Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13

1884-05-09 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1884:18, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

N.o 18.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1884, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i fråga om ändringar i gällande reglemente för Riksbanken.

Sedan Banko-Utskottet numera genomgått det för Riksbankens

styrelse och förvaltning gällande reglemente samt jemväl förehaft till

ompröfning nedanomförmälda af Herr A. O. Wallenberg vid innevarande

riksdag väckta och till Banko-Utskottet hänvisade motioner om ändringar

i sagda reglemente, får Utskottet härmed i den af reglementets

nuvarande uppställning föranledda ordningsföljd till Riksdagen afgifva

utlåtande och förslag i följande till bankoreglementet hörande frågor.

Uti eu inom Första Kammaren väckt motion, N:o 28, har Herr

Wallenberg föreslagit, att såsom en följd af ett utaf honom likaledes

väckt förslag om grundfondens höjande från 35 till 40 millioner kronor

Riksbankens tillåtna sedelutgifningsrätt utöfver den metalliska kassan

och å utrikes ort stående medel må bestämmas till 40 millioner kronor.

Såsom af motiveringen till sagda förslag framgår, synes motionären

hafva utgått från det antagande, att Riksbankens af vissa kassatillgångar

obetäckta sedelutgifningsrätt blifvit bestämd i sådant direkt

samband med grundfonden, att båda städse skulle vara af samma storlek;

och har motionären i detta afseende sannolikt blifvit missledd af

den tillfälligheten, att så för närvarande är förhållandet. Enligt hvad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1lanko-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Fullmäktige i Riksbanken, i ärendet hörde, erinrat, hafva emellertid

Riksbankens grundfond och sedelutgifningsrätt alldeles icke varit stälda

i något sådant beroende af hvarandra, utan har så yäl den ena som den

andra af dem varit underkastad förändringar och fått tillväxa i den

mån å ena sidan Riksbankens egna ökade tillgångar dertill beredt tillfälle

och å den andra rörelsens behof påkallat.

På sätt Fullmäktige derjemte anfört synes det äfven ligga i sakens

egen rätt förstådda natur, att förändringar i sedelutgifningsrätten böra,

såsom hittills skett, ställas i samband med och göras beroende af icke

grundfondens, men väl inlösningsfondernas, d. v. s. metalliska kassans

storlek. Då sålunda det af motionären antagna kausalsammanhanget

mellan hans motioner om höjande af Riksbankens grundfond till 40

millioner kronor och bestämmande af sedelutgifningsrätten utöfver hvad

som skall såsom kassa anses till samma belopp icke i verkligheten

förefinnes och sålunda don af honom sjelf anförda grunden till det

senare förslaget bortfallit, hafva Fullmäktige ansett detsamma så mycket

hellre böra lemnas utan afseende, som någon höjning af Riksbankens

sedelutgifningsrätt icke är för närvarande af något behof påkallad och

under nuvarande förhållanden, så länge de enskilda bankerna åtnjuta

eu vidsträckt och ganska tänjbar rätt till utgifning af banksedlar, antagligen

icke skulle af Riksbanken kunna användas hvarken till fördel

för banken sjelf eller för allmänna rörelsen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då en dylik nominel

förhöjning af sedelutgifningsrätten skulle kunna befaras komma

att på Riksbanken ställa stegrade anspråk i låneväg, dem Riksbanken

icke skulle kunna tillmötesgå utan olägenhet eller utan våda för Riksbanken,

föranlåtes Utskottet hemställa,

Do

att Herr Wallenbergs nu ifrågavarande motion

må af Riksdagen afslås.

1 motion, N:o 30, i Första Kammaren har Herr Wallenberg tillstyrkt,

»att ur bankoreglementet måtte borttagas bestämmelsen derom,

att på folioräkning innestående medel skola anses och beräknas såsom

Riksbankens utelöpande banksedlar».

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 18.

5

I anledning häraf får Utskottet lika med Fullmäktige till en början

erinra, att bankoreglementet icke, såsom i motionen anföres, stadgar,

att på folioräkning innestående medel skola anses och beräknas

såsom Riksbankens utelöpande sedlar, men väl att de skola anses utgöra

en del af bankens sedelstock, hvilket stadgande står i sammanhang

med bestämmelserna i reglementets § 6 mom. 3, som åter fastställa

det belopp, hvarmed »sedelstocken» i sin helhet får öfverskrida

de s. k. kassatillgångarne.

