Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om införande i Riksdagens Kamrar af öppen omröstning.

1884-03-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1884:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion om införande i Riksdagens Kamrar af öppen omröstning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:0 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1884, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

om införande i Riksdagens Kamrar af öppen omröstning.

Från Andra Kammaren har Utskottet fått emottaga en af Herr

Petter Persson i Isie väckt motion, N:o 138, om införande i Riksdagens

Kamrar af öppen omröstning. Det kan visserligen — anför motionären

till stöd för sin hemställan — vara intressant att få höra den politiska

trosbekännelse, som en eller annan riksdagskandidat anser sig böra

afgifva för sina blifvande valmän, men af mera intresse och af vida

större vigt för valmännen vore att få erfara, om bakom ordet stode

en man, hos hvilken ej sedermera nya åsigter gjorde sig gällande i

strid med den afgifna bekännelsen. Att valmännen borde komma i

tillfälle att på något sätt vinna kännedom om sitt ombuds åtgörande

vid riksdagen vore väl att anse såsom en berättigad'' fordran. För

ernående häraf funnes intet säkrare medel än öppen omröstning, hvaraf

jemväl skulle vinnas den fördelen, att tiden för en omröstning blefve

kortare än vanligt. I afseende å det närmare bestämmandet af den

öppna omröstningen hemställer motionären om följande:

att omröstning i Riksdagens båda Kamrar skall ske med öppna

röstsedlar, å hvilka skola upptagas den röstandes namn;

Bill. till Rilcsd. Frot. 1884. 3 Sami. 3 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o é.

att vid rösternas sammanräkning användas tryckta blanketter, indelade

i kolumner, upptagande hvardera Kammarens ledamöters namn

samt linier, så ordnade att tvenne blanka rutor blifva på sidan af hvarje

namn, på sätt ett bifogadt formulär till blankett för Andra Kammaren

närmare angåfve;

att, när votering anställes, inskrifves först den justerade voteringspropositionen

å blanketten, hvarefter, samtidigt vid hvarje röstsedels

aflemnande, vid den röstandes namn å blanketten sättes en punkt eller

ett streck, som i ena rutan bemärker ja och den andra nej, (på hvilket

sätt votering och sammanräkning af rösterna skulle ungefär på eu

gång afslutas);

att paria vota anses som afslag;

att tabellen införes antingen i protokollet eller medföljer detsamma

som bilaga;

att val verkställes, som förut, med slutna sedlar.

I anledning af denna motion vill Utskottet erinra derom, att

frågan, huruvida den nu föreskrift^ slutna omröstningen borde mot

öppen omröstning utbytas, efter den nya representationsordningens införande

vid sex särskilda riksdagar, nemligen åren 1867, 1873, 1875,

1879, 1881 och 1882, varit föremål för pröfning, vid samtliga dessa

tillfällen med det resultat, att, sedan Utskottet hemstält, att de i ämnet

väckta motioner icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda,

båda Kamrarne godkänt Utskottets hemställan.

Vid sådant förhållande, och då de af Kamrarne vid så många

tillfällen under fyra särskilda lagstiftningsperioder fattade enahanda

beslut i frågan, enligt Utskottets åsigt, otvetydigt hänvisa på en afgjord

obenägenhet hos Riksdagen att öfvergå till det öppna omröstningssättet,

samt uti den nu föreliggande motionen inga andra grunder för

den föreslagna förändringen förekomma än sådana, som redan vid

föregående tillfällen anförts, anser sig Utskottet endast böra åberopa

de skäl, som vid föregående riksdagar blifvit af Konstitutions-Utskottet

framstälda mot antagande af förslag i enahanda syfte med det nu

framlagda; och finner sig Utskottet, då det icke kan biträda motionens

syfte öfver hufvud, sakna anledning att ingå i granskning af det utaf

motionären föreslagna sätt för den öppna omröstningens verkställande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4. 3

Utskottet hemställer,

att Herr Petter Perssons förevarande motion

icke må af Riksdagen, bifallas.

Stockholm den 24 Mars 1884.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservation:

af Herr Borg: “Enär jag i princip gillar motionärens åsigt om

företrädet af öppen omröstning i Riksdagens Kamrar, samt endast

rörande sättet för denna omröstning skiljer mig från motionären, har

jag blott velat reservera mig mot Utskottets utlåtande i afseende på

åtskilliga af dess motiv.41

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.