Sök i Ratio Lex

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 16

1884-05-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1884:16, Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 16

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 16.

1

tf:© 16.

Ank. till Riksd. Kansli den 2 Maj 1884-, kl. 12 midd.

Konstitutions- Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändring af 6 jj Regeringsformen.

Till Utskottets behandling har öfverlemnats en inom Andra Kammaren

af Herr Grefve E. Sparre väckt motion, X:o 74, deri hemställes,

att Riksdagen för sin del måtte besluta den ändring i 6 § Regeringsformen,

att vid uppräknandet af cheferna för statsdepartementen måtte tillläggas:

en chef för departementet för landtbruket och öfriga näringar samt

allmänna arbeten, äfvensom att antalet af de så kallade konsultativa statsråden

måtte inskränkas till två.

Till stöd för sitt förslag har motionären hufvudsakligen anfört, hurusom

den massa olikartade ämnen, som tillhöra åtskilliga af våra statsdepartement

och särskildt Civildepartementet, försvårade, om icke omöjliggjorde,

ett fullt tillfredsställande utöfvande af chefsplatsen. Behandlingen

af den öfverhandtagande massan löpande ärenden gjorde det omöjligt för

departementschefen att sätta sig in i alla till departementet hörande skiljaktiga

ämnen på det sätt, att han kunde taga initiativ i dithörande frågor.

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 3 Sand, 11 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kamtitutiom-Utskottets Utlåtande N:o 16.

För genomförandet af reformer, i synnerhet på näringslifvets område, erfordrades

en man, som med öfvertygelsens värme, med sakkännedomens styrka,

med den praktiska blick, som väljer, och den beslutsamhet, som med fasthet

beträder den rätta vägen, förfäktade sina åsigter. Men sådant vore

omöjligt för den, som, nedtyngd af de löpande ärendena, endast kunde

undanstjäla några ögonblick af sin strängt anlitade tid för att egna någon

uppmärksamhet åt organisationsfrågor. Skulle näringarne kunna höjas från

sitt nuvarande aftynande tillstånd — och för sådant ändamål erfordrades

genomgripande åtgärder — så måste man söka åt dem förvärfva en målsman,

som förde deras talan inför tronen och i representationen, en hand,

som ledde tillämpningen af ett en gång antaget system.

Det ämne, livilket sålunda bragts å bane, har, såsom bekant, och

enligt hvad jemväl motionären erinrar, förut varit vid flera tillfällen föremål

för Riksdagens behandling. I afseende å gången af ärendets tidigare

handläggning kan Utskottet hänvisa till motionärens framställning och vill

till denna allenast foga, huru som frågan om inrättandet af ett nytt statsdepartement

förevarit, förutom vid de af motionären anmärkta tillfällen,

äfven vid 1875 års riksdag. Förslag förelåg då, framstäldt af enskild

motionär, om ett nytt departement för jordbruk och kommunikationer samt

om minskning af antalet konsultativa statsrådsledamöter till två. Utgången

blef vid nämnda riksdag enahanda som sedermera vid riksdagarne 1880

och 1881, så att, efter det Utskottet hemstält att ingen åtgärd måtte af

Riksdagen vidtagas, Kamrarne biträdde Utskottets hemställan.

Då vid de senare riksdagar, under kvilka ärendet varit före, Utskottet

funnit sig höra afstyrka hvarje Riksdagens åtgörande i saken, har sådant

hufvudsakligen berott på den uppfattningen hos Utskottet, att enligt ämnets

egen natur detsamma syntes rättast höra komma under Riksdagens behandling

efter framställning af Kongl. Maj:t. Samma åsigt har jemväl nu för

Utskottet varit bestämmande; motionärens framställning har ej kunnat föranleda

Utskottet att frånträda densamma.

