Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel.

1884-02-19 · 60 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:12a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

1

N:o 12 a.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1884, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjette hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Rörande sjette hufvudtiteln eller anslagen under Civildepartementet

hafva följande förändringar förekommit.

Upphörande af förslagsanslag.

l:o. I en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 1) har Herr

Friherre R. Klinckowström bland annat, hvarom nu ej är fråga, föreslagit,

att följande å riksstatens sjette hufvudtitel nu uppförda ordinarie

anslag, som ega natur af förslagsanslag, må upphöra att vara förslagsanslag,

nemligen:

l:o Statsministern, lönefyllnad,

2:o Ålder stillägg,

3:o Utflyttningshjelp efter skiften,

4:o Odlingshjelp för krononybyggare,

5:0 Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,

6:o Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar

bland husdjuren,

7:o Karantänsinrättningen på Känsö,

8:o Aflösningen af Scheldetullen,

Bih. till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 IJäft.

Ang. upphörande

af

förslagsanslag.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

9:o Rese- och traktamentspenningar,

10:o Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Utskottet har i Utlåtandet N:o 8, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel, utförligare och i allmänhet behandlat

motionärens framställningar och vill derför här endast till besvarande

upptaga punkter i motionen, som afse anslag under nu förevarande

hufvudtitel. Motionären utgår från det antagande, att förslagsanslagen

gifva anledning till oreda i statsregleringen, och att fara

vore förbunden med beviljande af dylika anslag, emedan »de gjorde

regeringen till faktisk herre öfver statsregleringen, beträffande desamma»,

och att »svenska folkets ombud släppt ur sina händer den

dyrbara rättigheten att reglera statens utgifter». Motionären synes

vid motiveringen af sina framställningar hafva lemnat helt och hållet

ur sigte, att grunden dertill, att åt åtskilliga anslag särskildt de nu

ifrågavarande gifvits naturen af förslagsanslag, är den, att vissa anslagsbehof

finnas, hvilka icke kunna till fix summa beräknas. Inträffar

behofvet, måste utgiften göras; inträffar det icke, varder också

utgiften besparad, och Kongl. Maj:t är förhindrad att använda å dessa

slags anslag möjligen uppkommande besparingar, i följd hvaraf dessa

anslags på förhand beräknade siffra är af jemförelsevis underordnad vigt.

Att vid sådant förhållande orda om slöseri med de anslagsmedel, som

erhållit naturen af förslagsanslag, måste derför synas oegentligt, åtminsto

ö e så vida icke bestämdt kan visas antingen, att anslag blifvit

beviljad! såsom förslagsanslag, utan att skälig anledning dertill förefunnits,

eller ock att utgifter derifrån blifvit bestridda, som icke motsvarats

af något verkligen yppadt behof. Någon utredning i sådant

hänseende har dock motionären icke sökt åvägabringa, utan inskränkt

sig till att såsom “slöseri41 beteckna den omständighet allena, att dylika

anslag efter hand beviljats till allt mer ökade belopp, och Utskottet,

som antager, att hvarje gång det ifrågasatts att i riksstaten

uppföra anslag såsom förslagsanslag, noggrann pröfning egt rum,

saknar derför anledning att här inlåta sig på någon vidare allmän

undersökning af ämnet helst som vid de numera årliga riksdagarne

Riksdagen är i tillfälle att granska hvarje post i statsregleringen. —

Hvad särskildt angår de af motionären omförmälda förslagsanslag å sjette

hufvudtiteln, har Utskottet icke kunnat finna något, i afseende hvarå

skäl förefinnes att rubba anslagets natur. Om samtliga dessa anslag

gäller nemligen, hvad här ofvan antydts, att de afse ändamål, som

måste bekostas allt efter som behofvet erfordrar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet, som ansett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

3

sig böra i ett sammanhang behandla ifrågavarande motion, så vidt den

afser de å förevarande hufvudtitel uppförda förslagsanslag, hemställa,

att Herr Friherre Klinckowströms framställning

om de å sjette hufvudtiteln uppförda förslagsanslags

förvandlande till bestämda anslag må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Kommerskollegium.

2:o. Beträffande så val det ordinarie som extra anslaget till Kom- Ang. anslamerskollegium

har Utskottet för närvarande och i afvaktan på den °eZerskMe^''

ytterligare framställning i ämnet, som med anledning af nu försam- gium.

hide komiterades förslag möjligen kan under riksdagens lopp vara att [1-]

från Kong]. .Maj:! förvänta, ansett sig icke böra nu meddela yttrande,

hvilket Utskottet skolat här

anmäla.

3:o. För tillfällig löneförbättring åt fyra bergmästare, hvilka icke

äro med boställen försedde, och tre tjenstemän vid Sala silfververk med ring för

tjugu procent å lönerna har Kongl. Maj:t äskat ett anslag på extra stat bergsstaten.

för år 1885 af 2,420 kronor; och enär, enligt hvad Utskottet inhemtat, L -J

förslag till definitiv lönereglering för bergmästarne eller den lokala förvaltningen

vid bergsstaten i allmänhet icke lärer vara att förvänta förr,

än frågan om ny grufvelagstiftning vunnit sin slutliga lösning, samt alltså

sådan lönereglering icke lärer komma att vid innevarande års riksdag

ifrågasättas, hemställer Utskottet, elå enahanda behof som under föregående

år fortfarande synas förefinnas,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må af Riksdagen bifallas.

Rikets ekonomiska kartverk.

4:o. Den sedan länge sväfvande frågan om förenande af de Ang. anslaekonomiska

och topografiska kartverken till ett kartverk har al skäl, ^ekonomiska

för hvilka utförligt redogöres i statsrådsprotokollet (se bilagan till kartverk.

sjette hufvudtiteln sid. 3 och tf.) ännu icke ansetts vara så utredd, att [3-]

förslag om kartverkens definitiva ordnande kunnat till innevarande års

riksdag aflåtas; och då på grund häraf samt då för öfrigt några särskilda

skäl icke varit för handen att för närvarande vidtaga någon

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

väsentlig ändring i ett eller annat afseende i planen för de båda ekonomiska

kartverken, har Kongl. Maj:t, i likhet med hvad vid sistlidet

års riksdag egt rum, föreslagit:

att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för

rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor,

under samma hufvudtitel på extra stat för år 1885 anvisa till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af

riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva,

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas

äfven för bestridande af utgifter för det topografiska kartarbetet.

Derjemte har Kongl. Maj:t begärt, att den från berörda anslagtill

ordinarie och extra kartografer vid de båda ekonomiska kartverken

utgående dagaflöning under tiden för arbetet på fältet må från och

med 1884 höjas från 3 kronor till 4 kronor 50 öre, med tillskott, hvad

det allmänna ekonomiska, kartverket angår, af ytterligare en krona för

den kartograf, som biträder vid arbetenas öfvervakande och kontroll.

Hänvisande till statsrådsprotokollet (sid. 3 och tf.) och den

utredning deri lemnats, anser sig Utskottet icke behöfva särskildt

motivera sin hemställan om bifall till Kongl. Maj:ts förstberörda framställning,

hvaremot Utskottet finner sig- böra något närmare behandla

den senare af nämnda framställningar. Såsom skäl för den deruti

ifrågasatta höjning af dagaflöningen har åberopats, att denna aflöning,

som år 1867 faststäldes till sitt nuvarande belopp, uppenbarligen vore

otillräcklig med hänsyn till den stegring i lefnadskostnad, som sedan

dess ”inträdt, samt att, sedan de vid generalstabens topografiska afdelning

anstälda civila biträden och kommenderade officerare af armén

genom nådiga brefvot den 30 April 1881 fått sig tillerkänd en dagaflöning

under arbeten ä fältet af 4 kronor 50 öre, billigheten fordrade,

att öfverensstämmelse åvägabragtes i afseende å denna aflöning åt de

vid de olika kartverken likstälde personer. I ofvanberörda nådiga bref,

hvaraf Utskottet förskaffat sig kännedom, meddelas bestämmelser angående

ersättning åt den vid generalstabens topografiska afdelning anstälda

personal; och har deruti bland annat blifvit stadgadt, att under

tiden för arbetena inom förrättningsorterna dagtraktamente skall utgå

till officerare vid generalstaben med 8 kronor till öfverstelöjtnant och

major, 6 kronor till kapten och 4 kronor 50 öre till subalternofficer,

samt att officerare af armén under samma arbeten skola åtnjuta, kapten

5 kronor och subalternofficer 4 kronor 50 öre dagtraktamente,

dock att officer, hvilken såsom elev tjenstgör vid öfningsafdelningen,

endast erhåller 3 kronors dagtraktamente; kunnande under vissa för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

o

utsättningar officerare ocli subalternofficerare af armen samt subalternofficerare

af generalstaben erhålla en förhöjning i dagtraktamentet af

1 krona.

De sålunda meddelade bestämmelserna medföra lägre traktamente,

än som enligt nu gällande resereglemente af den 11 Februari 1881 skulle

tillkomma vederbörande; och enär härigenom synes vara sörjdt för att

de topografiska arbetena icke skola utöfver hvad nödigt är fördyras,

och större förhöjning i personalens aflöningsförhållanden beredas än

behofvet kräfver, samt, på sätt i statsrådsprotokollet är anfördt, afseende!,

å stegrade lefnadskostnader äfvensom billigheten torde få anses

påkalla den ifrågasatta förhöjningen i dagaflöningen vid arbete å fältet

för ofvan omförmälda, vid det ekonomiska kartverket anstälda personer,

har Utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts framställning

jemväl i denna del i hvad den afser tiden från 1885 års ingång,

desto hellre som berörda förhöjning, hvilken för hela personalen

beräknats till ett sammanlagdt belopp af omkring 3,600 kronor, ej

skulle komma att föranleda någon tillökning i kartverksanslagen.

Utskottet hemställer alltså:

a) att Riksdagen må utöfver det i riksstaten för

rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag

6,000 kronor på extra stat för år 1885 anvisa till

fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena

i Norrbottens län 31,000 kronor och för de

ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000

kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom

medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda

anslagen må användas äfven för bestridande af utgifter

för det topografiska kartverket; och

b) att Riksdagen må medgifva, att den från

berörda anslag till ordinarie och extra kartografer

vid de båda ekonomiska kartverken utgående dagaflöning

under tiden för arbetet på fältet må från och

med år 1885 höjas från 3 kronor till 4 kronor 50 öre,

med tillskott, hvad det allmänna ekonomiska kartverket

angår, af ytterligare en krona för den kartograf,

som biträder vid arbetenas öfvervakande och

kontroll.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Ang. indragning

till

statsverket af

landshöfdingelöneregleringsfonden

m. m.

[4-]

Landsstaterna i länen.

5:o. I underdånig skrifvelse (N:o 56) anhöll 1883 års Riksdag

på anförda skäl, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen afgifva förslag

till landshöfdingelöneregleringsfondens indragning till statsverket samt

i sammanhang dermed till uppförande i riksstaten af de till landshöfdingelönernas

bestridande erforderliga belopp äfvensom till de åtgärder i

öfrigt, som på grund af denna anordning erfordrades.

I anledning af denna underdåniga framställning har Kongl. Maj:t

föreslagit:

att det till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga kontanta

belopp, 318,500 kronor, från och med år 1885 uppföres å riksstatens

ordinarie anslag;

att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar

tillförsäkras rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente;
att

landshöfding förklaras berättigad att från och med månaden

näst efter den, då han, efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf

minst 5 år såsom landshöfding, från embete! afgått, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension af

7,000 kronor;

att landsköfdingelöneregleringsfondens behållning vid 1884 års

utgång i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel reserveras för

att, i den mån räntan å densamma lemnar tillgång, användas till att

förse landshöfdingarnes boställsvåningar med de inventarier af större

och varaktigare värde, som af Kongl. Maj:t finnas erforderliga; samt

att, under förutsättning det Riksdagen bifaller hvad sålunda föreslagits,

landshöfdingelöneregleringsfonden må, med undantag endast af

berörda behållning, med 1885 års ingång till statsverket indragas,

och till följd deraf

dels det under sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen

uppförda anslag till “indelning och dermed jemförlig anvisning på

förslag, ersättningar“, 150,900 kronor från riksstaten uteslutas, och anvisningen

i kontant under samma anslag höjas med 297,057 kronor

72 öre,

dels ock det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen

i Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen

öfverskjuter den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller

sålunda 1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten, att derifrån

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a. 7

utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid

qvarstår.

Då så väl i Riksdagens ofvanberörda skrifvelse som i statsrådsprotokollet

(sid. 13—16) en fullständig utredning om ifrågavarande

fonds uppkomst blifvit lemnad, anser sig Utskottet utan upprepande

af de härutinnan lemnade och af Riksdagen kända uppgifter kunna

omedelbart öfvergå till behandling af de nu föreliggande förslagen.

Genom nådigt bref den 11 November 1881 har Kongl. Maj:t förordnat,

att årliga aflöningen, utöfver den landshöfdingarne tillkommande

rättighet att njuta bostad i länsresidenset och begagna de dertill hörande

trädgårdar och parkanläggningar, skulle tills vidare utgöra för

landshöfdingarne i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län 15,500

kronor och för hvarje af landshöfdingarne i Stockholms, Upsala, Södermanlands,

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,

Blekinge, Kristianstads, Hallands, Elfsborgs, Skaraborgs, Vermlands,

Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs, Vesternorrlands, Jemtlands, Vesterbottens

och Norrbottens län 13,000 kronor; och har nu mera, jemlik!

nådigt bref den 25 Maj 1883, äfven landshöfdingelönen i Gefleborgs

län blifvit reglerad enligt grunder, som öfverensstämma med de för

öfriga län, med undantag af de båda förstnämda, faststälda. Från de

sålunda i allmänhet meddelade bestämmelserna finnas några få undantag,

i det nemligen landshöfdingelönen i Göteborgs och Bohus län

under nuvarande tjenstinnehafvares tjenstetid utgår med allenast

15,000 kronor, enär denne landshöfding, jemlikt Kongl. brefven den 15

Januari och den 12 Mars 1875, för sin tjenstetid erhållit personlig lönetillökning

af 3,000 kronor om året, hvadan aflöningen i nämnda län

nu utgår med 18,000 kronor, samt nuvarande innehafvare af landshöfdingebeställningarne

i Jönköpings och Elfsborgs län, jemlikt säi’- skilda nådiga bref, äro berättigade att under sin tjenstetid bibehålla de

under lönerna förut inbegripna boställena Ryhof i Jönköpings län och

Restad i Elfsborgs län, med beräknad afkastning af 5,100 kronor för

det förra bostället och 1,700 kronor för det senare.

Medel till bekostande af de regleringar af landshöfdingelönerna,

som hittills egt rum, hafva erhållits af den fond, som nu föreslagits till

indragning, och enligt antydan i statsrådsprotokollet (sid. 18) skulle

fonden, om den bibehölles, inom en icke aflägsen framtid medgifva

Kongl. Maj:t att besluta den ytterligare lönetillökning, som i viss mån

redan vore erforderlig och antagligen vore vid den tiden oundgänglig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Ifrågavarande fond lemnar sålunda nu tillgång till bestridande af de

från densamma utgående utgifter, i statsrådsprotokollet uppgifna till ett

sammanlagdt belopp af 321,350 kronor, hvaraf dock 4,350 kronor

äro öfvergående utgifter, och skulle inom kort kunna medgifva ytterligare

tillökning å de löner, som deraf kunde vara i behof, och Utskottet

har ansett sig böra med ledning af statsrådsprotokollet meddela

uppgift å fondens inkomster för år 1882.

