Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare af delning skontor af Riksbanken.
1884-04-29 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1884:13, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare af delning skontor af Riksbanken.
Dokumentets text
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
1
N:o 13.
Ank. till Biksd. Kansli den 29 April 1884, kl. 8 . in.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare
af delning skontor af Riksbanken.
Uti sex särskilda, till utlåtande af Banko-Utskottet hänvisade motioner,
väckta en inom Första och fem inom Andra Kammaren, hafva förslag
framstälts om inrättande af nya afdelningskontor utaf Riksbanken.
Af motionärerne hafva två yrkat anläggande af ett sådant kontor i
Jönköping, nemligen:
Herr Söderberg, som i motion N:o 42 i Första Kammaren anhållit,
det Riksdagen må besluta:
»l:o att i staden Jönköping skall från och med 1885 års början, eller
så fort ske kan, inrättas ett afdelningskontor af Riksbanken, afsedt för
enahanda slags rörelse, som i Riksbankens öfriga afdelningskontor drifves;
2:o att det må ankomma på fullmäktige i Riksbanken att till vexeldiskontering,
utlåning och kassakreditivrörelse anvisa de belopp, fullmäktige
må finna lämpliga;
3:o att fullmäktige tillsvidare och intilldess Riksdagen annorlunda
beslutar må bemyndigas ej mindre att bestämma, af huru stort antal
ledamöter Styrelsen för afdelningskontoret skall utgöras, än äfven att
utse dessa ledamöter, förordna om Styrelsens verksamhet och sättet för
dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för Styrelsen, äfvensom besluta
om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga
alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande så fort ske
kan; och
4:o att, om förberörda förslag bifalles, Banko-Utskottet måtte uppgöra
förslag till nödiga ändringar i bankoreglementet och bestämma
gränserna för nu föreslagna afdelningskontors verksamhetsområde»; och
Bill. till Riksd. Prof. 1884. 6 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 1
2
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
Herr J. A. Ericsson, som i motion N:o 121 i Andra Kammaren
hemstält:
»att Riksdagen måtte från och med 1885 års början besluta inrättandet
af ett Riksbankens afdelningskontor i Jönköping för det område
och under de vilkor och bestämmelser, som bankofullmäktige och BankoUtskottet
finna lämpliga föreslå».
De fyra öfriga motionärerne, samtlige tillhörande Andra Kammaren,
hafva hemstält:
Herr A. Johansson i Löfåsen i motion N:o 118:
»att Riksdagen måtte besluta om inrättande af ett Riksbankens
afdelningskontor i Mariestad under samma vilkor, som gälla för öfriga
Riksbankens afdelningskontor»;
Herrar Carl Johanson, A. Hansson och S. M. Olsson i motion N:o 127:
»att Riksdagen måtte besluta det ett Riksbankens afdelningskontor
inrättas för Kopparbergs län i Falun, med vilkor och bestämmelser, som
Banko-Utskottet, dit denna motion torde remitteras, finner lämpligt
föreslå»;
Herr S. F. Norden i motion N:o 129:
»det Riksdagen beslutar inrättande af ett afdelningskontor i Borås
eller Ulricehamn»; och
Herr A. Gumcelius i motion N:o 138:
»att om riden anses vara inne att i år besluta inrättande af nya
afdelningskontor af Riksbanken, ett sådant måtte förläggas i Örebro län».
Genom utdrag af Banko-Utskottets protokoll den 1 sistlidne Februari
anmodade att öfver berörda motioner afgifva utlåtande erinrade fullmäktige
i skrifvelse till Utskottet af den 29 i nämnda månad, hurusom
vid behandling hos Banko-Utskottet så väl vid 1882 som vid 1883 års
riksdag af väckta motioner om inrättande af afdelningskontor utaf Riksbanken
Utskottet dels fäste Riksdagens uppmärksamhet derå, att en
komité blifvit af Kongl. Maj:t tillsatt med uppdrag att afgifva yttrande
och förslag ej mindre i fråga om ny lag för enskilda banker med rätt
att utgifva egna sedlar, än ock angående de förändringar, hvilka kunde
finnas böra med Riksbanken vidtagas i händelse en större eller mindre
inskränkning skulle komma att ske i den sedelutgifningsrätt, som tillkommer
enskild bank, dels ock med anledning af detta förhållande framhöll,
att först sedan det förslag, denna komité hade att i ärendet afgifva,
blifvit vederbörligen pröfvadt, samt den ställning Riksbanken och de
enskilda sedelutgifvande bankerna komme att intaga till den allmänna
rörelsen sålunda blifvit för framtiden bestämd, tiden vore inne att fatta
beslut i fråga om Riksbankens vidare utgrening genom afdelningskontor;
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
3
och då de omständigheter, som sålunda föranledde Utskottet att afstyrka
