nemligen Carlskrona—Yexiö, Ludvika—Kihl,

Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo, Hult,sfred—Vestervik, Vislanda—Bolmen,

Visby—Hemse och Varberg—Borås; och kommer inteckning med

bästa förmånsrätt att Riksgäldskontoret beviljas äfven i jernvägen

Krylbo—Borlänge, så snart denna jernväg lagfarits, hvilket ännu ej

skett.

Beträffande åter öfriga, här ofvan omförmälda jernvägar, nemligen

Krylbo—Norbergs, Upsala—Margretehills och Sundsvall—Torphammars,

förekommer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

att i Krylbo—Norbergs jernväg inteckning faststälts, utom förståtens

fordran, jemväl för två obligationslån, ett af år 1873 å 300,000

kronor och ett af år 1878 å 100,000 kronor, utan att bättre rätt staten

tillförsäkrats;

att i Upsala—Margretéhills jernväg intecknats, förutom statslånet,

tre obligationslån, ett af år 1872 å 3,300,000 kronor, ett af år 1878 å

1,000,000 kronor och ett af år 1879 å 2,500,000 kronor; varande statens

bättre rätt uttryckligen förbehållen för de två senare obligationslånen,

men icke för det af år 1872; samt

att i Sundsvalls jernväg, som ännu ej lagfarits, inteckning sökts

ej endast för statslånet, utan äfven för ett obligationslån af år 1879 å

600,000 kronor; varande i obligationerna för detta lån angifvet, att

jernvägen utgör underpant för detsamma, “dock utan förnärmande af

den underpantsrätt, som tillkommer staten“ för dess fordran.

På frågan om säkerheten torde i viss mån inverka förhållandet

mellan kostnadsbeloppet för jernvägens anläggning och statslånet; och

få Fullmäktige fördenskull med ledning af Väg- och Vatten byggnadsstyrelsens

embetsberättelse!- för åren 1872 och 1879, meddela följande

tabell:

Jernväg.

Carlskrona—V exiö.........................

Krylbo—Norberg .........................

Upsala—Margretehill ...................

Sundsvall—Torpshammar ..........

Ludvika—Kild ...............................

Vester.vik—Åtvidaberg—Bersbo

Hultsfred—Vestervik ...................

Vislanda—Holmen ........................

Visby—Hemse ..............................

Varberg—Borås ............................

Krylbo—Borlänge .........................

Beräknad

kostnad.

Beviljadt

statslån.

Förhållande i

procent mellan

beräknad kost- nad och be vilj adt

statslån.

5,028,418

2,600,000

51,70.

967,400

406,000

41.06.

4,803,000

500,000

10,41.

2,241,100

1,494,000

66,66.

15,000,000

5,000,000

33,33.

3,250,000

1,865.000

57,38.

3,139,000

1,750,000

55,76.

1,612,000

785,000

48,70.

1,330,000

500,000

37,59.

4,426,000

2,600,000

58,74.

4,193,000

2,500,000

59,62.

Beträffande vinsten af konverteringen af 1858, 1860, 1861 och

1864 års 4| procent lån samt 1866 och 1868 års 5 procent lån tillåta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48. 7

Fullmäktige sig’ hänvisa till Herr Professoren Holmgrens skrifvelse och

den vid samma skrifvelse fogade bilagan H. Då intetdera af dessa lån

användts till de i motionerna omförmälda försträckningar, synes konvertenngen

ej kunna på den nu föreliggande frågan utöfva omedelbar

inverkan.

I fråga om de i motionerna väckta förslag få Fullmäktige slutligen

anföra, att Fullmäktige visserligen dela den åsigt, att staten ej

vid försträckningar af förevarande beskaffenhet bör bereda sig vinst

på det enskilda företagets bekostnad. Men, såsom af den gjorda utredningen

framgår, uppkommer på de ifrågavarande lånen ej nåo-011

vinst för staten. Den effektiva ränta af resp. 4,13 och 4,23 procent,

som bolagen 1 sjelfva verket till staten utgöra, är lägre än den effektiva

så väl medelräntan å statsskulden i dess helhet som ock ränta på

hvart och ett af de särskilda statslån, som upptagits under tiden för de

al motionärerne omförmälda försträckningars utbetalning. Fullmäktige

kunna alltså^ ej tillstyrka den föreslagna räntenedsättningen.

. Hvad åter amorteringen angar, visa de härkos öfverlemnade utraknmgarne,

att, medan lånen till ifrågavarande enskilda jernvägsbolag.

enligt nu gällande bestämmelser, skola slutbetalas under åren 1913?

1914, 1918, 1922 och 1924, den allra största delen af den nuvarande

statsskulden ej slutligen amorteras förr än åren 1928, 1930 och 1936.

Lattnaden för statsverket af det bidrag till statsskuldens förräntning

och amortering, som genom de ingående annuiteterna å lån till enskilda

jern vagar m-hålles, är som bekant ganska betydlig. Den effektiva räntan

å ifrågavarande lan är visserligen, såsom visats, något lägre än

den, staten sjelf vidkännes; men då annuiteterna å dessa lån, äfven i

den man de innefatta aterbetaldt kapital, användas såsom bidra»- till

bestridande af eu löpande utgift, som eljest skulle i likhet med öfriea

statsutgifter af skattemedel utgå, synes denna olägenhets fortvaro under

något längre tid mer än uppvägas af den vida större lättnad,

som uppkomme derigenom att medel af förevarande beskaffenhet något

längre utestode, och ränta a dem under den sålunda utsträckta tid fortfarande

till staten mginge. Fullmäktige anse det således vara en ej

nnga, om än först 1 en framtid inträdande fördel, om det kunde medgdvas

de 1 motionerna afsedda enskilda jernvägsbolag, hvilka sådant

önskade,_ att, med räntans bibehållande vid nu stadgad räntefot, genom

nedsättning med en half procent 1 annuiteten i dess helhet något utsträcka

liden för lånens amortering.“

Utskottet får till början meddela, att Riksdagen, beträffande ränta

och amortering a låneunderstöd till enskilda jernvägar, meddelat föl
lande

bestäm me «er

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 48.

