Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande undersökning för genomgräfning af Skanörs ljung. c .

1884-04-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1884:21, Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande undersökning för genomgräfning af Skanörs ljung. c .

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1884, kl. 1 e. m.

Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4,

angående af Herr M. Dahn väckt motion om skrifvelse

till Kongl. Maj:t rörande undersökning för genomgräfning

af Skanörs ljung.

c . Uti en mom Andra Kammaren väckt och till dess Tredje Tillfälliga

Utskott hänvisad motion (N:o 148) har Herr M. Dahn hemstält

»det Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Makt anhålla om

undersökning för genomgräfning af Skanörs ljung.»

Till stöd för denna hemställan anför motionären:

o .. att Senom den af honom föreslagna, redan för decennier sedan

patankta kanalen genom Skanörs ljung en kortare och beqvämare farled

skulle erhallas genom Öresund till och från Östersjön, på samma gång

som »de farliga Falsterbo- och Kämpingeref, å ''hvilka så månge af

hatvets arbetare måst sätta lifvet till», kunde undvikas;

att den nämnda kanalen särskild! blefve en betydlig genväg för

postförbindelsen mellan Malmö och Stralsund; ^ 0 & 0

. då en väsentlig del af de till minst 35,000 uppgående fartyg,

som årligen passera genom Sundet, otvifvelaktigt skulle taga den kortare

och framför allt mindre farliga passagen utmed svenska kusten genom

4 Imtrannan och den föreslagna ’ kanalen till Östersjön, tillfälle skulle

Sdi. till Riksd. Prof. 1884. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.

erbjudas den svenska kustbefolkningen till lotsning, till hvilket näringsfång

denna befolkning sedan urminnes tider ansetts lagligen berättigad,

om än denna rätt genom »det allbekanta och för Sverige så föga ärorika

sundska lotskriget» blifvit inskränkt till blott den så kallade Flintrännan,

som för närvarande endast af ett fåtal fartyg passeras;

att, om den ifrågasatta kanalen komme till stånd, det utmärkta

tillfälle till kolning och fournering af fartyg, som dervid kunde erbjudas,

säkerligen också skulle leda trafiken in på farleden genom Flintrännan

och nämnda kanal, i följd hvaraf de svenska hamnarne och stadssamhällena

vid Sundet skulle kunna tillvinna sig en fördel, som för närvarande

nästan uteslutande tillfaller Danmark, samt » affär slifvet i denna

del af Sverige ernå utsigt att befria sig från det dominerande tryck,

Köpenhamn hittills utöfvat på detsamma»;

att det så mycket dryftade förslaget om inrättande af en svensk

frihamn vid dessa farvatten då borde kunna förverkligas, enär på det

genom kanalen afskurna och isolerade näset erbjöde sig en lämplig och

lättkontrollerad upplagsplats;

att näset, som bör genomgräfvas, endast utgör omkring en svensk

fjerdedels mil, och att för det fördjupningsarbete i Höllviken, som derjemte

erfordras, den starka strömmen antagligen komme att kraftigt

biträda; samt slutligen

att, då det föreslagna kanalföretaget skulle blifva till gagn för

så väl den svenska lotsningen som den svenska sjöfarten, medel till

företagets realiserande framdeles skulle kunna beredas från handelsoch

sjöfartsfonden och lotsverkets öfverskottsmedel.

Redan en första granskning af det här framlagda förslaget gifver

vid handen, att det ej är något arbete af ringa omfång, som motionären

påtänker. Den ifrågavarande kanalen torde fullständigt utförd blifva, icke

9,000 (eu fjerdedels mil, som motionären uppöfver) _ utan, allteftersom

olika rigtningar väljas, från omkring 25,000 ända till bortåt 30,000 fot

lång. Den måste nemligen, för att kunna motsvara sin bestämmelse,

vid båda ändar fortsättas ut i öppna sjön, till dess att det djup ernås,

som Flintrännan eger såsom farled i stort betraktad, det vill säga till

åtminstone 20 fots djup Vidare måste alla försigtighetsmått iakt
-

*) Här kan naturligtvis ej tagas i betraktande blott det djupaste, helt smala farvattnet

i Flintrännan, enär detta leder ut i Östersjön norr och vester om Lillegrund och

Bredgrund samt sålunda är för långt aflägset från den ifrågasatta nya segelleden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.