de sagda år väckta motionerna, hvilka ock af Riksdagen förklarades ej
föranleda någon dess åtgärd, enligt fullmäktiges åsigt fortfarande vore
för handen, funno sig fullmäktige deruti ega fullgiltig anledning hemställa,
det Banko-Utskottet måtte hos Riksdagen föreslå, att de nu väckta
ofvan omförmälda motionerna icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Enligt ett detta fullmäktiges utlåtande bifogadt utdrag af deras
protokoll den 29 sistlidne Februari hade vid ärendets behandling en af
fullmäktige, Herr Liss Olof Larsson, varit af skiljaktig mening och i
sådant hänseende anfört, att då det skäl, på grund hvaraf fullmäktige
under de nästförflutna riksdagarne afstyrkt bifall till då väckta motioner
om inrättande af nya riksbankskontor med detta års utgång försvunne,
enär Riksbankens skyldighet att tillhandahålla de enskilda bankerna så
kalladt vexlingsförskott då upphörde, samt då fullmäktige jemväl förklarat,
att ytterligare anläggande af sådana kontor borde föregås af en
efter allmängiltiga grunder uppgjord plan, efter hvilken afdelningskontor
skulle upprättas och hvilket område, som borde tilläggas hvarje kontor,
ansåg bemälde fullmäktig, att fullmäktige nu bort uppgöra och för Utskottet
framlägga en sådan plan, och detta desto hellre, som bankkomiténs
numera afgifna förslag i afseende å bankväsendet, i fall förslaget
blefve antaget, hvarken syntes göra nya afdelningskontor mindre
behöfliga eller lägga något hinder i vägen för sådana nya kontors inrättande
; hvarjemte fullmäktiges ordförande, Herr Grefve Lewenhaupt, med
erinran om de skäl, hvilka i anledning af väckta motioner om nya
afdelningskontor af fullmäktige i deras yttrande till Banko-Utskottet vid
1882 och 1883 årens riksdagar anförts i fråga om uppgörande af plan
för inrättande af dylika afdelningskontor, åberopade ett af honom i
omförmälda hänseende uppgjordt och vid fullmäktiges förenämnda skrifvelse
i ämnet fogadt förslag, enligt hvilket Vermlands län skulle skiljas
från Riksbankens hufvudkontor och förenas med afdelningskontoret i
Göteborg, samt i öfrigt sex nya kontor af Riksbanken under åren 1885,
1886 och 1887 i nedan omförmälda ordning anordnas, nemligen:
i Venersborg för Elfsborgs och Skaraborgs län,
i Falun för Stora Kopparbergs län,
i Hernösand för Vesternorrlands län,
i Kalmar för Kalmar län,
i Linköping för Östergötlands län och
i Örebro för Örebro län.
4
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
Efter föredragning af handlingarne och öfverläggning i ämnet beslöt
Utskottet den 17 sistlidne Mars, att den sålunda genom sagda utdrag af
fullmäktiges protokoll Utskottet tillhandakomna, af fullmäktiges ordförande,
i egenskap af deputerad för den inre förvaltningen, uppgjorda
plan, hvaröfver fullmäktige ej utlåtit sig, skulle till fullmäktige öfverlemnas
med anmodan till dem att pröfva och behandla densamma samt
med yttrande deröfver och eget förslag i ärendet till Utskottet inkomma.
1 anledning häraf fick Utskottet den 19 innevarande April från fullmäktige
emottaga:
o o
l:o en så lydande skrifvelse:
»Genom utdrag af protokollet för den 17 nästlidne Mars har BankoUtskottet
anmodat fullmäktige att pröfva och behandla en af fullmäktiges
ordförande, i egenskap af deputerad för den inre förvaltningen,
lemnad utredning med förslag och plan i och för anordnandet af åtskilliga
afdelningskontor af Riksbanken samt att med yttrande deröfver och
eget förslag i ärendet till Utskottet inkomma.
Vid besvarandet af denna remiss tillåta sig fullmäktige till en
början erinra, att, då fullmäktiges under den 29 sistlidne Februari gjorda
afstyrkande af åtskilliga vid innevarande riksdag väckta motioner rörande
inrättandet af nya afdelningskontor väsentligen grundade sig på
Banko-Utskottets uttalande vid närmast föregående riksdagar att först,
sedan det af bankkomitén utarbetade och till Kongl. Maj:t afgifna förslag
blifvit vederbörligen pröfvadt samt den ställning Riksbanken och de enskilda
bankerna komme att intaga till den allmänna rörelsen blifvit för
framtiden bestämd, tiden vore inne att fatta beslut om Riksbankens vidare
utgrening genom afdelningskontor, så hade fullmäktige äfven häruti
anledning att då icke till närmare pröfning upptaga det af fullmäktiges
ordförande väckta förslaget.
Då fullmäktige nu emellertid till följd af Utskottets remiss öfvergå
till granskning af nämnda förslag, så torde först böra erinras, att detsamma
väl egentligen ej är att betrakta såsom innefattande en allmän
plan i nämnda hänseende utan blott såsom ett förslag till dels vissa
jeinkningar i området för ett af de äldre afdelningskontoren, dels inrättandet
af åtskilliga nya sådana.
