Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare af delning skontor af Riksbanken.

1884-04-29 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1884:13, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare af delning skontor af Riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Biksd. Kansli den 29 April 1884, kl. 8 . in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare

af delning skontor af Riksbanken.

Uti sex särskilda, till utlåtande af Banko-Utskottet hänvisade motioner,

väckta en inom Första och fem inom Andra Kammaren, hafva förslag

framstälts om inrättande af nya afdelningskontor utaf Riksbanken.

Af motionärerne hafva två yrkat anläggande af ett sådant kontor i

Jönköping, nemligen:

Herr Söderberg, som i motion N:o 42 i Första Kammaren anhållit,

det Riksdagen må besluta:

»l:o att i staden Jönköping skall från och med 1885 års början, eller

så fort ske kan, inrättas ett afdelningskontor af Riksbanken, afsedt för

enahanda slags rörelse, som i Riksbankens öfriga afdelningskontor drifves;

2:o att det må ankomma på fullmäktige i Riksbanken att till vexeldiskontering,

utlåning och kassakreditivrörelse anvisa de belopp, fullmäktige

må finna lämpliga;

3:o att fullmäktige tillsvidare och intilldess Riksdagen annorlunda

beslutar må bemyndigas ej mindre att bestämma, af huru stort antal

ledamöter Styrelsen för afdelningskontoret skall utgöras, än äfven att

utse dessa ledamöter, förordna om Styrelsens verksamhet och sättet för

dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för Styrelsen, äfvensom besluta

om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga

alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande så fort ske

kan; och

4:o att, om förberörda förslag bifalles, Banko-Utskottet måtte uppgöra

förslag till nödiga ändringar i bankoreglementet och bestämma

gränserna för nu föreslagna afdelningskontors verksamhetsområde»; och

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 6 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Herr J. A. Ericsson, som i motion N:o 121 i Andra Kammaren

hemstält:

»att Riksdagen måtte från och med 1885 års början besluta inrättandet

af ett Riksbankens afdelningskontor i Jönköping för det område

och under de vilkor och bestämmelser, som bankofullmäktige och BankoUtskottet

finna lämpliga föreslå».

De fyra öfriga motionärerne, samtlige tillhörande Andra Kammaren,

hafva hemstält:

Herr A. Johansson i Löfåsen i motion N:o 118:

»att Riksdagen måtte besluta om inrättande af ett Riksbankens

afdelningskontor i Mariestad under samma vilkor, som gälla för öfriga

Riksbankens afdelningskontor»;

Herrar Carl Johanson, A. Hansson och S. M. Olsson i motion N:o 127:

»att Riksdagen måtte besluta det ett Riksbankens afdelningskontor

inrättas för Kopparbergs län i Falun, med vilkor och bestämmelser, som

Banko-Utskottet, dit denna motion torde remitteras, finner lämpligt

föreslå»;

Herr S. F. Norden i motion N:o 129:

»det Riksdagen beslutar inrättande af ett afdelningskontor i Borås

eller Ulricehamn»; och

Herr A. Gumcelius i motion N:o 138:

»att om riden anses vara inne att i år besluta inrättande af nya

afdelningskontor af Riksbanken, ett sådant måtte förläggas i Örebro län».

Genom utdrag af Banko-Utskottets protokoll den 1 sistlidne Februari

anmodade att öfver berörda motioner afgifva utlåtande erinrade fullmäktige

i skrifvelse till Utskottet af den 29 i nämnda månad, hurusom

vid behandling hos Banko-Utskottet så väl vid 1882 som vid 1883 års

riksdag af väckta motioner om inrättande af afdelningskontor utaf Riksbanken

Utskottet dels fäste Riksdagens uppmärksamhet derå, att en

komité blifvit af Kongl. Maj:t tillsatt med uppdrag att afgifva yttrande

och förslag ej mindre i fråga om ny lag för enskilda banker med rätt

att utgifva egna sedlar, än ock angående de förändringar, hvilka kunde

finnas böra med Riksbanken vidtagas i händelse en större eller mindre

inskränkning skulle komma att ske i den sedelutgifningsrätt, som tillkommer

enskild bank, dels ock med anledning af detta förhållande framhöll,

att först sedan det förslag, denna komité hade att i ärendet afgifva,

blifvit vederbörligen pröfvadt, samt den ställning Riksbanken och de

enskilda sedelutgifvande bankerna komme att intaga till den allmänna

rörelsen sålunda blifvit för framtiden bestämd, tiden vore inne att fatta

beslut i fråga om Riksbankens vidare utgrening genom afdelningskontor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

och då de omständigheter, som sålunda föranledde Utskottet att afstyrka

de sagda år väckta motionerna, hvilka ock af Riksdagen förklarades ej

föranleda någon dess åtgärd, enligt fullmäktiges åsigt fortfarande vore

för handen, funno sig fullmäktige deruti ega fullgiltig anledning hemställa,

det Banko-Utskottet måtte hos Riksdagen föreslå, att de nu väckta

ofvan omförmälda motionerna icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Enligt ett detta fullmäktiges utlåtande bifogadt utdrag af deras

