Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande undersökning för genomgräfning af Skanörs ljung. c .
1884-04-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 3TU 1884:21, Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande undersökning för genomgräfning af Skanörs ljung. c .
Dokumentets text
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.
1
N:o 21.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1884, kl. 1 e. m.
Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4,
angående af Herr M. Dahn väckt motion om skrifvelse
till Kongl. Maj:t rörande undersökning för genomgräfning
af Skanörs ljung.
c . Uti en mom Andra Kammaren väckt och till dess Tredje Tillfälliga
Utskott hänvisad motion (N:o 148) har Herr M. Dahn hemstält
»det Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Makt anhålla om
undersökning för genomgräfning af Skanörs ljung.»
Till stöd för denna hemställan anför motionären:
o .. att Senom den af honom föreslagna, redan för decennier sedan
patankta kanalen genom Skanörs ljung en kortare och beqvämare farled
skulle erhallas genom Öresund till och från Östersjön, på samma gång
som »de farliga Falsterbo- och Kämpingeref, å ''hvilka så månge af
hatvets arbetare måst sätta lifvet till», kunde undvikas;
att den nämnda kanalen särskild! blefve en betydlig genväg för
postförbindelsen mellan Malmö och Stralsund; ^ 0 & 0
. då en väsentlig del af de till minst 35,000 uppgående fartyg,
som årligen passera genom Sundet, otvifvelaktigt skulle taga den kortare
och framför allt mindre farliga passagen utmed svenska kusten genom
4 Imtrannan och den föreslagna ’ kanalen till Östersjön, tillfälle skulle
Sdi. till Riksd. Prof. 1884. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 Raft.
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.
erbjudas den svenska kustbefolkningen till lotsning, till hvilket näringsfång
denna befolkning sedan urminnes tider ansetts lagligen berättigad,
om än denna rätt genom »det allbekanta och för Sverige så föga ärorika
sundska lotskriget» blifvit inskränkt till blott den så kallade Flintrännan,
som för närvarande endast af ett fåtal fartyg passeras;
att, om den ifrågasatta kanalen komme till stånd, det utmärkta
tillfälle till kolning och fournering af fartyg, som dervid kunde erbjudas,
säkerligen också skulle leda trafiken in på farleden genom Flintrännan
och nämnda kanal, i följd hvaraf de svenska hamnarne och stadssamhällena
vid Sundet skulle kunna tillvinna sig en fördel, som för närvarande
nästan uteslutande tillfaller Danmark, samt » affär slifvet i denna
del af Sverige ernå utsigt att befria sig från det dominerande tryck,
Köpenhamn hittills utöfvat på detsamma»;
att det så mycket dryftade förslaget om inrättande af en svensk
frihamn vid dessa farvatten då borde kunna förverkligas, enär på det
genom kanalen afskurna och isolerade näset erbjöde sig en lämplig och
lättkontrollerad upplagsplats;
att näset, som bör genomgräfvas, endast utgör omkring en svensk
fjerdedels mil, och att för det fördjupningsarbete i Höllviken, som derjemte
erfordras, den starka strömmen antagligen komme att kraftigt
biträda; samt slutligen
att, då det föreslagna kanalföretaget skulle blifva till gagn för
så väl den svenska lotsningen som den svenska sjöfarten, medel till
företagets realiserande framdeles skulle kunna beredas från handelsoch
sjöfartsfonden och lotsverkets öfverskottsmedel.
Redan en första granskning af det här framlagda förslaget gifver
vid handen, att det ej är något arbete af ringa omfång, som motionären
påtänker. Den ifrågavarande kanalen torde fullständigt utförd blifva, icke
9,000 (eu fjerdedels mil, som motionären uppöfver) _ utan, allteftersom
olika rigtningar väljas, från omkring 25,000 ända till bortåt 30,000 fot
lång. Den måste nemligen, för att kunna motsvara sin bestämmelse,
vid båda ändar fortsättas ut i öppna sjön, till dess att det djup ernås,
som Flintrännan eger såsom farled i stort betraktad, det vill säga till
åtminstone 20 fots djup Vidare måste alla försigtighetsmått iakt
-
*) Här kan naturligtvis ej tagas i betraktande blott det djupaste, helt smala farvattnet
i Flintrännan, enär detta leder ut i Östersjön norr och vester om Lillegrund och
Bredgrund samt sålunda är för långt aflägset från den ifrågasatta nya segelleden.
