Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

1884-03-18 · 64 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 57 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:13a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

N:o 13 a.

Ånk. till Riksd. Kansli den 18 Mars 1884, kl. 11 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde

hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Rörande anslagen under Sjunde hufvudtiteln, omfattande anslagen till

Finansdepartementet, hafva följande förändringar ifrågakomma.

Departementets afdelning af Kongl. Ma,j:ts kansli.

l:o. Vid 1878 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t på anförda skäl Angående

(se bil. N:o 5 a vid statsverkspropositionen sid. 21 och ff.), att en justerings- anå7”Jt tui

styrelse måtte upprättas och för den samma föreslagen aflöningsstat, slutande <ieParteå

9,300 kronor, antagas till efterrättelse från och med 1879. "dehdng «/

Berörda nådiga framställning vann icke fullständigt Riksdagens bifall.

Riksdagen ansåg nemligen (se underdåniga skrifvelsen N:o 35 vid 1878 års upprättande

riksdag, sid. 6) att då i framtiden, sedan öfvergången till det nya, metriskaa/>''f tumtroiimått-

och vigtsystemet hlifvit fullbordad, de med öfverinseendet öfver justerings-^ JTyråms''

väsendet förenade göromål otvifvelaktigt konnne att erhålla väsentligt mindre [i.]

betydelse, och då dertill konnne, att i de angifna grunderna för organisationen

af justeringsväsendet förutsatts, att möjligen framdeles andra lämpliga

åligganden kunde med chefskapet för justeringsverket förenas, betänkligheter

kunde hysas mot att för ett behof, som synts vara till stor del tillfälligt och

öfvergående, medgifva inrättandet af ett särskildt embetsverk med aflöningsanslag

uppförda på ordinarie stat. Det syntes derföre Riksdagen vida lämpBih.

till Riksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18 a.

ligare, om det belopp, hvilket Kong!. Maj:t ansett för ändamålet erforderligt,

allenast på extra stat anvisades att användas till arfvoden åt den personal,

som under samma år behöfde anlitas, och att dymedelst frågan om det slutliga

ordnandet af meranämnda öfverinseende lemnades öppen, till dess i framtiden

med visshet kunde bestämmas, hvilka krafter blefve dertill erforderliga,

t enlighet härmed blef det af Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade

anslag beviljadt endast å extra stat för är 1879 och har derefter till oförändradt

belopp årligen, jemväl för innevarande år, i samma ordning anvisats.

Riksdagens år 1878 uttalade förmodan, att justeringsstyrelsens göromål,

efter vidtagandet af de för öfvergången till det metriska S3’stemet erforderliga

åtgärder, skulle komma att väsentligt minskas, har visat sig rigtig,

och i den till innevarande Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof har Kongl. Maj:t framlagt förslag till förändrade grunder

för ordnande af öfverinseendet öfver justeringsväsendet; varande detta förslag

af följande innehåll:

att under departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli må upptagas

med anslag å ordinarie stat en kontroll- och justeringsbyrå med följande

personal:

en byråchef med samma lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg

som öfrige byråchefer inom kansliet,

en byråingeniör

och en kanslisekreterare, begge med enahanda lön, tjenstgöringspenningar

och ålderstillägg, som äro bestämda för kanslisekreterare,

samt en vaktmästare med lön, tjenstgöringspenningar och ålderstillägg,

i likhet med hvad som utgår till den lägre aflönade af departementets nu

ä stat upptagne vaktmästare och med samma skyldighet att vidkännas löneafdrag

för förmånen af fri bostad, som gäller för departementets öfriga vaktbetjening,

äfvensom att det nu å departementets stat uppförda anslag till amanuenser,

vikariatsersättning, renskrifning, m. m., 7,000 kronor, må, för betäckande

af dylika kostnader jemväl för kontroll- och justeringsbyrån, höjas

med 2,000 kronor eller till 9,000 kronor, hvarigenom anslaget för departementets

expedition skulle ökas med 17,200 kronor, eller från 45,200 kronor

till 62,400 kronor;

samt att Riksdagen må särskildt förklara, det alla expenser vid kontroll-

och justeringsbyrån skola bestridas af anslaget för kontroll å tillverkni

ngsafgifter.

1 statsrådsprotokollet, som linnes bilagdt förevarande proposition (se

sid. 2, 3, 58—62), redogöres för skälen till ifrågavarande framställning; och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

3

får Utskottet till denna redogörelse hänvisa samt endast, med anledning af

den i berörda protokoll meddelade uppgift, att den föreslagna tillökningen i

departementets anslag icke komrne att välla någon förhöjning i hufvudtitelns

slutsumma, här lemna en jemförelse mellan de kostnader, som nuvarande

kontrollbyrån och justeringsstyrelsen tillsammans kräfva, samt de utgifter,

som den nya

Enligt

byrån skulle föranleda.

nu gällande stater utgå följande aflöningsbelopp:

a) vid kontrollbyrån:

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa.

Chefen .........

....................................... kronor 4,400

penningar.

— 2,000: —

6,400: —

Sekreteraren

..................................... » 2,500

— 1,500: —

4,000: —

Vaktmästare

..................................... » 500

300: —

800: —

Summa kronor

11,200: —

b) vid justeringsstyrelsen:

Direktören ......................................... kronor 4,700: — 1,800: — 6,500: —

Assistent............................. » 2,000: —--— 2,000: —

Vaktmästare ..................................... » 800: —---—_800: —

Summa kronor 9,300: —,

hvartill bör läggas utgiften för hyra..................................... » 1,800: —,

då utgifterna för justeringsstyrelsen sålunda uppgå till » 11,100: —.

Sammanläggas ofvannämnda utgiftssummor, erhålles

för kontrollbyrån och justeringsstyrelsen ett belopp af ...... » 22,300: —.

Kostnaderna för aflöning åt den vid den nya kontroll- och justeringsbyrån

anstälda personal skulle komma att uppgå till följande belopp:

Lön

Tjenst-

görings-

Summa.

Byråchef............................................

kronor 4,400:

penningar.

— 2,000: —

6,400: —

Kanslisekreterare................................

» 2,500:

— 1,500: —

4,000: —

Byråingeniör........................................

2,500:

— 1,500: —

4,000: —

Vaktmästare.....................................

500:

300: —

800: —

Ökning i anslaget till vikariatsersätt- ningar m. m...........................

»--

—--—

2,000: —

Summa kronor 17,200: —.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Härtill komma ålderstillägg för byråchefen 60G kronor och för kanslisekreterare

och byråingeniör 1,000 kronor till hvardera samt för vaktmästaren

100 kronor.

Om ofvannämnda 17,200 kronor, hvari ålderstilläggen såsom utgående

af särskildt anslag icke inberäknats, dragas från ofvanberörda 22,300

kronor, erhålles ett belopp af 5,100 kronor, hvarmed, efter de båda verkens

förening, utgifterna för aflöningar och hyra skulle komma att minskas.

Innan Utskottet afslutar behandlingen af nu föreliggande förslag, har

Utskottet trott det kunna vara af intresse, att liär meddelades en kort framställning

af den åsigt, angående justeringsverkets ordnande, som hystes af

komiterade för afgifvande af förslag angående lönereglering för landtmäteristyrelsen

m. m. I komiterades den 13 Juli 1877 härom afgifna utlåtande

redogöra komiterade för de olika förslag, som blifvit framstälda angående

organisationen af justeringsverket, samt framlägga efter eu utförlig motivering,

för hvilken det torde blifva allt för vidlyftigt att här redogöra, följande förslag

till frågans lösning:

att öfverinseendet öfver justeringsväsendet måtte uppdragas åt en särskild

styrelse, hvars chef, under benämning af justeringsdirektör, borde ega

de qvalifikationer och den myndighet, som komiterade i motiveringen antydt;

dock att, derest denna styrelses verksamhet skulle, sedan det nya justeringsväsendet

blifvit i alla afseenden ordnadt, visa sig icke blifva af tillräcklig

omfattning, för att lemna dess chef full sysselsättning, i förnyadt öfvervägande

borde tagas, om ej, på sätt komiterade i motiveringen jemväl antydt, med

chefskapet för justeringsverket kunde förenas de göromål, som ålåge bränvinskontrollbyrån,

eller andra lämpliga åligganden;

att i egenskap af biträde åt justeringsdirektören i styrelsen borde

anställas en justeringsmästare, som tillika vore föreståndare för justeringskammaren

i Stockholm; med skyldighet för denne justeringsmästare att, dä

justeringsdirektören af sjukdom eller annat förfall vore hindrad att sin tjenst

utöfva, företräda hans plats;

att hos styrelsen måtte anställas en vaktmästare, äfvensom af justeringsdirektören,

då för göromålens jemna gång sådant erfordrades, antagas tillfälligt

arbetsbiträde;

att justeringsdirektören och justeringsmästaren måtte utnämnas af Kongl.

Maj:t, den senare efter förslag af justeringsdirektören; och föreslogo komiterade

derjemte, huru förfaras skulle i händelse att förfall inträffade för

justeringsdirektören eller justeringsmästaren att sina befattningar förvalta.

Såsom häraf framgår, har komiterades förmodan, att chefskapet för

justeringsverket i framtiden icke skulle komma att medföra full sysselsättning

åt innehafvaren, visat sig vara välgrundad, äfvensom deras åsigt att med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

5

samma chefskap lämpligen kunde förenas de göromål, som ålåge bränvinskontrollbyrån,

vunnit afseende. De grunder, hvilka komiterade efter verkstäld

utredning ansett sig böra förorda att vid den förändrade anordningen

iakttagas, har således äfven Kongl. Maj:t, likasom förut Riksdagen, funnit

vara de rigtiga; och då härtill kommer, att besparing i utgifter är att af

den åsyftade förändringen motse, anser Utskottet sig böra tillstyrka Riksdagen

att bifalla Kongl. Maj.ts under förevarande punkt gjorda förslag;

och hemställer alltså Utskottet,

att Riksdagen må:

a) medgifva att under Finansdepartementets afdelning af

Kongl. Maj:ts kansli må upptagas, med anslag å ordinarie

stat och skyldighet för vederbörande att vara underkastade

de stadgade vilkoren för åtnjutande af löneförmåner i

nämnda kansli, en kontroll- och justeringsbyrå med följande

personal:

en byråchef med samma lön, tjenstgöringspenningar och

ålderstillägg som öfrige byråchefer inom kansliet,

en byråingeniör

och en kanslisekreterare, begge med enahanda lön,

tjenstgöringspenningar och ålderstillägg, som äro bestämda

för kanslisekreterare,

samt en vaktmästare med lön, tjenstgöringspenningar

och ålderstillägg i likhet med hvad som utgår till den

lägre aflönade af departementets nu å stat upptagne vaktmästare

och med samma skyldighet att vidkännas löneafdrag

för förmånen af fri bostad, som gäller för departementets

öfriga vaktbetjening,

och i följd deraf höja det nu å departementets stat

uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrifning

m. m. från 7,000 kronor till 9,000 kronor, eller

med 2,000 kronor för betäckande af dylika kostnader jemväl

för kontroll- och justeringsbyrån, och således för tillämpning

af den här bifogade (Bil. Ditt. A) lönestat öka anslaget

för departementets expedition i dess helhet med 17,200

kronor, eller från 45,200 kronor till 62,400 kronor; samt

b) förklara, att alla expenser vid kontroll- och justeringsbyrån

skola bestridas af anslaget för kontroll å tillverkningsafgifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sf,ats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Stämpelomkostnader.

förändrad -;0- Kongl. Maj:ts framställning derom, att det i nu gällande riks
rubrik

för stat upptagna förslagsanslaget å 174,000 kronor till »stämpelpappersomkostan>Häm''pei-1

na^er* mätte till enahanda belopp som för år 1884 upptagas för år 1885,

pappersom- men under förändrad rubrik »stämpelomkostnader», har icke föranledt någon

kostnader*, erinran, hvadan Utskottet hemställer,

[2.J

att Kong!. Maj:ts framställning må af Riksdagen bifallas.

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering.

Angående 3:o. 1 nu gällande riksstat är uppfördt ett förslagsanslag å 75,000

^rubrik för kronor t01'' »kostnader för kortstämpling och allmänna bevillningens uttaxering»;

anslaget till och får Utskottet, i enlighet* med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att, jemte det anslaget till oförändradt belopp för är

1885 i riksstaten uppföres, anslagets rubrik må erhålla

följande förändrade lydelse: »kostnader för allmänna bevillningens

uttaxering».

Postverket.

Angående 4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att Riksdagen, med godkännande ej

"påverka1 mindre af hvad som enligt statsrådsprotokollet för den 9 sistlidne Januari

[4.] föreslagits beträffande ålderstillägg till visse postverkets betjente och angående

förändrade grunder för beräkning af rabatt vid köp af större parti

frimärken, brefkort och frankokuvert, än äfven af öfriga enligt samma protokoll

ifrågasatta förändringar i postverkets stater, må för år 1885 bestämma

postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 5,513,000 kronor, att utgådels

direkte af postverkets uppbörd för året-, dels, i den mån denna icke

blifver för ändamålet tillräcklig, af postverkets reserverade, hos Statskontoret

innestående medel, hvarigenom således summan af postverkets utgiftsstater,

som nu utgör 5,300,000 kronor, skulle ökas med 213,000 kronor.

Vidare har Kongl. Maj:t i särskild proposition (N:o 25) föreslagit, att

Postdirektören i Stockholm Pontus Fredrik Theodor Winroth måtte förklaras

berättigad att från och med månaden näst efter den, då afsked ur postverkets

tjenst varder honom beviljadt, å postverkets pensionsstat åtnjuta en

> kostnader för

kortstämpling

och allmäna

bevillningens

uttaxering t.

[«•]’

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

i

årlig pension af 2,600 kronor, att uppbäras jemte den pension från civilstatens

pensionsinrättning, hvartill Winroth funnes vara berättigad. I

sammanhang härmed har Kong!-Maj:t jemväl föreslagit att, under förutsättning

af bifall härtill, i de Riksdagen till pröfning förelagda stater för postverket

för år 1885 anslaget till pensionsstaten, upptaget till 72,965 kronor,

måtte, minskadt med den för en afliden posttjensteman beräknade pension af

800 kronor, men öka dt med det för Winroth föreslagna pensionsbeloppet, utföras

med 74,765 kronor, och anslaget till oförutsedda utgifter, 70,000 kronor,

deremot, upptagas till ett till 68,200 kronor minskadt belopp.

Slutsummorna af postverkets stater för innevarande år, jemförda med

de för år 1885 föreslagna, äro följande:

1884.

Aflöningsstaten ...........................

Öfvergångsstaten .....................

Indragningsstaten ......................

Pensionsstaten...........................

Omkostnadsstaten......................

Oförutsedda utgifter .................

Afkortningar och restitutioner

kronor 2,036,575

11,000

» 8,580

62,065

» 3,103,500

40,000

» 38,280

tillsammans kronor 5,300,000

1885.

kronor 2,177,000: —

9,400: —

8,580: —

74,765: —

3,147,000: —

» 68,200: —

>> 28,055: -

5,513,000: —

Af den i statsrådsprotokollet (sid. 4—22) åvägabragta utredning jemte

den nådiga propositionen om pension åt Postdirektören Winroth inhemtas,

att de särskilda förändringarna i förestående stater afse I.

I. Ökning.

A) Aflöningsstaten.

l:o. För anställande af en fjerde

byråchef hos Generalpoststyrelsen............... kronor 6,400: —

2:o. För tillökning i styrelsens anslag

till vikariatsersättning samt arfvoden

åt extra biträden............................................ » 5,000: —

3:o. För uppflyttande af 59 postmästare

af sjunde klassen i sjette aflöningsklassen

........................................................ » 23,600: —

Transport kronor 35,000:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Transport

4:o. För anställande af 26 nya post
expeditörer

i andra lönegraden .....................

5:o. För uppflyttande af Öl postexpeditörer

från andra till första lönegraden

6:o. För erforderlig aflöning åt 675

vaktbetjente, efter afdrag af nu å aflöningsstaten

uppförda anslag till postil) oner och

brefbärares aflönande .......................................

7:o. För tillökning i anslaget till

aflönande af poststationsföreståndare...........

8:o. För tillökning i anslaget till

aflönande af extra biträden vid postanstalterna

.................................................................

kronor 35,000: —

31,200: —

* 24,400: —

» 32,125: —

» 15,000: —

15,000: —

152,725:

B) Pensionsstaten.

För uppförande å denna stat af följande

pensioner, som blifvit beviljade efter

det postverkets stater för 1884 faststäldes,

nemligen:

till f. d. Postmästaren i Cimbrishamn

A. H. Liljensparre .......................................... kronor

till f. d. Postmästaren i Vaxholm

J. J. W. Marelius............................................ »

till f. d. Postmästaren i Umeå H.

Hjär ne ................................................................. »

till f. d. Postmästaren i Söderköping

P. W. Cederborg............................................... »

till f. d. Postmästaren i Ulricehamn

H. C. M. Virgin...............................................

till f. d. Förvaltaren af postverkets

frimärkesförråd C. Gr. EU ............................. *

till Postdirektören i Stockholm P. F.

T. Winroth.................................................... »

1,650: —

1,500: —

2,250: —

1,800: - 1,500: - 4,000: —

2,600: —

15,300:

Transport kronor 168,025:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Ö

Transport kronor 168,025: —

C) Omkostnadsstaten.

l:o. För ökande af anslaget till expensutgifter

från 325,000 kronor till 350,000

kronor ............................................................. kronor 25,000: —

2:o. För ökande af anslaget till reseocli

traktamentsersättning åt postiljoner från

240,000 kronor till 260,000 kronor under

förändrad benämning af »anslag till traktamente

för vaktbetjente» ...................... » 20,000: —

3:o. För ökning af anslaget för

postbefordran sjöledes mellan öfriga inrikes

orter ................................................................. » 10,000: — 55,000: —

D) Oförutsedda utgifter.

