Betänkande, angående vilkoren för försäljning af bränvin.
1884-03-24 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1884:3, Betänkande, angående vilkoren för försäljning af bränvin.
Dokumentets text
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars kl. 2 e. m.
Betänkande, angående vilkoren för försäljning af bränvin.
Sedan Bevillnings-Utskottet till behandling förehaft de till Utskottet
hänvisade motioner rörande ändringar i nu gällande förordning angående
vilkoren för försäljning af bränvin, får Utskottet jemlikt 40 § Riksdagsordningen
häröfver afgifva betänkande.
§ 23 i nu gällande bränvinsförsäljningslag lyder enligt Kongl. kun- § 23,
görelsen den 6 Maj 1881 sålunda:
»Vid läger, eller der trupp eljest är för flera dagar sammandragen,
vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg eller der värdshusrörelse
af annan anledning kan för någon del af året tillfälligtvis vara
af omständigheterna påkallad, må för kortare tid än år rättighet till
bränvinsutskänkning meddelas af Konungens Befallningshafvande, när, i
förstnämnda fall, befälhafvande militärchef och, i öfriga fall, andra vederbörande
derom gjort anmälan» o. s. v.
Tvenne motionärer inom Andra Kammaren, Herrar J. E. Wiksten
och Magnus Andersson, hafva i särskilda motioner (N:is 10 och 88)
väckt förslag om ändring af nämnda paragraf.
Herr Wiksten, med hvilken flere af Andra Kammarens ledamöter
instämt, erinrar i sin motion, hurusom förslag om inskränkning i
bränvinsutskänkningsrörelsen vid läger eller der trupp eljest är sammandragen
varit af enskild motionär väckt vid både 1882 och 1883 års riksdagar.
Berörda förslag, hvilket afsåg förbud mot dylik utskänkning för
så vidt densamma ej af truppen begärdes och af vederbörande kommunalstyrelse
tillstaddes, blef vid 1882 års riksdag af Bevillnings-Utskottet
Bih. till Riksd. Prot. 1884. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 1
2 • Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
afstyrka, men vid sistlidna års riksdag förordade Utskottet införande af
ett absolut förbud mot ifrågavarande slag af utskänkning. Andra Kammaren
godkände 1882 motionärens och 1883 Utskottets förslag, hvaremot
Första Kammaren vid begge tillfällena motsatte sig de ifrågasatta
förändringarne. Då emellertid vid sistlidna års riksdag Andra Kammaren
så godt som enhälligt biföll Utskottets i ämnet framstälda förslag, samt
detsamma inom Första Kammaren tillvann sig starka sympatier, hade
motionären ansett frågan å nyo böra dragas under Riksdagens pröfning.
Såsom skäl för ett förbud i omförmälda afseende framhåller motionären
särskildt dels, att då man ansett nödigt förbjuda minuthandel med och
utskänkning af bränvin i närheten af ställe, der auktion med flere förrättningar
ega rum, konseqvensen syntes fordra, det man på samma sätt
befriade soldaten och beväringsynglingen från de frestelser, som medfördes
af lättheten att inom läger erhålla bränvin, dels ock billigheten
deraf att kommuner, inom hvilka lägerplatser äro belägna, erhålla samma
rätt som andra kommuner att afgöra, huruvida utskänkning inom deras
område må ega rum, hvarjemte motionären betonar, att, om en ny härordning
med ökade öfningar skall kunna antagas, det vore nödvändigt
på förhand afskaffa krogrörelsen inom lägren.
Under åberopande i öfrigt af den motivering, som åtföljde Bevillnings-Utskottets
i ämnet gjorda hemställan till sistlidna års Riksdag,
föreslår derföre Herr Wikstén,
»att § 23 i gällande bränvinsförsäljningslag måtte erhålla följande
förändrade lydelse: Vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg,
eller der värdshusrörelse af annan anledning kan för någon del af året
tillfälligtvis vara af omständigheterna påkallad, dock ej vid läger eller
der trupp eljest är för flera dagar sammandragen, må för kortare tid
än år rättighet till bränvinsutskänkning meddelas af Konungens Befallningshafvande,
när vederbörande derom gjort anmälan» o. s. v.
Herr Magnus Andersson, med hvilken en ledamot af Andra Kammaren
instämt, yrkar uti sin motion endast, att ifrågavarande författning
måtte så förändras,
»att all utskänkning af spritdrycker å mötesplatser på landet, der
krigsmanskap öfvas, blefve under öfningstiden förbjuden».
De skal, som föranledde Utskottet att vid förra riksdagen förorda
införande af ett förbud mot ifrågavarande slag af utskänkning, sammanfattades
i Utskottets utlåtande rörande den då väckta motionen i ämnet
sålunda:
»Utskottet delar fortfarande motionärens åsigt om önskvärdheten
att så mycket som möjligt skydda soldaten mot krogens frestelser under
3
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
vapenöfningstiden, och då, enligt hvad till Utskottets kännedom kommit,
något förslag till ny bränvinsförsäljningslag icke heller till denna Riksdag
lärer vara att från Kong!. Maj:t förvänta, har Utskottet ansett förevararande
fråga icke längre böra undanskjutas.
Under diskussionen i ämnet uti Andra Kammaren vid förliden riksdag
upplystes,''- att all utskänkning numera är förbjuden så väl inom åtskilliga
kaserner som å Karlsborg och vid kavallerietablissementet å
Ladugårdsgärdet, och hafva dessa förbud, enligt hvad framstående militärer
enstämmigt vitsordat, verkat synnerligen välgörande å der förlagda
truppers uppförande och disciplin. Med denna erfarenhet för ögonen,
och då, enligt hvad Utskottet inhemtat, spritdrycker i händelse af verkligt
behof, såsom vid kall och regnig väderlek, få af militärbefälet efter
läkares hörande till trupp utdelas, finner Utskottet icke vidare någon
betänklighet vid att tillstyrka ett generelt förbud mot utskänkning af
ifrågavarande slag.»
Då Utskottet fortfarande vidhåller sin sålunda uttalade uppfattning
af frågan, samt något skäl att, på sätt Herr Magnus Andersson föreslagit,
låta förbudet gälla allenast mötesplatser å landet icke synes
Utskottet förefinnas, får Utskottet hemställa,
l:o.
att § 23 i gällande förordning angående vilkoren
för försäljning af bränvin in. m. måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
»Vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg,
eller der värdshusrörelse af annan anledning kan för
någon del af året tillfälligtvis vara af omständigheterna
påkallad, dock ej vid läger eller der trupp eljest är
för flere dagar sammandragen, må för kortare tid än
år rättighet till bränvinsutskänkning meddelas af
Konungens Befallningshafvande, när vederbörande
derom gjort anmälan» o. s. v.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 83) anför Herr
Sven Nilsson, med hvilken flere af nämnda Kammares ledamöter instämt,
att, då något förslag till ny bränvinsförsäljningslag icke vore att vid
innevarande riksdag förvänta, det likväl i afvaktan på ett sådant mera
genomgripande förslag vore skäl att försöka i någon mån afhjelpa de
§ u
-
4
Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 3.
största orättvisorna i nu gällande lagstiftning. Då hela denna lagstiftning
enligt motionärens åsigt på ett oskäligt sätt gynnade städerna på landsbygdens
bekostnad, hade motionären helst sett, att bestämmelserna
rörande bränvinshandeln kunnat ändras i den rigtning reservanterne
inom den för öfverseende af gällande bränvinslagstiftning den 24 Augusti
1877 tillsatta komité föreslagit, men då denna fråga vore till Kongl.
Maj:ts pröfning öfverlemnad, ville motionären för det närvarande endast
föreslå en förändrad fördelning af bränvinsförsäljningsmedlen. Af dessa
medel tillfölle nu städerna en långt större andel, än med billighet och
rättvisa vore förenligt. Då nu gällande lagstiftning först började tillämpas,
eller år 1856, hade af ifrågavarande medel städerna uppburit 573,881 kronor,
hushållningssällskapen 131,849 kronor och landsbygdens kommuner
124,959 kronor, under det att för året 1880—1881 städerna erhållit icke
mindre än 4,074,425 kronor 48 öre, landstingen 670,780 kronor 28 öre,
hushållningssällskapen 850,930 kronor 28 öre och samtliga kommuner
på landet endast 176,999 kronor 78 öre. Enligt nu gällande fördelningsgrund
uppstode ock många oegentligheter derigenom att fördelningen
skedde länsvis, till exempel hvarå anföres, att ett hushållningssällskap
uppburit 152,083 kronor 92 öre samtidigt med att samma institution i
ett annat län med ungefär lika stor befolkning erhållit allenast 29,631
kronor. Den rigtigaste grunden för fördelningen ansåge motionären väl
vara efter folkmängden, men då ett tillämpande af denna princip skulle
medföra stora rubbningar i nu bestående förhållanden, och då ett stort
antal städer i förlitande på sina inkomster af bränvinshandeln iklädt sig
förbindelser af den beskaffenhet, att en allt för hastig minskning af dessa
inkomster skulle vålla stora svårigheter, hade motionären ansett, att en
allt för stor minskning i städernas andelar ej ännu borde ifrågasättas.
I öfrigt hyste motionären den åsigten, att staten borde taga största
anparten af bränvinsförsäljningsmedlen, men då statens finanser för det
närvarande befunne sig i ett blomstrande skick, hade motionären ansett,
att endast en mindre del deraf nu borde till statsverket indragas.
Med stöd af det anförda hemställer motionären,
»att af så väl afgifter som vinstmedel af bolag för bränvinsförsäljning
inbetalas till landtränterierna: af städerna hela beloppet med undantag
af 3/io, som utgör hvarje stads särskilda andelar. Från landsbygden inbetalas
hela beloppet. De till ränterierna influtna medlen öfversändas
till Statskontoret, hvaraf 1/w tillfaller staten, 2/10 rikets samtliga landsting
samt de städer, som ej i landsting deltaga, och 1/10 hushållningssällskapen.
Återstående e/]0 tillfalla samtliga så väl stads- som landtkommuner i
riket. De landsting samt städer, som ej i landsting deltaga, hushållnings
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande Nio 3. 5
sällskapen och kommunerna tillkommande andelar fördelas af Statskontoret
efter folkmängden.»
Nu gällande bestämmelser i ämnet återfinnas i bränvinsförsäljningslagens
24 §, som lyder:
»Utaf de afgifter, som enligt denna förordning inflyta för minuthandel
med eller utskänkning af bränvin, vare sig i stad eller å landet,
äfvensom af den nettovinst på rörelsen, som bolag i stad enligt § 18
skall afstå, insättas i landtränteriet en femtedel för landstingets och eu
femtedel för hushållningssällskapets räkning för att af desamma förvaltas
och användas till ändamål, som för länet nyttiga äro.
Af de afgifter, som i stad inflyta, äfvensom af den här ofvan omförmälda
nettovinst å bolagets rörelse tillfälle de återstående tre femtedelarne
staden; men af de afgifter, som från socknar å landet ingå,
aflemnas de tre femtedelarne i landtränteriet, hvarifrån det för hela länet
sammanlagda beloppet genom Vår Befallningshafvande fördelas på länets
samtliga socknar i förhållande till hvarderas folkmängd. Skulle pröfningskomité
tillstyrka och Vi befalla, att län för sådant ändamål indelas i
distrikt, af hvilka dock hvardera bör innefatta minst ett fögderi, utdelas,
likaledes efter folkmängden, de från distriktet influtna tre femtedelarne
emellan dess samtliga socknar. Hvad stad eller socken sålunda tillfaller,
användes till kommunala behof inom staden eller socknen.
I Stockholm tillfälle hela afgiften staden, och i annan stad, som icke
deltager i landsting, tillfälle staden jemväl den femtedel, som eljest skulle
för landstingets räkning insättas i vederbörande landtränteri.
När enligt § 23 rättighet meddelas till bränvinsutskänkning på passagerarefartyg,
skola derför belöpande utskänkningsafgifter uppbäras i den
stad eller kommun, hvarest rederiet har sitt hufvudsäte.»
Att dessa bestämmelser icke längre kunna anses medföra en rättvis
och billig fördelning af bränvinsförsäljningsmedlen, torde numera vara
ganska allmänt erkändt. Inom bränvinskomitén likasom inom skatteregleringskomitén
var man ock temligen ense derom, att en förändring
i dessa medels fördelning borde vidtagas, om äfven åsigterna om sättet,
hvarpå detta borde ske, voro delade. Till stöd för den uppfattningen,
att städerna icke längre kunde ega berättigade anspråk att bibehållas
vid de stora inkomster de hittills hemtat af bränvinshandteringen, anför
en reservant inom sistnämnda komité, hurusom det, då städerna tilldelats
betydande andelar af bränvinsförsäljningsmedlen, från början säkerligen
ej afsetts annat än att uppmuntra dem till uppehållande af den i
sedlighetens intresse önskvärda bolagsinstitutionen samt att hålla dem
skadeslösa för de ökade omkostnader för polis och fattigvård, som otvifvel
-
6
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
aktigt betungade de samhällen, inom hvilka bränvinsutskänkning i större
skala egde rum, icke att bereda dem extra inkomster till belopp, som,
ur hvilken synpunkt man än måtte betrakta dem, måste anses orimligt
höga. Då Utskottet finner detta sätt att se saken fullt rigtigt, kan
Utskottet icke annat än instämma i motionärens åsigt, att man ju förr
dess hellre bör taga något steg för åvägabringande af en mera rättvis
fördelning af ifrågavarande medel.