tagas för att förekomma, att den dyrbara kanalanläggningen förstöres

eller för sitt underhåll kräfver allt för dryga kostnader särskildt i följd

af igensandning, hvilken svårligen lär kunna med full säkerhet undvikas,

med mindre hela kanalleden förses med skyddande sidobyggnad eller

stenbeklädnad. Kanalens bredd behöfver tydligtvis vara så stor, att

åtminstone tvenne fartyg af den största drägtighet, för hvilken kanalen

är afsedd, kunna allestädes obehindradt passera hvarandra, och att

fartygen i kanalen ej komma att lida för stort men af sqvalpet från

ångbåtarne. Slutligen torde kanalen böra vid båda sina ändpunkter

förses med nödig hamn, uti hvilken fartygen kunna dels invänta lägligaste

tiden för kanalens passerande eller utseglingen i öppna sjön,

dels förse sig med möjligen behöflig! förråd af proviant eller kol, reparera

åtminstone smärre uppkomna skador och ersätta förlorade delar

af utrustningen m. m. Utan dylika lxamnbassiner vid kanalmynningarne

vore dessutom att befara, det kollisioner mellan de talrika fartygen der

allt för ofta skulle ega rum.

Till närmare belysning af den föreslagna kanalanläggningens erforderliga

beskaffenhet må emellertid bär ytterligare anföras ett utdrag

ur en Utskottet genom motionären meddelad skrifvelse från en med

traktens förhållanden förtrogen fackman, som i nämnda skrifvelse förklarar

sin uppfattning vara, Datt — — — kanalen — — — borde

anläggas öfver smalaste delen af landtungan emellan Höllviken och

Kämpingebugten —--, att den nya segelleden borde i afseende å

vattendjup och bottenbredd eg a de största dimensioner, som de lokala

förhållandena medgifva, utan att orimligt stora kostnader fördenskull

behöfde på företaget nedläggas, att —---nyssberörda ändamål

sannolikt borde vinnas, om den nya segelrännan och kanalen erhölle

20 fots segeldjup vid s. k. dagligt eller medelvattenstånd och minst

300 fot bottenbredd, den sistnämnda närmelsevis antagen så stor

med afsigt att förminska kraften af den ström, som beräknas genomlöpa

rännan vid varierande vattenhöjder i sjön å ömse sidor om landtungan,

för hvilket ändamål äfven hela rännan borde blifva rätlinig,

att totala längden af den med konst öppnade segelrännan i verkligheten

icke betydligt öfverstiger det å tillgängliga kartor uttagna afståndet

emellan 20 fots-djupet i de respektive bugterna å ömse sidor

om landtungans smalaste del, eller circa 30,000 fot, att fördjupningarne

till allra största delen utföras medelst muddring, äfven beträffande

kanalen öfver näset, der flygs and slagret är minst 15 fot mäktigt och

der endast »öfvergräfningen» kan fördelaktigt verkställas med spade,

och att segelrännorna i Höllviken och Kämpingebugten borde begränsas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.

med jetéer eller låga hamnarmar af sten under och beton öfver vattnet,

hvaremot slänterne i kanalen genom landtungan bäst skulle skyddas

mot strömskärning och ras medelst bålverk under samt sten- eller torfsättning

öfver vattnet».

Kostnaden för ett så omfattande arbete kommer uppenbarligen

att belöpa sig till flera millioner kronor, ett belopp som Utskottet äfven

hört af fackmän uppgifvas. Motionärens förhoppning, »att medel till

detsammas realiserande framdeles skulle kunna beredas från handelsoch

sjöfartsfonden och lotsverkets öfverskottsmedel» torde derföre väl

ej någonsin kunna väntas förverkligad. Det lyckade utförandet af

kanal- och hamnanläggningar vid sandiga och refbildande kuster har

också allestädes visat sig vara förenadt med synnerligt betydande svårigheter

och dem motsvarande mycket stora kostnader. Så skulle t. ex.

blotta bortskaffandet och placerandet af den sandmassa, som uppgräfdes,

här vara förenadt med betänkliga svårigheter. Andra sådana lära möta

i beskaffenheten af de sandlager, som skola genomgräfvas, enär dessa

uppgifvas till större delen utgöras af s. k. »flytsand». Utöfver anläggningskostnaden

skulle en dylik kanal derjemte föra med sig betydande

årliga utgifter i och för underhåll, belysning, ordningens upprätthållande

m. m.”); och någon dessa utgifter betäckande kanalafgift af

trafiken torde ej kunna uppbäras, om kanalen skall motsvara sin väntade

bestämmelse för sjöfarten.

