Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel.

1883-02-12 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1883:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

3

N:0 6.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Febr. 1883, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Andra hufvudtitel.

(l:a U. A.)

Vid denna hufvudtitel, omfattande anslagen till Justitiedepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar, som här nedan

omförmälas.

Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat.

l:o Kongl. Maj:t har föreslagit, att från denna anslagstitel måtte uteslutas

det under rubriken “indelning och dermed jemförlig anvisning: frihe- ur rikastaten

ter“ upptagna belopp 255 kronor; och då, enligt hvad statsrådsprotokollet

angående inkomstberäkningen (sid. 9) gifver vid handen, nämnda belopp ut- “friheter1- gör räntan af ett häradshöfdingeboställe, hvilket, i följd af uppkommen le- upptaget bedighet,

nu mera skall till statsverket indragas och utan ränta utarrenderas, ^pj

hemställer Utskottet, L

att nämnda belopp 255 kronor må ur riksstaten

afföras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

delning o,f

Vesterbottens

södra domsaga.

[20

2:o Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att, för delning af nuvarande

Vesterbottens Södra domsaga i tvä nya domsagor, anslaget till löner åt

häradshöfdingarna under Svea Hofrätt måtte ökas med 4,500 kronor och

anslaget till tjenstgöringspenningar åt nämnda tjensteman med 400 kronor

samt tjenstgöringspenningarne och öfriga löneförmåner fördelas på sätt det den

nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden

upptoge.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Andra hufvudtiteln sid. 2 — 6) gifver

vid handen, afser Kongl. Maj:ts förslag, att nämnda domsaga, hvilken omfattar

södra och vestra delarne af Vesterbottens län med ett ytinnehåll af 409

qvadratmil och är fördelad i fem tingslag med en befolkning af 56,028

personer, skulle fördelas på det sätt, att en domsaga, kallad Vesterbottens

södra, skulle omfatta Nordmalings och Bjurholms, Umeå samt Degersfors

tingslag, tillsammans 71,8 qvadratmil med 34,821 invånare, samt en, kallad

Vesterbottens vestra, omfatta Lycksele och Asele lappmarkers tingslag 337,5

qvadratmil med 21,207 invånare; för hvilken delning skulle, i stället för

den nuvarande aflöningen för domhafvanden i Vesterbottens södra domsaga,

lön 4,500 kronor, tjenstgöringspenningar 2,600 kronor och förvaltningskostnadsbidrag

500 kronor eller tillhopa 7,600 kronor, å stat uppföras:

för häradshöfding en i Vesterbottens södra domsaga:

Lön .................................................................. kronor 4,500: —

Tjenstgöringspenningar................................ „ 1,900: — 6,400: _

för häradshöfding en i Vesterbottens vestra domsaga:

Lön.................................................................... kronor 4,500: —

Tjenstgöringspenningar ................................ „ 1,100: —

Förvaltningskostnad sbidrag ........................... „ 500: — 6,100: _

eller tillhopa 12,500 kronor; och då detta sätt för domsagans delning, medförande

en anslagsförhöjning af 4,900 kronor, öfverensstämmer med Kongl.

Maj:ts vederbörande Befallningshafvandes, utaf samtliga menigheter inom

domsagan, med undantag allenast af .Nordmalings sockens invånare understödda

förslag, hvilket jemväl af Kongl. Svea Hofrätt förordats, hemställer

Utskottet,

att, för genomförande af Vesterbottens södra domsagas

delning i två nya domsagor, anslaget till Svea Hofrätt

med derunder lydande justitiestat må med 4,900 kronor

förhöjas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6.

5

(Jota Hofrätt med derunder lydande justitiestat.

