Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vilkoren för försäljning af bränvin.

1884-03-24 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1884:3, Betänkande, angående vilkoren för försäljning af bränvin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars kl. 2 e. m.

Betänkande, angående vilkoren för försäljning af bränvin.

Sedan Bevillnings-Utskottet till behandling förehaft de till Utskottet

hänvisade motioner rörande ändringar i nu gällande förordning angående

vilkoren för försäljning af bränvin, får Utskottet jemlikt 40 § Riksdagsordningen

häröfver afgifva betänkande.

§ 23 i nu gällande bränvinsförsäljningslag lyder enligt Kongl. kun- § 23,

görelsen den 6 Maj 1881 sålunda:

»Vid läger, eller der trupp eljest är för flera dagar sammandragen,

vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg eller der värdshusrörelse

af annan anledning kan för någon del af året tillfälligtvis vara

af omständigheterna påkallad, må för kortare tid än år rättighet till

bränvinsutskänkning meddelas af Konungens Befallningshafvande, när, i

förstnämnda fall, befälhafvande militärchef och, i öfriga fall, andra vederbörande

derom gjort anmälan» o. s. v.

Tvenne motionärer inom Andra Kammaren, Herrar J. E. Wiksten

och Magnus Andersson, hafva i särskilda motioner (N:is 10 och 88)

väckt förslag om ändring af nämnda paragraf.

Herr Wiksten, med hvilken flere af Andra Kammarens ledamöter

instämt, erinrar i sin motion, hurusom förslag om inskränkning i

bränvinsutskänkningsrörelsen vid läger eller der trupp eljest är sammandragen

varit af enskild motionär väckt vid både 1882 och 1883 års riksdagar.

Berörda förslag, hvilket afsåg förbud mot dylik utskänkning för

så vidt densamma ej af truppen begärdes och af vederbörande kommunalstyrelse

tillstaddes, blef vid 1882 års riksdag af Bevillnings-Utskottet

Bih. till Riksd. Prot. 1884. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 • Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

afstyrka, men vid sistlidna års riksdag förordade Utskottet införande af

ett absolut förbud mot ifrågavarande slag af utskänkning. Andra Kammaren

godkände 1882 motionärens och 1883 Utskottets förslag, hvaremot

Första Kammaren vid begge tillfällena motsatte sig de ifrågasatta

förändringarne. Då emellertid vid sistlidna års riksdag Andra Kammaren

så godt som enhälligt biföll Utskottets i ämnet framstälda förslag, samt

detsamma inom Första Kammaren tillvann sig starka sympatier, hade

motionären ansett frågan å nyo böra dragas under Riksdagens pröfning.

Såsom skäl för ett förbud i omförmälda afseende framhåller motionären

särskildt dels, att då man ansett nödigt förbjuda minuthandel med och

utskänkning af bränvin i närheten af ställe, der auktion med flere förrättningar

ega rum, konseqvensen syntes fordra, det man på samma sätt

befriade soldaten och beväringsynglingen från de frestelser, som medfördes

af lättheten att inom läger erhålla bränvin, dels ock billigheten

deraf att kommuner, inom hvilka lägerplatser äro belägna, erhålla samma

rätt som andra kommuner att afgöra, huruvida utskänkning inom deras

område må ega rum, hvarjemte motionären betonar, att, om en ny härordning

med ökade öfningar skall kunna antagas, det vore nödvändigt

på förhand afskaffa krogrörelsen inom lägren.

Under åberopande i öfrigt af den motivering, som åtföljde Bevillnings-Utskottets

i ämnet gjorda hemställan till sistlidna års Riksdag,

föreslår derföre Herr Wikstén,

»att § 23 i gällande bränvinsförsäljningslag måtte erhålla följande

förändrade lydelse: Vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg,

eller der värdshusrörelse af annan anledning kan för någon del af året

tillfälligtvis vara af omständigheterna påkallad, dock ej vid läger eller

der trupp eljest är för flera dagar sammandragen, må för kortare tid

än år rättighet till bränvinsutskänkning meddelas af Konungens Befallningshafvande,

när vederbörande derom gjort anmälan» o. s. v.

Herr Magnus Andersson, med hvilken en ledamot af Andra Kammaren

instämt, yrkar uti sin motion endast, att ifrågavarande författning

måtte så förändras,

»att all utskänkning af spritdrycker å mötesplatser på landet, der

krigsmanskap öfvas, blefve under öfningstiden förbjuden».

De skal, som föranledde Utskottet att vid förra riksdagen förorda

införande af ett förbud mot ifrågavarande slag af utskänkning, sammanfattades

i Utskottets utlåtande rörande den då väckta motionen i ämnet

sålunda:

»Utskottet delar fortfarande motionärens åsigt om önskvärdheten

att så mycket som möjligt skydda soldaten mot krogens frestelser under

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

vapenöfningstiden, och då, enligt hvad till Utskottets kännedom kommit,

något förslag till ny bränvinsförsäljningslag icke heller till denna Riksdag

lärer vara att från Kong!. Maj:t förvänta, har Utskottet ansett förevararande

fråga icke längre böra undanskjutas.

Under diskussionen i ämnet uti Andra Kammaren vid förliden riksdag

upplystes,''- att all utskänkning numera är förbjuden så väl inom åtskilliga

kaserner som å Karlsborg och vid kavallerietablissementet å

Ladugårdsgärdet, och hafva dessa förbud, enligt hvad framstående militärer

enstämmigt vitsordat, verkat synnerligen välgörande å der förlagda

truppers uppförande och disciplin. Med denna erfarenhet för ögonen,

och då, enligt hvad Utskottet inhemtat, spritdrycker i händelse af verkligt

behof, såsom vid kall och regnig väderlek, få af militärbefälet efter

läkares hörande till trupp utdelas, finner Utskottet icke vidare någon

betänklighet vid att tillstyrka ett generelt förbud mot utskänkning af

ifrågavarande slag.»

Då Utskottet fortfarande vidhåller sin sålunda uttalade uppfattning

af frågan, samt något skäl att, på sätt Herr Magnus Andersson föreslagit,

låta förbudet gälla allenast mötesplatser å landet icke synes

Utskottet förefinnas, får Utskottet hemställa,

l:o.

att § 23 i gällande förordning angående vilkoren

för försäljning af bränvin in. m. måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»Vid helsobrunn eller badort, på passagerarefartyg,

eller der värdshusrörelse af annan anledning kan för

någon del af året tillfälligtvis vara af omständigheterna

påkallad, dock ej vid läger eller der trupp eljest är

för flere dagar sammandragen, må för kortare tid än

år rättighet till bränvinsutskänkning meddelas af

Konungens Befallningshafvande, när vederbörande

derom gjort anmälan» o. s. v.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 83) anför Herr

Sven Nilsson, med hvilken flere af nämnda Kammares ledamöter instämt,

att, då något förslag till ny bränvinsförsäljningslag icke vore att vid

innevarande riksdag förvänta, det likväl i afvaktan på ett sådant mera

genomgripande förslag vore skäl att försöka i någon mån afhjelpa de

§ u
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 3.

största orättvisorna i nu gällande lagstiftning. Då hela denna lagstiftning

enligt motionärens åsigt på ett oskäligt sätt gynnade städerna på landsbygdens

bekostnad, hade motionären helst sett, att bestämmelserna

rörande bränvinshandeln kunnat ändras i den rigtning reservanterne

inom den för öfverseende af gällande bränvinslagstiftning den 24 Augusti

1877 tillsatta komité föreslagit, men då denna fråga vore till Kongl.

Maj:ts pröfning öfverlemnad, ville motionären för det närvarande endast

föreslå en förändrad fördelning af bränvinsförsäljningsmedlen. Af dessa

medel tillfölle nu städerna en långt större andel, än med billighet och

rättvisa vore förenligt. Då nu gällande lagstiftning först började tillämpas,

eller år 1856, hade af ifrågavarande medel städerna uppburit 573,881 kronor,

hushållningssällskapen 131,849 kronor och landsbygdens kommuner

124,959 kronor, under det att för året 1880—1881 städerna erhållit icke

mindre än 4,074,425 kronor 48 öre, landstingen 670,780 kronor 28 öre,

hushållningssällskapen 850,930 kronor 28 öre och samtliga kommuner

på landet endast 176,999 kronor 78 öre. Enligt nu gällande fördelningsgrund

uppstode ock många oegentligheter derigenom att fördelningen

skedde länsvis, till exempel hvarå anföres, att ett hushållningssällskap

uppburit 152,083 kronor 92 öre samtidigt med att samma institution i

ett annat län med ungefär lika stor befolkning erhållit allenast 29,631

kronor. Den rigtigaste grunden för fördelningen ansåge motionären väl

vara efter folkmängden, men då ett tillämpande af denna princip skulle

medföra stora rubbningar i nu bestående förhållanden, och då ett stort

antal städer i förlitande på sina inkomster af bränvinshandeln iklädt sig

förbindelser af den beskaffenhet, att en allt för hastig minskning af dessa

inkomster skulle vålla stora svårigheter, hade motionären ansett, att en

allt för stor minskning i städernas andelar ej ännu borde ifrågasättas.

I öfrigt hyste motionären den åsigten, att staten borde taga största

anparten af bränvinsförsäljningsmedlen, men då statens finanser för det

närvarande befunne sig i ett blomstrande skick, hade motionären ansett,

att endast en mindre del deraf nu borde till statsverket indragas.

Med stöd af det anförda hemställer motionären,

»att af så väl afgifter som vinstmedel af bolag för bränvinsförsäljning

inbetalas till landtränterierna: af städerna hela beloppet med undantag

af 3/io, som utgör hvarje stads särskilda andelar. Från landsbygden inbetalas

hela beloppet. De till ränterierna influtna medlen öfversändas

till Statskontoret, hvaraf 1/w tillfaller staten, 2/10 rikets samtliga landsting

samt de städer, som ej i landsting deltaga, och 1/10 hushållningssällskapen.

Återstående e/]0 tillfalla samtliga så väl stads- som landtkommuner i

riket. De landsting samt städer, som ej i landsting deltaga, hushållnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande Nio 3. 5

sällskapen och kommunerna tillkommande andelar fördelas af Statskontoret

efter folkmängden.»

Nu gällande bestämmelser i ämnet återfinnas i bränvinsförsäljningslagens

24 §, som lyder:

»Utaf de afgifter, som enligt denna förordning inflyta för minuthandel

med eller utskänkning af bränvin, vare sig i stad eller å landet,

äfvensom af den nettovinst på rörelsen, som bolag i stad enligt § 18

skall afstå, insättas i landtränteriet en femtedel för landstingets och eu

femtedel för hushållningssällskapets räkning för att af desamma förvaltas

och användas till ändamål, som för länet nyttiga äro.

Af de afgifter, som i stad inflyta, äfvensom af den här ofvan omförmälda

nettovinst å bolagets rörelse tillfälle de återstående tre femtedelarne

staden; men af de afgifter, som från socknar å landet ingå,

aflemnas de tre femtedelarne i landtränteriet, hvarifrån det för hela länet

sammanlagda beloppet genom Vår Befallningshafvande fördelas på länets

samtliga socknar i förhållande till hvarderas folkmängd. Skulle pröfningskomité

tillstyrka och Vi befalla, att län för sådant ändamål indelas i

distrikt, af hvilka dock hvardera bör innefatta minst ett fögderi, utdelas,

likaledes efter folkmängden, de från distriktet influtna tre femtedelarne

emellan dess samtliga socknar. Hvad stad eller socken sålunda tillfaller,

användes till kommunala behof inom staden eller socknen.

I Stockholm tillfälle hela afgiften staden, och i annan stad, som icke

deltager i landsting, tillfälle staden jemväl den femtedel, som eljest skulle

för landstingets räkning insättas i vederbörande landtränteri.

När enligt § 23 rättighet meddelas till bränvinsutskänkning på passagerarefartyg,

skola derför belöpande utskänkningsafgifter uppbäras i den

stad eller kommun, hvarest rederiet har sitt hufvudsäte.»