protokoll den 29 sistlidne Februari hade vid ärendets behandling en af

fullmäktige, Herr Liss Olof Larsson, varit af skiljaktig mening och i

sådant hänseende anfört, att då det skäl, på grund hvaraf fullmäktige

under de nästförflutna riksdagarne afstyrkt bifall till då väckta motioner

om inrättande af nya riksbankskontor med detta års utgång försvunne,

enär Riksbankens skyldighet att tillhandahålla de enskilda bankerna så

kalladt vexlingsförskott då upphörde, samt då fullmäktige jemväl förklarat,

att ytterligare anläggande af sådana kontor borde föregås af en

efter allmängiltiga grunder uppgjord plan, efter hvilken afdelningskontor

skulle upprättas och hvilket område, som borde tilläggas hvarje kontor,

ansåg bemälde fullmäktig, att fullmäktige nu bort uppgöra och för Utskottet

framlägga en sådan plan, och detta desto hellre, som bankkomiténs

numera afgifna förslag i afseende å bankväsendet, i fall förslaget

blefve antaget, hvarken syntes göra nya afdelningskontor mindre

behöfliga eller lägga något hinder i vägen för sådana nya kontors inrättande

; hvarjemte fullmäktiges ordförande, Herr Grefve Lewenhaupt, med

erinran om de skäl, hvilka i anledning af väckta motioner om nya

afdelningskontor af fullmäktige i deras yttrande till Banko-Utskottet vid

1882 och 1883 årens riksdagar anförts i fråga om uppgörande af plan

för inrättande af dylika afdelningskontor, åberopade ett af honom i

omförmälda hänseende uppgjordt och vid fullmäktiges förenämnda skrifvelse

i ämnet fogadt förslag, enligt hvilket Vermlands län skulle skiljas

från Riksbankens hufvudkontor och förenas med afdelningskontoret i

Göteborg, samt i öfrigt sex nya kontor af Riksbanken under åren 1885,

1886 och 1887 i nedan omförmälda ordning anordnas, nemligen:

i Venersborg för Elfsborgs och Skaraborgs län,

i Falun för Stora Kopparbergs län,

i Hernösand för Vesternorrlands län,

i Kalmar för Kalmar län,

i Linköping för Östergötlands län och

i Örebro för Örebro län.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Efter föredragning af handlingarne och öfverläggning i ämnet beslöt

Utskottet den 17 sistlidne Mars, att den sålunda genom sagda utdrag af

fullmäktiges protokoll Utskottet tillhandakomna, af fullmäktiges ordförande,

i egenskap af deputerad för den inre förvaltningen, uppgjorda

plan, hvaröfver fullmäktige ej utlåtit sig, skulle till fullmäktige öfverlemnas

med anmodan till dem att pröfva och behandla densamma samt

med yttrande deröfver och eget förslag i ärendet till Utskottet inkomma.

1 anledning häraf fick Utskottet den 19 innevarande April från fullmäktige

emottaga:

o o

l:o en så lydande skrifvelse:

»Genom utdrag af protokollet för den 17 nästlidne Mars har BankoUtskottet

anmodat fullmäktige att pröfva och behandla en af fullmäktiges

ordförande, i egenskap af deputerad för den inre förvaltningen,

lemnad utredning med förslag och plan i och för anordnandet af åtskilliga

afdelningskontor af Riksbanken samt att med yttrande deröfver och

eget förslag i ärendet till Utskottet inkomma.

Vid besvarandet af denna remiss tillåta sig fullmäktige till en

början erinra, att, då fullmäktiges under den 29 sistlidne Februari gjorda

afstyrkande af åtskilliga vid innevarande riksdag väckta motioner rörande

inrättandet af nya afdelningskontor väsentligen grundade sig på

Banko-Utskottets uttalande vid närmast föregående riksdagar att först,

sedan det af bankkomitén utarbetade och till Kongl. Maj:t afgifna förslag

blifvit vederbörligen pröfvadt samt den ställning Riksbanken och de enskilda

bankerna komme att intaga till den allmänna rörelsen blifvit för

framtiden bestämd, tiden vore inne att fatta beslut om Riksbankens vidare

utgrening genom afdelningskontor, så hade fullmäktige äfven häruti

anledning att då icke till närmare pröfning upptaga det af fullmäktiges

ordförande väckta förslaget.

Då fullmäktige nu emellertid till följd af Utskottets remiss öfvergå

till granskning af nämnda förslag, så torde först böra erinras, att detsamma

väl egentligen ej är att betrakta såsom innefattande en allmän

plan i nämnda hänseende utan blott såsom ett förslag till dels vissa

jeinkningar i området för ett af de äldre afdelningskontoren, dels inrättandet

af åtskilliga nya sådana.