Vid behandligen af motionärens förslag har Utskottet först fäst sig
vid frågan, huruvida någon del af bränvinsförsäljningsmedlen borde,
på sätt motionären föreslagit, tillfalla staten, och i denna del har
Utskottet kommit till ett annat resultat än motionären. Utskottet delar
nemligen den uppfattning af denna fråga, som uttalats af Herr Statsrådet
och Chefen för Finansdepartementet i hans anförande till det vid
1883 års statsregleringsproposition fogade statsrådsprotokoll af den 10
Januari nämnda år, eller att staten bör upphemta sin inkomst af bränvinshandteringen
uteslutande genom beskattning af tillverkningen och
låta försäljningsmedlen fortfarande utgå för kommunala ändamål, och
tillåter sig Utskottet, för undvikande af allt för stor vidlyftighet, att härutinnan
hänvisa till den utförliga motivering för denna åsigt, som i
berörda anförande förekommer.
Utskottet öfvergår härefter till pröfning af frågan, huru stor reduktion
af städernas andelar nu lämpligen bör ifrågasättas. Härvidlag torde
just med afseende på de stora och kostsamma företag, hvari städerna i
förlitande på sina inkomster af bränvinsförsäljningen inlåtit sig, stor varsamhet
vara af nöden. Visserligen hafva väl städerna stundom af dessa
inkomster förledts till mer eller mindre öfverflödiga utgifter, men i det
stora hela torde de kunna sägas hafva användt sina bränvinsmedel på
ett verkligt, icke alltid blott för städerna sjelfva gagnande sätt; i hvilket
afseende blott behöfver erinras om det understöd städerna lemnat till
jernvägsbyggnader. Det torde derföre ej vara mer än billigt, att man
ser till, det man icke genom eu allt för hastig minskning af städernas
inkomster utsätter deras ekonomi för olycksbringande rubbningar. En
större nedsättning på en gång kunde dessutom lätteligen medföra, att
städernas intresse för bränvinsförsäljningens ändamålsenliga handhafvande
slappades, och deraf skulle säkerligen äfven landsbygden få erfara en
ofördelaktig inverkan. Då dertill lägges den omständigheten, att ju
mindre rubbning i de bestående förhållandena ett förslag i den ifrågasatta
rigtningen innebär, desto större utsigt torde det hafva till fram-*
gång, har Utskottet för sin del velat förorda, att hvarje stad af sina
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3. 7
bränvinsförsäljningsmedel måtte få behålla hälften i stället för tre tiondedelar,
såsom motionären föreslagit.
Den ställning Stockholms stad, såsom utgörande ett eget län, intager,
föranleder Utskottet föreslå, att staden, som naturligen har att uppbära
sin andel i de till landstingen utgående medel, dertill må erhålla ett
belopp motsvarande det, som i öfriga län tillkommer hushållningssällskap
och landtkommuner. Utskottet har för detta förslag ett ytterligare skäl
deruti, att då Stockholm hittills haft en undantagsställning, så att staden
fått behålla samtliga der inflytande bränvinsmedel, öfvergången eljest
skulle blifva allt för våldsam.
I fråga om fördelningen af den återstående hälften äfvensom af de
å landsbygden inflytande försäljningsafgifterna anser Utskottet, i likhet
med motionären, att landtkommunernas och landstingens andelar böra
ökas. Landtkoinmunerna hafva hittills ej erhållit någon del af städernas
försäljningsmedel. Sedan nu gällande lagstiftning i ämnet infördes, har
antalet utskänkningsrättigheter på landet allt mera nedgått, under den
sista tioårsperioden 1871—1881 från 319 till 205 eller med 37 procent.
Af dessa 205 rättigheter äro dock största delen eller 164 privilegierade
och förenade med gästgifverier, hvilka efter hand upphöra, hvadan den
tidpunkt ej torde vara aflägsen, då all detaljhandel med bränvin blifver
samlad inom städerna. Att under sådana förhållanden en del af vinsten
på denna handel kommer landsbygden till godo, torde ej kunna annat
än anses för rätt och billigt. Häremot har man dock erinrat, att, om
landtkoinmunerna erhölle någon del af dessa medel, de sedan skulle
komma att blifva allt för intresserade för bränvinhandelns bibehållande i
samma skick och ur synpunkten af egen fördel motsätta sig de förändringar,
som framdeles kunde visa sig erforderliga. Den anpart Utskottet
ansett böra utdelas på landtkoinmunerna, belöpande sig till omkring
20 öre för hvarje person, är emellertid så obetydlig, att den ej kan gifva
anledning till en dylik uppfattning, hvilken dessutom synes fullkomligt
oberättigad, då, Utskottet veterligt, ej någonstädes i vårt land penningen
fått en sådan öfvermakt öfver de högre sedliga intressena. Orsaken,
hvarför Utskottet ansett landstingen böra något mer tillgodoses än hushållningssällskapen,
hvilka Utskottet tänkt sig skola bibehållas vid i det
närmaste samma inkomster som förut, har varit den, att då landstingen
utgöra länens lagbundna representation, samt deras verksamhet är underkastad
kontroll, de synts böra förfoga öfver större medel än hushållningssällskapen,
hvilkas medelsförvaltning är så godt som okontrollerad.
Med anledning häraf har Utskottet förestält sig, att de belopp, som
städerna afstå, äfvensom samtliga å landsbygden inflytande afgifter borde
8
Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 3.
så fördelas, att 4/io tillfälle landsting och stad, som utgör eget landstingsområde,
8/10 hushållningssällskapen och 3/10 landtkommunerna.
Enligt motionärens förslag skulle ifrågavarande medel helt och hållet
fördelas i förhållande till folkmängden, i stället för att nu hvarje län
eger behålla och fördela de medel, som inom länet inflyta. Mot den
hittills använda fördelningsgrunden kunna många anmärkningar framställas,
och statistiken visar bäst, till hvilka oegentligheter den leder.
Att, såsom motionären föreslagit, taga folkmängden till fördelningsgrund
torde vara vida rigtigare. Utskottet, som låtit utarbeta flera, betänkandet
vidfogade tabeller för att visa, huru fördelningen efter olika anparter
och fördelningsgrunder skulle taga sig ut, har dock funnit, att en fördelning
endast efter folkmängden skulle leda till en omstörtning, som
ingalunda öfverensstämmer med den varsamhet och grannlagenhet, som
i denna sak måste iakttagas. Utskottet har derföre förestält sig, att vid
ett öfvergångsförslag — och såsom ett sådant måste Utskottets förslag
betraktas - - en kombination af de begge fördelningsgrunderna vore
lämplig, så att af det belopp, städerna vore skyldige afstå äfvensom
af det, som från landtkommunerna inflöte, den ena hälften tillfölle det
län, derifrån beloppen utgjordes, den andra åter inginge till Statskontoret,
för att der efter folkmängden fördelas på samtliga länen,
hvarefter den sålunda erhållna summan på uppgifvet sätt inom länet
fördelades, med folkmängden till grund för fördelningen så väl landtkommunerna
emellan som mellan landsting och städer, som utgöra egna
landstingsområden.
Till grund för ofvan nämnda tabeller, i hvilka Utskottets förslag återfinnes
under litt. D hafva lagts förhållandena försäljningsåret 1880—1881.
För bedömande af de relativa verkningarne af en fördelning efter den
ena eller andra fördelningsgrunden torde det äfven vara likgiltigt, om
man utgår från bränvinsmedlens belopp under endast ett år eller under
en längre tidsperiod, men då det likväl ur andra synpunkter kan vara
ensidigt att vid bedömandet af förevarande fråga ega tillgång till en
öfversigt af bränvinsförsäljningsmedlens belopp och fördelning under en
längre följd af år, har Utskottet låtit aftrycka och vid betänkandet foga
en af skatteregleringskomiten utarbetad tabell rörande städernas, landstingens
och hushållningssällskapens behållna andelar af bränvinsmedel
dels under åren 1870—1874 och 1875—1879 i medeltal, dels ock under
försäljningsåret 1879—1880.
Med anledning af hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet
hemställa,
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
9
2:o.
att Riksdagen i anledning af Herr Sven Nilssons
motion måtte besluta följande förändrade lydelse af
§ 24 i nu gällande bränvinsförsäljningslag:
»Utaf de afgifter, som enligt denna förordning inflyta
för minuthandel med eller utskänkning af bränvin
i stad äfvensom af den nettovinst på rörelsen, som
bolag i stad enligt § 18 skall afstå, behålle staden ena
hälften.
Af återstoden, äfvensom af de afgifter, som från
socknar å landet ingå, behålle hvarje län för sig ena
hälften. Den andra hälften insändes till Statskontoret.
Stockholms stad behålle tre fjerdedelar och afiemne
den återstående fjerdedelen till Statskontoret. Dessa
sålunda till Statskontoret insända medel utdelas sedan
af Statskontoret till Stockholms stad och länen efter
deras folkmängd.
Inom hvarje län fördelas sedermera genom Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande summan af den för länet
behållna och den efter folkmängden tilldelade andelen
sålunda, att fyra tiondedelar tillfalla landstinget och stad,
som ej i landsting deltager, tre tiondedelar hushållningssällskapet
och tre tiondedelar länets samtliga landtkommuner.
Emellan landsting och stad, som ej i landsting deltager,
samt socknarne emellan sker fördelningen likaledes
efter folkmängden. Hvad stad eller socken sålunda
tillfaller, användes till kommunala behof inom
staden eller socknen.
Ncär enligt § 23 rättighet meddelas till bränvinsutskänkning
på passagerarefartyg, skola derför belöpande
utskänkningsafgifter uppbäras i den stad eller
kommun, hvarest rederiet har sitt hufvudsäte.»
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 77) anför Herr££ 20 och28.
J. Sjöberg, med hvilken Friherre A. H. Fock instämt, att, under det
man till inskränkande af rusdryckers missbruk hittills mest vinnlagt sig
Bill. till Rilcscl. Prot. 1884. 5 Sami. 1 Åfd. 2 Haft. 2
10
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
om att förminska antalet försäljningsställen, har ett annat medel, hvarigenom
de skadliga verkningarne af bränvinsförsäljningen i ej ringa mån
kunde motverkas, blifvit mindre beaktadt., nemligen inskränkning af den
tid, hvarunder så väl minuthandel med som utskänkning af bränvin
finge ega rum. Enligt nu gällande stadganden vore regeln den, att så
väl minuthandels- som utskänkningsstället hölles öppet alla helgfria dagar
till klockan 10 e. m., och att i städerna utskänkningen fortginge till
samma tid äfven under sön- och helgdagar med undantag för gudstjensttiderna;
hvarjemte i många fall på grund af särskildt medgifvande tiden
för utskänkningens bedrifvande vore än mera utsträckt. Denna minuthandelsställenas
tillgänglighet och utskänkningsrörelsens fortgående till
sent på aftonen samt under sön- och helgdagarne medförde, att en stor
del af den manliga, åtminstone yngre befolkningen på krogarne uppoffrade
en god del af så väl sin arbetsförtjenst som den tid, hvilken
borde användas till hvila för samlandet af nya arbetskrafter. Fattigvårdsoch
brottmålsstatistiken skulle ock säkerligen kunna uppvisa, att häraf
framkallades de flesta genom rusdryckers missbruk föranledda lidanden.
Då nu inom ett ej ringa antal af rikets städer eu ganska stark opinion
för inskränkande af de tillåtna tiderna för ifrågavarande minuthandel
och utskänkning uttalats, samt äfven på åtskilliga ställen en sådan inskränkning
med stöd af gällande lag redan blifvit genomförd, hade motionären
ansett, att hvad som hittills i detta afseende tillämpats i undantagsfall
borde stadgas såsom regel, så att all laglig detaljhandel med
bränvin komme att dagligen afslutas tidigare än tillförene samt på sönoch
helgdagar betydligt inskränkas.
På grund af det anförda hemställer motionären,
»att Riksdagen för sin del måtte besluta följande förändrade lydelse
af §§ 26 och 28 i bränvinsförsäljningslagen:
§ 26.