Inkomsterna hafva utgjorts:

l:o af anslag på riksstaten under rubrik ‘‘Sjette

hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen“

tillhopa ................................................................................

2:o af arrenden af de för fondens räkning

utarrenderade fiske- och jagträttigheter, boställsjordar

och andra lägenheter, i värde enligt 1882

års markegångs- och medelmarkegångspris, jemte

afkastning en af 2 boställen.............................................

3:o af ersättningar af län, stads- och landtkommuner

eller bolag och enskilda personer samt

allmänna verk för åt dem upplåten jord, liyresmedel,

boställsräntor och ersättning för upphörd dagsverksskyldighet

vid Alnarp.....................................................

4:o af räntemedel å fondens kontanta behållning

............................................................

kronor 170,152: 34

123,432: 28

22,751: 30

4,538:

50

Summa kronor 320,874: 42.

Då fondens utgifter beräknats till 321,350 kronor, skulle således

utgifterna med 475 kronor 58 öre öfverskjuta inkomsterna, men denna

brist är endast skenbar, enär, på sätt ofvan nämnts, af landsliöfdingelönen

i Göteborgs och Bohus län för närvarande besparas ett belopp

af 500 kronor.

Efter denna redogörelse öfvergår Utskottet till att 3’ttra sig om

Kongl. Maj:ts särskilda, här ofvan anförda förslag, hvarjemte Utskottet

i sammanhang dermed kommer att pröfva de af Herr Friherre R.

Klinckowström i en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 3) framstälda

åsigter, i den mån dessa afvika från Kongl. Maj:ts framställning

samt kunna anses innefatta bestämda yrkanden (se sid. 8, 9 och 10 i

berörda motion).

Den första af de förutsättningar, under hvilka Kongl Maj:t föreslagit

fondens indragning, är, att de för landshöfningarne erforderliga

lönebelopp, tillhopa 318,500 kronor, från och med 1885 uppföras å

ordinarie stat; och skulle lönerna komma att utgå till hvarje landshöf
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a, 9

ding med samma belopp, som nu är bestämdt, (se sid. 7 härofvan)

med undantag allenast i fråga om landshöfdingelönen i Göteborgs och

Bohus län, hvilken af Kongl. Maj:t föreslagits böra utgöra 17,000 kronor,

eller 1,000 kronor mindre än nuvarande tjensteinnehafvaren åtnjuter.

Mot denna framställning har Utskottet icke ansett sig böra framställa

någon erinran.

Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att landshöfding för resor i

anledning af beväringsmönstringar skall tillförsäkras rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente.

De skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 18 och 19) blifvit anförda

till stöd för denna framställning, hafva synts Utskottet kunna motivera

en hemställan om bifall till Kongl. Maj:ts förslag i denna del. Om ock

i vissa län af ringare utsträckning uppoffringarna för resor till och från

beväringsmönstringar icke behöfva blifva synnerligen betungande, förekomma

deremot inom andra län, hvaribland särskildt de norrländska,

helt andra förhållanden, hvilka göra dessa resor kostsamma till sådan

grad, att det ingalunda kan anses vara med billighet öfverensstämmande,

att landshöfding skall utan ersättning sjelf bekosta utgifterna

derför, helst vid bestämmande af lönerna hänsyn icke lärer hafva tagits

till de i olika län vexlande kostnaderna för oftanämnda resor. På dessa

skäl och då, om landssekreterare eller landskamrerare förordnas att

i landsliöfdings ställe verkställa dylika resor, desse äro berättigade att.

derför undfå ersättning af statsmedel, har Utskottet ansett den nu ifrågasatta

ersättningen böra af Riksdagen medgifvas.

Vidare har Kongl. Maj:t begärt Riksdagens medgifvande dertill,

att landsliöfdings pension må bestämmas till 7,000 kronor i stället för

nu medgifna 6,000 kronor, hvilken framställning motiverats dermed,

att den landshöfdingarne nu tillförsäkrade pension icke stode i rigtigt

förhållande till löneförmånerna och embetets vigt. Det nuvarande pensionsbeloppet

hade blifvit bestämdt redan vid 1856 och 1858 årens

riksdag, då det ökades från 4,500 kronor, och vid jemförelse med de

sedan den tiden stegrade lefnadskostnaderna kunde pensionens höjande

till 7,000 kronor ej anses mer än möjligen motsvara de anspråk, som

ifrågavarande embetsmål! borde ega rätt att hafva på skälig bergning,

sedan de offrat sina bästa krafter i de maktpåliggande värf, som vore

åt en landshöfding uppdragna. Hvad sålunda blifvit anfördt har synts

Utskottet giltigt så till vida, som högre lön utan tvifvel kan och bör

betinga högre pension, om staten skall kunna påräkna de med pensioneringen

afsedda förmånerna i hela deras omfattning. Mot pensionsbeloppets

bestämmande till 7,000 kronor har Utskottet derföre icke haft

Bih. till Riksä. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 1.2 a.

något att erinra, hvaremot Utskottet beträffande de af Kong!. Maj:t

föreslagna vilkoren för pensions erhållande, nemligen uppnådda 65 lefnadsår

och 35 tjenstår, deraf minst fem såsom landshöfding, funnit

någon jemkning vara af nöden. Den tid, som landshöfding ansetts

höra i sådan egenskap tjenstgöra för att erhålla pension, har nemligen

synts Utskottet vara allt för kort i förhållande till den ökade pensionen,

och Utskottet föranlåtes derföre att föreslå, att denna tid bestämmes

till tio år.

Vidkommande derefter det, ofvan närmare omförmälda förslaget,

att räntan å fondens behållning vid 1884 års slut i kontant, utestående

uppbörd och utlånta medel må få användas till anskaffande äf vissa

inventarier för landshöfdingarnes hoställsvåningar, har Utskottet icke

funnit sig böra biträda Kongl. Maj:ts framställning. Väl måste erkännas,

att möbleringen af de ofta betydliga boställsvåningarna kan kräfva

kostnader så stora, att icke alltid den för embetet mest lämplige kan

vara i tillfälle att underkasta sig desamma, men detta skäl för bifall

till framställningen har Utskottet icke ansett innefatta fullgiltig anledning

att frångå principen, att hoställsvåningar icke böra på statens bekostnad

förses med möbler. Med undantag af de för den Kongl. familjen

upplåtna slott samt för utrikesministerns boställsvåning och landshövdingeresidenset

i Östersund har staten hitintills, så vidt Utskottet

har sig bekant, icke bekostat möblering af dylika våningar; och då

det kan befaras, att ett bifall till ifrågavarande framställning möjligen

kommer att föranleda liknande anspråk från andra håll, sluxlle det, enligt

Utskottets tanke, icke vara välbetänkt att nu medgifva ett undantag

från ofvanberörda, hittills i allmänhet följda regel. Ett ytterligare

stöd för det olämpliga i en sådan åtgärd finner Utskottet i den omständighet,

att erforderlig tillsyn å de möbler, som af staten skulle

komma att bestås, icke skulle kunna utöfvas utan väsentliga olägenheter,

icke minst för de personer, hvilka af förmånen skulle komma i

åtnjutande.

Sedan Utskottet sålunda redogjort för de förutsättningar, under

hvilka Kongl. Maj:t ansett fondens indragning böra ifrågakomma, får

Utskottet med ledning af statsrådsprotokollet (sid. 20 o. ff.) meddela

en öfversigt af de åtgärder, som i öfrigt funnits böra vidtagas, derest

fonden skulle komma att indragas.

De är o:

att till det redan nu i staten upptagna belopp af 21,442 kronor

28 öre, som hitintills kontant utgått till fonden, bör läggas ett belopp

af 297,057 kronor 72 öre, hvarigenom slutsumman för landshöfdingelönerna

komme att uppgå till äskade beloppet, 318,500 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

11

att de afdrag, som under nuvarande innehafvares tjenstetid skola

ega rum å landshöfdingelönerna i Jönköpings och Elfsborgs län för

åtnjutna bostadsförmåner med tillhopa 6,800 kronor, efter fondens indragning

böra ingå till förevarande hufvu dtitels allmänna besparingar;

att det åt nuvarande landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län

beviljade personliga lönetillägg bör med det belopp, hvarmed detsamma

jemte lönen öfverskjuter den för landshöfdingebeställningen

föreslagna lön, eller 1,000 kronor, uppföras å allmänna indragningsstaten,

att derifrån utbetalas till nuvarande innehafvaren af beställningen,

så länge han dervid qvarstår;

att det under inkomsttiteln »extra uppbörd» redovisade belopp åt

1,350 kronor, som för amortering af ackordet vid landshöfdingebeställningen

i Vermlands län enligt gällande bestämmelser borde utgå från

fonden från och med 1875 till och med år 1885, med fondens indragning

år 1884 bör upphöra att utgå;

att beträffande landshöfdingelöneregleringsfondens här ofvan omförmälda

inkomstbelopp — förutom nyssnämnda 21,442 kronor 28 öre

— riksstatens anslag till »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar», bör efter fondens indragning icke vidare

utgå;

att inkomsten af arrenden bör upptagas och beräknas i riksstaten

bland statsverkets ordinarie inkomster under titeln »arrendemedel»;
att

utaf de i 3:dje punkten i förteckningen å fondens inkomster

af åtskilliga ersättningar m. m.

a) de ersättningar, enligt 1882 års markegång, tillsammans uppgående

till 385 kronor 89 öre, som till fonden erlagts af allmänna

verk för till dem upplåtna jordområden å de landshöfdingarne anslagna

löningsjordar, nemligen af:

Fång v år d s s ty r e Isen:

för en del af lägenheten Stallhagen i Vesterås stad;

för den till cellfängelsets i Gette disposition upplåtna Kungsträdgården

vid Gette stad; och

Arméför va It ni ngen:

för en till Lifregementets husareorps upplåten jordrymd vid

Örebro stad,

vid fondens indragning icke vidare böra utgå,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 12 a.

b) den af kommuner och bolag utgående afgäld för till dem för

all framtid upplåten jord, samt afgälden för den å viss tid afsöndrade

andel af Halmstads slottsjord, tillhopa utgörande år 1882 17,409 kronor

83 öre, bör upptagas bland statsverkets arrendemedel;

c) boställsräntorna, uppgående för nämnda år till 446 kronor 53

öre och hvilka vid utgången af nu gällande arrendeaftal angående de

boställsjordar, hvaraf räntorna utgå, komma att upphöra, höra intill

dess redovisas bland statsverkets ordinarie inkomster under titel

»ränta»;

d) hyresmedlen för en källare i Nyköpings gamla slott äfvensom

planpenningarna för f. d. kronomagasinet Helgevärma, tillsammans

uppgående för år 1882 till 106 kronor 25 öre, böra redovisas bland

statsverkets inkomster under inkomsttitel »extra uppbörd»;

e) den ersättning, som jemlikt förordningen den 15 Juni 1883

bort trån statsverket till fonden utgöras för den från och med 1884

till statsverket indragna afgälden för upphörd dagsverksskyldighet vid

Alnarp, hvilken afgäld för år 1882 utgjort 4,402 kronor 80 öre, bör

vid fondens indragning förfalla.

I nu gällande riksstat äro för landsstaterna i länen uppförda:

Anvisning i kontant, deraf 95,000 kronor

reservationsanslag ...................................................... kronor 2,334,489: —

Indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar ............................................... „ 150,900: —

summa kronor 2,485,389: —

I enlighet med hvad förut blifvit nämndt skulle anslaget till indelningsersättningar

från riksstaten uteslutas, och penninganslaget förhöjas

med 297,057 kronor 72 öre eller till ......... kronor 2,631,546: 72

samt riksstatens anslag till landsstaterna i länen

alltså med ............................................................... „ 146,157: 72

komma att öfverskjuta nuvarande beloppet af samma anslag.

Deremot skulle statsverkets inkomster komma att årligen ökas

med de till landshöfdingelöneregleringsfonden nu ingående arrenden

och afgälder m. m., hvilka år 1882 utgjort tillhopa 141,394 kronor 89

öre och antagligen inom få år betydligt förhöjas, hvarjemte, i fäll Utskottets

förslag skulle bifallas, fondens i kontant utestående uppbörd

och utlånta medel skulle komma att tillfalla statsverket. Vidare skulle

statsverkets utgifter komma att minskas med de ofvan omförmälda,

fonden tillkommande ersättningar dels för jord, som upplåtits åt allmänna

verk, och dels för upphörd dagsverksskjddighet vid Alnarps

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

13

kungsgård, hvilka ersättningar för år 1882 utgjort tillhopa 4,788 kronor

69 öre.

Åberopande hvad Utskottet nu anfört, hemställer Utskottet:

att Riksdagen må besluta att, med afslag å Kongl.

Maj:ts framställning om fortfarande dispositionsrätt

öfver landshöfdingelöneregleringsfonden, fondens behållning

vid 1884 års utgång i kontant, utlånta medel

och utestående uppbörd, Kongl. Maj:ts förevarande

framställning i öfrig! på det sätt bifalla,

att landshöfdingelöneregleringsfonden jemte

samtliga fonden anslagna inkomster må med 1885

års ingång till statsverket indragas, emot det

a) att landshöfdingarne, jemte bibehållen rätt

till bostad i länsresidensen samt rätt att begagna de

dertill hörande trädgårdar och parkanläggningar, erhålla

följande löner, nemligen: landshöfdingen i Göteborgs

och Bohus län 17,000 kronor, landshöfdingen i

Malmöhus *län 15,500 kronor och hvar af landshöfhöfdingarne

i öfriga 22 län 13,000 kronor, årligen;

b) att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar

åtnjuter rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente;

c) att landshöfding varder berättigad att från

och med månaden näst efter den, då han efter 65

lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf minst tio år

såsom landshöfding, från embete! afgått, under sin

återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension af 7,000 kronor; och

d) att det under förevarande hufvudtitels anslag

till landsstaterna i länen uppförda anslag till “indelning

och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar“,

150,900 kronor, skall från riksstaten uteslutas,

och anvisningen i kontant under samma anslag,

hvarifrån afgår nu till landshöfdingelöneregleringsfonden

utgående 21,442 kronor 28 öre, höjas

med summan af de nu anvisade lönerna, 318,500 kronor;

samt

e) att det belopp, hvarmed den åt nuvarande

landshöfdingen i Göteborgs och Bohus län jemte

lönen beviljade personella lönetillökningen öfverskju
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

ter den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda

1,000 kronor, uppföras å allmänna indragningsstaten,

att derifrån utgå till beställningens nuvarande innehafvare,

så länge han dervid qvarstår.

An!) Hjning 6:o. På underdånig anmälan af Statskontoret, att följande lands
tui

lands- statsboställen till statsverket indragits, utan att ersättning derför till

staterna i vederbörande tjenstemän ännu blifvit å stat uppförd, nemligen:

länsmansbostället i Yester-Rekarne härad af Södermanlands län

'' ’ l£ mantal Berga N:o 1,

kronofogdebostället i Oxie och Skytts härads fögderi i Malmöhus

län 1 mantal Vallby N:o 12,

länsmansbostället i Oxie härads vestra distrikt af sistnämnda län

Anne och Allekärr,

kronofogdebostället i Oster-Nerikes fögderi af Örebro län 1 mantal

Attersta N:o 7 med qvarn, samt

länsmansbostället i Åkerbo härads första distrikt af Vestmanlands

län 1 mantal Aspa N:o 5,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att penninganslaget under “landsstaterna

i länen“ måtte ytterligare höjas med de belopp, hvartill nämnda

indragna landsstatsboställens afkastning i stat beräknats, eller tillhopa

6,472 kronor; och får Utskottet, jemte tillkännagifvande, att boställena

blifvit indragna, Berga N:o 1 och Aspa N:o 5, på grund af boställenas

olämplighet; Vallby N:o 12, på grund af tjensteinnehafvarens död;

Anne och Allekärr, på grund af tjensteinnehafvarens afskedstagande,

och Attersta N:o 7 med qvarn, på grund af tjensteinnehafvarens ingående

på den nya lönestaten, hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att penninganslaget

under landsstaterna i länen må höjas med det belopp,

hvartill förenämnda fem indragna landsstatsboställens

afkastning är i stat beräknad, eller 6,472 kronor.

