Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i §§ l och 5 af Tryckfrihetsförordningen.

1884-03-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1884:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i §§ l och 5 af Tryckfrihetsförordningen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

Reservation:

af Herr Hallenborg, med hvilken Herrar Friherre Nordenskiöld,

Friherre von Essen, von Ehrenheim, Burenstam, Reuterswärd, de Maré

och Hammarhjelm instämt: “Då de skäl för bifall till ifrågavarande

grundlagsförändring, hvilka vid föregående tillfällen blifvit af Utskottet

anförda, enligt min åsigt fortfarande äro fullt gällande, har jag ansett,

att Utskottet äfven nu bort tillstyrka densamma. “

N:0 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 Mars 1884, kl. 5 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i §§ l och 5 af Tryckfrihetsförordningen.

Till Konstitutions-Utskottet har öfverlemnats en inom Andra Kammaren

af Herr Borg väckt motion, N:o 47, innefattande förslag till sådan

ändring i Tryckfrihetsförordningen, att boktryckeri måtte få anläggas

hvar som helst inom landet, i eller utom stad.

Den fråga, hvilken härmed blifvit Riksdagens pröfning understäld,

har vid flera föregående tillfällen utgjort föremål för dess öfverläggningar

och beslut. Särskilda ledamöter af Bondeståndet föreslogo vid

riksdagen 1865—1866, att gällande begränsningar i fråga om rättigheten

att anlägga boktryckeri borde till större eller mindre omfattning

upphäfvas. Med biträdande af motionärernes åsigt om det olämpliga

i dessa begränsningar, tillstyrkte Konstitutions-Utskottet utsträckning

af nämnda rättighet derhän, att boktryckeri finge anläggas hvar som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-UtsTcottets Utlåtande N:o 3.

7

helst inom eller utom stad, samt afgaf ett i enlighet dermed affattadt

förslag till ändring af åtskilliga Tryckfrihetsförordningens bestämmelser.

Detta förslag antogs af Borgare- och Bondestånden att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling, men afslogs af Ridderskapet och Adeln samt

Presteståndet, hvarefter vid omröstning i förstärkt Konstitutions-Utskott

förslaget förkastades. Frågan återkom vid 1867 års riksdag genom

motion, väckt inom Andra Kammaren. I anledning af denna motion

framlade Konstitutions-Utskottet enahanda förslag som vid föregående

riksdag. Andra Kammaren godkände detsamma; af Första Kammaren

återförvisades det till Utskottet för vidtagande af vissa jemkningar.

Ändradt till enlighet med de inom Första Kammaren framstälda anmärkningar,

blef derefter förslaget antaget att hvila till 1870 års riksdag,

då det af båda Kamrarne godkändes. Förslaget vann emellertid icke

Kongl. Maj:ts stadfästelse. Härefter förekom ämnet ej inom riksdagen

förr än år 1881, då tvenne motioner deri väcktes inom Andra Kammaren.

Konstitutions-Utskottet afgaf å nyo förslag till ändringar i Tryckfrihetsförordningen,

öfverensstämmande, frånsedt en mindre väsentlig skiljaktighet,

med det förslag, som af 1870 års Riksdag antogs. Genom

båda Kamrarnes sammanstämmande beslut blef förslaget hvilande till

1882 års riksdag, då emellertid detsamma, bifallet af Andra Kammaren

men af Första Kammaren ogilladt, förföll. I sin förevarande motion

har Herr Borg upptagit förslaget i den lydelse, hvari det vid 1882

års riksdag förelåg. —

Den ställning, hvilken Utskottet tidigare intagit till föreliggande

fråga, anser sig Utskottet hafva fullt skäl att vidblifva.