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.
tagas för att förekomma, att den dyrbara kanalanläggningen förstöres
eller för sitt underhåll kräfver allt för dryga kostnader särskildt i följd
af igensandning, hvilken svårligen lär kunna med full säkerhet undvikas,
med mindre hela kanalleden förses med skyddande sidobyggnad eller
stenbeklädnad. Kanalens bredd behöfver tydligtvis vara så stor, att
åtminstone tvenne fartyg af den största drägtighet, för hvilken kanalen
är afsedd, kunna allestädes obehindradt passera hvarandra, och att
fartygen i kanalen ej komma att lida för stort men af sqvalpet från
ångbåtarne. Slutligen torde kanalen böra vid båda sina ändpunkter
förses med nödig hamn, uti hvilken fartygen kunna dels invänta lägligaste
tiden för kanalens passerande eller utseglingen i öppna sjön,
dels förse sig med möjligen behöflig! förråd af proviant eller kol, reparera
åtminstone smärre uppkomna skador och ersätta förlorade delar
af utrustningen m. m. Utan dylika lxamnbassiner vid kanalmynningarne
vore dessutom att befara, det kollisioner mellan de talrika fartygen der
allt för ofta skulle ega rum.
Till närmare belysning af den föreslagna kanalanläggningens erforderliga
beskaffenhet må emellertid bär ytterligare anföras ett utdrag
ur en Utskottet genom motionären meddelad skrifvelse från en med
traktens förhållanden förtrogen fackman, som i nämnda skrifvelse förklarar
sin uppfattning vara, Datt — — — kanalen — — — borde
anläggas öfver smalaste delen af landtungan emellan Höllviken och
Kämpingebugten —--, att den nya segelleden borde i afseende å
vattendjup och bottenbredd eg a de största dimensioner, som de lokala
förhållandena medgifva, utan att orimligt stora kostnader fördenskull
behöfde på företaget nedläggas, att —---nyssberörda ändamål
sannolikt borde vinnas, om den nya segelrännan och kanalen erhölle
20 fots segeldjup vid s. k. dagligt eller medelvattenstånd och minst
300 fot bottenbredd, den sistnämnda närmelsevis antagen så stor
med afsigt att förminska kraften af den ström, som beräknas genomlöpa
rännan vid varierande vattenhöjder i sjön å ömse sidor om landtungan,
för hvilket ändamål äfven hela rännan borde blifva rätlinig,
att totala längden af den med konst öppnade segelrännan i verkligheten
icke betydligt öfverstiger det å tillgängliga kartor uttagna afståndet
emellan 20 fots-djupet i de respektive bugterna å ömse sidor
om landtungans smalaste del, eller circa 30,000 fot, att fördjupningarne
till allra största delen utföras medelst muddring, äfven beträffande
kanalen öfver näset, der flygs and slagret är minst 15 fot mäktigt och
der endast »öfvergräfningen» kan fördelaktigt verkställas med spade,
och att segelrännorna i Höllviken och Kämpingebugten borde begränsas
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.
med jetéer eller låga hamnarmar af sten under och beton öfver vattnet,
hvaremot slänterne i kanalen genom landtungan bäst skulle skyddas
mot strömskärning och ras medelst bålverk under samt sten- eller torfsättning
öfver vattnet».
Kostnaden för ett så omfattande arbete kommer uppenbarligen
att belöpa sig till flera millioner kronor, ett belopp som Utskottet äfven
hört af fackmän uppgifvas. Motionärens förhoppning, »att medel till
detsammas realiserande framdeles skulle kunna beredas från handelsoch
sjöfartsfonden och lotsverkets öfverskottsmedel» torde derföre väl
ej någonsin kunna väntas förverkligad. Det lyckade utförandet af
kanal- och hamnanläggningar vid sandiga och refbildande kuster har
också allestädes visat sig vara förenadt med synnerligt betydande svårigheter
och dem motsvarande mycket stora kostnader. Så skulle t. ex.
blotta bortskaffandet och placerandet af den sandmassa, som uppgräfdes,
här vara förenadt med betänkliga svårigheter. Andra sådana lära möta
i beskaffenheten af de sandlager, som skola genomgräfvas, enär dessa
uppgifvas till större delen utgöras af s. k. »flytsand». Utöfver anläggningskostnaden
skulle en dylik kanal derjemte föra med sig betydande
årliga utgifter i och för underhåll, belysning, ordningens upprätthållande
m. m.”); och någon dessa utgifter betäckande kanalafgift af
trafiken torde ej kunna uppbäras, om kanalen skall motsvara sin väntade
bestämmelse för sjöfarten.