Ålderstillägg.

Ang. ålders- 7:o. Kongl. Maj: t har föreslagit, att Riksdagen må medgifva, att

VpV'' de för undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning, landtbruksingeniörer,

landtbruksakademiens sekreterare, agrikulturkemisten, intendenten

vid akademiens experimentalfält, undervisaren i fårskötsel och

ullkultur, den å ordinarie stat uppförde undervisaren i husslöjd och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

15

fiskeriintendenten ifrågakommande ålderstillägg må från och med år

1885 utgå af förslagsanslaget “ålderstillägg''4, samt för sådant ändamål

från och med samma år höja detta anslag från 213,500 kronor till

239.000 kronor, eller med kronor 25,500.

Af statsrådsprotokollet (sid. 24 och ff.) inhemtas, att från detta

anslag utgå de ålderstillägg, som enligt faststälda löneregleringar tillkomma

tjenstemän, anstälde i departementets kansli, i statistiska centralbyrån,

i landtmäteristyrelsen, i öfverståthållareembetets kansli, vid

landsstaterna och i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Deremot äro

enligt samma statsrådsprotokoll fortfarande på vissa af hufvudtitelns

ordinarie anslag till jordbruket, handeln och näringarna anvisade ålderstillägg

för åtskillige å samma anslag uppförde tjenstemän, hvilka, jemlik!

Riksdagens beslut och nådiga brefven den 29 Maj 1874 och den 1

Juni 1877, äro berättigade till ålderstillägg enligt de allmänna grunderna

för sådana tilläggs åtnjutande, eller för hvarje ålderstillägg fem kalenderårs

väl vitsordad tjenstgöring. Dylika ålderstillägg, alla å 500 kronor,

förekomma under följande anslag, nemligen under anslagen för:

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

3 ålderstillägg åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning;
Landtbruksingeniörer

och deras biträden:

3 ålderstillägg åt 18 landtbruksingeniörer;

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

2 ålderstillägg åt landtbruk sakademiens sekreterare,

2 ålderstillägg för agrikulturkemisten,

2 ålderstillägg för intendenten vid landtbruksakademiens experimentalfält,

3 ålderstillägg för en undervisare i fårskötsel och ullkultur;

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

3 ålderstillägg för en undervisare i husslöjd;

Fiskerinäringens understöd:

2 ålderstillägg för fiskeriintendenten.

I statsrådsprotokollet meddelas vidare, att sammanlagda summan

af ålderstillägg, som kunna komma att under dessa anslag utgå, utgör

37.000 kronor. Hela denna summa vore dock ej anvisad, utan uppginge

de ålderstillägg, som tid efter annan, i den mån tjenstemännen

blifvit till lönförhöjning berättigade, vore anvisade å de särskilda anslagen,

till ett belopp af tillhopa 25,000 kronor, deraf å anslaget till

undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar 3,000 kronor;

landtbruksingeniörer och deras biträden 15,000 kronor; befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar 4,500 kronor;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a,

befrämjande i allmänhet af slöjderna 1,500 kronor och fiskerinäringens

understöd 1,000 kronor.

Enligt hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité anmält och

med afseende å de af komitén gifna vitsord, vore derjemte landtbruksingeniören

Gustaf Theodor Ohlsson, undervisaren i fårskötsel och ullkultur

Thomas Hofman-Bang och undervisaren i husslöjd Albert Theodor

Ramström berättigade att från och med år 1885 komma i åtnjutande,

Ohlsson, som utnämndes år 1876, af första och de båda öfrige,

hvilka tillsattes år 1874, af andra ålderstillägget. Summan af dessa

ålderstillägg utgjorde 1,500 kronor, men som de för ålderstillägg till

undervisaren i fårskötsel och ullkultur och för undervisaren i husslöjd

redan anvisade medel lemnade tillgång till de för Hofman-Bang och

Ramström ifrågakommande ålderstillägg, skulle det endast vara ålderstillägget

till Ohlsson, som behöfde föranleda anslagsökning.

Då det hitintills iakttagna förfaringssättet med ålderstilläggens

inläggande i de särskilda anslagsbeloppen medför icke allenast den

olägenhet, att hvarje gång en af ifrågavarande tjenstemän intjenat ett

ålderstillägg, som icke kan med det för sådant ändamål redan å anslagstiteln

anvisade belopp bestridas, framställning måste göras till Riksdagen

om uppförande å anslaget af derför nödiga medel, utan äfven

den oegentlighet, att, då en gång alla dessa ålderstillägg blifvit uppförda,

reservationerna obehörigen ökas under de tider, då tjenstinnehafvare

ännu ej tillträdt sina ålderstillägg, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att de för undervisare

i boskapsskötsel och mejerihushållning, landtbruksingeniörer,

landtbruksakademiens sekreterare,

agrikulturkemisten, intendenten vid akademiens experimentalfält,

undervisaren i fårskötsel och ullkultur,

den å ordinarie stat uppförde undervisaren i husslöjd

och fiskeriintendenten ifrågakommande ålderstillägg få

från och med 1885 utgå af förslagsanslaget till »ålderstillägg»,

samt för sådant ändamål från och med samma

år höja detta anslag med 25,500 kronor, eller från

213,500 kronor till 239,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

fUrsarfvodet ^:o'' Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att

för star- Riksdagen må dels för år 1885 bevilja förhöjning i årsarfvodet med

shifteslandtmätare

m. m.

[7.]

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

17

400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som

icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens för

storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400 kronor, dels medgifva,

det de belopp, hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1885 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län och de storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa,

kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första

lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten

åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjenstemän godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken, dels för år 1885 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt

till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt

hvarje af dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning i

styresmannens för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för

år 1885 med 200 kronor.

Hänvisande till den utredning, som i statsrådsprotokollet (sid.

27 o. tf.) lemnas i fråga om detta anslagsbehof, får Utskottet, under

erinran att Riksdagen för hvarje af de sist förflutna åren lemnat motsvarande

medgifvanden, hemställa,

a) att Riksdagen må för år 1885 bevilja förhöjning

i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje storskifteslandtmätare

i Kopparbergs län, som icke kommer

att åtnjuta arfvode efter taxa samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med

400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva, att de belopp,

hvarmed inkomsterna af tjensten under år 1885 för

afvittringslandtmätare i Vesterbottens och Norrbottens

län och de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län,

hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att

understiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första

lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund

af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse

tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken;

c) att för år 1885 åt föredragandena af afvittringsärenden

i Vesterbottens och Norrbottens län samt

till skrifbiträde åt dem må beviljas en tillökning af

400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp; och

Bih. till Rik sd. Vrot. 1884. 4 Sami. 1 Afä. 9 Iluft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Ang. anslag

till storskiftes

och afvittringsverken.

[8.]

Ang. reservationsanslagens

förvandlande

till bestämda

anslag.

d) att tillfällig förhöjning i styresmannens för

afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år

1885 med 200 kronor må beviljas.

9:o. Vidare bar Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit

Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1885 för samma år utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 225,000 kronor, eller 12,000 kronor

mindre än för näst föregående år.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 29) blifvit. till stöd

för denna framställning anfördt hemställer Utskottet,

att till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch

afvittringsverken under år 1885 för samma år,

utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, må på extra

stat anvisas 225,000 kronor.

Statistiska tabellkommissionen.

10:o. I ofvan berörda af Herr Friherre Klinckowström väckta motion

N:o 1 bar på anförda skäl yrkats, att samtliga å sjette liufvudtiteln

uppförda reservationsanslag må upphöra att vara reservationsanslag och

i stället blifva bestämda anslag.

Hänvisande till det yttrande, Utskottet redan vid behandlingen

af anslagen under andra hufvudtiteln afgifvit, rörande denna motion,

får Utskottet här endast utlåta sig beträffande de delar af motionen,

som afse anslag under sjette hufvudtiteln, samt dervid till en början

anmärka, hurusom en af motionären anförd anslagstitel, nemligen

“Kongl.“ bibliotekets underhållande, uppenbarligen tillkommit af förbiseende

och att motionären antagligen afsett det till statistiska centralbyråns

bibliotek afsedda reservationsanslaget å 1,500 kronor.

Reservationsanslagen äro enligt hvad förut blifvit nämndt sådana

anslag, hvarå uppkommande behållningar ej ingå till de allmänna besparingarna

utan reserveras för utgifter till samma ändamål, hvartill

anslaget blifvit anvisadt. Benämningen reservationsanslag förekommer

väl först i 1841 års riksstat, men i sjelfva verket hafva sådana anslag

funnits långt förut. Så t. ex. förekom i 1823 års statsreglering å första

hufvudtiteln ett anslag af 30,000 R:dr b:co till hofstallets utfodring,

som var faststäldt såsom ett förslagsanslag, hvars behållningar skulle

reserveras till följande år för att användas till samma ändamål.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.

19

Beträffande de af motionären uppräknade reservationsanslag å

sjette hufvudtiteln torde Utskottet särskildt böra fästa uppmärksamheten

å de under N:is 8—19 i motionen (sid. 25) upppräknade anslag. I

sjelfva verket äro nemligen alla dessa anslag att anse endast såsom

ett enda anslag till “jordbruket, handeln och näringarne“ och den fördelning

af detta anslag på särskilda titlar som egt rum har, enligt

hvad Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 23 December 1840

(N:o 174) gifvit till känna, tillkommit för att riksstaten mera åskådligt

måtte upptaga de särskilda föremål, till hvilka de å hufvudtiteln beviljade

anslag utginge. Vidare hafva Ständerna enligt skrifvelse den

5 Juni 1841 (N:o 364) beträffande samma anslag, hvilka från då varande

9:de hufvudtiteln öfverflyttats till 6:te hufvudtiteln, beslutat att anslagen

skulle under en särskild afdelning uppföras, och att de inom denna

afdelnings anslag uppkommande besparingar icke skulle få användas

till andra behof, än som vore att hänföra till dem, hvilka under samma

afdelning inbegrepes; hvaraf följer att Kongl. Maj:t eger att, oberoende

af den anslagstitel, hvarå behållning uppkommit, använda sådan

behållning till utgifter under en annan titel inom afdelningen.

Ungefär liknande är förhållandet med de i motionen under N:is

1—5 omförmälda anslag, hvilka tillsammans utgöra ett enda reservationsanslag.

Meddelande detta får Utskottet hemställa,

att förevarande motion jemväl i nu behandlade

del må lemnas utan afseende.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

11:o. Under förutsättning att hvad Utskottet här ofvan under ^ng. uteslnanslagstiteln

“ålderstillägg“ hemstält vinner Riksdagens bifall, får Ut- inslaget af

skottet i enlighet med Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning hem- detföråUersställa,

tillägg an
visaÅP.

hp.lnrm.

att ifrågavarande anslagstitel minskas med det

belopp 3,000 kronor, som derå anvisats till ålderstillägg

åt två undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning,

samt att i följd deraf anslaget nedsättes

från 175,400 kronor till 172,400 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Ang. löner åt

ytterligare

två landtbruksingeniörer.

''[10].

#

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

12:o. Sedan Landtbruksakademiens förvaltningskomité i underdånigt

memorial den 14 September 1883 lios Kongl. Maj:t gjort framställning

om aflåtande af proposition till denna Riksdag angående anslag

på ordinarie stat till ytterligare två landtbruksingeniörer, hvardera med

en aflöning af 2,000 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit att Riksdagen

må medgifva, att ytterligare två landtbruksingeniörer med enahanda

aflöningsförmåner, som äro nuvarande ingeniörer beviljade, må från

och med år 1885 anställas, samt, för beredande af tillgång å härför

erforderliga aflöningsmedel, höja ordinarie anslaget “landtbruksingeniörer

och deras biträden“ med 4,000 kronor.

Vid 1883 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t likaledes efter derom

af förvaltningskomitén gjord framställning att från och med 1884 antalet

landtbruksingeniörer måtte ökas med två, så att hela antalet,

som förut varit 16, skulle komma att uppgå till 18; och får Utskottet,

innan Utskottet öfvergår till behandling af det nu föreliggande förslaget,

erinra om hvad förvaltningskomitén yttrade i det memorial,

som låg till grund för Kongl. Maj:t,s framställning till 1883 års riksdag.

Komitén yttrade nemligen bland annat:

att med det stigande intresset icke allenast för åkerjordens fullständiga

afdikning, omläggning och ordnande, utan ännu mer för torrläggning

af sanka eller vattendränkta marker, afsedda för odling af

säd eller foderväxter, den landtbrukande befolkningens behof af ingeniörsbiträde

år ifrån år så tillvuxit att, då enligt sammandrag af de

reqvisitioner å sådant biträde, som till förvaltningskomitén ingått, antalet

begärda förrättningsdagar år 1871 uppgått till 1,579, detta antal

sedermera stigit till 2,549 år 1872, till 3,104 år 1881 och till 3,475

år 1882;

att, till följd af lagen om dikning och annan afledning af vatten

af den 20 Juni 1879, hvilken lag från och med år 1880 trädt i kraft,

flere egare af gemensamma marker förenat sig till utförande af större

samfälda företag för reglering af vattendrag och afdikning af stora

arealer mer eller mindre vattendränkt mark, samt såsom laga förrättningsmän

härvid anlitat landtbruksingeniörer, hvarigenom behofvet af

sådane under sista tiden blifvit ännu större, så att reqvisitioner för

dylika laga förrättningar, hvilka vanligen kräfde många förrättningsdagar,

ej kunnat fullgöras annorlunda än genom förrättningsdagarnes

fördelning på flera år, och stundom icke ens kunnat upptagas, på det

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottcts Utlåtande N:o 12 a.

21

icke allt för många andra jordbrukare på skilda håll skulle komma att

sakna biträde, råd ocli upplysningar;

att, då de allra flesta förrättningar voro af den beskaffenhet, att

de måste handläggas under den tid af året, då marken vore ofrusen

eller fri från snö eller öfverflödigt vatten, samt äfven något afseende

borde fästas vid väderleksförhållandena, ej mera än 180 å 200 arbetsdagar

kunde beräknas för hvarje ingeniör till arbete ute på fältet;

att, enär uti nådiga reglementet för de i statens tjenst anstälde

landtbruksingeniörer af den 8 December 1865 vore föreskrilvet, att

öfver undersökningarne skulle afgifvas betänkande, kostnadsförslag,

plankarta, längd- och tvärprofil, de arbeten, som blefve en följd af de

utaf ingeniörerne ute på fältet utförda undersökningar, fullt upptoge

den återstående tiden af året; och

att, om efterfrågan af biträde utaf landtbruksingeniörer under år

1882 sammanstäldes med tillgången på arbetskrafter för samma år,

omkring 216 förrättningsdagar belöpte å hvarje af statens landtbruksingeniörer.