Att dessa bestämmelser icke längre kunna anses medföra en rättvis

och billig fördelning af bränvinsförsäljningsmedlen, torde numera vara

ganska allmänt erkändt. Inom bränvinskomitén likasom inom skatteregleringskomitén

var man ock temligen ense derom, att en förändring

i dessa medels fördelning borde vidtagas, om äfven åsigterna om sättet,

hvarpå detta borde ske, voro delade. Till stöd för den uppfattningen,

att städerna icke längre kunde ega berättigade anspråk att bibehållas

vid de stora inkomster de hittills hemtat af bränvinshandteringen, anför

en reservant inom sistnämnda komité, hurusom det, då städerna tilldelats

betydande andelar af bränvinsförsäljningsmedlen, från början säkerligen

ej afsetts annat än att uppmuntra dem till uppehållande af den i

sedlighetens intresse önskvärda bolagsinstitutionen samt att hålla dem

skadeslösa för de ökade omkostnader för polis och fattigvård, som otvifvel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

aktigt betungade de samhällen, inom hvilka bränvinsutskänkning i större

skala egde rum, icke att bereda dem extra inkomster till belopp, som,

ur hvilken synpunkt man än måtte betrakta dem, måste anses orimligt

höga. Då Utskottet finner detta sätt att se saken fullt rigtigt, kan

Utskottet icke annat än instämma i motionärens åsigt, att man ju förr

dess hellre bör taga något steg för åvägabringande af en mera rättvis

fördelning af ifrågavarande medel.

Vid behandligen af motionärens förslag har Utskottet först fäst sig

vid frågan, huruvida någon del af bränvinsförsäljningsmedlen borde,

på sätt motionären föreslagit, tillfalla staten, och i denna del har

Utskottet kommit till ett annat resultat än motionären. Utskottet delar

nemligen den uppfattning af denna fråga, som uttalats af Herr Statsrådet

och Chefen för Finansdepartementet i hans anförande till det vid

1883 års statsregleringsproposition fogade statsrådsprotokoll af den 10

Januari nämnda år, eller att staten bör upphemta sin inkomst af bränvinshandteringen

uteslutande genom beskattning af tillverkningen och

låta försäljningsmedlen fortfarande utgå för kommunala ändamål, och

tillåter sig Utskottet, för undvikande af allt för stor vidlyftighet, att härutinnan

hänvisa till den utförliga motivering för denna åsigt, som i

berörda anförande förekommer.

Utskottet öfvergår härefter till pröfning af frågan, huru stor reduktion

af städernas andelar nu lämpligen bör ifrågasättas. Härvidlag torde

just med afseende på de stora och kostsamma företag, hvari städerna i

förlitande på sina inkomster af bränvinsförsäljningen inlåtit sig, stor varsamhet

vara af nöden. Visserligen hafva väl städerna stundom af dessa

inkomster förledts till mer eller mindre öfverflödiga utgifter, men i det

stora hela torde de kunna sägas hafva användt sina bränvinsmedel på

ett verkligt, icke alltid blott för städerna sjelfva gagnande sätt; i hvilket

afseende blott behöfver erinras om det understöd städerna lemnat till

jernvägsbyggnader. Det torde derföre ej vara mer än billigt, att man

ser till, det man icke genom eu allt för hastig minskning af städernas

inkomster utsätter deras ekonomi för olycksbringande rubbningar. En

större nedsättning på en gång kunde dessutom lätteligen medföra, att

städernas intresse för bränvinsförsäljningens ändamålsenliga handhafvande

slappades, och deraf skulle säkerligen äfven landsbygden få erfara en

ofördelaktig inverkan. Då dertill lägges den omständigheten, att ju

mindre rubbning i de bestående förhållandena ett förslag i den ifrågasatta

rigtningen innebär, desto större utsigt torde det hafva till fram-*

gång, har Utskottet för sin del velat förorda, att hvarje stad af sina

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3. 7

bränvinsförsäljningsmedel måtte få behålla hälften i stället för tre tiondedelar,

såsom motionären föreslagit.

Den ställning Stockholms stad, såsom utgörande ett eget län, intager,

föranleder Utskottet föreslå, att staden, som naturligen har att uppbära

sin andel i de till landstingen utgående medel, dertill må erhålla ett

belopp motsvarande det, som i öfriga län tillkommer hushållningssällskap

och landtkommuner. Utskottet har för detta förslag ett ytterligare skäl

deruti, att då Stockholm hittills haft en undantagsställning, så att staden

fått behålla samtliga der inflytande bränvinsmedel, öfvergången eljest

skulle blifva allt för våldsam.

I fråga om fördelningen af den återstående hälften äfvensom af de

å landsbygden inflytande försäljningsafgifterna anser Utskottet, i likhet

med motionären, att landtkommunernas och landstingens andelar böra

ökas. Landtkoinmunerna hafva hittills ej erhållit någon del af städernas

försäljningsmedel. Sedan nu gällande lagstiftning i ämnet infördes, har

antalet utskänkningsrättigheter på landet allt mera nedgått, under den

sista tioårsperioden 1871—1881 från 319 till 205 eller med 37 procent.

Af dessa 205 rättigheter äro dock största delen eller 164 privilegierade

och förenade med gästgifverier, hvilka efter hand upphöra, hvadan den

tidpunkt ej torde vara aflägsen, då all detaljhandel med bränvin blifver

samlad inom städerna. Att under sådana förhållanden en del af vinsten

på denna handel kommer landsbygden till godo, torde ej kunna annat

än anses för rätt och billigt. Häremot har man dock erinrat, att, om

landtkoinmunerna erhölle någon del af dessa medel, de sedan skulle

komma att blifva allt för intresserade för bränvinhandelns bibehållande i

samma skick och ur synpunkten af egen fördel motsätta sig de förändringar,

som framdeles kunde visa sig erforderliga. Den anpart Utskottet

ansett böra utdelas på landtkoinmunerna, belöpande sig till omkring

20 öre för hvarje person, är emellertid så obetydlig, att den ej kan gifva

anledning till en dylik uppfattning, hvilken dessutom synes fullkomligt

oberättigad, då, Utskottet veterligt, ej någonstädes i vårt land penningen

fått en sådan öfvermakt öfver de högre sedliga intressena. Orsaken,

hvarför Utskottet ansett landstingen böra något mer tillgodoses än hushållningssällskapen,

hvilka Utskottet tänkt sig skola bibehållas vid i det

närmaste samma inkomster som förut, har varit den, att då landstingen

utgöra länens lagbundna representation, samt deras verksamhet är underkastad

kontroll, de synts böra förfoga öfver större medel än hushållningssällskapen,

hvilkas medelsförvaltning är så godt som okontrollerad.

Med anledning häraf har Utskottet förestält sig, att de belopp, som

städerna afstå, äfvensom samtliga å landsbygden inflytande afgifter borde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 3.

så fördelas, att 4/io tillfälle landsting och stad, som utgör eget landstingsområde,

8/10 hushållningssällskapen och 3/10 landtkommunerna.

Enligt motionärens förslag skulle ifrågavarande medel helt och hållet

fördelas i förhållande till folkmängden, i stället för att nu hvarje län

eger behålla och fördela de medel, som inom länet inflyta. Mot den

hittills använda fördelningsgrunden kunna många anmärkningar framställas,

och statistiken visar bäst, till hvilka oegentligheter den leder.

Att, såsom motionären föreslagit, taga folkmängden till fördelningsgrund

torde vara vida rigtigare. Utskottet, som låtit utarbeta flera, betänkandet

vidfogade tabeller för att visa, huru fördelningen efter olika anparter

och fördelningsgrunder skulle taga sig ut, har dock funnit, att en fördelning

endast efter folkmängden skulle leda till en omstörtning, som

ingalunda öfverensstämmer med den varsamhet och grannlagenhet, som

i denna sak måste iakttagas. Utskottet har derföre förestält sig, att vid

ett öfvergångsförslag — och såsom ett sådant måste Utskottets förslag

betraktas - - en kombination af de begge fördelningsgrunderna vore

lämplig, så att af det belopp, städerna vore skyldige afstå äfvensom

af det, som från landtkommunerna inflöte, den ena hälften tillfölle det

län, derifrån beloppen utgjordes, den andra åter inginge till Statskontoret,

för att der efter folkmängden fördelas på samtliga länen,

hvarefter den sålunda erhållna summan på uppgifvet sätt inom länet

fördelades, med folkmängden till grund för fördelningen så väl landtkommunerna

emellan som mellan landsting och städer, som utgöra egna

landstingsområden.

Till grund för ofvan nämnda tabeller, i hvilka Utskottets förslag återfinnes

under litt. D hafva lagts förhållandena försäljningsåret 1880—1881.

För bedömande af de relativa verkningarne af en fördelning efter den

ena eller andra fördelningsgrunden torde det äfven vara likgiltigt, om

man utgår från bränvinsmedlens belopp under endast ett år eller under

en längre tidsperiod, men då det likväl ur andra synpunkter kan vara

ensidigt att vid bedömandet af förevarande fråga ega tillgång till en

öfversigt af bränvinsförsäljningsmedlens belopp och fördelning under en

längre följd af år, har Utskottet låtit aftrycka och vid betänkandet foga

en af skatteregleringskomiten utarbetad tabell rörande städernas, landstingens

och hushållningssällskapens behållna andelar af bränvinsmedel

dels under åren 1870—1874 och 1875—1879 i medeltal, dels ock under

försäljningsåret 1879—1880.

Med anledning af hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet

hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

9

2:o.

att Riksdagen i anledning af Herr Sven Nilssons

motion måtte besluta följande förändrade lydelse af

§ 24 i nu gällande bränvinsförsäljningslag:

»Utaf de afgifter, som enligt denna förordning inflyta

för minuthandel med eller utskänkning af bränvin

i stad äfvensom af den nettovinst på rörelsen, som

bolag i stad enligt § 18 skall afstå, behålle staden ena

hälften.

Af återstoden, äfvensom af de afgifter, som från

socknar å landet ingå, behålle hvarje län för sig ena

hälften. Den andra hälften insändes till Statskontoret.

Stockholms stad behålle tre fjerdedelar och afiemne

den återstående fjerdedelen till Statskontoret. Dessa

sålunda till Statskontoret insända medel utdelas sedan

af Statskontoret till Stockholms stad och länen efter

deras folkmängd.

Inom hvarje län fördelas sedermera genom Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande summan af den för länet

behållna och den efter folkmängden tilldelade andelen

sålunda, att fyra tiondedelar tillfalla landstinget och stad,

som ej i landsting deltager, tre tiondedelar hushållningssällskapet

och tre tiondedelar länets samtliga landtkommuner.

Emellan landsting och stad, som ej i landsting deltager,

samt socknarne emellan sker fördelningen likaledes

efter folkmängden. Hvad stad eller socken sålunda

tillfaller, användes till kommunala behof inom

staden eller socknen.

Ncär enligt § 23 rättighet meddelas till bränvinsutskänkning

på passagerarefartyg, skola derför belöpande

utskänkningsafgifter uppbäras i den stad eller

kommun, hvarest rederiet har sitt hufvudsäte.»

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 77) anför Herr££ 20 och28.

J. Sjöberg, med hvilken Friherre A. H. Fock instämt, att, under det

man till inskränkande af rusdryckers missbruk hittills mest vinnlagt sig

Bill. till Rilcscl. Prot. 1884. 5 Sami. 1 Åfd. 2 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

om att förminska antalet försäljningsställen, har ett annat medel, hvarigenom

de skadliga verkningarne af bränvinsförsäljningen i ej ringa mån

kunde motverkas, blifvit mindre beaktadt., nemligen inskränkning af den

tid, hvarunder så väl minuthandel med som utskänkning af bränvin

finge ega rum. Enligt nu gällande stadganden vore regeln den, att så

väl minuthandels- som utskänkningsstället hölles öppet alla helgfria dagar

till klockan 10 e. m., och att i städerna utskänkningen fortginge till

samma tid äfven under sön- och helgdagar med undantag för gudstjensttiderna;

hvarjemte i många fall på grund af särskildt medgifvande tiden

för utskänkningens bedrifvande vore än mera utsträckt. Denna minuthandelsställenas

tillgänglighet och utskänkningsrörelsens fortgående till

sent på aftonen samt under sön- och helgdagarne medförde, att en stor

del af den manliga, åtminstone yngre befolkningen på krogarne uppoffrade

en god del af så väl sin arbetsförtjenst som den tid, hvilken

borde användas till hvila för samlandet af nya arbetskrafter. Fattigvårdsoch

brottmålsstatistiken skulle ock säkerligen kunna uppvisa, att häraf

framkallades de flesta genom rusdryckers missbruk föranledda lidanden.

Då nu inom ett ej ringa antal af rikets städer eu ganska stark opinion

för inskränkande af de tillåtna tiderna för ifrågavarande minuthandel

och utskänkning uttalats, samt äfven på åtskilliga ställen en sådan inskränkning

med stöd af gällande lag redan blifvit genomförd, hade motionären

ansett, att hvad som hittills i detta afseende tillämpats i undantagsfall

borde stadgas såsom regel, så att all laglig detaljhandel med

bränvin komme att dagligen afslutas tidigare än tillförene samt på sönoch

helgdagar betydligt inskränkas.

På grund af det anförda hemställer motionären,

»att Riksdagen för sin del måtte besluta följande förändrade lydelse

af §§ 26 och 28 i bränvinsförsäljningslagen:

§ 26.