för län ur 1871 års anslag:

att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem

för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

att räntefrihet finge beviljas för högst tre år, dock icke utöfver

ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast

skulle vara färdig och för trafik öppnad;

att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

för lån ur 1876 års anslag:

att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem

för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläggande

medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den

dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara

färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden

af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning

af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för

sin försträckning blefve till fullo godtgjordt;

att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig och

för trafik öppnad;

och för län ur 1881 års anslag:

att annuiteten skulle beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra

och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör

afbetalning derå;

att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläggande

medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag,

då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig

och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars

erläggande anstånd sålunda medgifvits, till staten inbetalas, sedan genom

de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 48.

9

stånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter

nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfores så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då,

enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig

och för trafik öppnad.

Såsom Fullmäktige i sin skrifvelse erinrat, har vid uträkningarnes

verkställande antagits, att sättet för liqviderande af den ränta, med

hvilken uppskof beviljats, skulle för lån ur 1876 års anslag blifva detsamma

som af Riksdagen stadgats för lån ur 1881 års anslag.

Af Fullmäktiges yttrande och den i öfrigt verkstälda utredningen

har Utskottet funnit det framgå, att, då intetdera af de särskilda statslån,

hvilka upptagits under tiden för de af motionärerne omförmälda

försträckningars utbetalning, blifvit konverteradt, vinsten af den verkstälda

konverteringen alltså ej kan på den nu föreliggande frågan utöfva

omedelbar inverkan samt att — då i betraktande tages värdet af

den räntefrihet, som förunnats lån ur 1871 år anslag, äfvensom värdet

af det anstånd med räntas erläggande, som beviljats för lån ur 1876 års

anslag — den effektiva ränta af respektive 4,13 och 4,23 procent, som

för dessa lån utgöres, är lägre än den effektiva så väl medelräntan å

statsskulden i dess helhet, hvilken medelränta efter konvertering af

1868 års lån kommer att utgöra 4,6462 procent, som ock räntan å

hvart och ett af de lån, som upptagits under tiden för ifrågavarande

försträckningars utbetalning.

Vid sådant förhållande .har Utskottet, lika med Fullmäktige, ej

ansett sig kunna förorda bifall till motionerna i hvad de afse nedsättning

af den bestämda räntefoten fem procent.

Deremot har Utskottet funnit sig ega giltig anledning att föreslå

medgifvande för de jern vägsbolag, som deraf vilja begagna sig, att

minska amorteringsprocenten från en till en half procent. Beträffande

verkan af ett sådant medgifvande har Professoren Holmgren, efter sin

härhos fogade skrifvelses afgifvande, uppå anmodan upprättat följande

tabell:

»Om de lån, för hvilka amorteringsplaner beräknats, från och

med ar 1883—1884 skulle amorteras genom en annuitet uppgående

till 5 i procent af det ursprungliga kapitalet och den löpande räntan

beräknas fortfarande efter 5 procent, så skulle statens inkomster under

amorteringen af dessa lån, jemförda med hvad de enligt nu gällande

bestämmelser skulle blifva, ställa sig sålunda:

Bih. till Bilcsd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Åfd. 38 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.

Minskning i inkomster skulle uppkomma

under år 1884 med ................................

„ „ 1885 — 1913 med...................

,, „ 1914 med ...............................

Derefter skulle en tillökning i

imder år 1915—1918 med

„ • „ 1919—1920

„ „ 1921

„ „ 1922

» « 1923

1924—1928

1929

1930—1932

kronor 74,500,

99,375,

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

1934-

1936

-1935

n

75,015.

inkomster uppkomma

kronor 200,625,

„ 499,000,

„ 478,000,

„ 646,000,

„ 519,000,

„ 818,000,

„ 582,000,

„ 543,000,

„ 490,000,

„ 274,000,

„ 200,000,

samt möjligen ett mindre belopp år 1937.»

Som bekant eger, enligt § 38 af det för Riksgäldskontoret nu

gällande reglemente, Riksgäldskontoret att i mån af behof från Statskontoret

utbekomma de i riksstaten till utgående från Riksgäldskontoret

förslagsvis uppförda anslag till, bland annat, annuiteter och räntor,

efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

och uppföres i riksstaten nämnda förslagsanslag endast till

det belopp, det utgör efter afdrag af samma rånte- och kapitalbetalningar.

Ju större dessa äro, dess mindre blir således skattebehofvet.

Ätt detta minskas med de till Riksgäldskontoret ingående ej blott

rånte-, utan äfven kapitalbetalnmgar må visserligen förklaras deraf att

i förslagsanslaget å riksstaten ingår ej endast ränta, utan äfven amortering

å statsskulden, men härvid torde i allt fall ett synnerligt afseende

böra fästas å den af Fullmäktige anförda omständighet, att,

enligt nu gällande bestämmelser, ifrågavarande lån till enskilda jernvägar

slutbetalas ej ringa tid före slutliga amorteringen af största delen

af den nuvarande statsskulden.

Professoren Holmgrens ofvanintagna tabell utvisar ock, att den

minskning i statsinkomst, som under åren 1884—1914 skulle uppkomma

genom amorteringens nedsättning med ^ procent, är ringa i

jemförelse med den ökade inkomst under åren 1915—1936, som af

åtgärden skulle blifva en följd.

