Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 18 kap. 1 § Jordabalken. tran Andra Kammaren bär Lag-Utskottet fått till sig hänvisad eu inom Kammaren af herr C. A. Larsson afgifven, så lydande motion

1884-02-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1884:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 18 kap. 1 § Jordabalken. tran Andra Kammaren bär Lag-Utskottet fått till sig hänvisad eu inom Kammaren af herr C. A. Larsson afgifven, så lydande motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7,

1

N:o 7.

Ank. till Riksd, Kansli den 4 Febr. 1884, kl. 12 midd.

Lag- Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 18

kap. 1 § Jordabalken.

tran Andra Kammaren bär Lag-Utskottet fått till sig hänvisad

eu inom Kammaren af herr C. A. Larsson afgifven, så lydande motion

(N:o 130):

»De så väl i 1734 års lag som i derefter utkomna författningar gifna

stadganden angående vatten afse endast det vatten, som finnes ofvan

jord, och alla bestämmelser derom äro gifna med hänsyn till vattnet

såsom afsedt för fiske, drifvande af vattenverk eller såsom i vissa fall

innebärande en fara för öfversvämning. Att med något skydd af lag

omhägna det vatten, som finnes under jordytan, och som i många fall

har ett stort, ofta oersättligt värde såsom dricksvatten, såsom helsovatten

eller såsom material för tekniska fabrikater, har ej fallit lagstiftaren

in, och detta helt naturligt, då det väl i vårt land näppeligen någonsin

före år 1882 inträffat, att någon härutinnan förgripit sig på annans

egendom. Detta skäl har emellertid numera upphört att gälla, sedan

det nämnda år visat sig, att man ej skytt att medelst list fråntaga en

allmännyttig anstalt det källvatten, af hvilket dess existens berodde.

»Strax söder om Stockholms stad, och skild från dess vattenledningsverks

område endast af en smal jordremsa, ligger lägenheten

Grundsborg, vida känd för det der befintliga källvatten, som länge ansetts

för ett bland de bästa i Sverige. Vattnet i den af de derstädes

liggande källorna, som befinner sig närmast intill vattenledningens omBill.

till Riksd. Prut. 1884. 7 Sami. 3 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlutande N:o 7.

råde, hade i många år använda till bad i en vid Grundsborg anlagd

kallvattenkuranstalt. Vid midsommartiden 1882 måste emellertid nämnda

anstalt utaf temligen oväntade skäl nedläggas. Stockholms stads drätselnämnd

förskaffade sig nemligen en slags nyttjanderätt till den jordremsa,

som skilde vattenledningens område från den till Grundsborg

hörande marken, och på denna jordremsa gräfdes en brunn, betydligt

djupare än den nyss omnämnda källan. Ur denna brunn pumpade vattenledningens

starka pumpar med den påföljd, att kallvattenkuranstaltens

källa totalt utsinade, hvilket naturligtvis vållade stora förluster

och obehag både för egaren och badgästerna. Någon process uppstod

icke om denna sak, dels emedan staden ett år derefter inköpte egendomen

— om hvilket köp redan vid tiden för denna händelse underhandlingar

pågingo — dels emedan resultatet af en process, enligt fleie

juristers utsago, skulle ha varit synnerligen osäkert till följd af den

nuvarande lagstiftningens brist på tydlighet, och fullständighet.

»När emellertid förtroendemännen i rikets främsta kommun ansett

med sin värdighet förenligt att under sken af lag och rätt tillegna sig

annans egendom, skulle det ej förvåna, om metoden följdes åt andra

personer, hos hvilka rättskänslan öfverröstats af vinningsbegäret. 1 a

detta sätt skulle stora förluster kunna uppstå både för clet allmänna

och för de enskilda. Medicine doktor A. Levertin har uti sill nyligen

utkomna handbok öfver de svenska brunns- och. badorterna omnämnt

här relaterade fall och yttrat sig om nödvändigheten af att genom

några lagbestämmelser söka skydda våra kurorter samt uppmanat att

dermed ej dröja så länge, tills Grundsborgs öde drabbar flere bland

våra brunns- och badorter. Men ej allenast sådana anstalter, utan äfven

industriella anläggningar hafva intresse häraf. I ofvan omförmälda fall

var det hardt när, att en på samma egendom belägen mineralvattensfabrik

fått nedläggas, emedan äfven den källa, som var afsedd för dess

räkning, starkt hotades af vattenledningsverkets pumpande.

»Dylika olägenheter och förluster torde emellertid för framtiden

kunna förebyggas genom att i lagen införa några bestämda ord om

skydd för vatten under jordytan. Ett sådant stadgande passar måhända

lämpligast i Jordabalkens 18 kap. 1 §. Detta lagrum lyder för

närvarande sålunda:

»Hvar som tager med våld, af den i handom häfver, jord, hus,

skog, vatten eller vattenverk, eller med någorhanda åtgärd för honom

onyttigt gör, och vill sig det egna; gälde åter skadan, och böte han

och alle de, som med honom i samma gerning varit, fyratio daler

hvardera.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

3

»Enligt någras förmenande omfattar ordet vatten i denna paragraf

äfven vatten under jordytan; men då denna åsigt är långt ifrån allmän,

och då saken, såsom ofvan visats, för många är af stor vigt, yrkas

vördsamt,

att Riksdagen behagade för sin del besluta en sådan

förändring af Jordabalkens 18 kap. 1 §, att deri måtte gifvas

bestämd föreskrift om skydd äfven för källvatten.»

Då Utskottet för sin del hyllar den mening, att det af motionären

till ändring föreslagna lagrum, 18 kap. 1 § Jordabalken, redan uti sin

nuvarande lydelse innefattar det skydd för under jordytan rinnande

källvatten, hvilket motionären afser att genom lagändringen få särskilt

stadgadt,

samt då icke visadt är, att domstolarne annorlunda tolkat ifrågavarande

lagbud;

får Utskottet, under hänvisning tillika, beträffande det skydd, för

sådant källvatten åtnjutes redan innan till domstol stämmes, till 157 §

Utsökningslagen, hemställa,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 4 Februari 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.