Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändrade grunder för den kommunala rösträtten. Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver tre inom Andra Kammaren väckta och till handläggning af Utskottet hänvisade motioner om ändrade grunder för den kommunala rösträtten. Två af motionärerne, Herrar J. P. Nilsson från Kalmar län

1884-02-25 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1884:28, Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändrade grunder för den kommunala rösträtten. Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver tre inom Andra Kammaren väckta och till handläggning af Utskottet hänvisade motioner om ändrade grunder för den kommunala rösträtten. Två af motionärerne, Herrar J. P. Nilsson från Kalmar län

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 28.

N:o 2$.

Ank. till Eiksd. Kansli den 26 Febr. 1884, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändrade

grunder för den kommunala rösträtten.

Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver tre inom Andra

Kammaren väckta och till handläggning af Utskottet hänvisade motioner

om ändrade grunder för den kommunala rösträtten.

Två af motionärerne, Herrar J. P. Nilsson från Kalmar län (motion

II, 57) och Olof Andersson i Lyckorna, med hvilken sistnämnde instämt

Herrar J. Marcuson och A. P. Lind (motion II, 85) påyrka en begränsning

af den kommunala rösträtten å landet, dervid hjerr J. P. Nilsson

åberopar de motiv, han uti en vid 1882 års riksdag afgifven motion

(II, 55) andragit, samt Herr Olof Andersson hufvudsakligen anför följande.

Upprepade gånger hade motioner till Riksdagen aflemnats och

många röster höjt sig för en rättvisare fördelning af den kommunala

rösträtten på landet. Att denna för vårt land så vigtiga fråga ej kunde

falla förr, än den på ett lämpligt och tidsenligt sätt blifvit löst, kunde

ej dragas i tvifvelsmål. Nödvändigheten af en reform härutinnan framginge

tydligen af de många till Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande i

riket inkommande klagomål öfver kommunalstämmobeslut, som tillkommit

genom få personers röstöfvervigt gent emot ett flertals önskan, hvarigenom

en god samhällsanda ofta blifvit störd, efterlemnande missmod,

ovilja och harm. Erfarenheten hade påvisat många orimligheter till

följd af den röstberäkning, som nu följdes. Under de 21 år, som vår

kommunallag blifvit tillämpad, hade nya förhållanden inträffat, som

Bill. till Likså. Prof. 1884. 7 Sami. 16 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

lagt röstöfvervigten i andras händer än som vid förordningens tillkomst

beräknades, enär en mängd fabriker och industriella inrättningar tillkommit,

en mängd hus och byggnader synnerligast vid jernvägsstationer

uppstått, som, utan jordbruk, representerade betydliga belopp, hvilka

menligt inverkade på den öfriga kommunens beslutanderätt. Äfven

andra förhållanden hade inträdt, som hvar i sin mån visade, att nuvarande

kommunalröstberäkning vore olämplig; t. ex. då fråga vore om

kyrkobyggnad, utöfvades rösträtt efter samtliga fyrkar, men vid arbetets

utförande folie tyngden i större mån på fastigheten, och vid tillsättande

af folkskollärare följdes fyrktalslängden, hvadan en enda person kunde

tillsätta sådan tvärt emot hela den öfriga församlingens vilja.

På nu angifna grunder föreslå motionärerne, att Riksdagen ville

för sin del besluta, att § 11 i Kongl. förordningen den 21 Mars 1862

om kommunalstyrelse på landet måtte få den förändrade lydelse, att

röstvärdet skall beräknas efter det en hvar åsätta fyrktal, dock må ej

någon utöfva rösträtt för större antal röster än som svara mot en

tjugondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden och ej i något

fall för mer än 1,000 röster.

Mot den rösträtt, som enligt kommunallagarne är aktiebolag tillerkänd,

vänder sig Herr Liss Öl. Larsson i den tredje af ofvan omförmälda

motioner (II, 68).