Utskottet tillåter sig härefter öfvergå till en kort granskning af

de med ifrågavarande kanalanläggning förenade fördelar, för att pröfva

i hvad mån statens uppoffringar för dess utförande må kunna anses af

dessa fördelar motsvarade.

Beträffande först den tidsbesparing, som genom den genare väg

kanalen komme att öppna skulle ernås för sjöfarten genom Sundet mellan

Kat tegat och Östersjön, är att märka, att vinsten blefve störst i fråga

om kustfarten utmed Skåne, då Malmö anlöpes, men något mindre, då

sistnämnda stad ej behöfver anlöpas. Hela afståndet från midten af

Sundet utanför Helsingborg och fram till Trelleborg skulle förkortas

med från omkring 50,000 till omkring 60,000 fot, allt efter som kanalen

erhölle den ena eller andra af de ifrågasatta rigtningarne. För farten *)

*) Då den nya kanalen vidare! kommer att afbryta landsvägsförbindelsen mellan

Skanör och Falsterbo samt’det öfriga Skåne, skall den ock nödga till anlitandet af »färja

för landväga resandes och forors transporterande tvärs öfver vattenvägen», hvilken färja

åter tydligen bör bekostas af kanalbyggnadens egare och sålunda ökar den årliga utgiftsstaten

för den föreslagna segelleden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21. 5

på Holstein, Lybeck och Mecklenburg blefve deremot passerandet genom

kanalen naturligen en krokväg, och resan till Riigen eller Stralsund

blefve genom densamma ej nämnvärdt förkortad för de fartyg,

som kommande norrifrån hade att välja mellan farleden genom Drogden

förbi Falsterbo fyrskepp och farleden genom Flintrännan och kanalen.

Vidare är att märka, det segelfartygen måste för kanalens

passerande anlita bogsering, och att ångfartygen måste sakta sin fart

till högst omkring 4 knop 4), på det de ej måtte förorsaka andra i kanalen

befintliga fartyg olägenheter. Häraf blifver ock följden, att snabbgående

ångfartyg komme att behöfva längre tid för färden genom Flintrännan

och kanalen än genom Drogden och förbi Falsterbo fyrskepp,

under det att långsamt gående ångfartyg göra en ringa tidsvinst. För

postfarten från Malmö till Stralsund, hvilken väl bör besörjas med möjligast

snabbgående fartyg, kan tidsvinsten sålunda ej varda af någon

betydenhet. Med hänsyn till segelfartygen åter är klart, att den nya,

farleden endast under vissa, mer stadigt rådande vindförhållanden kan

erbjuda nämnvärd fördel* 2), hvilken dock alltid måste mätas mot den

uppoffring för bogsering m. m., med hvilken den måste köpas. Man

må ej heller förbise, att nära nog samma resultat kan ernås genom användning

af bogsering genom Drogden, der densamma kan utföras med

anlitande af bogserfartygets hela maskinkraft, och att segelfartygen

hafva kommit sydligare och befinna sig mycket mer i rum sjö vid

Falsterbo fyrskepp, än vid den ifrågasatta kanalens södra ända i Kämpingebugten.

Vidare är att märka, det segelleden från Helsingör genom

Drogden till Falsterbo fyrskepp är nästan linierak, hvilket, då

fartygen kunna ligga ensträcks, är en stor förmån3), under det att

farleden genom Flintrännan och kanalen är mer krokig, hvartill kommer

att, då grunden i Drogden ligga på sidorna, så ligga de deremot i Flintrännan

äfven midt uti farvattnet, hvilket alltid måste göra segelfarten

i den sistnämnda farleden mer besvärlig i synnerhet nattetid4). Slut
>)

Strömmens rigtning och hastighet i kanalen utöfvar naturligen|ett betydande inflytande

å den hastighet, ett ångfartyg kan göra under passerandet.

2) Fördelaktigast skulle kanske den nya farleden ställa sig för sådana hufvudsakligen

smärre segelfartyg, som äro destinerade till Östersjön och begagna sig af den gynsammare

strömmen utmed svenska kusten, men nödgas afbryta sitt framträngande, då

de anländt till Höllviken, för att der invänta mer gynnande vind.

3) En annan sådan erbjuder denna segelled för norrut gående fartyg derutinnan, att

den jsydliga strömmen är starkast och beständigast utmed danska sidan af Sundet.