I sitt memorial af den 14 September 1883 har förvaltningskomitén

ytterligare erinrat, hurusom de agronomiska förrättningar, hvilka handläggas

af landtbruksingeniörerne, år från år varit i stigande, så att

dessa förrättningar ej kunnat i allo bestridas af de i statens tjenst då

anstälde 16 landtbruksingeniörerne, hvarefter komitén vidare anfört, att

det vore att emotse, att nämnde tjenstemän skulle komma att anlitas

vida mera än förr, när under 1884 och påföljande år lån komme att

sökas från odlingslånefonden, hvadan beliofvet af agronomiska biträden

för uppgörande af afcliknings- och odlingsplaner säkerligen blefve vida

större än under de föregående åren; och att ytterligare två landtbruksingeniörer

borde på ordinarie stat antagas, på det att de motsedda

ökade förrättningarne för afdikning och odling af sanka trakter måtte

kunna handläggas i behörig tid och ordning, hvilket ej kunde medhinnas

med de landtbruksingeniörer, som vid tiden för memorialets afgifvande

funnos anstälde, samt de tvenne, till hvilkas anställning vid

förra riksdagen lemnats anslag och hvilka komme att träda i tjenstgöring

med år 1884.

Enligt upplysningar från landtbruksakademiens tjenstförrättande

sekreterare hafva reqvisitionerna å biträde af landtbruksingeniörer

äfven under år 1883 varit i stigande, i det att begärde arbetsdagar

under nämnda år uppgått till 3,507; och har sekreteraren tillika meddelat,

att utaf de göromål, till hvilka biträde sålunda reqvirerats, ej

mindre än 600 förrättningsdagar måst i brist af arbetskrafter eftersättas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Ang. uteslutande

från

anslaget af

det för ålderstillägg

anvisade

belopp.

[11].

Ang. uteslutande

från

anslaget af

det för ålderstillägg

anvisade

belopp.

[12]-

Ang. minskande

af

anslaget.

Då på grund af hvad sålunda blifvit anfördt behofvet af ökadt

biträde utaf landtbruksingeniörer utöfver de 18, som numera äro anstälde

i statens tjenst, blifvit ådagalagdt, får Utskottet, med erinran

att enligt gällande grunder aflöningen för landtbruksingeniörer utgör

i lägsta graden 2,000 kronor, förutom rese- och traktsmentsersättning,

samt kan ökas efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring till §,500 kronor,

efter ytterligare 5 år till 3,000 kronor och efter ytterligare 5 år till

3,500 kronor, hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att ytterligare två

landtbruksingeniörer med enahanda aflöningsförmåner,

som äro nuvarande ingeniörer beviljade, må från och

med 1885 anställas, samt, för beredande af tillgång

å härför erforderliga aflöningsmedel, höja ordinarie

anslaget till “landtbruksingeniörer och deras biträden“

med 4,000 kronor.

13:o. Under förutsättning att Utskottets här ofvan gjorda hemställan

vid anslagstiteln “ålderstillägg“ varder af Riksdagen bifallen

får Utskottet hemställa,

att Riksdagen med bifall till Kong!. Maj:ts

derom gjorda framställning må minska anslaget till

“landtbruksingeniörer och deras biträden“ med det

derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 15,000 kronor

och således bestämma detta anslag till 47,500

kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

14:o. Likaledes får Utskottet under den i näst föregående punkt

gjorda förutsättning hemställa,

att Riksdagen med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit må minska anslaget till “befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar“ med det

derå för ålderstillägg nu anvisade belopp 4,500 kronor

eller från 45,950 kronor till 41,450 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

15:o. Under denna anslagstitel har Herr Friherre KlincJcowström

i sin ofvanberörda motion (N:o 1) bland annat yrkat, att anslaget till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.

23

hästafvelns förbättrande, som nu utgör 93,550 kronor, deraf särskildt

35,000 reservationsanslag till prisbelöningar för hästar, måtte i 1885

års riksstat till 60,000 kronor nedsättas.

I motionen förmäles bland annat att enligt rikshufvudboken för

år 1880 reservationen å detta anslag för nämnda år utgjort 667,366

kronor, hvaraf, enligt motionärens uppgift, skulle framgå, huru de

s. k. reservationsanslagen onödigt hopade betydliga summor för jemförelsevis

mindre vigtiga ändamål.

Motionärens berörda uppfattning torde vara grundad derpå, att i

kapitalkontot till rikshufvudboken behållningen å förevarande anslag

icke är specificerad utan endast slutsumman upptagen, i följd hvaraf

kan uppstå den föreställning, att hela det reserverade beloppet är för

blifvande utgifter tillgängligt, men Utskottet har af uppgift, som blifvit

från Statskontorets riksboksslutsbyrå meddelad, inhemta!, att reservationen

till år 1882 redovisas sålunda:

Utgående balans för tillgångar.

Enligt Styrelsens hufvudbok......

Afgå: Fastigheters värden.........

Öfver-

styrelsen.

Strömsholms

stuteri.

I

Ottenby

stuteri.

1

Flyinge

stuteri.

Summa.

20,630

84

1,064,946

836,850

08

489,150

288,600

06

1,092,225

896,300

83

2,666,952

2,021,750

81

Återstår

20,630

84

228,096

08

200,550

06

195,925

83

645,202

81

Nemligen:

Kontant behållning....................

408

94

4,341

61

7,275

19

481

33

12,567

07

Inventariers värden..................

428

40

180,940

55

178,266

13

175,226

68

534,861

66

Behållning af spanmål ..............

- -

—

2,764

27

15,008

74

3,194

20

20,967

21

Utlånta medel .........................

19,733

50

5,000

—

- -

—

10,000

—

34,733

50

Fordringar ...............................

---

—

35,049

65

—

—

7,023

72

42,073

37

Säger

20,630

84

228,096

08

200,550

06

195,925

83

645,202

81

Afgå:

Skulder..................................

—

—

401

07

- -

—

—

401

07

Summa

reservation vid 1882 års utgång

20,630

84

227,695

01

200,550

06

195,925

83

644,801

74

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 12 a.

Ang. uteslutande

från

anslagen af

de för ålderstillägg

anvisade

belopp.

[13, 14.]

På sätt förestående uppgift angifver, utgöres ifrågavarande reservation

till ojemförligt största delen af värdet af inventarier, hvari ingår

värdet af hästbesättningen vid stuterierna. Då dessa poster, likasom

behållningen af spanmål och proviant, naturligen icke böra tagas i

beräkning vid bedömande af det nuvarande anslagets behöflighet, samt

summan af den kontanta behållningen, utlånta medel och fordringar

efter afdrag af skulder icke uppgick till mer än 88,972 kronor 87 öre

och för öfrigt i sjelfva verket är att betrakta såsom förlag, lärer icke

nu anledning förefinnas att vidtaga någon förändring med förevarande

anslag, helst hästafvelns förbättrande icke kan anses vara något mindre

vigtigt ändamål, utan tvärtom är af stor betydelse, särskildt för landets

jordbrukande befolkning.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Friherre Klinckowströms förevarande

förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Fiskerinäringens understöd.

16:o. Under förutsättning att hvad Utskottet under anslagstiteln

»ålderstillägg» hemstält vinner Riksdagens bifall får Utskottet på Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning nu ytterligare hemställa,

a) att Riksdagen må från och med år 1885 minska

anslaget för »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

med det belopp af 1,500 kronor, som nu är till ålderstillägg

anvisadt, så att anslaget, som nu utgör 42,000

kronor, nedsättes till 40,500 kronor;

och b) att Riksdagen må från och med nämnda

år minska anslaget för »fiskerinäringens understöd»

med 1,000 kronor eller det belopp, som nu är till

ålderstillägg anvisadt, så att anslaget från nuvarande

18,600 kronor nedsättes till 17,600 kronor.

Extra utgifter.

Ang. anslaget 17:o. Till bestridande af extra utgifter finnes i riksstaten upp
*utgifter*

för dt ett ordinarie reservationsanslag å 15,000 kronor, och å detta an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

25

slag hafva, enligt hvad Utskottet inhemtat, småningom gjorts besparingar,

på sätt nedanstående uppgift utvisar:

till

år

1875

utgjoi

de reservationerna .............

............. 11,737: 70

kronor

»

))

1876

»

x .............

............. 9,507: 17

3)

»

»

1877

)>

x .............

............. 10,379: 99

»

>1

y>

1878

x

'')>'' .............

............. 6,714: 46

)>

»

»

1879

x

x .............

............. 8,667: 17

)>

»

T)

1880

»

» .............

............ 14,451: 22

)>

;>

»

1881

»

x .............

............. 22,176: 42

y>

)>

»

1882

x

» .............

............. 27,721: 90

X

)>

))

1883

»

» ..............

............. 29,517: —

»

))

»

1884

x

» ..............

............ 35,004: 93

»

Då häraf framgår, att anslaget icke allenast under en lång tid

visat sig vara fullt tillräckligt utan äfven att det medgifvit så betydliga

besparingars uppläggande, anser Utskottet sig kunna antaga att,

äfven om i den närmaste framtiden förändrade förhållanden skulle inträffa,

så att större belopp af anslaget behöfde användas och behållningarna

minskades, anslaget likväl utan olägenhet kan tåla vid någon

nedsättning. Utskottet vill derför föreslå, att anslaget till extra utgifter

må med 3,000 kronor nedsättas från och med början af nästkommande

år, så att anslaget i 1885 års riksstat skulle upptagas till endast

12,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må besluta att i 1885 års riksstat

sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter skall

bestämmas till 12,000 kronor och sålunda från nuvarande

15,000 kronor minskas med 3,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

18:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år finnas å Sjette hufvudtiteln uppförda, har någon annan

förändring icke ifrågakommit, än att Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget

till uskrifmaterialier och expenser, ved, in. m.u må för jemnande af

hufvudtitelns slutsumma höjas med 534 kronor, eller från 118,340 kronor

till 118,874 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft.

Ang. öf7''iga

ordinarie

anslag.

[15.]

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Utskottet hemställer derför,

att under förbehåll af den ändring i anslaget

till Kommerskollegium, som kan blifva en följd af

derom under riksdagens lopp inträffande nådig framställning,

samtliga Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag,

hvilka icke blifvit här ofvan särskildt omförmälda,

må uppföras till enahanda belopp som i

nu gällande riksstat, dock att i anslaget till “skrifmaterialier

och expenser, ved m. m.“ må få göras

den jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma kan blifva erforderlig.

Med afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Sjette hufvudtiteln,

äro, förutom hvad under punkterna 2—4 här ofvan omförmälts, följande

framställningar gjorda:

Öfverståthåliareembetet.

Ang. anslag

till fortsatt

utgifvande

af “polisunderrättelser“.

[16.]

Ang. bidrag

till aflöning

åt exekutionsbetjeningen

i

Stockholm.

[17.]

19:o. Till fortsatt utgifvande af “polisunderrättelser“ är af Kongl.

Maj:t begärdt samma belopp för år 1885, som under en följd af år för

samma ändamål af Riksdagen anvisats, eller 10,000 kronor; och då mot

denna framställning ej varit något att erinra, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må till fortsatt utgifvande under

år 1885 af “polisunderrättelser“ på extra stat anvisa

ett belopp af 10,000 kronor.

20:o. Vidare har Kongl. Maj:t såsom bidrag till aflöningen åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm äskat ett belopp på extra stat af 12,200

kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 36 och 37) redogöres för uppkomsten

af detta anslag, som allt ifrån 1881 af Riksdagen blifvit beviljadt, hvarjemte

Kongl. Maj:t meddelat, att åtgärder skola vidtagas för åstadkommande

under innevarande år af den utredning i ärendet, som vore

erforderlig för afgörande af uppkommen fråga, huruvida icke utgifterna

för aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm borde bestridas uteslutande

af staden sjelf. Utskottet har vid 1881 —1883 årens riksdagar

hemstält att i afvaktan på dylik utredning anslaget skulle fortfarande

på extra stat uppföras; och får Utskottet, då berörda utred
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

27

ning ännu icke åstadkommits, nu, och under uttalande af den förhoppning,

att förslag om frågans definitiva afgörande må varda till

nästkommande Riksdag aflåtet, hemställa,

att på extra stat för år 1885 må till Ofverståthållareembetets

förfogande anvisas såsom bidrag till

aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp

af 12,200 kronor.

Landsstaterna i länen.

21:o. Med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, har sistlidne Riksdag

medgifvit, att de aflöningsbelopp, som till följd af den utaf Kongl. Maj:t

beslutade sammanslagningen af andra och tredje fögderierna i Upsala

län till ett fögderi blefve tillgängliga, finge användas för inrättande af

en kronofogde- och en häradsskritvaretjenst inom Jemtlands län; hvarjemte,

och då fögderiregleringen inom Upsala län icke skulle genomföras

annorlunda än i den mån någon af fögderitjenstemännen i de

båda fögderierna afginge, Riksdagen för uppehållande under innevarande

år af nämnda tjenster inom Jemtlands län på extra stat för samma år

anvisat 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kunde varda erforderligt.

Sedan Kongl. Maj:t derefter, enligt hvad i statsrådsprotokollet

(sid. 38 och 39) meddelas, den 22 sistlidne Juni beslutit, att af Jemtlands

läns tre fögderier skulle från och med innevarande år bildas

fyra fögderier, har den nya kronofogdetjensten blifvit tillsatt på förordnande

tills vidare. Till den nya häradsskrifvarebefattningen har

förslag upprättats, men handlingarna härom hafva ännu icke inkommit

till Civildepartementet.

Då någon af tjenstemännen inom Upsala läns förenämnda fögderier

ännu icke afgått, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen,

att för uppehållande af de omförmälda båda fögderitjensterna inom

Jemtlands län under 1885 må på extra stat för samma år anvisas ett

anslag af 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas, samt att således för uppehållande

af omförmälda båda fögderi tjenster i Jemtlands

län på extra stat för år 1885 anvisas ett belopp af

6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan blifva

erforderligt.

Ang. anslag

till två fögderitjenster

i

Jemtlands

län.

[18.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

-Äng- anslag

till särskild

polisstyrka

å landet.

[19.]

Ang. anslag

för tillsynen

å statens jernvägsbyggnader.

[20.]

22:o. Af skäl att från Kong], Maj:ts Befallningshafvande i länen

inkommit framställningar om delaktighet i det på extra stat för innevarande

år anvisade anslaget till aflöning och underhåll af särskild

polisstyrka å landet, der sådan af förhållandena kan påkallas m. m.,

med belopp, som tillsammans uppgått till mer än den anvisade summan,

har Kongl. Maj:t ansett, att samma anslag fortfarande är behöfligt

samt derför af Riksdagen begärt beloppets anvisande jemväl för nästkommande

år.

1 nådigt bref den 10 November 1882 angående fördelningen af

1883 års anslag för ändamålet har föreskrifvits, att medlen finge af

Kongl Maj:ts Befallningshafvande användas dels till särskild polisstyrka

å landet, att utgå i form af aflöning och reseersättning åt de personer,

som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kunde komma att i mån af behof

förordna att med polistjenstemans befogenhet och skyldigheter biträda

vid upprätthållande af ordning och säkerhet inom de särskilda länen,

dels till belöning för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

eller gripande äfvensom med iakttagande, hvad anginge anslag

till särskild polisstyrka, att bidragen företrädesvis tilldelades kommuner,

livilka sjelfva lemnade motsvarande tillskott, eller der landsting

eller enskilde vore villiga att för ändamålet bidraga, och att undantag

härifrån endast måtte medgifvas i särskilda fall, då behof af polisuppsigt

funnes, och bidrag till bestridande af kostnaderna derför ej kunde

erhållas.

