Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till lag om afveckling medelst administration af gäldbunden köpmans bo.

1884-04-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1884:43, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till lag om afveckling medelst administration af gäldbunden köpmans bo.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

N:o 43.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 April 1884, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag

till lag om afveckling medelst administration af gäldbunden

köpmans bo.

Från Första Kammaren har Lag-Utskottet till handläggning emottagit

en inom Kammaren af Herr A. O. Wallenberg väckt motion (N:o 20) med

förslag till lag om afveckling medelst administration af gäldbunden köpmans

bo.

Motionären erinrar, hurusom vid fem föregående riksdagar, åren 1876—

1880, motioner angående afveckling medelst administration framstälts, utan

att Riksdagen i anledning deraf vidtagit någon åtgärd. Anledningen till

sistberörda förhållande anser motionären ej böra utelutande sökas i ett

förbiseende af behofvet af en lagstiftning i det med förslagen afsedda

syfte utan kunna till en del tillskrifvas en hos mången rådande föreställning

om de stora svårigheter, hvarmed sådan lagstiftning skulle vara förenad

— en föreställning, som, enligt motionärens mening, föranledts af

den kritik, för hvilken de tidigare författningsförslagen blifvit till sina

enskildheter föremål. I alla händelser anser motionären fortfarande en

lagstiftning i ifrågavarande hänseende vara af behofvet påkallad, i anledning

hvaraf, och med stöd af de i motionen anförda skäl, han föreslår,

det Riksdagen ville för sin del antaga ett så lydande förslag till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

5

Lag om afveckling medelst administration af gäldbunden

köpmans bo.

§ I
Önskar

köpman, som instält sina betalningar, men om hvars försättande

i konkurs yrkande ej blifvit väckt, att få sitt bo öfverlemnadt

till afveckling medelst borgenärernas administration, gifve skriftlig framställning

derom in till ordföranden i underrätten uti den stad, eller, å

landet, till domaren i den ort, der gäldenär bör inför domstol svara i

tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Sådan framställning skall vara

åtföljd af intyg från minst tre af hans borgenärer, att de anse afveckling

medelst administration lämpligen böra ega rum. Vid inlagan foge

gäldenären jemväl skriftlig uppgift å alla sina borgenärer samt deras

hemvist, med åtecknadt intyg af tvenne trovärdige män, att uppgiften

öfverensstämmer med gäldenärens böcker.

§ 2.

Har framställning om afveckling medelst administration så skett,

som nu är sagdt, skall rättens ordförande eller domaren genom kungörelse,

den han läte ofördröjligen införa i allmänna tidningarna, kalla

samtlige borgenärer att å viss dag, tidigast den tionde och senast den

tolfte från det gäldenärens framställning ingafs, dagen för ingifvandet

oräknad, sammanträda inför rätten för att deltaga i pröfningen af den

gjorda framställningen. Alla af gäldenären uppgifna borgenärer skola

derjemte om sammanträdet underrättas genom särskilda kallelsebref,

dem rättens ordförande eller domaren läte till dem med posten ofördröjligen

afsändas.

§ 3.

Rättens ordförande eller domai’en meddele ock genast förordnande

åt tvenne män, helst borgenärer, att förrätta uppteckning af boets tillgångar

och gäld samt att, med ledning af gäldenärens böcker och andra

boet rörande handlingar, uppsätta skriftlig berättelse om boets tillstånd

och anledningarna till obeståndet.

Bouppteckningen och berättelsen skola så skyndsamt uppsättas, att

de kunna borgenärerna å sammanträdet föreläggas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

§ 4.

Domaren utsatte, för sammanträdet, urtima ting, der ej lagtima rättegångsdag

infaller inom ofvannämnde tid efter ansökningens ingifvande.

§ 5.

Rättens ordförande eller domaren ege, ändock att han jäfvig är,

vidtaga de åtgärder, som enligt bestämmelserna i föregående paragrafer

på honom ankomma; anmäle dock, der särskilt förordnande för annan

tarfvas, jäfvet utan dröjsmål i hofrätten.

§ 6.

Vid sammanträdet föredrage rättens ordförande eller domaren gäldenärens

ingifna framställning samt de öfriga handlingar, som saken

röra. Härefter öfverlägge borgenärerna under ledning af rättens ordförande

eller domaren, huruvida afveckling medelst administration må

af dem medgifvas, samt fatte härom beslut. Megifva borgenärerna

afveckling medelst administration, kommer sådan dock ej till stånd, med

mindre rätten det tillstädjer.