För ökning af anslaget till oförutsedda utgifter,

särskildt i anledning af förskotten till postsparbanken,

från 40,000 kronor till 68,200 kronor ...___28,200: —

Summa ökning kronor 251,225: — II.

II. Minskning.

A) Aflöning sstat en.

Nedsättning i anslaget till ålderstilllägg ............ kronor 12,300: —

B) Öfver gång sstaten.

Afförande till följd deraf, att en å denna stat uppförd

kammarskrifvare blifvit till annan ordinarie befattning

inom postverket befordrad ........................................... » 1,600: —

Transport kronor 13,900: —

Bih. till Rilcsd. Prot. 1884. 4 Sand. 1 Afd. 10 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Transport kronor 18,900: —

C) Pensionsstaten.

Afförande till följd af inträffade dödsfall från denna

stat af tillhopa ......................................................................... » 2,600: —

D) Omkostnadsstaten.

Nedsättning af provisionsanslaget med hänsyn till

det lägre belopp, hvartill postverkets uppbörd för år 1885

blifvit beräknad.............................................................................. » 11,500: —

B) Afkortningar oeh restitutioner.

Nedsättning af anslaget från nuvarande 38,280

kronor till 28,055 kronor ......................................................... » 10,225: —

Summa minskning kronor 38,225: —

Om från det belopp, 250,425 kronor, hvartill, på sätt ofvan visats,

höjningarna i postverkets stater skulle uppgå, afdrages nyssnämnda belopp,

37,425 kronor, hvarmed, enligt hvad jemväl är visadt, samma stater å andra

sidan skulle minskas, så erhålles det belopp, 213,000 kronor, hvartill höjningarna

i postverkets stater enligt Kongl. Maj:ts förslag uppgå.

Af statsrådsprotokollet (se sid. 20) inhemtas, att under förutsättning

af bifall till den nedsättning i vissa portosatser för en del postförsändelser,

som af Kongl. Maj:t föreslagits, postverkets inkomster icke beräknats för år

1885 till mer än 5,210,000 kronor, hvarför medel till betäckande af utgifterna,

för samma år beräknade till 5,513,000 krono]1, eller 303,000 kronor

mer än inkomsterna, ansetts böra tillskjutas från postverkets reserverade,

hos Statskontoret innestående medel. Dessa senare, hvilka, enligt särskilda

af Riksdagen år efter år gjorda medgifvanden, äro afsedda för postverkets

egna ändamål, uppgå för närvarande till omkring 1,411,000 kronor, samt

kunna, enligt hvad Generalpoststyrelsen meddelat, beräknas vid 1884 års slut

hafva uppnått ett belopp af 2,000,000 kronor. Utskottet har ansett sig

kunna och böra pröfva de af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningarna i staten

utan hänsyn till möjlig nedsättning i inkomsterna, så mycket hellre, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

il

någon inskränkning i postverkets göromål icke lär komma att inträffa, i

händelse brefportosatserna blifva lägre, utan snarare dessa göromål i sådant

fall kunna blifva ökade.

Förutskickande denna allmänna anmärkning, öfvergår Utskottet till eu

närmare redogörelse för de hufvudsakliga grunder, på hvilka Kong! Maj:ts

framställning rörande postverket livilar, dervid Utskottet, följande den uppställning

af de särskilda punkterna i denna framställning, som Utskottet nu,

i likhet med hvad under föregående år egt rum, tillämpat, först kominer att

yttra sig rörande de utgiftsstater, hvaruti höjning föreslagits, samt derefter

rörande öfriga stater, i den mån särskilda yttranden om dem kunna anses

erforderliga.

Beträffande aflöning sstaten, har den ökning i denna stats slutsumma,

som blifvit föreslagen, föranledts till en del deraf, att en fjerde byråchef hos

poststyrelsen ansetts böra anställas.

I underdånig skrifvelse den 12 December 1881 (till en del refererad i

statsverkspropositionen vid 1882 års riksdag i bilagan till sjunde hufvudtiteln

sid. 7 och 8) hade Generalpoststyrelsen hemstält om inrättande af en fjerde

byrå i poststyrelsen och uppförande af aflöning för en fjerde byråchef till

enahanda belopp, som nu blifvit af Kongl. Maj:t begärdt. Denna hemställan

blef då icke af Kongl. Maj:t bifallen, hufvudsakligen af det skäl att, ehuruväl

af poststyrelsens i ämnet gjorda framställning visade sig, att ärendenas

antal inom styrelsen tillvuxit i så betydlig grad, att desammas handläggning

med behörig skyndsamhet icke kunde medhinnas af styrelsens dåvarande medlemmar,

hvilket ock föranledt, att en adjungerad ledamot förordnats att biträda

styrelsen under hvartdera af åren 1878—-1881 fyra månader, förhållandena

ännu icke ansetts vara sådana, att de med nödvändighet fordrade inrättandet

af en ny byrå inom styrelsen, dels emedan göromålens antal ännu icke

påkallat anlitande af extra biträde under längre tid än fyra eller fem månader

årligen, och det således icke kunde anses fullt utredt, att behofvet

kräfde uppförande på ordinarie stat af ytterligare en fjerde byråchef; dels

ock emedan någon lättnad i byråchefernes arbete äfven borde kunna beredas

genom tillämpning af § 52 i den för Generalpoststyrelsen gällande instruktion,

som medgåfve generalpostdirektören att, i mån af behof, förordna någon

af de hos styrelsen anstälde tjensteman att biträda med föredragning af en

del ärenden.

Den hemställan om tillsättande af en 4:de byråchef, som på nyss anförda

skäl af Kongl. Maj:t icke bifallits, har nu af Generalpoststyrelsen förnyats

samt, enär behofvet af en fjerde byrå numera ansetts vara till fyllest

styrkt, af Kongl. Maj:t godkänts.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

12

Enligt hvad Generalpoststyrelsen upplyst i sin den 29 November 1883

aflåtna underdåniga skrifvelse angående postverkets stater för år 1885, har

den ofvan omförmälde adjungerade ledamoten under åren 1878—1881 biträdt

med föredragning af revisionsmålen samt under år 1882 äfven af andra

ärenden. Det är hufvudsakligen för att tillgodose hehofvet af en snabb föredragning

och skyndsamt afgörande af nämnda revisionsmål, som styrelsen nu

åter hemstält om inrättande af berörda fjerde byrå inom styrelsen; och

erinrar styrelsen i detta ämne vidare, hurusom i 1881 års skrifvelse framhållits

till stöd för den deri gjorda framställningen om inrättande af ifrågavarande

fjerde byrå, att, då till följd deraf, att endast under en del af åren

1878—1882 funnits att tillgå biträde för revisionsmålens behandling, i de

flesta fäll blifvit nödvändigt att under loppet af få månader föredraga

samtliga anmärkningsmål eller åtminstone största delen af dem, den eller de

styrelseledamöter, som, jemte den adjungerade ledamoten, skolat i anmärkningsmålens

handläggning deltaga, i icke oväsentlig mån hindrats i arbetet

med öfriga måls beredande och föredragning; att denna omständighet vore

synnerligen förtjent af afseende i fråga om en inrättning sådan som postverket,

af hvars inkomna mål största delen icke utan stor olägenhet för

allmänheten kunde uppskjutas; samt att, derest äfven inom postverket likasom

annorstädes kunde under hela året fortgå föredragning af anmärkningsmål,

det icke behöfde eller borde inträffa, att beslut i anmärkningsmål blefve

redogöraren delgifvet först efter det att åtta månader eller ännu längre tid

förflutit, sedan förklaring i ämnet af redogöraren afgifvits, hvilket förhållande

vore föga egnadt att förekomma upprepande af en gång begångna redovisningsfel.

Vidare erinrar styrelsen, att Kongl. Maj:t, efter derom af Generalpoststyrelsen

gjord framställning, den 6 Oktober 1882 medgifvit, att för

tiden från och med den 1 November 1S82 till och med den 31 Oktober

1883 Ange hos Generalpoststyrelsen anställas en adjungerad ledamot, hvilken —

med skyldighet att handlägga, utom revisionsärenden, äfven taxe-ärenden med

dertill hörande utländsk korrespondens och det inom postverket förekommande

statistiska arbete — skulle ega att af postmedlen uppbära ett arfvode,

motsvarande byråchefs lön och tjenstgöringspenningar; och har, jemlikt Kongl.

brefvet den 12 Oktober 1883, stadgandet härom blifvit utsträckt till utgången

af Oktober månad 1884. Slutligen anför styrelsen, att omständigheterna

i en senare tid icke minskat, men väl ökat hehofvet af en förstärkning

i antalet föredragande hos Generalpoststyrelsen; i hvilket afseende styrelsen

åberopar förhållandena under de fem är, 1868—1872, hvilka föregingo

anställandet hos styrelsen af en tredje byråchef, jemförda med förhållandena

under senast förflutna fem år. Medan under den förra femårs
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande ]S:o 13 a.

13

perioden 1868—1872 antalet till styrelsen inkomna mål utgjorde i medeltal

för år ............................................................................................................... 5,064,

hade för åren 1878—1882 medeltalet af dylika mål utgjort .............. 9,747,

hvilket innefattade en tillökning af 92 ''k procent.

Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet funnit

framställningen om uppförande ä ordinarie stat från och med år 1885

af en befattning, som redan nu visat sig icke kunna utan stor olägenhet

undvaras, grundad på så giltiga skäl, att Utskottet utan vidare motivering

anser sig böra tillstyrka bifall till densamma.

Beträffande den gjorda framställningen om tillökning med 5,000 kronor

i styrelsens anslag till vikariatsersättuing samt arfvoden åt extra biträden,

får Utskottet endast hänvisa till den redogörelse för de ökade göromålen vid

postverket, som ofvan lemnats.

Hvad angår de förhöjningar i aflöningsstaten, som ifrågasatts för

uppflyttande af 59 postmästare af sjunde klassen i sjette aflöning sklassen, och

för uppflyttande af 61 postexpeditörer från andra till f örsta lönegraden, så

hvila dessa framställningar på så likartade grunder, att Utskottet anser lämpligast

att i ett sammanhang redogöra för samtliga berörda grunder.

Ofvannämnda tjenstemän, för hvilka lönetillökning stälts i fråga, åtnjuta

nu följande aflöningsförmåner:

Föreståndarne för sjunde klassens postkontor:

aflöning å stat............................................ kronor 1,200: •—

uppbördsprovision, beräknad i medeltal

till............................................................................. » 405: —

sportler........................................................ » 105: —

hvartill komma ålderstillägg,

utgående med:

efter fem års tjenstgöring .................... » 300: —

» tio » » » 600: —

utgörande hela aflöningen således efter intjenta tvä ålderstillägg

Postexpeditörer af andra lönegraden:

aflöning å stat........................................... kronor 1,200: —

och, då de icke äro anstälde i tjenstgöring

å jernväg, provision, i medeltal utgörande » 262: — 1,462: —

1,710: —

2,310: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

jemte enahanda ålderstillägg, som tillkommer för sjunde

klassens postkontor. Efter intjenande af båda ålderstilläggen

varder aflöningen ...................................................................................... 2,062: —

De lönetillskott å stat, som jemte bibehållandet af öfriga aflöningsförmåner

skulle beredas ifrågavarande posttjenstemän, derest hvad Kongl. Maj:t

föreslagit varder bifallet, utgöra:

för föreståndare af sjunde klassens postkontor 400 kronor, då hela

lönen å stat blefve 1,600 kronor, eller samma belopp som nu å stat utgår

till föreståndare af sjette klassen; och

för postexpeditörerne af andra lönegraden, hvilka icke åtnjuta någon

sportelinkomst, likaledes 400 kronor, då hela aflöningen å stat blefve 1,600

kronor.

Till stöd för och utredning om behofvet af den begärda löneförbättringen,

har förutom de nu väsentligt ökade göromålen, hvarför här nedan i

annat sammanhang kommer att redogöras, anförts och åberopats:

beträffande föreståndarne för sjunde klassens ''postkontor, af hvilkas hela

antal, eller 59, 18 nu vore i åtnjutande af ett ålderstillägg, och 21 af tvä

ålderstillägg, att af de föreståndare af denna klass, hvilka vore i åtnjutande

af förmånen af tvä ålderstillägg, och hvilkas aflöningsförmåner till

följd deraf beräknades i medeltal uppgå till 2,310 kronor, svårligen kunde

anses vare sig fullt ersatte för det arbete, de i postverkets tjenst nedlade,

eller uppbära en för deras och deras familjers bergning tillräcklig inkomst;

att sådant än mindre kunde antagas vara fallet med kontor sföreståndare,

hvilka uppbure antingen endast ett ålderstillägg eller ock alldeles icke något

dylikt tillägg, och hvilkas löneinkomst till följd deraf vore i medeltal inskränkt,

i förra fallet till 2,010 kronor, och i senare fallet till 1,710 kronor;

att i afseende å samtlige föreståndare för sjunde klassens postkontor i öfrigt

borde anmärkas, att, emedan deras aflöning understege den aflöning, som i

allmänhet ansåges höra uppbördsman tillförsäkras, postförvaltarne icke vore i

åtnjutande af några sä kallade missräkningspenningar, hvilka funnes en del

andre uppbördsman tillagde; att för många af desse posttjenstemän, hvilkas

medelålder utgjorde 46 år, förefunnes endast ringa utsigt att vinna befordran

till bättre aflönade befattningar inom postverket; samt att det högst sällan

inträffade, att någon af dem vore i tillfälle att, genom arbete äfven utom

verket, bereda sig något bidrag till lefnadskostnadernas bestridande; och

beträffande postexpeditörerne: att de bland desse tjensteman, hvilka

användes i postkupé, icke bekomme någon uppbördsprovision, hvaremot de

uppbure ett dagtraktamente (enligt Kongl. brefvet den 8 December 1881 för

postexpeditör lägst 2 kronor 50 öre för ett dygn), hvilket dock endast vore

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

15

afsedt att utgöra ersättning för den tillökning i utgift, som för postkupépersonalen

blefve en följd deraf, att densamma under tjenstgöringen befunne sig

på resande fot; att i öfrigt — med undantag för hvad anginge lefnadsåldern,

hvilken i allmänhet vore lägre för postexpeditörer än för kontorsföreståndare —

gälde äfven om postexpeditör af andra lönegraden hvad ofvan anförts till

stöd för framställningen om förbättrade löningsvilkor för föreståndare för sjunde

klassens postkontor; att med afseende å förenämnda skilnad i lefnadsåldern,

och då, hvad postkupépersonalen vidkomme, vid tjenstgöring å en del kortare

jern vägslin ier, lefnadskostnaden borde kunna ställas något billigare än

hvad fallet blefve å en del längre linier, det icke synts kunna ifrågasättas,

att till samtliga postkupéexpeditörer borde utsträckas den förhöjning i löneanslag,

som kunde vara medgifven, men att nödigt vore, att åtminstone

hälften af samtlige postexpeditörer komme i åtnjutande af en aflöning ä

stat, motsvarande den, som nu uppbures af de 36 postexpeditörerne af första

graden, eller 1,600 kronor; samt slutligen att, för vinnande af detta mål,

blefve nödigt att i första löneklassen uppflytta ytterligare 61 af de i Generalpoststyrelsens

förslag till stat för år 1885 till 200 upptagne postexpeditörerne.

Vidare har under rubriken aflöning sstaten föreslagits en förhöjning af

31,200 kronor för anställande af 26 nya postexpeditörer i andra lönegraden;

och är till stöd härför hufvudsakligen anfördt: att den stora utvidgning af

postförbindelserna, som för ett tiotal år sedan egde rum i sammanhang med

indragning af den ordinarie kronobrefbäringen, tillika med andra åtgärder

till postutvexlingens underlättande — anordnande af ångbåtspostexpeditioner,

af landtbrefbäring och af breflådbefordran med landsvägspost, beredande af

tillfälle till utvexling af postanvisningar äfven genom poststation, införande

af ett medelporto för paketer och den genom postkongresserna i Bern och

Paris åstadkomna nedsättning i afgifterna för mellanriksförsändelser och förenkling

i sättet för desammas behandling in. m. —- verkat derhän, att i en

senare tid posttrafiken nått en utveckling, hvarom man icke kunnat hysa

förhoppning, då till postutvexlingens främjande de åtgärder vidtogos, som

nu befunnits hafva burit så rika frukter, och om hvilkas betydelse följande

tabelluppgift vittnade:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 1P> a.

Särskilda slag af försändelser.

Antal

år 1874.

Antal

år 1882.

Tillökning- i

procenttal.

Mellan inrikes orter utvexlade:

vanliga bref, brefkort och kor sbands-

försändelser ......................................

14,750,000

33,800,000

129 %

värdeförsändelser i allmänhet...............

1,790,000

3,102,000

7 3 %

deraf postanvisningar...............................

60,000

316,000

426 *

» postförskott ......................................

10,000

92,000

820 a

Till utlandet affärdade:

vanliga bref brefkort och bandförsän-

delser ...................................................

1,521,000

4,333,000

185 %

värdeförsändelser ....................................