Liknande föreskrifter skulle komma att jemväl fortfarande tillämpas;

och hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885

anvisa ett belopp af 50,000 kronor, att användas

till aflönande och underhåll af särskild polisstyrka å

landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom

till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande och gripande.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

23:o. I underdånig skrifvelse den 21 November 1883 har Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen rörande tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader

under år 1885 anfört att, ehuru dessa jern vägsbyggnader nu mera

erhållit större utsträckning än som förutsattes, då 1882 års Riksdag till

anordnande af tillsynen öfver dessa byggnader för år 1883 beviljade

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

29

ett anslag af 20,000 kronor, styrelsen likväl icke ville ifrågasätta, att

högre belopp för år 1885 dertill hos Riksdagen äskades än det för

hvartdera af åren 1883 och 1884 anvisade eller 20,000 kronor.

Berörda för år 1884 anslagna belopp, 20,000 kronor, har, enligt

hvad i statsrådsprotokollet (sid. 39) meddelas, af Kong], Maj:t fördelats

på enahanda sätt som 1883 års anslag till samma ändamål; och enär,

till följd af det vid sistnämnda års riksdag beslutade inköp för statens

räkning af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergviken samt denna

jernvägs ombyggnad och utsträckning, statens pågående jernvägsbyggnader

och deraf beroende göromål inom Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

erhållit ett ej obetydligt ökadt omfång, har någon minskning

af kostnaderna för dessa göromåls bestridande ej ansetts kunna ifrågasättas;

hvadan Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att äfven för år 1885

på extra stat anvisa och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp

af 20,000 kronor, att användas för anordnande under samma år af tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader.

Då på grund af hvad sålunda anförts göromålens mängd och omfattning

icke lära medgifva att arbetskrafterna minskas, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för 1885 till

Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 20,000

kronor för anordnande under samma år af tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader.

24:o. Då det åt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gifna uppdrag Ang. arfvode

att taga befattning med de ansökningar om lån från den vid 1883 a\^ffiörer''

års riksdag beslutade odlingslånefonden medfört behof af ökade ar- m. m.

betskrafter dels för granskning och kontroll af planer och kostnads- [21.]

förslag i vida större omfattning än förr, dels ock för att ega tillgång

till särskilda biträden med nödiga insigter i de till odling af de utdikade

fälten hörande arbeten, har styrelsen i memorial den 15 September

1883 anfört, bland annat:

att de allra flesta af de i styrelsens arkiv inneliggande, i enlighet

med förut stadgade vilkor för erhållande af anslag eller lån och

gifna föreskrifter fullständigt utarbetade och granskade samt i öfrig!

förberedda planer och förslag till vattenaftappnings- och frostafledningsföretag

måste till vederbörande intressenter återsändas för förfullständigande;
att

till den granskning af inkommande planer, som sålunda å nyo

måste företagas, afseende icke allenast planerna för vattenaflednings
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats- UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.

arbetenas utförande, utan äfven de för erhållande af statslån erforderliga

odlingsplanerna, styrelsens tjenstemannapersonal blefve otillräcklig,

särdeles som någon inom styrelsen anstäld tjensteman icke egde eller

kunde begäras ega den insigt och erfarenhet i landthushållning, som

erfordrades för bedömande af uppgjorda odlingsplaners beskaffenhet och

som för en fullständig granskning af dylika mål numera komme att

påkallas; samt

att styrelsen derför såge sig föranlåten anhålla, att styrelsen finge

anställa någon erfaren landtbruksingeniör eller annan lämplig person

för att i egenskap af extra byråingeniör biträda med ifrågavarande

planers granskning, samt att, intill dess Riksdagen blefve i tillfälle att

för ändamålet anslå nödiga medel, Eders Kongl. Maj:t täcktes för år

1884, till bestridande af en sådan extra tjenstemans arfvode och öfriga

tillfälliga omkostnader, i nåder anvisa ett belopp af högst 5,000 kronor.

Vid föredragning af detta memorial den 28 September 1883 har

Kongl. Maj:t bifallit styrelsens hemställan om anställande tills vidare

af en extra byråingeniör äfvensom, till bestridande af arfvode åt honom

samt af andra tillfälliga omkostnader, föranledda af bestyret med odlingsplanernas

granskning, af tillgängliga medel anvisat för år 1884

ett belopp af högst 5,000 kronor.

Under åberopande häraf har styrelsen i förenämnda skrifvelse af

den 21 November 1883 anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att för år 1885 till samma ändamål anslå enahanda belopp.

Enligt hvad styrelsen meddelat, utgöras de tillfälliga omkostnaderna

hufvudsakligen af ersättningar till extra byråingeniören och styrelsens

distriktstjenstemän för resor i och för kontroll å odlingsföretagen.

Då af hvad i ärendet förekommit ansetts framgå, att behofvet af

en extra byråingeniör för ifrågavarande göromål äfven under år 1885

kommer att göra sig gällande, likasom att andra tillfälliga omkostnader

i följd af kontrollen öfver odlingsföretagen äro att under samma

tid emotse, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1885 anvisa och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af

5,000 kronor, till bestridande ej mindre af arfvode åt den för granskning

af vattenaflednings- och odliugsplaner hos styrelsen anstälde extra

byråingeniör än äfven af de andra tillfälliga omkostnader, som af kontrollen

kunde föranledas.

Utskottet, som inhemtat, att de till styrelsen hittills inkomna odlingsplaner,

för hvilkas utförande lån från fonden skulle tagas i anspråk,

endast uppgå till fem, kan likväl icke annat än tillstyrka Kongl.

Maj:ts framställning, enär, om målens antal ännu icke varit stort, sak
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

31

kunniga biträden hos styrelsen likväl för den närmaste tiden kunna

anses behöfliga, då styrelsen sjelf icke kan antagas vara i stånd att

derförutan egna dessa ärenden erforderlig utredning;

samt för öfrigt, på sätt anfördt blifvit, för kontrollen af arbeten

penningmedel ej kunna undvaras; hemställande Utskottet alltså,

att Riksdagen må på extra stat för 1885 anvisa

och ställa till Ivongl. Maj:ts förfogande ett anslag af

5,000 kronor, att användas till arfvode åt en extra

byråingeniör hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt andra tillfälliga omkostnader, som af kontrollen

öfver odlingsföretagen kunna föranledas.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

25:o. Sedan 1882 års Riksdag på extra stat för år 1883 anvisat

10,000 kronor till ordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut, samt landtbruksakademiens

förvaltningskomité, enligt nådig befallning, afgifvit förslag till ordningsstadgar

för undervisningen, äfvensom komitén för landtbruksläroverkens

organisation yttrat sig i ärendet, har Kongl. Maj:t i nådigt bref till

komitén den 13 April 1883 förordnat:

att första kursen för mejerielever så väl vid Ultima som vid Alnarps

landtbruksinstitut skulle taga sin början den 1 November 1883;

att förvaltningskomitén skulle ega att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af komitén ingifna förslaget, utfärda ordningsstadgar

att tills vidare tjena till efterrättelse vid undervisningen; samt

att hela det för mejeriundervisningen beviljade anslag för år 1883,

10,000 kronor, skulle af Statskontoret, på reqvisition af styrelsen för

vederbörande landtbruksinstitut, utbetalas med 5,000 kronor till hvardera

institutet, och att hvardera styrelsen skulle eg a att häraf, till anskaffande

af nödig undervisningsmateriel och vidtagande af de för

undervisningen behöfliga anordningar i öfrigt, använda hvad som ej

erfordrades för lärarens aflöning.

Sedermera har af Riksdagen äfven för år 1884 till anordnande

af högre mejeriundervisning vid landtbruksinstituten beviljats enahanda

belopp som för år 1883.

Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, som, under det den vidtagit

förberedande åtgärder för undervisningens ordnande, kommit i

erfarenhet om att en tidsenligare bostad behöfdes för förste läraren

Ang. anslag

till uppförande

vid Alnarp

af en

bostadsbyggnad.

[22.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 12 a.

och föreståndaren för mejeriskolan, har nu uti en till Eders Kongl.

Maj:t ingifven skrift gjort framställning om afhjelpande af denna brist

och dervid andragit: att förste läraren vid mejeriskolan, som åtnjöte

en lön af 4,000 kronor, ej skäligen kunde inrymmas i ett par rum

bland skolans elever, utan måste erhålla en sådan bostad, att han

sattes i tillfälle att lefva såsom gift, hvartill dock för närvarande utrymme

fullkomligen saknades vid institutet, och hvilket endast genom

en nybyggnad kunde beredas; att i den underdåniga framställning, som

af Malmöhus läns hushållningssällskap den 27 September 1880 gjordes

om beviljande af anslag till ordnande af högre undervisning i mejerihandtering

vid Alnarp, behofvet af en särskild byggnad för beredande

af bostad åt skolans lärare framhållits, hvarför utgiften enligt det kostnadsförslag,

som åtföljde de då ingifna ritningarna dertill, belöpte sig

till 24,575 kronor; att, ehuru sedermera åtskilliga boningsrum blifvit

ordnade i mejeribyggnaden, behofvet dock qvarstode af bostad för mejeriskolans

förste lärare likasom för hospitanter eller personer, som,

utan att vilja ingå såsom elever vid skolan, önskade der vinna insigt

och praktisk skicklighet i mejerihushållning; att det emellertid nu mera

befunnits att endast hälften af det anslag, som af hushållningssällskapet

blifvit begärdt, behöfdes för uppförande af en byggnad för

nämnda ändamål; att don vid mejeriskolan antagne föreståndare och förste

lärare gjort hemställan att erhålla sådan bostad, att han kunde lefva

gift; samt att, då enahanda fordran otvifvelaktigt komme att framställas

af hvar och en lör ifrågavarande lärarebefattning lämplig person,

det berodde af denna fordrans beviljande, om en skicklig lärare skulle

kunna påräknas. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har styrelsen

anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes, för betryggande af den

högre undervisningen vid Alnarp, af allmänna medel bereda ett belopp

af 12,000 kronor till bekostande af en byggnad, afscdd för förste läraren

vid den högre mejeriskolan derstädes, och i hvilken byggnad

äfven ett par rum för hospitanter skulle anbringas.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité, hörd i ärendet, har

under den 16 November 1883 yttrat sig öfver framställningen, hvarvid

komitén öfverlemnat från styrelsen för landtbruksin sti tutet infordrade

ritningar och kostnadsförslag för den afsedda byggnaden, det

senare slutande å en summa af 13,700 kronor. För egen del har förvaltningskomitén,

med hänsyn till dels de utmärkta anordningar, som vid

institutet vidtagits för åstadkommande af fullständig högre undervisning

i mejerihushållning, hvartill så väl institutet med egna medel som

Malmöhus läns hushållningssällskap medelst särskilda bidrag medverkat,

dels ock vigten för landthushållningen, att mejerihandteringen inom

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

33

landet uppdrefves till högsta möjliga fullkomlighet, hvartill fordrades,

att fullt skicklige lärare kunde mot nöjaktiga vilkor anställas, tillstyrkt

bifall till styrelsens för landtbruksinstitutet underdåniga anhållan, helst

styrelsen förklarat sig vilja af egna medel fylla skilnaden mellan detbegärda

anslaget 12,000 kronor och den summa 13,700 kronor, till

hvilken kostnaden vore beräknad. Beträffande den å byggnadsritningen

upptagna inredningen för ifrågavarande hus har förvaltningskomitén

emellertid anmärkt, att denna inredning borde kunna göras vida lämpligare

och mera ändamålsenlig än den å planritningen föreslagna; på

grund hvaraf förvaltningskomitén hemstält, att planritningen till rumindelningen

i byggnaden ej matte till efterrättelse fastställas, utan att

det måtte öfverlåtas åt institutets styrelse att vid densamma vidtaga

de ändringar, som efter förnyad granskning af den föreslagna rumindelningen

funnos lämpliga.

Vidare har Öfverintendentsembetet, uti underdånigt utlåtande den

4 December 1883, biträdt förvaltningskomiténs hemställan om omarbetning

af planritningen öfver rumindelningen, dervid nämnda embete förmält

sig anse någon tillökning icke härigenom föranledas i det angående

byggnaden upprättade kostnadsförslaget, emot hvilket, likasom

emot husets fagader, embetet ej funnit skäl till anmärkning.

För närmare upplysning om de anordningar, som blifvit vidtagna

vid Alnarps landtbruksinstitut för åstadkommande af ifrågavarande undervisning,

har, på anmodan af chefen lör Civildepartementet, föreståndaren

för institutet under den 21 December 1883 afgifvit yttrande, hvaruti

lemnats en detaljerad redogörelse dels för arbetena med iordningställandet

af sjelfva mejerilokalen och för undervisningen vid mejeriet,

dels ock för '' de medel, som härtill blifvit använda. Af denna redogörelse

liar inhemtats: att åtskilliga anordningar vidtagits för att inom

mejeriet få till stånd en mönstertillverkning af smör och ost; att särskild!

mejerilaboratorium inrättats; att ett mindre gasverk blifvit bestäldt och

särskildt rum derför ordna dt; att en ny och rymlig trappa blifvit byggd

till mejeriets öfra våning, der boningsrum för sex elever och en större

föreläsningssal inredts; att redskap af alla slag anskaffats; att sex elever

och två hospitanter antagits vid mejeriskolan, hvars verksamhet tagit sin

början med ingången af sistlidne November månad; att förste lärare, som

tillika är föreståndare, extra lärare för meddelande af undervisning i

byggnaders konstruktion och skötsel af ångmaskiner samt praktisk

lärare (eller mejerist) vid skolan anstälts; att af det för år 1883 anvisade

statsanslaget, 5,000 kronor, 666| kronor utgått till förste lärarens

aflöning för November och December månader och återstoden 4,3334

kronor användts till skolans iordningställande; att hushållningssällllih.

till Riksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.

Ang. anslag

till anordnande

af

högre undervisning

i

i mejerihushållning.

[23.]

skåpet i länet för mejeriundervisningens ordnande vid Alnarp anvisat

2,000 kronor till inredning af boningsrummen i mejeriets öfra våning

samt deras förseende med möbler och utbetalt 3,300 kronor med fraktkostnader

för den amerikanska redskapens anskaffande, hvarjemte nämnda

sällskap med 1,200 kronor bekostat länets mejerikonsulents resa till

Norra Amerika för att sätta honom i tillfälle att inlära den der bedrifna

ostberedningsmetod i ändamål att sedermera införa den vid

mejeriskolan; att institutet af egna medel bestrede de kostnader, som

utöfver ofvan angifna summor komrne att, uppstå för skolans ordnande

och undervisningsmateriels anskaffande, hvilka kostnader kunde beräknas

till omkring 2,000 kronor; samt att de årliga utgifterna vid skolan

utgjorde dels lön till förste läraren 4,000 kronor och laboratoriikostnader

1,000 kronor, eller tillhopa 5,000 kronor, hvilka kostnader skulle

bestridas af statsmedel, dels ock aflöning till extra läraren 500 kronor

och till mejeristen 700 kronor, eller tillhopa 1,200 kronor, hvilka kostnader

jemte utgifter för kosthåll och bostad till sistbemälda två personer

skulle utgå från institutets medel.