Mindre partihandel äfvensom minuthandel med och utskänkning af

bränvin vare, äfven då den för öfrigt är medgifven, i allmänhet tillåten

endast mellan kl. 9 f. m. och kl. 9 e. m., men skall å dagen näst före

sön- och helgdag upphöra kl. 6 e. m.; egande dock Kong]. Maj:ts Befallningshafvande,

der särskilda omständigheter föranleda behof af försäljningstidens

inskränkning eller utsträckning, att, efter hörande af magi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

stråt i stad eller kommunalnämnd å landet, derom förordna, samt, då

fråga är om försäljningstidens utsträckning, bestämma vilkoren derför.

Skulle anledning förekomma — — — — — — — — —

— — — föreskrift.

Förekomma å gästgifveri — — — — — — — — —

— — — utöfvats.

§ 28.

Under sön- och helgdag vare i allmänhet all utskänkning af bränvin

förbjuden utom under tvenne timmar, hvilka bestämmas i stad af

magistraten och å landet af kommunalnämnden; egande dock Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande att, i samma ordning och på sätt i § 26 sägs,

besluta utskänkningens inställande eller försäljningstidens inskränkning

eller utsträckning.

Under sön- eller helgdag må ej bränvin — — — — — —

— — — — — — utlemnas.

Under gudstjenst — — — — — — —• — — — —

— — —• — — — tillstängdt.»

I nu gällande förordning hafva ifrågavarande paragrafer följande

lydelse:

§ 26.

Mindre partihandel äfvensom minuthandel med och utskänkning af

bränvin vare, äfven då den för öfrigt medgifven är, i allmänhet icke

tillåten senare å dag än till klockan 10 på aftonen; egande dock vederbörande

embetsmyndighet, der särskilda omständigheter föranleda behof

af försäljningstidens inskränkning eller utsträckning, att derom förordna.

Skulle anledning förekomma dertill, att minuthandel med eller

utskänkning af bränvin bör förbjudas i stad vid något af de tillfällen,

som i § 25 nämnas, eller å landet vid de tillfällen, som i samma §:s 2

mom. omförmälas, ege vederbörande myndighet jemväl att derom meddela

föreskrift.

Förekomma å gästgifveri eller armat utskänkningsställe eller å ställe,

der minuthandel eller mindre partihandel utöfvas, vid särskilda tillfällen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

oordningar af den art, att innehafvare!! af rättigheten icke kan anses fortfarande

ega den för densammas utöfvande erforderliga fräjd, ordentlighet

eller öfriga egenskaper, eller har någon af de enligt § 23 meddelade

utskänkningsrättigheter visat sig föranleda störande oordningar, må Vår

Befallningshafvande, på anmälan i stad af magistraten eller stadsfullmäktige

och på landet af socknens eller angränsande sockens kommunalnämnd,

efter vederbörlig undersökning, ega att förenämnde rättighet inskränka

eller indraga eller ock innehafvaren derifrån skilja; dock ege innehafvare

af utskänknings- eller minuthandelsrättighet i sådant fall att af redan

erlagd utskänknings- eller minuthandelsafgift återfå så stor del, som

motsvarar den tid, hvarunder rättigheten ej utöfvats.

§ 28.

Under sön- eller helgedag må ej bränvin, som är föryttradt genom

parti- eller minuthandel, till köpare utmätas eller utlemnas.

Under gudstjenst skall utskänkningsställe alltid vara tillstängdt.

I stad kan utskänkning af bränvin under sön- och helgedagar än

vidare inskränkas eller helt och hållet förbjudas, derest beslut derom

fattas af kommunalstyrelsen, samt beslutet af Vår Befallningshafvande,

efter magistratens hörande, godkännes.

På landet vare å sön- eller helgedag all annan utskänkning förbjuden,

än på gästgifvaregårdar vid måltider till resande, derest Vår Befallningshafvande

ej, på grund af särskilda omständigheter, undantag meddelat.

Då det vid bedömandet af frågan, huruvida en skärpning af bestämmelserna

i dessa paragrafer kan anses vara af behofvet påkallad,

torde vara af vigt att känna, huru de faktiska förhållandena med afseende

på bränvinskonsumtionen inom landet under de senare åren gestaltat

sig, har Utskottet ansett sig till en början böra meddela några

upplysningar i detta afseende.

Hvad först konsumtionens storlek beträffar, torde den säkraste måttstocken

härför vara att söka i tillgängliga uppgifter rörande den qvantitet

bränvin, som under hvarje år varit disponibel till förbrukning

inom landet. Enligt nedanstående tabell — som är hemtad ur Bränvinskontrollbyråns

senast utgifna berättelse, utom för åren 1882 och 1883,

i fråga om hvilka år uppgift erhållits dels från nämnda byrå och dels

ur Tullverkets redogörelser för rikets in- och utförsel — har denna

qvantitet utgjort:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.

13

Kalenderår

Tillverkning

Kannor

Öfverskjutande

införsel

Kannor

Öfverskjutande

utförsel

Kannor

Disponibelt till

förbrukning

Kannor

1872

16,678,365

943,621

__

17,621,986

1873

18,064,544

1,157,644

—

19,222,188

1874

1875

1876

17,876,850

19,330,354

19,547,878

4,463,556

1,291,517

1,423,391

22,340,406

20,621,871

20,971,269

1877

16,943,962

1,235,413

—

18,179,375

1878

16,948,283

1,209,856

—

18,158,139

1879

14,188,538

1,130,500

—

15,319,038

1880

15,639,648

—-—-

1,423,064

14,216,584

1881

16,954,435

—

1,489,854

15,464,581

1882

13,575,270

346,564

---

13,921,834

1883

12,889,054

651,633

—

13,540,687

Det visar sig alltså, att bränvinskomsumtionen allt sedan 1874 befunnit

sig i ett så godt som oafbrutet aftagande, hvilket förhållande än

skarpare framträder, då man tager i betraktande, att folkmängden under

tidsperioden 1870—1880 ökats med 397,143 personer.

Beträffande de inskränkningar i de tillåtna tiderna för minuthandel

med och utskänkning af bränvin, som i olika orter med stöd af gällande

lag varit vidtagna, lemnar visserligen den officiella statistiken icke någon

upplysning, men enligt en uppgift, som varit synlig i Göteborgs Handelsoch

Sjöfartstidning, lära icke mindre än trettiofem stycken af rikets

städer hafva begagnat sig af rättigheten att inskränka eller inställa

utskänkning å sön- och helgdagar.

Den utsträckning, i hvilken vederbörande begagnat sig af sin rättighet

att under sön- och helgdagar inskränka bränvinshandeln, visar bäst,

att denna rättighet ej är en död bokstaf, utan blifvit använd när behof

deraf förefunnits. Ordnandet af bränvinsförsäljningen är att anse som

en kommunal angelägenhet, och i betraktande af de olika förhållanden,

som å olika orter råda, synes lagen då bäst uppfylla sitt ändamål, när

den sätter de skilda kommunalstyrelserna i tillfälle att i hvarje fall efter

sig företeende omständigheter förfara. I öfverensstämmelse med denna

uppfattning kan Utskottet ej annat än ogilla, att kommunalstyrelse i

stad enligt motionärens förslag ej vidare skulle hafva att i dessa frågor

föra stadens talan, hvilket deremot skulle tillkomma magistraten. Utskottet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

har åtminstone sig ej bekant, att någon kommunalstyrelse så förfarit, att

den förverkat denna rättighet.

Frågar man sig efter orsakerna till bränvinskomsumtionens aftagande,

torde dessa väl icke så mycket vara att söka i lagstiftningens inverkan

som icke fast mer i den starka moraliska rörelse för nykterhetens utbredning,

som hand i hand med kroppsarbetarnes stigande upplysning och

tillväxt i materielt välstånd på de senare åren utvecklat sig, och i denna

moraliska påtryckning torde väl äfven det rätta botemedlet mot dryckenskapen

förefinnas.

Utan tvifvel bör det ligga lagstiftaren om hjertat att så mycket som

möjligt stödja och befrämja sträfvandena för nykterhetens utbredande,

men äfven dervidlag måste varsamhet iakttagas, så att man ej af nit för

den goda saken går längre i stränghetsåtgärder, än klokhet och billighet

bjuda. Erfarenheten lär nemligen, att allt för stränga lagbud sällan efterlefvas

utan endast alstra öfverträdelser i mängd och deraf härflytande

ringaktning för lagen. Ur denna synpunkt har Utskottet funnit betänkligheter

möta mot antagande af det föreliggande förslaget.

Utom det att de föreslagna inskränkningarne icke så alldeles utan

skäl af den enskilde kunde betraktas som yttringar af ett väl långt

utsträckt förmynderskapssystem från statens sida, skulle detsamma sannolikt

alstra lagöfverträdelser af mer än ett slag. Utskottet vill härvidlag

blott erinra om den svårighet, som redan nu förefinnes att t. ex. förhindra

utskänkning under gudstjensttiderna eller kontrollera, det icke

bränvin utskänkes under namn af vin eller andra så kallade icke spirituösa

drycker. Säkerligen skulle denna svårighet vid skärpta lagbestämmelser

blifva än större, och för att någorlunda kunna öfvervaka lagens

efterlefnad borde man i lika hög grad inskränka tiden för handel med

och utskänkning af vin och maltdrycker. Förslag i denna rigtning hafva

ock upprepade gånger senast i år varit väckta, men ej vunnit Riksdagens

godkännande.

Den tid af två timmar hvarje sön- och helgdag, under hvilken

motionären föreslår att utskänkningsställen må få hållas öppna, synes

alldeles för kort, då många på dessa ställen intaga sina måltider, och

efter all anledning skulle det blifva nödigt att medgifva talrika undantag

från regeln, så att vinsten af förändringen skulle inskränka sig till att

undantagen komine att afse utsträckning af tiden, när dessa ställen få

hållas öppna, i stället för att nu i allmänhet motsatsen egen rum.

Med stöd af det anförda, och då nu gällande bestämmelser i ämnet,

enligt hvilka utskänkning, om en kommun så önskar, kan hur mycket

som helst inskränkas eller i vissa fall rent af förbjudas, synas Utskottet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillnings- Utskottets Betänkande N-.o 3.

motsvai^a de anspråk man i detta afseende skäligen kan ställa på lagstiftningen;

samt i allt fall det eftersträfvade målet eller nykterhetens utbredning

säkrare torde uppnås på öfvertygelsens väg än genom skärpta

lagbestämmelser, anser sig Utskottet, allra minst nu, då någon fara för

dryckenskapens tilltagande ej kan sägas vara för handen, kunna förorda

bifall till motionärens förslag, hvadan Utskottet hemställer,

att Herr Sjöbergs förevarande motion icke måtte

af Riksdagen bifallas.

I sammanhang med Herr Sjöbergs motion har Utskottet förehaft

till behandling ett af Herr Magnus Andersson, i motion N:o 88, inom

Andra Kammaren väckt förslag, »att Riksdagen ville för sin del besluta

sådan ändring i gällande författning angående försäljning af bränvin

m. in., att all utskänkning af spritdrycker blefve förbjuden under tiden

emellan kl. 6 e. m. dagen före sön- och helgdagar till kl. 8 på morgonen

dagen efter sådana dagar)); och får Utskottet, under åberopande af hvad

Utskottet här ofvan i fråga om Herr Sjöbergs likartade förslag anfört,

hemställa,

4:o.

att Herr Magnus Anderssons ifrågavarande förslag

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Under åberopande af sin vid sistlidna års riksdag väckta motion

(N:o 83 inom Andra Kammaren) med deri anförda motivering, har slutligen

Herr A. P. Lind, med hvilken Herr J. Marcuson instämt, uti

motion N:o 56 inom nyss nämnda Kammare hemstält,

»det sådana ändringar måtte vidtagas och sådana bestämmelser införas

i nu gällande förordning angående vilkoren för försäljning af

bränvin och andra brända och destillerade spirituösa drycker:

att bolag, dock endast för utminutering, må hädanefter kunna under

enahanda vilkor och på samma sätt få bilda sig å land som i stad;

att bolagen må kunna få bilda sig distriktvis och omfatta, om de

så önska, ett eller flera härad, en eller flera kommuner; dock att aldrig

mera än ett bolag får finnas inom eu och samma kommun;

att bolagen alltid af sin årliga nettobehållning till lika fördelning

mellan landstingen och hushållningssällskapen afstå två femtedelar;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillning»- Utskottets Betänkande Nio 3.

att distrikt eller kommuner, som hafva sålunda inrättade bränvinsförsäljningsbolag,

icke få tillgodonjuta någon andel af bränvinsutskänkningsafgifter

från annat håll;

att sålunda inrättadt bolag ej må försälja bränvin till mindre qvantum

än fem deciliter; och

att bolagen sjelfva bekosta den tillsyn, som för ordningens upprätthållande

vid bolagens försäljningsställen kan finnas af nöden».