188,000

290,000

54 %

Ytterligare är anfördt: att det vore i väsentlig mån till förhållandena

år 1874, som hänsyn tagits vid afgifvande af förslag till postverkets stater

för år 1877, likasom, vid uppgörande nu af dylikt förslag för år 1885, ledningför

omdömet om den arbetsstyrka, som under sistnämnda år blefve erforderlig,

kunde hemtas af erfarenheten under år 1882, det sista år, för hvilket fullständig

poststatistik funnes att tillgå; att denna erfarenhet vittnade om den utomordentligt

stora tillväxten i de göromål, som skolat af postanstalternas tjensteman

handläggas; att särskildt borde i sådant afseende tagas hänsyn till det

ökade antalet postanvisningar och postförskott; att, oaktadt omförmälda tillökning

i postanstalternas göromål, den för postanstalterna å stat uppförda

tjenstemanspersonal alldeles icke blifvit förstärkt, utan till och med i någon

mån minskad, i det att antalet föreståndare för sjunde klassens postkontor

blifvit från 64 nedsatt till 59; att det förhållande, att under sådana omständigheter

de å postanstalterna förekommande göromål blifvit bestridda på ett

sätt, som endast sällan gifvit anledning till anmärkning, haft sin grund deri,

dels att i allmänhet postanstalternas tjensteman, med en pligttrohet, som förtjenade

erkännande, åt de till tjensten hörande göromål af dagens och ofta

äfven af nattens timmar egna flera, än som torde fordras af det större antalet

bland statens öfrige tjensteman, dels ock att, der, sådant oaktadt, oundgäng
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

17

ligt befunnits att förstärka arbetspersonalen, detta skett genom anställande

af extra biträden, till hvilka ersättning utgått af det för sådant ändamål å

postverkets aflöningsstat uppförda anslag; att visserligen en del af de göromål,

som anfortrotts åt extra biträden, vore af beskaffenhet att för desammas

bestridande icke erfordrades användande af personer, hvilka aflagt sådana

kunskapsprof, som i allmänhet kräfdes för vinnande af inträde på tjenstemannabanan,

men att flera af de å postanstalterna förekommande göromål

emellertid voro af den beskaffenhet, att de icke kunde anförtros åt personer

med sä ringa underbyggnad som den, med hvilken man kunde åtnöja sig

hos de till vaktbetjentklassen hörande biträden; att till sådana göromål i

allmänhet vore att hänföra utfärdande af karta, försändelsernas uppförande

i protokoll, posternas dirigering, handläggning af en del ärenden, hvilka rörde

postutvexlingen genom underlydande poststation eller landtbrefbärare, behandlingen

af postanvisningar och postförskott, räkenskapsväsendet i allmänhet,

den med hvarje är växande postutvexlingen med utlandet m. m.; att de för

dessa och dylika göromål afsedda biträden, bland hvilka icke få vore af

qvinkön, för närvarande uppginge till omkring 450, hvilket antal utan svårighet

kunde ökas i den mån sådant kunde af behof påkallas; att härvid

emellertid uppstått fråga, huruvida icke, under de förhållanden som nu mera

inträdt, postverkets fördel bäst tillgodosåges derigenom, att af erforderliga

nya likasom af förutvarande biträden någon del ersattes med postexpeditörer,

för hvilka aflöning blefve å stat uppförd; att det alltid och säkerligen med

skäl ansetts vara af vigt, att rättigheten att å postverkets vägnar utfärda

qvitto å försändelser, som på postkontor aflemnades till befordran under assurans,

inskränktes till ordinarie tjensteman, hvilka i händelse af missbruk

äfventyrade att gå miste om en plats, som beredde dem en säker, om ock

tarflig utkomst, under det att någonting sådant icke i samma mån vore fallet

med de vid postkontor anstälda extra biträdena; att mer än någonsin en

anordning af omförmälda slag måste anses nödvändig, sedan i en senare tid

antalet värde försändelser vunnit den betydliga tillväxt, för hvilken ofvan redogjorts,

en tillväxt, som för öfrigt icke ensamt sträckte sig till antalet utan ock till

värdebeloppen, i (let att dessa försändelsers värde år 1872 uppgått till omkring

280,500,000 kronor, men år-1882 stigit till 607,500,000 kronor; att flera af de

större postkontoren hölles för allmänheten öppna tolf timmar af dygnet, och öfriga

postkontor af andra, tredje och fjerde klassen mottoge och utlemnade försändelser

i det minsta nio timmar af dygnet; att, derest tillika förekomme — såsom ofta vore

fallet — handläggning nattetid af genomgående post, det naturligtvis icke kunde

fordras, att postförvaltaren skulle å postkontor närvara hela den tid af dygnet,

då kontoret vore tillgängligt för allmänheten; men att äfven å den tid,

då postförvaltaren vore å kontoret närvarande, mycket ofta förekomme tillBih.

till Tiiksd. Vrot. 1884. 4 Sami. 1 Afä. 10 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-TJtsl:ottets Utlåtande N:o 13 a.

fallen, då lian — upptagen af afgående posters expedierande m. ra. — måste

åt annan person uppdraga värdeförsändelsers mottagande och qvitterande;

att om af dessa och andra omständigheter påkallades en tillökning i antalet

vid postkontor anstälde postexpeditörer, så gjorde sig ett dylikt behof icke

mindre gällande i afseende å de jernvägstågen åtföljande postkupéexpeditioner,

för hvilka antalet postföringsmål efter år 1874 och intill utgången

af 1882 ökats från 228,700 till 481,400; samt att en tillökning i antalet

för denna postutvexling använde postexpeditörer — hvilken gjorde det möjligt

att å alla vigtigare linier, och i kupé, der flere tjenstgjorde, till förman

för desse alltid använda ordinarie tjensteman — icke skulle innefatta någon

anmärkningsvärd tillökning i utgift för postverket, då jemlikt Kong!, brefvet

den 8 December 1881 traktamente till ordinarie postexpeditör, som tjenstgjorde

i postkupé, alltid utginge med väsentligen lägre belopp än det, som

extra biträde vore berättigadt att uppbära; och slutligen att behofvet i omförmälda

hänseenden skulle något så när tillgodoses, om föreslagna antalet

postexpeditörer uppfördes å stat.

Då, efter inhemtande af nu anförda skäl för den här behandlade framställningen,

någon tvekan om behöfligheten af den ifrågasatta tillökningen i

den ordinarie personalen vid postverket svårligen torde förefinnas, anser

Utskottet sig ega giltig grund att förorda äfven denna framställning.

Beträffande derefter framställningen rörande den vid postanstalterna

anstälda v äkthetjening — hvartill för närvarande räknades:

vaktmästare till ett antal af ...................................... 38,

brefbärare » » » » ......................................... 306,

ordinarie postiljoner » ........................................ 230,

och extra postiljoner med regelbunden tjenstgöring

till ett antal af............................................................ 119,

tillsammans 693,

— så har Generalpoststyrelsen anfört:

att för vaktmästare aflöning vore å stat uppförd till belopp af 800

kronor för 5 vaktmästare och 700 kronor för öfrige 33, hvartill komme

ålderstillägg, utgående efter fem års tjenstgöring med 100 kronor och efter

10 års tjenstgöring med ytterligare 100 kronor;

att till aflönande af brefbärare vore å aflöningsstaten uppförd t ett anslag

af 245,000 kronor, deraf Generalpoststyrelsen, enligt § 16 af den för styrelsen

gällande instruktion samt nådiga blefven den 20 Mars 1874 och den

2 Juni 1882, egde för brefbärarne anvisa dels lön, icke öfverstigande 300

kronor om året, dels dagtraktamente, som icke finge uppgå till högre belopp

än 2 kronor för dag, hvarförutan brefbärarne hade samma rätt till ålders
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

19

tillägg, som vaktmästarae vid postanstalterna, och af brefbärarne i hufvudstaden

en inom hvarje brefbäraredistrikt egde att, såsom förman för de

öfrige, (uppbära ett särskild! tilläggsarfvode af 10 kronor i månaden;

att den fasta aflöningen till brefbärarne — ålderstillägg oberäknade —

för närvarande utginge:

för 94 brefbärare med 300 kronor för hvardera,

144 » » 250 » » » ,

» 20 » 200 » * » och

» 48 > » belopp, understigande 200 kronor,

samt utgjorde i medeltal för hvarje 253 kronor;

att brefbärarnes dagtraktamente blifvit faststäldt: för 168 brefbärare

till 2 kronor om dagen, för 126 brefbärare till belopp från 1 krona till 1

krona 80 öre och för öfrige 12 till belopp, understigande 1 krona, samt i

medeltal för hvarje utgjorde 1 krona 70 öre för dag;

att för de ordinarie postiljonerne vore å stat uppförd aflöning, utgående

för halfva antalet med 300 kronor och för de öfrige med 225 kronor, hvarjemte

postiljonerne af ett å postverkets omkostnadsstat för ändamålet uppfördt

anslag af 240,000 kronor egde under förrättning åtnjuta traktamente,

som, med olika belopp, allt efter som tjenstgöringen egde rum å jernväg

eller landsväg, beräknades för hvarje timme, postiljon vore från sin station

frånvarande, men icke linge för dygn understiga 2 kronor 40 öre, äfven om

beskickning fullbordats på kortare tid;

samt att extra postiljonerne egde, utom de arfvoden, hvartill desse

betjente äro berättigade, utgående med 15 kronor i månaden för postiljon,

tjenstgörande å jernväg, och med 5 kronor i månaden för landsvägspostiljon,

uppbära dagtraktamente efter enahanda grunder, som de ordinarie postiljonerne.

I statsrådsprotokollet (se sid. 8 och 9) meddelas, att af åtskillige vid

postkontoren i Stockholm och Malmö anstälde vaktbetjente, brefbärare och

postiljoner hos Generalpoststyrelsen gjorts framställningar om löneförbättring;

och har styrelsen i anledning häraf vidare i ämnet anfört hufvudsakligen:

att af de anspråk, som framstälts, icke något syntes förtjena så stort afseende,

som yrkandet, att af den brefbärare och postiljoner tillkommande aflöning

en större del, än hittills varit fallet, måtte utgå i form af lön eller

arfvode å; stat; att beskaffenheten af den tjenstgöring, som ålåge desse postverkets

betjente, verkade derhän, att de i allmänhet tidigare än deras vederlikar

inom andra verk blefve urståndsatte att på ett tillfredsställande sätt

fullgöra sina åligganden; men att, då ett sådant förhållande inträdde, det

ringa beloppet af den pension, hvartill sa väl brefbärare som postiljoner vore

berättigade, mycket ofta utgjorde ett hinder för dem att från tjensten afgå;

opaginerad Kontrollera mot PDF

£0

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

att enligt det för Civilstatens pensionsinrättning gällande reglemente pensionen

för vaktbetjente vore beroende af lönens belopp, i det att till 8:de klassen

med 300 kronors pension hänfördes vaktbetjente, hvilkas lön uppginge till

minst 500 kronor, men till 9:de klassen med endast 200 kronors pension

vaktbetjente, hvilkas lön understege 500 kronor; att än större blefve för dem

bland de ifrågavarande betjente, hvilkas krafter tilläte dem att qvarstanna

i tjenstgöring till dess de uppnått 65 år, skilnaden mellan den pension, som

å postverkets indragningsstat kunde flertalet af dem tilldelas, och den pension,

hvaraf andra betjente vid postverket med lön af 500 kronor eller derutöfver

kunde komma i åtnjutande; att det icke kunde förnekas, att för en

del af postanstalternas betjening de nuvarande löneförmånerna, på sätt i de

till styrelsen ingifna ansökningar om löneförbättring framhållits, vore särdeles

knappa; att detta i synnerhet vore förhållandet hvad anginge landsvägspostiljonerne,

för hvilka dagtraktamentet vore lägre än för de å jernväg

tjenstgörande postiljonerne, och bland hvilka flere funnes, som hade en löneinkomst

på det hela af mindre än 700 kronor och i ett fall nedgående ända

till 540 kronor; samt att bland brefbärarne vore åtskillige, för hvilka aftöningen

i dess helhet uppginge till mycket ringa belopp, vexlande mellan 400

och 600 kronor.

En förändrad reglering af aflöningsförhållandena för postanstalternas

betjening vore derföre, efter Generalpoststyrelsens åsigt, påkallad i syfte så väl

att för brefbärare och postiljoner bereda bättre pensionsvilkor som att för

den del af betjeningen, som kunde anses företrädesvis deraf i behof, åstadkomma

någon tillökning i löneförmånerna; och syntes styrelsen detta syfte

lämpligast kunna vinnas genom att dels höja den fasta aflöningen för brefbärare

och postiljoner till belopp, som gjorde dem berättigade till högre pension

vid afgång ur tjensten, dels vid bestämmandet af dagtraktamentet göra

sådana jemkningar, att en hvar af betjeningen kornrne i åtnjutande af en

löneinkomst på det. hela, som kunde anses motsvara tjenstens beskaffenhet

och innehafvarens skäliga anspråk på utkomst. Yid en sådan reglering borde

dock, å andra sidan och pa det postverket måtte kunna af betjeningen hemta

all den nytta, denna vore i tillfälle att lemna verket, den förändring ega

rum i betjeningens tjenstgöringsskyldighet, att densamma icke såsom hittills

fördelades i skilda kategorier med olika tjenstgöring för hvarje, utan sammanfördes

i en enda betjeningsklass, med skyldighet för en hvar af personalen

att, efter omständigheterna, tjenstgöra vare sig såsom brefbärare eller postiljon,

eller biträda vid göromålens handläggning å postanstalterna.

Åberopande hvad sålunda anförts och under framhållande tillika af det

i följd af posttrafikens tillväxt föranledda behofvet, af tillökning jemväl i

antalet af den fästa betjeningen, har Generalpoststyrelsen hemstält:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

21

att — utöfver de nu vid postanstalterna anstälde 38 vaktmästarne —

måtte å dessa anstalters stat uppföras 675 vaktbetjente, motsvarande det

antal brefbärare samt ordinarie och extra postiljoner, som för närvarande

användes i regelbunden tjenstgöring, tillökadt med 20 nya betjente;

att för en hvar af desse betjente måtte bestämmas en fast lön af 500

kronor, och för sådant ändamål — med uteslutande af nu i aflöningsstaten

uppförda anslag till löner för postiljoner, 60,375 kronor, och till aflönande

af brefbärare, 245,000 kronor — å aflöningsstaten uppföras ett anslag af

337,500 kronor;

att härvid — med upphäfvande af den rätt till ålderstillägg, som varit

de nuvarande brefbärarne medgifven — en hvar af de nämnde vaktbetjente

måtte berättigas att efter 5 års väl vitsordad ordinarie tjenstgöring uppbära

100 kronors ålderstillägg till lönen; dock att tidpunkten för detta ålderstilläggs

åtnjutande icke i något fall Ange vidtaga förr än fem år efter utgången

af år 1884;

samt att, i den mån de nu vid postanstalterna anstälde 38 vaktmästarne,

hvilka åtnjöte fast aflöning af dels 800, dels 700 kronor, afginge, de ledig

blifna vaktmästarebefattningarne icke måtte åter tillsättas, utan i stället antalet

vaktbetjente med 500 kronors lön i motsvarande män ökas.

Till traktamenten åt den ifrågavarande betjeningen har Gleneralpoststyrelsen,

under förutsättning att, der omständigheterna dertill föranledde,

äfven flere eller färre af de nuvarande 38 kontorsvaktmästarne skulle kunna

tilläggas traktamente såsom tillökning i löneförmånerna, ansett ett belopp af

260.245 kronor erforderligt, så att, då för närvarande å postverkets omkostnadsstat

är till rese- och traktamentsersättning för postiljoner anvisadt

ett belopp af 240,000 kronor, den tillökning å omkostnadsstaten, som skulle

erfordras för den ifrågasatta regleringen, följaktligen komme att uppgå till

20.245 kronor. Om härtill lades det belopp, hvarmed det föreslagna anslaget

a aflöningsstaten för vaktbetjentes aflönande komme att öfverstiga nu

anvisade anslag för postiljoners och brefbärares aflöning, eller 32,125 kronor,

men å andra sidan afräknades den besparing i ålderstillägg, Gteneralpoststyrelsen

beräknat såsom en följd af regleringen, eller 27,900 kronor, skulle

den tillökning i utgift på det hela, som komme att af regleringen föranledas,

uppgå till 24,470 kronor.

Så vidt Utskottet kunnat inhemta, hafva grunderna för tilldelande åt

vederbörande af de här ofvan omfönnälda dagtraktamenten blifvit faststälda,

hvad angår postiljoner genom Kong! brefven den 17 Maj 1872 och den

23 Mars 1877, och hvad angår brefbärare genom Kong!, brefvet den 2

Juni 1882, i hvilket senare nådiga bref Generalpoststyrelsen erhållit bemyndigande

att bestämma beloppet af dagtraktamenten m. in. Och har

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Generalpoststyrelsen, beträffande det belopp i traktamenten, som efter den

ifrågastälda regleringen af lönerna skalle komma att utgå, anmärkt, att stor

svårighet mötte att redan nu uppgöra en beräkning af postverkets utgifter

för tilldelande åt vederbörande af traktamente till sådant belopp, att, tillsammans

med aflöningen å stat, detsamma måtte bereda vederbörande en för

deras uppehälle erforderlig inkomst, men att styrelsen emellertid ansåge sig

ega skäl antaga, att, i medeltal, ifrågavarande utgift icke skulle för vaktbetjent

öfverstiga en krona om dagen. Med beräkning häraf och med fäst

afseende på antalet vaktbetjente, hvilka med inberäknande af de 38 på stat

uppförde kontorsvaktmästarne upptagits till 713, har det antagits, att ett

belopp af 260,245 kronor skulle blifva tillräckligt för bestridande af utgifterna

till traktamenten.

Utskottet har icke funnit anledning till anmärkning mot den här ofvan

närmare behandlade framställningen rörande de vid postverket anstälde vaktbetjentes

aflöningsförmåner och öfriga dermed sammanhängande förslag.

Af de i aflöning sstaten begärda förhöjningar återstår nu att behandla

dels förslaget om tillökning i anslaget till aflönande af poststationsföreståndare,

dels ock förslaget om tillökning i anslaget till aflönande af extra biträden vid

postanstalterna.