Hvad sålunda i ärendet förekommit har Utskottet tagit i öfvervägande;

och enär förutom de i statsrådsprotokollet åberopade skäl,

nemligen vigten af att genom beredande af lämplig bostad vid skolan

fästa en förste lärare och föreståndare af framstående duglighet, för

uppförandet af den ofvan omförmälda byggnaden jemväl talar att för

undervisningens jemna gång fordras att en ständig och oaflåtlig uppmärksamhet

kan egnas åt densamma, hvilket icke torde kunna ske,

derest icke vederbörande lärare kan erhålla bostad å platsen, får Utskottet

i anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa

ett belopp af 12,000 kronor för uppförande vid

Alnarps landtbruksinstitut af en byggnad, afsedd

hufvudsakligen att inrymma bostad åt den vid dervarande

skola för den högre mejeriundervisningen

anstälde förste lärare.

26:o. För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut har Kongl. Maj:t på

extra stat för år 1885 äskat, ett anslag af 10,000 kronor eller samma

belopp som i nu gällande riksstat upptagits; och vill i anledning af

denna framställning Utskottet hemställa,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

35

att Riksdagen på extra stat för år 1885 för

ifrågavarande ändamål må anvisa ett belopp af 10,000

kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

27:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t efter framställning

af Landtbruksakademien föreslagit, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885

anvisa följande anslag, livilka till enahanda belopp

finnas i nu gällande riksstat upptagna, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur,

redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster 10,000 kronor;

c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid akademiens agrikulturkemiska

och fysiologiska anstalt af akademiens

förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor; och

d) såsom bidrag till underhållet af fem kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnes behof — inom

de orter, der hushållningssällskapen förbundit sig att

upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta

jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

samt bekosta aflöning till dessa och laboratoriitjenaren,

äfvensom årliga utgifter för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

till stationens behof — 3,000 kronor för hvarje station,

eller tillsammans 15,000 kronor.

28:o. Likaledes i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag

och med erinran, att äskade beloppet öfverskjuter hvad som vid

de tre senaste riksdagarne äskats och beviljats med 500 kronor, för

att bereda en af geologerna ålderstillägg från och med 1885, hemställer

Utskottet,

att för fortsättande af de geologiska undersökningarna

och utgifvande af derpå grundade kartor

må för samma år på extra stat anvisas ett belopp af

86,000 kronor.

Ang. anslag

till allmänna

landtbrulcsmöten

m. m.

[24—27.]

Ang. anslag

till geologiska

undersökningarna.

[28.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Ang. aflöningen

åt betjeningen

vid

Flyinge stuteri

m. m.

[29.]

Ang. anslag

till en andre

undervisare i

husslöjd och

en elev.

[30.]

Hästafvelns förbättrande.

29:o. I likhet med hvad vid flera föregående år egt rum har

Kongl. Maj:t äfven för nästkommande år begärt ett extra anslag af

5,937 kronor till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening

samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor.

Oaktadt det vill synas Utskottet som om stuteriernas ordinarie

inkomster borde kunna vara eller snart blifva tillräckliga för att bestrida

utgifterna för nu ifrågavarande ändamål har Utskottet dock icke

innan fullständig utredning derutinnnan vunnits eller för ändamålet

erforderliga åtgärder hunnit vidtagas velat föreslå anslagets upphörande,

hvadan Utskottet hemställer,

att Riksdagen med uttalande häraf må på extra

stat för år 1885 anvisa ett belopp af 5,937 kronor

att för ofvan uppgifna ändamål användas.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

30:o. På derom af Landtbruksakademiens förvaltniugskomité gjord

hemställan har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen må för år 1885

anvisa ett extra anslag af 3,500 kronor för anställande af en andre

undervisare i husslöjd och en elev. Beloppet innefattar en höjning

med 500 kronor af det anslag på extra stat, som allt ifrån år 1878 utgått

till samma ändamål, och höjningen har föranledts deraf, att nuvarande

andre undervisaren i husslöjd ansetts berättigad att komma i

åtnjutande af ålderstillägg.

I statsrådsprotokollet erinras hurusom Kongl. Maj:t vid 1877 års

riksdag föreslagit Riksdag*en att medgifva, det första gradens aflöning

för undervisare i husslöjd finge utgöra 2,000 kronor och att aflöningen

måtte efter innehafvarens af en sådan beställning väl vitsordade tjenstgöring

under eu tid af fem år, räknadt från och med året näst efter

det, då han blifvit, antagen, ökas med 500 kronor, och således utgå

med 2,500 kronor, samt vidare höjas efter fem års sådan tjenstgöring

till 3,000 kronor och efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring

till 3,500 kronor. Derjemte föreslogs att, för anställande af en ytterligare

undervisare i husslöjd och en elev, skulle på ordinarie stat beviljas

erforderliga aflöningsbelopp, 2,000 kronor åt undervisaren och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.

37

1,000 kronor åt eleven, hvilka båda dessutom skulle ega åtnjuta resekostnads-

och traktamentsersättning. Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit,

blef af Riksdagen bifallet, dock med den inskränkning att medel

till de för en ytterligare undervisare och en elev erforderliga aflöningar,

3,000 kronor, anvisades allenast på extra stat för år 1878; och

hafva derpå följande Riksdagar för samma ändamål anslagit enahanda

belopp.

Utskottet, som af statsrådsprotokollet inhemtat, att ifrågavarande

andre undervisare den 13 December 1878 antagits till befattningen

och att han med berömligt nit och skicklighet bestridt densamma,

har visserligen ej kunnat finna, att bemälde undervisare, såsom allenast

på extra stat anstäld, eger lika otvetydig rätt att bekomma ålderstillägg

som tjenstemän på ordinarie stat, men då billigheten kräfver, att han

må för år 1885 komma i åtnjutande af det lönebelopp, som af Kongl.

Maj:t äskats, hemställer Utskottet,

att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:t.s förslag

må på extra stat för år 1885 anvisa 3,500 kronor

för anställande under samma år af en andre

undervisare i husslöjd och en elev, samt för beredande

af ålderstillägg åt den förre.

31:o. Vidare och i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning

hemställer Utskottet,

att Riksdagen till befrämjande af husslöjden må

på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp till Kongl.

Maj:ts disposition af 10,000 kronor.

32:o. Under samma anslagstitel hemställer Utskottet slutligen,

att Riksdagen må på sätt för innevarande och

föregående år blifvit beviljadt jemväl för år 1885 på

extra stat bevilja:

a) såsom bidrag till upprätthållande aj väjskolan

i Borås med vilkor att från Elfsborgs läns landsting

eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af statsbidraget, 3,800 kronor;

b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare

vid samma skola 1,000 kronor under vilkor att lika

stort belopp varder för ändamålet från Elfsborgs läns

landsting eller eljest inom orten tillskjutet; och

c) såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska

slöjdföreningens museum 4,000 kronor.

Ang. anslag

till ''befrämjande

af husslöjden.

[31.]

Ang. anslag

till väfskolan

i Borås och

svenslca slöjdföreningen.

[32 o.33.j

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Ang. anslag

till bergsskolorna

i

Filipstad och

Falun.

[34.]

Ang. ersättning

för af

Statskontoret

gjorda förskott.

[35.]

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

33:o. I enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och förut

under flera år egt rum, hemställer Utskottet,

att under vilkor, att bergsskolorna i Filipstad

och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

komma att jemväl under år 1885 fortsätta sin verksamhet

i enahanda omfång och utsträckning som hittills,

å extra stat för samma år må anvisas ett belopp

af 14,000 kronor att till brukssocietetens fullmäktige

i Jernkontoret utbetalas.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

34:o. Enligt den Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd

och behof åtföljande förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen

anmälas till ersättande, har Statskontoret under åren 1882 och 1883

förskjutit:

till tryckning af komiténs för afgifvande af förslag till afhjelpande

af oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciella, ecklesiastika och

kommunala indelningar betänkande samt bindning och häftning af detsamma

.................................................................................. kronor 6,307: 50,

till arfvoden och resekostnadsersättningar åt

ledamöterne i komitén för revision af fiskeristadgan

och öfriga författningar, som beröra fiskerinäringen,

samt till arfvoden åt komiténs sekreterare och vaktmästare,

äfvensom till häftning m. m. af komiténs

betänkande............................................................................ „ 7,213: 07.

kronor 13,520: 57.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen

om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslagit Riksdagen

att till betäckande af omförmälda af Statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter anvisa ett extra anslag till belopp af 13,521 kronor.

Och får Utskottet hemställa,

att för godtgörande af ofvan angifna två förskott

må på extra stat för år 1885 af Riksdagen anvisas

13,521 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

39

Statens jernvägstrafik.

35:o. Under denna anslagstitel har Kong-]. Maj:t föreslagit:

till utförande af nya byggnader och anläggningar äfvensom till

inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik 800,000 kronor, och

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar 1,550,000 kronor;

samt att deraf må anvisas att utgå:

under år 1885:

å sjette hufvudtiteln till nya byggnader och anläggningar äfvensom

till inköp af inventarier 500,000 kronor

och utom hufvudtitlarne till ny rörlig materiel 1,000,000 kronor;

samt

under år 1886:

till nya bvffffnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier

300,000 kronor;

och till ny rörlig materiel 550,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas (sid. 52 och tf.) hurusom i underdånig

skrifvelse den 21 December 1883 styrelsen för statens jernvägstrafik

anmält de behof af nya byggnader och anläggningar samt af den

förstärkning i rörliga materielen och inventariiförrådet, hvilka den

alltjemt i utveckling stadda trafikens fordringar enligt styrelsens åsigt

kräfde att under år 1885 få tillgodosedda, och hemstält, att Kongl.

Maj:t täcktes till innevarande års Riksdag aflåta nådig proposition om

beviljande af de för dessa ändamål nödiga medel, nemligen:

till nya byggnader och anläggningar ..................... kronor 700,000: —

,, ny rörlig materiel................................................... ,, 1,550,000: —

,, inventarier för maskinafdelningen.................... „ 150,000: —

och till diverse inventarier för byrå-, ban- och

trafikafdelningarna .......

......................................... „ 100,000: —

eller tillsammans kronor 2,500,000: —

Och har styrelsen till närmare redogörelse för de ändamål, hvartill

berörda anslagsbelopp skulle användas, anfört följande:

“Hvad först den till nya byggnader och anläggningar afsedda

summan 700,000 kronor beträffar, får styrelsen hemställa, att dermed

finge bestridas följande arbeten:

Ang. anslag

till byggnader

in. in. viå

statens jernvägar.

[41.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.

A) Utvidgningsarbeten å stationerna.

Storlien: förlängning af ett stickspår för beredande af störr

till placering af qvarstående vagnar.................................

Östersund: utläggning af ett nytt sidospår m. m, för underlättandet

af tågrangeringar ...............................................

Erikslund: utläggning af ett nytt sidospår, enär endast ett

sidospår jemte hufvudspåret förut finnes och sommartiden

långa tåg dagligen måste mötas å stationen......

Lingbo: utläggning af ett stickspår för lastning af trävaror

från en närbelägen ångsåg.................................................

Ujjsnla: utsträckning af vattenledningen för erhållande af

nödiga brand- och vattenposter.........................................

Stockholms norra, utläggning af ett stickspår utmed Barnhusviken

för lossning direkt i vattnet af sådant virke,

som skall flottas öfver sjön till enskilda verks upplag

å Kungsholmen........................................................................

Katrineholm: förlängning af ett stickspår vid östra ändan

af stationen till vinnande af behöfligt utrymme för

vagnplacering..........................................................................

tillbyggnad af godsmagasinet, som numera saknar

nödigt utrymme ...................................................................

anläggning af en ny lastkaj, enär den gamla är

otillräcklig ior sitt ändamål ...............................................

Grafversfors: utvidgning af spårsystemet, hvilket arbete

erfordras för att kunna ombesörja den större trafik,

som är att motse, sedan en ny masugn innevarande

år blifvit uppförd vid denna station................................

Nässjö: inköp af mark för stationsområdets utvidgning

jemte utläggning af flera nya sidospår, hvilka erfordras

för den alltmera tilltagande rörelsen vid denna station,

sedan numera icke mindre än fem jernvägslinier från

olika håll derstädes sammanträffa ..................................

Alf vesta: utsträckning af spårsystemet söderut för att erhålla

den längd å sidospåren, att de numera betydligt

förstorade godstågen kunna obehindradt mötas............

Ousby: utvidgning af spårsystemet af samma skäl, som

nyss anförts vid Alfvesta................................................. •

e utrymme

3,400: —

G,700:

3,900:

3,300:

2,400: -

3,G00:

G,200:

9,000:

2,400:

26,000:

32,000:

15,000:

3,700:

Transport 117,600:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-U t skottets Utlåtande N:o 12 a.

Transport

Arlöf: utvidgning- af spårsystemet till vinnande af behöfligt

utrymme för den under senare åren betydligt

ökade rörelsen vid denna station.......................................

Malmö: tillbyggnad af godsmagasinet för erhållande af

ett särskild t magasin för ilgods..........................................

Jönköping: utläggning af ett stickspår å hamnbanan för

vagnars undanställning .........................................................

Habo: förlängning af första sidospåret för erhållande af

sådan spårlängd, att större tåg kunna mötas..............

Falköping: utvidgning af spårsystemet jemte utläggning

af ett särskild! manöverspår vesterut, allt för att

möjliggöra tågrangeringar och vagnvexlingar, utan att

lokomotiven behöfva utlöpa å hufvudspåret, och sålunda

såväl vinna tid genom att göra dessa rörelser oberoende

af ankommande och afgående tåg som förebygga

den fara, hvilken är förknippad med vagnvexlingar

å hufvudspåret.....................................................

tillbyggnad af godsmagasinet, som numera saknar

behöflig! utrymme..................................................................

uppförande af ett boskapsskjul för hysande af de

kreatur, hvilka medfölja bantåg, som öfvernatta vid

denna station ..........................................................................

Väring: tillbyggnad af stationshuset, som från början är

uppfördt med ytterst små lokaler, hvilka numera

icke motsvara rörelsens fordringar...................................

Vretstorp: utvidgning af spårsystemet för erhållande af

den längd å första sidospåret, att större tåg kunna

mötas .......................................................................................

Rumla: tillbyggnad af stationshuset af samma skäl, som

ofvan anfördes för tillbyggnaden af Värings stationshus

......................................................................................

Fogelsta: utläggning af ett stickspår jemte uppsättning af

en s. k. rullkran, allt för underlättande af godsöfverflyttning

mellan statsbanans och Vadstena—Fogelsta
banans

vagnar.........................................................................

Svarta: utläggning af ett nytt sidospår, behöflig! för vagnars

placering.....................................................................

Fryksta: utläggning af ett timmerlastningsspår utmed

Transport

Bih. till Riksd. Frot. 1884. 4 Sand. 1 Afd. 9 Höft.

117,600:

8,800:

12,000:

2,000:

2,500:

12,000:

3,000:

3,000:

5,000:

2,000:

4,000:

6,000:

2,700:

180,600

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Transport 180,600: —

stranden af Fryken jemte uppsättning af ett timmerrippfordringsverk

för lastning af sådant virke, som

flottas till stationen ock skall vidare försändas på

jernväg .................................................................................. 7,400: —

B) Nya lokomotivstallbyggnader, kolbås m. m.

För flera lokomotivs inrymmande erfordras utvidgning

af lokomotivstallen vid följande stationer, nemligen:

Östersund: tillbyggnad af lokomotivstallet med

3 stallrum

Krylbo: d:o

d:o d:o

med

2

stallrum

25,000:

10,000:

Tomteboda: d:o

d:o d:o

med

2

d:o

12,000:

Hessleholm: d:o

d:o d:o

med

2

d:o

10,000:

Dessutom

erfordras vid:

Vär tan: uppförande af kolbås till förvaring

af de stora qvantiteter stenkol, som derstädes

från fartyg lossas och uppläggas,

för att sedan efter hand utsändas till

distrikten ............................................................ 18,000: —

Mjölby: tillbyggnad af vattenstationen, erforderlig

för anbringandet af en ny cistern,

enär den äldre icke rymmer den vatten

mängd, som numera erfordras för att

motsvara lokomotivens behof ..................... 4,400: — 79,400: —

C) Verkstads- och förrådsbyggnader m. m.