Som likväl en förändring af amorteringssättet måste vara beroende

af bolagens eget medgifvande, samt ett och annat jernvägsbolag

till äfventyrs kan finna bördan för framtiden af en förlängd amortering,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande Njo 48.

11

med deraf följande fortsatta ränteliqvider, vara större än som motsvaras

af den för hvarje särskildt bolag jemförelsevis ringa lättnaden under

den närmare framtiden, torde det vara erforderligt, att viss kortare tid

stadgas, inom hvilken vederbörande bolag, som önskar åtnjuta amortcringsnedsättningen,

bör derom hos Riksgäldskontoret göra anmälan.

Det återstår för Utskottet att tillägga, att amorteringstiden för

lån ur 1881 års anslag, i motsats till lånen ur nu ifrågavarande 1871

och 1876 års anslag, i det allra närmaste motsvarar amorteringstiden

för den skuld, som staten iklädt, sig för beredande af tillgång till utbetalning

af dessa, ur 1881 års fond anvisade lån, samt att räntefoten

för de lån till enskilda jern vägsanläggningar, hvilka utlemnats före

bildandet af 1871, 1876 och 1881 års lånefonder, utgör högst fyra, för

ett lån tre och för tvenne lån endast två procent.

På grund af hvad här ofvan anförts och i öfverensstämmelse med

den af Fullmäktige i Riksgäldskontoret uttalade åsigt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Herrar Törnebladhs,

Lyths m. fl. och af Trolles förevarande motioner,

att Riksdagen medgifver, att de enskilda jernvägsaktiebolag,

hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876

årens Riksdagar beviljade anslag å tillhopa 20,000,000

kronor, må, om de sådant önska och före utgången

af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

göra anmälan, återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret

på sådant sätt, att annuiteten skall,

utan rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de

bolag, för hvilka full annuitets erläggande inträdt före

1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år,

och, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets

erläggande icke före 1884 års ingång inträdt, för tiden

från och med det att skyldigheten till sådan annuitets

erläggande tager sin början, beräknas till fem

och en half procent å ursprungliga lånebeloppet, af

hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta

å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör kapitalafbetalning

derå.

Stockholm den 26 Maj 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.

Särshildt yttrande:

af Herr R. Törnebladh, som anfört: “Då de af sakkunnig man

verkstälda uträkningarna visa, att statens medelränta ännu icke hunnit

nedgå under 4,64 proc., har jag icke ansett mig för närvarande kunna

påyrka räntenedsättning å de ifrågavarande jernvägslånen. En sådan

torde dock i en icke aflägsen framtid kunna och böra ske, allrahelst

om bolagen erhålla och begagna sig af rätten att erlägga endast en

half procent årligen i amortering. Härigenom skall nemligen åt staten

beredas en betydande fördel, hvars omfattning framgår af de å sidan

10 införda beräkningarna angående eventuel minskning och tillökning

i inkomster för staten. För vinnande af en sådan fördel kunde staten

utan svårighet medgifva någon räntenedsättning, i synnerhet som för

åtskilliga andra jernvägsanläggningar räntefoten blifvit bestämd till

4, 3 eller till och med 2 procent. I sakens närvarande skick förenar

jag mig emellertid i den af Utskottet gjorda hemställan.44

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

13

Till ferrar fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Härmed får jag vördsamt öfverlemna de beräkningar, jag på grund

af lemnade uppgifter utfört i ändamål att tjena till ledning för besvarandet

af Stats-Utskottets skrifvelse till Herrar Fullmäktige af den 7 Februari

1883.

Till besvarande af frågan under l:o i Stats-Utskottets skrifvelse

bar jag beräknat amorteringstabeller för kapital-återstoderna efter inbetalningarne

under år 1883 å de ifrågavarande lånen, hvarvid jag sammanslagit

till en summa sådana lånebelopp, som efter samma vilkor amorteras

under samma tid (bilagor: A, B, C, D och E).

Af dessa tabeller följer nu först såsom svar å frågan »om det belopp

hvarmed och den tid hvarunder statens inkomster skulle genom

bifall till motionerna minskas»:

att under år 1884 denna minskning skulle komma att utgöra kronor 149,000.

» » » 1885—1913 » » » » » » 198,750.

» » » 1914 » » » » » » 174,390.

Derefter skulle uppkomma en årlig statsinkomst, hvilken skulle

komma att uppgå

under åren 1915—1918 till................. kronor 101,250

» » 1919—1921 » » 401,250

» » 1922—1923 » » 695,250

» » 1924—1925 » » 973,450

»‘ » 1926—1932 » » 743,750

» » 1933—1936 » » 493,750

» » 1937—1939 » » 248,750,

samt ett mindre belopp år 1940.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-TJtsliottets Utlåtande N:o 48.

Beträffande frågan om den utsträckning af amorteringstiden, hvartill

ett bifall till motionerna skulle föranleda, torde här vara tillräckligt

nämna, att amorteringstiden för de särskilda lånen skulle komma att

förlängas med 10 till 16 år, det sistnämnda för lånen till jernvägarne

Varberg—Borås och Ivrylbo—Borlänge, hvilkas slutamortering nu skulle

komma att uppskjutas från år 1924 till år 1940. Öfriga frågor i denna

punkt l:o besvaras direkt af amorteringsplanerna.

De frågor, som förekomma under 2:o, 3:o, 4:o och 5:o i Statsutskottets

skrifvelse, besvaras direkt, för så vidt de afse den fonderade

statsskulden, af bilagorna F och G; den fråga i 5:o, som afser de i

motionerna omförmälda försträckningarne, besvaras af de i bil. A—E å

amorteringsplanerna gjorda anteckningarne. Härvid erinras, att jag ej

erhållit någon uppgift om hvilka de statslån äro, som särskildt omförmälas

i 2:o.