I fråga om det förra af nämnda förslag har Generalpoststyrelsen anfört:

att med föreståndarne för poststationer, hvilka icke vore. vid jernväg belägna,

i allmänhet vore afslutade kontrakt om befattningens handhafvande; att det

följaktligen i allmänhet endast vore i händelse af kontraktets uppsägning

som en löneförhöjning för dessa poststationsföreståndare kunde ifrågakomma;

att derest sådan uppsägning skedde och lämplig person icke funnes, som vore

villig att på förut gällande vilkor handlägga postgöromålen, kunde — der ej

uppsägningen ansåges innefatta anledning att indraga stationen — nödigt

befinnas att bevilja en förhöjning i arfvodet inom den af författningarna

föreskrifna gräns; att arfvodet till poststationsföreståndare, som vore anstäld

på stat — hvilket arfvode i medeltal utginge med 198 kronor — kunde

jemlik! Kong!, brefvet den 20 Mars 1874 i mån af behof höjas till 600

kronor; att hvad anginge utvägen att, der en förhöjning i arfvodet vore

oundgänglig, om stationen skulle kunna bibehållas, genom stationens indragning

förekomma en tillökning i utgift, talade mot vidtagande i afsevärd utsträckning

af dylika åtgärder icke allenast allmänhetens behof af underlättade

tillfällen till postutvexling, utan äfven erfarenheten rörande det finansiella

resultatet af poststationernas verksamhet; att under det aflöningen till samtliga

nu varande poststationers föreståndare — den enda af de hittills för

poststationerna ifrågakommande utgifter, som uppginge till något afsevärd t

belopp — utgjorde omkring 564.500 kronor, så kunde inkomsten af ensamt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a. '' 23

vanliga bref, som genom poststationerna afsändes, beräknas till omkring

1,080,000 kronor; samt att äfven för postgöromålens handläggning åjernvägsstation

icke sällan en tillökning i arfvode påkallades; och att, oaktadt hittills

utgifterna a anslaget till poststationsföreståndares aflöning med omkring 5,500

kronor understigit det belopp, 370,000 kronor, hvartill samma anslag senast

blifvit faststäldt, Generalpoststyrelsen med afseende å omförmälda omständigheter

ansåge anslaget böra med 15,000 kronor förhöjas, eller till 385,000

kronor.

Börande det senare af de nyss omförmälda förslagen har Genera Ipost

styrelsen anfört, att, ehuru genom ökandet af postexpeditörernes å stat antal

en motsvarande nedsättning borde göras i antalet aflönade extra biträden

vid postanstalterna, och således anslaget till desse minskas med det belopp,

21,200 kronor, hvartill, efter beräknad aflöning af 817 kronor om året till

hvart af de 26 extra biträdena, som komme att med postexpeditörer ersättas,

utgifterna för dessa biträden uppginge, Generalpoststyrelsen likväl ansåge

anledning saknas till det antagande, att posttrafiken icke skulle komma att

ökas under 1885, särskild!, i fall enkla brefportot nedsattes till tio öre;

samt att styrelsen för ty och af omtanke om göromålens behöriga gång såge

sig manad föreslå ifrågavarande anslags höjande från nuvarande 315,000

kronor till 330,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt till stöd för de nu behandlade

förslagen finner Utskottet ej skäl att deremot göra någon anmärkning.

Utskottet har nu behandlat de framställningar, som blifvit gjorda

rörande postverkets aflöningsstat, med undantag allenast af den på statens

slutsumma icke inverkande framställningen rörande den rabatt af 2 procent,

som vid köp af frimärken nu tillkommer den, som på en gång köper minst

300 frimärken. Utskottet har funnit den framställning, som blifvit gjord

beträffande berörda rabatt, i så väsentlig mån sammanhänga med frågan om

den nedsättning i inrikes brefportot m. in., som vid denna riksdag ifrågasatts,

att först sedan det visat sig, huruvida berörda framställning varder

bifallen, utlåtande derom torde böra meddelas.

Enligt den plan, som uppstälts för behandlingen af Kong! Maj:ts proposition

angående postverket, bör nu till pröfning upptagas den del af nämnda

proposition, som afser pensionsstaten: och får Utskottet i sådant afseende

anföra, att Utskottet icke funnit anledning till erinran mot någon af de

pensioner, som begärts för de å sid. 16 och 17 i statsrådsprotokollet omförmälde

posttjenstemän, hvilka här ofvan jemväl blifvit uppräknade. Till

närmare behandling föreligger således endast frågan om pension för Postdirektören

Winroth. Af den härom till Riksdagen aflåtna särskilda propositionen

inhemtas, bland annat, att Postdirektören Winroth, hvilken, född år

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

1810, nu uppnått en ålder af mer än 73 år och redan vid 16 års ålder

vunnit anställning i postverket samt kort efter fylda 21 ar befordrats till

ordinarie tjensteman derstädes, och sedermera ytterligare befordrats, ar 1863

till kameraldepartementschef hos Generalpoststyrelsen och år 1876 till sin nu

innehafvande befattning, icke vore berättigad att vid afgång från tjensten

bekomma i pension mer än 3,000 kronor, hvaraf 2,400 kronor från Civilstatens

pensionsinrättning, till hvilken han i 52 ar erlagt afgitter, och 600

kronor fyllnadspension af postmedel, da pensionen komme att uppgå till ett

mot hans nu varande lön svarande belopp. Denna pension har i förhållande

till så väl omfattningen som beskaffenheten af det af Winroth i statens tjenst

nedlagda arbete ansetts vara allt för ringa, och Kong! Maj:t har derföre och

af öfriga anförda skäl, på tillstyrkan af Generalpoststyrelsen, föreslagit Riksdagen

att bevilja den äskade tilläggspensionen. — Hänvisande till hvad härutinnan

blifvit i den nådiga propositionen (N:o 25) anfördt, får Utskottet till

de deri meddelade upplysningar tillägga, att Postdirektören Winroth, förutom

den honom enligt stat tillkommande aflöning, i lön och tjenstgöringspenningar

såsom postdirektör i Stockholm åtnjutit icke obetydliga extra inkomster. Dessa

uppgå nemligen, enligt hvad Utskottet inhemtat, till sammanlagdt 10,340

kronor, hvaraf

uppbörds- och frimärkesprovision................................................ kr. 5,000: —

arfvode för lösväskor ....................................................................... > 440:

för räknings hållande med korrespondenter................................. 4,900: —

Dessa inkomster, af hvilka emellertid en del lärer hafva årligen afgått

till betalning af nödigt biträde, skulle naturligtvis, så snart Postdirektören

Winroth från tjensten afgått, kunna på ett för en lämplig anordning och

omreglering af göromålen passande sätt fördelas och användas. Då således

genom Postdirektören Winroths afgång, hvilken af Generalpoststyrelsen förutsatts

skola inträffa till nästa års början, styrelsen skulle sättas i tillfälle att,

utan ytterligare anlitande af den i postverkets tjenst pröfvade veteranens

krafter, på lämpligt sätt sörja för de mångahanda tjenstebestyrens obehindrade

gång och i detta afseende vidtaga de fördelaktigaste anordningar,

anser Utskottet Kongl. Maj:ts proposition böra bifallas.

Por att underlätta bedömandet af de höjningar i omkostnadsst åt en,

som ansetts beliöfliga, har följande sammanställning af de i 1884 års stat

upptagna anslag å nämnda stat och de utgifter, i runda tal, som under

tiden från och med den 1 Juli 1882 till och med den 30 Juni 1883 egt

rum, blifvit uppgjord:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande R:o 13 a.

25

Anslag'' å

1884 års

stat.

Utgifter

under tiden

1 Juli 1882—30

Juni 1883.

till uppbörds- och frimärkepr o vision .

» förhyrande af postlokaler, in. in.

expen sutgifter

för

rese- och traktamentsersättning för tjenste
resor

i allmänhet ............................................

traktamente för tjensteman i jernvägspostkupé

dito för postiljoner ..............................................

postbetj entes beklädnad och beväring..............

poståkdons anskaffande och underhåll..............

postföringskostnad:

vid befordran å jernväg...................................

» » å landsväg och inom post
anstalternas

områden samt

till landtbrefbäring............

* » sjöledes:

mellan fasta landet och Gotland..............

» öfriga inrikes orter ......................

» Sverige och Finland ....................

» » » Danmark .................

» » » Tyskland...................

» » » England ..................

godtgörelse till främmande postverk.................

» tillverkning af frimärken, frankokuvert och

brefkort ...............................................................

till diverse utgifter.....................................................

240.000

85.000

325.000

13.000

175,000!- 240,000-

45,000-

15,000:

900,000:-

800,000-

45,000- 45,000|- 6,500

12,000

1 5,000

2,000

55.000

45.000

40.000

254,300!

72,600j
332,

000!-

9,800''-

166,200

232,100

44,800

8,900

852,400

658,400

54.900

41.900

5,700

5,000

13,400

4,800

40,500

29,200

66,000

I statsrådsprotokollet anföres härom vidare:

»Vid en blick på denna jemförande tabell faller det genast i ögonen,

att under den nämnda tiden utgifterna å anslaget till postbefordran å landsväg

och inom postanstalternas områden samt till landtbrefbäring med icke

mindre än 141,600 kronor understigit det belopp, hvartill anslaget senast

blifvit faststäldt, ett förhållande som, enligt hvad Generalpoststyrelsen anför,

hufvudsakligen vore att tillskrifva den nedsättning i postföringslegan, som

med biträde af nitiske posttjenstemän i orterna under de senare åren åstadBih.

till Riksd. Prot. 18S4. 4 Sami. 1 Afd. 10 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

kommits. Då emellertid omständigheter kunde före utgången af det år, för

hvilket förslag till utgiftsstater nu afgifvits, inträffa, som föranledde en stegling

i postföringslegan, och möjligen uppkommande öfverskott å detta anslagborde

användas till ytterligare utvidgning af postförbindelserna, har Generalpoststyrelsen

ansett någon nedsättning i detta anslag icke höra ifrågasättas.

Icke heller i anslaget till postföringskostnad vid befordran å jernväg,

å hvilket anslag, enligt samma tabell, utgifterna understigit anslaget med

47,600 kronor, har Generalpoststyrelsen funnit skäl att föreslå någon nedsättning,

likasom styrelsen å andra sidan icke ansett den omständigheten,

att anslaget till diverse utgifter öfverskridits med 26,000 kronor, höra föranleda

någon förhöjning i detta anslag, då af detsamma under den tid,

tabellen omfattar, utbetalts för posthusbyggnad i Sundsvall ett belopp af

27,500 kronor.

Deremot har styrelsen dels föreslagit ökning i följande anslag, nemligen:

i anslaget till expensutgifier, hvilket styrelsen såväl med afseende å

posttrafikens motsedda ytterligare tillväxt som, på det styrelsen måtte blifva

i tillfällle att tillhandahålla poststationerna vissa för dem erforderliga för

brukningsartiklar, såsom kuvert, segelgarn, m. m., ansett höra ökas med

25.000 kronor, eller från sitt nuvarande belopp, 325,000 kronor, till 350,000

kronor;

i anslaget till rese- och traktamentsersättning åt postiljoner, hvilket anslag,

nu utgörande 240,000 kronor, styrelsen, åberopande sin framställning

rörande reglering af afiöningen för postanstalternas betjening, funnit böra,

under förändrad benämning af anslag till traktamente för vaktbetjente, upptagas

till ett belopp, i jemnadt tal, af 260,000 kronor, innefattande en tillökning

med 20,000 kronor;

samt i det närmast efter anslaget till postbefordran mellan fasta landet

och Gotland upptagna, i staten uppförda anslag för postbefordran sjöledes

mellan öfriga inrikes orter, i hvilket anslag, under förutsättning att derifrån

finge tills vidare utgå äfven kostnaden för den numera anordnade vinterpostföringen

mellan fasta landet och Öland, en ökning blefve erforderlig med

10.000 kronor, eller från nu anvisade 45,000 till 55,000 kronor;

dels hemstält, att anslaget till uppbörds- och fr imärkcspr ovision, i senast

faststälda stat upptaget till 240,000 kronor, måtte, med hänsyn till det lägre

belopp, hvartill postverkets uppbörd för år 1885 blifvit beräknad, nedsättas

med 11,500 kronor, eller till 228,500 kronor.»

Genom de i omkostnadsstaten sålunda föreslagna förändringarne, mot

hvilka föredragande departementschefen ej funnit något att erinra, skulle

ökning i denna stat uppkomma med 55,000 kronor, men staten ä andra

sidan minskas med 11,500 kronor, samt följaktligen statens slutsumma, som

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

27

för närvarande är 3,103,500 kronor, komma att, på sätt ofvan blifvit nämndt,

ökas med 43,500 kronor, eller till 3,147,000 kronor.

Mot denna förhöjning har, med afseende på den förebragta utredningen,

Utskottet ej funnit anledning till anmärkning.

I fråga slutligen om anslaget till oförutsedda utgifter har förhöjning

blifvit äskad med ett slutligen bestämdt belopp af 28,200 kronor, sä att

anslaget, som nu utgör 40,000 kronor, skulle komma att uppgå till 68,200

kronor. Förhöjningen föranledes åtminstone till stor del deraf, att från detta

anslag ansetts böra bestridas de förskott, postverket har att, enligt § 19 mom.

2 i förordningen angående en postsparbank för riket den 22 Juni 1883,

utbetala för gäldande af de med postsparbankens förvaltning förenade utgifter,

så länge postsparbankens räntevinst dertill icke lemnar full tillgång;

och har mot den begärda förhöjningen i detta anslag anledning till anmärkning

icke förekommit.

De minskningar i postverkets utgiftsstater, som ifrågakommit, bero

dels af de ofvan behandlade särskilda förslagen om förhöjningar i vissa anslag

och dels af andra förhållanden, hvilka redan förut torde vara tillräckligt

tydligt angifna, dock att härvid torde böra närmare redogöras för sättet;

huru den i aflöningsstaten föreslagna nedsättning med 12,300 kronor i anslaget

till ålderstillägg blifvit beräknad. 1 afseende härå torde hvad i statsrådsprotokollet,

(sid. 13) är antydt böra fullständigas genom sifferuppgift å

de förhöjningar i detta anslag, som äro en följd af redan fattade beslut, i

det att med 1885 års ingång 19,500 kronor skulle såsom ålderstillägg tillkomma,

förutom de redan nu utgående. Om från den genom den föreslagna

omregleringen af vaktbetjentes löneförmåner vunna besparing i ålderstilläggs
-

anslaget ................................................................................... kronor 27,900: —

tillökad med summan af de besparingar å sistnämnda

anslag, som genom dödsfall eller annorledes under

år 1883 intill tiden för uppgörande af statsregleringsförslaget

för postverket uppkommit ...................................... » 3,900: —

eller kronor 31,800: —

dragés summan af den tillökning i ålderstillägg,

som med ingången af år 1885 beräknas komma att ega rum,

derigenom att åtskillige tjensteman och betjente äro berättigade

att då komma i åtnjutande af första eller andra

ålderstillägget............................................................................... » 19,500: —

sä uppkommer det belopp af kronor 12,300: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

som i styrelsens förslag till stat beräknats såsom den besparing, som å ålderstilläggsanslaget

i dess helhet för år 1885 skulle uppkomma.

Innan Utskottet lemnar förevarande anslagstitel, har Utskottet velat fästa

uppmärksamheten å önskvärdheten deraf att, då fråga är om fastställande af

utgiftsstat för ett verk sådant som postverket och andra, der de särskilda

anslagen fördelas på många olika stater, uppställningen af de ifrågakommande

förslagen till ändringar i en eller annan stat, der sådant utan uppoffrande

af andra ändamål befinnes kunna ske, må blifva sådan, att med lätthet

kan utrönas, hvar och med huru stora belopp ökning eller minskning af anslag

funnits böra ske. Utskottet har för sådant ändamål under derå år och

jemväl i detta utlåtande användt en uppställning, som synts Utskottet öfver

hufvud taget vara tillfredsställande; och då Utskottet har anledning antaga,

att denna mening icke är allenastående, har Utskottet trott sig kunna uttala

den förhoppning, att de grunder för uppställningen, Utskottet följt, skulle

kunna pröfvas vara tillämpliga.

Under åberopande af hvad Utskottet här ofvan i anledning af de

rörande postverket gjorda framställningar anfört och under förbehåll om rätt

för Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande angående den del af

nyssnämnda framställningar, som af förut antydt skäl ansetts icke ännu böra

af Utskottet behandlas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må:

al med godkännande af hvad Kongl. Maj:t föreslagit rörande

'' .. . n t .. -t ii

postverkets stater för år 1885 höja nedannämnda stater,

nemligen:

afföningsstaten med............................... kronor 140,425: —

omkostnadsstaten med ......................... » 43,500: —

oförutsedda utgifter med...................... »___28,200: —

tillsammans kronor 212,125: —

men deremot minska följande stater, nemligen:

öfvergångsstaten med ...................... kronor 1,600: —

afkortningar och restitutioner med »..... 10,225: —

tillsammans kronor 11,825: —-

b) bevilja den af Kongl. Maj:t för Postdirektören Winroth

begärda pension a 2,600 kronor, derest han med innevarande

års slut från tj ensten afgär, samt för detta ändamål

äfvensom för beredande af pensioner enligt gällande

grunder åt ofvan särskildt uppgifne post tjensteman höja

slutsumman af pensionsstaten med 12,700 kronor; samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande 1\:o 13 a.

29

c) i händelse af bifall till hvad under mom. a) och b) hemstälts

bestämma det å sjunde hufvud titeln uppförda anslag

till postverket, förslagsvis beräknadt, till 5,513,000 kronor,

att utgå dels direkte af postverkets uppbörd för år 1885

och dels, i den mån denna icke blifver för ändamålet tillräcklig,

af postverkets reserverade, hos Statskontoret innestående

medel.

Telegrafverket.

5:o. Under denna anslagstitel har Kong], Maj:t föreslagit, att Riksdagen

dels såsom reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkte utgå,

för år 1885 åt telegrafverket må anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor,

hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit beräknade, dels ock antaga

de af Kong''1. Maj:t för är 1884 faststälda utgiftsstater för verket såsom

gällande äfven för år 1885, med rätt för Kongl. Maj:t att ej mindre

deri göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkallade, än äfven

för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring använda det öfverskott,

som kan å inkomsterna uppstå.