Utskottet tillåter sig härefter öfvergå till en kort granskning af
de med ifrågavarande kanalanläggning förenade fördelar, för att pröfva
i hvad mån statens uppoffringar för dess utförande må kunna anses af
dessa fördelar motsvarade.
Beträffande först den tidsbesparing, som genom den genare väg
kanalen komme att öppna skulle ernås för sjöfarten genom Sundet mellan
Kat tegat och Östersjön, är att märka, att vinsten blefve störst i fråga
om kustfarten utmed Skåne, då Malmö anlöpes, men något mindre, då
sistnämnda stad ej behöfver anlöpas. Hela afståndet från midten af
Sundet utanför Helsingborg och fram till Trelleborg skulle förkortas
med från omkring 50,000 till omkring 60,000 fot, allt efter som kanalen
erhölle den ena eller andra af de ifrågasatta rigtningarne. För farten *)
*) Då den nya kanalen vidare! kommer att afbryta landsvägsförbindelsen mellan
Skanör och Falsterbo samt’det öfriga Skåne, skall den ock nödga till anlitandet af »färja
för landväga resandes och forors transporterande tvärs öfver vattenvägen», hvilken färja
åter tydligen bör bekostas af kanalbyggnadens egare och sålunda ökar den årliga utgiftsstaten
för den föreslagna segelleden.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21. 5
på Holstein, Lybeck och Mecklenburg blefve deremot passerandet genom
kanalen naturligen en krokväg, och resan till Riigen eller Stralsund
blefve genom densamma ej nämnvärdt förkortad för de fartyg,
som kommande norrifrån hade att välja mellan farleden genom Drogden
förbi Falsterbo fyrskepp och farleden genom Flintrännan och kanalen.
Vidare är att märka, det segelfartygen måste för kanalens
passerande anlita bogsering, och att ångfartygen måste sakta sin fart
till högst omkring 4 knop 4), på det de ej måtte förorsaka andra i kanalen
befintliga fartyg olägenheter. Häraf blifver ock följden, att snabbgående
ångfartyg komme att behöfva längre tid för färden genom Flintrännan
och kanalen än genom Drogden och förbi Falsterbo fyrskepp,
under det att långsamt gående ångfartyg göra en ringa tidsvinst. För
postfarten från Malmö till Stralsund, hvilken väl bör besörjas med möjligast
snabbgående fartyg, kan tidsvinsten sålunda ej varda af någon
betydenhet. Med hänsyn till segelfartygen åter är klart, att den nya,
farleden endast under vissa, mer stadigt rådande vindförhållanden kan
erbjuda nämnvärd fördel* 2), hvilken dock alltid måste mätas mot den
uppoffring för bogsering m. m., med hvilken den måste köpas. Man
må ej heller förbise, att nära nog samma resultat kan ernås genom användning
af bogsering genom Drogden, der densamma kan utföras med
anlitande af bogserfartygets hela maskinkraft, och att segelfartygen
hafva kommit sydligare och befinna sig mycket mer i rum sjö vid
Falsterbo fyrskepp, än vid den ifrågasatta kanalens södra ända i Kämpingebugten.
Vidare är att märka, det segelleden från Helsingör genom
Drogden till Falsterbo fyrskepp är nästan linierak, hvilket, då
fartygen kunna ligga ensträcks, är en stor förmån3), under det att
farleden genom Flintrännan och kanalen är mer krokig, hvartill kommer
att, då grunden i Drogden ligga på sidorna, så ligga de deremot i Flintrännan
äfven midt uti farvattnet, hvilket alltid måste göra segelfarten
i den sistnämnda farleden mer besvärlig i synnerhet nattetid4). Slut
>)
Strömmens rigtning och hastighet i kanalen utöfvar naturligen|ett betydande inflytande
å den hastighet, ett ångfartyg kan göra under passerandet.
2) Fördelaktigast skulle kanske den nya farleden ställa sig för sådana hufvudsakligen
smärre segelfartyg, som äro destinerade till Östersjön och begagna sig af den gynsammare
strömmen utmed svenska kusten, men nödgas afbryta sitt framträngande, då
de anländt till Höllviken, för att der invänta mer gynnande vind.
3) En annan sådan erbjuder denna segelled för norrut gående fartyg derutinnan, att
den jsydliga strömmen är starkast och beständigast utmed danska sidan af Sundet.