Mindre partihandel äfvensom minuthandel med och utskänkning af
bränvin vare, äfven då den för öfrigt är medgifven, i allmänhet tillåten
endast mellan kl. 9 f. m. och kl. 9 e. m., men skall å dagen näst före
sön- och helgdag upphöra kl. 6 e. m.; egande dock Kong]. Maj:ts Befallningshafvande,
der särskilda omständigheter föranleda behof af försäljningstidens
inskränkning eller utsträckning, att, efter hörande af magi
-
11
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.
stråt i stad eller kommunalnämnd å landet, derom förordna, samt, då
fråga är om försäljningstidens utsträckning, bestämma vilkoren derför.
Skulle anledning förekomma — — — — — — — — —
— — — föreskrift.
Förekomma å gästgifveri — — — — — — — — —
— — — utöfvats.
§ 28.
Under sön- och helgdag vare i allmänhet all utskänkning af bränvin
förbjuden utom under tvenne timmar, hvilka bestämmas i stad af
magistraten och å landet af kommunalnämnden; egande dock Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande att, i samma ordning och på sätt i § 26 sägs,
besluta utskänkningens inställande eller försäljningstidens inskränkning
eller utsträckning.
Under sön- eller helgdag må ej bränvin — — — — — —
— — — — — — utlemnas.
Under gudstjenst — — — — — — —• — — — —
— — —• — — — tillstängdt.»
I nu gällande förordning hafva ifrågavarande paragrafer följande
lydelse:
§ 26.
Mindre partihandel äfvensom minuthandel med och utskänkning af
bränvin vare, äfven då den för öfrigt medgifven är, i allmänhet icke
tillåten senare å dag än till klockan 10 på aftonen; egande dock vederbörande
embetsmyndighet, der särskilda omständigheter föranleda behof
af försäljningstidens inskränkning eller utsträckning, att derom förordna.
Skulle anledning förekomma dertill, att minuthandel med eller
utskänkning af bränvin bör förbjudas i stad vid något af de tillfällen,
som i § 25 nämnas, eller å landet vid de tillfällen, som i samma §:s 2
mom. omförmälas, ege vederbörande myndighet jemväl att derom meddela
föreskrift.
Förekomma å gästgifveri eller armat utskänkningsställe eller å ställe,
der minuthandel eller mindre partihandel utöfvas, vid särskilda tillfällen
12
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
oordningar af den art, att innehafvare!! af rättigheten icke kan anses fortfarande
ega den för densammas utöfvande erforderliga fräjd, ordentlighet
eller öfriga egenskaper, eller har någon af de enligt § 23 meddelade
utskänkningsrättigheter visat sig föranleda störande oordningar, må Vår
Befallningshafvande, på anmälan i stad af magistraten eller stadsfullmäktige
och på landet af socknens eller angränsande sockens kommunalnämnd,
efter vederbörlig undersökning, ega att förenämnde rättighet inskränka
eller indraga eller ock innehafvaren derifrån skilja; dock ege innehafvare
af utskänknings- eller minuthandelsrättighet i sådant fall att af redan
erlagd utskänknings- eller minuthandelsafgift återfå så stor del, som
motsvarar den tid, hvarunder rättigheten ej utöfvats.
§ 28.
Under sön- eller helgedag må ej bränvin, som är föryttradt genom
parti- eller minuthandel, till köpare utmätas eller utlemnas.
Under gudstjenst skall utskänkningsställe alltid vara tillstängdt.
I stad kan utskänkning af bränvin under sön- och helgedagar än
vidare inskränkas eller helt och hållet förbjudas, derest beslut derom
fattas af kommunalstyrelsen, samt beslutet af Vår Befallningshafvande,
efter magistratens hörande, godkännes.
På landet vare å sön- eller helgedag all annan utskänkning förbjuden,
än på gästgifvaregårdar vid måltider till resande, derest Vår Befallningshafvande
ej, på grund af särskilda omständigheter, undantag meddelat.
Då det vid bedömandet af frågan, huruvida en skärpning af bestämmelserna
i dessa paragrafer kan anses vara af behofvet påkallad,
torde vara af vigt att känna, huru de faktiska förhållandena med afseende
på bränvinskonsumtionen inom landet under de senare åren gestaltat
sig, har Utskottet ansett sig till en början böra meddela några
upplysningar i detta afseende.
Hvad först konsumtionens storlek beträffar, torde den säkraste måttstocken
härför vara att söka i tillgängliga uppgifter rörande den qvantitet
bränvin, som under hvarje år varit disponibel till förbrukning
inom landet. Enligt nedanstående tabell — som är hemtad ur Bränvinskontrollbyråns
senast utgifna berättelse, utom för åren 1882 och 1883,
i fråga om hvilka år uppgift erhållits dels från nämnda byrå och dels
ur Tullverkets redogörelser för rikets in- och utförsel — har denna
qvantitet utgjort:
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.
13
Kalenderår
Tillverkning
Kannor
Öfverskjutande
införsel
Kannor
Öfverskjutande
utförsel
Kannor
Disponibelt till
förbrukning
Kannor
1872
16,678,365
943,621
__
17,621,986
1873
18,064,544
1,157,644
—
19,222,188
1874
1875
1876
17,876,850
19,330,354
19,547,878
4,463,556
1,291,517
1,423,391
22,340,406
20,621,871
20,971,269
1877
16,943,962
1,235,413
—
18,179,375
1878
16,948,283
1,209,856
—
18,158,139
1879
14,188,538
1,130,500
—
15,319,038
1880
15,639,648
—-—-
1,423,064
14,216,584
1881
16,954,435
—
1,489,854
15,464,581
1882
13,575,270
346,564
---
13,921,834
1883
12,889,054
651,633
—
13,540,687
Det visar sig alltså, att bränvinskomsumtionen allt sedan 1874 befunnit
sig i ett så godt som oafbrutet aftagande, hvilket förhållande än
skarpare framträder, då man tager i betraktande, att folkmängden under
tidsperioden 1870—1880 ökats med 397,143 personer.
Beträffande de inskränkningar i de tillåtna tiderna för minuthandel
med och utskänkning af bränvin, som i olika orter med stöd af gällande
lag varit vidtagna, lemnar visserligen den officiella statistiken icke någon
upplysning, men enligt en uppgift, som varit synlig i Göteborgs Handelsoch
Sjöfartstidning, lära icke mindre än trettiofem stycken af rikets
städer hafva begagnat sig af rättigheten att inskränka eller inställa
utskänkning å sön- och helgdagar.
Den utsträckning, i hvilken vederbörande begagnat sig af sin rättighet
att under sön- och helgdagar inskränka bränvinshandeln, visar bäst,
att denna rättighet ej är en död bokstaf, utan blifvit använd när behof
deraf förefunnits. Ordnandet af bränvinsförsäljningen är att anse som
en kommunal angelägenhet, och i betraktande af de olika förhållanden,
som å olika orter råda, synes lagen då bäst uppfylla sitt ändamål, när
den sätter de skilda kommunalstyrelserna i tillfälle att i hvarje fall efter
sig företeende omständigheter förfara. I öfverensstämmelse med denna
uppfattning kan Utskottet ej annat än ogilla, att kommunalstyrelse i
stad enligt motionärens förslag ej vidare skulle hafva att i dessa frågor
föra stadens talan, hvilket deremot skulle tillkomma magistraten. Utskottet
14 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
har åtminstone sig ej bekant, att någon kommunalstyrelse så förfarit, att
den förverkat denna rättighet.
Frågar man sig efter orsakerna till bränvinskomsumtionens aftagande,
torde dessa väl icke så mycket vara att söka i lagstiftningens inverkan
som icke fast mer i den starka moraliska rörelse för nykterhetens utbredning,
som hand i hand med kroppsarbetarnes stigande upplysning och
tillväxt i materielt välstånd på de senare åren utvecklat sig, och i denna
moraliska påtryckning torde väl äfven det rätta botemedlet mot dryckenskapen
förefinnas.
Utan tvifvel bör det ligga lagstiftaren om hjertat att så mycket som
möjligt stödja och befrämja sträfvandena för nykterhetens utbredande,
men äfven dervidlag måste varsamhet iakttagas, så att man ej af nit för
den goda saken går längre i stränghetsåtgärder, än klokhet och billighet
bjuda. Erfarenheten lär nemligen, att allt för stränga lagbud sällan efterlefvas
utan endast alstra öfverträdelser i mängd och deraf härflytande
ringaktning för lagen. Ur denna synpunkt har Utskottet funnit betänkligheter
möta mot antagande af det föreliggande förslaget.
Utom det att de föreslagna inskränkningarne icke så alldeles utan
skäl af den enskilde kunde betraktas som yttringar af ett väl långt
utsträckt förmynderskapssystem från statens sida, skulle detsamma sannolikt
alstra lagöfverträdelser af mer än ett slag. Utskottet vill härvidlag
blott erinra om den svårighet, som redan nu förefinnes att t. ex. förhindra
utskänkning under gudstjensttiderna eller kontrollera, det icke
bränvin utskänkes under namn af vin eller andra så kallade icke spirituösa
drycker. Säkerligen skulle denna svårighet vid skärpta lagbestämmelser
blifva än större, och för att någorlunda kunna öfvervaka lagens
efterlefnad borde man i lika hög grad inskränka tiden för handel med
och utskänkning af vin och maltdrycker. Förslag i denna rigtning hafva
ock upprepade gånger senast i år varit väckta, men ej vunnit Riksdagens
godkännande.
Den tid af två timmar hvarje sön- och helgdag, under hvilken
motionären föreslår att utskänkningsställen må få hållas öppna, synes
alldeles för kort, då många på dessa ställen intaga sina måltider, och
efter all anledning skulle det blifva nödigt att medgifva talrika undantag
från regeln, så att vinsten af förändringen skulle inskränka sig till att
undantagen komine att afse utsträckning af tiden, när dessa ställen få
hållas öppna, i stället för att nu i allmänhet motsatsen egen rum.
Med stöd af det anförda, och då nu gällande bestämmelser i ämnet,
enligt hvilka utskänkning, om en kommun så önskar, kan hur mycket
som helst inskränkas eller i vissa fall rent af förbjudas, synas Utskottet
15
Bevillnings- Utskottets Betänkande N-.o 3.
motsvai^a de anspråk man i detta afseende skäligen kan ställa på lagstiftningen;
samt i allt fall det eftersträfvade målet eller nykterhetens utbredning
säkrare torde uppnås på öfvertygelsens väg än genom skärpta
lagbestämmelser, anser sig Utskottet, allra minst nu, då någon fara för
dryckenskapens tilltagande ej kan sägas vara för handen, kunna förorda
bifall till motionärens förslag, hvadan Utskottet hemställer,
att Herr Sjöbergs förevarande motion icke måtte
af Riksdagen bifallas.
I sammanhang med Herr Sjöbergs motion har Utskottet förehaft
till behandling ett af Herr Magnus Andersson, i motion N:o 88, inom
Andra Kammaren väckt förslag, »att Riksdagen ville för sin del besluta
sådan ändring i gällande författning angående försäljning af bränvin
m. in., att all utskänkning af spritdrycker blefve förbjuden under tiden
emellan kl. 6 e. m. dagen före sön- och helgdagar till kl. 8 på morgonen
dagen efter sådana dagar)); och får Utskottet, under åberopande af hvad
Utskottet här ofvan i fråga om Herr Sjöbergs likartade förslag anfört,
hemställa,
4:o.
att Herr Magnus Anderssons ifrågavarande förslag
icke måtte af Riksdagen bifallas.
Under åberopande af sin vid sistlidna års riksdag väckta motion
(N:o 83 inom Andra Kammaren) med deri anförda motivering, har slutligen
Herr A. P. Lind, med hvilken Herr J. Marcuson instämt, uti
motion N:o 56 inom nyss nämnda Kammare hemstält,
»det sådana ändringar måtte vidtagas och sådana bestämmelser införas
i nu gällande förordning angående vilkoren för försäljning af
bränvin och andra brända och destillerade spirituösa drycker:
att bolag, dock endast för utminutering, må hädanefter kunna under
enahanda vilkor och på samma sätt få bilda sig å land som i stad;
att bolagen må kunna få bilda sig distriktvis och omfatta, om de
så önska, ett eller flera härad, en eller flera kommuner; dock att aldrig
mera än ett bolag får finnas inom eu och samma kommun;
att bolagen alltid af sin årliga nettobehållning till lika fördelning
mellan landstingen och hushållningssällskapen afstå två femtedelar;
16
Bevillning»- Utskottets Betänkande Nio 3.
att distrikt eller kommuner, som hafva sålunda inrättade bränvinsförsäljningsbolag,
icke få tillgodonjuta någon andel af bränvinsutskänkningsafgifter
från annat håll;
att sålunda inrättadt bolag ej må försälja bränvin till mindre qvantum
än fem deciliter; och
att bolagen sjelfva bekosta den tillsyn, som för ordningens upprätthållande
vid bolagens försäljningsställen kan finnas af nöden».