3:o. Vid denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit uteslutande af Angående

det under rubriken “friheter“ upptagna belopp 400 kronor; och då, enligt fj^ttanslagshvad

statsrådsprotokollet angående inkomstberäkningen (sid. 9) gifver vid belopp.

handen, detta belopp utgöres af räntorna utaf två häradshöfdingeboställen [•>•]

samt utaf några Hanekinds häradsrätt anslagna häradstorp och åkerlyckor,

hvilka räntebelopp i verkligheten hvarken till statsverket utgöras eller af

statsmedel utbetalas, hvadan deras uteslutande såväl på inkomst- som på utgiftssidan

hvarken inverkar på statens eller den enskildes rätt, utan inskränker

sig till en bokföringsåtgärd, hemställer Utskottet,

att nämnda belopp 400 kronor från förevarande

utgiftsanslag uteslutes.

4:o. I afseende å ö fria a under denna hufvudtitel uppförda ordinarie Jn9-, ofriga

anslag, deri förändring icke ifrågakomma, hemställer Utskottet, anslag.

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, I M

som vid sistlidet års riksdag bestämdes, dock att förslagsanslaget

till “Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.“

må få i den män, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

erfordras, ökas eller minskas.

Såsom extra anslag för är 1884 har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande

af nedannämnda belopp:

5:o. Till arfvoden ät Krig skof rättens ordförande och tre militära Ang. anslag

ledamöter har Kongl. Maj:t äskat enahanda belopp, som under föregående

år blifvit till samma ändamål anvisadt eller 5,000 kronor. [ 5 |

Uti statsrådsprotokollet (sidd. 7 och 8) finnes redogjord t för den behandling,

frågan om Krigshofrättens omorganisation eller indragning hittills

erhållit, hvarjemte meddelats, hurusom Kongl. Maj:L beslutit, att, till undanrödjande

af de hinder, som för en kommande förändring af Krigshofrättens

organisation kunde uppstå deraf, att der anstälda civila tjenstemän erhållit

fullmakt å sina sysslor, dessa tjenster, när de blefve lediga, hädanefter skulle

tillsättas endast på förordnande, äfvensom att de nya förordnanden, som borde

gifvas militärledamöter i Krigshofrätten och deras suppleanter på tre år från

början af år 1883, skulle innehålla uttrycklig föreskrift derom, att förordnandet

äfven före de tre årens slut skulle upphöra för det fall, att Krigshofrätten

komme att indragas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. anslag

för Nya Lagberedningen.

[6-]

Då för närvarande och i afvaktan på lösningen al frågan om antagande

af en ny härordning någon förändring i Krigshofrättens organisation icke

kan ifrågakomma, tillstyrker Utskottet,

att till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och

tre militära ledamöter må för år 1884 anvisas ett extra

anslag af 5,000 kronor.

6:o. Till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen har

Kong!. Maj:t äskat ett extra anslag af 40,000 kronor, eller samma belopp,

som från och med 1875 årligen varit till motsvarande ändamål anvisadt.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 4 December 1874 förordna!,

att en komité för utarbetande af lagförslag, företrädesvis sådana, som omfattade

större delar af civillagen eller rättegångsordningen, skulle under benämning

Nya Lagberedningen träda i verksamhet med början af år 1875

och Instruktion för Beredningen utfärdats den 22 Januari sistnämnda år,

har Beredningen, som, enligt nämnda Instruktion och särskilda Kongl. Maj:ts

skrivelser, skulle sysselsätta sig med den redan förut under behandling tagna

frågan om lagstiftning rörande utsökningsväsendet, angående vattenrätten och

om preskription för klander å jordafång, samt om ny rättegångsordning, utarbetat:
Förslag

till följande författningar, nemligen till:

l:o. U tsökningslag;

2:o. Förordning om samma lags införande och hvad i afseende

derå iakttagas skall;

3:o. Förordning angående upphäfvande af Ridderskapet och Adelns

rätt att göra utpantning hos sina frälsebönder;

4:o. Förordning angående stämning smän;

hvilka 4 förslag öfverlemnades till Kong]. Maj:t den 7 Juni 1876 och

i allt hufvudsakligt ligga till grund för Nya Utsökningslagen, Kongl. förordningen

om den sammas införande m. m. samt Kongl. förordningen angående

stämningsmän den 10 Augusti 1877 äfvensom Kongl. förordningen angående

upphäfvande af Ridderskapet och Adelns rätt att göra utpantning

hos sina frälsebönder den 12 Juli 1878;