§ 7.

Vid omröstning, huruvida afveckling medelst administration må af

borgenärerna medgifvas, ege rösträtt ruin allenast för fordran, som är

i gäldenärens böcker upptagen eller som kan med skriftliga bevis omedelbart

styrkas, och beräknas rösträtten efter fordringens belopp, sådant

detta finnes upptaget i gäldenärens böcker eller kan på nyss angifvet

sätt omedelbart ådagaläggas. Finnes för någon fordran medgäldenär

eller löftesman, ege de tillsammans med fordringsegaren röst, beräknad

efter den fordran; kunna de sig ej förena, gälle borgenärens mening,

der ej de andra honom utlösa eller för hans fordran ställa full säkerhet.

Tvistiga frågor om rätt att i omröstningen deltaga skola under

omröstningen, i mån som de uppstå, af rätten afgöras. Afveckling

medelst administration skall anses vara af borgenärerna medgifven, derest

minst fyra femtedelar af de röstande dertill samtyckt och dessa borgenärers

fordringar tillsammans utgöra minst fyra femtedelar af samtliga

de fordringsbelopp, för Indika rösträtt utöfvas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

§ 8.

Finnes boets afveckling medelst administration vara af borgenärerna

medgifven, skola borgenärerna välja tvenne eller flere administratörer,

dem det skall åligga, om afveckling medelst administration kommer till

stånd, att förvalta boet samt ombesörja, att dettas tillgångar komma

borgenärerna till godo enligt de grunder, som i konkurslagen äro bestämda.

I sammanhang dermed ega borgenärerna besluta om arfvode

och instruktion för administratörerna att vid deras förvaltning lända till

efterrättelse.

§ 9-

Vid val af administratörer samt beslut om instruktion för dem gälle

om rösträtt hvad ofvan i § 7 är sagdt. Såsom beslut gälle de borgenärers

mening, hvilkas sammanräknade fordringar utgöra mera än hälften

af de fordringsbelopp, för hvilka i omröstningen rösträtt utöfvas, så

framt de borgenärer derjemte utgöra minst eu fjerdedel af de röstande.

§ io.

Härefter pröfve rätten, huruvida afveckling, som af borgenärerna

medgifvits, må komma till stånd och gifve sitt utslag derom samma

dag eller senast den följande.

§ 11.

Afveckling medelst administration må ej af rätten tillstädjas, der ej

rätten, med hänsyn till boets ställning och beskaffenheten af gäldenärens

affärsförhållanden, gäldenärens redbarhet, så ock de utsedda administratörernas

duglighet och vederhäftighet finner sådan afveckling lämpligen

kunna tillstädjas.

§ 12.

Finner rätten ej skäl att tillstädja afvecklingen, förklare rätten i

sitt utslag, att gäldenärens egendom skall till konkurs afträdas.

§ 13.

Har afveckling medelst administration kommit till stånd, men anse

administratörerna, efter tagen närmare kännedom om gäldbunden boets

ställning, afveckling utan konkurs overkställbar eller olämplig, göre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

derom anmälan hos rätten, som beslutar, att egendomen skall till konkurs

afträdas. Administratörerna ansvare för boets tillgångar, till dess

de af konkursförvaltarne emottagas.

§ 14.

Öfver rättens beslut i de frågor, hvarom i det föregående nämnes,

må ej klagan föras.

§ 15.

Göres, efter det framställning om afveckling medelst administration

ingifvits och intill dess densamma blifvit pröfvad, eller, der afveckling

medelst administration kommit till stånd, under den tid den pågår,

ansökan, att gäldenärens egendom må till konkurs afträdas, varde den

ansökan afslagen.

§ 16.

Emot bo under administration vare utan verkan hvad som, efter

det gäldenärens framställning om afveckling ingafs, i utsökningsmål

mot honom göres, der ej intecknings- eller panthafvare yrkar försäljning

af egendom, hvari han förmånsrätt till betalning eger.

År före den dag, då framställning om afveckling medelst administration

ingafs, lösegendom utmätt, men ej försåld, och kommer afveckling

medelst administration till stånd, upphöre Konungens Befallningshafvandes

eller utmätningsmans befattning med den utmätta egendomen.

§ 17.''