Hänvisande till statsrådsprotokollet (sid. 22 och 23) och der lemnade

utredning, hemställer Utskottet, under förutsättning att inkomsttiteln »telegrafmedel»

varder beräknad till 1,330,000 kronor,

att hvad Kongl. Maj:t beträffande telegrafverket föreslagit

och äskat må vinna Riksdagens bifall.

Tullverket.

6:o. Kong], Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande af

de i protokollet öfver finansärenden den 9 sistlidne Januari omförmälda förändringar

i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget för tullverket till ett

mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,476,000 kronor, att såsom

förslagsanslag direkte utgå af tullmedlen; och

att Riksdagen mätte medgifva, att, då tjenst vid tullverket är ledig

och kommer att i vanlig ordning återbesättas, den del af aflöningen efter

stat, som icke erfordras för tjenstens uppehållande under dylik ledighet, må

tillfalla tullstatens enskilda pensionsinrättning till förmån för enkor och barn

efter embets- och tjensteman samt betjente vid tullverket.

I öfverensstämmelse med hvad förut egt rum får Utskottet meddela

Angående

andag till

telegrafverket.

Angående

andag till

tullverket.

m

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

följande öfversigt öfver de för år 1885 nu föreslagna och de af senaste Riksdag

för innevarande år faststälda stater för tullverket:

Aflöningsstaten ......

kronor

1884.

1,690,400: —

1885.

1,699,200: —

Öfvergångsaflöningsstaten........................

»

39,150: —

35,910: —

Alderstilläggsstaten

»

250,000: —

250,000: —

I ndragningsstaten...

»

55,695: —

50,335: —

Pensionsstaten för afskedade tjensteman

och betjente....

'')

197,000: —

197,000: —

Pensionsstaten för

aflidne tjenstemäns

och betjentes

i fattigdom efter-

lemnade enkor

och barn ...............

»

31,800: —

31,800: —

Omkostnadsstaten...

»

211,955: —

211,755: —

Summa

kronor

2,476,000: —

2,476,000: —

I. Ökning.

300: —

2,000: —

4,300: —

1,500: —

300: —

400: — 8,800: --

B) Omkostnadsstaten.

För höjning af det med 300 kronor

nu utgående arfvode åt läkare för tullverkets

iägre vaktbetjening i Göteborg.......................... kronor 150: —

För uppförande å staten af arfvode åt

sådan läkare i Malmö......................................... » 200: — 350: _

A) Aflöning sstaten.

Förhöjd aflöning åt tullförvaltaren i

Nyköping................................................................ kronor

Aflöning till en öfveruppsyningsman i

Malmö ...................................................................

Förhöjd aflöning till personalen vid tullkammaren

i Landskrona...................................... »

Förhöjd aflöning till tullförvaltaren och

kontrollören i Ystad ............................................

Förhöjd aflöning till tullförvaltaren i

Lidköping..............................................................

Förhöjd aflöning till två tullkammareföreståndare

.......................................................... »

Summa ökning kronor 9,150: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

31

II. Minskning.

A) Öfvergångsaflöningsstaten.

Afförande till följd af afgång- bland de å staten uppförda

personer............................................................................... kronor 3,240: —

B) Indragning sst a ten.

Afförande af samma anledning....................................... » 5,360: —

C) Omkostnadsstaten.

Nedsättning af de från anslaget utgående arfvoden

till rådstufvurätterna, utom den i Stockholm, för afgörande

af tullmål..................................................................................... kronor 350: —

Nedsättning för jemnande af staternas slutsumma ... » 200: —

Summa minskning kronor 9,150: —

Af förestående jemförelse visar sig, att föreslagna ökningar och minskningar

svara mot hvarandra, så att slutsumman af samtliga stater varder

helt och hållet oberörd af de förändringar, som ifrågasatts.

Af de förhöjningar i aflöning sstaten, som nu blifvit efter derom af

Generaltullstyrelsen gjord framställning af Kong! Maj:t begärda, afser den

första att bereda tullförvaltaren i Nyköping en tillökning i aflöningen med

300 kronor. Denne tjenstemans aflöning utgår nu med 2,700 kronor, hvaraf

2.000 kronor lön och 700 kronor tjenstgöringspenningar, hvarjemte han eger

rätt till två ålderstillägg å tillhopa 800 kronor; och skulle den ifrågasatta

förhöjningen hänföras till tjenstgöringspenningarne, så att dessa komme att

uppgå till 1,000 kronor. Derjemte skulle åt ifrågavarande tjensteman tillerkännas

rätt att erhålla två ålderstillägg å tillsammans 1,000 kronor, i följd

hvaraf aflöningen, efter intjenande af ålderstilläggen, skulle komma att utgöra

4.000 kronor i stället för 3,500 kronor, hvartill aflöningen för närvarande

kan högst uppgå.

Såsom skäl för den begärda tillökningen i denna aflöning är i statsrådsprotokollet

(sid. 23 och 24) anfördt, att tulluppbörden i Nyköping, hvilken

år 1875, då den nuvarande aflöningen för tullförvaltaren derstädes bestämdes,

uppgick till allenast 1,170 kronor, sedermera, efter det staden år

1878 kommit i åtnjutande af nederlags- och transitupplagsrätt, så ökats, att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utslzottets Utlåtande N:o 13 a.

den i jemna tusental utgjort, under hvartdera af åren 1878 och 1879

24,000 kronor, under år 1.880 36,000 kronor, under hvartdera af åren 1881

och 1882 31,000 kronor samt under de 9 första månaderna af 1883 35,000

kronor, och att denna upphörd, som hufvudsakligen inflöte i relativt små

poster, för tullförvaltaren, ende tjenstemannen vid tullkammaren, medförde

ett vida mera ansträngande arbete än en motsvarande uppbörd, som inflöte

i mera betydande poster.

Enligt hvad jemväl inhemtats af de i denna fråga lemnade upplysningar

åtnjuta tullförvaltarne i Sölvesborg, Ronneby och Marstrand den

högre aflöning, som för tullförvaltaren i Nyköping nu begärts; och då dennes

befattning, med hänsyn till göromålens beskaffenhet och omfång, kan anses

med de tre förstnämnda ungefär jemförlig, synes skäl icke förefinnas till att

förvägra tullförvaltaren i Nyköping den lönetillökning, som ifrågasatts.

Den för anställande af ytterligare en öfveruppsyningsman i Malmö,

utöfver den, som redan nu är å stat derstädes uppförd, begärda förhöjning i

aflöningsstaten med erforderliga 2,000 kronor — blifvande ålderstillägg å

tillhopa 1,000 kronor nu oberäknade — fördelade i lön 1,500 kronor och

tjenstgöringspenningar 500 kronor, har, på sätt i statsrådsprotokollet (sid.

24) är meddeladt, föranledts deraf, att det behof af förstärkning i tullbevakningspersonalen,

som uppkommit genom den sedan 1865, då tjenstemanspersonalen

i Malmö bestämdes, väsentligt ökade trafiken och uppbördens stora

tillväxt, visat sig vara stadigvarande. Hitintills har, enligt hvad Utskottet

af sä väl berörda statsrådsprotokoll som under hand meddelade upplysningar

inhemta!, detta behof tillgodosetts genom anställande, år efter är, af en biträdande

öfveruppsyningsman mot dagtraktamente. Detta sätt att fylla behofvet

har emellertid befunnits icke vara tillfyllestgörande. Till tjenstens

åligganden hörer nemligen särskildt att hafva öfverinseende öfver den betydliga

tullbetjening, som lyder under tullkammaren i Malmö. En verksam

kontroll öfver nämnda personal, som utgöres af så väl fast anstälde som ock

till stor del af extra biträden, kräfver ovilkorligen en noggrann personalkännedom,

som icke lärer kunna vinnas af personer, som i afvaktan på fast

anställning tillfälligtvis vilja åtaga sig att mot dagtraktamente bestrida en öfveruppsyningsmans

befattning.

Af sådan anledning anse]1 Utskottet tillfyllestgörande skäl vara anförda

för bifall till Kongl. Maj:ts framställning.

I följd af den betydligt ökade tulluppbörd, som under de senaste åren

influtit i Landskrona, har framställning gjorts om förhöjning af aflöningen åt

den vid tullkammaren i nämnda stad anstälda personal. Af den utredning

angående bekofvet af denna höjning, som lemnats, framgår att uppbörden

derstädes under åren 1870 -1874 i medeltal utgjort 430,000 kronor, samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

33

att densamma år 1878 uppgått till 1,064,000 kronor och derefter årligen

stegrats, sa att den år 1882 utgjort 2,203,000 kronor och under år 1883

2.485.000 kronor, allt i jemna tusental. I afseende å uppbördens storlek

intager Landskrona numera fjerde rummet bland rikets städer. Dertill kommer,

att Landskrona likasom Malmö och Helsingborg står i daglig förbindelse

med utlandet och att stadens hamn vanligen är under hela året öppen för

sjöfart, hvaråt bör tillmätas vigt vid bedömande af, huruvida tullpersonalen

är i jemförelse med personalen å andra orter betungad af göromål. Den nu

gällande aflöningsstaten för tullkammaren i Landskrona faststäldes år 1875.

Med afseende å dessa förhållanden har billigheten ansetts kräfva, att tullpersonalen

i Landskrona i aflöningshänseende likstäldes med den i Malmö,

eller med andra ord uppflyttades i den högsta aflöningsgraden, helst tullkammaren

i Helsingborg, der tulluppbörden hittills icke ens uppgått till

700.000 kronor och lefnadskostnaderna icke torde vara högre än i Landskrona,

ansetts redan åtnjuta den nu för Landskrona begärda aflöningen.

En jemförelse mellan den nu gällande staten för tullkammaren i Landskrona

och den nu ifrågasatta utfaller på följande sätt:

■

Nuvarande.

Enligt förslaget.

Ökniug

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Ålders-

tillägg.

Lön.

Tjenst-

görings- Ålders- pennin- tillägg,

gar.

å aflö- nings- staten.

Tullförvaltaren...............

kronor

3,500

1,500

1,000

4,000

1

2,000 1,000

1,000

Kontrollören ..................

»

3,000

1,000

1,000

3,000

2,000 1,000

1,000,

Kammarskrifvaren ......

»

1,500

300

600

1,500

5001 1,000

200

Öfveruppsyningsmannen

»

1,500

300

600

1,500

500i 1,000

200,

Uppsyningsmannen ......

»

900

300

300

1,000

500 300

300

1 Y aktmästare.............

»

700

300

300

800

400 300

20o!

5 d:o ...............

»

3,500

1,500

1,500

4,000

2,0001 1,500

1,000;

1 Roddare ....................

»

500

200

100

600

300 150

200!

1 d:o'' .....................

»

500

200

100

600

300; 150

200|

Tillökningen å aflöningsstaten skulle således utgöra .................. kronor 4,300,

oberäknadt ålder stillägg.

Generaltullstyrelsen har derföre hemstält, dels att för tullförvaltaren

och kontrollören i Landskrona måtte upptagas den förhöjda aflöning, som

nyss blifvit omnämnd, dels ock att, för genomförande af den ifrågasatta löneBih.

till BiJcsd. Prof, 1S84. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

förhöjningen åt den öfriga tullpersonalen derstädes, det i 1884 års stat upptagna

antalet kammarskrifvare, öfveruppsyningsman, uppsyningsman, vaktmästare

och roddare i högsta aflöningsgraden måtte ökas: antalet af de tre

förstnämnde med en, antalet vaktmästare med sex och antalet roddare med

två, samt i stället antalet nu nämnde tjensteman och betjente med den aflöning,

som hittills åtnjutits i Landskrona, i motsvarande mån minskas.

Enligt hvad den af Riksdagen gillade lönereglering för tullverket,

hvars särskilda bestämmelser återfinnas i statsverkspropositionen till 1874

års Riksdag, gifver vid handen, är det beräknadt, att, der tulluppbörden i en

stad öfverstiger en half million kronor, lönerna skola utgå med det belopp,

som nu för Landskrona tullkammare blifvit föreslaget.

Med afseende härå och å vigten deraf att ä ett ställe, der tulluppbörden

är så betydlig, hafva att tillgå fullt kompetente och skicklige

tjensteman, anser Utskottet skäl förefinnas att tillstyrka bifall till hvad af

Kongl. Maj:t föreslagits.

I fråga om öfriga föreslagna ändringar i tullverkets aflöningsstat

anföres i statsrådsprotokollet:

»Före år 1875, då nu gällande aflöningsstat för tullkammaren i Ystad

först faststäldes, utgjorde tulluppbörden derstädes under åren 1870—1874

i medeltal 139,000 kronor. Den har sedermera betydligt ökats och uppgått

år 1881 till 286,000 kronor, år 1882 till 494,000 kronor samt under de

nio första månaderna af år 1883 till 484,000 kronor, allt i jemna tusental.

Med afseende å denna betydliga tillökning i uppbörd, som nödvändiggjort

ett väsentligt ökadt arbete å tullpersonalens sida, har Generaltullstyrelsen

hemstält om den förhöjning i aflöningen för tullförvaltaren och kontrollören

i Ystad, att desse, hvilka nu åtnjuta, den förre lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,000 kronor och den senare lön 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar

1,000 kronor, måtte erhålla samma aflöning som deras

vederlikar i Kalmar, Gefle med flere städer, eller tullförvaltaren lön 3,500

kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt kontrollören lön 3,000

kronor och tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, hvardera likasom tillförene

med rätt till två ålderstillägg å 1,000 kronor tillhopa. Någon förhöjd aflöning

för den öfriga personalen i Ystad har styrelsen dess mindre ansett

böra ifrågakomma som denna personal redan åtnjuter samma aflöning, som

dess vederlikar i Kalmar och de öfriga nyss antydda städerna. Den förhöjning

i utgiftsstaten, som sålunda ifrågasatts för tullkammaren i Ystad,

inskränker sig följaktligen till 1,500 kronor.

Tullförvaltaren i Lidköping, hvilken enligt nu gällande stat åtnjuter

samma aflöning som den i Nyköping, har hos Generaltullstyrelsen gjort hemställan

om löneförhöjning; och då tulluppbörden vid tullkammaren i Lid
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

35

köping, som öppnades år 1880, i jemna tusental utgjort år 1881 57,000 kronor

och år 1882 77,000 kronor, samt denna uppbörd högst betydligt öfverstiger

uppbörden vid de öfriga tullkammare, med Indika tullkammaren i Lidköping

för närvarande är i atlöningshänseende likstäld, har styrelsen hemstält, att

tullförvaltarens i Lidköping aflöning måtte höjas till likhet med hvad för

tullförvaltaren i Nyköping blifvit föreslaget, hvarigenom aflöningsstaten skulle

komma att ökas med 300 kronor.

Då Generaltullstyrelsen ansett den aflöning, som för närvarande tillkomme

tullkammarföreståndarne i Östhammar och NorrteJje, 200 kronor, icke

utgöra tillräcklig ersättning för de bestyr, som åligga desse tjenstemän, har

styrelsen hemstält, att i aflöningsstaten måtte, utom den der förut upptagna

tullkammarföreståndare med 400 kronors tjenstgöringspenningar, uppföras

ytterligare två dylika tjenstemän med sådan aflöning, samt antalet tullkammarföreståndare

med 200 kronors tjenstgöringspenningar i stället minskas

med två.»

På de i statsrådsprotokollet anförda grunder anser Utskottet jemväl

nu behandlade framställningar böra vinna Riksdagens bifall.

Vidkommande härefter den föreslagna höjningen af 350 kronor i omJcostnadsstaten,

så har framställningen derom föranledts dels deraf, att det

från denna stat utgående arfvode å 300 kronor åt läkare för tullverkets

lägre vaktbetjening i Göteborg visat sig vara otillräckligt för att bereda fri

läkarevård åt nämnda vaktbetjening, hvilken nu uppgår till ett antal af 89

personer, jemte ett betydligt antal extra ordinarie betjente, dels ock deraf,

att det ansetts vara behöfligt att jemväl åt den lägre vaktbetjeningen i Malmö

bereda kostnadsfri läkarevård; utgörande de belopp, som härför erfordras,

tillhopa 350 kronor, hvaraf 150 kronor afsetts till förhöjning af läkarearfvodet

i Göteborg och 200 kronor till arfvode åt läkare för vaktbetjeningen

i Malmö.

Då, så vidt Utskottet har sig bekant, endast undantagsvis förekommer,

att staten bekostar läkarevård åt de i statens tjenst använde personer, liar

Utskottet ansett det vara af vigt att söka utreda, hvilka förhållanden betingat

medgifvandet af fri läkarevård åt förenämnde vaktbetj ente; och har

Utskottet i sådant hänseende inhemtat: att redan år 1819 funnits i författningarna

föreskrifvet, att vissa personer af den lägre tullpersonalen i Stockholm

och Göteborg skulle få åtnjuta läkarevård på statens bekostnad; cdt

Riksdagen år 1878 i sammanhang med då skedd slutlig lönereglering för

tullverket godkänt framställning om bekräftande af vederbörandes rätt i

detta afseende; samt att det vore af statens välförstådda intresse påkalladt,

att tillgång till läkarevård bereddes för den talrika tullbetjeningen i vissa

större städer. Den lägre tullpersonalens tjenstgöring vore nemligen sådan,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

att den, särskildt under vissa årstider, vore förenad med synnerligen stora

ansträngningar, hvarföre det för vederbörande förmän vore af vigt att kunna

vända sig till läkare, som kunde dels lemna snar hjelp vid inträffande sjukdom,

dels ock pröfva, i hvad mån anmälda sjukdomsförfall förtjenade att

tagas i betraktande vid tjensteåliggandenas fördelning och ifrågakommande

förrättningar.