Enligt Utskottets uppfattning skulle förändringen, utgörande en

följdrigtig tillämpning af den näringsfrihetens grundsats, hvilken inom

vårt land är gällande, medföra åtskilliga beaktansvärda fördelar. Utom

det, att ökade tillfällen till utkomst bereddes dem, hvilka egnade sig

åt boktryckerinäringen, skulle jemväl det allmänna deraf hemta gagn

så väl derigenom, att upplysning kunde spridas till vidsträcktare kretsar

än nu, som ock i andra hänseenden. I följd af den utbildning, vårtid

ernått, mottaga boktryckerierna från allmänheten beställningar om

arbete i en omfattning, hvartill under äldre tider någon motsvarighet

ej förefans; och ior hvarje ort, der eu större folkmängd finnes samt

eu lifligare kommunal- eller näringsverksamhet utbildat sig, kan numera

rättigheten att der anlägga boktryckeri sägas fylla ett verkligt behof.

Men dylika orter äro ej endast städerna; å landsbygden finnas åtskilliga

betydande köpingar och andra platser, hvilka öfvergå många af rikets

städer, såväl i folkmängd som utveckling i öfrigt, och för hvilka rättigheten

att anlägga boktryckeri skulle vara af ej ringa betydelse. För
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

delar, hvilkas vigt man ej bör förbise, skulle vidare komma att vinnas

särskildt derigenom, att en tidningspress uppstode, hvilken, afsedd för

landsbygden, komme att framför allt uppmärksamma dennas förhållanden

och genom hvilken det, som i en viss bygds intresse kunde sägas,

vunne spridning just inom den ort, för hvilken det vore afsedt. Särskildt

för utvecklingen af landsbygdens näringslif skulle tvifvels utan

tillvaron af en dylik tidningspress verka välgörande. Behofvet af tidningar,

afsedda för delar af landsbygden, har ock framträdt och, trots

bestående ogynsam lagstiftning, blifvit till icke ringa omfattning tillgodosedt.

För närvarande utgifvas inom vårt land ett ej obetydligt

antal tidningar, hvilka, att döma efter deras benämningar, äro uteslutande

afsedda för landsbygden, ehuru de tryckas i stad. —

De anmärkningar, som rigtats mot förslaget, hafva väsentligen

afsett de svårigheter, som å landet skulle vara förenade med tillsynen

öfver tryckeriverksamhetens behöriga utöfning. I sådant hänseende

har anförts, hurusom svårighet kunde uppstå att å hvarje ort, der enligt

förslaget boktryckeri finge anläggas, finna lämplig person att såsom

justitieministerns ombud vaka öfver tryckta skrifters allmängörande,

samt att handräckning till verkställande af qvarstad å tryckt skrift icke

skulle å landet kunna med erforderlig skyndsamhet erhållas. Dessa

skäl voro bestämmande för det afslag, Kongl. Maj:t vid 1870 års riksdag

meddelade å det af Riksdagen antagna förslag i ämnet, och hafva

jemväl inom Riksdagen gjorts gällande. Emot dem kan invändas, hurusom

det ej låter sig med fog förutsätta, att å landsbygden boktryckerier

skulle komma att anläggas å andra orter än sådana, der befolkningen

vore jemförelsevis talrik, och der odlingen i någon större mån fortskridit.

Tryckerirörelsen förutsätter oundgängligen, för att kunna med

framgång idkas, en viss allmän utveckling af förhållandena å den ort,

der den utöfvas. Men å de ställen af landsbygden, der i enlighet härmed

boktryckerier komme att anläggas, funnes efter all antaglighet

så väl lämpliga personer för verksamhetens öfvervakande som ock kronobetjening

nära till hands eller åtminstone, i betraktande af den utbildning

kommunikationsväsendet å landet under senare åren erhållit, lätt

tillgänglig. Den farhågan har vid ärendets föregående behandling uttalats,

att, om förslaget blefve lag, boktryckerier torde komma att anläggas

afsides med särskild beräkning på de svårigheter, som der kunde

vara förenade med den offentliga tillsynen, och med afsigt att kunna

ostördt sprida straffvärda skrifter. Denna farhåga kan Utskottet icke dela.

Spridandet af brottsliga skrifter är med nu gällande bestämmelser ingalunda

så försvåradt, att den, som ville utgifva sådana, behöfde anlita

den obeqväma utvägen att upprätta boktryckeri i någon undangömd

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

9

landsort, ett förfarande som lian i öfrigt nog skulle finna mindre redligt,

dels med hänsyn till företagets omkostnader, dels oek i betraktande

deraf, att om ett boktryckeri anlades å sådan ort, der vilkoren

för en dylik närings bedrifvande ögonskenligen ej förefunnes, en sådan

anläggning för visso både att påräkna en särskild uppmärksamhet af

den offentliga makten.