5:o. Förordning angående torrläggning af jord;

hvilket förslag, öfverlemnadt till Kongl. Maj:t den 20 December .1877,

efter granskning i Högsta Domstolen, der anmärkningar mot detsamma framstäldes,

föranledde utarbetande inom Justitiedepartementet af ett i vissa delar

ändradt förslag i ämnet, som sedermera förelädes Riksdagen och ligger till

grund för Kongl. förordningen om dikning och annan afledning af vatten

den 20 Juni 1879;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

7

6:o. Förordning angående jordegares rätt öfver vattnet å hans grund;

7:o. Förordning angående allmän flottled;

8:o. Förordning angående, allmän farled;

9:o. Förordning om tillägg till Kongl. förordningen den 14 April

186G angående jords och lägenhets afstående för allmänt behof;

10:o. Förordning angående, ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka;
ll:o.

1'' ''ör ordning angående ändring i vissa delar af gällande fiskenstadga;
12:o.

Kungörelse om förändrad lydelse af 58 § i gällande stadga

om skiftesverket i riket;

13:o. Flottning sstadga;

14:o. Kungörelse angående tillstånd från det allmännas sida. till

vattenafieldning i vissa fall m. m.;

15:o. Kungörelse angående de särskilda föreskrifter för handläggning

af frågor om farled och vissa vattenbyggnader m. m.;

hvilka förslag, hvaribland de med N:is 6—10 betecknade afsågo civilrättsliga

stadganden och de öfriga administrativa föreskrifter, öfverlemnades

till Kongl. Maj:t den 31 Maj 1879; och hafva efter grundlagsenlig behandling

hos Högsta Domstolen och Riksdagens hörande fem särskilda Kongl.

förordningar, hvilkas rubriker hafva samma lydelse som de under Kas 6—10

här ofvan anmärkta förslagen, blifvit den 30 December 1880 af Kong]. Maj:t

utfärdade, hvarjemte deraf föranledda administrativa föreskrifter meddelats;

16:o. Förordning angående tioårig och tjuguårig häfd;

17:o. Föl-ordning om ändring i vissa delar af förordningen den 16

Juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom; samt

18:o. Förordning om tillägg till 60 § i Förordningen den 16 Juni

1875 angående inteckning i fast egendom;

hvilka förslag till Kongl. Maj:t öfverlemnades den 27 December 1879

och ligga till grund för tre särskilda Kongl. förordningar af den 22 April

1881, hvilkas rubriker äro lika lydande med förslagens.

Enligt hvad Utskottet, af Utskottet tillhandahållna handlingar, inhemtat,

har Beredningen från 1880 års början sysselsatt sig med arbeten för

affattande af förslag till ny rättegångsordning. För dessa arbeten har Kongl.

Maj:t den 20 Maj 1880 faststält plan, enligt hvilken Beredningens första

uppgift skulle vara att söka åstadkomma en så vidt möjligt fullständig utredning

af den förevarande frågan i hela dess omfattning. Denna utredning

skulle sålunda hafva till föremål icke allenast vårt eget rättegångsväsen,

hufvuddragen af dess utvecklingsgång, dess allmänna grunder, brister och

förtjenster, utan äfven de stora europeiska kulturstaternas och särskildt de

andra skandinaviska ländernas domstolsorganisation och processväsen, så vidt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

för jemförelse med vårt eget vore af nöden; vidare de i utländska processlagar

framträdande allmänna grundsatser, företrädesvis omedelbarlietsprincipen,

med hänsyn så väl till de ovilkorliga fö/utsättningarna för deras genomförande

som oek de nödvändiga konseqvenserna deraf i afseende på domstolarnas

organisation och sammansättning, förfarandets yttre anordning,

sakförareverksamheten, allmänna åklagaremakten, bevispröfningen, rättsmedlen

m. m., allt med särskild hänsyn till vårt lands rättsuppfattning och

egendomliga förhållanden, samt slutligen frågan, huruvida det vore önskvärd!