För att besvara frågan i 6:o om värdet af den räntefrihet, som

blifvit för vissa lån beviljad, har jag gjort en beräkning för låneunderstödet

till jernvägen Karlskrona—Vexiö, hvilken ledt till det resultat, att

detta lån är jemförligt med ett vanligt amorteringslån, för hvilket en

effektivränta efter 4,13 °/0 betalas.

Som vilkoren för de öfriga lån, för hvilka 3 års räntefrihet var

beviljad, äro i det närmaste de samma, så att de för ett och annat bland

dem ställa sig något fördelaktigare och för de öfriga något ofördelaktigare

än för det ifrågavarande, så torde en särskild beräkning för hvart och

ett af dessa ej vara behöflig. Deremot torde det vara nödigt att närmare

angifva beräkningsgrunden genom att direkt verificera föregående,

på en temligen omständlig räkning grundade tal. Detta kan nu ske

sålunda:

Ursprungliga lånesumman var 2,600,000 kronor. Amorteringen började

den XV 1878 och skall fortfarande verkställas genom en annuitet

af 6 % å det ursprungliga beloppet, d. ä. 156,000 kronor, af hvilka

5 °/0 ränta å oguldet kapital först godtgöres, hvarefter återstoden utgör

amortering. På detta sätt amorteras lånet under 36,73 6 år. — De efterskänkta

räntornas sammanlagda belopp, beräknadt efter 5 % och utan

all beräkning af ränta derå, är i Riksgäldskontorets räkenskaper uppfördt

med kronor 379,046,30.

Antaga vi nu att staten beräknat de efterskänkta räntornas värden

samt ränta derå från förfallodagarne efter endast 4,13 °/0, så skulle deras

sammanlagda belopp vid amorteringstidens början den x1o 1877 uppgått till

kronor 348,577.

Öfverskottet af de intill samma tidpunkt (den 1877) verkligen inbe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.

15

talda 5 % räntornas värden utöfver det belopp, hvartill motsvarande

4, 1 3 °/0 räntor skulle uppgått, utgör

kronor 30,708.

Dragés nu detta tal från det föregående, så måste återstoden

kronor 317,869

den -jV 1877 representera det kapitaltillskott, som motsvarar räntornas

efterskänkande, då dessa beräknas efter blott 4,13 °/0. Det lån, som nu

skall börja amorteras, är alltså i verkligheten

2,600,000 + 317,869 = 2,917,869.

Denna amortering skall nu verkställas genom en annuitet af

kronor 156,000

under en amorteringstid af 36,736 år. Beräknar man den emot en sådan

amortering af

kronor 2,917,869

svarande räntefoten, så är denna

4,13 °/0.

Då nu inga extra omkostnader antagas betunga lånet, är detta alltså

jemförligt med ett vanligt amorteringslån, för hvilket denna effektivränta

betalas.

För att besvara frågan om värdet af det anstånd med räntors

erläggande, som blifvit andra lån beviljadt, har jag gjort det antagandet,

att godtgörelse för dessa räntor till sist skulle komma att lemnas på det

sätt, att, sedan det nominella lånebeloppet vore slutamorteradt, annuiteten

fortfore att utgå så länge, att äfven dessa räntors belopp, utan all beräkning

af ränta derå, vore godtgjordt. Om man då erinrar sig, att närvarande

värdet af en summa, som förfaller först efter 37 år, efter en

räntefot af 5 °/° uppgår till icke fullt £ af densamma, så är utan all

räkning tydligt, att vilkoren för dessa lån icke äro synnerligen ofördelaktigare

än för de förra. Jag bar emellertid på likartade grunder med

dem, jag i det föregående för lånet till Karlskrona—Vexiö-banan användt,

gjort en beräkning för lånet till jernvägen Varberg—Borås och dervid

funnit detta lån jemförligt med ett vanligt amorteringslån, hvars effektivränta

utgår efter

4,2 3 °/0.

Slutligen har Stats-Utskottet anhållit om utredning af vinsten af

den redan verkstälda konverteringen. En sådan utredning har jag en

gång förut på anmodan af Herrar Fullmäktige utfört, hvars resultat finnes

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

infördt i Riksdagens Revisorers berättelse för år 1880. Som denna utredning

väsentligen grundar sig på den effektiva räntan för 1880 års

lån, hvilken under olika antaganden på förhand alternativt beräknades

till 4,348 °/0 och 4,330 % (för 2 halfår), så kunde hända, att sedermera

vid försäljningen af obligationerna intetdera alternativet blef nöjaktigt

öfverensstämmande med verkligheten. Till grund för undersökningen

af detta förhållande har jag från Riksgäldskontor erhållit den uppgift,

att oförutsedda kursförluster uppkommit, men att deremot stämpelafgiften

blifvit betydligt mindre än på förhand antogs. Resultatet hade emellertid

blifvit, att för sålda obligationer till ett nominelt värde af

kronor 70,785,000

har med afdrag af stämpelkostnaden erhållits

kronor 66,838,625.

Detta resultat motsvarar en verklig emissionskurs af

94,42 48 %,

hvilken icke nämnvärdt skiljer sig från den emissionskurs af

94,425 °/0,

som motsvarar det första af de ofvan oförmälda alternativen. Som nu

öfriga bestämmelser för lånet kunna anses vara oförändrade, så följer

att lånets effektivränta blef

4,3 4 8 °/o>

och att således »utredningen af vinsten af den redan verkstälda konverteringen»

blir densamma som, under detta antagande för effektivräntan,

är förut lemnad.