Motionären, med hvilken Herrar A. Hansson och C. Johanson instämt,

andrager:

»De motioner, som förut varit inom Riksdagen väckta derom, att

den i kommunallagarne aktiebolag tillerkända rösträtt måtte försvinna,

hafva visserligen blifvit afslagna, men saken är, synes mig, af sådan

vigt, att jag anser det nödigt att å nyo fästa Riksdagens uppmärksamhet

derå — och detta så mycket hellre, som de skäl, hvilka förut anförts

emot förslaget, icke visat sig hållbara, och aktiebolagens så väl antal

som storlek sedan dess tillväxt i en då ej anad grad.

»En motionär — en framstående ledamot af Första Kammaren —

yttrade: »Penningen får mera än sin rätt, då han får tala icke genom

vissa kända personer, utan genom penningemassor, bakom hvilka stå

en hel flock af sväfvande, rörlige penningemän, hvilka skifta sina lottsedlar;

och sedan de först utöfvat valrätt i den kommun, de såsom medborgare

tillhöra, träda de för andra gången fram, men under den väldiga

skepnaden af ett delegareombud, som fyller valurnan till sin öfverstå

brädd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

»Detta är aktiebolagens valrätt.

»Det kunde vara obegripligt, att denna valrätt, som är aktiebolagen

frånkänd i mig veterligen alla föregående representationsförslag, likväl

är dem erkänd genom vår nuvarande Riksdagsordnings, på kommunallagen

hvilande valrätts stadganden. Men det är just emedan valrätten

icke är i grundlagen intagen, som den förut så ofta fördömda aktiebolagens

valrätt kunnat af förbiseende blifva erkänd. Exempelvis äro i

Konstitutions-Utskottets memorial vid 1841 års riksdag, till sammanjemkning

af Rikståndens skilda meningar, aktiebolag uttryckligen

undantagna från rösträtts utöfning vid riksdagsmannaval. Så äfven i

1848 års Kongl. förslag, der vanliga bolag hafva valrätt, men bolag

grundade på aktier från denna rätt uteslutas. Likaledes i KonstitutionsUtskottets

afgifna förslag samma år. Äfven i von Hartmansdorffs förslag

1851. Kan det vara troligt, att en obillighet, som redan insågs i

lagförslag för 30 år sedan, under en tid, då aktiebolagen ännu lågo i

linda, skulle kunna länge ega bestånd i våra dagar, då de uppvuxit till

sådana penningejettar, vi nu se dem?

»Det kunde ifrågasättas, huruvida icke alla bolag i gemen borde

frånkärmas valrätt. Men dessa bestå af ett mindre antal kände, synlige

och qvarvarande delegare, hvilka sålunda kunna anses som en samfäld

personlighet, hvilket deremot på intet sätt är händelsen med den stora,

nära okända, ombytliga skara lottegare, hvilka i synnerhet med sin solidaritet

endast bilda det fullkomligt opersonliga kapitalet, som utöfvar

tvåfaldig rösträtt, först såsom enskilde kommuualmedlemmar och sedan

lägger sig i valurnan såsom eu tryckande guldklimp.»

»Hvad jag här citerat skrefs visserligen för 16 år sedan, men

dessa skäl för borttagande af aktiebolagens rösträtt hafva sedan dess icke

förminskats, utan tvärtom tilltagit i styrka.

»Det kan ej vara hvarken klokt eller lyckligt att låta aktiebolag,

hvars delegare ofta nog äro anonyma och med kommunens behof och

bästa alldeles obekanta, genom en nästan lika obekant och för kommunens

sanna bästa likgiltig person, utöfva rösträtt inom kommunen —

en rösträtt som på många ställen är afgörande för kommunens alla beslut;

men ännu oklokare, att icke säga rent af farlig, är denna aktiebolagens

rösträtt vid val af landstingsmän hvilka skola utse ledamöter

till Riksdagens Första Kammare, ty i flera fall kunna dessa bolagsaktier

till hufvudsaklig del innehafvas af icke svenskar, och på detta sätt kunna

främmande makters undersåtar indirekt utöfva ett afgörande inflytande

på val af riksdagsmän till Första Kammaren.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lag-Utsliottets Utlåtande N:o 28.