och möjligt, att, utan alltför stora rubbningar i domstolarnes organisation,

med vårt rättssystem införlifva omedelbarlietsprincipen. Utredningen skulle

vidare afse de förändringar, som kunde åvägabringas utan väsentlig rubbning

af de nuvarande grundprinciperna för vårt rättegångsväsen, och särskilt

frågan om underdomstolarnes ombildning genom sammansmältning af

städernas och landets domstolar; och skulle denna och hithörande frågor tagas

i öfvervägande icke allenast ur juridisk utan äfven ur de sociala och

ekonomiska synpunkter, som deraf berördes. Först efter sålunda verkstäld

utredning har Beredningen trott sig blifva i tillfälle att bestämma sitt omdöme

om de allmänna grunderna för en blifvande rättegångsordning samt

om den procedur och den domstolsorganisation, som vore lämpliga och möjliga

att genomföra. Sedan detta så kallade principbetänkande jemte ofvanberörda

allmänna utredning varit till granskning framlagda — ej minst för

att gifva uppslag till offentlig diskussion och derigenom vinna kännedom om

allmänna meningen i frågan — samt de i betänkandet tillstyrkta grunderna

undergått den pröfning, Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt låta desamma underkastas,

skulle Beredningen företaga arbetet med uppgörandet af det i alla

detaljer utförda lagförslaget, — ett förfarande, som ansetts mest tjenligt,

enär affattandet af lagtext kräfde lika, om ej längre tid än den allmänna

utredningen, samt det derå nedlagda arbete kunde komma att blifva helt

och hållet förspildt, om processlagförslagets allmänna rigtning af juridiska,

ekonomiska eller andra skäl skulle befinnas oantaglig.

I öfverensstämmelse med nu antydda plan hafva Beredningens arbeten

fortgått åren 1880—1882, dervid med afseende på de föreliggande frågornas

mångfald och olikartade beskaffenhet ledamöterna sig emellan fördelat arbetena.

Sålunda var under 1880 en ledamot sysselsatt med förarbeten af öfvervägande

teoretisk natur samt företog för studium af åtskilliga utlandets processuodla förhållanden

en utrikes resa. Två andra ledamöter voro under samma ar sysselsatta

med utredningen af frågor af öfvervägande praktisk natur, såsom upprättande nr

olika synpunkter af förslag till domstolsorganisation, landets indelning i domkretsar,

dermed sammanhängande kostnadsberäkningar m. m. samt med bearbetandet

af insamladt statistiskt materiel för lösning af föreliggande spörsmål. Vid gemensamma

sammanträden under året granskades äldre processlagförslag och jern
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

9

fördes inbördes och med motsvarande utländska lagar, i sammanhang hvarmed

allmänna grunder för förändrad lagstiftning i dessa delar blefvo provisoriskt

antagna. — Under år 1881 förehades under gemensamma öfverläggningar

de vigtigare delarne af civilprocessen, hvarjemte Beredningens ledamöter efter

antagen arbetsfördelning genom verkstälda utredningar till samfäld behandling

förberedt kriminalprocessen och andra delar af ämnet.

I fråga om Beredningens arbeten 1882 torde Utskottet få hänvisa till

den af Beredningen till Kongl. Maj:t afgifna redogörelse, som finnes bilagd

statsrådsprotokollet (sid. 19—24).

Af den för Beredningens arbeten faststälda plan framgår att, sedan

det tidsödande arbetet med utarbetande af det s. k. principbetänkandet

fullbordats, ett måhända ännu långvarigare arbete kommer att återstå för

formulering af lagtexten. Då således behöfligheten af det ifrågasatta anslaget

för nästa år är satt utom allt tvifvel, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1884 anvisa

ett anslag af 40,000 kronor för Nya Lagberedningen.