Detta förslag är ordagrant lika med det af Herr Lind vid förra

riksdagen väckta, hvilket då af Utskottet afstyrktes och af båda Kamrarne

förkastades. Med anledning häraf, och då Herr Lind icke anfört

något nytt skäl, hvarför denna fråga nu åter borde upptagas, hemställer

Utskottet,

5:o.

att Herr A. P. Linds förevarande motion måtte af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Stockholm den 24 Mars 1884.

På Utskottets vägnar:

A. G:SON BENNICH.

Reservationer:

vid 2:a punkten :

af Herr Bennich, med hvilken Herrar Widmarh och Forssell instämt:

»Sedan Kongl. Maj:t på Riksdagens anhållan tillsatt en komité för

att öfverse nu gällande författningar angående tillverkning och försäljning

af bränvin, i syfte att åstadkomma ett kraftigare motverkande af

rusdryckers missbruk, och denna komité den 20 December 1878 afgifvit

fullständiga förslag till författningar angående såväl försäljning som tillverkning

af bränvin, har Kongl. Maj:t med anledning häraf den 4 Januari

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

1882 till Riksdagen afgifvit nådig proposition med ny författning angående

bränvins tillverkning. Den af Riksdagen väckta fråga om bränvinsförsäljningens

ordnande har deremot ännu icke varit föremål för

sådan Kongl. Maj:ts pröfning, som ledt till framläggande af fullständigt

författningsförslag, men ingen anledning förefinnes antaga, att icke densamma

i vederbörlig ordning skall varda af Kongl. Maj:t behandlad och

sålunda komma under Riksdagens pröfning och afgörande. Under sådana

förhållanden har förslaget att ur sitt sammanhang med författningens

öfriga paragrafer lösrycka och i förväg förändra vissa bestämmelser af

så betydande vigt som de nu i fråga varande, synts mig så mycket

mindre ändamålsenligt, som frågans lösning torde förutsätta en noggrannare

utredning, än Utskottet kunnat åstadkomma. Jag har derför ansett

att Utskottet bort hemställa, att motionärens förslag för närvarande icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»

af Herr Björnstjerna, som i öfrigt instämt med Herr Bennich:

»Mot Utskottets förslag i denna punkt skulle jag icke hafva mycket

att invända, så framt dermed afsåges en reglering af försäljningsmedlens

fördelning för någon längre tidrymd, men då Utskottet i motiveringen

uttryckligen förklarar detsamma endast böra betraktas som ett öfvergångsförslag,

måste jag yrka afslag å detsamma. Mot de betänkandet

bifogade tabeller får jag derjemte anmärka, att de siffror, som der förekomma

med afseende å Stockholms stads hittillsvarande inkomst afbränvinsförsäljningen,

äro i väsentlig mån vilseledande, på sätt framgår af

nedanstående uppgift från stadens drätselnämnds kammarkontor. De af

Utskottet anförda, från Byråns för kontrollen å tillverkningsafgifter berättelse

och skatteregleringkomiténs utlåtande hemtade siffror upptaga

nemligen såsom stadens »behållna andel» af bränvinsförsäljningen hela det

belopp, som af utskänkningsbolaget inbetalats till stadskassa^ utan att

derifrån, såsom rätteligen bort ske, frånräkna den ersättning staden måst

ikläda sig för inlösen af äldre utskänkningsrättigheter in. in., hvilken var

ett nödvändigt vilkor för utskänkningsbolagets bildande och framgångsrika

verksamhet. Om än denna ersättning, uppgående till i medeltal

126,000 kronor årligen, icke utbetalats af utskänkningsbolaget utan af

stadens kassa, minskas ju dermed uppenbarligen stadens »behållna andel»

af bränvinsförsäljningen, hvilket bort i tabellerna anmärkas för att gifva

ett rigtigt begrepp om den verkliga inkomst staden af denna försäljning

hemtat. Jag är icke nu i tillfälle att kontrollera, huruvida samma förhållande

eger rum med afseende å uppgifterna rörande andra bland

rikets städer, men förmodar detta vara händelsen.

Bill. till Riksd. Proi. 1X84. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 3.

Af nedanstående »uppgift» synes, att Stockholms stads verkliga behållna

inkomst af bränvinsförsäljningen aldrig något år uppgått till

1,517,931 kronor, såsom i den »öfversigt» uppgifves, hvarpå Utskottet

grundat sina beräkningar, utan att under de sex år Stockholms utskänkningsbolag

varit i verksamhet, eller från 1 Oktober 1877 till 1 Oktober

1883, stadens behållna inkomst deraf i medeltal uppgått till kronor

1,054,406,51, hvilken behållning under det,senaste försäljningsåret nedgått

till kronor 890,635,22.

Uppgift på Stockholms stads inkomster och utgifter för bränvinsförsäljningen

för nedannämnda tider.

Af utskänk- ningsbolaget

levererade

öfverskotts- medel

Tillfälliga

utskänk-

ningsrättig-

lieter

Summa

Ersättning

för afstäda^

rättigheter

m. m.

Stadens

behållna del

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Vxo 1877—3%

1878...

938,025

50

19,535

60

957,561

10

142,700

Öl

814,861

09

Vid 1878—3%

1879...

1,026,519

54

13,609

20

1,040,128

74

138,565

66

901,563

08

Vio 1879—3%

1880...

1,011,773

75

13,516

—

1,025,289

75

130,424

27

894,865

48

Vio 1880—3%

1881...

1,506,132

38

11,798

67

1,517,931

05

125,302

92

1,392,628

13

Vio 1881—3%

1882...

1,536,374

40

14,661

33

1,551,035

73

119,158

68

1,431,877

05

Vio 1882-3%

1883...

990,266

58

12,705

33

1,002,971

91

112,336

69

890,635

22

Stockholm af Drätselnämndens kammarkontor den 19 Mars 1884.

Axel Ekwall.»

af Herr Dahl, med hvilken Herr Lönegren instämt:

»Då anledningar förefinnas att till näst instundande Riksdag från

Kongl. Maj:t förvänta fullständigt förslag till ny bränvinsförsäljningslag,

har det förekommit mig mindre lämpligt, att något uttalande nu från

Riksdagens sida eger rum allenast beträffande ändrade grunder för en

fördelning af de från bränvinsförsäljning härflytande vinstmedel, helst

som beloppet af dessa måste i så väsentlig mån varda beroende af de

genom ny försäljningslag till äfventyrs stadgade ändringar i vilkoren för

spritdryckers försäljning; hvarföre jag ansett, att Utskottet haft skäl förklara

de i ofvanstående punkt behandlade motioner för närvarande icke

böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda».

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillnings-Ulskottets Betänkande N:o 3.

af Herr Joh. Johansson, med hvilken Herrar N''. J. Boström, Olof

Jonsson, J. P. Nilsson, Assarsson och Bergström instämt:

»Ehuru jag för min del inom Utskottet biträdt den mening, som

velat förorda, att hvarje stad af sina bränvinsförsäljningsmedel måtte få

behålla hälften i stället för tre tiondedelar, såsom motionären föreslagit,

har jag dock icke delat utskottsmajoritetens mening derom, att den

tiondedel af dessa medel, som städerna sålunda borde afstå, skulle fördelas

mellan landsting, hushållningssällskap och landtkommuner. Lika

med motionären hyser jag nemligen den uppfattning att, intill dess en

förändrad lagstiftning angående bränvinsförsäljningen kan åstadkommas,

det både är rätt och tillbörligt, att staten får uppbära någon anpart af

inkomsterna på denna försäljning, och jag har derföre inom Utskottet förfäktat

den mening, att ifrågavarande tiondedel af försäljningsmedlen i

främsta rummet bort tillkomma staten.

Det torde få anses obestridligt, att bränvinsförsäljningsafgiften, lika

väl som afgiften för bränvins tillverkning — tillverkningss/cattm, såsom

den numera enligt 1882 års förordning kallas — på grund af sin natur

af skatt icke bör tillkomma någon annan än staten. Så är också förhållandet

i flere andra länder, såsom i England, Frankrike, Holland,

Belgien. Här i landet öfverläts den genom 1855 års bränvinslagstiftning

på kommunerna, hufvudsakligen i det syfte, att dessa derigenom skulle

få ett starkare intresse att öfvervaka kontrollen mot oloflig bränvinsförsäljning.

Men på samma gång som detta ändamål med försäljningsskattens

öfverlemnande till kommunerna numera synes vara uppnådt, har

det tillika för dessa kommuner skapat en inkomstkälla, om hvars riklighet

man förut ej hade någon aning och som möjligen kan lemna

insteg för den uppfattningen, att kommunens intresse för befrämjande

af nykterhet och sedlighet kan komma i en ganska betänklig strid med

tillfredsställande af egen fördel, genom beredande af stegrade inkomster.

Det torde då med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke tiden bör vara

inne både att till större eller mindre del återbörda till staten dess

obestridliga rättighet och att för kommunen sjelf minska de tillfällen

till svåra frestelser, som ett ohejdadt tillflöde af stora bränvinsinkomster

kan medföra i fråga om sedlighetsprincipernas stränga tillämpning.

Ett steg i denna rigtning är det just som motionären åsyftat med sitt

förslag att tillerkänna staten en tiondedel af ifrågavarande bränvinsmedel.

Man har emot så väl detta förslag som det af Utskottet framstälda,

och öfver hufvud taget mot hvarje förändring i den nu gällande försäljningslagstiftningen,

velat framhålla, att man borde afvakta det förslag

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

härutinnan, som från regeringen skulle vara att vänta. Detta förhållande

kunde visserligen vara ett ganska talande skäl, om Riksdagen icke

gång efter annan blifvit bedragen i denna sin väntan. Ett förslag till

ny försäljningslag väntades redan till 1882 års Riksdag i sammanhang

med den då framlagda nya tillverkningslagen — men förslaget kom ej.

Likaså väntades samma förslag vid nästlidet års riksdag, då i sammanhang

med försvarets ordnande landets vigtigaste skatteförhållanden för

en längre framtid skulle regleras, men äfven då fick Riksdagen vänta

förgäfves. Förslaget skulle derföre ofelbart komma i år, då Riksdagen i

fred och ro borde samverka med en så kallad administrativ regering för

att behandla endast »löpande frågor», dit — naturligtvis — jemväl ordnandet

af bränvinsförsäljningen skulle höra, men — Riksdagen är nu

mer än halfgången, och det så länge lofvade och väntade förslaget har

icke kommit och lärer icke heller komma. Hvarföre? frågar man sig.

Finge man tro ett beställsamt rykte, så skulle aniedningen härtill vara

ett beryktadt, bref, tryckt å gult papper, hvilket bref skulle hafva bragt

en del oroliga sinnen i en sådan jäsning, att vederbörande derföre ville

afvakta en lugnare och mera lämplig tidpunkt för den nya lagens framläggande.

Skulle detta rykte vara sant — och så otroligt kan det ju icke

vara, då statsmakternas samverkan för året skall vara fotad på beskedlighet

och »tillmötesgående» — kunde det dock med skäl ifrågasättas,

om icke liknande manövrer med bref, tryckta i andra färger, blått, rödt,

hvitt o. s. v., skulle kunna förhindra framläggandet af den nya försäljningslagen

till en mycket osäker framtid, till stor fördel för de lyckliga

samhällen, som emellertid ostördt finge fråssa ur den rika — bränvinsgrytan.

Motionären och de med honom instämmande, äfvensom Bevillningsutskottet,

hafva dock icke låtit skrämma sig af den tillfälliga, mer eller

mindre starka opinionsvind, som det gula brefvet på vissa håll framkallat,

och derföre icke heller tvekat att, utan att afvakta det väntade

lagförslaget, taga ett första steg för åvägabringande af en mera rättvis

fördelning af bränvinsmedlen. Det är af denna anledning, som Utskottet

fullkomligt rigtigt vill hafva sitt förslag om indragande från städerna

af en tiondedel af bränvinsmedlen betraktadt såsom ett öfvergängsförslag.

Men då så är, framställer sig sjelfmant den frågan: skulle det då icke

vara mera klokt och förutseende att reservera denna tiondedel för statens

räkning? Kan det verkligen vara skäl att genom en större eller mindre

tillökning af de bränvinsmedel, som redan nu tillkomma landsting, hushållningssällskap

och landtkommuner, likasom reta lystnaden hos dessa

korporationer att bekomma ännu mera? Och kan det icke vara att be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3. 21

fara, att man derigenom skall motverka dessas intresse för åstadkommande

af ökad nykterhet och sedlighet? Om det skulle visa sig, att

Regeringen i det väntade lagförslag, som den väl förr eller senare måste

framlägga, skulle på ett mera praktiskt och Vekligt sätt än den nu gällande

lagstiftningen lösa den svåra uppgiften om försäljningsmedlens

rättvisa fördelning, skulle det då icke vara af synnerlig fördel, att den

ifrågavarande tiondedelen funnes i taka händer, d. v. s. i statens ego,

än att densamma fördelades på det sätt Utskottet föreslagit?