Bollnäs: uppförande af en ny materialgård

med bodar till inrymmande af en del

effekter för reparationsverkstadens derstädes

behof ................................................... 2,300: —

Liljeholmen: uppförande af en gångbro öfver

spåren för att, enär de sistnämnda esomoftast

äro upptagna af tåg eller afstälda

vagnar, bereda en till undvikande af

Transport 2,300: — 267,400: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskoitets Utlåtande N:o 12 a.

Transport

olycksfall behöflig obehindrad passage till

och från de emellan stationen och sjön

belägna verkstadsbyggnaderna ..................

Malmö: tillbyggnad af vagnreparationsverkstaden,

hvilken, sedan vagnparken vid

statens jernvägar numera uppgår till inemot

9,000 person- och godsvagnar, är

alldeles otillräcklig för ett omsorgsfullt

handhafvande af vagnarnes underhåll ...

Göteborg: tillbyggnad af målareverkstaden af

samma skäl, som nyss anfördes för till
byggnaden

i Malmö.......................................

uppförande af en virkesbod vid skansen

Lejonet till förvarande af tort virke

för reparationsverkstädernas behof............

Kristinehamn: uppförande af en förrådsbyggnad

af tegel, enär å 4:de trafikdistriktet

till förvarande såväl af distriktsförrådet

som de för reparationsverkstaden behöfliga

effekter af flera slag för närvarande

endast finnes ett af gamla materialier

uppfördt skjul, som nu mera saknar nödigt

utrymme och dessutom i en nära

framtid skulle erfordra en kostsam reparation

..............................................................

2,300: —

7,500: —

120,000: —

25,000: —

12,000: —

12,000: —

267,400

178,800

D) Betjeningsbyggnader.

Väsby: uppförande af ett ekonomihus, innehållande

tvätt- och bagarestuga samt

vedbod för den i stationens boställs
lägenheter

inqvarterade personalen......... 1,200: —

Värtan: uppförande af en boställsstuga för

5:te trafikdistriktets trädgårdsmästare tilllika

med ett växthus, hvaraf distriktet

hittills varit i saknad, i brist på en plats

med lämpligt läge och nödigt jordområde 10,000: —

Huddinge: uppförande af ett ekonomihus för _

Transport 11,200: — 446,200

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Transport

11,200 —

den vid stationen boende jernvägsperso- nalen .................................................................

1,200: —

Aneby: uppförande af en betjeningsbyggnad

för 2:ne hushåll, enär två af stations- karlarne sakna bostad i stationens närhet

3,500: —

Tidan: uppförande af ett ekonomihus för den

i stationens boställslägenheter boende

tjenstepersonalen.............................................

1,200: —

Alf vesta: uppförande af en betjeningsbygg- nad för 3:ne hushåll för inqvartering af

stationskarlar, som sakna bostad i sta- tionens närhet ..............................................

9,000: —

E) Öfriga nybyggnader.

Uppsättning af en ny morsetelegraflinie

mellan Östersund och Ange, för underlättandet

af en obehindrad telegrafering mellan

hufvudstationen Östersund och den söder

om Ange belägna delen af 6:te trafikdistriktet

.............................................................. 7,300: __

Anläggning af ett spår mellan Albano

station och Stockholm—Rimbo jernvägs hufvudstation

vid Lill-Jans för öfverflyttning

af gods mellan nämnda jernväg och statsbanan

samt för att vid det numera starkt

bebyggda Ladugårdslandet kunna lasta eller

lossa gods, som skall afgå eller ankommit

på statsbanan, och dymedelst minska hopandet

af transportföremål å Norra och

Centralstationens magasin................................ 50,000: —

Uppsättning af s. k. distanssignaler

med tillhörande ledningar vid stationerna å

de bandelar, der snälltåg framgå, för ytterligare

betryggande af tågens säkerhet........ 60,000: —

För diverse nya byggnader och anläggningar,

som icke nu kunna uppgifvas, men

som erfarenheten visat behöfva företagas

mellan riksdagarne, upptages ett belopp af 110,400: —

Summa kronor

446,200: —

26,100: —

227,700: —

700,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Staty- IHskottets Utlåtande N:o 12 a. 45

För den till ny rörlig materiel begärda summan skulle anskaffas:

15 lokomotiv, beräknade till............................................ 750,000 kronor,

10 personvagnar „ „ 90,000 „

250 godsvagnar „ „ 530,000 „

560 axlar och hjul ,, ,, 180,000 ,,

Summa 1,550,000 kronor.

Med det antal lokomotiv, staten redan eger, kan nätt och jemnt den

trafik, som för närvarande eger rum, besörjas, men ingalunda de anspråk

på ökad dragkraft mötas, som det år för år ökade bannätet och

växande rörelse uppställa. Visserligen lemnas, för hvarje gång en ny

handel öppnas, ett

fogande för anskaffning af lokomotiv och vagnar, men dessa belopp

äro så små, att hvad, som för dem kan inköpas, icke ens står i ett

nöjaktigt förhållande till den rörelse, som redan under de allra första

åren uppkommer å de nya bandelarne, och är följaktligen än mindre

vuxet den trafik, som sedermera å dem naturligen utvecklar sig. Kommer

nu härtill, att samtidigt med tillkomsten af nya jernvägslinier, och

i ej ringa mån till följd af en sådan utsträckning af bannätet, rörelsen

ökar sig å de äldre linierna, måste det tydligen blifva regeln, att den

rörliga materielen ständigt behöfver förstärkas, om icke jernvägens

transportförmåga skall förlamas; och när nu statsbanornas statistik

gifver vid handen, att deras bruttoinkomster under de sista sju åren i

medeltal stigit med 5 procent för året och denna stegring icke varit

möjlig utan en motsvarande ökning i transportarbetet, kan man deraf

sluta, att rörelsematerielen åtminstone i den närmaste framtiden äfven

bör ökas i samma mån eller öfverhufvud taget med 5 procent om

året.

En annan orsak till behofvet af en sådan förstärkning ligger deri,

att den äldre materielen blir efter hand utsliten och måste kasseras

eller ock undergå större reparation för att kunna göras ånyo användbar.

Den obrukbar blifna materielen ersättes väl på “underhållets*4 bekostnad,

men antingen den kasseras eller ånyo iståndsättes, åtgår, innan

den lucka, som uppstår, kan fyllas, en kortare eller längre tid,

under hvilken trafiken oaflåtligt ställer sina kraf på transportmedel.

Till följd häraf blir det nödvändigt att hafva tillgång till en reserv,

hvarmed rörelsen kan uppehållas i afvaktan på den tillfälligt odisponibla

materielens återinsättande i tjenst. För statsbanorna har behofvet af

en sådan reserv först på senare åren börjat göra sig känbart, enär

antalet af förnämligast lokomotiv, som till följd af förslitning under

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

mångårig och trägen användning måst ställas å sido, i väsentlig grad

ökats, så att detsamma för närvarande utgör 14; och då man tager i

betraktande, att af statsbanornas lokomotiv för Dåvarande 50 varit i

tjenst 20 år eller derutöfver samt 40 räkna mellan 15 och 20 tjenstår,

synes att någon minskning icke är att motse i antalet af dem, som

behöfva förnyas och för den skull icke kunna för en tid påräknas för

tjenstgö ringen.

Hur länge sådana maskiner måste stå obegagnade, beror på den

skyndsamhet, hvarmed reparationen kan utföras, och denna åter på utrymme

i verkstäder och tillgång på arbetsmaskiner. I sistnämnda afseende

äro statsbanorna, oaktadt de förbättringar som efter hand skett,

relativt till rörelsematerielens storlek ganska svagt utrustade. Styrelsen

har derföre äfven nu varit nödsakad hemställa om anslag för såväl

verkstädernas utvidgning som anskaffning af flera arbetsredskap,

och det är i förhoppning att hvad, som för dessa ändamål begäres,

blir heviljadt och derigenom göres möjligt att verkställa de erforderliga

större reparationerna mera obehindradt, än hvad hittills kunnat

ske, styrelsen ansett *sig kunna inskränka antalet af de lokomotiv,

som med snaraste böra anskaffas, till det ofvan upptagna eller 15

stycken, och ej öfverskrida det antal, som i och för sig betingas af

den tillökning i trafiken, man med stöd af erfarenheten har allt skäl

att påräkna.

Hvad vidare förstärkningen af vagnparken beträffar, så äro de

begärda 10 nya personvagnarne afsedda att inredas för 2:dra klass och

ämnade att delvis ersätta samma klass vagnar af äldsta konstruktion,

hvilka med sina trånga kupéer icke motsvara de anspråk, resande nu

mera hafva på utrymme och beqvämlighet, och derföre skulle med

borttagning af skiljeväggarne ändras till 3:dje klass vagnar.

Af de 250 godsvagnarne är största delen, 150 stycken, afsedd

att möta de stigande fordringar på transportmedel för virke, som äro

en följd af att å de norra linierna allt flera sågverk dels redan anlagts,

dels snart komma till stånd. Omkring 80 godsvagnar skulle göras

täckta, emedan i denna vagnsart förstärkning påkallas, mest för att

kunna verkställa de nu mera ganska betydande kreaturstransporterna

utan att utsätta djuren allt för mycket för den oblida väderlekens inflytelser,

samt de öfriga 20 anordnas till s. k. kylvagnar för mejeriprodukter

och resgodsvagnar.

Af den för inventarier för maskinafdelning en upptagna summan,

150,000 kronor, är afsedt till inventarier i verkstäder, lokomotivstall

och vattenstationer ett belopp af 50,000 kronor samt för inventarier

till den rörliga materielen ett belopp af 100,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 12a.

47

Drygaste delen af det förra beloppet skulle utgå till maskiner och

andra redskap i verkstäderna, å hvilkas behof af bättre utrustning, för

att kunna motsvara de i mån af materielens stigande antal och ålder

allt större krafven på utförandet med minsta möjliga tidsutdrägt af

nödiga reparationer och förnyelser, styrelsen i det föregående tillåtit

sig fästa uppmärksamheten, och endast mindre delar af samma belopp

skulle användas till dels verktygsmaskiner och värme- samt, belysningsapparater

i lokomotivstallen, dels insättning af nyare tids arbetsbesparande

uppfodringsmaskiner å åtskilliga vigtigare vattenstationer, der

förut handpumpar begagnats.

Med det senare beloppet, eller det för inventarier till den rörliga

materielen afsedda, skulle bestridas anskaffning af kraftigare bromsinrättningar,

för hvilka beräknats omkring 45,000 kronor, samt vidare

ångfinkeinredningar, värme- och belysningsapparater i vagnar, vedfamnmått

och kollämmar, dessa sistnämnde i hög grad nödvändige till följd

af de sedan norrlandsliniernas tillkomst ökade transporterna af träkol,

samt slutligen diverse inventarier till lokomotiven.

Vidkommande slutligen den för diverse inventarier för byrå-, banocli

tv afikafdelningarna upptagna anslagsposten, 100,000 kronor, får styrelsen

i underdånighet anmäla, att de hufvudsakliga utgifter, som dermed

skulle bestridas, äro anskaffningar af snöplogar, telegrafapparater,

apparater för beredning af s. k. fettgas och för elektrisk belysning vid

en del större stationer samt nytillkommen personals utrustning med

signalerings- och andra persedlar.»

På i statsrådsprotokollet anförda skäl har Kongl. Maj:t funnit

dels de 50,000 kronor, som af trafikstyrelsen ansetts behöfliga för ett

jernvägsspår mellan Albano station och Stockholm—Rimbo jernvägs hufvudstation

vid Lill-Jans, kunna uteslutas ur beräkningen, dels ock att de

två poster för anskaffande af diverse inventarier för de särskilda, afdelning

arv a kunnat nedsättas från af styrelsen beräknade 250,000 kronor

till 150,000 kronor.

Beträffande återstående 2,350,000 kronor har Kongl. Maj:t ej

funnit skäl att i styrelsens förslag göra annan ändring än att, på sätt

ofvan anförts, en del af det begärda beloppet ansetts ej behöfva utgå

förrän 1886.

Förevarande framställning har hos Utskottet ej föranledt annan

erinran, än att det synts Utskottet lämpligast att, på sätt i dylika fall

i allmänhet skett, det behöfliga beloppet må i sin helhet fastställas,

men endast den del deraf, som är beräknad att utgå under nästa statsregleringsperiod,

må blifva i behörig ordning anvisad, och hemställer

Utskottet alltså:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Aii g. åtgärder

för utredning

om olycksfallsförsäkring

för arbetare

m. m.

a) att Riksdagen må till utförande af nya byggnader

och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier

vid statens jernvägar bevilja ett extra anslag

af tillsammans 800,000 kronor och deraf för år 1885

anvisa ett belopp af 500,000 kronor; och

b) att Riksdagen, till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, må

bevilja ett extra anslag af tillsammans 1,550,000

kronor samt deraf anvisa för år 1885 ett belopp af

1,000,000 kronor.

36:o. Herr Friherre R. KlincJcowström har i motion (N:o 3) i

Första Kammaren uttalat, att honom syntes rättast, att den utgift,

hvarom i föregående punkt förmäles, borde, enär densamma afsåge nybyggnader,

bestridas genom ett af Riksgäldskontor upptaget jernvägslän;

och vill Utskottet framdeles under riksdagens lopp derom meddela

utlåtande; hvilket här skolat

anmälas.

37:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 11) har Herr

A. Hedin föreslagit, att Riksdagen ville

dels i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes

såväl låta utarbeta och i de delar, der sådant finnes nödigt eller

lämpligt, underställa Riksdagen lagförslag angående säkerhetsåtgärder

mot olycksfall i yrkesarbetet, angående arbetsgifvares ansvar för sådana

olycksfall, angående arbetares olycksfallsförsäkring, samt angående arbetares

ålderdomsförsäkring, som ock meddela föreskrifter om vissa,

för denna lagstiftning erforderliga, vare sig tillfälliga eller fortgående

statistiska undersökningar,

dels äfven för detta ändamål ställa till Kong]. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag å 25,000 kronor.

Hå det skulle medföra allt för stor vidlyftighet att här redogöra

för motionens innehåll, får Utskottet till densamma hänvisa under antagande,

att Riksdagens ledamöter egnat motionen den uppmärksamhet,

som den vidtutseende och i flera länder på dagordningen stående frågan

kräfver. 1 sjelfva verket är nemligen det ämne, som i motionen

behandlas, af beskaffenhet att böra tagas under omsorgsfull pröfning,

ty, om äfven inom vårt land förhållandena ännu icke gestaltat sig på

samma sätt som i andra länder med mera utveckladt fabriksväsende,

torde det kunna anses lämpligt att redan nu åt frågan egna en utred
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

49

ning, som kan bereda erforderlig klarhet i afseende dels å ändamålsenligaste

sättet och medlen att vinna det mål, som kan uppställas, dels

ock å betydelsen och omfånget af statens ingripande i densamma. En

sådan utredning lärer emellertid icke kunna vinnas utan att saken varder

öfverlemnad till behandling åt sakkunnige personer, på sätt motionären

hemstält, och först derefter torde det kunna komma i fråga att

besluta om de åtgärder, som kunna finnas lämpliga.