Det synes Utskottet vara uppenbart, att en lagförändring sådan som

den föreslagna ej får bedömas uteslutande från synpunkten af näringarnas

möjliga behof utaf särskild omvårdnad. Förändringen måste, såsom i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 16. 3

vidsträckt omfattning ingripande i regeringens hela verksamhet, pröfvas

under noggrann hänsyn till regeringsarbetets inrättning öfver hufvud. Man

kunde eljest, för främjande af det i och för sig mycket beaktansvärda syftet

att gagna näringarna, komma att skapa en ordning, som från andra synpunkter

funnes sämre än den nu gällande. Ett tillförlitligt omdöme om

den föreslagna förändringens inverkan på regeringsarbete! i dess helhet erfordra)-

emellertid eu omfattande insigt i och öfverblick öfver det sätt,

hvarpå samma arbete är ordnadt, och då en dylik insigt ej kan hos Riksdagen

utan vidare förutsättas, så lärer för eu lagstiftning i den af motionären

förordade rigtning erfordras den ledning, hvilken allenast eu af Kongl.

Maj:t lemnad utredning förmår gifva.

Motionären anser visserligen, att allt hvad härutinnan kan vara erforderligt

redan föreligger i och genom de Kongl. propositioner, Indika

tidigare berört detta ämne. Enär vid 1868 års riksdag Kongl. Maj:t

hemstälde om eu lagförändring af väsentligen enahanda beskaffenhet som

den nu föreslagna, så skulle dermed vara behörigen intygadt, att en åtgärd,

sådan som den ifrågasatta, kan lämpligen vidtagas. Utskottet vill emellertid

häremot erinra, att efter år 1868 förhållanden tillkommit, hvilka göra

det tvifvelaktigt, huru vida förslaget, om det nu antoges, skulle kunna,

från synpunkten af regeringsarbetets ändamålsenliga ordnande, af Kongl.

Maj:t godkännas. Föreskriften, att af statsrådets tio ledamöter åtta skola

vara chefer för departement, innebar enligt den år 1868 gällande lagstiftning,

att alltid tvenne af statsrådets medlemmar skulle finnas tillgängliga

för det arbete, som man tänkt sig böra tillhöra de s. k. konsultativa

statsråden. I följd af nuvarande bestämmelser om statsministersembetet,

hvithet embete kan anförtros åt hvilken statsrådsledamot som helst, skulle

föreskriften ej längre ega en dylik betydelse. I de fall, då statsministern

ej vore chef för något departement — och hittills har förhållandet i allmänhet

varit sådant — skulle allenast en statsrådsmedlem blifva öfrig för

de funktioner, dem de konsultativa statsråden hafva att fylla. Men sådant

synes innebära ett öfvergifvande af den tanke, som förauledt bestämmelsen

i vår grundlag om statsråd utan departement, och till ett dylikt tillvägagående

torde Riksdagen sakna fog, så länge från regeringens sida intet

föranledande dertill gifvits.

Jemväl en annan omständighet är att i detta sammanhang uppmärksamma.

Kär vid 1874 års riksdag Utskottet afgaf utlåtande i ämnet

med anledning af då väckt motion, ansåg sig Utskottet kunna uttala, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions- Utskottets Utledande N:o 16.

Landt- och Sjöförsvarsdepartementen kunde utan olägenhet sammanslås till

ett. Genom vidtagande af en dylik åtgärd, om den verkligen är lämplig,

skulle naturligen motionärens syfte kunna främjas, utan att den arbetsorganisation,

som för närvarande gäller inom statsrådet, blefve till sina hufvudgrunder

rubbad. Departementenas antal likasom ock antalet af de konsultativa

statsrådsledamöterna blefve detsamma som nu. Huru vida tanken

på eu dylik sammanslagning är i sig rigtig, derom tilltror sig Utskottet ej

att fälla något bestämdt omdöme i saknad af den nödiga utredning, hvilken

allenast Kongl. Maj:t lärer kunna åvägabringa.