Man har äfven invändt, att statsverkets nuvarande lyckliga ställning

icke behöfde ytterligare förbättras genom ifrågavarande bränvinsmedel.

I visst hänseende kan detta vara sant; men man glömmer likväl, att

ännu hvila på Utskottets bord de väckta frågorna om nedsättning i

tullen på kaffe, té och socker, samt att det således ligger i Riksdagens

fulla skön att genom betydande tullnedsättningar åstadkomma den önskade

jemvigten hos statens finanser, och att på samma gång kunna

bereda alla nykterhetssträfvanden eu ingalunda oväsentlig fördel.

Hvad slutligen angår fördelningen af de bränvinsmedel, som enligt

nu gällande lagstiftning tillfalla landsting, hushållningssällskap och landtkommuner,

så hade jag visserligen helst önskat, att frågan härom tillsvidare

lemnats orörd; men då det förslag Utskottet framstält angående

fördelningen af de belopp, som städerna skulle afstå, äfvensom af samtliga

å landsbygden inflytande afgifter, synts mig i flera hänseenden ega

afgjorda företräden framför nu gällande fördelningsgrunder, vill jag biträda

samma förslag.

Jag tillåter mig således hemställa,

att Riksdagen i anledning af Herr Sven Nilssons

motion måtte besluta följande förändrade lydelse af §

24 i nu gällande bränvinsförsäljningslag:

»Utaf de afgifter, som enligt denna förordning inflyta

för minuthandel med eller utskänkning af bränvin

i stad äfvensom af den nettovinst på rörelsen, som

bolag i stad enligt § 18 skall afstå, insändes en tiondedel,

som tillfaller staten, till Statskontoret, och behålle

staden fem tiondedelar.

Af återstoden, äfvensom af de afgifter, som från

socknar å landet ingå» o. s. v. (lika med Utskottets

förslag).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

vid 3:e punkten:

af Friherre Barnekow, med hvilken Herrar Assarsson, P. J. Nilsson

och Bergström instämt:

»Då jag icke kunnat instämma uti Utskottets motivering, ej heller

uti det beslut, hvartill Utskottet kommit, och då jag i motsats till

motionären anser nuvarande lydelse af 26 § i gällande bränvinsförsäljningslag

vara bättre än den af honom föreslagna, men deremot gillar

hans syfte med förändringen af 28 § i samma lag, hemställer jag att

nämnda § må erhålla nedanstående lydelse:

Under sön- och helgdagar vare i allmänhet all

utskänkning af bränvin förbjuden; egande dock vederbörande

myndighet, då särskilda omständigheter föranleda,

medgifva utskänkning någon viss tid på dagen;

dock skall utskänkningsställe under gudstjenst alltid

vara tillstängdt.

Under sön- och helgdagar må ej bränvin, som är

föryttradt genom parti- eller minuthandel, till köpare

utmätas eller utlemnas».

af Herr Olof Jonsson;

vid 3:e och 4:e punkterna:

af Herrar Bennich, Forssell, Stjernspetz och Lönegren, hvilka ansett,

att Utskottets hemställan under dessa punkter bort annorledes motiveras.

Herrar Hammar, Kockum och Wcern hafva anhållit få antecknadt,

att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta betänkande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

23

Fördelning af de genom minuthandel och iskänkning af bränvin

1880—81 influtna försäljningsmedel.

Alternativ A.

Hvarje stad. behåller hälften af der influtna försäljnings- och vinstmedel.

Andra hälften äfvensom alla försäljningsafgifterna å landet fördelas

inom hvarje län sålunda:

2/5 till landstinget och stad, som utgör eget landstingsområde, der

sådan finnes;

1/5 till hushållningssällskapet;

2/5 till landtkommunerna.

Stockholms stad behåller odelad äfven sin andra hälft.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Alternativ A.

1

2

3

4

5

6

Hälften af

Hela försälj-

Af denna summa utgöra

försäljnings-

ningsafgiften

Summa

afgifterna

i städerna

å landsbygden

(kol. 2 och 3)

■/.

V,

Stockholms..........

.. stad

758,965

52

758,965

52

303,586

21

151,793

11

Stockholms ........

... län

40,636

78

12,865

—

53,501

78

21,400

71

10,700

36

Upsala .................

»

89,554

63

3,780

—

93,334

63

37,333

85

18,666

92

Södermanlands ..

»

75,662

66

7,392

61

83,055

27

33,222

11

16,611

06

Östergötlands ....

»

'') 141,451

65

36,808

25

178,259

90

71,303

96

35,651

98

Jönköpings ........

»

45,734

58

7,121

50

52,856

08

21,142

43

10,571

21

Kronobergs .......

»

37,731

01

11,965

41

49,696

42

19,878

57

9,939

28

Kalmar .................

97,537

02

24,855

69

122,392

71

48,957

08

24,478

54

Gotlands ..............

»

17,559

97

3,816

32

21,376

29

8,550

52

4,275

26

Blekinge .............

»

69,548

72

25,400

—

94,948

72

37,979

49

18,989

75

Kristianstads .....

... »

32,888

98

22,980

05

55,869

03

22,347

61

11,173

80

Malmöhus ..........

.. »

2) 177,529

24

21,920

07

199,449

31

79,779

72

39,889

86

Hallands .............

... »

58,563

67

8,827

75

67,391

42

26,956

57

13,478

28

Göteborgs och Bohus »

3) 367,025

50

27,892

50

394,918

—

157,967

20

78,983

60

klifs borgs.............

»

79,363

61

19,320

—

98,683

61

39,473

44

19,736

72

Skaraborgs...........

»

112,826

39

6,536

15

119,362

54

47,745

02

23,872

51

Vermlands..........

... »

62,141

46

24,170

56

86,312

02

34,524

81

17,262

41

Örebro .................

... »

74,080

38

4,411

40

78,491

78

31,396

71

15,698

35

Vestmaniands ....

... »

88,135

14

6,245

83

94,380

97

37,752

39

18,876

19

Kopparbergs........

»

57,610

24

16,763

20

74,373

44

29,749

38

14,874

69

Gefleborgs...........

»

115,417

67

3,140

—

118,557

67

47,423

07

23,711

54

V esternorrlands..

»

70,756

16

3,823

75

74,579

91

29,831

96

14,915

98

Jemtlands ..........

20,827

61

508

84

21,336

45

8,534

58

4,267

29

Vesterbottens .....

»

23,610

—

560

—

24,170

—

9,668

—

4,834

—

Norrbottens ........

»

19,820

—

9,169

60

28,989

60

11,595

84

5,797

92

Summa

2,734,978

59

310,274

48

3,045,253

07

1,218,101

23

609,050

61

'') Deraf i Norrköping 5/„ X 64,331: 97 = 80,414: 96, hvaraf 2/5 = 32,165: 98.

2) » i Malmö 6/4 X 55,582: 73 = 69,478: 45, » 2/6 = 27,791: 38.

3) •> i Göteborg % x 240,302: 78 = 300,378: 48, » 2/6 = 120,151: 39.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

25

7

8

9

10

ii

12

För

d e

1 n i n g af

S

i m t I i g e

a f

gifter

Landsting

Städer, som bilda

egna landstings- områden

Städerna

i allmänhet

(halfva afgiften)

Hushållnings-

sällskap

Lands-

kommuner

Summa

_

758,965

53

758,965

52

1,517,931

05

21,400

71

—

40,636

78

10,700

36

21,400

71

94,138

56

37,333

85

—

89,554

63

18,666

92

37,333

85

182,889

25

33,222

11

—

75,662

66

16,611

06

33,222

11

158,717

94

39,137

98

32,165

98

141,451

65

35,651

98

71,303

96

319,711

55

21,142

43

—

45,734

58

10,571

21

21,142

43

98,590

65

19,878

57

—

37,731

Öl

9,939

28

19,878

57

87,427

43

48,957

08

—

97,537

02

24,478

54

48,957

08

219,929

72

8,550

52

—

17,559

97

4,275

26

8,550

52

38,936

27

37,979

49

—

69,548

72

18,989

75

37,979

49

164,497

45

22,347

61

—

32,888

98

11,173

80

22,347

61

88,758

—

51,988

34

27,791

38

177,529

24

39,889

86

79,779

72

376,978

54

26,956

57

—

58,563

67

13,478

28

26,956

57

125,955

09

37,815

81

120,151

39

367,025

50

78,983

60

157,967

20

761,943

50

39,473

44

—

79,363

61

19,736

72

39,473

44

178,047

21

47,745

02

—

112,826

39

23,872

51

47,745

02

232,188

94

34,524

81

62,141

46

17,262

41

34,524

81

148,453

49

31,396

71

—

74,080

38

15,698

35

31,396

71

152,572

15

37,752

39

—

88,135

14

18,876

19

37,752

39

182,516

11

29,749

38

—

57,610

24

14,874

69

29,749

38

131,983

69

47,423

07

—

115,417

67

''23,711

54

47,423

07

233,975

35

29,831

96

•—

70,756

16

14,915

98

29,831

96

145,336

06

8,534

58

—

20,827

61

4,267

29

8,534

58

42,164

06

9,668

—

—

23,610

—

4,834

—

9,668

-—-

47,780

—

11,595

84

—

19,820

—

5,797

92

11,595

84

48,809

60

734,406

27

939,074

28

2,734,978

59

457,257

50

914,515

02

5,780,231

66

3,674,052: 87

Bill. till Rilcsd. Prof.. 1884. 5 Sami. 1 Afd. 2 Raft.

4

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

27

Fördelning af de genom minuthandel och utskärning af bränvin

1880—81 influtna försäljningsmedel.

Alternativ B.

Hvarje stad behåller hälften af der influtna försäljnings- och vinstmedel.

Andra hälften äfvensom alla försäljningsafgifterna å landet ingå

till Statskontoret, som fördelar dem på Stockholms stad och länen efter

deras folkmängd.

Inom hvarje län fördelas sedermera andelarne sålunda:

2/5 till landstinget och stad, som utgör eget landstingsområde, der

sådan finnes;

Vs till hushållningssällskapet;

2/5 till landskommunerna.

(Förstnämnda 2/5 fördelas efter folkmängden mellan landstinget

och staden.)

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Alternativ B.

1

2

3

4

5

6

Folkmängd

den 31

December

1880

Summa

att fördela

(= kol. 4 i

Alternativ A)

Slutsumma

(i kol. 3)

fördelad efter

länens

folkmängd

Af denna fördelning på

länen utgöra

2/

/ 5

7.

Stockholms.............

... stad

168,775

758,965

52

112,571

17

45,028

47

22,514

24

Stockholms..............

.... län

147,021

53,501

78

98,061

48

39,224

59

19,612

29

Upsala......................

»

111,019

93,334

63

74,048

52

29,619

41

14,809

71

Södermanlands.....

»

147,186

83,055

27

98,171

53

39,268

61

19,634

30

Östergötlands .......

»

'') 267,133

178,259

90

178,174

93

71,269

97

35,634

98

Jönköpings.............

»

196,271

52,856

08

130,910

72

52,364

29

26,182

14

Kronobergs.............

.... »

169,736

49,696

42

113,212

15

45,284

86

22,642

43

Kalmar ...................

»

245,105

122,392

71

163,482

49

65,393

—

32,696

50

Gotlands.,................

»

54,668

21,376

29

36,462

99

14,585

20

7,292

60

Blekinge ..............

»

137,477

94,948

72

91,695

73

36,678

29

18,339

15

Kristianstads........

»

230,619

55,869

03

153,820

47

61,528

19

30,764

09

Malmöhus................

»

2) 349,310

199,449

31

232,986

14

93,194

45

46,597

23

Hallands...................

135,299

67,391

42

90,243

03

36,097

21

18,048

60

Göteborgs och Bohus »

3) 261,114

394,918

—

174,160

32

69,664

13

34,832

07

Elfsborgs ................

»

288,947

98,683

61

192,724

64

77,089

86

38,544

93

Skaraborgs .............

»

257,942

119,362

54

172,044

63

68,817

85

34,408

92

Ver mlands .............

»

268,417

86,312

02

179,031

35

71,612

54

35,806

27

Örebro .....................

»

182,263

78,491

78

121,567

52

48,627

01

24,313

50

Vestmanlands .......