''*) Uti »den svenske lotsen» läses om Flintrännans genomsegling norrifrån följande:
»Denna farled har visserligen 1 fot djupare vatten än Drogden, men är dock
6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.
ligen är att taga i öfvervägande, det tillfälliga kanalhinder kunna uppstå,
att fartygen för att undgå kollisioner måste färdas med större försigtighet
i en smalare kanal än i ett mångfaldigt bredare sund, och att
för stora, djupgående fartyg, som behöfva någon tid qvarstanna i hamn
vid kanalen, dennes passerande kan helt opåräknadt för någon tid omöjliggöras
af lågt vatten o. s. v., hvarigenom den väntade besparingen i
i tid m. m. genom den nya segelledens anlitande kan bytas i förlust.
Vidkommande åter den ))mindre farliga passage» emellan Östersjön
och Sundet, som skulle vinnas genom den nya segelleden, är ej
att förbise, att de framhållna farorna hos den äldre farleden minskats
genom de ökade anstalterna till befrämjande af sjöfartens säkerhet, till
följd hvaraf skeppsbrotten å Falsterbo och Kämpinge ref nu icke längre
äro i ögonen fallande talrika i förhållande till det stora antal fartyg,
som passera förbi Falsterbo fyrskepp, äfvensom att faran för skeppsbrott
sannolikt hvarken skulle undgås eller ens nämnvärdt minskas
genom den föreslagna kanalen. Vid sådana tillfällen, då det är förenadt
med fara att passera förbi Falsterbo fyrskepp, särskild! under tjocka,
skulle kanalens angörande vara förenadt med lika stor, om ej större
fara än kringseglingen. Kämpingebugten, i hvilken kanalen skulle utmynna,
är ingalunda fri från farliga grund vare sig i midten eller å
sidorna, och lotsverkets statistik visar tydligt nog, det skeppsbrotten
äro talrikare å kusten mellan Kämpinge ref och Smyge huk än å de
nämnda båda i motionen framhållna refven. Denna statistik visar ock,
huru skeppsbrotten i den egentliga Flintrännan äro i förhållande till de
passerande fartygens antal åtminstone lika så ymniga som å de ifrågavarande
båda refven. Fördelen af den föreslagna kanalen med hänsyn
till undvikandet af skeppsbrott är i alla händelser ingalunda så afgjord,
som motionären synes föreställa sig, och torde i verkligheten inskränka
sig till erhållandet af hamnarne vid kanalens ändar. Passerandet af en
på grund af de låga stränderna för stormens våldsamhet fullt öppen
kanal af en jemförelsevis ringa bredd torde för öfrigt. heller icke vara
helt och hållet fritt från faran af kollisioner med andra fartyg. Undvikandet
af grunden i närheten af kanalmynningarne torde för segelfartyg
ofta kräfva bogsering ut i rum sjö och sålunda liksom hela färden
genom kanalen vara förenadt med en kostnad, som man, under för
besvärad af flere större lösa stenar samt dessutom icke så fullständigt utprickad som
sistnämnda farled, hvarför den icke bör begagnas af mer än 22 fot djupgående fartyg,
och detta endast med stadig öppen vind, emedan bottnen består af flinta och kalksten
och således är olämplig för ankring». Under senaste tid har likvisst farleden blifvit
betydligt fullständigare utprickad.
7
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.
segelfarten ogynsamma konjunkturer åtminstone, så vidt möjligt söker
att undvika genom att föredraga den gamla farleden.
Hvad vidare angår den förmån, som skulle beredas den svenska
kustbefolkningen genom ökadt tillfälle till lotsning i Sundet, är
att märka, att denna förmån är helt och hållet beroende af det antal
fartyg, som genom öppnandet af den nya segelleden lockas af dess
fördelar att föredraga Flintrännan i förening med kanalen framför farleden
förbi Falsterbo fyrskepp; ty lotsfördraget mellan Sverige och Danmark
medgifver danske lotsar rätt till lotsning äfven genom Flintrännan,
enär dess ena sida ju är dansk. '' En mycket ökad och liflig sjöfart
i synnerhet med ångfartyg genom Flintrännan skulle emellertid i
väsentlig män hindra det der idkade betydande sillfisket med drifgarn
och derigenom sannolikt vålla kustbefolkningen en skada, som för det
stora flertalet nog komme att vida öfverstiga den ovissa fördelen af en
ökad lotsning. Endast åt de fast anstälde kanalhamnslotsarne liksom
för svenske s. k. »långlotsar)) för hela färden genom Öresund och kanalen
synes den nya segelleden obestridligen kunna erbjuda en ökad
verksamhet; ty om lotsningen till och från norra kanalmynningen komme
i alla fall danske lotsar att täfla med de svenske. Danske lotsen eger
dervid det företräde framför den svenske, att han är berättigad lotsa
allestädes i Öresund.