I detta förslag, såsom allmän plan, saknas nemligen den föregående

utredning om den ekonomiska och den industriella ställningen jemte

förut befintliga lånetillfällen samt det deraf beroende behofvet af omsättningsmedel

inom de särskilda orterna, hvarpå en sådan plan väl i

väsentlig mån bör grundas, och hvilken utredning jemväl af Utskottet

vid ärendets föregående behandling ansetts vara af nöden. Men äfven

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

en annan vigtig fråga står härmed i nära sammanhang. Innan en vidare

utgrening af Riksbanken genom afdelningskontor eger ruin, åtminstone i

någon betydligare omfattning, synes den frågan böra tagas i ompröfning,

huruvida ej eu förändring i nu stadgade grunder för afdelningskontorens

verksamhet bör genomföras. Det är otvifvelaktigt att de för smärre

distrikt inrättade och med mindre lånefonder utrustade afdelningskontoren

hafva sin största betydelse och utöfva sin mest gagnande verksamhet

för den mindre industrien och de mindre jordbrukarne, hvaremot

det torde vara helt annorlunda, hvad beträffar den stora rörelsen,

e,när det ligger i sakens natur att den icke kan på samma sätt och i

lika grad betjenas af ett dylikt afdelningskontor som af hufvudkontoret.

Nu föreskrifves i § 25 af Bankoreglementet att endast lån och kreditiv

mot realsäkerhet ''kunna erhållas utan afseende å distriktindelningen.

Skulle ett mindre afdelningskontor inrättas inom en provins eller ett

område med stora industriella anläggningar, komma således dessa gent

emot Riksbanken att, med undantag allenast för lån eller kreditiv mot

säkerhet af nyss åberopade beskaffenhet, under nuvarande förhållanden

blifva utestängda från hufvudkontoret och inskränkta till afdelningskontoret,

af hvilken anordning de säkerligen i de flesta fall ej skulle

skörda fördelar. Förändrades deremot Riksbankens lånerörelse i sådant

syfte, att hufvudkontoret, oberoende af distriktindelningen, hade. den

större lånerörelsen i sin hand, under det att bestyret med afbetalningslån

och den mindre rörelsen öfverlemnades åt afdelningskontoren, så

skulle enligt fullmäktiges uppfattning väsentliga fördelar vinnas. Styrelsen

för hufvudkontoret borde då kunna bättre än eljest med sin uppmärksamhet

följa den stora penningrörelsen och under närmare aktgifvande

på lånebehofven för den större industrien äfven kraftigare

understödja densamma. Genom en sådan anordning skulle äfven i ej

ringa män förebyggas den splittring,^ Riksbankens krafter, som genom

ett större antal afdelningskontor eljest med skäl kan»vara att befara,

och som i tider af ekonomisk färlägenhet otvifvelaktigt skulle verka

förlamande på Riksbankens förmåga att kraftigt ingripa. Klart synes

äfven att genom den ifrågasatta förändringen i afdelningskontorens

verksamhet betänkligheterna mot inrättandet af flere dylika skulle till

väsentlig del undanrödjas.

Men att deremot redan nu och utan ledning af en förut uppgjord,.

på ofvan angifna grunder hyflande allmän plan och utan vidtagande af

ändringar i antydd rigtning i afdelningskontorens verksamhet upprätta

nya sådana, anse fullmäktige vara förenadt med olägenheter för Riksbanken,

som ej motsvaras af gagnet och derför helst för närvarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

böra afböjas. Skulle emellertid Utskottet finna skäl att redan till innevarande

Riksdag hemställa om nya afdelningskontors »öppnande, så anse

fullmäktige att förslaget åtminstone bör inskränkas-till ett eller allra

högst två och detta eller dessa förläggas till orter der, så vidt nu kan

förutses, sådana kontor under alla förhållanden kunna inrättas, utan att

störande inverka på eller försvåra en allmän plans uppgörande.

Under förutsättning att dylikt förslag till innevarande Riksdag kommer

att afgifvas, synes fullmäktige att, i enlighet med det af fullmäktiges

ordförande afgifna förslag, Skaraborgs läns skiljande från afdelningskontoret

i Göteborg väl betingas deraf att sistnämnda afdelningskontor

torde behöfva någon minskning i det slag af lånetransaktioner, som

mest förekomma från landsorterna. Arten af de förbindelser, som från

Jönköpings län ega rum med hufvudkontoret, hafva hittills hufvudsakligen

varit af beskaffenhet att väl lämpa sig för ett afdelningskontors

verksamhet äfven med den inskränkning deruti, som ofvan blifvit antydd,

och då härtill kommer att så väl från detta som från Skaraborgs

län upprepade framställningar gjorts om erhållandet af afdelningskontor,

hemställa fullmäktige, att, om förslag nu skall göras, det måtte i första

rummet afse ett gemensamt afdelningskontor för Jönköpings och Skaraborgs

län, och torde detsamma lämpligast förläggas till staden Jönköping

såsom dels residensstad, dels egande den lifligaste rörelsen inom

det föreslagna distriktet och hvarest det torde vara lättast att erhålla

lämpliga ledamöter i styrelsen, hvarjemte Jönköping endast ligger några

få kilometer från gränsen mot Skaraborgs län.

I andra rummet torde böra förekomma ett afdelningskontor, förlagdt

i Hernösand eller Sundsvall för Vesternorrlands län, eller i Falun

för Stora Kopparbergs län, båda dessa områden i anseende till aflägsenheten

från hufvudkontoret; hvaremot fullmäktige, med hänsyn till angelägenheten

af en föregående utredning, anse sig böra bestämdt afstyrka

anläggande af öfriga i fullmäktiges ordförandes förslag upptagna afdelningskontor.