. .. »

128,491

94,380

97

85,702

16

34,280

86

17,140

43

Kopparbergs.........

»

190,133

74,373

44

126,816

73

50,726

69

25,363

35

Gefleborgs ............

»

178,728

118,557

67

119,209

72

47,683

89

23,841

94

Yesternorrlands ....

»

169,195

74,579

91

112,851

30

45,140

52

22,570

26

Jemtlands................

»

83,623

21,336

45

55,775

67

22,310

27

11,155

14

Vesterbottens ......

»

106,435

24,170

—

70,991

04

28,396

42

14,198

21

Norrbottens ..........

90,761

28,989

60

60,536

64

24,214

65

12,107

33

Summa

4,565,668

3,045,253

07

3,045,253

07

1,218,101

23

609,050

61

'') Deraf i Norrköping 26,735 och i länet för öfrigt 240,398.

!) » » Malmö 38,054 » » » 311,256.

'') » » Göteborg 76,401 » » » 184,713.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillning*-Utskottets Betänkande N:o 3.

29

7

8

9

10

ii

12

För

cl e

1 n i n g af

s a

m t 1 i g a

a f

gifter

Städer som bilda

Städerna i

Landsting

egna landstings-

allmänhet

Hushållnings-

Landskommun

Summa

områden

(halfva afgiften)

sansKap

112,571

17

758,965

52

871,536

69

39,224

59

—

40,636

78

19,612

29

39,224

59

138,698

25

29,619

41

—

—

89,554

63

14,809

71

29,619

41

163,603

16

39,268

61

—

75,662

66

19,634

30

39,268

61

173,834

18

64,137

18

7,132

79

141,451

65

35,634

98

71,269

97

319,626

57

52,364

29

—

45,734

58

26,182

14

52,364

29

176,645

30

45,284

86

—

37,731

Öl

22,642

43

45,284

86

150,943

16

65,393

—

—

—

97,537

02

32,696

50

65,393

261,019

52

14,585

20

—

17,559

97

7,292

60

14,585

20

54,022

97

36,678

29

—

69,548

72

18,339

15

36,678

29

161,244

45

61,528

19

—

32,888

98

30,764

09

61,528

19

186,709

45

83,041

80

10,152

65

177,529

24

46,597

23

93,194

45

410,515

37

36,097

21

—

58,563

67

18,048

60

36,097

21

148,806

69

49,280

66

20,383

47

367,025

50

34,832

07

69,664

13

541,185

83

77,089

86

—

79,363

61

38,544

93

77,089

86

272,088

26

68,817

85

—

112,826

39

34,408

92

68,817

85

284,871

Öl

71,612

54

—

62,141

46

35,806

27

71,612

54

241,172

81

48,627

Öl

—

74,080

38

24,313

50

48,627

Öl

195,647

90

34,280

86

—

88,135

14

17,140

43

34,280

86

173,837

29

50,726

69

—

57,610

24

25,363

35

50,726

69

184,426

97

47,683

89

—

115,417

67

23,841

94

47,683

89

234,627

39

45,140

52

—

70,756

16

22,570

26

45,140

52

183,607

46

22,310

27

—

20,827

61

11,155

14

22,310

27

76,603

29

28,396

42

—

23,610

—

14,198

21

28,396

42

94,601

05

24,214

65

—

19,820

—

12,107

33

24,214

65

80,356

63

1,135,403

85

150,240

08

2,734,978

59

586,536

37

1,173,072

76

5,780,231

65

2,885,218: 67

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 3.

31

rördelning af de genom minuthandel och utskänkning af bränvin

1880—81 influtna försäljningsmedel.

Alternativ C.

Hvarje stad behåller hälften af der influtna försäljnings- och vinstmedel.

Af andra hälften äfvensom af alla försäljningsafgifterna å landet

behålla Stockholms stad och hvarje län för sig ena hälften och den

andra hälften ingår till Statskontoret, som fördelar denna hälft på

Stockholms stad och länen efter deras folkmängd.

Inom hvarje län fördelas sedermera summan af den för länet behållna

och den efter folkmängden tilldelade andelen sålunda:

2/5 till landstinget och stad, som utgör eget landstingsområde, der

sådan finnes;

1/5 till hushållningssällskapet;

2/5 till landskommunerna;

(Förstnämnda 2/6 fördelas efter folkmängden mellan landstinget och

staden).

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Alternativ C.

1

2

3

4

5

6

Slutsumman

Hälften af

(i kol. 2)

Af denna summa utgöra

summan i kol. 4

fördelad efter

Summa

af Alternativ A

länens

(kol. 2 och A)

folkmängd

7»

Vö

Stockholms...........

....stad

379,482

76

56,285

58

435,768

34

174,307

34

87,153

67

Stockholms..........

.. län

26,750

89

49,030

74

75,781

63

30,312

65

15,156

33

Upsala....................

»

46,667

32

37,024

26

83,691

58

33,476

63

16,738

31

Södermanlands .

»

41,527

63

49,085

77

90,613

40

36,245

36

18,122

68

Östergötlands .....

.... »

89,129

95

89,087

47

178,217

42

71,286

97

35,643

49

Jönköpings...........

»

26,428

04

65,455

36

91,883

40

36,753

36

18,376

68

Kronobergs ........

. .. »

24,848

21

56,606

07

81,454

28

32,581

71

16,290

86

Kalmar .................

«

61,196

36

81,741

25

142,937

61

57,175

05

28,587

52

Gotlands ..............

»

10,688

14

18,231

49

28,919

63

11,567

85

5,783

92

Blekinge ..............

»

47,474

36

45,847

87

93,322

23

37,328

89

18,664

45

Kristianstads .....

»

27,934

52

76,910

23

104,844

75

41,937

90

20,968

95

Malmöhus ...........

»

99,724

65

116,493

07

216,217

72

86,487

09

43,243

54

Hallands ..............

»

33,695

71

45,121

52

78,817

23

31,526

89

15,763

45

Göteborgs och Bohus »

197,459

—

87,080

16

284,539

16

113,815

66

56,907

83

Elfsborgs..............

»

49,341

81

96,362

32

145,704

13

58,281

65

29,140

82

Skaraborgs...........

.... »

59,681

27

86,022

31

145,703

58

58.281

43

29,140

72

Vermlands..........

.... »

43,156

01

89,515

68

132,671

69

53,068

68

26,534

34

Örebro .................

.... »

39,245

89

60,783

76

100,029

65

40,011

86

20,005

93

Vestmanlands.....

»

47,190

49

42,851

08

90,041

57

36,016

63

18,008

31

Kopparbergs.......

»

37,186

72

63,408

36

100,595

08

40,238

03

20,119

01

Gefleborgs..........

»

59,278

83

59,604

86

118,883

69

47,553

48

23,776

74

Vesternorrlands.

»

37,289

96

56,425

65

93,715

61

37,486

24

18,743

12

Jemtlands ..........

»

10,668

22

27,887

84

38,556

06

15,422

42

7,711

21

Vesterbottens ....

»

12,085

—

35,495

52

47,580

52

19,032

21

9,516

10

Norrbottens ........

»

14,494

80

30,268

32

44,763

12

17,905

25

8,952

63

Summa

1,522,626

54

1,522,626

54

3,045,253

08

1,218,101

23

609,050

61

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtskoUets Betänkande N:o 3.

DS

7

8

9

10

n

12

För

d e

ning af

samtliga

a f

gifter

Städer som bilda

Städerna

Landsting

egna landstings-

allmänhet

Hushållnings-

Landskommuner

Summa

områden

(halfva afgiften)

sansKapen

_

435,768

34

758,965

52

1,194,733

86

30,312

65

—

40,636

78

15,156

33

30,312

63

116,418

41

33,476

63

—

89,554

63

16,738

31

33,476

63

173,246

20

36,245

36

—

75,662

66

18,122

68

36,245

36

166,276

06

64,152

48

7,134

49

141,451

65

35,643

49

71,286

97

319,669

08

36,753

36

—

—

45,734

58

18,376

68

36,753

36

137,617

98

32,581

71

—

37,731

Öl

16,290

86

32,581

71

119,185

29

57,175

05

—

97,537

02

28,587

52

57,175

05

240,474

64

11,567

85

—

—

17,559

97

5,783

92

11,567

85

46,479

59

37,328

89

—

—

69,548

72

18,664

45

37,328

89

162,870

95

41,937

90

—

32,888

98

20,968

95

41,937

90

137,733

73

77,065

14

9,421

95

177,529

24

43,243

54

86,487

09

393,746

96

31,526

89

—

58,563

67

15,763

45

31,526

89

137,380

90

80,513

61

33,302

05

367,025

50

56,907

83

113,815

66

651,564

65

58,281

65

—

—

79,363

61

29,140

82

58,281

65

225,067

73

58,281

43

—

112,826

39

29,140

72

58,281

43

258,529

97

53,068

68

—

62,141

46

26,534

34

53,068

68

194,813

16

40,011

86

—

74,080

38

20,005

93

40,011

86

174,110

03

36,016

63

—

—

88,135

14

18,008

31

36,016

63

178,176

71

40,238

03

—

57,610

24

20,119

Öl

40,238

03

158,205

31

47,553

48

—

115,417

67

23,776

74

47,553

48

234,301

37

37,486

24

—

70,756

16

18,743

12

37,486

24

164,471

76

15,422

42

—

20,827

61

7,711

21

15,422

42

59,383

66

19,032

21

—

23,610

—

9,516

10

19,032

21

71,190

52

17,905

25

—

19,820

--

8,952

63

17,905

25

64,583

13

993,935

40

485,626

83

2,734,978

59

521,896

94

1,043,793

89

5,780,231

65

3,220,605: 42

Bill. till Rilcsd. Prof. 1884. 5 Sami. 1 Af cl. 2 Haft.

b

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

35

Fördelning af de genom minuthandel och utskänkning af bränvin

1880—81 influtna försäljningsmedel.

Alternativ D.

Hvarje stad behåller hälften af der influtna försäljnings- och vinstmedel.

Af andra hälften, äfvensom af alla försäljningsafgifterna å landet,

behålla Stockholms stad och hvarje län för sig ena hälften, och den

andra hälften ingår till Statskontoret, som fördelar denna hälft på Stockholms

stad och länen efter deras folkmängd.

Inom hvarje län fördelas sedermera summan af den för länet behållna

och den efter folkmängden tilldelade andelen sålunda:

4/1 o till landstinget och stad, som utgör eget landstingsområde,

der sådan finnes;

3/10 till hushållningssällskapet;

3/10 till landskommunerna.

(Förstnämnda 4/io fördelas efter folkmängden mellan landstinget

och staden.)

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Alternativ D.

1

2

3

4

5

6

Slutsumman

Hälften af

(i kol. 2)

Af denna summa utgöra

summan i kol. 4

fördelad efter

Sim ma

af Alternativ A.

länens

(kol. 2 och 3)

folkmängd

/8

In

Stockholms...........

...stad

379,482

76

56,285

58

435,768

34

174,307

34

87,153

67

Stockholms...........

... län

26,750

89

49,030

74

75,781

63

30,312

65

15,156

33

Upsala....................

»

46,667

32

37,024

26

83,691

58

33,476

63

16,738

31

Södermanlands ..

»

41,527

63

49,085

77

90,613

40

36,245

36

18,122

68

Östergötlands.....

»

89,129

95

89,087

47

178,217

42

71,286

97

35,643

49

Jönköpings ......

«

26,428

04

65,455

36

91,883

40

36,753

36

18,376

68

Kronobergs ........

»

24,848

21

56,606

07

81,454

28

32,581

71

16,290

86

Kalmar ................

»

61,196

36

81,741

25

142,937

61

57,175

05

28,587

52

Gotlands .............

»

10,688

14

18,231

49

28,919

63

11,567

85

5,783

92

Blekinge ..............

»

47,474

36

45,847

87

93,322

23

37,328

89

18,664

45

Kristianstads .....

»

27,934

52

76.910

23

104,844

75

41,937

90

20,968

95

Malmöhus ...........

»

99,724

65

116,493

07

216,217

72

86,487

09

43,243

54

Hallands ..............

»

33,695

71

45,121

52

78,817

23

31,526

89

15,763

45

Göteborgs och Bohus »

197,459

—

87,080

16

284,539

16

113,815

66

56,907

83

Elfsborgs..............

»

49,341

81

96,362

32

145,704

13

58,281

65

29,140

82

Skaraborgs..........

»

59,681

27

86,022

31

145,703

58

58,281

43

29,140

72

Vermlands ..........

»

43,156

01

89,515

68

132,671

69

53,068

68

26,534

34

Örebro ................

»

39,245

89

60,783

76

100,029

65

40,011

86

20,005

93

Ve stm anlands ....