''*) Uti »den svenske lotsen» läses om Flintrännans genomsegling norrifrån följande:

»Denna farled har visserligen 1 fot djupare vatten än Drogden, men är dock

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.

ligen är att taga i öfvervägande, det tillfälliga kanalhinder kunna uppstå,

att fartygen för att undgå kollisioner måste färdas med större försigtighet

i en smalare kanal än i ett mångfaldigt bredare sund, och att

för stora, djupgående fartyg, som behöfva någon tid qvarstanna i hamn

vid kanalen, dennes passerande kan helt opåräknadt för någon tid omöjliggöras

af lågt vatten o. s. v., hvarigenom den väntade besparingen i

i tid m. m. genom den nya segelledens anlitande kan bytas i förlust.

Vidkommande åter den ))mindre farliga passage» emellan Östersjön

och Sundet, som skulle vinnas genom den nya segelleden, är ej

att förbise, att de framhållna farorna hos den äldre farleden minskats

genom de ökade anstalterna till befrämjande af sjöfartens säkerhet, till

följd hvaraf skeppsbrotten å Falsterbo och Kämpinge ref nu icke längre

äro i ögonen fallande talrika i förhållande till det stora antal fartyg,

som passera förbi Falsterbo fyrskepp, äfvensom att faran för skeppsbrott

sannolikt hvarken skulle undgås eller ens nämnvärdt minskas

genom den föreslagna kanalen. Vid sådana tillfällen, då det är förenadt

med fara att passera förbi Falsterbo fyrskepp, särskild! under tjocka,

skulle kanalens angörande vara förenadt med lika stor, om ej större

fara än kringseglingen. Kämpingebugten, i hvilken kanalen skulle utmynna,

är ingalunda fri från farliga grund vare sig i midten eller å

sidorna, och lotsverkets statistik visar tydligt nog, det skeppsbrotten

äro talrikare å kusten mellan Kämpinge ref och Smyge huk än å de

nämnda båda i motionen framhållna refven. Denna statistik visar ock,

huru skeppsbrotten i den egentliga Flintrännan äro i förhållande till de

passerande fartygens antal åtminstone lika så ymniga som å de ifrågavarande

båda refven. Fördelen af den föreslagna kanalen med hänsyn

till undvikandet af skeppsbrott är i alla händelser ingalunda så afgjord,

som motionären synes föreställa sig, och torde i verkligheten inskränka

sig till erhållandet af hamnarne vid kanalens ändar. Passerandet af en

på grund af de låga stränderna för stormens våldsamhet fullt öppen

kanal af en jemförelsevis ringa bredd torde för öfrigt. heller icke vara

helt och hållet fritt från faran af kollisioner med andra fartyg. Undvikandet

af grunden i närheten af kanalmynningarne torde för segelfartyg

ofta kräfva bogsering ut i rum sjö och sålunda liksom hela färden

genom kanalen vara förenadt med en kostnad, som man, under för

besvärad af flere större lösa stenar samt dessutom icke så fullständigt utprickad som

sistnämnda farled, hvarför den icke bör begagnas af mer än 22 fot djupgående fartyg,

och detta endast med stadig öppen vind, emedan bottnen består af flinta och kalksten

och således är olämplig för ankring». Under senaste tid har likvisst farleden blifvit

betydligt fullständigare utprickad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.

segelfarten ogynsamma konjunkturer åtminstone, så vidt möjligt söker

att undvika genom att föredraga den gamla farleden.

Hvad vidare angår den förmån, som skulle beredas den svenska

kustbefolkningen genom ökadt tillfälle till lotsning i Sundet, är

att märka, att denna förmån är helt och hållet beroende af det antal

fartyg, som genom öppnandet af den nya segelleden lockas af dess

fördelar att föredraga Flintrännan i förening med kanalen framför farleden

förbi Falsterbo fyrskepp; ty lotsfördraget mellan Sverige och Danmark

medgifver danske lotsar rätt till lotsning äfven genom Flintrännan,

enär dess ena sida ju är dansk. '' En mycket ökad och liflig sjöfart

i synnerhet med ångfartyg genom Flintrännan skulle emellertid i

väsentlig män hindra det der idkade betydande sillfisket med drifgarn

och derigenom sannolikt vålla kustbefolkningen en skada, som för det

stora flertalet nog komme att vida öfverstiga den ovissa fördelen af en

ökad lotsning. Endast åt de fast anstälde kanalhamnslotsarne liksom

för svenske s. k. »långlotsar)) för hela färden genom Öresund och kanalen

synes den nya segelleden obestridligen kunna erbjuda en ökad

verksamhet; ty om lotsningen till och från norra kanalmynningen komme

i alla fall danske lotsar att täfla med de svenske. Danske lotsen eger

dervid det företräde framför den svenske, att han är berättigad lotsa

allestädes i Öresund.