I den föreliggande frågan hyser Utskottet fortfarande samma åsigter,

som äro uttalade i dess utlåtande N:o 22 vid 1881 års riksdag samt

dess utlåtande N:o 52 vid 1882 års riksdag.

Utskottet erinrade då, huru som kommunallagarnes ändamål, enligt

deras eget uttalande, vore, att kommuns medlemmar skulle ega att sjelfve

efter de uti dessa lagar lemnade närmare bestämmelser vårda sina gemensamma

ordnings- och hushållningsangelägenheter, men huru som,

på det att denna till grund för hela kommunallagstiftningen liggande

tanke måtte i alla landskommuner också blifva en verklighet, förändrade

bestämmelser rörande röstvärdet emellertid vore erforderliga.

Beträffande röstvärdet innehölle förordningen om kommunalstyrelse

på landet för det närvarande endast den regel, att röstvärdet beräknas

efter det eu hvar åsätta fyrktal. Hur enkel och naturlig den sålunda

gifna regeln än syntes, verkade den dock på olika orter efter olika förhållanden

helt olika och icke alltid på det mest nöjaktiga sätt. Så innehade

enligt Statistiska centralbyråns berättelser rörande den kommunala

rösträtten år 1871 uti 54 af rikets 2,354 landskommuner en röstegande

öfver hälften af hela fyrktalet, högsta fyrktalet på en person utgjorde

uti 360 öfver 1U—Va, uti 1,026 öfver 1 io—''k, allt af hela fyrktalet; och,

hvad beträffade antalet personer, söm innehade visst fyrktal öfver fao af

hela kommunens, innehade 54 öfver hälften, 378 öfver ''■»—1.2, 1,697 öfver

''/u,—1/«, om hvilka förhållanden närmare upplysningar kunde inhemtas

af den tabell, som funnes bifogad Lag-Utskottets utlåtande N:o 35 vid

1878 års riksdag. Förhållandena torde under tiden sedan dess icke,

åtminstone proportionsvis mellan olika grupper af röstegande, hafva undergått

någon väsentlig förändring.

Det vore uppenbart, att någon kommunal sjelfstyrelse icke alls förefunnes

inom de 54 kommuner, hvarest eu enda person ensam kunde

utöfva kommunens beslutanderätt, d. v. s. efter behag, blott laga förmer

iakttoges, beskatta öfrige kommunalmedlemmar och utse desse att såsom

kommunala förtroendemän vårda angelägenheter, som hufvudsakligen

vore hans egna, under det häri sjelf kunde undandraga sig hvarje personligt

kommunalt uppdrag. Att i en stor mängd andra kommuner

sjelfstyrelsen vore i större eller mindre grad kringskuren, visade de

anförda statistiska uppgifterna.

Man borde ock kunna antaga, att, derest, vid utarbetandet af 1862

års kommunalförordning för landet, de statistiska uppgifter rörande förhållandena

i landskommunerna, en senare tid lemnat, funnits att tillgå,

någon begränsning uppåt uti rösträtten ock blifvit stadgad. Att upphäfva

en kommunalmedlems obegränsade rätt att för alla öfrige med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

lemmar af kommunen ensam besluta vore endast eu gärd af rättvisa

samt ett vilkor för tillämpningen af begreppet kommunal sjelfstyrelse;

och för eu lindrig begränsning af de högsta röstetalen äfven i öfrigt

syntes billighetsskäl tala. Hvad beträffade siffran för det relativa röstmaximum,

som lämpligen borde bestämmas, syntes af de tabeller, som

blifvit af särskilde ledamöter inom Utskottet utarbetade och utlåtandet

bifogade, framgå, att genom bestämmande af detta maximum till en

tiondedel af kommunens hela röstetal de öfverklagade missförhållandena

kunde i allmänhet afhjelpas. För de kommuner, hvarest detta maximum

icke skulle upphäfva eu enda röstegandes samtlige öfrige röstegandes

samfälda röstetal öfvervägande rösträtt, hade ansetts nödigt föreslå det

tillägg, att ingen finge i något fall utöfva rösträtt för högre röstetal

än det, som enligt röstlängden sammanräknad! tillkomme öfrige röstegande.