Då jag var färdig med den i det föregående lemnade redogörelsen,

erhöll jag genom Herrar Deputerade en anmodan att beräkna vinsten

af 1868 års låns konvertering den 1 nästkommande Juli genom en 3:dje

emission af 1880 års lån. Härigenom har aflemnandet af min redogörelse

blifvit ytterligare fördröj dt.

En följd af denna nya fråga blef beräkningen af en ny tabell

öfver den fonderade statsskulden (bil. G). Reräkningen af effektiva räntan

af denna 3:dje emission af 1880 års lån samt deraf följande beräkning

af vinsten genom konverteringen innehålles i bil. H.

Stockholm den 16 April 1883.

Hj. Holmgren.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.

17

Bil. A.

Amorteringsplan för sammanlagda kapital-återstoderna efter den ^ 1883 af

statens låneunderstöd för jernvägarne Vexii)-—-Karlskrona, Sundsvall—Torpshammar

och Upsala—Gefle, under antagande att sammanlagda annuitetsbeloppet

utgår med kronor 229,700, af hvilka 41 °/0 ränta erlägges på oguldet kapital och

återstoden är kapitalafbetalning.

Betalningstermin.

Kapital-återstod.

Årsränta å 4J "/

0*

Amortering.

iV 1884

4,281,520

11

192,668

; 40

37,031

60

1885

4,244,488

41

191,001

99

38,698

01

1886

4,205,790

50

189,260

67

40,439

43

1887

4,165,351

07

187,440

i 80

42,259

20

1888

4,123,091

87

185,539

13

44,160

87

1889

4,078,931

183,551

90

46,148

10 ,

1890

4,032,782

90

181,475

23

48,224

77

1891

3,984,558

13

179,305

12

50,394

88 !

1892

3,934,163

25

177,037

35

52,662

65 i

1893

3,881,500

60

174,667

53

55,032

47

1894

3,826,468

13

172,191

05

57,508

9 3

1895

3,768,959

20

169,603

10

60,096

84

1896

3,708,862

36

166,898

81

62,801

19

1897

3,646,061

17

164,072

75

65,627

2 5

1898

3,580,433

92

161,119

63

68,580

47

1899

3,511,853

45

158,033

41

71,666

59

1\1 1900

3,440,186

86

154,808

41

74,891

59

1901

3,365,295

27

151,438

29

78,261

71

1902

3,287,033

56

147,916

51

81,783

49

1903

3,205,250

07

144,236

26

85,463

75

1904

3,119,786

22

140,390

28

89,309

72

1905

3,030,476

60

136,371

45

93,328

55

1906

2,937,148

05

132,171

66

97,528

34

1907

2,839,619

71

127,782

89

101,917

1 1

1908

2,737,702

6 0

123,196

62

106,503

38

1909

2,631,199

22

118,403

97

111,296

03

1910

2,519,903

19

113,395

64

116,304

36

1911

2,403,598

83

108,161

9 5

121,538

05

1912

2,282,060

78

102,692

7 4

127,007

26

1913

2,155,053

52

96,977

41

132,722

5 9

1914

2,022,330 1

9 3

91,004 1

89

138,695

11

Transport

2,397,884

29

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 4 Samt. 1 Afd. 38 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

Betalningstermin.

Kapital-återstod.

Årsränta ä 4?2 °{

0‘

Amortering.

Transport

2,397,884

29 i

TT7 1915

1,883,635

82

84,763

61

144,936

3 9

1916

1,738,699

4 3

78,241

47

151,458

53

1917

1,587,240

1)0

71.425

84

158,274

1 6

1918

1,428,966

74

64,303

50

165,396

50

1919

1,263,570

24

56,860

66

172,839

34

1920

1,090,730

90

49,082

89

180,617

11

1921

910,113

79

40,955

12

188,744

88

1922

721,368

91

32,461

60

197,238

40

1923

524,130

51

23,585

87

206,114

13

1924

318,016

38

14,310

74

215,389

26

1925

102,627

12

4,618

22

102,627

12

Summa

4,281,520

11

Anm. Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser utgår amorteringstiden

den 1914.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stcits-Utskottets Utlåtande N:o 48.

19

Bil. B.

Ämorteringsplan för kapital-återstoden efter den $ 1883 af statens låneunder)AonA°r

Krylbo—Norbergs jernväg, under antagande att annuiteten utgör kronor

300 af hvilka 4| % ränta erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalal

betalning.

J Betalningstermin.

Kapital-återstod.

Årsränta å 4.J °/0.

Amortering.

1- 1884

372,943

45

16,782

45

3,517

1885

369,425

90

16,624

16

3,675

84

1886

365,750

06

16,458

76

3,841

{ 25

1887

361,908

81

16,285

8 9

4,014

! 1 1

1888

357,894

70

16,105

26

4,194

i 7 4

1889

353,699

96

15,916

i 50

4,383

: 50

1890

349,316

4 6

15,719

24

4,580

7 6

1891

344,735

70

15,513

1 11

4,786

j 89

1892

339,948

j 81

15,297

70

5,002

! 3 0

1893

334,946

5!

15,072

i 5 9

5,227

4 1

1894

329,719

10

14,837

| 3 6

5,462

1895

324,256

46

14,591

! o 4

5*708

j 4 6

1896

318,548

—

14,334

66

5,965

: 3 4

1897

312,582

66

14,066

21

6,233

! 7 9

1898

306,348

87

13,785

70

6,514

3 0

1899

299,834

57

13,492

o 6

6,807

4 4

| 1900

293,027

13

13,186

22

7,113

7 8

1901

285,913

35

12,866

10

7,433

90

1902

278,479

46

12,531

68

7,768

4 2

1903

270,711

03

12,182

_

8,118

1904

262,593

03

11,816

69

8,483

3 1

1905

254,109

72

11,434

94

8,865

06

1906

245,244

66

11,036

01

9,263

99

1907

235.980

67

10,619

13

9,680

87

1908

226,299

80

10,183

49

10,116

5 1

1909

216,184

29

9,728

29

10,571

71

1910

205,612

68

9,252 !