I detta förslag, såsom allmän plan, saknas nemligen den föregående
utredning om den ekonomiska och den industriella ställningen jemte
förut befintliga lånetillfällen samt det deraf beroende behofvet af omsättningsmedel
inom de särskilda orterna, hvarpå en sådan plan väl i
väsentlig mån bör grundas, och hvilken utredning jemväl af Utskottet
vid ärendets föregående behandling ansetts vara af nöden. Men äfven
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
en annan vigtig fråga står härmed i nära sammanhang. Innan en vidare
utgrening af Riksbanken genom afdelningskontor eger ruin, åtminstone i
någon betydligare omfattning, synes den frågan böra tagas i ompröfning,
huruvida ej eu förändring i nu stadgade grunder för afdelningskontorens
verksamhet bör genomföras. Det är otvifvelaktigt att de för smärre
distrikt inrättade och med mindre lånefonder utrustade afdelningskontoren
hafva sin största betydelse och utöfva sin mest gagnande verksamhet
för den mindre industrien och de mindre jordbrukarne, hvaremot
det torde vara helt annorlunda, hvad beträffar den stora rörelsen,
e,när det ligger i sakens natur att den icke kan på samma sätt och i
lika grad betjenas af ett dylikt afdelningskontor som af hufvudkontoret.
Nu föreskrifves i § 25 af Bankoreglementet att endast lån och kreditiv
mot realsäkerhet ''kunna erhållas utan afseende å distriktindelningen.
Skulle ett mindre afdelningskontor inrättas inom en provins eller ett
område med stora industriella anläggningar, komma således dessa gent
emot Riksbanken att, med undantag allenast för lån eller kreditiv mot
säkerhet af nyss åberopade beskaffenhet, under nuvarande förhållanden
blifva utestängda från hufvudkontoret och inskränkta till afdelningskontoret,
af hvilken anordning de säkerligen i de flesta fall ej skulle
skörda fördelar. Förändrades deremot Riksbankens lånerörelse i sådant
syfte, att hufvudkontoret, oberoende af distriktindelningen, hade. den
större lånerörelsen i sin hand, under det att bestyret med afbetalningslån
och den mindre rörelsen öfverlemnades åt afdelningskontoren, så
skulle enligt fullmäktiges uppfattning väsentliga fördelar vinnas. Styrelsen
för hufvudkontoret borde då kunna bättre än eljest med sin uppmärksamhet
följa den stora penningrörelsen och under närmare aktgifvande
på lånebehofven för den större industrien äfven kraftigare
understödja densamma. Genom en sådan anordning skulle äfven i ej
ringa män förebyggas den splittring,^ Riksbankens krafter, som genom
ett större antal afdelningskontor eljest med skäl kan»vara att befara,
och som i tider af ekonomisk färlägenhet otvifvelaktigt skulle verka
förlamande på Riksbankens förmåga att kraftigt ingripa. Klart synes
äfven att genom den ifrågasatta förändringen i afdelningskontorens
verksamhet betänkligheterna mot inrättandet af flere dylika skulle till
väsentlig del undanrödjas.
Men att deremot redan nu och utan ledning af en förut uppgjord,.
på ofvan angifna grunder hyflande allmän plan och utan vidtagande af
ändringar i antydd rigtning i afdelningskontorens verksamhet upprätta
nya sådana, anse fullmäktige vara förenadt med olägenheter för Riksbanken,
som ej motsvaras af gagnet och derför helst för närvarande
6
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
böra afböjas. Skulle emellertid Utskottet finna skäl att redan till innevarande
Riksdag hemställa om nya afdelningskontors »öppnande, så anse
fullmäktige att förslaget åtminstone bör inskränkas-till ett eller allra
högst två och detta eller dessa förläggas till orter der, så vidt nu kan
förutses, sådana kontor under alla förhållanden kunna inrättas, utan att
störande inverka på eller försvåra en allmän plans uppgörande.
Under förutsättning att dylikt förslag till innevarande Riksdag kommer
att afgifvas, synes fullmäktige att, i enlighet med det af fullmäktiges
ordförande afgifna förslag, Skaraborgs läns skiljande från afdelningskontoret
i Göteborg väl betingas deraf att sistnämnda afdelningskontor
torde behöfva någon minskning i det slag af lånetransaktioner, som
mest förekomma från landsorterna. Arten af de förbindelser, som från
Jönköpings län ega rum med hufvudkontoret, hafva hittills hufvudsakligen
varit af beskaffenhet att väl lämpa sig för ett afdelningskontors
verksamhet äfven med den inskränkning deruti, som ofvan blifvit antydd,
och då härtill kommer att så väl från detta som från Skaraborgs
län upprepade framställningar gjorts om erhållandet af afdelningskontor,
hemställa fullmäktige, att, om förslag nu skall göras, det måtte i första
rummet afse ett gemensamt afdelningskontor för Jönköpings och Skaraborgs
län, och torde detsamma lämpligast förläggas till staden Jönköping
såsom dels residensstad, dels egande den lifligaste rörelsen inom
det föreslagna distriktet och hvarest det torde vara lättast att erhålla
lämpliga ledamöter i styrelsen, hvarjemte Jönköping endast ligger några
få kilometer från gränsen mot Skaraborgs län.