Man har slutligen trott sig kunna förutsäga, att den tidningsverksamhet,

som i samband med tryckerierna uppkomme på landsbygden,

skulle, äfven der den ej gjorde sig skyldig till straffbara öfverträdelser,

dock komma att handhafvas på ett sätt, som lände till allmänhetens

förvillande och, i stället för att främja en sund upplysning,

missrigtade folkets utveckling. Till landsbygden skulle nemligen vända

sig de sämre bland dem, som egnade sig åt skriftställeri. Utskottet

tror emellertid, att de personer, Indika med en dylik anmärkning åsyftas,

helst välja städerna till verksamhetsfält, och saknar anledning till

det antagandet, att den tidningsverksamhet, hvars uppkomst å landsbygden

komme att genom den föreslagna lagförändringen befordras,

skulle blifva mindre aktningsvärd än den, som hittills i städerna utöfvats.

—

Vid öfvervägande af det nu sagda vill det synas Utskottet, som

kunde åt de mot förslaget framstälda betänkligheter ej tillmätas någon

väsentlig vigt i jemförelse med de fördelar, dess antagande skulle medföra;

och får Utskottet fördenskull hemställa,

att Riksdagen, med bifall till motionen, ville

antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling

följande förändrade lydelse af nedanstående paragrafer

i

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1- •

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse.)

5:o) Privilegier å boktryckeri skola 5:o) Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och ej erfordras, utan stånde hvar och

en fritt att, utan hinder af någon en fritt att, utan hinder af någon

särskild författning, äldre privile- särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckeriregle- gier eller något boktryckeriregleB

h. till Eiksd. Vrot. 1884. 3 Sami. 2 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

mente, samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet

eller vidd honom Renligt synes,

uti stad eller inom ett afstånd derifrån

af högst en half mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges, skola, i alla mål,

som boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt der

tryckta skrifters författare och utgifvare

lyda under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar

— — — — innehåll och skrifart.

mente, samt utan att vara underkastad

någon skråordning, anlägga

sådana tryckerier, afhvad beskaffenhet

eller vidd honom Renligt synes.

Då boktryckeri utom stad anlägges,

skola, i alla mål, som boktryckningen

röra, boktryckare, arbetare

i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare

lyda under närmaste stads rätt.

Den nytt boktryckeri inrättar —

— _ — — innehåll och skrifart.

6:o) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit,

anlagdt är eller, på sätt 1 §

innehåller, vid anläggandet anmäldt

blifvit. I Stockholm sker detta upptagande

vid första allmänna underrätt;

i öfrig a städer, der första och

andra underrätt finnas, vid den sistnämnda;

akademiernas jurisdiktionsrätt,

enligt deras konstitutioner, dock

oförkränkt. Stämning stiden vare i allt

fall, ehvad tryckeriet inom eller, på

sätt nyssnämnde § utstakar, utom staden

är beläget, enahanda, och förhålles

dermed, som, om stämningstidistaden,

lag säger. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt

skrift tilltalande eller hörande, böra

han eller de vid sådan rätt personligen

till svars stånda, men åtnjute

i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag och särskilda för
-

§ 5.

6:o) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i

den stad, der boktryckeriet, ifrån

hvilket den åklagade skriften utkommit,

anlagdt är eller, på sätt

1 § innehåller, vid anläggandet anmäldt

blifvit. Stämnmgstid vare åtta

dagar, om boktryckeriet är beläget i

stad, men i annat fall fjorton dagar.