57

11,047

4 3

1911

194,565

15

8,755 j

43

11,544 j

67

1912

183,020

68

8.235

93

12,064

07

1913

170,956

51

7,693

04

12,606

96

1914

158,349

65

7,125

7 3

13,174

27

1915

145,175

28

6,532

89

13,767

11

1916

131,408

17

5,913

3 7

14,386

63

1917

117,021

54

5,265

97

15,034

0 3

1918

101,987

51

4,589

44

15,710

56

1919

86,276

96

3,882

46

16,417

64

1920

69,859

41

3,143

67

17,156

3 3

1921

52,703

08

2,371

64

17,928

3 6

1922

34,774

72

1,564

86

18,735

1 4

1923

16,039 |

68

721

78

16,039

68

Sum

ma |

372,943

46

Enligt för detta lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske den 1 Juni

1913.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

Bil. C.

Amorteringsplan för kapital-återstoden efter den 1883 af statens låneunderstöd

för Ludvika—Kils jernväg, under antagande att annuiteten utgör kronor

250,000, af hvilka 4\ % ränta erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalafbetalning.

Betalningstermin.

Kapital-återstod.

Årsränta å 4| °/0

Amortering.

i

f4 1884

i

4,896,333

3 3

|

220,335

29,665

—

1885

4,866,668

33

219,000

07

30,999

93

1886

4,835,668

40

217,605

07

32,39 i-

9 3 |

1887

4,803,273 !

47

216,1 47

3 1

33,852

6 9

1888

4,769,420

78

214,623

94

35,376

06

1889

4,734,044 ;

7 2

213,032

0 1

36,967

9 9

1890

4,697,076

73

211,368

45

38,631

5 5

1891

4,658,445 1

1 8

209,630

03

40,369

9 7 :

1892

4,618.075

21

207,813

38

42.186

62

1893

4,575,888

5 9

205,914 ;

98

44,085

02 ;

1894

4,531,803 ;

57

203,931

16

46,068

84 |

1895

4.485,734

7 3

201,858

06

48,141

94 !

1896

4,437,592

79

199,691

68

50,308

32

1897

4,387,284

47

197,427

80

52,572

20

1898

4,334,712

27

1.95,062

55

54,937

45

1899

4,279,774

82

192,589

87

57,410

13

U 1900

1901

4,222,364

4,162,371

69

10

190,006

187,306

41

70

59,993

62,693

59

30 i

1902

4,099,677

80

184,485

60

65,514

50

1903

4,034.163

3 0

181,537

35

68,462

6 5

1904

3,965,700

65

■ 178,456

53

71,543

47

1905

3,894,157

18

175,237

07

74,762

93

1906

3,819,394

25

171,872

74

78,127

26

1907

3,741,266

99

168,357

01

81,642

9 9 ;

1908

3,659,624

—

164,683

08

85,316

92

1909

3,574,307

08

160,843

82

89,156

18 1

1910

3,485,150

90

156,831

79

93,168

21 !

1911

3,391,982

69

152,639

22

97,360

78

1912

3,294,621

! 91

148,257

99

101,742

01

1913

3,192,879

90

143,679

60

106,320

40

1914

3,086,559

50

138,895

18

111,104

82

1915

2,975,454

j 68

133,895

46

116,104

5 4

1916

2,859,350

14

128,670

| 76

121,329

24

1917

2.738,020

90

123,210

94

126,789

06

1918

2,611,231

1 84

117,505

43

132,494

57

Transport

| 2,417,595

| 06

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

21

Betalningstermin.

Kapital-återstod.

Årsränta ä °|

3*

Amortering.

Transport

2,417,595

06

n 1919

2,478,737

27

111.543

23

138.456

77

1920

2,340,280

50

105,312

62

144,687

3 8

1921

2,195,593

12

98,801

69

151,198

31

1922

2,044,394

81

91,997

77

158,002

23

1923

1,886,392

58

84,887

66

165,112

3 4

1924

1.721,280

24

77,457

61

172.542

39

1925

1,548,737

85

69,693

20

180,306

80

1926

1,368,431

06

61.579

40

188,420

60

1927

1,180,010

45

53,100

47

196,899

5 3

1928

983,110

9 2

44,239

99

205,760

01

1929

777,350

91

34,980

79

215,019

21

1930

562,331

7 0

25,304

9 3

224,695

07

1931

337,636

6 3

15,193

65

234,806

3 5

1932

102,830

28

4,627

3 6

102,830

28

1

Summa

4,896,333

33

Enligt för detta lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske den

31 December 1918.

t

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 48.

Bil. 1).

Amorteringsplan för sammanlagda beloppet af statens låneunderstöd för jernvägarne

Warberg—Borås och Krylbo—Borlänge, under förutsättning att annuiteten

utgår med 5 °/0 af ursprungliga beloppet eller kronor 248,750, af hvilka 44 %

ränta betalas på oguldet kapital och återstoden utgör kapitalafbetalning.

Betalningstermin.

Kapital-återstod.

Årsränta å °|

0‘

Amortering.

U 1885

4,975,000

223,875

24,875

1886

4.950,125

—

222,755

63

25,994

3 7

1887

4,924,130

6 3

221,585

88

27,164

12 ;

1888

4,896,966

51

220,363

49

28,386

51

1889

4,868,580

—

219,086

10

29,663

90

1890

4,838,916

10

217,751

22

30,998

78

1891

4,807,917

32

216,356

28

32,393

72

1892

4,775,523

60

214,898

5 6

33,851

44

1893

4,741,672

16

213,375

25

35,374

7 5 !