Detta förslag är ordagrant lika med det af Herr Lind vid förra
riksdagen väckta, hvilket då af Utskottet afstyrktes och af båda Kamrarne
förkastades. Med anledning häraf, och då Herr Lind icke anfört
något nytt skäl, hvarför denna fråga nu åter borde upptagas, hemställer
Utskottet,
5:o.
att Herr A. P. Linds förevarande motion måtte af
Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 24 Mars 1884.
På Utskottets vägnar:
A. G:SON BENNICH.
Reservationer:
vid 2:a punkten :
af Herr Bennich, med hvilken Herrar Widmarh och Forssell instämt:
»Sedan Kongl. Maj:t på Riksdagens anhållan tillsatt en komité för
att öfverse nu gällande författningar angående tillverkning och försäljning
af bränvin, i syfte att åstadkomma ett kraftigare motverkande af
rusdryckers missbruk, och denna komité den 20 December 1878 afgifvit
fullständiga förslag till författningar angående såväl försäljning som tillverkning
af bränvin, har Kongl. Maj:t med anledning häraf den 4 Januari
17
Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
1882 till Riksdagen afgifvit nådig proposition med ny författning angående
bränvins tillverkning. Den af Riksdagen väckta fråga om bränvinsförsäljningens
ordnande har deremot ännu icke varit föremål för
sådan Kongl. Maj:ts pröfning, som ledt till framläggande af fullständigt
författningsförslag, men ingen anledning förefinnes antaga, att icke densamma
i vederbörlig ordning skall varda af Kongl. Maj:t behandlad och
sålunda komma under Riksdagens pröfning och afgörande. Under sådana
förhållanden har förslaget att ur sitt sammanhang med författningens
öfriga paragrafer lösrycka och i förväg förändra vissa bestämmelser af
så betydande vigt som de nu i fråga varande, synts mig så mycket
mindre ändamålsenligt, som frågans lösning torde förutsätta en noggrannare
utredning, än Utskottet kunnat åstadkomma. Jag har derför ansett
att Utskottet bort hemställa, att motionärens förslag för närvarande icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»
af Herr Björnstjerna, som i öfrigt instämt med Herr Bennich:
»Mot Utskottets förslag i denna punkt skulle jag icke hafva mycket
att invända, så framt dermed afsåges en reglering af försäljningsmedlens
fördelning för någon längre tidrymd, men då Utskottet i motiveringen
uttryckligen förklarar detsamma endast böra betraktas som ett öfvergångsförslag,
måste jag yrka afslag å detsamma. Mot de betänkandet
bifogade tabeller får jag derjemte anmärka, att de siffror, som der förekomma
med afseende å Stockholms stads hittillsvarande inkomst afbränvinsförsäljningen,
äro i väsentlig mån vilseledande, på sätt framgår af
nedanstående uppgift från stadens drätselnämnds kammarkontor. De af
Utskottet anförda, från Byråns för kontrollen å tillverkningsafgifter berättelse
och skatteregleringkomiténs utlåtande hemtade siffror upptaga
nemligen såsom stadens »behållna andel» af bränvinsförsäljningen hela det
belopp, som af utskänkningsbolaget inbetalats till stadskassa^ utan att
derifrån, såsom rätteligen bort ske, frånräkna den ersättning staden måst
ikläda sig för inlösen af äldre utskänkningsrättigheter in. in., hvilken var
ett nödvändigt vilkor för utskänkningsbolagets bildande och framgångsrika
verksamhet. Om än denna ersättning, uppgående till i medeltal
126,000 kronor årligen, icke utbetalats af utskänkningsbolaget utan af
stadens kassa, minskas ju dermed uppenbarligen stadens »behållna andel»
af bränvinsförsäljningen, hvilket bort i tabellerna anmärkas för att gifva
ett rigtigt begrepp om den verkliga inkomst staden af denna försäljning
hemtat. Jag är icke nu i tillfälle att kontrollera, huruvida samma förhållande
eger rum med afseende å uppgifterna rörande andra bland
rikets städer, men förmodar detta vara händelsen.
Bill. till Riksd. Proi. 1X84. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft.
3
18
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.
Af nedanstående »uppgift» synes, att Stockholms stads verkliga behållna
inkomst af bränvinsförsäljningen aldrig något år uppgått till
1,517,931 kronor, såsom i den »öfversigt» uppgifves, hvarpå Utskottet
grundat sina beräkningar, utan att under de sex år Stockholms utskänkningsbolag
varit i verksamhet, eller från 1 Oktober 1877 till 1 Oktober
1883, stadens behållna inkomst deraf i medeltal uppgått till kronor
1,054,406,51, hvilken behållning under det,senaste försäljningsåret nedgått
till kronor 890,635,22.
Uppgift på Stockholms stads inkomster och utgifter för bränvinsförsäljningen
för nedannämnda tider.
Af utskänk- ningsbolaget
levererade
öfverskotts- medel
Tillfälliga
utskänk-
ningsrättig-
lieter
Summa
Ersättning
för afstäda^
rättigheter
m. m.
Stadens
behållna del
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
Vxo 1877—3%
1878...
938,025
50
19,535
60
957,561
10
142,700
Öl
814,861
09
Vid 1878—3%
1879...
1,026,519
54
13,609
20
1,040,128
74
138,565
66
901,563
08
Vio 1879—3%
1880...
1,011,773
75
13,516
—
1,025,289
75
130,424
27
894,865
48
Vio 1880—3%
1881...
1,506,132
38
11,798
67
1,517,931
05
125,302
92
1,392,628
13
Vio 1881—3%
1882...
1,536,374
40
14,661
33
1,551,035
73
119,158
68
1,431,877
05
Vio 1882-3%
1883...
990,266
58
12,705
33
1,002,971
91
112,336
69
890,635
22
Stockholm af Drätselnämndens kammarkontor den 19 Mars 1884.
Axel Ekwall.»
af Herr Dahl, med hvilken Herr Lönegren instämt:
»Då anledningar förefinnas att till näst instundande Riksdag från
Kongl. Maj:t förvänta fullständigt förslag till ny bränvinsförsäljningslag,
har det förekommit mig mindre lämpligt, att något uttalande nu från
Riksdagens sida eger rum allenast beträffande ändrade grunder för en
fördelning af de från bränvinsförsäljning härflytande vinstmedel, helst
som beloppet af dessa måste i så väsentlig mån varda beroende af de
genom ny försäljningslag till äfventyrs stadgade ändringar i vilkoren för
spritdryckers försäljning; hvarföre jag ansett, att Utskottet haft skäl förklara
de i ofvanstående punkt behandlade motioner för närvarande icke
böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda».
19
Bevillnings-Ulskottets Betänkande N:o 3.
af Herr Joh. Johansson, med hvilken Herrar N''. J. Boström, Olof
Jonsson, J. P. Nilsson, Assarsson och Bergström instämt:
»Ehuru jag för min del inom Utskottet biträdt den mening, som
velat förorda, att hvarje stad af sina bränvinsförsäljningsmedel måtte få
behålla hälften i stället för tre tiondedelar, såsom motionären föreslagit,
har jag dock icke delat utskottsmajoritetens mening derom, att den
tiondedel af dessa medel, som städerna sålunda borde afstå, skulle fördelas
mellan landsting, hushållningssällskap och landtkommuner. Lika
med motionären hyser jag nemligen den uppfattning att, intill dess en
förändrad lagstiftning angående bränvinsförsäljningen kan åstadkommas,
det både är rätt och tillbörligt, att staten får uppbära någon anpart af
inkomsterna på denna försäljning, och jag har derföre inom Utskottet förfäktat
den mening, att ifrågavarande tiondedel af försäljningsmedlen i
främsta rummet bort tillkomma staten.
Det torde få anses obestridligt, att bränvinsförsäljningsafgiften, lika
väl som afgiften för bränvins tillverkning — tillverkningss/cattm, såsom
den numera enligt 1882 års förordning kallas — på grund af sin natur
af skatt icke bör tillkomma någon annan än staten. Så är också förhållandet
i flere andra länder, såsom i England, Frankrike, Holland,
Belgien. Här i landet öfverläts den genom 1855 års bränvinslagstiftning
på kommunerna, hufvudsakligen i det syfte, att dessa derigenom skulle
få ett starkare intresse att öfvervaka kontrollen mot oloflig bränvinsförsäljning.
Men på samma gång som detta ändamål med försäljningsskattens
öfverlemnande till kommunerna numera synes vara uppnådt, har
det tillika för dessa kommuner skapat en inkomstkälla, om hvars riklighet
man förut ej hade någon aning och som möjligen kan lemna
insteg för den uppfattningen, att kommunens intresse för befrämjande
af nykterhet och sedlighet kan komma i en ganska betänklig strid med
tillfredsställande af egen fördel, genom beredande af stegrade inkomster.
Det torde då med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke tiden bör vara
inne både att till större eller mindre del återbörda till staten dess
obestridliga rättighet och att för kommunen sjelf minska de tillfällen
till svåra frestelser, som ett ohejdadt tillflöde af stora bränvinsinkomster
kan medföra i fråga om sedlighetsprincipernas stränga tillämpning.
Ett steg i denna rigtning är det just som motionären åsyftat med sitt
förslag att tillerkänna staten en tiondedel af ifrågavarande bränvinsmedel.
Man har emot så väl detta förslag som det af Utskottet framstälda,
och öfver hufvud taget mot hvarje förändring i den nu gällande försäljningslagstiftningen,
velat framhålla, att man borde afvakta det förslag
20
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
härutinnan, som från regeringen skulle vara att vänta. Detta förhållande
kunde visserligen vara ett ganska talande skäl, om Riksdagen icke
gång efter annan blifvit bedragen i denna sin väntan. Ett förslag till
ny försäljningslag väntades redan till 1882 års Riksdag i sammanhang
med den då framlagda nya tillverkningslagen — men förslaget kom ej.
Likaså väntades samma förslag vid nästlidet års riksdag, då i sammanhang
med försvarets ordnande landets vigtigaste skatteförhållanden för
en längre framtid skulle regleras, men äfven då fick Riksdagen vänta
förgäfves. Förslaget skulle derföre ofelbart komma i år, då Riksdagen i
fred och ro borde samverka med en så kallad administrativ regering för
att behandla endast »löpande frågor», dit — naturligtvis — jemväl ordnandet
af bränvinsförsäljningen skulle höra, men — Riksdagen är nu
mer än halfgången, och det så länge lofvade och väntade förslaget har
icke kommit och lärer icke heller komma. Hvarföre? frågar man sig.
Finge man tro ett beställsamt rykte, så skulle aniedningen härtill vara
ett beryktadt, bref, tryckt å gult papper, hvilket bref skulle hafva bragt
en del oroliga sinnen i en sådan jäsning, att vederbörande derföre ville
afvakta en lugnare och mera lämplig tidpunkt för den nya lagens framläggande.
Skulle detta rykte vara sant — och så otroligt kan det ju icke
vara, då statsmakternas samverkan för året skall vara fotad på beskedlighet
och »tillmötesgående» — kunde det dock med skäl ifrågasättas,
om icke liknande manövrer med bref, tryckta i andra färger, blått, rödt,
hvitt o. s. v., skulle kunna förhindra framläggandet af den nya försäljningslagen
till en mycket osäker framtid, till stor fördel för de lyckliga
samhällen, som emellertid ostördt finge fråssa ur den rika — bränvinsgrytan.
Motionären och de med honom instämmande, äfvensom Bevillningsutskottet,
hafva dock icke låtit skrämma sig af den tillfälliga, mer eller
mindre starka opinionsvind, som det gula brefvet på vissa håll framkallat,
och derföre icke heller tvekat att, utan att afvakta det väntade
lagförslaget, taga ett första steg för åvägabringande af en mera rättvis
fördelning af bränvinsmedlen. Det är af denna anledning, som Utskottet
fullkomligt rigtigt vill hafva sitt förslag om indragande från städerna
af en tiondedel af bränvinsmedlen betraktadt såsom ett öfvergängsförslag.
Men då så är, framställer sig sjelfmant den frågan: skulle det då icke
vara mera klokt och förutseende att reservera denna tiondedel för statens
räkning? Kan det verkligen vara skäl att genom en större eller mindre
tillökning af de bränvinsmedel, som redan nu tillkomma landsting, hushållningssällskap
och landtkommuner, likasom reta lystnaden hos dessa
korporationer att bekomma ännu mera? Och kan det icke vara att be
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3. 21
fara, att man derigenom skall motverka dessas intresse för åstadkommande
af ökad nykterhet och sedlighet? Om det skulle visa sig, att
Regeringen i det väntade lagförslag, som den väl förr eller senare måste
framlägga, skulle på ett mera praktiskt och Vekligt sätt än den nu gällande
lagstiftningen lösa den svåra uppgiften om försäljningsmedlens
rättvisa fördelning, skulle det då icke vara af synnerlig fördel, att den
ifrågavarande tiondedelen funnes i taka händer, d. v. s. i statens ego,
än att densamma fördelades på det sätt Utskottet föreslagit?