I motionen anföres vidare, att de i Riksbanken på folioräkning

innestående medlen icke skulle förete någon häftig fluktuation i beloppen,

samt att ur sådan synpunkt denna Riksbankens skuld icke kunde anses

såsom en sedelskuld, änskönt den står till räkningshafvarens förfogande

vid anfordran. Tvärtemot detta motionärens förmenande utvisa

emellertid Riksbankens kassarapporter att folioräkningsmedlen i

Riksbanken allt emellanåt vexla med betydliga belopp från den ena månaden

till den andra. Sålunda utgjorde beloppet af dessa medel i

April månad nästlidet år 15,11 millioner kronor, men nedgick under närmast

följande månader så, att detsamma vid Juni månads utgång icke

besteg sig till mer än 5,3 millioner kronor, höll sig derefter under Juli,

Augusti och September månader vid närmare 7,» millioner kronor, men

hade vid Oktober månads slut ökats till 12 millioner kronor, från

hvilket belopp det dock redan vid derpå följande November månads

utgång nedgått till 8,4 millioner och utgjorde vid årsafslutningen fulla

11 millioner kronor. Orsaken till dessa kastningar i de på folioräkning

innestående medlens storlek är att söka deruti, att Statskontoret

och Riksgäldskontoret, hvilka verk äro de förnämsta räkningshafvarne,

ryckvis än uttaga, än insätta stora belopp å denna räkning. Med afseende

å detta förhållande och intill dess ändring derutinnan kan varda

vidtagen synes det Utskottet betänkligt att icke intaga folioräkningsmedlen

i beräkningen af bankens sedelstock, i följd hvaraf och då, på

sätt ofvan förmälts, Riksbanken under nuvarande förhållanden icke har

behof af eller kan med fördel använda den ökade sedelutgifningsrätt,

som genom bifall till motionen skulle varda Riksbanken beredd, och

deraf således icke kan hemtas anledning till borttagande eller ändring

i den ifrågavarande bestämmelsen, Utskottet hemställer,

2:o

att denna Herr Wallenbergs motion icke må

under nuvarande förhållanden af Riksdagen bifallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 18.,

Vidare har Herr Wallenberg i motion, N:o 29, inom Riksdagens

Första Kammare föreslagit, »det Riksdagen måtte besluta och låta i

bankoreglementet intaga en så lydande föreskrift: Riksbankens guldkassa,

bestående af in- och utländskt guldmynt samt guld i Riksbankens

eller myntverkets vård för Riksbankens räkning, må icke understiga

tio millioner kronor, utan att Fullmäktige vidtaga åtgärder till

guldkassans förstärkande.»

Anmodade att öfver denna motion afgifva utlåtande, hafva Fullmäktige

i Riksbanken anfört, hurusom, sedan efter senaste myntreforms

genomförande under flera år fortfarande starka tillströmningar i

Riksbankens kassor af gammalt silfvermynt, hvarigenom metalliska

kassan till ej obetjMande del kom att utgöras af silfver, numera syntes

hafva i det väsentligaste upphört och silfret blifvit från Riksbanken

åter försåldt, hade, såsom af bankens rapporter och öfversigter visade

sig, bankens metalliska kassa stadigt utgjorts af guld till fullt och för

närvarande vida utöfver den af motionären föreslagna proportionen

mot silfver. Förslaget kunde derföre visserligen icke sägas vara af

något egentligt behof påkalladt; men då det å andra sidan icke heller

kunde numera vålla de svårigheter eller olägenheter, som förut föranledt

dess afböjande, tvekade Fullmäktige icke att nu tillstyrka införande

i reglementet af ett stadgande i det af motionären antydda syftet,

hvarigenom blefve faststäld en regel, som väl kunde antagas lända till

ytterligare betryggande af sedelinvexliugens orubbade fortgång.

Med instämmande i hvad Fullmäktige sålunda anfört hemställer

Utskottet med anledning af Herr Wallenbergs nu omförmälda motion,

3:o

att § 13 i bankoreglementet må erhålla följande

förändrade lydelse:

Mom. 1. Riksbankens metalliska

kassa må icke bibehållas vid lägre

belopp än femton millioner kronor,

deraf minst 10 millioner kronor skola

utgöras af guld.

Mom. 2. Visar metalliska kassan

i sin helhet eller i afseende å den

stadgade tillgängen af guld benägen
-

Nuvarande lydelse:

Mom. 1. Riksbankens metalliska

kassa må icke bibehållas vid

lägre belopp än femton millioner

kronor.

Mom. 2. Visar metalliska kassan

benägenhet att nedgå till det här

ofvan bestämda minsta belopp af

femton millioner kronor, böra Full
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-TJtskottets Utlåtande N:o 18.

7

het att nedgå till här ofvan för mäktige i tid vidtaga de åtgärder

densamma bestämda minsta belopp, etc.

böra Fullmäktige etc. (lika med nuvarande

lydelsen).