Hufvudförmånen af den nya segelledens öppnande är tvifvels utan
att söka i förhoppningen om att genom densamma kunna leda trafiken i
Sundet från den danska till den svenska sidan och att öfverbringa i svenska
händer den lönande handeln med de passerande fartygen. Detta
synes emellertid förutsätta skapandet af en stor stad, ett blomstrande
Nya Skanör vid den ifrågasatta segelleden, genom hvars hamn sålunda
den öresundska trafiken skulle ledas; ty utan en större stads lockelser
och förmåner är det föga troligt, att de genom Sundet gående skeppen
skulle föredraga att taga sina förnödenheter vid kanalen i stället för i
Köpenhamn. De försök, som gjorts att under en den mest beqväma
och färden minst hindrande form bjuda fartygen intaga sina förnödenheter
från ett midt i farleden stationeradt skepp, hafva derför icke heller
krönts med framgång. Men om ock en dylik med »frihamn)) försedd
stad utmed allmänna farleden vid svenska sidan af Sundet blefve i
besittning af många förmåner, som Köpenhamn saknar, så torde
säkerligen endast behöfva påpekas, att en stor stad, jemförlig med
Köpenhamn och vida Överskjutande alla Skånes nuvarande städer, uppenbarligen
icke är eu så lättvunnen skapelse, som motionären tyckes
föreställa sig.
8
Andra Kammarens Tillfälliga Utskolts (N:o 3) Utlåtande N:o 21.
I det föregående har flerestädes framhållits obetydligheten af de
förmåner, den nya segelleden skulle medföra åt sjöfarten genom Öresund,
hvartill bär må ytterligare läggas, att de stora djupgående skeppen
af lätt begripliga skäl måste föredraga de långt djupare segellederna
genom Drogden eller genom Flintrännans sydvestra lopp framför den
vida grundare och af den för tillfället rådande vattenhöjden beroende
segelleden genom sydöstra delen af Flintrännan och den ifrågasatta
kanalen. Antalet af fartyg, som skulle komma att använda kanalen,
blefve fördenskull säkerligen ej synnerligen stort, i synnerhet som dels
den blifvande holsteinska kanalen mellan Nordsjön och Östersjön, dels
segelfartygens successiva undanträngande af allt större ångfartyg torde
minska antalet af de fartyg, som passera genom Sundet. Finnas väl
under sådana förhållanden tillräckliga skäl att hoppas, det den nya
segelleden skulle vid sin strand skapa den mycket betydande stad,
som synes utgöra ett hufvudvilkor för att denna segelled skulle åt Sverige
medföra de stora utlofvade förmånerna?
För den närmast liggande trakten skulle kanalanläggningen deremot
obestridligen vara till gagn genom det ökade tillfälle, den skulle
bereda till afsättning af ortens produkter och genom de hamnar, med
hvilka den blefve försedd. Äfven för kustförsvaret torde den föreslagna
farleden möjligen vara af något värde. Utskottet har emellertid hvarken
i dessa eller ofvan uppgifna och närmare granskade förmåner funnit
nöjaktig ersättning för de stora kostnader, som tydligen för staten äro
förenade med den ifrågasatta segelledens åstadkommande och underhåll.
Då det ifrågasatta företaget, såsom nyss® påpekats, har en särskild
lokal betydelse, så synes dessutom med fog kunna fordras, att den
trakt,^ dess utförande skulle gynna, sjelf åtminstone drager försorg om
en sådan förberedande utredning, som måste förutsättas för en hemställan
från Riksdagen till Kong! Maj:t om verkställandet på statens
bekostnad af de noggranna och fullständiga undersökningar, som måste
föregå de slutliga åtgärderna till företagets utförande.
Utskottet får alltså hemställa,
det Herr M. Dahns ifrågavarande motion icke måtte
vinna Kammarens bifall.
Stockholm den 21 April 1884.
På Utskottets vägnar:
CARL HERSLOW.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktieholaget, 1884.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.