7:o. Enär anskaffandet af lokal för transportfångars förvarande vid

Bollnäs jernvägsstation äfvensom för beredande af ytterligare utrymme för

förvarande af fångar inom Gefleborgs län visat sig vara af behofvet påkalladt,

samt då anläggandet af ett kronohäkte i denna trakt skulle föranleda

besparing i kostnaderna för transport af fångar inom nämnda län, föreslog

Kongl. Maj:t i nådig proposition till sistlidet års Riksdag, att ett belopp af

100,000 kronor måtte få disponeras för uppförande vid Bollnäs af ett nytt

kronohäkte med 3 G celler och nödiga ekonomilokaler äfvensom tingshusbyggnad

för södra Ilelsinglands domsagas vestra tingslag, till hvilken byggnads

uppförande tingslagets byggnadsskyldige utfäst, jemte kostnadsfri upplåtelse

af tomt, ett bidrag af 9,000 kronor.

Denna framställning blef emellertid icke af Riksdagen bifallen, enär

Riksdagen ansåg det behof, som närmast förelåge, lämpligast fyllas genom

uppförande vid Bollnäs i jernvägsstationens närhet af ett mindre förvaringsfängelse

för transportfångar, hvarförutom, i händelse otillräckligheten af utrymmet

vid fängelserna i Geflo och Hudiksvall befunnes blifva af stadigvarande

natur, denna olägenhet lämpligare kunde afhjelpas genom utvidgning

af dessa fängelser än genom inrättande af ett nytt fängelse, hvilket fordrade

sin särskilda förvaltningspersonal.

Sedan Fångvårdsstyrelsen derefter (se sid. 10 och 11) till Kong!. Maj:t

inkommit med förnyad framställning om uppförande af ett fängelse vid Bollnäs

och beredande af ökadt fängelseutrymme inom Gefleborgs län till undJBih.

till Bilesd. Prot. 1883. 4 Sami. 1 Afd, 4 Iiäft. 2

Ang. anslag

till uppförande

af

transportfängelse

i

Bollnäs och

till utvidgning

af cellfängelset

i

Gefle.

[7&8.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 6.

Angående

understöd åt

kolonien vid

Hall.

[O.j

vikande af förflyttningar af fångar från fängelserna derstädes, har Kongl.

Maj:t, enär, på grund af hvad Fångvårdsstyrelsen i dess särskilda skrifvelser

upplyst och meddelat, det syntes uppenbart, att anskaffandet af lokal ej

mindre för transportfångars förvaring vid Bollnäs jernvägsstation, än äfven

för beredande af ytterligare utrymme för förvarande af fångar inom Gefleborgs

län vore af behofvet påkalladt och icke utan synnerlig olägenhet kunde

längre anstå, nu föreslagit, dels att till uppförande af ett transportfängelse

vid Bollnäs jernvägsstation invid stationsplanet måtte beviljas 20,000 kronor,

dels ock att till uppförande af en tillbyggnad vid länsf ängelset i Gejle

måtte anvisas 51,000 kronor, båda beloppen att utgå på extra stat för år 1884.

Då genom den i detta ärende förebragta utredning synes ådagalagdt,

att de behof, som i förenämnda hänseenden förefinnas, böra utan vidare

uppskof fyllas, samt de nu framlagda förslagen öfverensstämma med de åsigter,

som vid nästlidet års riksdag vunno begge Kamrarnes godkännande

hemställer Utskottet,

att såsom extra anslag för år 1884 måtte anvisas,

a) till uppförande af ett transportfängelse vid Bollnäs

jernvägsstation 20,000 kronor; och

b) till uppförande af en tillbyggnad vid länsfängelset

i Gefle 51,000 kronor.

8:o. Yid 1879 års riksmöte begärde Kongl. Maj:t Riksdagens medgifvande

dertill, att af fångvårdsanslaget måtte få till kolonien vid Hall

utgå årligt understöd, beräknadt efter det antal barn, som vore der till vård

och uppfostran intaget, men detta förslag vann icke Riksdagens bifall. Riksdagen

ansåg nemligen uppehållandet af sådana uppfostringsanstalter, som

den ifrågavarande, böra, såsom hittills, bero af den enskilda välgörenheten,

möjligen med understöd af vederbörande kommuner, helst de lyckliga resultat,

hittillsvarande välgörenhetsinrättningar af detta slag ernått, måhända i

främsta rummet vore att tillskrifva nitet och intresset hos de personer, hvilka

haft inrättningarnes vård och styrelse sig anförtrodd; hvarförutom Riksdagen

anmärkte, att ett upprättadt förslag till stadgar för inrättningens verksamhet

ännu vore på styrelsens pröfning beroende.