I andra rummet torde böra förekomma ett afdelningskontor, förlagdt
i Hernösand eller Sundsvall för Vesternorrlands län, eller i Falun
för Stora Kopparbergs län, båda dessa områden i anseende till aflägsenheten
från hufvudkontoret; hvaremot fullmäktige, med hänsyn till angelägenheten
af en föregående utredning, anse sig böra bestämdt afstyrka
anläggande af öfriga i fullmäktiges ordförandes förslag upptagna afdelningskontor.
Slutligen få fullmäktige hemställa, att, för den händelse nya afdelningskontors
anläggande vid innevarande riksdag beslutes, fullmäktige
i afseende härå måtte erhålla liknande uppdrag och bemyndigande som
de, hvilka meddelades vid upprättandet af afdelningskontoren i Östersund
och Vexiö.
Utdrag af fullmäktiges protokoll, innefattande de i ärendet afgifna
skiljaktiga meningar, bifogas»; och
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
7
2:o ett utdrag af fullmäktiges protokoll för den 17 innevarande
månad, utvisande dels att fullmäktiges ordförande vid ofvanupptagna
skrifvelses justering anmält, det han i afseende å åtskilliga delar af den
i utlåtandet förekommande motivering vore af skiljaktig mening, dels
ock att fullmäktiges vice ordförande, Herr f. d. Statsrådet Ehrenheim,
med hvilken Herrar Doktor Arnberg och Rektor Törnebladh instämt,
förklarat sig ej dela fullmäktiges pluralitets åsigter, utan vilja att utlåtandet
bort hafva affattats sålunda:
»Genom utdrag af protokollet för den 17 innevarande Mars har
Banko-Utskottet anmodat fullmäktige att pröfva och behandla den af
fullmäktiges ordförande i egenskap af deputerad för den inre förvaltningen
uppgjorda plan i och för anordnande af afdelningskontor af
Riksbanken i åtskilliga städer samt att med yttrande deröfver och eget
förslag i ärendet till Utskottet inkomma.
Med anledning häraf får jag till en början fästa uppmärksamheten
derpå, att sjelfva hufvudfrågan, eller den om det i allmänhet är lämpligt
att under nuvarande förhållanden inrätta flere afdelningskontor af Riksbanken,
måste betraktas från synpunkten dels af allmänna rörelsens
behof och dels af det inflytande ett sådant utvidgande af Riksbankens
verksamhet har på Riksbanken.
I förra afseendet erinrar jag att, på sätt bilagda från Kongl. Finansdepartementet
erhållna uppgift litt. A utvisar, för närvarande flnnas i
riket 27 sedelutgifvande enskilda banker med 145 afdelningskontor samt
18 aktiebanker med 6 afdelningskontor å andra platser än hufvudkontoret,
hvarförutom, enligt bankokomiténs tabeller vid 1881 års slut,
funnos 15 solidariska folkbanker, deraf likväl en sedermera upphört.
Då härtill kommer att åtskilliga penningförvaltande inrättningar
äfvensom sparbankerna drifva äfven annan lånerörelse än fastighetsbelåning,
samt att Riksbanken har utom hufvudkontoret sex afdelningskontor,
synas lånetillfällena i vårt land, likasom de beqvämligheter för
penningrörelsen, som bankerna bereda, vara så omfattande i förhållande
till landets folkmängd och industri, att man väl kan ifrågasätta, om det
är af verkligt behof påkalladt, att de genom Riksdagens försorg än ytterligare
ökas, och det så mycket mera som af bilagda tabell litt. B inhemtas,
att inlåningsrörelsen vid Riksbankens nuvarande afdelningskontor
är ganska obetydlig, och att det således egentligen är den del af bankverksamheten,
som består i utlåning af egna tillgångar och egna sedlar,
som dessa kontor idka. På Riksbanken kommer, så länge de enskilda
bankerna hafva en så vidsträckt sedelutgifningsrätt som nu, inrättandet
af flera afdelningskontor med den förbindelse till ytterligare utlåning,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
som deraf följer, att medföra den verkan, att dess i låneväg ytterligare
utlemnade sedlar i vidsträckt mån utbytas emot enskilda banksedlar och
frigöras ur rörelsen för att presenteras i banken för erhållande af sådan
valuta, hvarmed liqvider i utlandet kunna verkställas, och att Riksbankens
förbindelse att emot sina sedlar tillhandahålla sådan valuta icke
kan fullgöras utan ökade kostnader och utomordentliga åtgärder, äfven
om egentliga svårigheter ej uppstå. Möjligheten för Riksbanken att öka
och bevara sitt förråd af sådana obligationer och statspapper, som städse
kunna i utlandet användas, och som utgöra Riksbankens egentliga kassareserv,
minskas också derigenom, likasom äfven Riksbankens förmåga att
under ogynsamma penningtider lemna rörelsen det stöd, den då behöfver
från Riksbanken, hvilken förmåga väsentligen beror derpå att de dagliga,
ständigt återkommande anspråken på Riksbanken ej allt för långt utsträckas.