Utskottet, som finner det obehöfligt att särskildt anslag ställes

till Kongl. Maj:ts disposition för utredningens bekostande, helst Kongl.

Maj:t i allt fall icke lärer sakna medel att för tillfället bestrida densamma,

hemställer alltså,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, om och i hvad

mån åtgärder kunna finnas lämpliga för ordnandet af

förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare beträffande

möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom för beredande

af ålderdomsförsäkring åt arbetare samt derefter

göra de framställningar till Riksdagen eller vidtaga

de anordningar i öfrigt, till hvilka förhållandena

kunna föranleda.

Stockholm den 19 Februari 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Riksd. Brot. 1884. 4 Sarnl. 1 Afd. 9 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.

Reservationer:

vid lista punkten (angående upphörande af förslagsanslag):

af Herr A. P. Danielson;

af Herr Nils Petersson mot den af Utskottet använda motivering;

vid 4:de punkten mom. b (angående höjande af dagaflöningen för

kartografer) af Herrar L. Nordenfelt och Grefve S. Lagerberg;

vid 5:te punkten mom. a (angående bestämmandet af landshöfdingarnes

löner) af Herr Piss Olof Larsson, som yrkade, att de kontanta

löneförmånerna måtte bestämmas till lika belopp, eller till 13,000

kronor, för hvarje landshöfding;

vid mom. b och c (angående landshöfdings rätt till ersättning för

vissa resor samt pension) af Herrar A. P. Danielson, Ola Bosson Olsson;,

Nils Petersson, Ola Andersson, Sven Nilsson, Jan Andersson, Carl

Anders Larsson och Johan Anderson i Tenhult, hvilka yttrade:

“Under förutsättning att enighet inom Utskottet skulle kunnat

vinnas i hela frågan, och derigenom sannolikhet för enighet äfven emellan

Kamrarne, hafva vi biträdt Utskottets förslag i alla delar utom

pensionens bestämmande till 7,000 kronor, emot hvilket förslag vi reservera

oss med yrkande af beloppets bestämmande till 6,000 kronor,

eller samma pensionsbelopp som nu utgår och som t. ex. tillkommer

general.

Då emellertid Utskottet ansett nödigt, att en afgången landshöfding

skall erhålla 7,000 kronor årligen i pension — en hel liten förmögenhet

i mångas ögon — sedan den s. k. representationsskyldigheten

för honom väl må hafva upphört, vilja vi icke hafva frånträdt vår förbehållna

rätt att yrka afslag å den tillstyrkta reseersättningen, likasom

ock nedsättning af landshöfdingens i Göteborgs och Bohus län löneförmåner,

och detta äfven med fara att — såsom somliga påstå — hela

frågan då skulle komma att förfalla, hvilket vi dock så mycket mindre

frukta, som Rikets Ständers skrifvelse och beslut vid 1828—30 årens

riksdag ingalunda kan för all framtid betaga Riksdagen dess i grundlagen

tillförsäkrade rätt och ålagda pligt att verkställa statsregleringen

och bestämma löne- och pensionsvilkoren för nu ifrågavarande statens

embet-smän lika väl som för andra;“

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

51

vid mom. c (angående landshöfdingarnes pensionsrätt)

af Herrar Carl Ifvarsson, Liss Olof Larsson, P. 0. Hörnfeldt och

Sven Andreasson, hvilka yrkade, att pensionsbeloppet måtte bestämmas

till 6,000 kronor;

vid mom. c (angående tiden för inträdande af landshöfdings pensionsrätt)

af Herrar Grefve C. Beck-Friis, Friherre H. M. Palmstierna

och Friherre R. von Kraemer, hvilka yrkade bifall till Kongl. Maj:ts i

ämnet framstälda förslag;

vid 12:te punkten (angående löner åt ytterligare två landtbruksingeniörer)

af Herr Liss Olof Larsson;

vid 25:te punkten (angående anslag till uppförande vid Alnarp af

en bostadsbyggnad) af Herrar Liss Olof Larsson och Sven Andreasson;

vid 37:de punkten (angående åtgärder för utredning om olycksfallsförsäkring

för arbetare m. m.)

af Herr Ola Andersson, hvilken yrkade, att Utskottets hemställan

måtte affattas i följande ordalag:

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, huruvida

och i hvad mån åtgärder kunna finnas lämpliga för

ordnandet af förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare

beträffande möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom

för beredande af ålderdomsförsäkring åt arbetare

och med dem jemförlige mindre jordbrukare och handtverkare,

samt derefter göra de framställningar till

Riksdagen eller vidtaga de anordningar i öfrigt, till

hvilka förhållandena kunna föranleda.

Häruti instämde Herrar Ola Bosson Olsson, A. P. Danielson, Nils

Petersson, Carl Anders Larsson och Johan Anderson i Tenhult.

af Herr Liss Olof Larsson.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1884-’års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

\

Friheter. j Ersättningar.

1

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

_

_______

6,500

36,000

—

- -T

—

- -

—

36,000

—

17,000

—

- -

—

_ _

—

17.000

—

76,700

—

---

—

- -

—

76,700

—

76,400

—

76,400

—

58,900

58,900

108,800

108,800

6,000

—

- -

—

- -

—

6,000

—

75,222

—

---

—

- -

—

75,222

—

2,334,489

150,900

2,485,389

_

2,796,011

—

_ _

—

150,900

—| 2,946,911

— |

Civil
-

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag högst........

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor ......

Departementschefen..................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......

Kommerskollegium .....................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån ...........

Reservationsanslag :

Till bibliotekets underhållande ...........................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi
„

officiella statistiska trycket ...........................

„ en statistisk tidskrift ...................................

„ utarbetande af en aflönings- och pensions
Landtmäteristaten.

.....................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........

Öfverståtbållareembetet................................................

Landsstaterna i länen:

Nuvarande anvisning i kontant (deraf 95,000 kroAfgår:

Nuvarande kontanta aflöning, som ingått

ringsfonden ...................................................

Höjes: dels med samtliga landsböfdingarnes nya

och dels med det belopp, hvartill fem inafkastning

är i stat beräknad, eller ......

Nuvarande ersättningar, 150,900 kronor, uteslutas

ning till statsverket.

Härom kommer Utskottet att

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

53

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

"

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

departementet.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

..............................................................................

6,500

36.000

17.000

76,700

*76,400

—

—

_

—

—

6,500

36.000

17.000

76,700

*76,400

—

................................. 28,400: —

................... 1,500: —

kariatsersättningar......... 12,000: —

............................. 15,000: —

....................................... 1,000: —

statistik.......................... 1,000: — 30,500: —

58,900

58,900

108,800

6,000

75,222

—

—

—

- -

—

108,800

6,000

75,222

—

nor reservationsanslag) 2,334,489: —

tilllandshöfdingelöueregle-

....................................... 21,442: — 2,313,047: —

löner, tillhopa .............. 318,500: —-

dragna landsstatsboställens

..........•''......,................... 6,472: — 324,972: —

2,638,019

2,638,019

till följd af landshöfdingelöneregleringsfondens indrag-

3,099,541

_

i--

—

| _ _

_

i 3,099,541

—

framdeles afgifva utlåtande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

1884 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

2,796,011

—

— —

—

150,900

—

2,946,911

—

106,400

—

—

—

— —

—

106,400

—

213,500

213,500

1,040

6,635

11,900

19,575

250,000

250,000

—

150

25

—

210

—

385

-

Sgr

3,367,101

—

6,660

—

163,010

—

3,536,771

—

63,000

63,000

12,000

—

- -

—

- -

—

12,000

—

175,400

—

- -

—

— —

—

175,400

—

58,500

—

— —

—

—

—

58,500

—

45,950

—

— —

—

— —

—

45,950

48,500

—

---

—

- -

—

48,500

-

_

Tpt

3,770,451

—

6,660

—

163,010

—

3,940,121

_

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf särskildt reser
expenser

för allmänna arbeten) ..........................

Ålderstillägg, förslagsanslag.......................................

Tillkommer: Förböjning ..........................................

Omflyttning från följande anslag: undervisnings
landtmanna

landtbruksinbefrämjande

i

landtmanbefrämjande

i

fiskerinärin
Gästgifvares

fribeter ..................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag .........

Färjor och färjekarlar ................................................

Jordbruket, handeln

Reservations
Skiften

och afvittringar................................................

Vägar och kommunikationer .......................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaAfgår:

omflyttning till anslaget för ålderstillägg ...

Landtbruksingeniörer och deras biträden ..................

Tillkommer: Aflöning för ytterligare två landtbruksAfgår:

Omflyttning till anslaget för ålderstillägg ...

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannaAfgår:

Omflyttning till anslaget för ålderstillägg

Länsveterinärer ...........................................................

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

55

Förslag till

blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kr onor.

Ö.

Transport

3,099,541

—

3,099,541

—

vationsanslag, 40,000 kronor

till undersökningar och

106,400

106,400

anstalter för jordbruk och

näringar...........................

geniörer och deras biträden ..

allmänhet af jordbruk och

nanäringar ...........................

allmänhet af slöjderna........

gens understöd................

.............. 213,500: —

.............. 500: -

3,000: —

15,000: —

4,500: —

1,500: -

1,000: — 25,000: —

239,000

239,000

1,040

—

6,635

—

11,900

—

19,575

—

250,000

—

- -

—

- -

—

250,000

—

150

—

25

—

210

—

385

Sgr

3,696,131

—

6,660

—

12,110

—

3,714,901

—

och näringarne.

anslag.

näringar................................

175,400: —

............. 3,000: —

63.000

12.000

172,400

—

— —

—

— —

—

63.000

12.000

172,400

ingeniörer........................

58,500: —

4,000: — 62,500: —

............. 15,000: —

47,500

—

- -

—

- -

—

47,500

—

näringar ..............................

............... 45,950: —

................ 4,500: —

41,450

41,450

48,500

—

— —

—

— —

—

48,500

—

Transport

4,080,981!—

6,660j—

12,110

—

4,099,751

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

1884 års riksstat anslår:

Indelning och. dermed jemförlig

Anvisning

anvisning,

pä förslag.

i kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

..

O.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

3,770,451

—

6,660

—

163,010

—

3,940,121

—

93,550

_

2,300

_

___

__

95,850

_

42,000

—

— --

—

— —

—

42,000

—

21,500

__

_

21,500

_

8,700

- -

15

—

8,715

—

18,600

—

- -

—

— —

—

18,600

—

Sgr

587,700

—

2,300

—

15

—

590,015

—

50,000

50,000

- -

—

62

—

6.320

—

6,382

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

30,000

—

30,000

—

15,850

—

- -

—

- -

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

- -

—

26,500

—

43,000

—

43,000

—

118,340

—

— —

—

— —

—

118,340

15,000

—

15,000

''

Sgr

305,890

—

1,622

—■

12,320

—

319,832

4,260,691

—

10,582

-

175,345

—

4,446,618

—

Ilästafvelns förbättrande (deraf särskildt reservations
Befrämjande

i allmänhet af slöjderna .......................

Afgår: Omflyttning till anslaget för ålderstillägg ...

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart .........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.....................

Fiskerinäringens understöd .......................................

Afgår: Omflyttning till anslaget för ålderstillägg ...

Diverse

[^flyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ............

Sala bergslag ...........................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag.........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förTill

förekommande och hämmande af smittosamma

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ..................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsTillJcommer

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag. Nuvarande belopp

Afgår: Nedsättning...............................................

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12 a.

57

Förslag till blifvande riksstat:

1

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter. Ersättningar.

anslag, 35,000 kronor,

till prisbelöningar för hästar)

......................... 42,000: —

......................... 1,500: —

........................ 18,600: —

......................... 1,000: —

Kronor.

4,080,981

93,550

40.500

21.500

8,700

17,600

..

O.

Kronor.

6,660

2,300

ö.

Kronor.

12,110

15

ö.

__

Kronor.

4,099,751

95,850

40.500

21.500

8,715

17,600

ö.

''

Sgr

566,700

2,300

15

—

569,015

—

anslag.

50,000

50,000

__ -

62

6,320

—

6,382

—

4,500

—

_

- -

—

4,500

_

slagsanslag ..................

2,700

—

1,560

6,000

—

10,260

—

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag .............

30,000

—

- -

—

30,000

15,850

—

—

- -

—

15,850

26,500

—

____

—

- -

—

26,500

_

43,000

—

- -

—

- -

—

43,000

—

anslag..........................

.......................... 118,340: —

.......................... 534: -

118,874

__

118,874

_

........................ 15,000: —

......................... 3,000: —

12,000

_

_ _

_

12,000

Sgr

303,424

-

1,622

-

12,320

—

317,366

~

Summa

4,566,255 —

10,582

-

24,445

—

4,601,282

Bih. till Iiiksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 9 Hiifl.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a,

Bii. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette hufvndtitel.

* ......... '' ■" '' ~

| !

Kronor. ö.

Tillfällig löneförbättring:

För Kommerskollegium.................................................... *8,540: —

„ bergsstaten .............................................................. 2,420: —

10,960 — i

; |

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbot- tens län................................................................... 31,000: —

,, de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000: —

76,000 -

Öfver ståthällareembetet:

'' i

Till fortsatt utgifvande af “polisunderrättelser1............... 10,000: —

Bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stock- holm .......................................................................... 12,200: —

22,200 — i

Landsstaterna i länen:

För uppehållande af en kronofogde- och en härads-

skrifvaretjenst inom Jemtlands län ............. ......... 6,800: —

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet...... 50,000: —

i |

56,800 —1

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

j

i

För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbygg-

nader ..................................................................... 20,000: —

Till arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg- och vatten-

byggnadsstyrelsen, m. m.......................................... 5,000: —

j

25,000''! —

Skiften och afvittring ar:

|

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ....................

225,000: —

Transport [ 415,960| —

* Rörande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande lS:o 12 a.

59

1

i Kronor.

|

Ö.

Transport

: 415,960

—

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af bostad

åt förste läraren vid dervarande skola för den högre

mejeriundervisningen ...............................................

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut...............

12,000: —

10,000: —

22,000

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten........................................................

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för

husdjur, redskap, maskiner, m. m............................

,, arfvode åt en botanist vid Landtbruksakademiens

agrikulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt ...

Bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jord- brukets och näringarnes behof.................................

För de geologiska undersökningarne...............................

5,000: —

10,000: —

1,000: —

15,000: —

86,000: —

117,000

Hästafvelns förbättrande:

Till aflönande af betjeningen vid Flyinge stuteri, m. m.

..............•

5,937

—

Till befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev .....................................................................

„ befrämjande af husslöjden ......................................

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ......

Hyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens

museum ..................................................................

3,500: —

10,000: —

4,800: —

4,000: —

22,300!

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ........................

14,000

—

Statskontoret:

i

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna hufvud- titel ...............................................................................................

13,521

Transport

610,718

—

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Kronor.

Ö.

Transport

610,718

—

Statens jernvägstrafik:

Till utförande af nja byggnader och anläggningar äfvensom till inköp

af inventarier vid statens jernvägar..............................................

* 500,000

_

Summa

1,110,718

—

* Utskottet afgifver framdeles utlåtande huruvida beloppet skall uppforas på riksstaten eller utgå

af upplånta medel.

Bil. Litt. 0.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom liufvudtitlariie.

Kronor.

ö.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar ................................................................................

*1,000,000

* Utskottet afgifver framdeles utlåtande huruvida beloppet skall uppföras på riksstaten eller utgå

af upplånta medel.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.