Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 12

1884-04-25 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1884:12, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1

5T:© IS,

Ank. till Kiksd. Kansli den 25 April 1884, kl. I e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändring af 72 § Regeringsformen.

Regeringsformens 7.2 § innehåller, bland annat, den bestämmelsen,

att Riksdagen allena eger rätt att genom Riksbanken utgifva sedlar, som

för mynt i riket må erkännas. Likartadt stadgande förekommer jemväl i

lagen för Rikets Ständers bank den 1 Mars 1830. Herr Wallenberg har

genom en i Första Kammaren väckt, till IConstitutions-Utskottet hänvisad

motion, N:o 49, hemstält, att ifrågavarande bestämmelse borde ur Regeringsformen

utgå, samt föreslagit följande förändrade lydelse af 72 § i

sistnämnda lag:

»Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så

att den ostörd må förvaltas af de fullmägtige, Kamrarne dertill förordna,

efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller

vidare af Riksdagen göras kunna. Riksbankens sedlar skola, vid anfordran,

efter deras lydelse, af Riksbanken inlösas.»

Till stöd för sin hemställan har motionären framhållit, hurusom eu

bestämmelse sådan som den ifrågavarande vore enligt sin natur obehörig

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 3 Sami, f) Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 12.

och till sina verkningar förderflig. Särskild! vore dess borttagande ur

grundlagen nu af behofvet påkalladt, enär dermed en snar och vigtig lösning

af frågan om ordnandet af vårt bankväsende skulle främjas.

Såsom bekant har en efter anhållan af Riksdagen utaf Kongl. Maj:t

den 18 November 1881 tillsatt komité i enlighet med erhållet uppdrag

utarbetat förslag till förändrad organisation af bankanstalterna i riket,

hvilket förslag blifvit den 14 December nästlidet år till Kongl. Maj:t afgifvet.

Frågan om bankväsendets ordnande är alltså för närvarande under

Kongl. Majits pröfning, och förslag i ämnet torde komma att under den

närmaste framtiden af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtas. Vid sådant

förhållande torde Riksdagen ej handla välbetänkt, om den företoge sig att

nu pröfva befogenheten af den enstaka bestämmelse, motionen afser. Något

särskild! skäl att nu ingå i en dylik pröfning synes ej vara att hemta ur

hvad motionären anfört derom, att med vidtagande af den föreslagna lagförändringen

det förestående ordnandet af de till banklagstiftningen hörande

frågor kunde lyckligen befordras.

I enlighet härmed får Utskottet hemställa,

att Herr Wallenbergs förevarande motion ej måtte

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 April 1884.

På Utskottets vägnar:

Magnus Hallenborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.