Med hänsyn härtill, och då det begärda beloppet icke är afsevärdt,

samt enahanda förhållanden, som föranledt staten att bekosta läkarevård

åt tullbetjente i Stockholm och Göteborg, synas vara gällande äfven i fråga

om den lägre tullpersonalen i Malmö, föranlåtes Utskottet att tillstyrka Riksdagen

att medgifva den äskade förhöjningen i omkostnadsstaten.

Efter att sålunda hafva behandlat Kongl. Maj:ts proposition angående

tullverket, sä vidt den angår förändringar i tullverkets stater, återstår för

Utskottet att taga i öfvervägande den del af samma proposition, som afser

beredandet af ökad inkomst för tullstatens enskilda ‘pensionsinrättning till

förmån för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt betjente vid

tullverket.

Vid föredragning af detta ärende yttrade föredragande departementschefen:
»I

denna inrättning äro byråcheferne i Generaltullstyrelsen jemte styrelsen

underlydande tjensteman och betjente, som tillträda lön på tullverkets

ordinarie stat, pligtige att deltaga. Inrättningens inkomster utgöras förnämligast

af delegarnes bidrag, nemligen dels inträdes- och befordringsafgift och

dels årsafgift, hvilken senare utgår af det löne- eller pensionsbelopp, vederbörande

delegare innehar å tullverkets stat, med tre, fyra, fem eller sex

procent, allt eftersom delegarens ålder vid inträdet i pensionsinrättningen understigit

30, 40 eller 50 år. Pension för delegares enka eller barn utgår med

15 procent af den lön eller pension, hvarefter delegaren till pensionsinrättningen

sist bidragit.

Dessa årsafgifter äro betydligt drygare än årsafgifterna i civilstatens

enskilda enke- och pupillfond, under det att pensionerna i den senare inrättningen

likväl äro vida större. Så måste en tjensteman vid tullverket, som

i lön åtnjuter till exempel 5,000 kronor, eller enahanda belopp som ledamöter

i hovrätter och kollegier med flere delegare i första klassen af civilstatens

pensionsinrättning, derest han vunnit ordinarie anställning vid en ålder emellan

30 och 40 år, årligen erlägga 2o0 kronor, under det hans enka och barn

endast äro berättigade till 750 kronor i pension, då deremot sådan delegare

i civilstatens pensionsinrättning årligen betalar till så väl pensionsinrättningen

som enke- och pupillfonden endast 1G8 kronor, men likväl för enka och barn

förvärfva!’ rätt till pension af 1,200 kronor. Äfven inom andra jemförliga

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

37

pensionsinrättningar ställer sig förhållandet gynsammare för delegarne. Så

kan till exempel inom statens jern vägstrafiks enke- och pupillkassa pensionsbeloppet

uppgå ända till 25 procent af det belopp, hvarå maken eller fadren

erlagt pensionsafgift.

Emellertid äro visse delegare inom ifrågavarande inrättning än mer

betungade. Genom nådigt bref af den 31 Maj 1856 liar nemligen inrättningen

tillerkänts två procent af den uppbördsprovision, som tillkom visse tulltjensteman,

hvilka följaktligen fingo vidkännas afdrag af dessa två procent

till förmån för pensionskassan; men sedan från och med 1869 uppbördsprovisionen

blifvit till tullverket indragen och ersatt genom löneförhöjning och

tjenstgöringspenningar, har genom nådigt bref den 27 Augusti 1869 förordnats,

att de delegare, som innehade sådana tjenster, vid hvilka förut rätt

till uppbördsprovision varit fästad, skulle framgent i stället för den afgift,

som de, i händelse uppbördsprovisionen fortfarande varit med deras tjenster

förenad, varit skyldige att med två procent å provisionen betala, från och

med år 1869 till inrättningens kassa årligen erlägga ett belopp, svarande

mot två procent å medeltalet af den uppbördsprovision, som under åren

1862—1866 för deras innehafvande tjenster utgått. Denna bestämmelse

tillför väl inrättningen årligen omkring 3,500 kronor; men påtagligt är, att

den innebär en orättvisa mot dem, hvilka drabbas af densamma utan att

deraf tillskyndas någon fördel framför öfrige delegare.

Ehuru afgift erna äro dryga, är inrättningens ställning ingalunda god,

detta åter beroende af förhållanden, som det ej stätt i delegarnes makt att

afhjelpa. En omständighet, som härvid ej bör förbigås, är, att delaktighet i

pensionsinrättningen tillkommer kustbevakningscorpsens till ett antal af flere

hundra uppgående medlemmar, som i betraktande af de ansträngningar och

faror, under hvilka de utöfva sina tjensteåligganden, borde för beredande af

pension åt enkor och barn få vidkännas betydligt högre afgifter än när det

gäller en kassa för pensionering af enkor och barn efter personer med den

verksamhet, som tullverkets öfriga personal i likhet med flere andra civila

corpser utöfvar. Kustbevakningscorpsen lemnar dock icke bidrag till kassan

efter andra grunder än öfrige delegare, och det kan icke heller ifrågasättas,

att nyssnämnda corps’ i allt fall dryga pensionsafgifter skulle kunna förhöjas,

huru påkalla dt sådant än skulle vara för att betacka kassans jemförelsevis

större risk för pensioneringen af enkor och barn efter corpsens medlemmar.

Ett annat ogynsamt förhållande är, att efter år 1866 flere hundra tjenster

inom tullverket indragifs samt att, såsom en följd häraf, de betalande delegarnes

antal minskats samtidigt med att de äldre innehafvarne af indragna

befattningar, när de enligt naturens ordning aflidit, efterlemnat enkor och

barn med rätt till pension. Också har antalet delegare, som 1857—1866 i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats- Utskottets Utlåtande JS:o 13 a.

medeltal utgjort 2,100 stycken, minskats så att det utgjorde 1871 1,841

personer och 1882 1,643 personer, utvisande under 11 år en minskning af

198 stycken, då deremot emellan de båda sistnämnda åren antalet pensionstagare

ökats från 948 till 996, eller med 48. I följd häraf har kassans

egarule behållning, som vid 1870 års slut utgjorde 308,951 kronor 60 öre,

nedgått så att den vid slutet af 1882 endast uppgick till 288,751 kronor

62 öre, utvisande en minskning af 20,199 kronor 98 öre. Det kan derföre

med allt skäl befaras, att inrättningen i en framtid icke skall blifva i tillfälle

att fullgöra pensioneringen, änskönt inrättningen under senare åren fått

någon förbättring i sina inkomster, efter det genom tullstadgan af den 2

November 1877 en del af de böter för brott emot tullförfattningarne, som

förut tillfallit tullpersonalen, anslagits åt pensionsinrättningen.

I syfte så väl att afhjelpa den orättvisa, som drabbar de tjensteman,

med hvilkas befattningar uppbördsprovision fordom varit förenad, som att

bereda kassan i någon mån ökade inkomster är i ett af flertalet bland delegarne

antaget samt till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnadt förslag till

nytt reglemente vordet föreslaget, dels att den, som i anledning af inträffad

ledighet af tjenst vid tullverket erhölle förordnande med högre aflöning

under vakansen än han eljest åtnjöte, skulle vara skyldig att till pensionsinrättningen

erlägga skilnaden emellan de löneförmåner, som åtföljde

förordnandet, och hvad han för bestridande af enahanda befattning vid

laga förfall för innehafvaren skolat åtnjuta. Generaltullstyrelsen dock förbehållet

att, der sådant för upprätthållande af någon tjenst under ledighet

pröfvades nödigt, bestämma om och livilket lägre bidrag till pensionsinrättningen

i särskilda fall må utgå, dels och att den i nådiga brefvet den

27 Augusti 1869 stadgade afgift (procenten å uppbördsprovision) skulle upphöra;

och har Generaltullstyrelsen, med vitsordande af det angelägna behofvet

för kassan af förbättrade inkomster, förordat omförmälda förslag.

Enligt uppgjord beräkning skulle inrättningen, i sådant fall, af de vakanta

lönerna årligen åtnjuta eu inkomst af 5- till 6,000 kronor eller, efter

afdrag för procenten å uppbördsprovision, en ökad inkomst af cirka 2,000

kronor.

Det är visserligen sant, att å tullverkets stat finnes uppfordt ett förslagsanslag

af 31,800 kronor, som disponeras af Generaltullstyrelsen., till pensionering

af aflidne tulltjenstemäns och betjentes i fattigdom efterlemnade enkor

och barn, men enligt det derom utfärdade reglemente utdelas deraf endast

ytterst små och för de mest oundgängliga behof otillräckliga pensioner, hvilka

för den lägre betjeningen endast uppgå till 36 kronor årligen och i alla fall

blott utdelas, när personen befinner sig i en alldeles utblottad ställning. Från

det allmännas sida åtnjuter deremot ifrågavarande pensionskassa intet direkt

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 13 a.

39

anslag och ej heller något annat väsentligt bidrag än den till omkring 10,000

kronor om året uppgående andel i vissa böter, som ådömas efter tullförfattningarne

och som förut tillföllo tullpersonalen. Det nu väckta förslaget skulle

icke heller medföra någon ökad utgift för tullverket, utan åsyftar att låta tullpersonalen

lemna än ytterligare bidrag till kassans förstärkande, men i den

form, att en del af den ersättning, som hittills utgår till person, som under

ledigheten uppehåller en tjenst, skulle af denne afstås till pensionsinrättningen.

Att detta förslag icke kan genomföras endast genom en ändring i

reglementet, utan efter mitt förmenande påkallar en framställning till Kiksdagen,

beror derpå, att de i tullverkets aflöningsstat uppförda medel, när de

icke utgå till ordinarie tjensteinnnehafvare, väl må kunna disponeras till den,

som under ledigheten på förordnande uppehåller en tjenst, men, när medlen i

sin helhet icke erfordras för bestridande af kostnaden för vikariat, icke böra

utan Riksdagens medgifvande dragas till ett för aflöningsstaten främmande

ändamål. Å andra sidan synes mig ett dylikt medgifvande, som ju icke för

staten medför någon ökad utgift, vara af billigheten i hög grad päkalladt

för att aflägsna den stora orättvisan deri, att vissa delegare få betala drygare

afgifter, utan motsvarande förmåner, endast på grund af ett i förflutna

tider existerande förhållande, som numera icke har sin motsvarighet inom

verket, Man får icke heller förbise behofvet för kassan af förstärkta inkomster,

för att icke kassan skall äfventyra att brista i fullgörandet af sina

förbindelser gent emot enkor och barn efter delegare, som varit ovilkorligen

pligtige att i kassan deltaga och fått under mänga år dit utgöra i förhållande

till pensionsbeloppen ovanligt dryga afgifter.

Då det vid tullverket ganska ofta inträffar, särskildt vid kustbevakningscorpsen,

att man för besparings skull eller för att underlätta genomförandet

af en tillämnad förändring, icke återbesätter ledigblifna tjenster med

ordinarie innehafvare, utan låter tjensten tills vidare lemnas obesatt eller

uppehållas af vikarie, kan det icke vara meningen, att i sådant fall någon

del af aflöningen bör tillgodokomma pensionsinrättningen, utan förslaget

åsyftar endast sådana vikariat, som inträffa i afbidan på återbesättande i

vanlig ordning af en ledigblifven tjenst.»

Den inkomst, som på nu föreslaget sätt ansetts böra beredas ifrågavarande

pensionskassa, kan icke påräknas blifva åt någon större betydenhet.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, tillgår nemligen vid tillsättandet af lediga

tjenster så, att sedan ledigheten varit kungjord och ansökningstiden — i allmänhet

30 dagar — utgått, tjensten, der utnämningsrätten tillkommer Generaltullstyrelsen,

vanligen återbesättes två veckor efter ansökningstidens slut.

Den del af den för ledig tjenst bestämda aflöning, som kan komma att tillfalla

pensionskassan, lärer således icke kunna varda särdeles stor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Mot den nu behandlade framställningen har Utskottet så mycket mindre

haft något att erinra, som densamma icke föranleder någon ökning i

tullverkets utgifter å stat; och under åberopande af hvad Utskottet härom

och i öfrig! anfört, får Utskottet, som nu anser sig jemväl hafva behandlat

de af Friherre 11. Klinckowström i en i Första Kammaren väckt motion

(N:o B) utan bestämda yrkanden uttalade åsigter, hemställa :

a) att Riksdagen, med godkännande af de för år 1885 ifrågasatta

förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget

för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,476,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkt utgå af tullmedlen; och

b) att Riksdagen må medgifva att, då tjenst vid tullverket

är ledig och kommer att i vanlig ordning återbesättas,

den del af atlöningen efter stat, som icke erfordras för

tjenstens uppehållande under dylik ledighet, må tillfalla

tullstatens enskilda pensionsinrättning till förmån för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt betjente vid

tullverket.

Domänstyrelsen.

Anyänidr 7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att, på det de nu å Domänstyrelsens

Skå''oJ”n!råstat uppförda tre tjenstebefattningar i andra lönegraden må kunna utbytas

Ptta°t åt"nol-rniot befattningar, hvilka göras likställiga med de två i staten förut

m<inftyrcUcn.\)efiivtliga tjenster i tredje lönegraden i fråga om så väl lön och tjenstl7-:

göringspenningar som rätt till ålderstillägg, det för verket å ordinarie stat

upptagna anslag må ökas med 5,700 kronor, eller från dess nuvarande belopp,

88,300 kronor, till 94,000 kronor.

Då vid 1882 års riksdag Kongl. Maj:t föreslog, att Domänstyrelsen

måtte inrättas, begärde Kongl. Maj:t anslag för anställande hos styrelsen af

fem byråchefer eller tjensteman i tredje lönegraden, men Riksdagen ansåg

icke behöfligt att å stat uppföra mer än två byråchefsplatser och förändrade

de tre öfriga föreslagna tjensterna i samma grad till befattningar i andra lönegraden.

Vid 1883 års riksdag äskade Kongl. Maj:t förhöjning med samma

belopp, som jemväl vid denna riksdag blifvit begärdt i styrelsens ordinarie anslag,

på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att utbyta de tre tjenste
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

41

befattningarna i andra lönegraden mot sådana i tredje lönegraden. Beloppet

blef väl då af Riksdagen beviljadt, men allenast på extra stat.

Då nu Kongl. Maj:t funnit nödigt att förnya den vid sistlidna års

riksdag gjorda framställningen, samt de skäl härför, som i statsrådsprotokollet

(sid. 33 och 34) blifvit anförda, synts Utskottet vara öfvertygande,

så mycket mer som den under tiden vunna erfarenheten ådagalagt den störa

omfattningen och vigten af de göromål, som tillhöra Domänstyrelsen, får

Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Skogsväsendet.

8:o. För skogsväsendet är å ordinarie stat för år 1884 uppfördt:

dels bestämdt anslag

för skogsstaten.................................................... 403,413: —,

» statens skogsskolor ..................................... 22,800: —, 426,213:

dels reservationsanslag

till undersökning af vattendragen i Norrbottens

län............................................... 3,000: —-,

» skogsinstitutet......................................... 21,300: —,

» enskilda skogsskolor ............................. 7,600: —,

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

.............................................................. 214,290: —, 246,190:

Angående

anslagen till

skogsväsendet.

[8.]

summa kronor 672,403:

Angående dessa anslag har Kongl. Maj: t gjort följande framställningar:
att

det bestämda anslaget för skogsstaten höjes med 987 kronor till

404,400 kronor;

att, med uteslutande af det i riksstaten upptagna anslaget till undersökning

af vattendragen i Norrbottens län, 3,000 kronor, till inrättande af

flottleder i samma län under reservationstitel anvisas 23,000 kronor;

att anslaget till enskilda skogsskolor höjes med 1,000 kronor till 8,600

kronor och anvisas: * till enskilda skogsund ervisningen»;

samt att anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet upptages till 213,900 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

Bih. till Rilcsd. Prot. 1884. 4 Sand. 1 Afd. 10 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Angående

höjning af

anslaget till

byggnader•

och reparation&r.

[9.]

bestämdt anslag:

för skogsstaten .................................... kronor 404,400: —

» statens skogsskolor........................ » 22,800: —t 427,200: _

reset ~tmtionsanslag:

för inrättande af tlottleder i Norrbottens

län.................................... kronor 23,000: —,

» skogsinstitutet ............................ » 21,300: —,

för enskilda skogsundervisningen ... » 8,600: —,

» kronoskogarnes förvaltning och

främjande af skogsväsendet i

allmänhet...................................... » 213,900: —, 266,800: —,

summa kronor 694,000: —

>

hvarigenom det nu utgående anslaget skulle ökas med 21,597 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 34—38) lemnas utförlig redogörelse såväl

för skälen till de föreslagna ändringarna som för de ändamål, till hvilka de

begärda anslagen äro af sedda. Med hänvisning till berörda utredning, som

icke gifvit Utskottet anledning till anmärkning, hemställer Utskottet,

att Riksdagen med bifall till hvad Kongl. Maj:t under

denna anslagstitel föreslagit och äskat må höja det kontanta

anslaget till skogsväsendet med 21,597 kronor, eller

från 672,403 kronor till 694,000 kronor.

Byggnader och reparationer.

9:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslaget att reservationsanslaget

härtill måtte höjas med 44,520 kronor eller från 155,480 kronor

till 200,000 kronor.