Nu har Kongl. Maj:t ånyo gjort framställning om understöd af statsmedel

åt kolonien Hall, i det Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till förräntande

och afbetalning under år 1884 af koloniens skuld vid 1883 års

slut till belopp af högst 140,000 kronor måtte beviljas ett extra anslag af

15,000 kronor under de vilkor, Kongl. Maj:t kunde komma att till vinnande

af trygghet för anslagets rätta användande bestämma.

Enligt det af Kong!. Maj:t den 24 Oktober 1879 faststälda regie
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

11

mente för den af föreningen till minne af Konung Oscar I och Drottning

Josefina inrättade åkerbrukskolonien Hall har kolonien till ändamål “att

från alla delar i riket till vård mottaga gossar mellan 10 och 15 års ålder,

hvilka, för begångna brottsliga handlingar eller gröfre vanart, antingen enligt

domstols förordnande, jemlikt kap. 5 § 1 i strafflagen, skola i allmän

uppfostringsanstalt insättas eller på grund af intyg af polis- eller kommunalmyndighet

anses böra i sådan anstalt intagas, samt att dem till gudsfruktan,

arbetsamhet och goda seder återföra och uppfostra." — Styrelsen och högsta

ledningen af kolonien tillkomma nämnda förenings styrelse; hvarjemte kontroll

och inspektion utöfvas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms

län. — För att bilda eleverna till dugliga arbetare skola de, allt

efter anlag och förmåga, användas vid de med egendomens skötsel förenade

göromål samt tillika inöfvas uti enklare handtverk och slöjder. För hvarje

vid kolonien intagen gosse skall, såsom bidrag till hans underhåll, fattigvårdssamhälle,

kommunalmyndighet eller enskild person erlägga för tiden

från hans intagande derstädes till och med utgången af det kalenderår, hvarunder

han fyller 16 år, en afgift af 150 kronor årligen, hvilken afgift för

Stockholms stad blifvit höjd till 200 kronor; dock att denna afgift i hvarje

fall skall utgå för minst de tre första åren af gossens vistande vid kolonien,

så framt han så länge der qvarstannar. — Utaf statsrådsprotokollet (sid. 13

och följande) inhemtas, hurusom Kongl. Maj:t medgifvit, att ur fängelsernas

besparingskassor finge utgå ett bidrag af 50 öre dagligen för hvarje barn

till ett antal af högst 150, som på grund af domstols beslut eller på poliseller

kommunalmyndighets anmälan blefve till vård och uppfostran vid anstalten

intaget. Kostnaden för hvarje barn, hvilkas antal nu utgjorde 125,

eller det högsta antal, som för närvarande kunde vid anstalten på en gång

emottagas, hade under de tre sista åren i medeltal utgjort 345 kronor.

Oscar—Josefina-föreningen hade alltså måst tillskjuta betydliga belopp tör

inrättningens uppehållande, och som denna förenings tillgångar, 308,000

kronor, åtgått till inköp af egendomen samt dess förseende med byggnader

och inventarier, hade föreningen åsamkat sig en skuld, som beräknats vid

detta års utgång uppgå till 140,000 kronor. Då emellertid vissa af koloniens

utgifter såsom aflöningar m. in. icke stege i förhållande till det ökade

elevantalet, hade föreningen beräknat att, om den sattes i tillfälle att öka

elevernas antal till 150 samt finge för de nytillkomna eleverna påräkna

samma ersättning af staten och kommunerna som för de hittillsvarande,

skulle på de förras räkning uppkomma ett öfverskott, som borde betäcka den

nuvarande årliga bristen. För beredande af utväg till en sådan ökning i

elevernas antal erfordrades ett understöd af 40,000 kronor för en gång till

uppförande och inredning af en logements- och verkstadsbyggnad. Detta

understöd hade föreningen ansett sig kunna påräkna ur fängelsernas bespa
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 6.

