Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29

1884-03-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1884:29, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

1

Ko 29.

Auk. till Riltsd. Kansli den o Mars 1884, kl. 1 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser

i syfte, att parter och vittnen i de till häradsrätt

instämda mål må kunna på förhand erhålla underrättelse

om dagen, då målen vid rätten förekomma.

Angående stämning och dess innehåll stadgar 11 kap. 1 § Rättegångsbalken

:

»Vill man till annan kära; då eger domaren gifva skriftlig stämning:

och nämne han deri käranden och saken, så ock å hvad ort och

dag den bör till svars komma, som stämd varder: kungöre ock deri,

att om han ej kommer sjelf, eller dess laga ombud, skall saken ändå

företagas och afgöra;»

och angående den ordning, i hvilken målen skola å tinget handläggas,

bestämmes i 2 kap. 3 § samma balk, att efter inteckningar,

lagfarter, kronans och allmänna ärenden samt missgerningsmål deras

tvister, som långt ifrån tingstad bo, skola företagas, men vidlyftiga

saker sist. Allmänna lagen innehåller deremot ingen föreskrift om viss

dag under tinget, å hvilken stämningarne skola ställas. Derom stadgades

emellertid i 82 § af Kongl. resolutionen den 17 September 1723,

att stämningarne kunde väl ej annorledes än på första tingsdagen

ställas, eftersom de rättssökancle sig då enhälligt infinna måste, tingspredikan

att bevista och att höra de förordningar, som komme att uppBih.

till Riksd. Prof. 1S84. 7 Sami. 17 Saft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

läsas. Men så borde häradshöfdingarne, sedan uppbud, kriminal- och

publike saker vore af gjorde, först afhjelpa de långvägade, och så jemka

tingstimmarne, att de, hvilkas saker på första dagarne ej kunde komma

att företagas, måtte emellertid få resa hem och sköta sina sysslor.

Derefter bestämdes ytterligare i 68 § af Kongl. resolutionen den 16

Mars 1739, att häradshöfdingarne hade att, vid tingets början, när parterna

uppropades, tillsäga dem, på hvilken dag hvar och eu borde

vara tillstädes, samt först afhjelpa de långvägade. Vidare innehåller

förordningen den 17 Maj 1872, angående ändring i vissa fall af gällande

bestämmelser om häradsting, i § 6 föreskrift derom, att i tingslag,

der flere allmänna •sammanträden hållas under samma ting, stämning

skall utfärdas till första rättegångsdagen af visst allmänt sammanträde,

och i § 5, att häradshöfdingen, om vid allmänt sammanträde målen äro

flere, än att de å en dag kunna utföras, skall å första rättegångsdagen

kungöra, å hvilken följande dag hvarje mål, som öfrig! är, skall förekomma,

der det ej förut blifvit till viss dag utsatt. Slutligen är genom

Kongl. kungörelsen den 6 Oktober 1882 förordnadt, att rättens ordförande,

vid början af hvarje lagtima ting eller, i de domsagor, der förordningen

angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om

häradsting den 17 Maj 1872 vunnit tillämpning, vid början af hvarje

häradsrättens allmänna sammanträde, skall upprätta och låta å rättens

dörr anslå eu lista, hvari de till tinget eller sammanträdet instämda

eller uppskjutna mål äro för hvarje rättegångsdag uppförda i den ordning,

i hvilken lian har för afsigt att uppropa dem till handläggning;

samt att vid rådstufvurätt skall för hvarje rättegångsdag, innan målen

företagas, sådan lista upprättas och anslås; dock att hvad sålunda är

stadgadt ej utgör hinder för domaren att i särskilda fall, då han finner

parternas beqvämlighet det fordra, gorå ändring i den kungjorda föredra

gnings or dningen.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven samt till Lag-Utskottet

öfverlemnad motion, N:o 18, har nu Herr J. August Sjö, på anförda

skäl, föreslagit, det Riksdagen ville för sin del besluta att, med ändring

af gällande bestämmelser om häradsting, stadgas:

»De som å domarens vägnar utfärda stämningar, skola, så vidt ske

kan, fjorton dagar före ting eller sammanträde till honom insända stämningslistorna

å civila mål, hvarefter domaren skall bestämma dagarne

för deri upptagna måls handläggning och derom, så vida postbefordringen

eller andra lokala omständigheter ej lägga hinder i vägen derför,

underrätta dem, som utfärdat stämningarne, så tidigt att parter och vittnen

hos dem kunna två dagar före tinget eller sammanträdet erhålla

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29. 3

upplysning om tiden för sin inställelse vid rätten, samt, på samma gångdomare

kungör om tings eller sammanträdes början, lian äfven underrättar

dem, som utfärda stämningar i brottmål, till hvilken dag under

tinget eller sammanträdet parter och vittnen i dylika mål skola kallas.»

Förslag i samma syfte, som det nu förevarande, hafva förut varit

väckta vid 1870, 1872, 1877, 1878 och 1880 års riksdagar. 1870, 1877,

1878 och 1880 blefvo förslagen af Utskottet afstyrka, och bifölls Utskottets

hemställan i båda Kamrarné utan votering. Det af Utskottet år

1872, med anledning af den då gjorda framställningen i ämnet, framlagda

förslag till lagändring blef af Första Kammaren afslaget, men af

Andra Kammaren bifallet, utan att i någondera Kammaren votering

egde rum.

Det. visar sig sålunda, att Riksdagen vid föregående tillfällen, då

denna fråga varit före, funnit de fördelar, som skulle kunna vinnas genom

en lagändring i de väckta motionernas syfte, icke kunna uppväga

de olägenheter, som af lagändringen skulle uppstå.

Denna uppfattning delas äfven af nuvarande Lag-Utskott. Utskottet

har redan tillförene mot dylika förslag erinrat, att, då i många trakter,

särdeles i de norra orterna, postgången icke är så inrättad, att

stämningslistorna. kunna inom loppet af tolf dagar till domaren insändas

och derefter åter tillhandakomma vederbörande, enda utvägen, hvarigenom,

under nuvarande förhållanden, parter och vittnen skulle kunna

före tingens eller sammanträdenas början erhålla bestämd underrättelse

om den dag, de dem angående mål förekomme, synes vara, att stämningar

alltid utfärdas af domaren sjelf; men att det är föga antagligt,

det allmänheten skulle för den häruti innefattade fördel vilja uppoffra

beqvämligheten af att kunna på närmare håll i hemorten uttaga stämning.

Redan i gällande föreskrifter hafva derjemte domhafvandena en

kraftig anmaning att, så vidt det under de i de särskilda orterna förhändenvarande

förhållanden kan ske, i förevarande afseende vidtaga de

anordningar, som kunna lända till lättnad och beqvämlighet för de rättssökande.

Det nu föreliggande förslaget är visserligen endast vilkorligt, i det

att den af motionären föreslagna anordning endast skulle vara tillämplig,

»så vida postbefordringen eller andra lokala omständigheter oj lägga

hinder i vägen», men just denna vilkorlighet i stadgandet gör, i Utskot
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

tets tanke, detsamma både mindre lämpligt och i alla händelser temligen

betydelselöst.

När härtill lägges, att våra rättegångslagar i hela deras omfattning

för närvarande äro under omarbetning, så tror Utskottet sig hafva

andragit fullgiltiga skäl för sin hemställan,

att motionen icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 Mars 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herr Grefve Strömfelt har begärt få här antecknadt, att han icke

deltagit i ärendets behandling inom Utskottet.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS TRYCKERI, 1884

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.