Utlåtande, angående åtskilliga rörande de Kongl. teatrarne frcmstälda förslag.
1884-03-24 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1884:13b, Utlåtande, angående åtskilliga rörande de Kongl. teatrarne frcmstälda förslag.
Dokumentets text
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 13 b.
I
O
N:o 13 b.
Ank. till liiksd. Kansli den 24 Mars 1864, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående åtskilliga rörande de Kongl. teatrarne frcmstälda
förslag.
(2: a U. A.)
I den till innevarande Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof liar Kongl. Maj:t under sjunde liufvudtiteln
i 21:sta och 22:dra punkterna föreslagit:
att Riksdagen måtte anvisa på extra stat för år 1885 ett belopp af
87,470 kronor till ersättning åt Statskontoret för redan utbetalda förskott
för de Kongl. teatrarne till betäckande af brist för spelåren den 1 Juli
1881—30 Juni 1883; äfvensom
att Riksdagen måtte dels medgifva, att de Kongl. teatrarnes verksamhet
får fortgå å så väl den stora som den dramatiska teatern under tre
spelår, räknadt från den 1 nästkommande Juli, dels ock för de Kongl. teatrarne
för spelåret 1884—1885, utöfver det å ordinarie stat uppförda anslag
af 60,000 kronor, anvisa å extra stat ett anslag af 40,000 kronor.
I en inom Andra Kammaren af Herr Jolum Anderson i Tenhult väckt
motion (N:o 117) har vidare på anförda skäl föreslagits, att Riksdagen ville
besluta, att efter innevarande spelårs slut inga statens medel Ange användas
till några teatrar, och att den dramatiska teatern, på sätt Riksdagen förra
året beslutat, skall försäljas, och den stora teaterns hus för statens andra
ändamål användas.
Slutligen har Herr Friherre B. Klinckowström i en inom Första Kammaren
väckt motion (N:o 3) utan bestämdt yrkande uttalat den förhoppning, att
Kongl. Maj:ts förslag måtte af Riksdagen bifallas.
Bih. till Riksd. Brot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft.
1
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
Till den utförliga motivering för Kong! Maj:ts ofvanberörda framställningar,
som i statsrådsprotokollet sid. 51—57 lemnas, får Utskottet
hänvisa.
Med anledning af den i nämnda protokoll uttalade förmodan, att teatrarnes
inkomster möjligen skulle för nuvarande spelår kunna befinnas åtminstone
i det närmaste förslå till bestridande af utgifterna, har Utskottet sökt
inhemta »upplysning, huruvida den närvarande ställningen gåfve anledning
att hysa några mera bestämda förhoppningar i berörda afseende och af de
härutinnan erhållna uppgifter framgår, att — sedan Kong! Maj:t genom
nådigt bref den 29 Juni 1883 förklarat, att det för spelåret 1883 -1884
beviljade extra anslaget för år 1884 å 40,000 kronor skulle ställas till teaterdirektionens
disposition för att i mån af behof för det afsedda ändamålet
användas med rätt för direktionen att, om sådant skulle visa sig erforderligt,
under år 1883 hos Statskontoret i förskott lyfta medel inom anslagets belopp,
att under år 1884 af anslaget godtgöras — följande belopp blifvit lyftade:
i Juli månad 1883 af ordinarie anslaget för
samma år .................................................................................. kronor 30,000: —
i Augusti månad 1883 af extra anslaget för spelåret
1883—1884 till bestridande af aflöningen för denna
månad, hvartill före representationernas början saknades
tillgång ....................................................................................... » 25,000: —
att teatrarnes inkomster, förutom här ofvan uppgifna
belopp utgjort under Juli 1883—Februari 1884:
af Hans Maj:t Konungens anslag för nämnda tid » 44,431: —,
hvaraf 40,000 kronor för stora teatern och 4,431 kronor
för dramatiska teatern ;
hyresmedel .................................................................... >- 33,375: —
recettinkomster ............................................................. » 320,101: 05,
hvaraf 204,098 kronor 55 öre för den stora teatern och
116,002 kronor 50 öre för dramatiska teatern,
extra inkomster ......................................................... » 2,542: 50
å ordinarie anslaget för år 1884 lyftade .............. » 30,000: —
tillsammans inkomster således kronor 485,449: 55;
att utgifterna, hvilka dock för Februari månad innevarande år kunnat
endast approximativt beräknas, under tiden Juli 1883—Februari 1884
utgjort....................................................................................... kronor 469,681: 75,
hvadan således vid sistlidne Februari månads utgång skulle förefinnas en
kontant behållning af 15,767 kronor 80 öre;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
3
att en beräkning af teaterns inkomster för återstoden af spelåret visar
följande resultat:
förenämnda behållning .......................................................... kronor 15,767: 80
återstoden af Hans Maj:t Konungens anslag.................... » 22,954: —
recettniedel enligt staten för Mars—Maj beräknade:
för stora teatern till .........................
i, dramatiska d:o till ...................