Slutligen få fullmäktige hemställa, att, för den händelse nya afdelningskontors

anläggande vid innevarande riksdag beslutes, fullmäktige

i afseende härå måtte erhålla liknande uppdrag och bemyndigande som

de, hvilka meddelades vid upprättandet af afdelningskontoren i Östersund

och Vexiö.

Utdrag af fullmäktiges protokoll, innefattande de i ärendet afgifna

skiljaktiga meningar, bifogas»; och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

7

2:o ett utdrag af fullmäktiges protokoll för den 17 innevarande

månad, utvisande dels att fullmäktiges ordförande vid ofvanupptagna

skrifvelses justering anmält, det han i afseende å åtskilliga delar af den

i utlåtandet förekommande motivering vore af skiljaktig mening, dels

ock att fullmäktiges vice ordförande, Herr f. d. Statsrådet Ehrenheim,

med hvilken Herrar Doktor Arnberg och Rektor Törnebladh instämt,

förklarat sig ej dela fullmäktiges pluralitets åsigter, utan vilja att utlåtandet

bort hafva affattats sålunda:

»Genom utdrag af protokollet för den 17 innevarande Mars har

Banko-Utskottet anmodat fullmäktige att pröfva och behandla den af

fullmäktiges ordförande i egenskap af deputerad för den inre förvaltningen

uppgjorda plan i och för anordnande af afdelningskontor af

Riksbanken i åtskilliga städer samt att med yttrande deröfver och eget

förslag i ärendet till Utskottet inkomma.

Med anledning häraf får jag till en början fästa uppmärksamheten

derpå, att sjelfva hufvudfrågan, eller den om det i allmänhet är lämpligt

att under nuvarande förhållanden inrätta flere afdelningskontor af Riksbanken,

måste betraktas från synpunkten dels af allmänna rörelsens

behof och dels af det inflytande ett sådant utvidgande af Riksbankens

verksamhet har på Riksbanken.

I förra afseendet erinrar jag att, på sätt bilagda från Kongl. Finansdepartementet

erhållna uppgift litt. A utvisar, för närvarande flnnas i

riket 27 sedelutgifvande enskilda banker med 145 afdelningskontor samt

18 aktiebanker med 6 afdelningskontor å andra platser än hufvudkontoret,

hvarförutom, enligt bankokomiténs tabeller vid 1881 års slut,

funnos 15 solidariska folkbanker, deraf likväl en sedermera upphört.

Då härtill kommer att åtskilliga penningförvaltande inrättningar

äfvensom sparbankerna drifva äfven annan lånerörelse än fastighetsbelåning,

samt att Riksbanken har utom hufvudkontoret sex afdelningskontor,

synas lånetillfällena i vårt land, likasom de beqvämligheter för

penningrörelsen, som bankerna bereda, vara så omfattande i förhållande

till landets folkmängd och industri, att man väl kan ifrågasätta, om det

är af verkligt behof påkalladt, att de genom Riksdagens försorg än ytterligare

ökas, och det så mycket mera som af bilagda tabell litt. B inhemtas,

att inlåningsrörelsen vid Riksbankens nuvarande afdelningskontor

är ganska obetydlig, och att det således egentligen är den del af bankverksamheten,

som består i utlåning af egna tillgångar och egna sedlar,

som dessa kontor idka. På Riksbanken kommer, så länge de enskilda

bankerna hafva en så vidsträckt sedelutgifningsrätt som nu, inrättandet

af flera afdelningskontor med den förbindelse till ytterligare utlåning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

som deraf följer, att medföra den verkan, att dess i låneväg ytterligare

utlemnade sedlar i vidsträckt mån utbytas emot enskilda banksedlar och

frigöras ur rörelsen för att presenteras i banken för erhållande af sådan

valuta, hvarmed liqvider i utlandet kunna verkställas, och att Riksbankens

förbindelse att emot sina sedlar tillhandahålla sådan valuta icke

kan fullgöras utan ökade kostnader och utomordentliga åtgärder, äfven

om egentliga svårigheter ej uppstå. Möjligheten för Riksbanken att öka

och bevara sitt förråd af sådana obligationer och statspapper, som städse

kunna i utlandet användas, och som utgöra Riksbankens egentliga kassareserv,

minskas också derigenom, likasom äfven Riksbankens förmåga att

under ogynsamma penningtider lemna rörelsen det stöd, den då behöfver

från Riksbanken, hvilken förmåga väsentligen beror derpå att de dagliga,

ständigt återkommande anspråken på Riksbanken ej allt för långt utsträckas.