Mången torde väl vara benägen att anse den hjelp, som under
sådana tider kommer enskilda penninginrättningar till godo från Riksbanken
genom lån eller rediskontering af vexlar, egentligen vara till
nytta för dessa inrättningar, men så är icke förhållandet, ty den enskilda
penninginrättningen sättes derigenom i tillfälle att mindre än eljest
anstränga sina låntagare, och om äfven dessa få betala en något högre
ränta än vid direkt upplåning i Riksbanken, är denna uppoffring likväl
vida mindre än den som äfventyras, om medel ej kunna anskaffas utan
genom ogynsamma realisationer af varor och effekter eller ännu mera
förlustbringande åtgärder. Banken å sin sida får i penninginrättningens
förbindelser en ytterligare säkerhet emot förlust och kan derigenom
lemna penningar på en lånehandling, som Riksbanken icke skulle hafva
varit villig att direkt belåna.
De vexlingar i beloppet af Riksbankens vid hvarje års slut utelöpande
sedlar äfvensom i Riksbankens vinst, som inträffat under tiden
från och med 1867 eller fem år före inrättandet af lånekontoret i Luleå
och till och med 1883, inhemtas af bilagda tabell litt. C.
Då Riksbankens kapitalförmögenhet genom upplagd vinst under
tiden högst betydligt ökats och en ökad behållning deraf måste vara en
följd, så torde man af tabellens vexlande siffror vara berättigad att
draga den slutsats, att inrättandet af afdelningskontoren i Luleå, Östersund
och Vexiö icke haft någon bestämd inverkan på bankens vinst
likasom icke heller å beloppet af dess utelöpande sedlar. Om sådana
bestämmelser träffas i afseende på de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt,
att en del af dessa banker upphöra eller nödgas i någon väsentligare
mån minska sin rörelse, inträder visserligen en förbindelse för
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
9
Riksdagen att genom Riksbanken lemna den allmänna rörelsen ersättning,
likasom olägenheterna för Riksbanken af en ovilkorlig utvidgning af sin
rörelse minskas äfven om den enskilda sedelutgifningsrätten begränsas
och ordnas på ett sätt, som inskränker densamma, utan att störande
ingripa i den enskilda bankverksamheten, men under nuvarande förhållanden
anser jag mig, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt, sakna
skäl att tillstyrka inrättandet af ytterligare afdelningskontor af Riksbanken.
Sådana kontor med små distrikt och följaktligen äfven små
fonder kunna ej heller väl betjena den stora industrien, utan förutsätter
systemets vidsträckta tillämpning en förändring af 33 § 2 mom. i Bankoreglementet.
Fullmäktiges vid detta ärendes föregående behandling uttalade åsigt,
att med uppgörande af plan för inrättande af afdelningskontor borde
anstå tills senaste bankkorniténs förslag blifvit pröfvadt, ansåg jag innebära
jemväl ett yttrande om Herr Ordförandens framställning, men då
Banko-Utskottets förnyade remiss synes mig innebära ett åliggande att,
utan afseende på den åsigt fullmäktige hysa i hufvudfrågan eller om
afdelningskontor för närvarande böra inrättas eller ej, ingå i pröfning
af det ena eller andra afdelningskontorets relativa lämplighet, får jag,
för den händelse Banko-Utskottet anser, att afdelningskontor, utan afvaktan
af möjligen blifvande ändringar i banklagstiftningen, böra inrättas,
för min del instämma i det yttrande, som fullmäktiges pluralitet
i detta afseende meddelat.»
De i sistberörda reservation omförmälda bilagorna litt. A B och C
voro af följande lydelse:
Litt. A.
Ystad.
Helsingborg.
Cimbrishamn.
Christianstad.
Landskrona.
Lund.
Trelleborg.
l^ngelholm.
Aby (Åsbo härad).
Skånes Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Malmö.
Afdelningskontor:
Hörby (Frosta härad).
Eslöf, köping.
Sölvesborg.
Carlshamn.
Yexiö.
Höganäs (Luggude härad).
Stockholm.
o
Amål.
Arvika.
Vermlands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Carlstad.
Afdelningskontor:
Bill. till Riksd. Prof. 1884. G Sami. 1 Afd. 7 Höft.
2
10
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
Sunne.
Uddeholm.
Filipstad.
Kopparbergs Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Falun.
Afdelning skontor:
Smedjebacken.
Hedetnora.
Mora.
Borlänge.
Östergötlands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Linköping.
Af delning skontor:
Söderköping.
Ekesjö.
Mjölby.
Säfsjö.
Tranås.
Vadstena.
Kisa.
Skenninge.
Smålands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Jönköping.
Af delning skontor :
Vexiö.
Vestervik.
Carlskrona.
Ekesjö.
Oskarshamn.
Hvetlanda.
Grenna.
Ljungby.
Vernamo.
Örebro Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Örebro.
Afdelning skontor:
Nora.
Askersund.
Lindesberg.
Nya Kopparberget.
Carlskoga.
Mälareprovinsernas Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Vesterås.
Af delning skontor:
Upsala.
Arboga.
Eskilstuna.
Stockholm.
Nyköping.
Köping.
Sala.
Norberg.
Enköping.
Göteborgs Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Göteborg.
Af delning skontor:
Marstrand.
Borås.
Venersborg.
Kongsbacka.
Strömstad.
Stockholms Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Stockholm.
Af delning skonto r:
Södertelje.
Stockholm, Bazaren å Norrbro.