Man har äfven invändt, att statsverkets nuvarande lyckliga ställning
icke behöfde ytterligare förbättras genom ifrågavarande bränvinsmedel.
I visst hänseende kan detta vara sant; men man glömmer likväl, att
ännu hvila på Utskottets bord de väckta frågorna om nedsättning i
tullen på kaffe, té och socker, samt att det således ligger i Riksdagens
fulla skön att genom betydande tullnedsättningar åstadkomma den önskade
jemvigten hos statens finanser, och att på samma gång kunna
bereda alla nykterhetssträfvanden eu ingalunda oväsentlig fördel.
Hvad slutligen angår fördelningen af de bränvinsmedel, som enligt
nu gällande lagstiftning tillfalla landsting, hushållningssällskap och landtkommuner,
så hade jag visserligen helst önskat, att frågan härom tillsvidare
lemnats orörd; men då det förslag Utskottet framstält angående
fördelningen af de belopp, som städerna skulle afstå, äfvensom af samtliga
å landsbygden inflytande afgifter, synts mig i flera hänseenden ega
afgjorda företräden framför nu gällande fördelningsgrunder, vill jag biträda
samma förslag.
Jag tillåter mig således hemställa,
att Riksdagen i anledning af Herr Sven Nilssons
motion måtte besluta följande förändrade lydelse af §
24 i nu gällande bränvinsförsäljningslag:
»Utaf de afgifter, som enligt denna förordning inflyta
för minuthandel med eller utskänkning af bränvin
i stad äfvensom af den nettovinst på rörelsen, som
bolag i stad enligt § 18 skall afstå, insändes en tiondedel,
som tillfaller staten, till Statskontoret, och behålle
staden fem tiondedelar.
Af återstoden, äfvensom af de afgifter, som från
socknar å landet ingå» o. s. v. (lika med Utskottets
förslag).
22
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
vid 3:e punkten:
af Friherre Barnekow, med hvilken Herrar Assarsson, P. J. Nilsson
och Bergström instämt:
»Då jag icke kunnat instämma uti Utskottets motivering, ej heller
uti det beslut, hvartill Utskottet kommit, och då jag i motsats till
motionären anser nuvarande lydelse af 26 § i gällande bränvinsförsäljningslag
vara bättre än den af honom föreslagna, men deremot gillar
hans syfte med förändringen af 28 § i samma lag, hemställer jag att
nämnda § må erhålla nedanstående lydelse:
Under sön- och helgdagar vare i allmänhet all
utskänkning af bränvin förbjuden; egande dock vederbörande
myndighet, då särskilda omständigheter föranleda,
medgifva utskänkning någon viss tid på dagen;
dock skall utskänkningsställe under gudstjenst alltid
vara tillstängdt.
Under sön- och helgdagar må ej bränvin, som är
föryttradt genom parti- eller minuthandel, till köpare
utmätas eller utlemnas».
af Herr Olof Jonsson;
vid 3:e och 4:e punkterna:
af Herrar Bennich, Forssell, Stjernspetz och Lönegren, hvilka ansett,
att Utskottets hemställan under dessa punkter bort annorledes motiveras.
Herrar Hammar, Kockum och Wcern hafva anhållit få antecknadt,
att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta betänkande.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
23
Fördelning af de genom minuthandel och iskänkning af bränvin
1880—81 influtna försäljningsmedel.
Alternativ A.
Hvarje stad. behåller hälften af der influtna försäljnings- och vinstmedel.
Andra hälften äfvensom alla försäljningsafgifterna å landet fördelas
inom hvarje län sålunda:
2/5 till landstinget och stad, som utgör eget landstingsområde, der
sådan finnes;
1/5 till hushållningssällskapet;
2/5 till landtkommunerna.
Stockholms stad behåller odelad äfven sin andra hälft.
24
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Alternativ A.
1
2
3
4
5
6
Hälften af
Hela försälj-
Af denna summa utgöra
försäljnings-
ningsafgiften
Summa
afgifterna
i städerna
å landsbygden
(kol. 2 och 3)
■/.
V,
Stockholms..........
.. stad
758,965
52
758,965
52
303,586
21
151,793
11
Stockholms ........
... län
40,636
78
12,865
—
53,501
78
21,400
71
10,700
36
Upsala .................
»
89,554
63
3,780
—
93,334
63
37,333
85
18,666
92
Södermanlands ..
»
75,662
66
7,392
61
83,055
27
33,222
11
16,611
06
Östergötlands ....
»
'') 141,451
65
36,808
25
178,259
90
71,303
96
35,651
98
Jönköpings ........
»
45,734
58
7,121
50
52,856
08
21,142
43
10,571
21
Kronobergs .......
»
37,731
01
11,965
41
49,696
42
19,878
57
9,939
28
Kalmar .................
97,537
02
24,855
69
122,392
71
48,957
08
24,478
54
Gotlands ..............
»
17,559
97
3,816
32
21,376
29
8,550
52
4,275
26
Blekinge .............
»
69,548
72
25,400
—
94,948
72
37,979
49
18,989
75
Kristianstads .....
... »
32,888
98
22,980
05
55,869
03
22,347
61
11,173
80
Malmöhus ..........
.. »
2) 177,529
24
21,920
07
199,449
31
79,779
72
39,889
86
Hallands .............
... »
58,563
67
8,827
75
67,391
42
26,956
57
13,478
28
Göteborgs och Bohus »
3) 367,025
50
27,892
50
394,918
—
157,967
20
78,983
60
klifs borgs.............
»
79,363
61
19,320
—
98,683
61
39,473
44
19,736
72
Skaraborgs...........
»
112,826
39
6,536
15
119,362
54
47,745
02
23,872
51
Vermlands..........
... »
62,141
46
24,170
56
86,312
02
34,524
81
17,262
41
Örebro .................
... »
74,080
38
4,411
40
78,491
78
31,396
71
15,698
35
Vestmaniands ....
... »
88,135
14
6,245
83
94,380
97
37,752
39
18,876
19
Kopparbergs........
»
57,610
24
16,763
20
74,373
44
29,749
38
14,874
69
Gefleborgs...........
»
115,417
67
3,140
—
118,557
67
47,423
07
23,711
54
V esternorrlands..
»
70,756
16
3,823
75
74,579
91
29,831
96
14,915
98
Jemtlands ..........
20,827
61
508
84
21,336
45
8,534
58
4,267
29
Vesterbottens .....
»
23,610
—
560
—
24,170
—
9,668
—
4,834
—
Norrbottens ........
»
19,820
—
9,169
60
28,989
60
11,595
84
5,797
92
Summa
2,734,978
59
310,274
48
3,045,253
07
1,218,101
23
609,050
61
'') Deraf i Norrköping 5/„ X 64,331: 97 = 80,414: 96, hvaraf 2/5 = 32,165: 98.
2) » i Malmö 6/4 X 55,582: 73 = 69,478: 45, » 2/6 = 27,791: 38.
3) •> i Göteborg % x 240,302: 78 = 300,378: 48, » 2/6 = 120,151: 39.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
25
7
8
9
10
ii
12
För
d e
1 n i n g af
S
i m t I i g e
a f
gifter
Landsting
Städer, som bilda
egna landstings- områden
Städerna
i allmänhet
(halfva afgiften)
Hushållnings-
sällskap
Lands-
kommuner
Summa
_
758,965
53
758,965
52
1,517,931
05
21,400
71
—
40,636
78
10,700
36
21,400
71
94,138
56
37,333
85
—
89,554
63
18,666
92
37,333
85
182,889
25
33,222
11
—
75,662
66
16,611
06
33,222
11
158,717
94
39,137
98
32,165
98
141,451
65
35,651
98
71,303
96
319,711
55
21,142
43
—
45,734
58
10,571
21
21,142
43
98,590
65
19,878
57
—
37,731
Öl
9,939
28
19,878
57
87,427
43
48,957
08
—
97,537
02
24,478
54
48,957
08
219,929
72
8,550
52
—
17,559
97
4,275
26
8,550
52
38,936
27
37,979
49
—
69,548
72
18,989
75
37,979
49
164,497
45
22,347
61
—
32,888
98
11,173
80
22,347
61
88,758
—
51,988
34
27,791
38
177,529
24
39,889
86
79,779
72
376,978
54
26,956
57
—
58,563
67
13,478
28
26,956
57
125,955
09
37,815
81
120,151
39
367,025
50
78,983
60
157,967
20
761,943
50
39,473
44
—
79,363
61
19,736
72
39,473
44
178,047
21
47,745
02
—
112,826
39
23,872
51
47,745
02
232,188
94
34,524
81
62,141
46
17,262
41
34,524
81
148,453
49
31,396
71
—
74,080
38
15,698
35
31,396
71
152,572
15
37,752
39
—
88,135
14
18,876
19
37,752
39
182,516
11
29,749
38
—
57,610
24
14,874
69
29,749
38
131,983
69
47,423
07
—
115,417
67
''23,711
54
47,423
07
233,975
35
29,831
96
•—
70,756
16
14,915
98
29,831
96
145,336
06
8,534
58
—
20,827
61
4,267
29
8,534
58
42,164
06
9,668
—
—
23,610
—
4,834
—
9,668
-—-
47,780
—
11,595
84
—
19,820
—
5,797
92
11,595
84
48,809
60
734,406
27
939,074
28
2,734,978
59
457,257
50
914,515
02
5,780,231
66
3,674,052: 87
Bill. till Rilcsd. Prof.. 1884. 5 Sami. 1 Afd. 2 Raft.
4
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
27
Fördelning af de genom minuthandel och utskärning af bränvin
1880—81 influtna försäljningsmedel.
Alternativ B.
Hvarje stad behåller hälften af der influtna försäljnings- och vinstmedel.
Andra hälften äfvensom alla försäljningsafgifterna å landet ingå
till Statskontoret, som fördelar dem på Stockholms stad och länen efter
deras folkmängd.
Inom hvarje län fördelas sedermera andelarne sålunda:
2/5 till landstinget och stad, som utgör eget landstingsområde, der
sådan finnes;
Vs till hushållningssällskapet;
2/5 till landskommunerna.
(Förstnämnda 2/5 fördelas efter folkmängden mellan landstinget
och staden.)
28
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Alternativ B.
1
2
3
4
5
6
Folkmängd
den 31
December
1880
Summa
att fördela
(= kol. 4 i
Alternativ A)
Slutsumma
(i kol. 3)
fördelad efter
länens
folkmängd
Af denna fördelning på
länen utgöra
2/
/ 5
7.
Stockholms.............
... stad
168,775
758,965
52
112,571
17
45,028
47
22,514
24
Stockholms..............
.... län
147,021
53,501
78
98,061
48
39,224
59
19,612
29
Upsala......................
»
111,019
93,334
63
74,048
52
29,619
41
14,809
71
Södermanlands.....
»
147,186
83,055
27
98,171
53
39,268
61
19,634
30
Östergötlands .......
»
'') 267,133
178,259
90
178,174
93
71,269
97
35,634
98
Jönköpings.............
»
196,271
52,856
08
130,910
72
52,364
29
26,182
14
Kronobergs.............
.... »
169,736
49,696
42
113,212
15
45,284
86
22,642
43
Kalmar ...................
»
245,105
122,392
71
163,482
49
65,393
—
32,696
50
Gotlands.,................
»
54,668
21,376
29
36,462
99
14,585
20
7,292
60
Blekinge ..............
»
137,477
94,948
72
91,695
73
36,678
29
18,339
15
Kristianstads........
»
230,619
55,869
03
153,820
47
61,528
19
30,764
09
Malmöhus................
»
2) 349,310
199,449
31
232,986
14
93,194
45
46,597
23
Hallands...................
135,299
67,391
42
90,243
03
36,097
21
18,048
60
Göteborgs och Bohus »
3) 261,114
394,918
—
174,160
32
69,664
13
34,832
07
Elfsborgs ................
»
288,947
98,683
61
192,724
64
77,089
86
38,544
93
Skaraborgs .............
»
257,942
119,362
54
172,044
63
68,817
85
34,408
92
Ver mlands .............
»
268,417
86,312
02
179,031
35
71,612
54
35,806
27
Örebro .....................
»
182,263
78,491
78
121,567
52
48,627
01
24,313
50
Vestmanlands .......