Mången torde väl vara benägen att anse den hjelp, som under

sådana tider kommer enskilda penninginrättningar till godo från Riksbanken

genom lån eller rediskontering af vexlar, egentligen vara till

nytta för dessa inrättningar, men så är icke förhållandet, ty den enskilda

penninginrättningen sättes derigenom i tillfälle att mindre än eljest

anstränga sina låntagare, och om äfven dessa få betala en något högre

ränta än vid direkt upplåning i Riksbanken, är denna uppoffring likväl

vida mindre än den som äfventyras, om medel ej kunna anskaffas utan

genom ogynsamma realisationer af varor och effekter eller ännu mera

förlustbringande åtgärder. Banken å sin sida får i penninginrättningens

förbindelser en ytterligare säkerhet emot förlust och kan derigenom

lemna penningar på en lånehandling, som Riksbanken icke skulle hafva

varit villig att direkt belåna.

De vexlingar i beloppet af Riksbankens vid hvarje års slut utelöpande

sedlar äfvensom i Riksbankens vinst, som inträffat under tiden

från och med 1867 eller fem år före inrättandet af lånekontoret i Luleå

och till och med 1883, inhemtas af bilagda tabell litt. C.

Då Riksbankens kapitalförmögenhet genom upplagd vinst under

tiden högst betydligt ökats och en ökad behållning deraf måste vara en

följd, så torde man af tabellens vexlande siffror vara berättigad att

draga den slutsats, att inrättandet af afdelningskontoren i Luleå, Östersund

och Vexiö icke haft någon bestämd inverkan på bankens vinst

likasom icke heller å beloppet af dess utelöpande sedlar. Om sådana

bestämmelser träffas i afseende på de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt,

att en del af dessa banker upphöra eller nödgas i någon väsentligare

mån minska sin rörelse, inträder visserligen en förbindelse för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

9

Riksdagen att genom Riksbanken lemna den allmänna rörelsen ersättning,

likasom olägenheterna för Riksbanken af en ovilkorlig utvidgning af sin

rörelse minskas äfven om den enskilda sedelutgifningsrätten begränsas

och ordnas på ett sätt, som inskränker densamma, utan att störande

ingripa i den enskilda bankverksamheten, men under nuvarande förhållanden

anser jag mig, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt, sakna

skäl att tillstyrka inrättandet af ytterligare afdelningskontor af Riksbanken.

Sådana kontor med små distrikt och följaktligen äfven små

fonder kunna ej heller väl betjena den stora industrien, utan förutsätter

systemets vidsträckta tillämpning en förändring af 33 § 2 mom. i Bankoreglementet.

Fullmäktiges vid detta ärendes föregående behandling uttalade åsigt,

att med uppgörande af plan för inrättande af afdelningskontor borde

anstå tills senaste bankkorniténs förslag blifvit pröfvadt, ansåg jag innebära

jemväl ett yttrande om Herr Ordförandens framställning, men då

Banko-Utskottets förnyade remiss synes mig innebära ett åliggande att,

utan afseende på den åsigt fullmäktige hysa i hufvudfrågan eller om

afdelningskontor för närvarande böra inrättas eller ej, ingå i pröfning

af det ena eller andra afdelningskontorets relativa lämplighet, får jag,

för den händelse Banko-Utskottet anser, att afdelningskontor, utan afvaktan

af möjligen blifvande ändringar i banklagstiftningen, böra inrättas,

för min del instämma i det yttrande, som fullmäktiges pluralitet

i detta afseende meddelat.»

De i sistberörda reservation omförmälda bilagorna litt. A B och C

voro af följande lydelse:

Litt. A.

Ystad.

Helsingborg.

Cimbrishamn.

Christianstad.

Landskrona.

Lund.

Trelleborg.

l^ngelholm.

Aby (Åsbo härad).

Skånes Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Malmö.

Afdelningskontor:

Hörby (Frosta härad).

Eslöf, köping.

Sölvesborg.

Carlshamn.

Yexiö.

Höganäs (Luggude härad).

Stockholm.

o

Amål.

Arvika.

Vermlands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Carlstad.

Afdelningskontor:

Bill. till Riksd. Prof. 1884. G Sami. 1 Afd. 7 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Sunne.

Uddeholm.

Filipstad.

Kopparbergs Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Falun.

Afdelning skontor:

Smedjebacken.

Hedetnora.

Mora.

Borlänge.

Östergötlands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Linköping.

Af delning skontor:

Söderköping.

Ekesjö.

Mjölby.

Säfsjö.

Tranås.

Vadstena.

Kisa.

Skenninge.

Smålands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Jönköping.

Af delning skontor :

Vexiö.

Vestervik.

Carlskrona.

Ekesjö.

Oskarshamn.

Hvetlanda.

Grenna.

Ljungby.

Vernamo.

Örebro Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Örebro.

Afdelning skontor:

Nora.

Askersund.

Lindesberg.

Nya Kopparberget.

Carlskoga.

Mälareprovinsernas Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Vesterås.

Af delning skontor:

Upsala.

Arboga.

Eskilstuna.

Stockholm.

Nyköping.

Köping.

Sala.

Norberg.

Enköping.

Göteborgs Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Göteborg.

Af delning skontor:

Marstrand.

Borås.

Venersborg.

Kongsbacka.

Strömstad.

Stockholms Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Stockholm.

Af delning skonto r:

Södertelje.

Stockholm, Bazaren å Norrbro.