»

47,190

49

42,851

08

90,041

57

36,016

63

18,008

31

Kopparbergs.......

»

37,186

72

63,408

36

100,595

08

40,238

03

20,119

01

Gefleborgs.........

»

59,278

83

59,604

86

118,883

69

47,553

48

23,776

74

Ve sfer n orr 1 an ds

»

37,289

96

56,425

65

93,715

61

37,486

24

18,743

12

Jemtlands .........

»

10,668

22

27,887

84

38,556

06

15,422

42

7,711

21

Vesterbottens ....

»

12,085

35,495

52

47,580

52

19,032

21

9,516

10

Norrbottens .....

»

14,494

80

30,268

32

44,763

12

17,905

25

8,952

63

Summa

1,522,626

54

1,522,626

54

3,045,253

08

1,218,101

23

609,050

61

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 3.

37

7

8

9

10

ii

12

För

d e 1

ning af

s a

m t 1 i g a

a f g i f t e r

Städer som bilda

Städerna

Landsting

egna landstings-

i allmänhet

misliaimings-

Landskommuner

Summa

områden

(halfva afgiften)

435,768

34

758,965

52

_

__

1,194,733

86

30,312

65

—

—

40,636

78

22,734

48

22,734

48

116,418

41

33,476

63

—

—

89,554

63

25,107

47

25,107

47

173,246

20

36,245

36

—

75,662

66

27,184

02

27,184

02

166,276

06

64,152

48

7.134

49

141,451

65

53,465

23

53,465

23

319,669

08

36,753

36

—

—

45,734

58

27,565

02

27,565

02

137,617

98

32,581

71

—

37,731

Öl

24,436

29

24,436

28

119,185

29

57,175

05

—

97,537

02

42,881

29

42,881

28

240,474

64

11,567

85

—

17,559

97

8,675

89

8,675

88

46,479

59

37,328

89

—

69,548

72

27,996

67

27,996

67

162,870

95

41,937

90

—

32,888

98

31,453

43

31,453

42

137,733

73

77,065

14

9,421

95

177,529

24

64,865

32

64,865

31

393,746

96

31,526

89

—

58,563

67

23,645

17

23,645

17

137,380

90

80,513

61

33,302

05

367,025

50

85,361

75

85,361

74

651,564

65

58,281

65

—

79,363

61

43,711

24

43,711

23

225,067

73

58,281

43

—

112,826

39

43,711

08

43,711

07

258,529

97

53,068

68

—

62,141

46

39,801

51

39,801

51

194,813

16

40,011

86

—

74,080

38

30,008

90

30,008

89

174,110

03

36,016

63

---

—

88,135

14

27,012

47

27,012

47

178,176

71

40,238

03

—

57,610

24

30,178

52

30,178

52

158,205

31

47,553

48

—

—

115,417

67

35,665

11

35,665

11

234,301

37

37,486

24

—

70,756

16

28,114

68

28,114

68

164,471

76

15,422

42

—

20,827

61

11,566

82

11,566

81

59,383

66

19,032

21

—

—

23,610

—

14,274

16

14,274

15

71,190

52

17,905

25

—

19,820

—

13,428

94

13,428

94

64,583

13

903,935

40

485,626

83

2,734,978

59

782,845

47

782,845

36

5,780,231

65

3,220,605: 42

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Öfversigt

af 1880—1881 års bränviiisförsäljniugsmedels fördelning enligt nu gällande grunder

cell enligt de af Bevillnings-Utskottet utarbetade alternativa förslag.

Nu

A*)

B*)

C*)

D*)

Stockholms

stad................

1,517,794

81

1,517,931

05

871,536

69

1,194,733

86

1,194,733

86

Stockholms

läns landsting...

18,768

39

21,400

71

39,224

59

30,312

65

30,312

65

D:o

hush.-sällskap...

18,768

39

10,700

36

19,612

29

15,156

33

22,734

48

D:o

stadskommnner

48,601

60

40,636

78

40,636

78

40,636

78

40,636

78

D:o

landskommuner

7,703

55

21,400

71

39,224

59

30,312

63

22,734

48

TJpsala läns landsting......

36,553

16

37,333

85

29,619

41

33,476

63

33,476

63

D:o

hush.-sällskap...

36,553

16

18,666

92

14,809

71

16,738

31

25,107

47

D:o

stadskommnner

107,395

99

89,554

63

89,554

63

89,554

63

89,554

63

D:o

landskommuner

2,263

46

37,333

85

29,619

41

33,476

63

25,107

47

Södermanlands läns landst.

31,682

65

33,222

It

39,268

61

36,245

36

36,245

36

D:o

hush.-sällskap...

31,682

65

16,611

06

19,634

30

18,122

68

27,184

02

D:o

stadskommnner

90,620

23

75,662

66

75,662

66

75,662

66

75,662

66

D:o

landskommuner

4,427

69

33,222

11

39,268

61

36,245

36

27,184

02

Östergötlands läns landsting

31,735

05

39,137

98

64,137

18

64,152

48

64,152

48

D:o

hush.-sällskap...

63,942

31

35,651

98

35,634

98

35,643

49

53,465

23

D:o

stadskommuner

201,697

92

173,617

63

148,584

44

148,586

14

148,586

14

D:o

landskommuner

22,084

95

71,303

96

71,269

97

71,286

97

53,465

23

Jönköpings

läns landsting...

19,498

69

21,142

43

52,364

29

36,753

36

36,753

36

D:o

hush.-sällskap...

19,498

69

10,571

21

26,182

14

18,376

68

27,565

02

D:o

stadskommuner

54,771

73

45,734

58

45,734

58

45,734

58

45,734

58

D:o

landskommuner

4,624

36

21,142

43

52,364

29

36,753

36

27,565

02

Kronobergs

läns landsting.

17,454

14

19,878

57

45,284

86

32,581

71

32,581

71

D:o

hush.-sällskap .

17,454

14

9,939

28

22,642

43

16,290

86

24,436

29

D:o

stadskommuner

45,186

66

37,731

Öl

37,731

Öl

37,731

Öl

37,731

Öl

D:o

landskommuner

7,175

83

19,878

57

45,284

86

32,581

71

24,436

28

*) Från de under alternativen A,'' B, C och D upptagna summor hafva icke afdragits de af bränvinsförsäljningsmedlen

utgående provisioner m. m., hvilka dock under året 1880—1881 icke uppgått till mer än sammanlagdt

7,095 kronor 83 öre.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

39

Nu

A

B

c

D

Kalmar läns landsting .....

43,897

95

48,957

08

65,393

57,175

05

57,175

05

D:o

hush.-sällskap...

43,897

95

24,478

54

32,696

50

28,587

52

42,881

29

D:o

stadskommuner

116,810

32

97,537

02

97,537

02

97,537

02

97,537

02

D:o

landskommuner

14,883

65

48,957

08

65,393

—

57,175

05

42,881

28

Gotlands

läns landsting

7,779

52

8,550

52

14,585

20

11,567

85

11,567

85

D:o

hush.-sällskap ..

7,779

52

4,275

26

7,292

60

5,783

92

8,675

89

D:o

stadskommuner

21,048

79

17,559

97

17,559

97

17,559

97

17,559

97

D:o

landskommuner

2,289

79

8,550

52

14,585

20

11,567

85

8,675

88

Blekinge

läns landsting......

32,833

68

37,979

49

36,678

29

37,328

89

37,328

89

D:o

hush.-sällskap...

32,833

68

18,989

75

18,339

15

18,664

45

27,996

67

D:o

stadskommuner

83,291

57

69,548

72

69,548

72

69,548

72

69,548

72

D:o

landskommuner

15,209

53

37,979

49

36,678

29

37,328

89

27,996

67

Kristianstads läns landsting

17,715

12

22,347

61

61,528

19

41,937

90

41,937

90

D:o

hush.-sällskap...

17,715

12

11,173

80

30,764

09

20,968

95

31,453

43

D:o

stadskommuner

39,384

88

32,888

98

32,888

98

32,888

98

32,888

98

D:o

landskommuner

13,760

45

22,347

61

61,528

19

41,937

90

31,453

42

Malmöhus läns landsting...

47,456

39

51,988

34

83,041

80

77,065

14

77,065

14

D:o

hush.-sällskap ..

75,247

73

39,889

86

46,597

23

43,243

54

64,865

32

D:o

stadskommuner

240,400

38

205,320

62

177,681

89

186,951

19

186,951

19

D:o

landskommuner

13,134

15

79,779

72

93,194

45

86,487

09

64,865

31

Hallands

läns landsting ...

25,140

63

26,956

57

36,097

21

31,526

89

31,526

89

D:o

hush.-sällskap...

25,140

63

13,478

28

18,048

60

15,763

45

23,645

17

D:o

stadskommuner

70,135

85

58,563

67

58,563

67

58,563

67

58,563

67

D:o

Göteborgs

landskommuner

och Bohus läns

5,286

06

26,956

57

36,097

21

31,526

89

23,645

17

landsting ........

31,932

52

37,815

81

49,280

66

80,513

61

80,513

61

D:o

hush.-sällskap .

152,083

92

78,983

60

34,832

07

56,907

83

85,361

75

D:o

stadskommuner

559,701

12

487,176

89

387,408

97

400,327

55

400,327

55

D:o

landskommuner

16,702

03

157,967

20

69,664

13

113,815

66

85,361

75

Elfsborgs

läns landsting ...

35,596

31

39,473

44

77,089

86

58,281

65

58,281

65

l):o

hush.-sällskap ..

35,596

30

19,736

72

38,544

93

29,140

82

43,711

24

D:o

stadskommuner

95,126

05

79,363

61

79,363

61

79,363

61

79,363

61

D:o

landskommuner

11,568

80

39,473

44

77,089

86

58,281

65

43,711

23

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Nu

A

B

c

D

Skaraborgs

läns landsting...

46,396

52

47,745

02

68,817

85

58,281

43

58,281

43

D:o

lnisb.- sällskap...

46,396

52

23,872

51

34,408

92

29,140

72

43,711

08

D:o

stadskommuner

135,269

66

112,826

39

112,826

39

112,826

39

112,826

39

D:o

landskommuner

3,919

91

47,745

02

68,817

85

58,281

43

43,711

07

Vermlands

läns landsting''..

29,631

32

34,524

81

71,612

54

53,068

68

53,068

68

D:o

liush.-sällskap ..

29,631

32

17,262

41

35,806

27

26,534

34

39,801

51

D:o

stadskommuner

83,697

14

62,141

46

62,141

46

62,141

46

62,141

46

D:o

landskommuner

5,224

02

34,524

81

71,612

54

53,068

68

39,801

51

Örebro läns landsting.........

30,462

59

31,396

71

48,627

Öl

40,011

86

40,011

86

D:o

liush.-sällskap...

30,462

59

15,698

35

24,313

50

20,005

93

30,008

90

D:o

stadskommuner

88,745

33

74,080

38

74,080

38

74,080

38

74,080

38

D:o

landskommuner

2,642

47

31,396

71

48,627

Öl

40,011

86

30,008

89

Yestmanlands läns landsting

36,465

67

37,752

39

34,280

86

36,016

63

36,016

63

D:o

hush.-sällskap ..

36,465

67

18,876

19

17,140

43

18,008

31

27,012

47

D:o

stadskommuner

105-654

43

88,135

14

88,135

14

88,135

14

88,135

14

D:o

landskommuner

3,742

66

37,752

39

34,280

86

36,016

63

27,012

47

Kopparbergs läns landsting

26,368

17

29,749

38

50,726

69

40,238

03

40,238

03

D:o

liush.-sällskap...

26,368

17

14,874

69

25,363

35

20,119

Öl

30,178

52

D:o

stadskommuner

69,066

68

57,610

24

57,610

24

57,610

24

57,610

24

D:o

landskommuner

10,037

79

29,749

38

50,726

69

40,238

03

30,178

52

Gefleborgs

läns landsting...

46,702

72

47,423

07

47,683

89

47,553

48

47,553

48

D:o

hush.-sällskap...

46,702

72

23,711

54

23,841

94

23,776

74

35,665

11

D:o

stadskommuner

138,331

64

115,417

67

115,417

67

115,417

67

115,417

67

D:o

landskommuner

1,884

—

47,423

07

47,683

89

47,553

48

35,665

11

Yesternorrlands läns landst.

29,010

19

29,831

96

45,140

52

37,486

24

37,486

24

D:o

hush.-sällskap...

29,010

19

14,915

98

22,570

26

18,743

12

28,114

68

D:o

stadskommuner

84,737

58

70,756

16

70,756

16

70,756

16

70,756

16

D:o

landskommuner

2,293

02

29,831

96

45,140

52

37,486

24

28,114

68

Jemtlands

läns landsting...

8,415

95

8,534

58

22,310

27

15,422

42

15,422

42

D:o

hush.-sällskap...

8,415

95

4,267

29

11,155

14

7,711

21

11,566

82

D:o

stadskommuner

24,943

15

20,827

61

20,827

61

20,827

61

20,827

61

D:o

landskommuner

304

69

8,534

58

22,310

27

15,422

42

11,566

81

Vesterbottens läns landsting

9,537

11

9,668

28,396

42

19,032

21

19,032

21

D:o

hush.-sällskap...

9,537

11

4,834

—

14,198

21

9,516

10

14,274

16

D:o

stadskommuner

28,275

34

23,610

—

23,610

—

23,610

—

23,610

—

D:o

landskommuner

336

—

9,668

—

28,396

42

19,032

21

14,274

15

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

41

Nu

A

B

c

D

Norrbottens läns landsting

9,745

84

11,595

84

24,214

65

17,905

25

17,905

25

D:o

hush.-sällskap...

9,745

84

5,797

92

12,107

33

8,952

63

13,428

94

D:o

stadskommuner

23,736

63

19,820

—

19,820

—

19,820

—

19,820

—

D:o

landskommuner

5,500

92

11,595

84

24,214

65

17,905

25

13,428

94

Samtliga landsting ............

670,780

28

734,406

27

1,135,403

85

993,935

40

993,935

40

D:o

bush.-sällskap......

850,930

28

457,257

50

586,536

37

521,896

94

782,845

42

D:o

stadskommuner ...

4,074,425

48

3,674,052

87

2,885,218

67

3,220,605

42

3,220,605

42

D:o

landskommuner...

176,999

78

914,515

02

1,173,072

76

1,043,793

89

782,845

41

Bill. till Rihsd. Prof. 1884. 5 Sami. 1 Afd. 2 Raft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Jemförande tablå,

utvisande behållna andelar af så väl försäljningsafgifter som vinstmedel

å bränvin åren 1870—1880.

(Ur Skatteregleringskomiténs betänkande.)

Städer.

Åren

1870-1874.

Åren

1875-187

d.

År

1879—1880.

Medeltal.

Medeltal.

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Stockholm..........................................

340,453

12

722,723

14

1,025,207

15

Sigtuna...............................................

1,030

40

2,043

48

3,970

43

Oregrund ..........................................

731

80

1,754

19

1,801

04

Södertelje ..........................................

4,011

96

11,501

38

17,430

24

Norrtelje.............................................

2,768

15

6,111

34

7,592

94

Östhammar .......................................

1,387

67

2,810

34

4,396

04

Vaxholm.............................................

3,406

28

4,328

73

8,300

09

Upsala ................................................

17,700

77

101,027

48

90,897

09

Enköping .........................................

5,651

80

13,358

89

18,821

60

Nyköping ..........................................

12,665

64

20,915

68

40,875

10

Eskilstuna..........................................

13,125

80

40,356

09

40,344

22

Strengnäs .........................................

2,663

04

9,230

47

9,848

18

Torshälla ..........................................

2,149

69

4,287

43

5,389

20

Mariefred .........................................

1,817

78

5,155

68

9,288

99

Trosa ...................................................

2,083

32

2,823

39

2,452

09

Linköping .........................................

15,092

91

36,212

07

28,740

90

Norrköping .....................................

34,333

26

159,345

28

107,900

83

Söderköping.......................................

6,030

05

12,860

46

17,116

86

Vadstena.............................................

2,531

02

11,346

50

8,694

58

Skeninge.............................................

2,825

14

12,677

30

7,054

61

Motala ................................................

—

—

10,341

25

9,871

31

Jönköping..........................................

15,307

25

37,180

11

39,348

88

Eksjö .................................................

6,198

78

21,084

60

18,601

59

Grenna...............................................

1,923

76

3,783

72

1,150

45

Vexiö...................................................

3,290

41

19,580

07

40,437

11

Kalmar................................................

12,822

79

56,648

55

57,015

37

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

43

Städer.

Åren

1870-1874.

Åren

1875-1879.

År

1879—1880.

Medeltal.

Medeltal.

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

0

Vestervik ........................................

7,636

32

23,737

43

23,132

64

Vira mer by..........................................

•2,826

34

11,762

78

10,528

14

Borgholm .........................................

3,369

45

8,925

49

11,532

89

Oskarshamn.......................................

4,255

40

19,584

74

21,029

86

Visby...................................................

10,568

93

36,960

22

24,256

34

Karlskrona..........................................

8,579

37

34,642

54

48,172

95

Karlshamn.........................................

6,874

20

21,250

39

31,013

29

Sölvesborg ....................................

3,232

92

7,071

46

4,874

24

Kristianstad.......................................

8,407

98

23,651

28

28,822

66

Engelholm..........................................

3,966

45

6,976

52

8,842

90

Simrishamn ......................................

1,491

61

2,928

07

3,869

44

Malmö ................................................

45,435

50

87,181

66

91,421

50

Landskrona .......................................

8,697

72

19,179

43

25,823

70

Ystad...............................................

3,881

02

10,925

26

16,720

20

Lund .................................................

18,211

10

28,206

89

34,142

66

Helsingborg.......................................

11,870

64

40,521

02

41,937

02

Skanör och Falsterbo ..................

267

67

226

65

411

68

Trelleborg..........................................

1,081

39

9,572

84

12,359

28

Halmstad.............................................

5,992

88

25,852

76

21,262

54

Varberg .............................................

3,192

49

10,652

32

7,712

95

Laholm ...............................................

982

03

2,300

24

6,485

—

Falkenberg ......................................

5,379

28

3,604

78

6,380

22

Kungsbacka.....................................

4,465

42

10,696

97

11,877

19

Göteborg..........................................

249,582

38

531,641

39

398,788

98

Uddevalla .........................................

11,957

24

44,623

34

39,705

72

Marstrand .........................................

2,505

01

8,872

72

7,704

91

Kungelf ...........................................

2,589

81

12,366

66

13,976

43

Strömstad ..........................................

5,216

06

11,102

88

14,306

38

Venersborg .......................................

9,867

82

53,807

35

39,075

27

Borås...................................................

6,704

36

28,463

67

22,336

37

Ulricehamn .......................................

1,209

60

6,136

38

3,532

92

Alingsås .............................................

4,630

56

16,874

86

16,070

75

Amål...................................................

1,185

62

15,416

56

15,330

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

Städer.

Åren

1870-1874.

Åren

1875-1879.

År

1879 1880

Medeltal.

Medeltal.

Kronor öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Mariestad .........................................

Lidköping.........................................

Skara ...................................................

Hjo ...................................................

Sköfde ...............................................

Falköping .........................................

Karlstad ............................................

Kristinehamn...................................

Filipstad.............................................

Örebro...............................................

Askersund..........................................

Nora ...................................................

Linde...................................................

Vesterås ............................................

Arboga................................................

Köping................................................

Sala......................................................

Falun...................................................

Hedemora.........................................

Säter ...................................................

Gefle ..................................................

Hudiksvall..........................................

Söderhamn .......................................

Hernösand..........................................

Sundsvall ..........................................

Östersund ..........................................

Umeå...................................................

Skellefteå ..........................................

Luleå...................................................

Piteå ...................................................

Haparanda..........................................

Summa

5,202

39

14,979

98

17,312

54

9,847

55

29,774

06

42,820

32

3,173

64

20,115

10

19,120

43

2,245

51

6,241

—

5,595

79

3,793

79

19,064

05

25,702

52

5,670

10

16,641

03

18,412

62

14,484

64

35,724

13

42,172

42

5,138

44

12,137

41

15,216

28

6,683

18

15,058

77

16,537

42

16,279

18

78,586

64

57,125

52

4,427

93

10,061

72

9,461

04

2,898

19

17,667

13

11,498

02

1,832

33

7,985

83

6,749

89

20,122

61

51,869

39

59,054

91

5,531

42

17,249

11

16,856

59

10,854

07

27,519

08

15,293

36

12,001

95

21,741

44

27,780

39

10,703

71

43,637

68

49,559

23

2,431

41

9,787

65

9,778

40

2,359

99

3,662

83

2,092

80

28,287

94

90,436

11

76,695

10

8,822

40

29,058

87

38,156

13

9,620

40

21,463

38

10,802

34

10,599

98

28,344

68

28,594

77

12,081

75

72,267

05

52,104

07

2,128

13

14,298

53

22,380

02

4,684

80

20,229

86

21,580

76

3,644

48

8,845

33

4,740

—

1,908

49

8,596

72

13,075

16

4,542

33

8,028

71

4,886

20

2,162

83

4,145

36

3,989

66

212,282

72

3,270,423

80

3,431,128

61

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevilbiings-Utekottets Betänkande N:o 3.

45

Landsting.

L ä n.

Åren

1870—1874.

Åren

1875—1879.

År

1879—1880.

Medeltal.

Medeltal.

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre i

Stockholms .....................................

5,918

83

10,813

90

16,254

49^

Upsala ..............................................

8,426

12

31,841

78

37,379

28

Södermanlands.................................

13,167

77

29,252

47

37,383

56

Östergötlands....................................

17,898

02

30,249

27

31,417

85

Jönköpings ......................................

9,224

90

22,032

43

20,782

93

Kronobergs .......................................

2,145

58

8,389

72

15,317

91

Kalmar................................................

12,385

21

46,681

93

46,366

49

Gotlands.............................................

4,021

09

13,082

68

8,854

97!

Blekinge.............................................

8,338

80

25,633

13

33,525

iOj

Kristianstads ....................................

8,307

64

16,559

87

18,142

73;

Malmöhus ..........................................

23,908

28

40,702

01

48,677

22

Hallands.............................................

7,711

89

19,508

41

19,885

01

Göteborgs och Bohus .................

8,480

07

29,020

57

31,244

11

Elfsborgs.............................................

9,678

68

39,947

09

37,482

55

Skaraborgs .......................................

12,233

78

38,062

16

44,658

22

Vermlands..........................................

10,061

24

24,298

65

29,913

04

Örebro................................................

9,672

24

27,798

93

29,963

02

Vestmanlands....................................

17,100

68

41,136

92

41,117

90

Kopparbergs ....................................

9,461

01

23,576

94

24,774

41

Gefleborgs.........................................

15,873

82

47,790

74

42,467

10

Yesternorrlands ..............................

7,989

62

34,567

13

27,613

83

Jemtlands ........................................

778

11

4,850

52

7,572

23

Vesterbottens....................................

3,012

93

9,822

53

8,885

58

Norrbottens.......................................

3,573

73

8,537

05

9,654

69

Summa

229,370

04

624,156

83

669,334

22

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 5 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

7

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillning 8-Utskottets Betänkande N:o 3.

Hushållningssällskap.

Län.

Åren

1870-1874.

Åren

1875-1879.

År

1879-1880.

Medeltal.

Medeltal.

Kronor

öre

Kronor

öre

Kronor

öre

Stockholms .......................................

5,918

83

10,813

90

16,254

49

Upsala ...............................................

8,426

12

31,841

78

37,379

28

Södermanlands..........................

13,167

77

29,252

47

37,383

57

Östergötlands.................................

22,245

31

58,714

98

58,393

05

Jönköpings ......................................

9,224

90

22,032

43

20,782

93

Kronobergs .......................................

2,145

58

8,389

72

15,317

91

Kalmar..............................................

12,385

21

46.681

93

46,366

49

Gotlands.............................................

4,021

09

13,082

68

8,854

97

Blekinge...........................................

8,338

80

25,633

13

33,525

10

Kristianstads ....................................

8,307

65

16,559

87

18,142

73

Malmöhus .........................................

31,421

53

62,497

42

71,532

56

Hallands...........................................

7,711

88

19,508

41

19,885

02

Göteborgs och Bohus ..................

70,871

02

161,930

90

130,941

35

Elfsborgs..........................................

9,678

68

39,947

08

37,482

54

Skaraborgs ......................................

12,233

78

38,062

16

44,658

22

Vermlands.........................................

10,061

24

24,298

65

29,913

04

Örebro...............................................

9,672

24

27,798

92

29,963

02

Vestra anlands....................................

17,100

68

41,136

92

41,117

90

Kopparbergs ..................................

9,461

01

23,576

95

24,774

39

Gefleborgs..........................................

15,873

82

47,790

73

42,467

09

Vesternorrlands ..............................

7,989

62

34,567

14

27,613

83

Jemt lands .........................................

778

11

4,850

52

7,572

23

Vesterbottens...................................

3,012

93

9,822

53

8,885

58

Norrbottens.......................................

3,573

73

8,537

05

9,654

69

Summa

303,621

53

807,328

27

818,861

98

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1884:66 Skrifvelse till Konungen, angående vilkoren för försäljning af bränvin. s. 10 i texten