Hufvudförmånen af den nya segelledens öppnande är tvifvels utan

att söka i förhoppningen om att genom densamma kunna leda trafiken i

Sundet från den danska till den svenska sidan och att öfverbringa i svenska

händer den lönande handeln med de passerande fartygen. Detta

synes emellertid förutsätta skapandet af en stor stad, ett blomstrande

Nya Skanör vid den ifrågasatta segelleden, genom hvars hamn sålunda

den öresundska trafiken skulle ledas; ty utan en större stads lockelser

och förmåner är det föga troligt, att de genom Sundet gående skeppen

skulle föredraga att taga sina förnödenheter vid kanalen i stället för i

Köpenhamn. De försök, som gjorts att under en den mest beqväma

och färden minst hindrande form bjuda fartygen intaga sina förnödenheter

från ett midt i farleden stationeradt skepp, hafva derför icke heller

krönts med framgång. Men om ock en dylik med »frihamn)) försedd

stad utmed allmänna farleden vid svenska sidan af Sundet blefve i

besittning af många förmåner, som Köpenhamn saknar, så torde

säkerligen endast behöfva påpekas, att en stor stad, jemförlig med

Köpenhamn och vida Överskjutande alla Skånes nuvarande städer, uppenbarligen

icke är eu så lättvunnen skapelse, som motionären tyckes

föreställa sig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra Kammarens Tillfälliga Utskolts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.

I det föregående har flerestädes framhållits obetydligheten af de

förmåner, den nya segelleden skulle medföra åt sjöfarten genom Öresund,

hvartill bär må ytterligare läggas, att de stora djupgående skeppen

af lätt begripliga skäl måste föredraga de långt djupare segellederna

genom Drogden eller genom Flintrännans sydvestra lopp framför den

vida grundare och af den för tillfället rådande vattenhöjden beroende

segelleden genom sydöstra delen af Flintrännan och den ifrågasatta

kanalen. Antalet af fartyg, som skulle komma att använda kanalen,

blefve fördenskull säkerligen ej synnerligen stort, i synnerhet som dels

den blifvande holsteinska kanalen mellan Nordsjön och Östersjön, dels

segelfartygens successiva undanträngande af allt större ångfartyg torde

minska antalet af de fartyg, som passera genom Sundet. Finnas väl

under sådana förhållanden tillräckliga skäl att hoppas, det den nya

segelleden skulle vid sin strand skapa den mycket betydande stad,

som synes utgöra ett hufvudvilkor för att denna segelled skulle åt Sverige

medföra de stora utlofvade förmånerna?

För den närmast liggande trakten skulle kanalanläggningen deremot

obestridligen vara till gagn genom det ökade tillfälle, den skulle

bereda till afsättning af ortens produkter och genom de hamnar, med

hvilka den blefve försedd. Äfven för kustförsvaret torde den föreslagna

farleden möjligen vara af något värde. Utskottet har emellertid hvarken

i dessa eller ofvan uppgifna och närmare granskade förmåner funnit

nöjaktig ersättning för de stora kostnader, som tydligen för staten äro

förenade med den ifrågasatta segelledens åstadkommande och underhåll.

Då det ifrågasatta företaget, såsom nyss® påpekats, har en särskild

lokal betydelse, så synes dessutom med fog kunna fordras, att den

trakt,^ dess utförande skulle gynna, sjelf åtminstone drager försorg om

en sådan förberedande utredning, som måste förutsättas för en hemställan

från Riksdagen till Kong! Maj:t om verkställandet på statens

bekostnad af de noggranna och fullständiga undersökningar, som måste

föregå de slutliga åtgärderna till företagets utförande.

Utskottet får alltså hemställa,

det Herr M. Dahns ifrågavarande motion icke måtte

vinna Kammarens bifall.

Stockholm den 21 April 1884.

På Utskottets vägnar:

CARL HERSLOW.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktieholaget, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.