D:o Drottninggatan N:o 45.

D:o Arsenalsgatan N:o 2 B.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

11

Norrköpings Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Norrköping.

Af delning skontor:

Motala.

Finspong.

Borensberg.

Hallands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Halmstad.

Af delning skontor:

Varberg.

Falkenberg.

Laholm.

Sundsvalls Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Sundsvall.

Af delning skontor:

Östersund.

Hudiksvall.

Stockholm.

Torp. _

Örnsköldsvik.

Christianstads Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Christianstad.

Afdelningskontor:

Carlshamn.

Ronneby.

Ystad.

Hessleholm.

Malmö.

Carlskrona.

Elmhult.

Helsingborg.

Vislanda.

Ousby.

Vissefjerda.

Lund.

Enskilda Banken i Venersborg.

Hufvudkontor: Venersborg.

Af delning skontor:

Alingsås.

Ulricehamn.

Uddevalla.

Trollhättan.

Skaraborgs läns Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Sköfde.

Af delning skontor:

Falköping.

Skara.

Lidköping.

Mariestad.

Vara.

Töreboda.

Carlsborg.

Hjo.

Gefleborgs Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Gefle.

Afdelning skontor:

Söderhamn.

Bollnäs.

Uplands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Upsala.

Af delning skontor:

Norrtelje.

Enköping.

Sala.

östhammar.

Ludvika.

Vesterås.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Vesterbottens Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Umeå.

Afdelning skontor:

Skellefteå.

Piteå.

Luleå.

Haparanda.

Nordmaling.

Christinehamns Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Christinehamn.

Af delning skontor:

Filipstad.

Fredriksbergs bruk.

Råda by.

Borås Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Borås.

Afdelninq skontor:

Rinna.

Grästorp.

Ulricehamn.

Södermanlands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Nyköping.

Afdelning skontor:

Eskilstuna.

Strengnäs.

Mariefred.

Asen i Vingåker.

Malmköping.

Gnesta.

Calmar Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Calmar.

Af delning skontor:

Vestervik.

Vimmerby.

Borgholm.

Oskarshamn.

Mönsterås.

Valdemarsvik.

Gamleby.

Mörbylånga.

Nybro.

Bohusläns Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Uddevalla.

Afdelning skontor.

Lysekil.

Gotlands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Visby.

Hernösands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Hernösand.

Afdelningskontor:

Örnsköldsvik.

Sollefteå.

Nyland.

Skellefteå.

Helsinglands Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Söderhamn.

Afdelningskontor:

Hudiksvall.

Bollnäs.

Ljusdal.

Gefle (kommissionskontor).

Oskarshamns Enskilda Bank.

Hufvudkontor: Oskarshamn.

Afdelningskontor:

Calmar.

Målilla,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

13

Askersund. Kreditaktiebolaget i Sundsvall.

Nässjö. Hufvudkontor: Sundsvall.

Skandinaviska Kredit-aktie-bolaget

Hufvudkontor: Göteborg.

'' Aktiebolaget Göteborgs Köpmansbank.

Af delning skontor.

Stockholm.

Norrköping.

Industri-kredit-aktiebolaget i

Stockholm.

Hufvudkontor: Stockholm.

Afdelningskontor:

Stockholm, Norrmalm.

Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolag.

Hufvudkontor: Stockholm.

Afdelningskontor:

Carlstad.

Stockholm, Norrmalmsgatan N:o 1

Hufvudkontor: Göteborg.

Aktiebolaget Sundsvalls Handelsbank.

Hufvudkontor: Sundsvall.

Afdelningskontor: Östersund.

Aktiebolaget Stockholms Folkbank.

Hufvudkontor: Stockholm.

Afdelningskontor: Stockholm.

Aktiebolaget Göteborgs Folkbank.

Hufvudkontor: Göteborg.

Aktiebolaget Norrköpings Folkbank.

Aktiebolaget Stockholms

Handelsbank.

Hufvudkontor: Stockholm.

Afdelningskontor:

Stockholm, Södermalm.

D:o Norrmalm.

D:o Ladugårdslandet.

Jönköping.

Aktiebolaget Gefle Bank.

Hufvudkontor: Gefle.

Aktiebolaget Blekinge Bank.

Hufvudkontor: Carlskrona.

Hufvudkontor: Norrköping.

Aktiebolaget Jemtlands Folkbank.

Hufvudkontor: Östersund.

Aktiebolaget Stockholms Handtverksbank.

Hufvudkontor: Stockholm.

Afdelningskontor: Stockholm.

Aktiebolaget Mellersta Hallands

Folkbank.

Hufvudkontor: Sjönevad.

Afdelningskontor: Falkenberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Aktiebolaget Ulricehamns Folkbank.

Hufvudkontor: Ulricehamn.

Aktiebolaget Stockholms Tjenstemanna

Sparkassa.

Stockholm.

Aktiebolaget Falbygdens Folkbank.

Hufvudkontor: Falköping-ldanten.

Aktiebolaget Jönköpings Folkbank.

Hufvudkontor: Jönköping.

Den sistnämnda har ej trädt i

verksamhet.

Litt. B.

Innestående å deposition den 31 December 1883 vid:

Antal.