. .. »
128,491
94,380
97
85,702
16
34,280
86
17,140
43
Kopparbergs.........
»
190,133
74,373
44
126,816
73
50,726
69
25,363
35
Gefleborgs ............
»
178,728
118,557
67
119,209
72
47,683
89
23,841
94
Yesternorrlands ....
»
169,195
74,579
91
112,851
30
45,140
52
22,570
26
Jemtlands................
»
83,623
21,336
45
55,775
67
22,310
27
11,155
14
Vesterbottens ......
»
106,435
24,170
—
70,991
04
28,396
42
14,198
21
Norrbottens ..........
90,761
28,989
60
60,536
64
24,214
65
12,107
33
Summa
4,565,668
3,045,253
07
3,045,253
07
1,218,101
23
609,050
61
'') Deraf i Norrköping 26,735 och i länet för öfrigt 240,398.
!) » » Malmö 38,054 » » » 311,256.
'') » » Göteborg 76,401 » » » 184,713.
Bevillning*-Utskottets Betänkande N:o 3.
29
7
8
9
10
ii
12
För
cl e
1 n i n g af
s a
m t 1 i g a
a f
gifter
Städer som bilda
Städerna i
Landsting
egna landstings-
allmänhet
Hushållnings-
Landskommun
Summa
områden
(halfva afgiften)
sansKap
112,571
17
758,965
52
871,536
69
39,224
59
—
40,636
78
19,612
29
39,224
59
138,698
25
29,619
41
—
—
89,554
63
14,809
71
29,619
41
163,603
16
39,268
61
—
75,662
66
19,634
30
39,268
61
173,834
18
64,137
18
7,132
79
141,451
65
35,634
98
71,269
97
319,626
57
52,364
29
—
45,734
58
26,182
14
52,364
29
176,645
30
45,284
86
—
37,731
Öl
22,642
43
45,284
86
150,943
16
65,393
—
—
—
97,537
02
32,696
50
65,393
261,019
52
14,585
20
—
17,559
97
7,292
60
14,585
20
54,022
97
36,678
29
—
69,548
72
18,339
15
36,678
29
161,244
45
61,528
19
—
32,888
98
30,764
09
61,528
19
186,709
45
83,041
80
10,152
65
177,529
24
46,597
23
93,194
45
410,515
37
36,097
21
—
58,563
67
18,048
60
36,097
21
148,806
69
49,280
66
20,383
47
367,025
50
34,832
07
69,664
13
541,185
83
77,089
86
—
79,363
61
38,544
93
77,089
86
272,088
26
68,817
85
—
112,826
39
34,408
92
68,817
85
284,871
Öl
71,612
54
—
62,141
46
35,806
27
71,612
54
241,172
81
48,627
Öl
—
74,080
38
24,313
50
48,627
Öl
195,647
90
34,280
86
—
88,135
14
17,140
43
34,280
86
173,837
29
50,726
69
—
57,610
24
25,363
35
50,726
69
184,426
97
47,683
89
—
115,417
67
23,841
94
47,683
89
234,627
39
45,140
52
—
70,756
16
22,570
26
45,140
52
183,607
46
22,310
27
—
20,827
61
11,155
14
22,310
27
76,603
29
28,396
42
—
23,610
—
14,198
21
28,396
42
94,601
05
24,214
65
—
19,820
—
12,107
33
24,214
65
80,356
63
1,135,403
85
150,240
08
2,734,978
59
586,536
37
1,173,072
76
5,780,231
65
2,885,218: 67
Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 3.
31
rördelning af de genom minuthandel och utskänkning af bränvin
1880—81 influtna försäljningsmedel.
Alternativ C.
Hvarje stad behåller hälften af der influtna försäljnings- och vinstmedel.
Af andra hälften äfvensom af alla försäljningsafgifterna å landet
behålla Stockholms stad och hvarje län för sig ena hälften och den
andra hälften ingår till Statskontoret, som fördelar denna hälft på
Stockholms stad och länen efter deras folkmängd.
Inom hvarje län fördelas sedermera summan af den för länet behållna
och den efter folkmängden tilldelade andelen sålunda:
2/5 till landstinget och stad, som utgör eget landstingsområde, der
sådan finnes;
1/5 till hushållningssällskapet;
2/5 till landskommunerna;
(Förstnämnda 2/6 fördelas efter folkmängden mellan landstinget och
staden).
32
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Alternativ C.
1
2
3
4
5
6
Slutsumman
Hälften af
(i kol. 2)
Af denna summa utgöra
summan i kol. 4
fördelad efter
Summa
af Alternativ A
länens
(kol. 2 och A)
folkmängd
7»
Vö
Stockholms...........
....stad
379,482
76
56,285
58
435,768
34
174,307
34
87,153
67
Stockholms..........
.. län
26,750
89
49,030
74
75,781
63
30,312
65
15,156
33
Upsala....................
»
46,667
32
37,024
26
83,691
58
33,476
63
16,738
31
Södermanlands .
»
41,527
63
49,085
77
90,613
40
36,245
36
18,122
68
Östergötlands .....
.... »
89,129
95
89,087
47
178,217
42
71,286
97
35,643
49
Jönköpings...........
»
26,428
04
65,455
36
91,883
40
36,753
36
18,376
68
Kronobergs ........
. .. »
24,848
21
56,606
07
81,454
28
32,581
71
16,290
86
Kalmar .................
«
61,196
36
81,741
25
142,937
61
57,175
05
28,587
52
Gotlands ..............
»
10,688
14
18,231
49
28,919
63
11,567
85
5,783
92
Blekinge ..............
»
47,474
36
45,847
87
93,322
23
37,328
89
18,664
45
Kristianstads .....
»
27,934
52
76,910
23
104,844
75
41,937
90
20,968
95
Malmöhus ...........
»
99,724
65
116,493
07
216,217
72
86,487
09
43,243
54
Hallands ..............
»
33,695
71
45,121
52
78,817
23
31,526
89
15,763
45
Göteborgs och Bohus »
197,459
—
87,080
16
284,539
16
113,815
66
56,907
83
Elfsborgs..............
»
49,341
81
96,362
32
145,704
13
58,281
65
29,140
82
Skaraborgs...........
.... »
59,681
27
86,022
31
145,703
58
58.281
43
29,140
72
Vermlands..........
.... »
43,156
01
89,515
68
132,671
69
53,068
68
26,534
34
Örebro .................
.... »
39,245
89
60,783
76
100,029
65
40,011
86
20,005
93
Vestmanlands.....
»
47,190
49
42,851
08
90,041
57
36,016
63
18,008
31
Kopparbergs.......
»
37,186
72
63,408
36
100,595
08
40,238
03
20,119
01
Gefleborgs..........
»
59,278
83
59,604
86
118,883
69
47,553
48
23,776
74
Vesternorrlands.
»
37,289
96
56,425
65
93,715
61
37,486
24
18,743
12
Jemtlands ..........
»
10,668
22
27,887
84
38,556
06
15,422
42
7,711
21
Vesterbottens ....
»
12,085
—
35,495
52
47,580
52
19,032
21
9,516
10
Norrbottens ........
»
14,494
80
30,268
32
44,763
12
17,905
25
8,952
63
Summa
1,522,626
54
1,522,626
54
3,045,253
08
1,218,101
23
609,050
61
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillnings-UtskoUets Betänkande N:o 3.
DS
7
8
9
10
n
12
För
d e
ning af
samtliga
a f
gifter
Städer som bilda
Städerna
Landsting
egna landstings-
allmänhet
Hushållnings-
Landskommuner
Summa
områden
(halfva afgiften)
sansKapen
_
435,768
34
758,965
52
1,194,733
86
30,312
65
—
40,636
78
15,156
33
30,312
63
116,418
41
33,476
63
—
89,554
63
16,738
31
33,476
63
173,246
20
36,245
36
—
75,662
66
18,122
68
36,245
36
166,276
06
64,152
48
7,134
49
141,451
65
35,643
49
71,286
97
319,669
08
36,753
36
—
—
45,734
58
18,376
68
36,753
36
137,617
98
32,581
71
—
37,731
Öl
16,290
86
32,581
71
119,185
29
57,175
05
—
97,537
02
28,587
52
57,175
05
240,474
64
11,567
85
—
—
17,559
97
5,783
92
11,567
85
46,479
59
37,328
89
—
—
69,548
72
18,664
45
37,328
89
162,870
95
41,937
90
—
32,888
98
20,968
95
41,937
90
137,733
73
77,065
14
9,421
95
177,529
24
43,243
54
86,487
09
393,746
96
31,526
89
—
58,563
67
15,763
45
31,526
89
137,380
90
80,513
61
33,302
05
367,025
50
56,907
83
113,815
66
651,564
65
58,281
65
—
—
79,363
61
29,140
82
58,281
65
225,067
73
58,281
43
—
112,826
39
29,140
72
58,281
43
258,529
97
53,068
68
—
62,141
46
26,534
34
53,068
68
194,813
16
40,011
86
—
74,080
38
20,005
93
40,011
86
174,110
03
36,016
63
—
—
88,135
14
18,008
31
36,016
63
178,176
71
40,238
03
—
57,610
24
20,119
Öl
40,238
03
158,205
31
47,553
48
—
115,417
67
23,776
74
47,553
48
234,301
37
37,486
24
—
70,756
16
18,743
12
37,486
24
164,471
76
15,422
42
—
20,827
61
7,711
21
15,422
42
59,383
66
19,032
21
—
23,610
—
9,516
10
19,032
21
71,190
52
17,905
25
—
19,820
--
8,952
63
17,905
25
64,583
13
993,935
40
485,626
83
2,734,978
59
521,896
94
1,043,793
89
5,780,231
65
3,220,605: 42
Bill. till Rilcsd. Prof. 1884. 5 Sami. 1 Af cl. 2 Haft.
b
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
35
Fördelning af de genom minuthandel och utskänkning af bränvin
1880—81 influtna försäljningsmedel.
Alternativ D.
Hvarje stad behåller hälften af der influtna försäljnings- och vinstmedel.
Af andra hälften, äfvensom af alla försäljningsafgifterna å landet,
behålla Stockholms stad och hvarje län för sig ena hälften, och den
andra hälften ingår till Statskontoret, som fördelar denna hälft på Stockholms
stad och länen efter deras folkmängd.
Inom hvarje län fördelas sedermera summan af den för länet behållna
och den efter folkmängden tilldelade andelen sålunda:
4/1 o till landstinget och stad, som utgör eget landstingsområde,
der sådan finnes;
3/10 till hushållningssällskapet;
3/10 till landskommunerna.
(Förstnämnda 4/io fördelas efter folkmängden mellan landstinget
och staden.)
36
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Alternativ D.
1
2
3
4
5
6
Slutsumman
Hälften af
(i kol. 2)
Af denna summa utgöra
summan i kol. 4
fördelad efter
Sim ma
af Alternativ A.
länens
(kol. 2 och 3)
folkmängd
/8
In
Stockholms...........
...stad
379,482
76
56,285
58
435,768
34
174,307
34
87,153
67
Stockholms...........
... län
26,750
89
49,030
74
75,781
63
30,312
65
15,156
33
Upsala....................
»
46,667
32
37,024
26
83,691
58
33,476
63
16,738
31
Södermanlands ..
»
41,527
63
49,085
77
90,613
40
36,245
36
18,122
68
Östergötlands.....
»
89,129
95
89,087
47
178,217
42
71,286
97
35,643
49
Jönköpings ......
«
26,428
04
65,455
36
91,883
40
36,753
36
18,376
68
Kronobergs ........
»
24,848
21
56,606
07
81,454
28
32,581
71
16,290
86
Kalmar ................
»
61,196
36
81,741
25
142,937
61
57,175
05
28,587
52
Gotlands .............
»
10,688
14
18,231
49
28,919
63
11,567
85
5,783
92
Blekinge ..............
»
47,474
36
45,847
87
93,322
23
37,328
89
18,664
45
Kristianstads .....
»
27,934
52
76.910
23
104,844
75
41,937
90
20,968
95
Malmöhus ...........
»
99,724
65
116,493
07
216,217
72
86,487
09
43,243
54
Hallands ..............
»
33,695
71
45,121
52
78,817
23
31,526
89
15,763
45
Göteborgs och Bohus »
197,459
—
87,080
16
284,539
16
113,815
66
56,907
83
Elfsborgs..............
»
49,341
81
96,362
32
145,704
13
58,281
65
29,140
82
Skaraborgs..........
»
59,681
27
86,022
31
145,703
58
58,281
43
29,140
72
Vermlands ..........
»
43,156
01
89,515
68
132,671
69
53,068
68
26,534
34
Örebro ................
»
39,245
89
60,783
76
100,029
65
40,011
86
20,005
93
Ve stm anlands ....
»
47,190
49
42,851
08
90,041
57
36,016
63
18,008
31
Kopparbergs.......