D:o Drottninggatan N:o 45.
D:o Arsenalsgatan N:o 2 B.
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
11
Norrköpings Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Norrköping.
Af delning skontor:
Motala.
Finspong.
Borensberg.
Hallands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Halmstad.
Af delning skontor:
Varberg.
Falkenberg.
Laholm.
Sundsvalls Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Sundsvall.
Af delning skontor:
Östersund.
Hudiksvall.
Stockholm.
Torp. _
Örnsköldsvik.
Christianstads Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Christianstad.
Afdelningskontor:
Carlshamn.
Ronneby.
Ystad.
Hessleholm.
Malmö.
Carlskrona.
Elmhult.
Helsingborg.
Vislanda.
Ousby.
Vissefjerda.
Lund.
Enskilda Banken i Venersborg.
Hufvudkontor: Venersborg.
Af delning skontor:
Alingsås.
Ulricehamn.
Uddevalla.
Trollhättan.
Skaraborgs läns Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Sköfde.
Af delning skontor:
Falköping.
Skara.
Lidköping.
Mariestad.
Vara.
Töreboda.
Carlsborg.
Hjo.
Gefleborgs Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Gefle.
Afdelning skontor:
Söderhamn.
Bollnäs.
Uplands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Upsala.
Af delning skontor:
Norrtelje.
Enköping.
Sala.
östhammar.
Ludvika.
Vesterås.
12
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
Vesterbottens Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Umeå.
Afdelning skontor:
Skellefteå.
Piteå.
Luleå.
Haparanda.
Nordmaling.
Christinehamns Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Christinehamn.
Af delning skontor:
Filipstad.
Fredriksbergs bruk.
Råda by.
Borås Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Borås.
Afdelninq skontor:
Rinna.
Grästorp.
Ulricehamn.
Södermanlands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Nyköping.
Afdelning skontor:
Eskilstuna.
Strengnäs.
Mariefred.
Asen i Vingåker.
Malmköping.
Gnesta.
Calmar Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Calmar.
Af delning skontor:
Vestervik.
Vimmerby.
Borgholm.
Oskarshamn.
Mönsterås.
Valdemarsvik.
Gamleby.
Mörbylånga.
Nybro.
Bohusläns Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Uddevalla.
Afdelning skontor.
Lysekil.
Gotlands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Visby.
Hernösands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Hernösand.
Afdelningskontor:
Örnsköldsvik.
Sollefteå.
Nyland.
Skellefteå.
Helsinglands Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Söderhamn.
Afdelningskontor:
Hudiksvall.
Bollnäs.
Ljusdal.
Gefle (kommissionskontor).
Oskarshamns Enskilda Bank.
Hufvudkontor: Oskarshamn.
Afdelningskontor:
Calmar.
Målilla,
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
13
Askersund. Kreditaktiebolaget i Sundsvall.
Nässjö. Hufvudkontor: Sundsvall.
Skandinaviska Kredit-aktie-bolaget
Hufvudkontor: Göteborg.
'' Aktiebolaget Göteborgs Köpmansbank.
Af delning skontor.
Stockholm.
Norrköping.
Industri-kredit-aktiebolaget i
Stockholm.
Hufvudkontor: Stockholm.
Afdelningskontor:
Stockholm, Norrmalm.
Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolag.
Hufvudkontor: Stockholm.
Afdelningskontor:
Carlstad.
Stockholm, Norrmalmsgatan N:o 1
Hufvudkontor: Göteborg.
Aktiebolaget Sundsvalls Handelsbank.
Hufvudkontor: Sundsvall.
Afdelningskontor: Östersund.
Aktiebolaget Stockholms Folkbank.
Hufvudkontor: Stockholm.
Afdelningskontor: Stockholm.
Aktiebolaget Göteborgs Folkbank.
Hufvudkontor: Göteborg.
Aktiebolaget Norrköpings Folkbank.
Aktiebolaget Stockholms
Handelsbank.
Hufvudkontor: Stockholm.
Afdelningskontor:
Stockholm, Södermalm.
D:o Norrmalm.
D:o Ladugårdslandet.
Jönköping.
Aktiebolaget Gefle Bank.
Hufvudkontor: Gefle.
Aktiebolaget Blekinge Bank.
Hufvudkontor: Carlskrona.
Hufvudkontor: Norrköping.
Aktiebolaget Jemtlands Folkbank.
Hufvudkontor: Östersund.
Aktiebolaget Stockholms Handtverksbank.
Hufvudkontor: Stockholm.
Afdelningskontor: Stockholm.
Aktiebolaget Mellersta Hallands
Folkbank.
Hufvudkontor: Sjönevad.
Afdelningskontor: Falkenberg.
14
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
Aktiebolaget Ulricehamns Folkbank.
Hufvudkontor: Ulricehamn.
Aktiebolaget Stockholms Tjenstemanna
Sparkassa.
Stockholm.
Aktiebolaget Falbygdens Folkbank.
Hufvudkontor: Falköping-ldanten.
Aktiebolaget Jönköpings Folkbank.
Hufvudkontor: Jönköping.
Den sistnämnda har ej trädt i
verksamhet.
Litt. B.