Vid föredragning i statsrådet af denna anslagsfråga erinrade föredragande

departementschefen, bland annat, att ifrågavarande anslag, som vid

1876 års riksdag höjdes med 34,580 kronor, sedan dess utgått till sitt nuvarande

belopp; att Öfverintendentsembetet i memorial den 30 September 1879 och den

28 September 1880 i underdånighet gjort framställning om berörda, otillräckligt

befunna anslags förhöjande; att då den förra af dessa framställningar den 9

Januari 1880 för Kongl. Maj:t anmäldes, Kongl. Maj:t funnit de af embetet

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

43

anförda skäl val vara beaktansvärda, men i anseende till dåvarande tryckta

förhållanden ansett statsutgifterna höra, så vidt möjligt, inskränkas och derför

förklarat, att hemställan icke för det dåvarande borde till någon åtgärd

föranleda; att när den senare framställningen den 30 december 1881 i underdånighet

anmäldes, framhållits att, på grund af de utaf embetet lemnade

uppgifter, det icke syntes oantagligt, att inom en måhända icke aflägsen

framtid en betydligare förhöjning af anslaget kunde finnas erforderlig, samt

att vid sådant förhållande skäl icke vore för handen att, innan närmare utredning

i detta hänseende hlifvit åvägabragt, till Riksdagen göra framställning

om den af embetet då ifrågasatta mindre förhöjningen i anslaget; samt

att hvad sålunda föreslagits af Kongl. Maj:t gillats.

På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 39) meddelas har Öfverintendentsembetet

i memorial den 20 November 1883 ånyo bragt å bane frågan om höjning

af förevarande anslag, hvarvid embetet yttrat hufvudsakligen:

att taxeringsvärdet för byggnader, hvilka borde underhållas af ifrågavarande

anslag, utgjorde, enligt en af embetet den 11 Januari 1881 upprättad

förteckning, 15,357,990 kronor;

att taxeringsvärdet för byggnader, hvilka borde underhållas af anslaget

och tillkommit; sedan detta till sitt nuvarande belopp bestämdes, enligt den

nämnda förteckningen utgjorde 886,000 kronor;

att värdet af påsynade arbeten, hvilka måst i brist af tillgångar uppskjutas,

utgjort vid anslagets fördelning, enligt senare årens generalförslag

öfver reparationer och underhåll af kronans byggnader:

Stockholm:

Landsorterna:

Summa:

år 1880

61,417: 0!),

14,516: si,

75,933: so,

» 1881

74,478: 25,

17,971: 57,

92,449: 82,

» 1882

90,8 7 9 : 25,

17,964: 51,

108,843: 76,

» 1883

77,285: do,

17,265: 97,

94,551: 47;

att anslaget tages i anspråk ej endast för underhållsåtgärder i vanlig

mening, utan äfven för litet emellan förekommande ändringar af embetsverkens

lokaler äfvensom, beträffande egendomarne i landsorten, för anskaffande

och underhåll af möbler jemte omkostnader för lys- och renhållningen ä

gårdar, gator och parker, för vakt- och vårdafgifter, sotning, eldsläckningsanstalter,

vattenledningar, underhåll af minnesvärda byggnader, såsom dem

vid Ornäs, Rankhyttan och Isala, Borgholms slottsruin och vid Qvidinge,

hyror för tillfälligtvis behöfliga lokaler åt länsstyrelserna, o. s. v.; samt

att, då inom städerna och synnerligast inom hufvudstaden byggnadsverksamheten

i senare tider utvecklat sig högst betydligt ej mindre hvad

anginge lägenheters beqvämlighet och prydligare inredning än äfven i fråga

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

om husens yttre utstyrsel, det ej kunde anses staten värdigt, att dess egendomar,

i saknad af medel till dess underhåll, utmärkte sig i jemförelse med

enskilda verks och enskilda personers byggnader genom en i ögonen fallande

torftighet; och har på grund af dessa omständigheter Öfverintendentsembetet

hemstält, att anslaget måtte med 44,520 kronor höjas till 200,000 kronor,

eller icke fullt en och en tredjedels procent af egendomarnes lågt beräknade

taxeringsvärde.

I statsrådsprotokollet (sid. 41) anfördes vidare, bland annat, att den

ifrågasatta förhöjningen af det årliga anslaget vore af behofvet synnerligen

påkallad, derest ej kronan skulle ådraga sig en husröta, hvars afhjelpande

komme att framdeles kräfva vida mera känbara uppoffringar för statsverket;

samt att anslagets förhöjning, som skulle uppbringa detsamma till 1V3 procent

af byggnadernas taxeringsvärde, ingalunda kunde anses vara för högt, då

anslaget vore afsedt icke blott för underhåll af byggnaderna i vanlig mening,

utan äfven, på sätt Öfverintendentsembetet ock erinrat, till anskaffande af

möbler och inventarier, till bestridande af en mängd på fastigheterna hvilande

utgifter för lys- och renhållning m. m.

Det är uppenbart att beloppet af anslaget till byggnader och reparationer

bestämmes af de behof, som yppa sig. I fråga om dessas rätta bedömande

förekommer det tydligtvis, att meningarne kunna vara delade, i det

att a ena sidan kunna ställas väl högt drifna anspråk på förbättring och

försköning — anspråk, hvilka, enligt hvad Utskottet föreställer sig, Riksdagen

ingalunda är sinnad att tillmötesgå — medan å andra sidan det ligger

makt uppå, att ingenting, som tjenade till att vidmakthålla en byggnad och

trygga dess bestånd, blifver försummadt. För Utskottet har det i afseende

å nu förevarande fråga naturligtvis varit förenadt med stora svårigheter att

förvissa sig om de särskilda behofvens beskaffenhet och betydelse. Till ledning

för sakens bedömande tjenar dock anslagets procentförhållande till

byggnadernas värde. Med hänsyn härtill och utan afseende å det utan

tvifvel obetydliga belopp, som kan erfordras för inventarier till embetslokalerna i

landsorten, synes den summa, som af Kongl. Maj:t äskats, icke oskälig. Vidare

framgår af den här ofvan lemnade redogörelsen, att betydliga reparationseller

underhållsarbeten, som af sakkunnig myndighet pröfvats nödvändiga,

måst i brist på medel undanskjutas. Beträffande särskildt de 94,551 kronor

47 öre, hvartill värdet af påsynade arbeten, som af Öfverintendentsembetet

ansetts böra bekostas med 1883 års anslag till reparationer, men hvilka

arbeten mast uppskjutas, har Utskottet förskaffat sig specificerad uppgift å

de arbeten, som varit i fråga, samt funnit att de flesta af dessa arbeten,

särskildt i landsorten, varit att hänföra till underhållet i vanlig mening,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a. 45

och att icke någon kostnad varit afsedcl för anskaffande af möbler eller inventarier.

Vid sådant förhållande och då det icke kan anses vara med god hushållning

öfverensstämmande, att egentliga underhållsarbeten måste på sätt,

som nu måst ske, uraktlåtas eller till en obestämd framtid uppskjutas, har

Utskottet funnit sig böra hemställa,

att Riksdagen må med bifall till Kongl. Maj:ts framställning

höja reservationsanslaget till byggnader och reparationer

med äskade 44,520 kronor eller från 155,480

kronor till 200,000 kronor.

Kontroll å tillverkningsafgifter.

10:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts Angående

här ofvan omförmälda förslag om anslag till en kontroll- och justeringsbyrå3''"^^^

har Kongl. Maj:t föreslagit, att förslagsanslaget till kontroll å tillverknings-* illrerhningsafgifter

måtte nedsättas från 450,000 kronor till 430,000 kronor, eller med «-fgifter.

20,000 kronor i rundt tal; en nedsättning, som motsvarar dels den förhöjning

i anslaget till departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli, som i och

för nämnda byrå ifrågasatts, och dels den förhöjning med 2,800 kronor i

sjunde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg, som, enligt hvad här nedan jemväl

kommer att meddelas, blifvit föreslagen.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:ts framställning

må nedsätta anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter

med 20,000 kronor eller från 450,000 kronor till

430,000 kronor.

Kontrollen öfver enskilda banker och kreditinrättningar.

ll:o. I särskild proposition (N:o 22) har Kongl. Maj:t föreslagit, att _Angående

Riksdagen må medgifva, att det belopp af 6,000 kronor, som af det å före- afPZ\nedei,

varande hufvudtitel uppförda anslag för kontrollen vid enskilda banker och*»™

kreditanstalter hittills utgått till arfvoden å 4,500 kronor för en tillförordnad arfvoden åt

bankinspektör och å 1,500 kronor för en såsom biträde åt honom anstäld en bankamanuens,

måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande att användas till arfvo-^ftaåhåns

biträde

anstäld

amanuens.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a
-

den åt dem, hvilka förordnades att inom Finansdepartementet biträda med

berörda kontroll och med handläggning af ärenden rörande dylika anstalter.

Yid föredragning af detta ärende i statsrådet yttrade departementschefen.

bland annat:

»Sedan Eders Kong], Maj:t den 18 Juni 1868 bifallit, att för den

omedelbara handläggningen af mål, tillhörande den af Finansdepartementet

utöfvade uppsigt och kontroll öfver enskilda banker och andra kreditanstalter,

iinge vid departementets expedition tills vidare på försök anställas ett biträde,

anvisades till en början åt detta biträde, som med tiden erhöll benämningen

bankinspektör, arfvode af sjunde hufvudtitelns anslag till extra utgifter, och

upptogs arfvodet sedermera å staten under departementets expedition. Från

anslaget till denna utgick äfven arfvode till den amanuens, som efter någon

tid befans vara för bankinspektörens biträde erforderlig.

I den till 1878 års Riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverkets

tillstånd och behof upptogs ej vidare under departementets expedition något

anslag till bankinspektionen, hvaremot Eders Kongl. Maj:t föreslog, att anslaget

till arfvoden åt allmänna ombud vid enskilda banker och kreditanstalter,

i riksstaten uppfördt såsom förslagsanslag, högst 10,000 kronor,

måtte under benämning »för kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter»

upptagas såsom förslagsanslag, högst 16,000 kronor. När dåvarande

chefen för Finansdepartementet gjorde framställning härom, framhöll han det

lämpliga deruti, att arfvodena till bankinspektören och hans amanuens öfverfördes

till anslaget för kontrollen öfver de enskilda bankinrättningarne, i

sammanhang hvarmed han äfven föreslog, att arfvodena måtte höjas och

bestämmas till 4,500 kronor för bankinspektören och 1,500 kronor för amanuensen,

hvilken senare hade att under bankinspektörens frånvaro besörja

de till inspektionen hörande löpande göromål samt att biträda vid sammanförandet

af bankernas månadsrapporter äfvensom med korrekturläsning, kollationering

och andra dylika göromål. Arfvodenas belopp föreslogs således till

samma siffra, 6,000 kronor, hvarmed förhöjning äskades å anslaget till kontrollen

öfver de enskilda bankerna och kreditanstalterna.

Efter det denna anslagsforhöjning beviljats af Riksdagen, utan att

emellertid i Riksdagens underdåniga skrifvelse i ämnet lika litet som i sjelfva

den nådiga propositionen intagits någon bestämmelse om nyssnämnda arfvodesbelopp,

förordnade Eders Kongl. Maj:t den 24 Maj 1878, att arfvodena

till bankinspektören och hans amanuens skulle från och med är 1879 tills

vidare årligen af det förhöjda anslaget utgå med 4,500 kronor till den förre

och 1,500 kronor till den senare, hvarvid allt sedan förblifvit.

Enligt de föreskrifter, som af Eders Kongl. Maj:t den 18 Juni 1868

meddelats, åligger det bankinspektören;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

47

att i afseende på de uppgifter och revisionsberättelser, som från ifrågavarande

kreditanstalter enligt gällande föreskrifter skola till departementet

insändas, tillse att desamma behörigen inkomma och äro upprättade i ändamålsenlig

ordning;

att, sedan berörda uppgifter och berättelser inkommit, underkasta dem

en sorgfällig granskning och, om anledning till anmärkning dervid förekommer,

sådant hos departementschefen anmäla;

att upprätta de tabellariska sammanställningar af om förmälda uppgifter,

som dels redan nu äro brukliga och dels i öfrigt kunna finnas lämpliga

för beredande af en fullständig öfversigt öfver bank- och kreditväsendet

i sin helhet;

att till underdånig föredragning bereda och utarbeta inkommande ärenden

angående sökt fastställelse å nya reglementen eller bolagsregler för banker

eller andra hithörande kreditanstalter eller ändringar i förut faststälda dylika

reglementen eller bolagsregler; samt

att, när så af departementschefen förordnas, på ort och ställe förrätta

särskilda undersökningar af enskilda bankers ställning och deröfver till departementschefen

afgifva berättelse.»

Såsom skäl för förevarande framställning har framhållits, att de bankinspektören

tillhörande göromål icke oväsentligt tillvuxit, särskildt beträffande

granskningen af nya bolagsordningar och reglementen eller förslag till

ändringar i förut gällande dylika för de många kreditanstalter, hvilka nu

mera uppkommit och hvartill hänfördes ej blott sedelutgifvande banker och

aktiebanker jemte de så kallade folkbankerna, utan ock landt- och stadshypoteksföreningar,

pantbanker m. fl.; att denna granskning kräfde juridiska

insigter och vanlig tjenstemannaförfarenhet, under det att för den vigtiga

del af bankinspektörens befattning, som afsåge inspektioners verkställande i

bankerna, fordrades praktisk kännedom om bankärendens handläggning och

vana vid räkenskapers bedömande; samt att det icke vore lätt att finna en

person, som kunde tillfredsställande sköta de olika till bankinspektörens tjenst

hörande göromålen, helst förvaltandet af de löpande göromålen kräfde den

derför ansvarige tjenstemannens närvaro inom departementet, under det att

den, som skulle verkställa inspektioner i orterna, borde kunna förfoga öfver

sin tid för längre uppehåll å annat ställe, särdeles om inspektionen skulle

utsträckas till bankernas många afdelningskontor å olika platser.

Hvad sålunda och i öfrigt blifvit till stöd för förevarande framställning

anfört har synts Utskottet ådagalägga, att Kongl. Maj:t bör ega att på

det sätt, som pröfvas lämpligast, använda ifrågavarande medel, och Utskottet

hemställer derför,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

att hvad Kong! Maj:t föreslagit må vinna Riksdagens

bifall.

Ålderstillägg.

Angående 12:o. I anslaget till ålderstillägg har Kong!. Maj:t föreslagit den

aniiTet “In än<lring, att detta anslag måtte höjas från nuvarande 28,000 kronor till

åiderzmZg.30,800 kronor eller med 2,800 kronor; och då denna höjning af anslaget

[ll.] står i samband med inrättandet inom Finansdepartementet af en kontroll- och

justeringsbyrå, hvarom framställning blifvit gjord och härofvan af Utskottet

tillstyrkts, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts framställning om höjning med 2,800

kronor af anslaget till ålderstillägg må af Riksdagen godkännas

och anslaget således med ett från nuvarande 28,000

kronor till 30,800 kronor ökadt belopp upptagas.

Ofri ga ordinarie anslag.

Angående 13:0. Beträffande öfriga ordinarie anslag har af Kongl. Maj:t icke

»fw!fa«S.föreslagits annan'' ändring än Kongl. Maj.t begärt att anslaget till skrif[12.

] materialier och expenser, ved m. m. måtte för afrundande af ordinarie anslagens

slutsumma nedsättas med 448 kronor, eller från 36,818 kronor till

36,370 kronor.

Deremot har i en till Utskottet remitterad af Herr Friherre R. Klinckoivström

i Första Kammaren väckt motion (K:o 1) föreslagits

dels att följande ordinarie anslag under denna hufvudtitel måtte upphöra

att vara reservationsanslag, nemligen för

1: o) Telegrafverket,

2:o) Undersökning af vattendragen i Norrbottens län,

3: o) Skogsinstitutet,

4:o) Enskilda skogsskolor,

5:o) Kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet,

6:o) Byggnader och reparationer,

7:o) Extra utgifter;

dels ock att följande anslag måtte upphöra att vara förslagsanslag,

nemligen till:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

49

l:o) Belöningar för rofdjurs dödande,

2:o) Lyshållning med flera utgifter för kronans publika hus i Stockholm,

3: o) Städers friheter,

4:o) Kontroll vid enskilda banker och kreditanstalter,

5:o) Restitutioner,

6: o) Ålderstillägg,

7:o) Rese- och traktamentspenningar,

8:o) Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser,

9:o) Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Med hänvisande, i fråga om förändringen af dessa anslags natur, till

hvad Utskottet i sina föregående utlåtanden angående andra och sjette

hufvudtitlarne anfört, och jemte det Utskottet erinrar att, så vidt motionärens

förslag rörande anslaget till undersökning af vattendragen i Norrbottens

län afser icke allenast, att anslagets natur måtte förändras, utan äfven att

samma anslag, i strid med hvad Kongl. Maj:t i 8:de punkten i statsverkspropositionen

föreslagit, skall i riksstaten såsom fast anslag, men med oförändradt

belopp bibehållas, Utskottet redan vid besvarande af berörda nådiga

proposition under anslagstiteln »skogsväsendet», gifvit svar äfven å motionärens

så tydda framställning, får Utskottet nu hemställa,

att Riksdagen, med afslag å Herr Friherre Klinckowströms

här ofvan nämnda yrkanden i afseende å förändring af

vissa anslags natur, må bifalla den af Kongl. Maj:t föreslagna

nedsättning i anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. samt, med undantag af anslaget till

Kongl. teatern, nu bestämma alla öfriga under sjunde

hufvudtiteln för närvarande uppförda ordinarie anslag,

som ej blifvit här ofvan särskildt omförmälda till enahanda

belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna;

dock att i nyssnämnda expensmedelsanslag må få vidtagas

den ytterligare jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma kan blifva erforderlig.

För tillfälliga behof, hänförliga under sjunde hufvudtiteln, hafva följande

framställningar blifvit gjorda.

Bih. till Biksd. Prot. 1884. 4 Sami, 1 Afcl. 10 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Genomförandet af Kammarkollegii nya organisation.

14:o. Då de

1884 af 2,400

förhållanden, som föranledt anvisande på extra stat för

kronor till detta ändamål, ännu förefunnes, har samma

för nästkommande år begärdt; och hemställer Utskottet,

Angående

anslog till

genomförande, ,

af Kammar-belopp bllfYlt jemväl

kollega nya

organisation.

r jo i

tion må på extra stat för 1885 anvisas 2,400 kronor

att för genomförande af Kammarkollegii nya organisa
-

Genomförandet af Statskontorets nya organisation.