1894

4,706,297

11

211,783

38

36,966

62

1895

4,669,330

7 9

210,119

8 9

38,630

11

1896

4,630,700

68

208,381

53

40,368

47

1897

4,590,332

21

206,564

95

42,185

05

1898

4,548,147

16

204,666

62

44,083

38

1899

4.504.063

78

202,682

87

46,067

13

?i 1900

4,457,996

65

200,609

85

48,140

15 !

1901

4,409,856

50

198,443

5 i

• 50,306

46

1902

4,359,550

01

196,179

75

52,570

25

1903

4.306,979

79

193,814

09

54,935

91

1904

4,252,043

88

191.341

97

57,408

0 3

1905

4,194,635

85

188,758

61

59,991

3 9

1906

4,134,644

46

186,059

—

62,691

—

: 1907

4,071,953

4 6

183,237

96

65,512

04

1908

4,006,441

4 2

180,289

8 6

68,460

14

1909

3,937,981

28

177,209

16

71,540

84

1910

3,866,440

44

173,989

82

74,760

18

1911

3,791,680

26

170,625

61

78,124

3 9

1912

3,713,555

87

167,110

01

81,639

99

1913

3,631,915

88

163,436

21

85,313

79

1914

3,546,602

09

159,597

09

89,152

91

1915

3,457,449

18

155,585

21

93,164

79

1916

3,364,284

39

151,392

80

97,357

20

1917

3,266,927

19

147,011

72

101,738

2 8

1918

3,165,188

91

142,433

50

106,316

60

1919

3,058,872

41

137,649

26

111,100

74

Transport

2,027,228

33

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

23

Betalningstermin.

Kapital-återstod.

u 1920

2,947,771

67

1921

2,831,671

40

1922

2,710,346

61

1923

2,583,562

21

1924

2,451,072

Öl

1925

2,312,620

7 7

1926

2,167,938

70

1927

2,016,745

fl 4

1928

1,858,749

51

1929

1,693,643

24

1930

1,521,107

19

1931

1,340,807

01

1932

1,152,393

32

1933

955,499

11

1934

749,746

57

1935

534,735

17

1936

310,048

25

1937

75,250

42

Årsränta ä 44 0

0*

Amortering.

Transport

2,027,228

! 3 3

132,649

[ 73

116,100

27

127,425

; 21

121,324

79

121,965

60

126,784

40

116,260

3 0

132,489

70

110,298

26

138,451

74

104,067

93

144,682

07

97,557

24

151,192

76

90,753

67

157,996

4 3

83,643

73

165,106

27

76,213

95

172,536

0 5

68,449

82

180,300

18

60,336

31

188,413

69

51,856

7 9

196,894

21

42,997

46

205,752

54

33,738

60

215,011

40

24,063

08

224,686

92

13,952

17

234,797

83

1,886

27

75,250 |

42

Summa |

4,975,000 1

—

Da sammanlagda beloppet af de räntor, med hvilkas betalning anstånd beviljats

utgör kronor /13,107,64, så kommer detta belopp antagligen att betalas

sålunda, att kronor 171 613,31 erläggas den f j- 1937, kronor 248,750 vid slutet af

år Telo"1 af ar<3n 1938 °Ch 1939, Samt aterstoden kronor 43,994,3 3 vid slutet af

Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske år 1924.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

Bil. E.

Amorteringsplan för sammanlagda kapitalåterstoderna efter den 1883 af

statens låneunderstöd för jernvägarne Wislanda—-Bolmen, Westervik—Åtvidaberg—Bersbo,

Hultsfred—Westervik och Wisby—Hemse, under antagande att

sammanlagda annuitetsbeloppet utgår med kronor 245,000, af hvilka 4| /„ ränta

erlägges på oguldet kapital och återstoden är kapitalafbetalning.

Betalningstermin.

H 1884

1885

1886

1887

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

1899

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

1912

1913

1914

1915

1916

1917

Kapital-återstod.

4,851,000

_

4,824,295

—

4,796,388

28

4,767,225

75

4,736.750

91

4,704,904

70

4,671,625

41

4,636,848

55

4,600,506

73

4,562,529

5 3

4,522,843

36

4,481,371

31

4,438,033

02

4,392,744

51

4,345,418

01

4,295,961

82

4,244,280

1 0

4,190,272

71

4,133,834

98

4,074,857

56

4,013,226

14

3,948,821

32

3,881,518

28

3,811,186

60

3,737,690

—

3,660,886

05

3,580,625

92

■ 3,496,754

■ 09

3,409,108

02

3,317,517

88

3,221,806

18

3,121,787

46

3,017,267

90

2,908,044

96

Årsränta å 41

218,295

_

217,093

28

215,837

47

214,525

16

21,353

7 9

211,720

71

210,223

14

208,658

18

207,022

80

205,313

83

203,527

95

201,661

71

199,711

49

197,673

50

195,543

81

193,318

28

190,992

61

188,562

27

186,022

57

183,368

59

180,595

18

177,696

96

174,668

32

171,503

40

168,196

05

164,739

87

161,128

17

157,353

93

153,409

86

149,288

! 30

144,981

28

140,480

44

135,777

06

130,862

02

Transport

Amortering.

26,705

—

27,906

72

29,162

5 3

30,474

84

31,846

21

33,279

29

34,776

86

36,341

82

37,977

20

39,686

17

41,472

05

43,338

29

45,288

51

47,326

50

49,456

19

51,681

72

54,007

39

56,437

73

58,977

43

61,631

41

64,404

82

67,303

04

70,331

68

73,496

60

76,803

95

80,260

13

83,871

83

87,646

07

91,590

14

95,711

70

100,018

72

104,519

56

109,222

94

114,137

| 98

2,057,093

1 02

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

25

Betalningstermin.