Summa.

Afdelningskontoret

i

Göteborg...............

........ 46

231,426:

83.

))

i

Malmö ..................

........ 9

59,300:

-.

))

i

Luleå.....................

........ 92

141,588:

59.

»

i

Vexiö....................

........ 9

8,473:

-.

»

i

Visby.....................

........ 10

33,183:

34.

»

i

Östersund ............

........ 75

107,998:

—.

Summa 241 581,969: 76

Innestående å upp- och afskrifning sräkningen den 31 December

1883 vid:

Antal.

Summa.

Afdelningskontoret

i Göteborg..............

........ 71

80,786: 76.

»

i Malmö ..................

......... Öl

70,871: 70.

»

i Luleå....................

......... 24

37,163: 81.

))

i Vexiö....................

......... 57

18,961: 74.

»

i Visby.....................

......... 82

7,060: 52.

))

i Östersund ............

......... 21

28,585: 36.

Summa 306 243,420: 89.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

15

Litt. C.

Utelöpande sedlar. Bankovinsten.

År

1867 den 31

December

26,178,638:

88.

1,995,647:

77.

))

1868

»

»

26,363,479:

95.

1,535,608:

23.

))

1869

))

»

26,914,378:

09.

1,642,930:

99.

»

1870

))

»

29,309,339:

46.

1,351,328:

25.

))

1871

))

»

31,213,195:

70.

1,424,214:

84.

»

1872*

))

»

45,254,662:

05.

1,523,861:

66.

))

1873

))

»

44,725,616:

71.

2,411,656:

59.

»

1874

»

»

40,565,966:

34.

2,501,534:

96.

))

1875

»

»

36,178,218:

30.

2,602,827:

39.

))

1876

))

»

30,079,115:

60.

1,820,691:

90.

»

1877

»

26,948,707:

41.

2,743,464:

91.

))

1878

))

»

26,902,616:

86.

2,622,833:

25.

»

1879

»

»

31,586,608:

85.

2,371,086:

14.

))

1880**

))

»

39,403,725:

67.

2,518,178:

39.

))

1881***

»

»

37,798,325:

46.

3,261,722:

52.

))

1882

»

»

37,380,309:

73.

2,637,605:

80.

))

1883

))

»

35,668,473:

30.

2,631,747:

09.

Riksbankens kapitalöfverskott uppgick den 31 December 1866 i rundt

tal till 33 millioner, deraf till Riksgäldskontor såsom statens andel i

Riksbankens vinst för 1865 och 1866 skulle utbetalas 3,300,000 kronor, och

den 31 December 1883 likaledes i rundt tal till 50 millioner, deraf

2,600,000 kronor skulle till Statskontoret utbetalas såsom statens andel

af 1882 och 1883 årens vinst.

Sedan de sålunda utaf fullmäktige afgifna yttrandena i denna fråga

kommit Utskottet till hända, har Utskottet förehaft ärendet till hufvudsaklig

pröfning, dervid, i enlighet med Utskottets fyrfaldiga gånger tillförene

uttalade åsigter, jemväl nu inom Utskottet framhållits önskvärdheten

af en fortgående utvidgning af Riksbankens verksamhet medelst

* inrättades afdelningskontoret i Luleå.

** » » i Östersund.

*** » »i Vexiö.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

inrättande af nya afdelningskontor i syfte att till fördel för så väl Riksbanken

som allmänheten i landets skilda delar underlätta och främja

handels- och affärsrörelsens förbindelser med Riksbanken på de billigare

lånevilkor densamma ofta i jemförelse med enskilda penninginrättningar

är i tillfälle erbjuda, samt för att bereda en ökad spridning inom landet

af lagligt betalningsmedel och en vidsträcktare användning af Riksbankens

lånetillgångar. Med afseende särskildt å det af bankkomitén nyligen

afgifna förslag till förändrad organisation af bankanstalterna i riket samt

den vidgade verksamhet i förhållande till allmänna penningrörelsen

som, enligt samma förslag, skulle Riksbanken tillkomma, har betydelsen

af nya kontors inrättande synts Utskottet desto mer påfallande, som

bankkomitén i sitt nyssnämnda förslag icke har något att i förevarande

hänseende förmäla, men klart är att, derest Riksbanken skall kunna

fullgöra de stegrade anspråk, som enligt samma förslag på honom ställas,

anstalter böra i god tid vidtagas för att medelst inrättande af afdelningskontor

och i öfrigt dertill sätta banken i stånd.