De skäl, på hvilka Utskottet sålunda förut grundat sitt tillstyrkande

af en begränsning i den kommunala rösträtten på landet, synas

Utskottet fortfarande ega giltighet. Utskottet vill nu ytterligare, i likhet

med hvad Utskottet gjorde vid 1882 års riksdag, erinra, att, då ledamöter i

bevillningsberedningarna och i taxeringsnämnderna omedelbart, samt ledamöter

i pröfningsnämnderna medelbart, utses å kommunalstämma, i sådana

kommuner, der beslutanderätten utöfvas af en enda eller några få personer,

dessa kunna erhålla ett i Utskottets tanke obehörigt inflytande

äfven å beskattningen. Vidare torde i allmänhet de olägenheter, till

hvilkas afhjelpande den nämnda begränsningen i rösträtten ansetts nödig,

på senaste åren hafva oftare än förut framträdt, i det att nu mera

flerestädes å landsbygden bildas stora bolag för industriel rörelse, hvarigenom

det lätteligen kan inträffa, att en enda person inom kommunen

kan, såsom representant för bolaget, erhålla ett röstetal, hvars storlek

tillåter honom att blifva den allena beslutande i kommunens angelägenheter

eller åtminstone derå utöfva ett allt för stort inflytande.

Såsom en omständighet, hvilken i viss mån tjenar till stöd för Utskottets

mening, vill Utskottet meddela, att uti Finland, hvars samhällsförhållanden

i flere afseenden, och särskildt rörande kommunalväsendet,

ega likhet med dem, som förekomma i vårt land, på grund af förordningen

angående kommunalförvaltningen på landet den 6 Februari 1865,

ett relativt maximum af en sjettedel af de vid stämman närvarandes

sammanlagda röstbelopp är stadgadt i fråga om rösträtts utöfvande vare

sig för egen del eller å annans vägnar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då Utskottet finner

de ofvan anmärkta olägenheterna åtminstone för det närvarande till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

det väsentligaste kunna afhjelpas derigenom, att medelst ett stadgande

i § 11 af förordningen om kommunalstyrelse på landet den kommunala

rösträtten derstädes begränsas genom ett röstmaximum af eu tiondedel

af kommunens hela röstetal, hvilken ändring i § 11 i förordningen föranleder

ändring äfven beträffande den i § 59 mom. 2 förekommande

hänvisning, får Utskottet, med anledning af Herrar J. P. Nilssons och

Olof Anderssons motioner, hemställa,

1) att Riksdagen ville för sin del antaga följande

F örordning

angående ändrad lydelse af §§11 och 59 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att § 11 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, sådan

nämnda § lyder i Kongl. kungörelsen den 8 September

1868, samt § 59 i samma förordning, sådan denna §

lyder i Kongl. kungörelsen den 17 Mars 1882, skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11.

Röstvärdet skall beräknas efter det eu hvar röstegande

åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt

för större antal röster än som svarar mot en tiondedel af

kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i något fall

för högre röstetal än det, som enligt röstlängden sammanräknad!

tillkommer öfrige röstegande. Uppkommer vid sådan

beräkning af rösträtt bråktal, skall det bortfalla.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen

och deröfver upprätta en längd, upptagande,

särskildt för hvarje skattskyldig och i särskilda kolumner:

för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet

utan mantal och för annan fastighet debiterad bevillning

enligt Art. II i bevillningsstadgan (eller, der bevillning

ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 28.

taxeringsvärdet, mot sådan bevillning svarar); för öfriga

beskattningöföremål debiterad enahanda bevillning; det

åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för

jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan

fastighet; fyrktalet för alla öfriga beskattningsföremål

och summan af. den skattskyldiges fyrktal; allt på

sätt det under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd

närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af de

bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och 11 innehålla,

tillika kommunens röstlängd. I den för anmärkningar

afsedda kolumn antecknas, om och på hvilken grund

i följd af dessa bestämmelser någon i längden uppförd

skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden

upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan

anslås och det andra hos kommunalnämnden

förvaras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

\

a

Formulär litt. A.