Frågan, huru det af motionären förordade syfte lämpligen må kunna

vinnas, sammanhänger enligt Utskottets uppfattning äfven med ett annat,

angående regeringsarbetets rätta anordning framstäldt spörsmål, hvars lösning

Eiksdagen ej är egnad att på egen hand företaga. Såsom bekant bar

länge framhållits såsom ett önskningsmål, att från regeringens handläggning

måtte skiljas sådana ärenden, hvilka vore af natur att kunna af andra

myndigheter afgöras. Vid innevarande riksdag har, på grund af en inom

Andra Kammaren väckt, af Tillfälligt Utskott handlagd motion, Andra Kammaren

för sin del beslutit, att Eiksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huruledes lämpligast

skall afhjelpas den ofta öfverklagade olägenhet, som härrör af den ständigt

växande mängden utaf sådana mål, som nu skola af Konungen i statsrådet

behandlas, samt derom till Eiksdagen framlägga förslag i sådana delar, der

Eiksdagens beslut erfordras eller eljest kan påkallas; och Första Kammaren

har att pröfva, huru vida den för sin del vill biträda hvad Andra Kammaren

sålunda beslutit. Det synes Utskottet, som vore frågan om regeringsarbetets

fördelning mellan särskilda departement för sin rätta pröfning beroende

äfven af frågan angående omfånget af detta arbete.

Utskottet torde i nu anmärkta förhållanden ega grundade skäl för sin

åsigt, att Eiksdagen i det föreliggande ämnet rättast af vaktar, hvad Kongl.

Maj:t möjligen kan föreslå; ett tillvägagående, hvilket synes så mycket

mera af omständigheterna påkalladt som, enligt hvad motionären anmärkt,

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet för ämnet blifvit genom eu underdånig framställning

från hushållningssällskapens ombud särskildt påkallad.

Till hvad nu anförts skulle Utskottet kunna lägga, att, om än de i

det föregående anmärkta betänkligheter ej förelåge, Utskottet dock ej kunde

för det närvarande tillstyrka någon Eiksdagens åtgärd i denna sak. Frågan,

huru näringarnas intresse må inom regeringen bäst blifva tillgodsedt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N;o 16.

5

innefattas naturligen i den större frågan, huru öfver hufvud den högre administrationen

af näringarna bör vara ordnad. Härutinnan förekommer,

att förslag om bildandet af eu särskild öfverstyrelse för handeln och andra

näringar är för närvarande på Kong! Maj:ts pröfning beroende. Nådig

proposition härom torde under den närmaste framtiden blifva till Riksdagen

öfverlemnad, och synes jemväl af denna grund den närvarande tidpunkten

ej väl egnad för en lagförändring enligt motionärens förslag.

I enlighet med det nu framstälda hemställer Utskottet,

att Herr Grefve Sparres förevarande motion ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 Maj 1884.

På Utskottets vägnar:

Magnus Hallenborg.

Reservationer:

af Herr Hammarhjelm, med hvilken Herrar Friherrar Nordenskiöld

och Hjerta instämt: »Emot Konstitutions-Utskottets ofvanstående

betänkande får jag anmäla min reservation:

Redan vid 1856 års riksdag aflät Kongl. Maj:t framställning till

dåvarande Rikets Ständer om inrättande af ett nytt statsdepartement för

allmänna arbeten, hvilken blef af dåvarande Konstitutions-Utskott tillstyrkt,

men, då vid påföljande riksdag meningarne splittrades, förföll det derom

väckta förslaget.

Några år derefter, och sedan den nya riksdagsordningen blifvit antagen,

framstälde Kongl. Maj: t år 1868 åter en proposition om ett nytt

departement för näringar och allmänna arbeten, utan tillökning af statsrådens

antal, hvarigenom antalet af de konsultativa inskränktes till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 16.

två. Konstitutions-Utskottet erkände åter vigten af de skäl, som föranledt

Kongl. Maj:ts förslag, men ansåg nu att ändamålet borde kunna vinnas

genom borttagande ur grundlagen af alla bestämmelser om statsdepartementens

antal och namn, hvilka borde ordnas genom civillag. Intetdera

af dessa förslag vann Kammarens bifall.

