Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7

1884-03-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1884:7, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:0 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 April 1884, kl. 3 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändring af §§ 14 och 19 Riksdagsordningen.

Herr Borg har genom en i Andra Kammaren väckt, till Utskottet

hänvisad motion, N:o 49, hemstält om sådan ändring af §§ 14 och 19

riksdagsordningen, att, med upphäfvande af hvad i samma §§ funnes

stadgadt derom, att endast män egde rättighet att deltaga i val till

Andra Kammaren och att kunna till ledamöter af samma Kammare

väljas, dylik rättighet borde tillerkännas jemväl qvinna, hvilken uppfylde

de vilkor, hvarunder enligt nämnda §§ en man vore valberättigad

och valbar.

Efter att hafva anmärkt, hurusom anledningen dertill, att hittills

framlagda förslag om den politiska rösträttens utsträckning ej vunnit

Riksdagens bifall, hufvudsakligen varit att söka i den hos Första Kammaren

rådande uppfattning, att genom ökande af valmännens antal till

den omfattning, de tidigare framstälda förslagen afsett, den politiska

makten inom ena Kammaren komme att öfverflyttas från nuvarande

maktinnehafvare till nya, för hvilkas politiska qvalifikat-ioner man ej

egde tillräckliga garantier, anför motionären, att en dylik betänklighet

ej borde kunna möta det af honom nu väckta förslag. Antalet af de

qvinnor, som med dettas antagande skulle vinna valrätt, vore så ringa,

att de nuvarande politiskt röstberättigade männen ej behöfde frukta

att af dem öfverflyglas i politiken, ej heller att lida intrång i sina ekonomiska

rättigheter, hvilken senare farhåga framträdt i afseende å de

tid efter annan väckta förslag om utvidgning af gift qvinnas egandeBih.

till Rilcsd. Prot. 1884. 3 Samt. 5 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utslcottets Utlåtande N:o 7.

rätt. De steg, som i Sverige de senaste årtiondena tagits för att bereda

qvinnan fri- och rättigheter, som motsvarade hennes anlag och

förmåga, ingåfve förhoppning, att man vore benägen tillerkänna myndig

qvinna, hvilken skattade lika mycket till kommun och stat som mannen,

samma politiska rättigheter som denne. Qvinnan hos oss innehade

redan på tjenstemannaområdet, i industrien, i vetenskapen och konsten

en bemärkt och aktad ställning; mången qvinna intoge till och med

på ett och annat af dessa områden en plats, hvarifrån hon sprede

Sveriges ära äfven utom fosterlandet. Vore det då — frågar motionären

— rätt och billigt att undanhålla henne, oaktadt myndig och lika

med mannen bidragande till det allmännas behof, en rättighet, som

tillkomme mannen endast på grund af dessa hans bidrag? Man hade

omsider gifvit qvinnan samma kommunala rättigheter som mannen,

hvarför då ej också gifva henne rättighet att deltaga, på samma vilkor

som den politiskt röstberättigade mannen, i valet af dem, som skola

stifta de lagar, hvilka äfven hon skall lyda och hvilka inverka äfven

på hennes lif? Mera värda och värdiga qvinnor, än Sverige i gångna

tider haft och än i dag eger, hade ingen nation att uppvisa; borde icke

vi då vara de förste att anvisa qvinnan den högsta offentliga hedersplatsen

vid mannens sida, den politiska fullmyndighetens och likställighetens?

I enlighet med sin sålunda uttalade uppfattning föreslår

motionären,

att början af § 14 i Riksdagsordningen erhåller följande förändrade

lydelse:

Valrätt lillkommer inom den kommun, der de

bosatte äro, en hvar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad man och qvinna, hvilken

o. s. v.;

samt § 19:

Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast

väljas personer o. s. v.

Med allt erkännande af det befogade i den tidsrigtning, hvilken

sträfvar att förvärfva åt qvinnan en friare ställning än den, som hittills

varit henne anvisad, kan Utskottet dock ej biträda det framlagda

förslaget. Icke som skulle Utskottet tilltro sig säga, att qvinnan efter

sin natur saknar förmåga att bedöma de frågor, som inom det poli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 7.