Uti en inom Första Kammaren väckt motion, N:o 31, har Herr

Wallenberg föreslagit, “att Riksdagen behagade besluta och i bankoreglementet

låta intaga följande föreskrift:

l:o) att Riksbanken icke må taga folioafgift af dem, som önska

hos Riksbanken öppna folioräkning; och

2:o) att det skall stå en hvar fritt att hos Riksbanken öppna

folioräkning. “

Hvad härvid först beträffar motionärens framställning i fråga om

rätt för en hvar att hos Riksbanken öppna folioräkning, har Utskottet

lika med Fullmäktige, som blifvit i ärendet hörde, skolat erinra derom,

att enligt § 20 mom. 1 i bankoreglementet “af staten samt dess allmänna

verk och kassor, bolag, som drifva bankrörelse och andra, som

sädant önska, skall i Riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor

emottagas och å räkning föras penningar, under förbindelse för Riksbanken

att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen

innestår“. Då sålunda den af motionären ifrågastälda rättigheten

redan finnes eu hvar i bankoreglementet meddelad, hemställer Utskottet,

4:o

att hvad i punkten 2:o) af motionen blifvit föreslaget

icke må föranleda någon åtgärd.

Vidkommande härefter motionärens yrkande att Riksbanken icke

må tillåtas taga afgift för hållande af folioräkning, hafva Fullmäktige

i sitt till Utskottet afgifna yttrande i frågan dels erinrat att enligt

förenämnda § 20 i bankoreglementet sådan afgift för närvarande skall

till belopp, som Fullmäktige ega bestämma, erläggas af hvarje räkningshafvare,

med undantag af staten samt dess allmänna verk och kassor,

dels ock uttalat den åsigt, att en sådan afgift otvifvelaktigt har sitt

berättigande såsom en skälig, om ock ringa ersättning för det arbete,

som med dessa räkningar är förenadt samt såsom angifvande den rätta

synpunkten för folioräkningsrörelsen, som är att i Riksbanken emot
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 18.

taga i förvar andras medel. Då emellertid insättning i Riksbanken af

medel på folioräkning under de senare åren uteslutande egt rum af

statens verk samt af ett fåtal enskilda inrättningar och kassor, men

den af motionären ifrågasatta förändringen möjligen skulle kunna till

lättnad för rörelsen och omsättningen komma att befrämja förmedling

genom Riksbanken af liqvider mellan kassor och enskilde, hafva Fullmäktige

för vinnande af ett så gagneligt mål ansett borttagande af

den nu stadgade folioafgiften, hvilken för Riksbankens finanser icke

har någon betydelse, vara önskvärdt och hemstält om en dermed öfverensstämmande

förändrad lydelse af § 20 mom. 1 i bankoreglementet.

Och enär Utskottet vid detta ärendes behandling funnit sig, på

grund af hvad sålunda blifvit anfördt, böra det väckta förslaget understödja,

hemställer Utskottet lika med Fullmäktige,

5:o

att, med anledning af hvad Herr Wallenberg

uti sin nu ifrågavarande motion under punkten l:o)

härofvan föreslagit, § 20 mom. 1 i bankoreglementet

må erhålla följande förändrade lydelse:

Mom. 1. Af staten samt dess

allmänna verk och kassor, bolag,

som drifva bankrörelse, och andra

som sådant önska, skall i Riksbankens

så väl hufvud- som afdelningskontor

af gifts fritt emo Dagas och å

räkning föras penningar, under förbindelse

för Riksbanken att vid

anfordran tillhandahålla räkningsliafvaren

hvad å räkningen innestår.

För sålunda emottagna penningar

erlägger Riksbanken ej ränta.

Nuvarande lydelse:

Mom. 1. Af staten samt dess

allmänna verk och kassor, bolag,

som drifva bankrörelse, och andra

som sådant önska, skall i Riksbankens

så väl hufvud- som afdelningskontor

emottagas och å räkningföras

penningar, under förbindelse

för Riksbanken att vid anfordran

tillhandahålla räkningshafvaren

hvad å räkningen innestår; och

skola, med undantag af staten samt

dess allmänna verk och kassor,

öfriga räkningshafvare erlägga den

afgift för räkningens hållande, som

af Fullmäktige bestämmes.

För medel, som å dessa räkningar

innestå, erlägger Riksbanken

ej ränta.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 18. 9

I öfrigt har Utskottet fogat anstalt derom att vid blifvande tryckning

af reglementet det i noten till reglementets 4 § omförmälda beloppet

af Riksbankens reserverade medel från 2,386,991 kronor 23 öre

höjes med den af Riksbankens vinst för år 1883 för Riksbankens räkning

enligt innevarande Riksdags beslut behållna andelen 1,331,747

kronor 9 öre till 3,718,738 kronor 32 öre; hvilket Utskottet funnit sig

6:o

böra för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 9 Maj 1884.

På Banko-Utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Bih. till Riksd. Prof, 1884. G Sami. 1 Afd. 10 Bålt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1884:73 Skrifvelse till Konungen med reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten