Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan att oktroj hädanefter icke må lemnas enskilda sedelutgifvande hanker. Lag-Utskottet har från Riksdagens Andra Kammare fått till sig hänvisad en af Herr J. Pettersson i Alfvesta väckt motion

1884-04-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BLU 1884:2, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan att oktroj hädanefter icke må lemnas enskilda sedelutgifvande hanker. Lag-Utskottet har från Riksdagens Andra Kammare fått till sig hänvisad en af Herr J. Pettersson i Alfvesta väckt motion

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

3

N:q 2.

Ank. till Biksd. Kansli den 21 April 1884, kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t med anhållan att oktroj hädanefter icke må lemnas

enskilda sedelutgifvande hanker.

Lag-Utskottet har från Riksdagens Andra Kammare fått till sig

hänvisad en af Herr J. Pettersson i Alfvesta väckt motion (N:o 19) derom,

att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att oktroj

hädanefter icke må lemnas enskilda sedelutgifvande banker.

För behandling af denna motion har Lag-Utskottet begärt sammanträde

med Banko-Utskottet, och får det Sammansatta Banko- och Lagutskottet

härmed öfver denna motion afgifva utlåtande.

Till stöd för det väckta förslaget har motionären anfört, hurusom

det vore ett för landet skadligt privilegium att genom den enskilda

banker medgifna förmån att utgifva sedlar deras lottegare bereddes en

otillbörlig vinst på det allmännas bekostnad; att vårt land icke borde

vara mera i behof af enskilda bankers sedlar än grannländerna Norge

och Danmark, der ett sådant förhållande i afseende på enskilda banker

icke förefunnes, samt att utom den stora förlust, landet genom de enskilda

bankernas sedelutgifningsrätt lede, det jemväl vore ett stort

obehag för landets invånare att en så stor mängd enskilda banksedlar

af olika utseende förefunnes, att befolkningen i allmänhet icke kunde

bedöma, huruvida de sedlar, som i liqvid utbjudas, vore äkta eller falska,

och således måste dem på god tro i liqvid emottaga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

Vid den pröfning Utskottet egnat ofvan omförmälda förslag har

Utskottet icke förbisett, att detsamma går i den af Riksdagen vid flera

tillfällen uttalade rigtning i fråga om framtida ordnandet af bankväsendet

i vårt land. Med anledning af motioner, som i förevarande ämne vid

1881 års riksdag väcktes, framhölls af Riksdagen de flera betydande

bristerna uti gällande lagstiftning angående de enskilda sedelutgifvande

bankerna samt behofvet af att, när Kongl. Maj:t kunde finna skäligt

besluta indragning af de enskilda bankernas tiokronesedlar, Riksbanken

och dess verksamhet vore så ordnad, att densamma vore i tillfälle att

icke blott öfvertaga den ökade penningerörelse, som för Riksbanken

derigenom måste uppstå, utan jemväl i möjligaste mån åstadkomma de

lättnader i den allmänna penningerörelsen, som för närvarande äro af

de enskilda sedelutgifvande bankerna med deras afdelningskontor i

ganska stor omfattning beredda; och anhöll med afseende å dessa förhållanden

Riksdagen i underdånig skrifvelse, att Kongl. Maj:t ville låta

nu gällande lagstiftning i omförmälda hänseende underkastas revision,

samt till Riksdagen afgifva förslag till ny lag i ämnet. ^Såsom bekant

är, tillsattes på grund af denna Riksdagens skrifvelse af Kongl Maj: t en

komité med uppdrag att afgifva yttrande och förslag ej mindre i fråga

om ny lag för enskilda banker med rätt att utgifva egna sedlar, än ock

angående de förändringar, hvilka med afseende å Riksbanken borde

ifrågakomma, i händelse en större eller mindre inskränkning skulle komma

att ske i den sedelutgifningsrätt, som för närvarande tillkommer enskild

bank; och har till fullgörande häraf berörda komité numera jemväl affattat

och till Kongl. Maj:t inlemnat underdånigt förslag till förändrad

organisation af bankänstalterna i riket. Enär sålunda Riksdagen antagligen

har att i den närmaste framtiden förvänta framställning från Kongl.

Maj:t uti denna vidtomfattande fråga i dess helhet och rätta tidpunkten

då synes vara inne, ej mindre att taga under ompröfning frågan om den

enskilda sedelutgifningsrättens begränsning eller upphörande och i sistnämnda

fall organiserandet af en enda sedelutgifvande bank, än ock de

fyrfaldiga maktpåliggande anstalter och förfoganden, hvilka i anledning

deraf skulle blifva erforderliga för att landets ekonomiska lif, för så

vidt det beror af banklagstiftningen, icke må komma att lida afbräck

eller rubbas i sin jemna och sunda utveckling, har Utskottet funnit

några åtgöranden i anledning af den väckta motionen desto mindre böra

nu ifrågakomma, som Kongl. Maj:t redan vid begagnandet af den Kongl.

Maj:t tillkommande rätt att bevilja oktrojer för enskilda sedelutgifvande

banker under åren 1882 och 1883 inskränkt den förlängda oktrojtiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 5

till den tidpunkt, då förut beviljade dylika oktrojer senast utlöpa, eller

till slutet af år 1888; och hemställer Utskottet derföre,

att hvad motionären föreslagit för närvarande icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 April 1884.

På Sammansatta Utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservation:

af Herr TF. Falk i afseende å motiveringen af Utskottets utlåtande:

»Då 1881 års Riksdags underdåniga skrifvelse, angående revision af

nu gällande lagstiftning för enskilda banker med rätt att utgifva egna

banksedlar, snarare synes förutsätta, att sådana banker fortfarande skola

flnnas, än går i den af motionären antydda rigtning, att all enskild sedelutgifningsrätt

skall upphöra, och jag icke har mig bekant, att Riksdagen

vid något annat tillfälle uttalat en dermed öfverensstämmande åsigt,

har jag ansett Utskottet sakna skäl att yttra, att motionärens förslag

går i en af Riksdagen vid flera tillfällen uttalad rigtning i fråga om

framtida ordnandet af bankväsendet i vårt land.»

Bill. till Riksd. Prof. 1884. (i Sami. 2 Afd. 1 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.