Angående

ersättning

för förskott.

[10.]

ringskassor, hvaremot föreningen anhållit om framställning till Riksdagen

angående anslag till skuldens betalande.

Den utredning, som nu i afseende å ifrågavarande välgörenhetsinrättning

föreligger, synes Utskottet ingalunda egnad att i allo häfva de betänkligheter,

som vid 1879 års riksdag gjorde sig gällande. Det har förefallit

Utskottet, som vore sjelf”a anläggningen felaktig, i det för anstalten inköpts

en vida större egendom än behofvet kräft. Egendomen Hall innehåller en

areal af något mera än 1,600 tunnland, deraf 480 tunnland odlad jord.

Om det än må anses angeläget att kunna med jordbruksarbeten samt skogsöda

trädgårdsskötsel sysselsätta eleverna — en åsigt, som vinner stöd deraf

att utaf de 29 från anstalten utgångna elever, som erhållit tjenst, 17 blifvit

anstälda vid jordbruk, under det 8 äro sysselsatta i handtverk, 1 med trädgårdsskötsel

och 3 i sjötjenst — vore likväl otvifvelaktigt en vida mindre

jordrymd derför tillräcklig. Räkenskaperna visa jemväl, att denna stora

egendom, hvilken år 1874 blifvit inköpt med inventarier för 212,000 kronor,

för året 1 Juli 1881—1 Juli 1882 lemnat en afkastning af endast 3,147

kronor 10 öre. Utskottet, som häruti sett ett bestämdt missförhållande, har

derför ansett sig böra ifrågasätta, om icke genom försäljning eller utarrendering

af någon större del af egendomen bättre jemnvigt i anstaltens ekonomiska ställning

kunde beredas. I samma syfte har det synts ej vara obilligt, om anspråken

på kommunernas bidrag stäldes något högre, vare sig genom ökning af årsafgiftens

belopp eller genom utsträckning från 3 till 5 år af den tid, för

hvilken afgiften skall utgå. Innan genom dylika åtgärder eller genom nedbringande

af förvaltningsutgifterna styrelsen lyckats åstadkomma jemnvigt

mellan inkomster och utgifter, synes det ej vara skäl att ytterligare utvidga

anstaltens verksamhet.

Då emellertid denna verksamhet, mot hvilken i och för sig några anmärkningar

icke förekommit, kan, om än i främsta rummet till fördel för

närmast kringliggande orter, likväl sägas omfatta hela riket, i det elever

från 21 län finnas vid anstalten intagna, torde staten ej böra undandraga

sig att i den mån lemna bidrag till anstaltens uppehållande, att densamma

icke nu må nödgas upphöra. Utskottet har derför ansett sig böra tillstyrka,

att Riksdagen må, jemte framhållande af hvad här

ofvan anförts, Kongl. Maj:ts förevarande framställning på

det sätt bifalla, att till understödjande af åkerbrukskolonien

Hall för år 1884 anvisas på extra stat ett belopp

af 15,000 kronor.

9:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 7,189

kronor 39 öre, som blifvit förskottsvis utbetaldt till komitéerna för utarbetande

af förslag till författningar angående handelsfirma och procura, m. m.,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

13

angående försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer samt angående

förhållandena mellan de svenska lapparne och de bofasta i Sverige, måtte

få bestridas af besparingarna å anslaget till Nya Lagberedningen för år 1877;

hemställande Utskottet,

att denna framställning må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 12 Februari 1883.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid 8:de punkten (angående understöd åt kolonien Hall):

af Herr Grefve Sparre emot vissa delar af motiveringen; samt

af Herr R. Törnebladh, som utan att underkänna vigten deraf, att

kraftiga åtgärder vidtagas till förbättrande af koloniens ställning, dock icke

kunde gilla den af Utskottet använda motivering och dertill syftande del af

den slutliga hemställan “jemte framhållande af hvad här ofvan anförts".

Häruti instämde Herrar L. Nordenfelt, Friherre F. von Essen och

C. E. Laurell.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

S:a

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1883 års

riksstat anslår

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

|

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

17,000

_

17,000

_

35,800

—

35,800

—

6,000

—

- -

—

- -

—

6,000

—

162,700

—

162,700

—

18,800

—

- -

—

- -

—

18,800

—

134,000

—

134,000

—

583,526

—

255

—

29

—

583,810

510,020

—

400

—

1

—

510,421

—

208,713

_

208,713

_

11,100

—

- -

—

- -

—

11,100

—;

55,000

—

55,000

—

1,788,300

1,788,300

84,000

84,000

12,000

_

_ _

_

____

12,000

__

18,000

—

---

—

- -

—

18,000

—

40,000

—

40,000

—

62,856

—

62,856

—

4,500

—

4,500

—

3,752,315

—

655

—

30

—

3,753,000

—

Justitie
Departementschefen.

.....................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters

Högsta Domstolen........................................................

Justitiekanslersexpeditionen..........................................

Nedre Justitierevisionen .............................................

Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat. NuÖJcas

för delning af Vesterbottens södra domsaga i

göringspenningar 400 kronor, eller med tillsam
Anslaget:

Friheter 255 kronor uteslutes..................

Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat:

Anslaget: Friheter 400 kronor uteslutes..................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder

Krigshofrätten ............................................................

''Ålderstillägg, förslagsanslag ......................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen .................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag..................................................

Förslagsanslag....................................................

Ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och

slagsanslag............................................................

Vård och underhåll af läns och kronohäkten, reErsättning

åt personer, menigheter och allmänna in
bötesandelar,

förslagsanslag .................................

Medikolegal besigtningar, förslagsanslag ..................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsSkrifmaterialier

och expenser, ved m. m., förslagsTUlkommer

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

15

lätt. A.

riksstatens Andra lmfvudtitel.

departementet.

allmängörande, förslagsanslag

varande anvisning i kontant.................................... 583,526: —

tvenne domsagor med lön 4,500 kronor samt tjenst
mans

...................................................................... 4,900: —

lydande justitiestat.

................................................................................ 59,500: —

...................................................... 492,600: —

......................................................... 1,161,200: — 1,653,800: —

fångvården anstälda embets- och tjensteman, för
.

.......................................................................... 45,000: —

servationsanslag ...................................................... 30,000: —

rättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna

anslag ...........................................................................................

anslag. Nuvarande belopp ......................................... 62,856: —

......................... 755: —

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

i

Ersättningar

för indragna

indelningar

m. m. på

förslag.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

| 17,000

_

__ _

_

17,000

—

35,800

—

- -

—

35,800

—

6,000

—

- -

—

6,000

—

162,700

—

- -

—

162,700

—

18,800

—

- -

—

18,800

—

134,000

—

- -

134,000

"

•• 588,426

—

29

—

588,455

—

510,020

_

1

_

510,021

—

| 208,713

—

---

—

208,713

—

i 11,100

—

- -

—

11,100

—

55,000

55,000

1,788,300

1,788,300

84,000

_

__

_

84,000

—

12,000

—

- -

—

12,000

—

18,000

—

- -

—

18,000

—

40,000

—

— —

—

40,000

—

63,611

__

63,011

_

4,500

—

—

—

4,500

—

3,757,970

—

30

—

3,758,000

—

Summa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under

riksstatens Andra hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och trenne militäre

ledamöter .....................................................................

5,000

_

För Nya Lagberedningen...........................................................

Till uppförande af ett transportfängelse vid Bollnäs jernvägs-

40,000

station .................................................................................

20,000

—!

Till uppförande af en tillbyggnad vid länsfängelset i Gefle.........

51,000

—

Till understödjande af åkerbrukskolonien Hall ...........................

15,000

-

Summa

131,000

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:52 Skrifvelse, angående reglering af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel. s. 3 i texten