Kapital-återstod.

Årsränta ä 4,\-0

)•

Amortering.

Transport

2,057,093

,

02

H 1918

2,793,906

98

125,725

81

119,274

19

1919

2,674,632

79

120,358

48

124,641

52

1920

2,549,991

27

114,749

61

'' 130,250

3 9

1921

2,419,740

88

108.888

34

136,111

66

1922

2,283,629

22

102,763

32

142,236

68

1923

2,141,392

53

96,362

66

148,637

34

1924

1,992,755

20

89,673

98

155,326

02

1925

1,837,429

18

82,684

31

162,315

69

1926

1,675,113

49

75,380

1 1

169,619

89

1927

1,505,493

60 <

67,747

21

177,252

79

1928

1,328,240

81

59,770

84

185,229

16

1929

1,143.011

6 5

51,435

52

193,564

48 :

1930

949,447

17

42,725

12

202,274

88 ;

1931

747,172

29

33,622

75

211,377

25

1932

535,795

04

24,110

78

220,889

22

1933

314,905

82

14,170

76

230,829

24

1934

84,076

58

3,783

45

84,076

58

Summa | 4,851,000 | —

Då sammanlagda beloppet af de räntor, med hvilkas betalning anstånd beviljats,

utgör kronor 654,474,ro, så kommer detta belopp antagligen att betalas

sålunda, att kronor 157,139,97 erläggas den 1934, kronor 245,000 vid slutet af

hvartdera året 1935 och 1936 samt återstoden kronor 7,334,7 3 vid slutet af år 1937.

Enligt för dessa lån nu gällande bestämmelser skall slutamortering ske under

år 1922.

Bih. till Rilcsd, Prof. 1883. 4 Sami 1 Afd. 38 Håft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.

Bil. G.

Tabell öfver den fonderade statsskulden under år 1883—1884, sedan

1868 års lån blifvit konverteradt.

Lån.

1 ''

Återstående j | Amorterings-

kapitalskuld den j Annuitet. j belopp

31 December 1883. 1 1883 1884.

i

Effektiv

ränta

(för 2 halfår).

.er

tn

Anmärk-

ningar.

1870

1872

1875

1876

1878

| lista och 2:dra

emissionen.

1880

j 3:dje emissionen.

! 1880

1

13,465,000;—

20,593,800!—

35,837,066 6 7

34,856,304 —

26,858,821 60

69,750,450 —

1 .

| 19,965,000!—

925,29716 3

1,212,500 —

1,786,052 44

1,816,000!—

1,276,357 44

3,305,101 64

945,943 —

251,100

388,800

172,912

248,792

201,939

515,083

147,343

64

j

V° 1910

%° 1912

i 1936

V5 1928

v 1930

1 1930

1 1930

5,201

4,847

4,759

4,872

4,9

4,348

4,169

medelvärde.

medelvärde.

/ ungefärligt

\ medelvärde.

Summa ; 221,326,442)2r111,267,25211s| 1,925,969)64''

Häraf följer att under året 1883-1884- är, sedan 1868 års lån

blifvit konverteradt,

medelvärdet af annuiteten: 5,o908 °/0 af kapitalskulden,

medelvärdet af amorteringen: 0,8702 °/0 » »

Effektiva räntan för 2 halfår utgår sedermera under detta år efter

i medeltal

4-,6462 °/0.

I ofvanstående tabell är 1860 års premielån icke upptaget, emedan

dess amorteringsplan är väsentligt olika med de öfriga lånens. Att

emellertid någon afsevärd rubbning i den ofvan beräknade medelräntan

icke genom detta lån kan åstadkommas är tydligt dels deraf, att den

återstående kapitalskulden för lånet enligt räkenskaperna uppgår till

endast kronor 2,164,444-,45 eller ungeiär 1 °/0 af hela kapitalskulden,

dels deraf, att den effektiva medelräntan för premielånet (4,5...) icke

synnerligen mycket afviker från den ofvan för de öfriga lånen beräknade.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

27

Bil. H.

Beräkning af den vinst som uppkommer genom konvertering af

1868 års lån genom en tredje emission af 1880 års lån.

På grund af de erhållna uppgifterna beräknas den effektiva räntan

för den tredje emissionen af 1880 års lån till

4,169 % (för 2 halfår).

Genom detta lån skall 1868 års lån konverteras den 1 Juli 1883.

Af 1868 års lån återstår då till betalning:

Kapitalskuld pound sterl. 1,093,600

| års ränta derå å 5 27,340

Summa pound sterl. 1,120,940

eller

Kronor 20,356,270,40.

Då detta belopp skall betalas } månad i förtid och -} provision

derå jemväl erläggas, så blir värdet af slutliqviden den 1 Juli 1883

Kronor 20,500,461.

Då denna skuld, om konvertering icke egt rum, skulle blifvit godtgjord

genom återstoden af annuiteten den ]- 1883, annuiteterna från

den V 1884 till och med den 1 1930, samt det den \ 1931 återstående

skuldbeloppet, alla tillökade med mot förskottsbetalning och £ %'' provision,

så har man att efter en löpande halfårsränta efter 2,0845 % beräkna

summan af dessa belopps värden den 1 Juli 1883. Denna summa

uppgår till

Kronor 23,108,745.

1883,

Denna summas öfverskott öfver värdet af slutliqviden den 1 Juli

eller

Kronor 2,608,284,

bör alltså den 1 Juli 1883 utgöra vinsten af konverteringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.