Angående 15iO. Det

anslag till ändamål anvisadt,

genomförande

''af Statskon- UtSKOttet,

torets nya

organisation.

[14.]

belopp af 9,740 kronor, som för 1884 blifvit till detta

har ansetts behöflig! jemväl för 1885; och hemställer

att Riksdagen må med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning på extra stat för år 1885 anvisa

ett belopp af 9,740 kronor för genomförande af Statskontorets

nya organisation.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

Angående 16:o. Under sjunde hufvudtiteln hafva till ersättning hos innevarande

anslag till års Riksdag anmälts följande af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,

betackande

af åtskilliga HGmllgGIl.

xbottstitei af till reparationer under år 1882 å Tranebergs, Kockeby och Drottningholms

statskontoret broar............................................................................. kronor 36,123: 21,

v\Mopfa » reparationer å dessa broar under år 1883 ............ » 2,601: 70,

[15.] » godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning

af åtskilliga kronans domäner................. » 3,922: 65,

> godtgörande af öfverbyggnad vid indragna bostället

1 mantal Munketorp i Östergötlands län .............. » 563: 15,

» godtgörelse åt boställsliafvare för till statsverket

afträdda åbyggnader å indragna boställen .............. » 6,077: 24,

Transport kronor 49,287: 95,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a. 51

Transport kronor 49,287: 95,

till ersättning åt åtskillige kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad jord ................ » 666: 23,

» transport- och andra kostnader för statsverkets

hergseffekter ................................................................ 5 300: —,

» skatteregleringskomitén................................................. » 36,728: 98,

» godtgörande af skifteskostnad, belöpande å indragna

bostället Utnäs jST:o 1 i Jemtlands län.................... » 4,116: 73,

» godtgörande af odlingsersättning, åliggande f. d.

sergeantsbostället Persåsen X:o 4 i Jemtlands län » 66: 73,

» godtgörande af den å åtskilliga kronans hemman

inom Olands härad och Upsala län belöpande andel

i kostnaden för torrläggning af den s. k. Rund
myran.

.......................................................................... » 1,215: 99,

» gäldande af den återstående kostnad för tryckning

af en utaf Professoren J. Lang afgifven berättelse

om ölbeskattning i främmande länder........................ »_463: 30,

eller tillsammans kronor 92,845: 91.

Af dessa poster hafva endast de två första, som afse utgifter för

reparationer å Tranebergs, Xockeby och Drottningholms broar, synts Utskottet

kräfva närmare upplysning; i hvilket afseende Utskottet tår meddela,

att ombyggnad och reparationer å dessa broar jemväl tillförene blifvit af

staten bekostade.

Vid sådant förhållande och då de i öfrig! gjorda i denna punkt omförmälda

framställningarna icke föranledt någon erinran, får Utskottet

hemställa,

att Riksdagen till ersättande af ofvan uppräknade, af

Statskontoret gjorda förskott må på extra stat för år 1885

anvisa ett belopp i jemnadt tal af 92,846 kronor.

Genomförande af Öfvermteiidentsembetets nya organisation.

17:o. På grund af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning hem
ställer

Utskottet, genomförande

af OJverin
att

Riksdagen må på extra stat för år 1885_anvisa ett tendentsbelopp

af 1,000 kronor för genomförande af Öfverinten- organisation.

dentsembetets nya organisation. [ie.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 13 a.

Uppförande af en ny länsresidensbyggnad i Jönköping.

Angående 18:o. Likaledes och i enlighet med derom af Kongl. Maj:t gjord fram
ansiag

tui ställning samt på de i statsrådsprotokollet anförda skäl hemställer Utskottet,

uppförande w ;

i Jönköping

af ny iåns- att Biksdagen må:

residens* ^

byggnad. a) till uppförande af ny länsresidensbyggnad i Jönköping

[17.] anvisa för år 1885 på extra stat af det för ändamålet re
dan

beviljade anslag å 160,000 kronor återstående 75,000

kronor; och

h) i sammanhang dermed

dels medgifva, att den nuvarande residensbyggnaden i

Jönköping med tillhörande tomt, den till residenset anslagna

s. k. bymarksjorden dock undantagen, må försäljas

ä offentlig auktion till den högstbjudande, med rätt för

Kongl. Maj:t att närmare bestämma vilkoren för försäljningen

och tiden för köpeskillingens erläggande äfvensom

att pröfva gjordt anbuds antaglighet,

dels ock förklara köpeskillingen böra bland statsverkets

inkomster under titel extra uppbörd redovisas.

Iståndsättalulet af taket å Kalmar slott.

Angående 19:o. För iståndsättande af taket ä Kalmar slott och verkställande

verkställande^ sammailhang dermed af vissa förändringar i afseende å slottstornen har

af repar åt io- Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag af 120,000 kronor, att utgå under

''fnarsum ^em oc^ hvaraf ett belopp af 24,000 kronor borde för år 1885 anvisas.

Hänvisande till statsrådsprotokollet (sid. 48, 49 och 50), får Utskottet

J derur här endast meddela det kostnadsförslag öfver arbetet, som blifvit upp
-

gjordt och enligt hvilket skulle erfordras:

till utförande enligt särskildt kostnadsförslag af åtskilliga

arbeten, såsom påmurning å tornen, koppartäckning

å torntaken etc.............................................. kronor 95,000: —,

för täckande med skiffer af byggnadens takfall åt gården » 7,000: —,

för ledning af restaureringsarbetet jemte detalj- och

arbetsritningar................................................................ » 2,500: —,

samt för oförutsedda utgifter............................................ » 15,500: —,

eller tillsammans kronor 120,000:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

53

Ofvannämnda kostnad å 95,000 kronor skulle, enligt hvad i statsrådsprotokollet

meddelas, komma att ökas med 32,400 kronor, om de mot yttre

borggården vettande takytorna täcktes med koppar i stället för med skiffer,

hvaremot kostnaden skulle komma att minskas med 40,900 kronor, derest i

stället för koppar användes galvaniserad jernplåt till tornlmfvarnes täckande.

Då af den i ämnet lemnade utredning framgår, att, sedan vid 1856—

1858 årens riksdag Rikets Ständer anvisat medel för åtskilliga arbeten för

slottets restaurering, nya bristfälligheter uppkommit, som icke utan statens

mellankomst kunna afhjelpas, samt det ingalunda kan anses vara af ringa

intresse, att en så storartad och i sitt slag egendomlig byggnad som Kalmar

slott, vid hvilket dessutom många och dyrbara historiska minnen äro fästa,

hindras från att förfalla så, som nu synes vara att befara, kan Utskottet

icke underlåta att förorda det nu föreliggande förslaget; dock att, enär det

visat sig, att kostnaden skulle kunna minskas med mer än 40,000 kronor,

derest tornhufvarne täcktes med galvaniserad jernplåt i stället för med koppar,

utan att genom användande af det billigare materialet någon afsevärd olälägenhet

skulle komma att uppstå, Utskottet anser den nedsättning i kostnadsförslag,

som sålunda möjliggöres, böra vidtagas.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande framställning

på det sätt bifalla, att Riksdagen för istån dsättande

af taket å Kalmar slott och verkställande i sammanhang

dermed af vissa förändringar å tornen beviljar ett extra

anslag af 80,000 kronor samt deraf på extra stat för år

1885 anvisar en femtedel eller 16,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordlmiksdoiiiäner,

20:o. Kongl. Maj: t har föreslagit Riksdagen att bevilja: Angående

till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domäng öromålen

hos länsstyrelserna 45,000 kronor, förvaltningen

och till resekostnader vid Domänförvaltningen, såsom förslagsanslag, 20,544

kronor, innefattande en förhöjning i det för innevarande år beviljade anslå- domäner.

get af 462 kronor. I19 °* 3°0

I väckt motion (N:o 15) har i Andra Kammaren deremot Herr G.

Carlson i Fridhem på anförda skäl föreslagit:

att lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner och fisken öfverlemnas

åt länsstyrelserna med biträde af underlydande kronobetjening; och

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 13 a.

Angående

anslag till

de Kongl.

teatrarne.

[21 o. 22.]

att ett extra ordinarie anslag af 10,000 kronor beviljas till fördelning

emellan länsstyrelserna i mån af landskontorens ökade arbeten för domänernas

förvaltning.

Då motionären icke synes hafva anfört fallgiltiga skäl för de af honom

framstälda förslag, samt i allt fall i statsrådsprotokollet (sid. 51) antydes,

att frågan om ett tillfredsställande ordnande af den lokala domänförvaltningen

ännu hvilar för vinnande af erfarenhet, huruvida derför nu anslagna

medel äro för ändamålet tillräckliga, har Utskottet funnit sig sakna anledning

att föreslå någon afvikelse från Kongl. Maj:ts förslag, och Utskottet

hemställer derför,

att Riksdagen utan afseende å ofvanberörda motion må

i enlighet med hvad Kongl. Maj:t begärt på extra stat

för år 1885 anvisa dels till aflöning åt domänintendenter

och uppehållande af domäng öromålen hos länsstyrelserna

45,000 kronor och dels till resekostnader vid domänförvaltningen,

förslagsvis, 20,544 kronor.

Kongl. teatrarne.

21:o. Beträffande de under denna anslagstitel väckta förslag kommer

Utskottet att framdeles meddela utlåtande, hvilket Utskottet här skolat

anmäla.

Stockholm den 18 Mars 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

55

Reservationer:

vid punkten 4:o (ang. postverket):

af Herr Friherre B. von Krcemer, mot viss del af motiveringen;

vid punkten 6:0 (ang. tullverket):

af Herrar N. Petersson, Ola Andersson och Sven Nilsson, hvilka

yrkat afslag å Kong! Maj:ts förslag i hvad det afser löneförhöjning dels

till tullförvaltaren och kontrollören i Landskrona med 2,000 kronor och dels

till tullförvaltaren och kontrollören i Ystad med 1,500 kronor och således

hemstält om anslagets nedsättning med tillhopa 3,500 kronor;

af Herrar Piss Olof Larsson, Sven Andreasson och O. B. Olsson,

hvilka yrkat afslag å alla under denna punkt föreslagna löneförhöjningar.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil. Litt. A.

Förslag till stat för Kontroll- och Justeringsbyrån. * 1

Lön.

Kronor.

Tjenst
görings
penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1 byråchef .................................

4,400

—

2,000

_

6,400

1 byråingeniör........................

2,500

—

1,500

4,000

1 kanslisekreterare ..................

2,500

—

1,500

—

4,000

1 vaktmästare *).......................

500

300

—

800

Till amanuenser, vikariatser-

sättningar, renskrifning m. m.

2,000

I Efter 5 år kan lönen

l höj as med 600 kronor.

(Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

600 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen

\höjas med 100 kronor.

*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna

förmån qvarstår, den kontanta lönen minskas med 150 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. B.

Bih. till Ftiksä. Brot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1884 års riksstat anslår:

Anvisning i

Indelning ock dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

17.000

45,200

122,100|

93,800

174,000

75.000

20,300,—

5,400 —

169,600—

35,500;—

5,300,000)-

1,830,000;—1

2,476,000;—,

9,863,900—!

Kronor, i ö. i Kronor. : ö.

Kronor.

17,000

45,200

122,100

93,800

174,000

75,000-

20,300-

5,400-

169,600)-

85,500:-

5,300,000:-

l,33O,000!-

2,476,000)-

!—i 9,803,900)-

Finans

Departementschefen.....................................................

Departementets afdelning af Kong]. Maj:ts kansli.

Tillkommer: för kontroll- och justeringsbyrån......

Kammarkollegium.........................................................

Statskontoret................................................................

Stämpelpappersomkostnader, förslagsanslag. Upp
Stämpelomkostnader,

förslagsanslag ........................

Kostnader för kortstämpling och allmänna bevillförändrad

rubrik:

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, för
Mynt-

och kontrollverken............................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag........

Kammarrätten...............................................................

Öfverintendentsembetet ...............................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att af postmedlen

Tillkommer: förhöjning...........................................

Telegrafverket, reservationsanslag att af telegrafTullverket,

förslagsanslag att af tullmedlen direkte

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a

59

Litt. B.

riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

departementet.

Nuvarande anslag

45,200:

17,200:

tages under förändrad rubrik:

ningens uttaxering, förslagsanslag. Upptages under

slagsanslag ....................................................................

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

17,000—j

62,400—j

122,100;—!

9B,800]—

174,000,-

direkte utgå. Nuvarande belopp

medlen direkte utgå ...................

utgå ..............................................

5,300,000:

213,000:

Kronor.

75,000—|

20,300—!

5,400''—i

169,600—:

35,500!—;

5,513,000:—!

.....; 1,330,000

..................j 2,476,000

Transport | 10,094,lOOj—|

ö. | Kronor.

17,000

62,400

122,100

93,800!

174,000

75,000

20,300

5,400!—

169,600 —

35,500 —

5,513,000''!—,

1.330,000

2,476,000!

—| 10,094,100:-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

1884 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Summa

Kronor.

Kronor, ö. Kronor, ö.

Kronor,

t

pt

9,863,900

1,640,000

88,300

672,403

155,480

i

21,550-

15,000

450,000-

12,000

18,000!—!

8,460

2,720-

9,863,900

1,640,000

88,300

672,403

12,000-

18,000''-

155,480-

32,730;-

15,000-

450,000-

12,936,633|-

8,4601—1 2,720—j 12,947,813|-

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags
Domänstyrelsen.

Nuvarande anslag..........................

Tillkommer: förhöjning från tre andra gradens

gradens tjenst er, 19,200 kronor.........................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten. Nuvarande anslag..................

Tillkommer: förhöjning .........

För statens skogsskolor ......................................

lieservationsanslag:

Till inrättande af flottleder i Norrbottens län (ny

Tillkommer: gamla anslaget till undersökningdragen

i Norrbottens län.............................

För skogsinstitutet................................................

För enskilda skogsundervisningen. Nuvarande

Tillkommer: förhöjning ...................................

Kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

det i allmänhet ...............................................

Af går: minskning...........................................

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus

Byggnader och reparationer, reservationsanslag. Nu
Tillkommer:

förhöjning..........................................

Städers friheter, förslagsanslag ................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsKontroll

å tillverkningsafgifter, förslagsanslag. NuAfgår:

nedsättning för kontroll- och justerings
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

61

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

anslag....................................................

tjenster, 13,500 kronor, till tre tredje

Transport 10,094,100

88,300: —

5,700: —

ö. S Kronor.

anvisning)

af vatten
-

anslag ......

skogsväsen
-

403,413: - 987: —

20,000: —

3,000: —

"7,600: —

1,000: —

214,290:

390:

404,400:

22,800:

23,000:

21,300:

8,600:

213,900:

427,200:

i Stockholm, förslagsanslag

varande anslag ....................

266,800:

anslag............

varande anslag

byrån . ...........

155,480: —

44,520: —

450,000:

20,000:

1,640,0001

94,000

694.000

12,000

18,000

200.000

21,550

15,000

430,000

ö. j Kronor, ö.

8,460 —

Kronor.

10,094,100

1,640,000 —

94,000

2,720

694,000

12,000

18,000

200,000

32,730

15,000

Transport 13,218,650)-

8,460)-

430,000

2,720)-—j 13,229,830

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Stats Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

1884 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Summa.

i

Kronor.

12,936,633 —

16,000!—

25.000 —

28.000 —

20,000, —

260,000—j

36,818!—|

i l

35,000—1

60,000 —

Kronor, o,

8,460

Kronor,

— 2,720''-

Kronor.

12,947,813 - 16,000;

25,0001- 28,000!-

20,000!—i

250,000—1

36,818 —

35,000- 60,000| -

13,407,451

8,460]-

2,720!

13,418,631]-

För kontrollen vid enskilda banker och kredi

Institutioner, förslagsanslag ....................................

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande anslag ..

Tillkommer: förhöjning..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelse

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslag

Af går: för jemnande af hufvudtitelns slutsumm

Extra utgifter, reservationsanslag ............................

Kong!, teatern ...........................................................

*) Härom kommer Utskottet framdeles att afgifva särskil

s. 63 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

63

nstalter, förslagsanslag, högst

örslagsanslag.........................

nslag. Nuvarande anslag.....

28,000: —

2,800: —

36,818: —

448: —

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Kronor.

13,218,650

16,000

25.000

30,800

20.000

250,000

36,370 —

35,000

j *) 60,000

Friheter.

Ersättningar,

I

Summa.

Kronor.

8,460

Kronor.

2,720

Kronor.

13,229,830

16,000

25.000

30,800

20.000

250,000

36,370

35.000

60.000

Summa | 13,691,820

8,460]—! 2,720]-

13,703,000 —

flätande

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil. Litt. C.

Tabell öfyer extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjunde hufvndtitel.

Finansdepartementet.

Kammarkollegium:

För genomförande af dess nya organisation..................................

Statskontoret:

För genomförande af dess nya organisation ........................ 9,740:

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande

denna hufvudtitel............................................................... 92,846:

Kronor.

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation ........................ 1,000

» uppförande af ny länsresidensbyggnad i Jönköping..... 75,000

» iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m.............. 16,000

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af do
mängöromålen

hos länsstyrelserna ................................ 45,000: -

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 20,544: —■

De Kongl. teatrarne:

Ersättning till Statskontoret för redan utbetalda förskott för

spelåren den 1 Juli 1881—30 Juni 1883 ........................ 87,470:

Till de Kongl. teatrarne för spelåret 1884—1885 utöfver det

å ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor ______ 40,000:

2,400

102,586

92,000

65,544

; *)127,470

Summa

390,000

*) Härom kommer Utskottet framdeles att afgifva särskild?, utlåtande.

Stockholm, Associations-Boktryekeriet, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.