För ett fullt tillfredsställande och ändamålsenligt ordnande af denna

maktpåliggande angelägenhet hyser dock Utskottet nu, liksom tillförene,

den öfvertygelse, att hvarje vidare utveckling af Riksbanken medelst

inrättande af nya afdelningskontor bör föregås af en omsorgsfullt och

med full sakkännedom uppgjord plan i afseende å de orter inom riket,

hvarest med hänsyn till belägenhet, rörelsens behof, utsigt till fördel

för Riksbanken och andra inverkande omständigheter afdelningskontoren

må anses böra förläggas. Såsom af fullmäktiges förestående utlåtande

inhemtas, äro äfven de af samma åsigt, på samma gång de derförutom

för fortsatt utvidgning af Riksbankens verksamhet i orterna genom afdelningskontor

framhålla angelägenheten af en förändring i afseende å

grunderna för bankrörelsens drifvande derhän, att hufvudkontoret i viss

mån finge den större lånerörelsen i sin hand, under det att bestyret

med afbetalningslån och den mindre rörelsen öfverlemnades åt afdelningskontoren,

hvarförutom reservanterne ibland fullmäktige särskildt

antydt behofvet af en förändring i Riksbankens verksamhet så, att densamma

hufvudsakligen genom vinstgifvande upp- och utlåning af ledigt

kapital må kunna äfven vid sina afdelningskontor drifva en förmånligare

rörelse än hittills varit förhållandet.

Då fullständig utredning af alla dessa och öfriga dithörande förhållanden

samt uppgörande af en sådan plan, som här ofvan nämnts,

synes Utskottet böra föregå hvarje vidare beslut om nya afdelningskontors

inrättande, och då bestyret härmed tvifvels utan lär kunna med

största sakkännedom fullgöras af de Riksdagens förtroendemän, hvilka

s. 17 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

17

hafva Riksbankens styrelse och förvaltning sig anförtrodt, hemställer

Utskottet, det Riksdagen må besluta,

att ofvanomförmälda motioner om inrättande af

nya afdelningskontor för närvarande icke må bifallas,

men att fullmäktige i Riksbanken må anmodas att till

nästa riksdags början uppgöra förslag och plan för

ordnande af nya afdelningskontor af Riksbanken.

Stockholm den 29 April 1884.

På Banko-Utskottets vägnar:

I. LYTTKEN S.

Reservationer:

af Herrar Peyron, Grefve Hamilton, Robson, Söderhjelm, Nisser och

Huldt: »Då enligt vår tanke förslag och plan för inrättande af nya afdelningskontor

beror på, huru Riksbankens verksamhet i och för sig

och i förhållande till öfriga banker och allmänheten kommer att ordnas,

synes oss olämpligt att nu förelägga Bankofullmäktige uppgörandet af

en sådan plan, innan Riksdagen fattat beslut i hufvudfrågan, hvarföre

vi anse Utskottet hafva bort inskränka sig att hemställa,

det de vid innevarande riksdag väckta motioner

om inrättande af nya afdelningskontor icke må för

närvarande bifallas.»

af Herr Ekenman; och

af Herrar Ola Månsson, J. Andersson och Gunnar Eriksson: »Vid

behandling i Utskottet af väckta förslag om inrättande af nya afdelningskontor

för Riksbanken, hafva vi biträdt Herrar Bankofullmäktiges alternativa

förslag att inrätta ett i Jönköping och ett i Hernösand; men då

denna vår mening af Utskottet afstyrkts, hafva vi i den slutliga vote
Bih.

tiU Riksd. Prof. 1884. 6 Samt. 1 Afd. 7 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

ringen emellan rent afslag på de många väckta motionerna och Utskottets

förslag om skrifvelse till Herrar Bankofullmäktige om närmare utredning

af frågan, hellre än att medverka till ett rent afslag, biträdt

det nu föreliggande. Men då man tänker sig, att de enskilda bankerna

på en mängd olika platser inom vårt land drifva bankrörelse, och Riksbanken,

med jemförelsevis rika tillgångar, på endast åtta ställen, så, för

att förebygga misstanke, att då de enskilda, nästan ostörda af täflan vid

upp- och utlåning, kunde någon gång bedrifva denna rörelse något hårdhändt,

är det som vi för vår del tro, att äfven af den anledningen Riksdagen

borde, så fort omständigheterna medgifva, besluta, att ett afdelningskontor

för Riksbanken i hvarje rikets län inrättades, och att tvenne

sådana kunde redan nu beslutas utan rubbning af Riksbankens egentliga

ändamål och tidsenliga förvaltning bevisas dermed, att det vexlingsförskott,

som vid indragning af de enskilda bankernas femkronosedlar

då dem lemnades för spridning af Riksbankens likstälda sedelvalör i den

allmänna rörelsen och hvilket förskott kan uppgå till 14,000,000 kronor, vid

detta års utgång skall vara inbetaldt. Hvilket är nu det bästa för Riksbankens

inkomster och den stora allmänhetens behof i landsorterna: att

dessa medel skrinläggas eller att de genom inrättande af tvenne afdelningskontor

göras tillgängliga för allmänna rörelsen och på samma gång vinstgifvande

för Riksbanken? Vi tro det senare och önska, att Riksdagens

beslut måtte affattas i öfverensstämmelse dermed».

Ordföranden Herr Friherre Äkerhielm samt Herr Falk hafva anmält,

att de varit hindrade deltaga i ärendets slutliga behandling inom Utskottet,

Herr Friherre Äkerhielm på grund af sjukdom och Herr Falk

till följd af ett offentligt uppdrag; hvarjemte Herr P. Olsson ville hafva

antecknadt, att han ej närvarit vid ärendets handläggning inom Utskottet.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.