Uppstår fråga om boktryckares eller

författares af eu tryckt skrift tilltalande

eller hörande, böra han eller

de vid Rätten personligen till svars

stånda, men åtnjute i öfrigt deras

rättegångsförmåner, enligt allmän

lag och särskilda författningar, uti

allt hvad genom detta förordnande

icke uttryckligen annorlunda stadgadt

är.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

11

fattningar, uti allt livad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o) Finner Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för qvarstad

å tryckt skrift, här ofvan stadgade

äro, förordna eller äska, det

någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad,

att i Stockholm, genom biträde af

öfver ståthållare embetet, och i öfriga

städer samt orterna, medelst skyndsam

handräckning, som ej får vägras, af

den magistrat, hvarunder boktryckeriet,

enligt § 1, lyder, sådan qvarstad

erhålla; börande öfver förloppet af

qvarstadsförrättningen och orsakerna

dertill, samt i afseende på den åklagade

skriften, om och huru många

exemplar då ännu finnas uti boktryckarens

värjo, anteckning trefaldt

författas, hvaraf den ena tillställes

Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud, den andra magistraten

och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig, att, vid

ansvar såsomför embetsförsummelse,

med näst afgående post, en afskrift

af denna anteckning till Justitiekansleren

insända. I Stockholm varde

samma anteckning, genast eller sist

inom nästföljande dags utgång, till

Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm,

inom åtta dagar, och i landsorterna,

allrasist inom trenne veckor,

efter det qvarstaden lagd blifvit,

hafva hänvist målet till vederbörlig

domstol och aktor förordnat,

8:o) Finner Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud

sig befogad, att, på de grunder

för qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad

att sådan qvarstad erhålla,

medelst skyndsam handräckningj som

ej får vägras, af vederbörande Konungens

Befallningshafvande, Magistrat

eller Kronobetjent; börande öfver

förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt i afseende

på den åklagade skriften, om

och huru många exemplar då ännu

finnas uti boktryckarens värjo, anteckning

trefalt författas, hvaraf

den ena tillställes Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud,

den andra magistraten i den stad,

hvarunder boktryckeriet, enligt § 1,

lyder, och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig, att, vid

ansvar såsom för embetsförsummelse,

med näst afgående post, en

afskrift af denna anteckning till Justitiekansleren

insända. I Stockholm

varde samma anteckning, genast eller

sist inom nästföljande dags utgång,

till Justitiekansleren aflemnad. Justitiekanslerenmåsedermera,

i Stockholm,

inom åtta dagar, och i landsorterna,

allrasist inom trenne veckor,

efter det qvarstaden lagd blifvit,

hafva hänvist målet till vederbörlig

domstol och aktor förordnat, dådom
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

då domstolen, sist inom åtta dagar,

må pröfva, om qvarstaden skall ega

bestånd. Sker det ej, och är icke

qvarstad inom en månad hafveri,

ege boktryckare rätt, i enahanda

ordning, som handräckning af magistraten

till qvarstadens beläggande

meddelad blifvit, att fordra dess

brytande, hvilket icke vägras må,

vid ansvar af embetets förlust.

Chefen för Justitiedepartementet

— — — — — —---erhållas.

12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, Konungens Befallningshafvande

och vederbörande magistrater

ovägerligen och vid ansvar biträda;

dock må------:--

----—----inlemnad.

stolen, sist inom åtta dagar, må

pröfva om qvarstaden skall ega bestånd.

Sker det ej, och är icke

qvarstad inom en månad häfven,

ege boktryckare rätt, i enahanda

ordning, som handräckning till

qvarstadens beläggande meddelad

blifvit, att fordra dess brytande,

hvilket icke vägras må, vid ansvar

af embetets förlust. Chefen för

Justitie-departementet — •— —--

— — — — — —--erhållas.

12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, vederbörande Konungens

Befallningshafvande, Magistrat

eller Kronobetjent ovägerligen och

vid ansvar biträda; dock må---

— — — — — — — inlemnad.

Stockholm den 18 Mars 1884.

MAGNUS HALLENBORG.

Reservation:

af Herrar von Ehrenheim och Reuterswärd, hvilka ansett, att, då

ett förslag af enahanda innehåll som det nu föreliggande blifvit af

Riksdagen år 1882 afslaget, och några särskilda skäl för lagförändringen

sedan dess ej tillkommit, motionen ej bort af Utskottet tillstyrkas.

Herr Croneborg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets handläggning inom Utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.