»
37,186
72
63,408
36
100,595
08
40,238
03
20,119
01
Gefleborgs.........
»
59,278
83
59,604
86
118,883
69
47,553
48
23,776
74
Ve sfer n orr 1 an ds
»
37,289
96
56,425
65
93,715
61
37,486
24
18,743
12
Jemtlands .........
»
10,668
22
27,887
84
38,556
06
15,422
42
7,711
21
Vesterbottens ....
»
12,085
35,495
52
47,580
52
19,032
21
9,516
10
Norrbottens .....
»
14,494
80
30,268
32
44,763
12
17,905
25
8,952
63
Summa
1,522,626
54
1,522,626
54
3,045,253
08
1,218,101
23
609,050
61
Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 3.
37
7
8
9
10
ii
12
För
d e 1
ning af
s a
m t 1 i g a
a f g i f t e r
Städer som bilda
Städerna
Landsting
egna landstings-
i allmänhet
misliaimings-
Landskommuner
Summa
områden
(halfva afgiften)
435,768
34
758,965
52
_
__
1,194,733
86
30,312
65
—
—
40,636
78
22,734
48
22,734
48
116,418
41
33,476
63
—
—
89,554
63
25,107
47
25,107
47
173,246
20
36,245
36
—
75,662
66
27,184
02
27,184
02
166,276
06
64,152
48
7.134
49
141,451
65
53,465
23
53,465
23
319,669
08
36,753
36
—
—
45,734
58
27,565
02
27,565
02
137,617
98
32,581
71
—
37,731
Öl
24,436
29
24,436
28
119,185
29
57,175
05
—
97,537
02
42,881
29
42,881
28
240,474
64
11,567
85
—
17,559
97
8,675
89
8,675
88
46,479
59
37,328
89
—
69,548
72
27,996
67
27,996
67
162,870
95
41,937
90
—
32,888
98
31,453
43
31,453
42
137,733
73
77,065
14
9,421
95
177,529
24
64,865
32
64,865
31
393,746
96
31,526
89
—
58,563
67
23,645
17
23,645
17
137,380
90
80,513
61
33,302
05
367,025
50
85,361
75
85,361
74
651,564
65
58,281
65
—
79,363
61
43,711
24
43,711
23
225,067
73
58,281
43
—
112,826
39
43,711
08
43,711
07
258,529
97
53,068
68
—
62,141
46
39,801
51
39,801
51
194,813
16
40,011
86
—
74,080
38
30,008
90
30,008
89
174,110
03
36,016
63
---
—
88,135
14
27,012
47
27,012
47
178,176
71
40,238
03
—
57,610
24
30,178
52
30,178
52
158,205
31
47,553
48
—
—
115,417
67
35,665
11
35,665
11
234,301
37
37,486
24
—
70,756
16
28,114
68
28,114
68
164,471
76
15,422
42
—
20,827
61
11,566
82
11,566
81
59,383
66
19,032
21
—
—
23,610
—
14,274
16
14,274
15
71,190
52
17,905
25
—
19,820
—
13,428
94
13,428
94
64,583
13
903,935
40
485,626
83
2,734,978
59
782,845
47
782,845
36
5,780,231
65
3,220,605: 42
38
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Öfversigt
af 1880—1881 års bränviiisförsäljniugsmedels fördelning enligt nu gällande grunder
cell enligt de af Bevillnings-Utskottet utarbetade alternativa förslag.
Nu
A*)
B*)
C*)
D*)
Stockholms
stad................
1,517,794
81
1,517,931
05
871,536
69
1,194,733
86
1,194,733
86
Stockholms
läns landsting...
18,768
39
21,400
71
39,224
59
30,312
65
30,312
65
D:o
hush.-sällskap...
18,768
39
10,700
36
19,612
29
15,156
33
22,734
48
D:o
stadskommnner
48,601
60
40,636
78
40,636
78
40,636
78
40,636
78
D:o
landskommuner
7,703
55
21,400
71
39,224
59
30,312
63
22,734
48
TJpsala läns landsting......
36,553
16
37,333
85
29,619
41
33,476
63
33,476
63
D:o
hush.-sällskap...
36,553
16
18,666
92
14,809
71
16,738
31
25,107
47
D:o
stadskommnner
107,395
99
89,554
63
89,554
63
89,554
63
89,554
63
D:o
landskommuner
2,263
46
37,333
85
29,619
41
33,476
63
25,107
47
Södermanlands läns landst.
31,682
65
33,222
It
39,268
61
36,245
36
36,245
36
D:o
hush.-sällskap...
31,682
65
16,611
06
19,634
30
18,122
68
27,184
02
D:o
stadskommnner
90,620
23
75,662
66
75,662
66
75,662
66
75,662
66
D:o
landskommuner
4,427
69
33,222
11
39,268
61
36,245
36
27,184
02
Östergötlands läns landsting
31,735
05
39,137
98
64,137
18
64,152
48
64,152
48
D:o
hush.-sällskap...
63,942
31
35,651
98
35,634
98
35,643
49
53,465
23
D:o
stadskommuner
201,697
92
173,617
63
148,584
44
148,586
14
148,586
14
D:o
landskommuner
22,084
95
71,303
96
71,269
97
71,286
97
53,465
23
Jönköpings
läns landsting...
19,498
69
21,142
43
52,364
29
36,753
36
36,753
36
D:o
hush.-sällskap...
19,498
69
10,571
21
26,182
14
18,376
68
27,565
02
D:o
stadskommuner
54,771
73
45,734
58
45,734
58
45,734
58
45,734
58
D:o
landskommuner
4,624
36
21,142
43
52,364
29
36,753
36
27,565
02
Kronobergs
läns landsting.
17,454
14
19,878
57
45,284
86
32,581
71
32,581
71
D:o
hush.-sällskap .
17,454
14
9,939
28
22,642
43
16,290
86
24,436
29
D:o
stadskommuner
45,186
66
37,731
Öl
37,731
Öl
37,731
Öl
37,731
Öl
D:o
landskommuner
7,175
83
19,878
57
45,284
86
32,581
71
24,436
28
*) Från de under alternativen A,'' B, C och D upptagna summor hafva icke afdragits de af bränvinsförsäljningsmedlen
utgående provisioner m. m., hvilka dock under året 1880—1881 icke uppgått till mer än sammanlagdt
7,095 kronor 83 öre.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
39
Nu
A
B
c
D
Kalmar läns landsting .....
43,897
95
48,957
08
65,393
57,175
05
57,175
05
D:o
hush.-sällskap...
43,897
95
24,478
54
32,696
50
28,587
52
42,881
29
D:o
stadskommuner
116,810
32
97,537
02
97,537
02
97,537
02
97,537
02
D:o
landskommuner
14,883
65
48,957
08
65,393
—
57,175
05
42,881
28
Gotlands
läns landsting
7,779
52
8,550
52
14,585
20
11,567
85
11,567
85
D:o
hush.-sällskap ..
7,779
52
4,275
26
7,292
60
5,783
92
8,675
89
D:o
stadskommuner
21,048
79
17,559
97
17,559
97
17,559
97
17,559
97
D:o
landskommuner
2,289
79
8,550
52
14,585
20
11,567
85
8,675
88
Blekinge
läns landsting......
32,833
68
37,979
49
36,678
29
37,328
89
37,328
89
D:o
hush.-sällskap...
32,833
68
18,989
75
18,339
15
18,664
45
27,996
67
D:o
stadskommuner
83,291
57
69,548
72
69,548
72
69,548
72
69,548
72
D:o
landskommuner
15,209
53
37,979
49
36,678
29
37,328
89
27,996
67
Kristianstads läns landsting
17,715
12
22,347
61
61,528
19
41,937
90
41,937
90
D:o
hush.-sällskap...
17,715
12
11,173
80
30,764
09
20,968
95
31,453
43
D:o
stadskommuner
39,384
88
32,888
98
32,888
98
32,888
98
32,888
98
D:o
landskommuner
13,760
45
22,347
61
61,528
19
41,937
90
31,453
42
Malmöhus läns landsting...
47,456
39
51,988
34
83,041
80
77,065
14
77,065
14
D:o
hush.-sällskap ..
75,247
73
39,889
86
46,597
23
43,243
54
64,865
32
D:o
stadskommuner
240,400
38
205,320
62
177,681
89
186,951
19
186,951
19
D:o
landskommuner
13,134
15
79,779
72
93,194
45
86,487
09
64,865
31
Hallands
läns landsting ...
25,140
63
26,956
57
36,097
21
31,526
89
31,526
89
D:o
hush.-sällskap...
25,140
63
13,478
28
18,048
60
15,763
45
23,645
17
D:o
stadskommuner
70,135
85
58,563
67
58,563
67
58,563
67
58,563
67
D:o
Göteborgs
landskommuner
och Bohus läns
5,286
06
26,956
57
36,097
21
31,526
89
23,645
17
landsting ........
31,932
52
37,815
81
49,280
66
80,513
61
80,513
61
D:o
hush.-sällskap .
152,083
92
78,983
60
34,832
07
56,907
83
85,361
75
D:o
stadskommuner
559,701
12
487,176
89
387,408
97
400,327
55
400,327
55
D:o
landskommuner
16,702
03
157,967
20
69,664
13
113,815
66
85,361
75
Elfsborgs
läns landsting ...
35,596
31
39,473
44
77,089
86
58,281
65
58,281
65
l):o
hush.-sällskap ..
35,596
30
19,736
72
38,544
93
29,140
82
43,711
24
D:o
stadskommuner
95,126
05
79,363
61
79,363
61
79,363
61
79,363
61
D:o
landskommuner
11,568
80
39,473
44
77,089
86
58,281
65
43,711
23
40
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Nu
A
B
c
D
Skaraborgs
läns landsting...
46,396
52
47,745
02
68,817
85
58,281
43
58,281
43
D:o
lnisb.- sällskap...
46,396
52
23,872
51
34,408
92
29,140
72
43,711
08
D:o
stadskommuner
135,269
66
112,826
39
112,826
39
112,826
39
112,826
39
D:o
landskommuner
3,919
91
47,745
02
68,817
85
58,281
43
43,711
07
Vermlands
läns landsting''..
29,631
32
34,524
81
71,612
54
53,068
68
53,068
68
D:o
liush.-sällskap ..
29,631
32
17,262
41
35,806
27
26,534
34
39,801
51
D:o
stadskommuner
83,697
14
62,141
46
62,141
46
62,141
46
62,141
46
D:o
landskommuner
5,224
02
34,524
81
71,612
54
53,068
68
39,801
51
Örebro läns landsting.........
30,462
59
31,396
71
48,627
Öl
40,011
86
40,011
86
D:o
liush.-sällskap...
30,462
59
15,698
35
24,313
50
20,005
93
30,008
90
D:o
stadskommuner
88,745
33
74,080
38
74,080
38
74,080
38
74,080
38
D:o
landskommuner
2,642
47
31,396
71
48,627
Öl
40,011
86
30,008
89
Yestmanlands läns landsting
36,465
67
37,752
39
34,280
86
36,016
63
36,016
63
D:o
hush.-sällskap ..
36,465
67
18,876
19
17,140
43
18,008
31
27,012
47
D:o
stadskommuner
105-654
43
88,135
14
88,135
14
88,135
14
88,135
14
D:o
landskommuner
3,742
66
37,752
39
34,280
86
36,016
63
27,012
47
Kopparbergs läns landsting
26,368
17
29,749
38
50,726
69
40,238
03
40,238
03
D:o
liush.-sällskap...
26,368
17
14,874
69
25,363
35
20,119
Öl
30,178
52
D:o
stadskommuner
69,066
68
57,610
24
57,610
24
57,610
24
57,610
24
D:o
landskommuner
10,037
79
29,749
38
50,726
69
40,238
03
30,178
52
Gefleborgs
läns landsting...
46,702
72
47,423
07
47,683
89
47,553
48
47,553
48
D:o
hush.-sällskap...
46,702
72
23,711
54
23,841
94
23,776
74
35,665
11
D:o
stadskommuner
138,331
64
115,417
67
115,417
67
115,417
67
115,417
67
D:o
landskommuner
1,884
—
47,423
07
47,683
89
47,553
48
35,665
11
Yesternorrlands läns landst.
29,010
19
29,831
96
45,140
52
37,486
24
37,486
24
D:o
hush.-sällskap...
29,010
19
14,915
98
22,570
26
18,743
12
28,114
68
D:o
stadskommuner
84,737
58
70,756
16
70,756
16
70,756
16
70,756
16
D:o
landskommuner
2,293
02
29,831
96
45,140
52
37,486
24
28,114
68
Jemtlands
läns landsting...
8,415
95
8,534
58
22,310
27
15,422
42
15,422
42
D:o
hush.-sällskap...