Har afveckling medelst administration blifvit tilländabragt, skall

anmälan derom af administratörerna ofördröjligen göras hos rättens

ordförande eller domai^en. Under ingen förevändning må afveckling

medelst administration fortgå längre tid än tolf månader, räknadt från

den dag densamma kom till stånd, med mindre rätten dertill lemnar

särskildt tillstånd.

§ 18.

Med köpman förstås här en hvar, enskild eller bolag, som idkar

eller under loppet af minst ett år, innan framställning om afveckling

medelst administration gjordes, idkat sådan handel eller drifvit sådan

rörelse, hvaröfver, enligt hvad särskildt är stadgadt, man pligtig är att

handelsböcker föra.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Jjag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Det lärer icke kunna förnekas, att i vårt land icke så sällan förekommit

fall, då ett plötsligt afbrott i en vidsträckt och gagnande näringsverksamhet

genom dess idkares försättande i konkurstillstånd ländt till

stort men icke allenast för näringsidkarens borgenärer, utan äfven för en

mängd underhafvande och andra personer, hvilka till sitt uppehälle varit

beroende af verksamhetens fortgång, samt att sådant men kunnat förebyggas,

om vår lagstiftning innehållit välbetänkta bestämmelser, med stöd

af hvilka livad motionären benämner afveckling medelst administration

kunnat mot en eller flere borgenärers bestridande lagligen tillvägabringas.

Utskottet är ock villigt erkänna, så väl att det kunde vara önskligt, det

sådana bestämmelser en gång komme till stånd, som ock att det af motionären

i sådan syftning framstälda förslag icke är behäftadt med åtskilliga

af de fel, hvilka enligt hans eget medgifvande vidlåda de äldre för Riksdagen

framlagda förslag i ämnet. I ärendets nuvarande skick anser sig

dock Utskottet icke kunna förorda bifall till förevarande förslag.

Då s. k. afveckling medelst administration icke lärer ifrågakomma

utom i det fall, att den näringsidkare, hvars egendom och affärer äro afsedda

att ställas under administration, är så gäldbunden, att, derest sådan

icke melFankommer, han måste försättas i konkurstillstånd, så torde man

följclrigtigt kunna betrakta det rättsliga förfarande, som för åstadkommande

af afveckling medelst administration måste iakttagas, såsom ett

föregående moment i konkursförfarandet. Ett sådant betraktelsesätt är

icke främmande för 1734 års lag, som i IG kap. 1 § Handelsbalken balett

så lydande stadgande: »År någon så af sig kommen, att han ej mäktar

betala all sin gäld; gifve borgenärerne sitt tillstånd tillkänna, der han

åstundan uppskof och tid till betalning. Vilja de ej alle dertill samtycka,

eller vill han på en gång till dem afstå allt sitt gods; söke då Domaren»

—. År, hvad Utskottet icke betviflar, den af Utskottet angifna

synpunkt den enda rigtiga, så torde deraf följa, att de lagbud, genom

hvilka afvecklingsförfarandet skulle ordnas, icke böra meddelas, såsom

motionären tänkt sig, i en fristående lag, utan inordnas i den allmänna

konkurslagen, så att de komme att utgöra en integrerande del deraf och

tillsammans dermed bilda ett organiskt helt, såsom förhållandet är med

bestämmelserna om ackord, med hvilket rättsinstitut det nu ifrågasatta eger

många jemförelsepunkter. Den nyaste engelska konkurslagen (The Bankruptcy

Act), som trädt i kraft den 1 Januari innevarande år, ordnar sålunda

på en gång både det egentliga konkursförfarandet och det föregående

rättsliga förfarande, hvarmed lagstiftaren åsyftat att, der sådant

kan ske, förebygga inträdande af konkurs.

Då Utskottet alltså anser det mål, motionären med det framlagda laggift.

till Jtiksd. Prot. 1884. 7 Sami. 28 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

förslaget åsyftat, icke lämpligen kunna uppnås annorlunda än genom en

i sådan syftning företagen omarbetning af gällande konkurslag, men förslag

om en dylik åtgärd icke föreligger, hemställer Utskottet,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 9 April 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer:

af Herrar Stråle och Lindahl, som ansett, att Utskottet bort tillstyrka

Riksdagen aflåtande af en skrifvelse till Konungen, med anhållan, det

Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

sådan förändring i eller tillägg till Konkurslagen, att det måtte medgifvas

borgenärer att medelst förstärkt röstpluralitet besluta om utredning af

gäldbundet bo genom administration.

Herr Lewin har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom Utskottet.

Stockholm, Ivar Hoeggströms Boktryckeri, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.