Innestående å deposition den 31 December 1883 vid:
Antal.
Summa.
Afdelningskontoret
i
Göteborg...............
........ 46
231,426:
83.
))
i
Malmö ..................
........ 9
59,300:
-.
))
i
Luleå.....................
........ 92
141,588:
59.
»
i
Vexiö....................
........ 9
8,473:
-.
»
i
Visby.....................
........ 10
33,183:
34.
»
i
Östersund ............
........ 75
107,998:
—.
Summa 241 581,969: 76
Innestående å upp- och afskrifning sräkningen den 31 December
1883 vid:
Antal.
Summa.
Afdelningskontoret
i Göteborg..............
........ 71
80,786: 76.
»
i Malmö ..................
......... Öl
70,871: 70.
»
i Luleå....................
......... 24
37,163: 81.
))
i Vexiö....................
......... 57
18,961: 74.
»
i Visby.....................
......... 82
7,060: 52.
))
i Östersund ............
......... 21
28,585: 36.
Summa 306 243,420: 89.
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
15
Litt. C.
Utelöpande sedlar. Bankovinsten.
År
1867 den 31
December
26,178,638:
88.
1,995,647:
77.
))
1868
»
»
26,363,479:
95.
1,535,608:
23.
))
1869
))
»
26,914,378:
09.
1,642,930:
99.
»
1870
))
»
29,309,339:
46.
1,351,328:
25.
))
1871
))
»
31,213,195:
70.
1,424,214:
84.
»
1872*
))
»
45,254,662:
05.
1,523,861:
66.
))
1873
))
»
44,725,616:
71.
2,411,656:
59.
»
1874
»
»
40,565,966:
34.
2,501,534:
96.
))
1875
»
»
36,178,218:
30.
2,602,827:
39.
))
1876
))
»
30,079,115:
60.
1,820,691:
90.
»
1877
»
26,948,707:
41.
2,743,464:
91.
))
1878
))
»
26,902,616:
86.
2,622,833:
25.
»
1879
»
»
31,586,608:
85.
2,371,086:
14.
))
1880**
))
»
39,403,725:
67.
2,518,178:
39.
))
1881***
»
»
37,798,325:
46.
3,261,722:
52.
))
1882
»
»
37,380,309:
73.
2,637,605:
80.
))
1883
))
»
35,668,473:
30.
2,631,747:
09.
Riksbankens kapitalöfverskott uppgick den 31 December 1866 i rundt
tal till 33 millioner, deraf till Riksgäldskontor såsom statens andel i
Riksbankens vinst för 1865 och 1866 skulle utbetalas 3,300,000 kronor, och
den 31 December 1883 likaledes i rundt tal till 50 millioner, deraf
2,600,000 kronor skulle till Statskontoret utbetalas såsom statens andel
af 1882 och 1883 årens vinst.
Sedan de sålunda utaf fullmäktige afgifna yttrandena i denna fråga
kommit Utskottet till hända, har Utskottet förehaft ärendet till hufvudsaklig
pröfning, dervid, i enlighet med Utskottets fyrfaldiga gånger tillförene
uttalade åsigter, jemväl nu inom Utskottet framhållits önskvärdheten
af en fortgående utvidgning af Riksbankens verksamhet medelst
* inrättades afdelningskontoret i Luleå.
** » » i Östersund.
*** » »i Vexiö.
16
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
inrättande af nya afdelningskontor i syfte att till fördel för så väl Riksbanken
som allmänheten i landets skilda delar underlätta och främja
handels- och affärsrörelsens förbindelser med Riksbanken på de billigare
lånevilkor densamma ofta i jemförelse med enskilda penninginrättningar
är i tillfälle erbjuda, samt för att bereda en ökad spridning inom landet
af lagligt betalningsmedel och en vidsträcktare användning af Riksbankens
lånetillgångar. Med afseende särskildt å det af bankkomitén nyligen
afgifna förslag till förändrad organisation af bankanstalterna i riket samt
den vidgade verksamhet i förhållande till allmänna penningrörelsen
som, enligt samma förslag, skulle Riksbanken tillkomma, har betydelsen
af nya kontors inrättande synts Utskottet desto mer påfallande, som
bankkomitén i sitt nyssnämnda förslag icke har något att i förevarande
hänseende förmäla, men klart är att, derest Riksbanken skall kunna
fullgöra de stegrade anspråk, som enligt samma förslag på honom ställas,
anstalter böra i god tid vidtagas för att medelst inrättande af afdelningskontor
och i öfrigt dertill sätta banken i stånd.