8,415
95
4,267
29
11,155
14
7,711
21
11,566
82
D:o
stadskommuner
24,943
15
20,827
61
20,827
61
20,827
61
20,827
61
D:o
landskommuner
304
69
8,534
58
22,310
27
15,422
42
11,566
81
Vesterbottens läns landsting
9,537
11
9,668
28,396
42
19,032
21
19,032
21
D:o
hush.-sällskap...
9,537
11
4,834
—
14,198
21
9,516
10
14,274
16
D:o
stadskommuner
28,275
34
23,610
—
23,610
—
23,610
—
23,610
—
D:o
landskommuner
336
—
9,668
—
28,396
42
19,032
21
14,274
15
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
41
Nu
A
B
c
D
Norrbottens läns landsting
9,745
84
11,595
84
24,214
65
17,905
25
17,905
25
D:o
hush.-sällskap...
9,745
84
5,797
92
12,107
33
8,952
63
13,428
94
D:o
stadskommuner
23,736
63
19,820
—
19,820
—
19,820
—
19,820
—
D:o
landskommuner
5,500
92
11,595
84
24,214
65
17,905
25
13,428
94
Samtliga landsting ............
670,780
28
734,406
27
1,135,403
85
993,935
40
993,935
40
D:o
bush.-sällskap......
850,930
28
457,257
50
586,536
37
521,896
94
782,845
42
D:o
stadskommuner ...
4,074,425
48
3,674,052
87
2,885,218
67
3,220,605
42
3,220,605
42
D:o
landskommuner...
176,999
78
914,515
02
1,173,072
76
1,043,793
89
782,845
41
Bill. till Rihsd. Prof. 1884. 5 Sami. 1 Afd. 2 Raft.
6
42
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Jemförande tablå,
utvisande behållna andelar af så väl försäljningsafgifter som vinstmedel
å bränvin åren 1870—1880.
(Ur Skatteregleringskomiténs betänkande.)
Städer.
Åren
1870-1874.
Åren
1875-187
d.
År
1879—1880.
Medeltal.
Medeltal.
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
Stockholm..........................................
340,453
12
722,723
14
1,025,207
15
Sigtuna...............................................
1,030
40
2,043
48
3,970
43
Oregrund ..........................................
731
80
1,754
19
1,801
04
Södertelje ..........................................
4,011
96
11,501
38
17,430
24
Norrtelje.............................................
2,768
15
6,111
34
7,592
94
Östhammar .......................................
1,387
67
2,810
34
4,396
04
Vaxholm.............................................
3,406
28
4,328
73
8,300
09
Upsala ................................................
17,700
77
101,027
48
90,897
09
Enköping .........................................
5,651
80
13,358
89
18,821
60
Nyköping ..........................................
12,665
64
20,915
68
40,875
10
Eskilstuna..........................................
13,125
80
40,356
09
40,344
22
Strengnäs .........................................
2,663
04
9,230
47
9,848
18
Torshälla ..........................................
2,149
69
4,287
43
5,389
20
Mariefred .........................................
1,817
78
5,155
68
9,288
99
Trosa ...................................................
2,083
32
2,823
39
2,452
09
Linköping .........................................
15,092
91
36,212
07
28,740
90
Norrköping .....................................
34,333
26
159,345
28
107,900
83
Söderköping.......................................
6,030
05
12,860
46
17,116
86
Vadstena.............................................
2,531
02
11,346
50
8,694
58
Skeninge.............................................
2,825
14
12,677
30
7,054
61
Motala ................................................
—
—
10,341
25
9,871
31
Jönköping..........................................
15,307
25
37,180
11
39,348
88
Eksjö .................................................
6,198
78
21,084
60
18,601
59
Grenna...............................................
1,923
76
3,783
72
1,150
45
Vexiö...................................................
3,290
41
19,580
07
40,437
11
Kalmar................................................
12,822
79
56,648
55
57,015
37
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
43
Städer.
Åren
1870-1874.
Åren
1875-1879.
År
1879—1880.
Medeltal.
Medeltal.
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
0
Vestervik ........................................
7,636
32
23,737
43
23,132
64
Vira mer by..........................................
•2,826
34
11,762
78
10,528
14
Borgholm .........................................
3,369
45
8,925
49
11,532
89
Oskarshamn.......................................
4,255
40
19,584
74
21,029
86
Visby...................................................
10,568
93
36,960
22
24,256
34
Karlskrona..........................................
8,579
37
34,642
54
48,172
95
Karlshamn.........................................
6,874
20
21,250
39
31,013
29
Sölvesborg ....................................
3,232
92
7,071
46
4,874
24
Kristianstad.......................................
8,407
98
23,651
28
28,822
66
Engelholm..........................................
3,966
45
6,976
52
8,842
90
Simrishamn ......................................
1,491
61
2,928
07
3,869
44
Malmö ................................................
45,435
50
87,181
66
91,421
50
Landskrona .......................................
8,697
72
19,179
43
25,823
70
Ystad...............................................
3,881
02
10,925
26
16,720
20
Lund .................................................
18,211
10
28,206
89
34,142
66
Helsingborg.......................................
11,870
64
40,521
02
41,937
02
Skanör och Falsterbo ..................
267
67
226
65
411
68
Trelleborg..........................................
1,081
39
9,572
84
12,359
28
Halmstad.............................................
5,992
88
25,852
76
21,262
54
Varberg .............................................
3,192
49
10,652
32
7,712
95
Laholm ...............................................
982
03
2,300
24
6,485
—
Falkenberg ......................................
5,379
28
3,604
78
6,380
22
Kungsbacka.....................................
4,465
42
10,696
97
11,877
19
Göteborg..........................................
249,582
38
531,641
39
398,788
98
Uddevalla .........................................
11,957
24
44,623
34
39,705
72
Marstrand .........................................
2,505
01
8,872
72
7,704
91
Kungelf ...........................................
2,589
81
12,366
66
13,976
43
Strömstad ..........................................
5,216
06
11,102
88
14,306
38
Venersborg .......................................
9,867
82
53,807
35
39,075
27
Borås...................................................
6,704
36
28,463
67
22,336
37
Ulricehamn .......................................
1,209
60
6,136
38
3,532
92
Alingsås .............................................
4,630
56
16,874
86
16,070
75
Amål...................................................
1,185
62
15,416
56
15,330
—
44
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.
Städer.
Åren
1870-1874.
Åren
1875-1879.
År
1879 1880
Medeltal.
Medeltal.
Kronor öre
Kronor
öre
Kronor
öre
Mariestad .........................................
Lidköping.........................................
Skara ...................................................
Hjo ...................................................
Sköfde ...............................................
Falköping .........................................
Karlstad ............................................
Kristinehamn...................................
Filipstad.............................................
Örebro...............................................
Askersund..........................................
Nora ...................................................
Linde...................................................
Vesterås ............................................
Arboga................................................
Köping................................................
Sala......................................................
Falun...................................................
Hedemora.........................................
Säter ...................................................
Gefle ..................................................
Hudiksvall..........................................
Söderhamn .......................................
Hernösand..........................................
Sundsvall ..........................................
Östersund ..........................................
Umeå...................................................
Skellefteå ..........................................
Luleå...................................................
Piteå ...................................................
Haparanda..........................................
Summa
5,202
39
14,979
98
17,312
54
9,847
55
29,774
06
42,820
32
3,173
64
20,115
10
19,120
43
2,245
51
6,241
—
5,595
79
3,793
79
19,064
05
25,702
52
5,670
10
16,641
03
18,412
62
14,484
64
35,724
13
42,172
42
5,138
44
12,137
41
15,216
28
6,683
18
15,058
77
16,537
42
16,279
18
78,586
64
57,125
52
4,427
93
10,061
72
9,461
04
2,898
19
17,667
13
11,498
02
1,832
33
7,985
83
6,749
89
20,122
61
51,869
39
59,054
91
5,531
42
17,249
11
16,856
59
10,854
07
27,519
08
15,293
36
12,001
95
21,741
44
27,780
39
10,703
71
43,637
68
49,559
23
2,431
41
9,787
65
9,778
40
2,359
99
3,662
83
2,092
80
28,287
94
90,436
11
76,695
10
8,822
40
29,058
87
38,156
13
9,620
40
21,463
38
10,802
34
10,599
98
28,344
68
28,594
77
12,081
75
72,267
05
52,104
07
2,128
13
14,298
53
22,380
02
4,684
80
20,229
86
21,580
76
3,644
48
8,845
33
4,740
—
1,908
49
8,596
72
13,075
16
4,542
33
8,028
71
4,886
20
2,162
83
4,145
36
3,989
66
212,282
72
3,270,423
80
3,431,128
61
Bevilbiings-Utekottets Betänkande N:o 3.
45
Landsting.
L ä n.
Åren
1870—1874.
Åren
1875—1879.
År
1879—1880.
Medeltal.
Medeltal.
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre i
Stockholms .....................................
5,918
83
10,813
90
16,254
49^
Upsala ..............................................
8,426
12
31,841
78
37,379
28
Södermanlands.................................
13,167
77
29,252
47
37,383
56
Östergötlands....................................
17,898
02
30,249
27
31,417
85
Jönköpings ......................................
9,224
90
22,032
43
20,782
93
Kronobergs .......................................
2,145
58
8,389
72
15,317
91
Kalmar................................................
12,385
21
46,681
93
46,366
49
Gotlands.............................................
4,021
09
13,082
68
8,854
97!
Blekinge.............................................
8,338
80
25,633
13
33,525
iOj
Kristianstads ....................................
8,307
64
16,559
87
18,142
73;
Malmöhus ..........................................
23,908
28
40,702
01
48,677
22
Hallands.............................................
7,711
89
19,508
41
19,885
01
Göteborgs och Bohus .................
8,480
07
29,020
57
31,244
11
Elfsborgs.............................................
9,678
68
39,947
09
37,482
55
Skaraborgs .......................................
12,233
78
38,062
16
44,658
22
Vermlands..........................................
10,061
24
24,298
65
29,913
04
Örebro................................................
9,672
24
27,798
93
29,963
02
Vestmanlands....................................
17,100
68
41,136
92
41,117
90
Kopparbergs ....................................
9,461
01
23,576
94
24,774
41
Gefleborgs.........................................
15,873
82
47,790
74
42,467
10
Yesternorrlands ..............................
7,989
62
34,567
13
27,613
83
Jemtlands ........................................
778
11
4,850
52
7,572
23
Vesterbottens....................................
3,012
93
9,822
53
8,885
58
Norrbottens.......................................
3,573
73
8,537
05
9,654
69
Summa
229,370
04
624,156
83
669,334
22
Bill. till Riksd. Prof. 1884. 5 Sami. 1 Afd. 2 Haft.
7
46
Bevillning 8-Utskottets Betänkande N:o 3.
Hushållningssällskap.
Län.
Åren
1870-1874.
Åren
1875-1879.
År
1879-1880.
Medeltal.
Medeltal.
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
Stockholms .......................................
5,918
83
10,813
90
16,254
49
Upsala ...............................................
8,426
12
31,841
78
37,379
28
Södermanlands..........................
13,167
77
29,252
47
37,383
57
Östergötlands.................................
22,245
31
58,714
98
58,393
05
Jönköpings ......................................
9,224
90
22,032
43
20,782
93
Kronobergs .......................................
2,145
58
8,389
72
15,317
91
Kalmar..............................................
12,385
21
46.681
93
46,366
49
Gotlands.............................................
4,021
09
13,082
68
8,854
97
Blekinge...........................................
8,338
80
25,633
13
33,525
10
Kristianstads ....................................
8,307
65
16,559
87
18,142
73
Malmöhus .........................................
31,421
53
62,497
42
71,532
56
Hallands...........................................
7,711
88
19,508
41
19,885
02
Göteborgs och Bohus ..................
70,871
02
161,930
90
130,941
35
Elfsborgs..........................................
9,678
68
39,947
08
37,482
54
Skaraborgs ......................................
12,233
78
38,062
16
44,658
22
Vermlands.........................................
10,061
24
24,298
65
29,913
04
Örebro...............................................
9,672
24
27,798
92
29,963
02
Vestra anlands....................................
17,100
68
41,136
92
41,117
90
Kopparbergs ..................................
9,461
01
23,576
95
24,774
39
Gefleborgs..........................................
15,873
82
47,790
73
42,467
09
Vesternorrlands ..............................
7,989
62
34,567
14
27,613
83
Jemt lands .........................................
778
11
4,850
52
7,572
23
Vesterbottens...................................
3,012
93
9,822
53
8,885
58
Norrbottens.......................................
3,573
73
8,537
05
9,654
69
Summa
303,621
53
807,328
27
818,861
98
Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri, 1884.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1884:66 Skrifvelse till Konungen, angående vilkoren för försäljning af bränvin. s. 10 i texten