Fyrktalslängd för

P e r g o® e r.

Fastigheter.

Prosten N. N.........................

Landtbonden Sven Persson...

Lagmannen N. N. ...............

Kronofogden N. N................

Majoren N. N. .................

Anders Svensson

Gästgifvaren N. N.

Skrintorp N:o 2, stom 1jz mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal

Lugnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal ....................................

Normlösa N:o 1, häradshöfdingeboställe, 2 mantal .....................

Skrintorp, kronofogdeboställe, l1 % mantal....................................

Glittringe säteri, 11 mantal, Rofvestad 2^2 mantal, Ys qvarn

Berga, 1 mantal, Rofvestad Va mantal, Brunby utjord...............

Vantinge gästgifvaregård, 1 mantal .............................................

Skomakaren N. N. åVantinge

Torparen Carl Nilsson i Vik

Carl Svensson, fjerdingsman

Landtbrukaren N. N.

Vantinge backstuga....................................................................

Torpet Lugnet ......................................................

Brunby N:o 3, 1jtg mantal, krono................................................

Mora kungsladugård, 1 mantal.................................................

0. S. V.

Summa

Nordbo den 2 December 1883.

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Anm. För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej utgår, uppföres dock i vederbörlig

kolumn det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, emot sådan bevillning svarar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

9

Nordbo socken år 1883.

Bevillning enligt Art. II Bevillnings- stadgan.

Påfördt fyrktal

för i mantal satt jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga beskatt-

ningsf öremål.

för i mantal satt jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga beskatt- ningsföremål.

Summa.

Anmärkningar.

Kr.

13

öre.

50

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

16

öre.

270

160

430

9

60

—

—

—

—

—

—

192

—

—

—

192

i konkurstillstånd.

13

—

—

—

—

—

26

50

260

— •

—

265

525

10

30

—

—

—

—

12

50

206

—

—

125

331

481

50

—

—

22

80

—

9,630

—

220

800

10,650

12

—

1

60

—

—

—

—

240

32

—

—

272

11

—

—

—

—

—

23

—

220

—

—

230

450

—

—

—

—

—

80

1

—

—

—

8

10

18

oguldnakommunalutskylder.

—

—

—

15

—

—

—

—

—

3

—

—

3

—

11

—

—

—

—

—

18

3

—

—

2

5

9

—

—

—

—

—

—

—

180

—

—

—

180

taxeringsvärde 30,000 kr.

—

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna, dag granskad och godkänd,

betygas Nordbo i sockenstugan den 21 December 1883.

N. N.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 7 Sami. 16 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Då de olägenheter, hvilka kunna vara förenade med den stora

rösträtt, understundom utöfvas för aktiebolag, torde vara känd aras t å

landet, hvarest hittills rösträtten icke begränsats af något faststäldt

maximum, men Utskottet här ofvan under punkt. 1 föreslagit stadgande

af ett sådant maximum, får Utskottet, beträffande Herr Diss Öl. Larssons

motion, hemställa,

2) att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 25 Februari 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

E. Thomasson.

Reservationer:

af Herrar Bergström, Bäckström och Stråle, hvilka ansett, att samtliga

motionerna bort af Utskottet afstyrka^;

af Herr Forssell, som ansett, att Utskottet bort tillstyrka bifall till

Herr Liss Olof Larssons motion, dock endast så vidt den afsåge rösträtt

å kommunalstämma å landet; samt

af Herr M. Jonsson, som ansett, att Herr Liss Olof Larssons motion

bort af Utskottet tillstyrkas.

Herr Grefve Strömfelt har begärt få här antecknadt, att han, med

anledning af sammanträde med Första Kammarens Tillfälliga Utskott

N:o 1, varit förhindrad att deltaga i ärendets slutliga behandling inom

Utskottet.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.