3

tiska lifvet förekomma: ett dylikt påstående skulle nogsamt jäfvas af

den erfarenheten, att qvinnan i en mängd förhållanden, de der ligga

utom det enskilda lifvets område, intager en framstående ställning.

Men mot den ifrågasatta lagförändringen framträda för Utskottet från

andra synpunkter åtskilliga betänkligheter. An märknings värdt är att;

så vidt Utskottet har sig bekant, inom vårt land ej förnummits från

qvinnornas sida några yrkanden att komma i åtnjutande af de rättigheter,

dem motionären vill tillerkänna dem. Denna omständighet torde

utvisa, om ej annat, åtminstone det, att den föreslagna lagförändringen

ej är af för handen varande förhållanden påkallad. De yrkanden, som

hittills från qvinnornas sida försports, hafva egentligen afsett att bereda

qvinnan större sjelfständighet i ekonomiskt samt allmänt socialt

hänseende. Det synes ock vara det naturligaste, att den utveckling

till höjande af qvinnans ställning, hvilken framtiden måhända har att

förverkliga, skall i främsta rummet bestå i reformer uti sistberörda

hänseenden. Först i den mån de derutinnan möjligen nödiga förändringar

kommit till stånd, torde för den nu föreslagna förändringen,

om den eljes bör genomföras, tiden vara inne. Då skola ock antagligen,

derest verkligen rättigheten att deltaga i afgörandet af det

offentliga lifvets spörsmål i och för sig öfvereusstämmer med qvinnans

böjelse och anlag, från henne framträda anspråk att deraf komma i

åtnjutande. Möjligen skall det visa sig, att, om än hvad i andra hänseenden

yrkats blir genomfördt, hon dock finnes mest benägen att

framgent vara i saknad af nu föreslagna rättigheter. För det närvarande

synes en lagförändring i det af motionären förordade syfte ej

vara af någon faktisk anledning påfordrad. Det visar sig ock, att i

de främmande länder, hvilkas samhällsförhållanden äro närmast likartade

med våra, lagstiftningen ej upptagit för qvinnan en sådan rätt,

som den motionären önskar måtte henne hos oss beredas.

Utskottet får fördenskull, med anmärkande allenast i förbigående

af den oegentlighet, hvartill motionären enligt Utskottets åsigt gjort

sig skyldig, då han låtit sitt ändringsförslag afse allenast valrätt och

valbarhet till den Andra Kammaren, härmed vördsamt hemställa,

att Herr Borgs förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 Mars 1884.

MAGNUS HALLENBORG.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 7.

Reservationer:

af Herrar Friherre Nordenskiöld, Liljesköld, Farup och Wallenius,

hvilka ansett, att Utskottet bort tillstyrka bifall till motionen, i hvad

den afser medgifvande för qvinnan att erhålla valrätt till Riksdagens

Andra Kammare;

af Herr Borg: “Alldenstund, enligt min uppfattning, qvinnans

både fysiska och intellektuella naturbegåfning samt moraliska egenskaper

äro fullt jemförliga med mannens, i vissa afseenden öfverträffande

dennes, enär vidare denna begåfning och dessa egenskaper alltmer

framträda och göra sig gällande så väl i samhällets ekonomiska angelägenheter,

i industrien, handeln m. m., som ock å statens och kommunens

tjenstemannaområden, i vetenskap och konst, på hvilka alla fält

qvinnan ådagalagt redbarhet, flit, kunskap och duglighet, då, slutligen,

den myndiga qvinnan i öfver 20 år egt rösträtt i kommunen, till hvars

utgifter, liksom ock till statens, hon i likhet med mannen bidrager,

måste jag anse henne fullt kompetent äfven till politisk valrätt, på det

hon sålunda och innan hon sjelf blir valbar, åtminstone må ega rätt

att deltaga i val af de ombud, hvilka skola vårda äfven hennes intressen

vid stiftandet af landets lagar.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter anhåller jag få reservera

mig mot Utskottets utlåtande med deri uttalade motiv samt yrka

bifall till första punkten af min motion, hvarom sju af Kammarens

ledamöter inom Utskottet förenat sig.“

Herrar Bur enstam och Jonas Andersson hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i ärendets afgörande inom Utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.