Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8

1884-04-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1884:8, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8,

N:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1884, kl. 3 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i 65 § Riksdagsordningen.

Nämnda paragraf stadgar, bland annat, att när i fråga om statsutgifter

eller bevillning Kamrarne fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt

Utskotts förslag varda sammanjemkade, begge Kamrarne skola hvar för sig

rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut stannat; kommande den mening,

som dervid erhåller de flesta ledamöters af båda Kamrarna sammanräknade

röster, att gälla såsom Riksdagens beslut. Angående samma ämne

innehåller 69 § Regeringsformen, att då Stats-Utskottets förslag rörande

antingen statens reglerande eller bevillningens derefter lämpade hela belopp

till pröfning hos Riksdagen förehafves, galle hvad angående behandlingen af

Utskottets afgifna förslag uti Riksdagsordningen stadgas, hvarefter följer

föreskrift om anställande af gemensam votering, då Kamrarne i dessa frågor

fatta stridiga beslut, som ej kunna sammanjemka^. Den skiljaktighet i ordalydelsen,

hvilken mellan desse tvenne paragrafer eger rum derutinnan, att

den förra såsom föremål för gemensam omröstning nämner frågor angående

statsutgifter, medan i den senare förekommer uttrycket statens reglerande, har

gifvit anledning till en inom Andra Kammaren af Herr Asklöf väckt, till

Konstitutions-Utskottet hänvisad motion, N:o 1, i hvilken föreslås:

att Riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring af 65 § Riksdagsordningen,

att i stället för det i densammas början förekommande ordet

»statsutgifter» insättas orden »statens reglerande.»

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 3 Sami. 6 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Vtshottets Utlåtande N:o 8.

Syftet med den sålunda föreslagna förändringen är enligt motionärens

framställning att i det ämne, som af den anmärkta skiljaktigheten beröres

— frågan om Riksdagens ställning med hänsyn till statsverkets ordinarie inkomster

— undanrödja möjliga tvifvelsmål om hvad som utgör våra grundlagars

rätta mening. Enligt Regeringsformens anförda bestämmelse, såsom

densamma under jemförelse med andra Regeringsformens stadganden af

motionären tolkas, skulle Riksdagen ega att bestämma öfver nämnda inkomster

på enahanda sätt som i afseende å bevillningar. Riksdagen ensam

hade att för hvarje år besluta, huruvida och efter hvilka grunder de borde

fortfarande till statsverket ingå, och vid meningsskiljaktighet derutinnan

mellan Kamrarne skulle Riksdagens beslut genom gemensam omröstning

åvägabringas. Hvad sålunda enligt motionärens åsigt vore Regeringsformens

innehåll kunde visserligen, då nämnde lag vore i förhållande till Riksdagsordningen

att anse såsom den principala, ej lida inskränkning genom det

sätt, hvarpå Riksdagsordningens stadganden affattats, men på det lagstiftningens

verkliga mening måtte jemväl i sistnämnde lag vinna sitt behöriga

uttryck och derigenom svenska folkets beskattningsrätt häfdas, borde den

ifrågavarande olikheten mellan de båda lagarnes ordalydelse undanrödjas.

Utskottet vill i anledning häraf anmärka, hurusom motionärens syfte

att förtydliga den gällande lagstiftningen ingalunda skulle genom förslagets

antagande ernås. Motionären hyser den uppfattningen, att med uttrycket

statens reglerande i Regeringsformens 69 § bör förstås bestämmande af statens

så väl utgifter som samtliga inkomster. Rigtigheten af denna uppfattning

är emellertid bestridd. Den statsreglering, hvilken Riksdagen har att

årligen företaga, innebär enligt en annan åsigt intet annat åtgörande i afseende

å statsverkets ordinarie inkomster än beräknandet af dessas belopp.

Till stöd för denna åsigt åberopas icke, eller åtminstone icke såsom hufvudsaklig

grund, ordalydelsen i Riksdagsordningens 65 §. De, hvilka omfatta

sistberörda åsigt, kunde, om den föreslagna förändringen vidtoges, deraf ingalunda

hemta anledning till en ändrad uppfattning; den meningsskiljaktighet,

hvilken nu förefinnes, skulle i intet hänseende af lagförändringen motverkas.

Till ett fullständigt och ojäfaktigt uttryck deraf, att Riksdagen ensam egde

bestämma öfver statens ordinarie inkomster samt att ett Riksdagens beslut i

fråga om grunderna för nämnda inkomster skulle vid meningsskiljaktighet

mellan Kamrarne åstadkommas genom gemensam omröstning, skulle erfordras

helt andra ändringar i grundlagarnes lydelse än den, om hvilken motionären

hemstält.

Vid nu anmärkta förhållanden anser sig Utskottet hafva fullt skäl

att, utan att ingå i granskning af motionärens åsigt om den bestående lagstiftningens

rätta förstånd, hos Riksdagen hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 8.

3

det Herr Asklöfs förevarande motion icke ma till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 April 1884.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservation:

af Herrar L. Jönsson, Rundbäck, Fånig, Norén, Johnson, Johansson, Jonas

Andersson, Borg och Wallenius: »Enär Konstitutions-Utskottet afstyrktHerr

I. Asklöfs motion, hvaruti han föreslagit sådan ändring af ordalydelsen i

Riksdagsordningens 65 §, hvarigenom likstämmighet med innehållet uti § 69

af Regeringsformen skulle ernås, samt då vi anse den föreslagna förändringen

vara lika nyttig som nödig och utan rubbning af andra grundlagsbud kunna

genomföras; så få vi mot nämnda Utskottets beslut afgifva vår reservation

på samma gång vi yrka bifall till motionärens förslag.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.