Att Kongl. Maj:t sålunda icke vidare skulle till Eiksdagen framställa

något nytt förslag i detta ämne var mindre underligt. Men vid

1874 års riksdag väcktes åter motion om ett nytt statsdepartement för

jordbruket och kommunikationerna. Konstitutions-Utskottet ansåg nu att

de ärenden, hvilka hörde till Civil-, Finans- och Ecklesiastikdepartementen

borde fördelas på fyra departement, men att Landt- och Sjöförsvarsdepartementen

borde sammanslås till ett. Första Kammaren godkände icke detta

förslag, men antog deremot ett, i öfverensstämmelse med den Kongl. propositionen

till 1868 års Riksdag framstäldt förslag, att, med bibehållande af

de nuvarande departementen, ett nytt, för näringar och allmänna arbeten

skulle inrättas, på samma gång som de konsultativa statsrådens antal inskränktes

till två. I)å Andra Kammaren deremot antog Utskottets förslag i

sin helhet, förföll frågan, oaktadt båda Kamrarne fattat enahanda beslut

beträffande det nya statsdepartementet.

Vid 1880 års riksdag väcktes åter tvenne motioner i detta ämne,

men denna gång ansåg Utskottet, som erkände frågans stora vigt, det böra

öfverlemnas åt Kongl. Maj:t att framlägga en ny organisationsplan, och

äfven vid 1881 års riksdag förnyades motionen med samma utgång men med

det tillägg, att afgörandet af frågan om lämpligaste formen för en öfverstyrelse

för handeln och näringarne kunde på den föreliggande frågan utöfva

inflytande.

Efter att sålunda hafva redogjort för de vexlande åsigter, i denna

fråga, hvilka hos representationen gjort sig gällande, hvarvid likväl torde

böra framhållas, att båda Kamrarne en gång fattat ett lika beslut rörande

inrättande af ett nytt departement, torde jag böra meddela, att vid hushållningssällskapens

ombuds senaste sammanträde beslöts en underdånig

framställning till Kongl. Maj:t om inrättande af ett särskildt departement

för jordbruket och dess binäringar.

Grifvet är också, att sedan införandet af departementalstyrelsen år

ISIG många förhållanden inträdt, som påkalla ökade arbetskrafter inom

Statsrådet i den nu angifna rigtningen. Jag inskränker mig här att endast

antyda huru som en betydlig''! ökad folkmängd, ett mera utveckladt jord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 16.

i

bruk, en hel mängd nyss tillkomna statsdomäner, samt det så raskt fullbordade

och ännu pågående jern vägsbyggandet måste kräfva betydligt flera

administrativa åtgärder än förr. Ur sigte torde icke heller böra lemnas,

att ett ändamålsenligare ordnande af våra jordbruksskatter och ovissa besvär

måste kräfva andra insigter än sådana, som förvärfvas inom de administrativa

eller rättegångsverken.

I sammanhang härmed och i öfverensstämmelse med ofvan uttalade

åsigter tror jag att ur grundlagen bör uteslutas den numera obehöfliga bestämmelsen,

att de konsultativa statsråden böra hafva förvaltat civil beställning.

Jag tillåter mig sålunda föreslå, att Riksdagen behagade antaga att

hvila till grundlagsenlig behandling till kommande riksdag följande förslag

till förändrad lydelse af fl § Regeringsformen:

§

(1.

»Af Statsrådets — — — — — — — — skola åtta vara —- —

En för Ecklesiastik-Departementet.

Eu för jordbruket och öfrigä näringar samt allmänna arbeten — -—

— stadga.»

af Herr Jonas Andersson, med hvilken Herrar Farup, Johnson och

Johansson instämt: »Med instämmande uti förestående reservation, anse sig

undertecknade derjemte böra påpeka ett ytterligare skäl för bifall till Grefve

Sparres ifrågavarande motion, ett skäl som till hufvudsaklig del varit för oss bestämmande

att inom Utskottet förorda bifall till förslaget. Vi tro nemligen

att genom inrättande af ett nytt departement i det af motionären

angifna hufvudsyfte äfven den fördelen skulle kunna vinnas, att de ärenden,

med hvilka Kommerskollegium ännu har att sig befatta, och hvilka

icke anses lämpligen kunna öfverflyttas på andra embetsverk, skulle utan

olägenhet kunna inordnas dels under det nya och dels under något af de

öfriga departementen, hvarigenom Kommerskollegium sålunda möjligen skulle

helt och hållet kunna indragas utan att behöfva etablera något särskildt

nytt embetsverk i dess ställe.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.