För ett fullt tillfredsställande och ändamålsenligt ordnande af denna
maktpåliggande angelägenhet hyser dock Utskottet nu, liksom tillförene,
den öfvertygelse, att hvarje vidare utveckling af Riksbanken medelst
inrättande af nya afdelningskontor bör föregås af en omsorgsfullt och
med full sakkännedom uppgjord plan i afseende å de orter inom riket,
hvarest med hänsyn till belägenhet, rörelsens behof, utsigt till fördel
för Riksbanken och andra inverkande omständigheter afdelningskontoren
må anses böra förläggas. Såsom af fullmäktiges förestående utlåtande
inhemtas, äro äfven de af samma åsigt, på samma gång de derförutom
för fortsatt utvidgning af Riksbankens verksamhet i orterna genom afdelningskontor
framhålla angelägenheten af en förändring i afseende å
grunderna för bankrörelsens drifvande derhän, att hufvudkontoret i viss
mån finge den större lånerörelsen i sin hand, under det att bestyret
med afbetalningslån och den mindre rörelsen öfverlemnades åt afdelningskontoren,
hvarförutom reservanterne ibland fullmäktige särskildt
antydt behofvet af en förändring i Riksbankens verksamhet så, att densamma
hufvudsakligen genom vinstgifvande upp- och utlåning af ledigt
kapital må kunna äfven vid sina afdelningskontor drifva en förmånligare
rörelse än hittills varit förhållandet.
Då fullständig utredning af alla dessa och öfriga dithörande förhållanden
samt uppgörande af en sådan plan, som här ofvan nämnts,
synes Utskottet böra föregå hvarje vidare beslut om nya afdelningskontors
inrättande, och då bestyret härmed tvifvels utan lär kunna med
största sakkännedom fullgöras af de Riksdagens förtroendemän, hvilka
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
17
hafva Riksbankens styrelse och förvaltning sig anförtrodt, hemställer
Utskottet, det Riksdagen må besluta,
att ofvanomförmälda motioner om inrättande af
nya afdelningskontor för närvarande icke må bifallas,
men att fullmäktige i Riksbanken må anmodas att till
nästa riksdags början uppgöra förslag och plan för
ordnande af nya afdelningskontor af Riksbanken.
Stockholm den 29 April 1884.
På Banko-Utskottets vägnar:
I. LYTTKEN S.
Reservationer:
af Herrar Peyron, Grefve Hamilton, Robson, Söderhjelm, Nisser och
Huldt: »Då enligt vår tanke förslag och plan för inrättande af nya afdelningskontor
beror på, huru Riksbankens verksamhet i och för sig
och i förhållande till öfriga banker och allmänheten kommer att ordnas,
synes oss olämpligt att nu förelägga Bankofullmäktige uppgörandet af
en sådan plan, innan Riksdagen fattat beslut i hufvudfrågan, hvarföre
vi anse Utskottet hafva bort inskränka sig att hemställa,
det de vid innevarande riksdag väckta motioner
om inrättande af nya afdelningskontor icke må för
närvarande bifallas.»
af Herr Ekenman; och
af Herrar Ola Månsson, J. Andersson och Gunnar Eriksson: »Vid
behandling i Utskottet af väckta förslag om inrättande af nya afdelningskontor
för Riksbanken, hafva vi biträdt Herrar Bankofullmäktiges alternativa
förslag att inrätta ett i Jönköping och ett i Hernösand; men då
denna vår mening af Utskottet afstyrkts, hafva vi i den slutliga vote
Bih.
tiU Riksd. Prof. 1884. 6 Samt. 1 Afd. 7 Höft. 3
18
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.
ringen emellan rent afslag på de många väckta motionerna och Utskottets
förslag om skrifvelse till Herrar Bankofullmäktige om närmare utredning
af frågan, hellre än att medverka till ett rent afslag, biträdt
det nu föreliggande. Men då man tänker sig, att de enskilda bankerna
på en mängd olika platser inom vårt land drifva bankrörelse, och Riksbanken,
med jemförelsevis rika tillgångar, på endast åtta ställen, så, för
att förebygga misstanke, att då de enskilda, nästan ostörda af täflan vid
upp- och utlåning, kunde någon gång bedrifva denna rörelse något hårdhändt,
är det som vi för vår del tro, att äfven af den anledningen Riksdagen
borde, så fort omständigheterna medgifva, besluta, att ett afdelningskontor
för Riksbanken i hvarje rikets län inrättades, och att tvenne
sådana kunde redan nu beslutas utan rubbning af Riksbankens egentliga
ändamål och tidsenliga förvaltning bevisas dermed, att det vexlingsförskott,
som vid indragning af de enskilda bankernas femkronosedlar
då dem lemnades för spridning af Riksbankens likstälda sedelvalör i den
allmänna rörelsen och hvilket förskott kan uppgå till 14,000,000 kronor, vid
detta års utgång skall vara inbetaldt. Hvilket är nu det bästa för Riksbankens
inkomster och den stora allmänhetens behof i landsorterna: att
dessa medel skrinläggas eller att de genom inrättande af tvenne afdelningskontor
göras tillgängliga för allmänna rörelsen och på samma gång vinstgifvande
för Riksbanken? Vi tro det senare och önska, att Riksdagens
beslut måtte affattas i öfverensstämmelse dermed».
Ordföranden Herr Friherre Äkerhielm samt Herr Falk hafva anmält,
att de varit hindrade deltaga i ärendets slutliga behandling inom Utskottet,
Herr Friherre Äkerhielm på grund af sjukdom och Herr Falk
till följd af ett offentligt uppdrag; hvarjemte Herr P. Olsson ville hafva
antecknadt, att han ej närvarit vid ärendets handläggning inom Utskottet.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri, 1884.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.