återstoden af det extra anslaget för 1884
hyror ................................................................
extra inkomster .............................................
...................... >'' 106,903: 65
..................... » 48,997: 50
...................... » 15,000: —
...................... > 1,475: —
...................... »_ 3,200: —
tillsammans kronor 214,297: 95;
att vid sistlidne Januari månads slut summan af hvad då återstod att
utgifva å alla de i staten upptagna särskilda conti, i hvilka teatrarnes utgifter
redoyisas, uppgått till .............................................. kronor 265,953: 25;
att om derifrån afräknas hvad under Februari
månad utgifvits .................................................................... 8 66,000: —,
skulle återstå ........................................................................... kronor 199,953: 25;
men att till denna summa borde läggas de belopp, hvarmed
det ansetts sannolikt, att slutsumman å några af
de särskilda conti kommer att öfverstiga den i staten
faststälda slutsumma, hvilket belopp, sedan derifrån dragits
å andra conti beräknade besparingar, beräknats
till ........................................................... » 30,000: -
tillsammans kronor 229,953: 25;
att den brist af omkring 15,000 kronor, som sålunda skulle uppkomma,
berodde derpå att åtskilliga anordningar måst med en kostnad, som öfverstigit
detta belopp, vidtagas till beredande af allmänhetens och teaterpersonalens
skyddande mot eldfara; samt att, oaktadt det naturligtvis icke låtit
sig göra att med visshet beräkna i hvad mån beräknade recettinkomster
komma att inflyta, det likväl ansetts kunna antagas, att den dramatiska
teaterns recettinkomster skola komma att utvisa ett icke ringa öfverskott,
hvilket alltså skulle i sin mån fylla den brist, som möjligen kunde uppkomma
de för den stora teatern beräknade recettinkomsterna,
I förestående beräkningar har uteslutits det belopp af 30,000 kronor,
som återstår af ordinarie anslaget för innevarande år; och har härom blifvit
upplyst, att teaterdirektionen icke ansett sig kunna för nu löpande spelår
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
disponera samma återstod, utan afsett den samma för betäckande af utgifter
till löner under den del af nästa spelår, hvarunder representationer icke
ega rum, nemligen sommarmånaderna.
Vidkommande beloppet af de till teaterpersonalen utgående afiöningar
har, rörande förhållandena under detta spelår, blifvit upplyst, att enligt nu
gällande stat skall i aflöning till den fast anstälda personalen utbetalas:
vid Stora teatern ...................................................... kronor 123,013: 67
och Dramatiska d:o ....................................................... » 114,698: —
tillsammans kronor 237,711: 67,
i hvilken summa icke inberäknats utgifterna för orkester, kör och balett
m. m. — Ofvannämnda aflöningssumma utvisar emellertid icke fullständigt hela
beloppet af kostnaderna för aflöningen, enär i arfvoden jemväl utbetalas till
uppträdande aktör eller aktris vissa faststälda belopp antingen för hvarje
akt eller representation. Då dessa arfvoden beräknas till olika belopp för
olika personer och vexla från 2 kronor för akt och 6 kronor för representation
till högre belopp, intill 50 kronor för representation, är det klart, att
svårighet möter för bestämmande på förhand af sammanlagda beloppet för
hvarje spelår af dylika arfvoden.
Den af sistlidet års Riksdag uttalade önskan, att förslag måtte till
innevarande års Riksdag afgifvas om ordnande af den Kongl. teaterns ställning,
har icke blifvit uppfyld, och i statsrådsprotokollet anföres att en af
anledningarna dertill, att förslag till definitiv lösning af teaterfrågan icke
nu kunnat framställas, varit den omständighet, att från Riksdagens sida icke
erhållits något bestämdt uttalande, i hvilken rigtning en dylik lösning borde
sökas. Med anledning häraf får Utskottet erinra, att Riksdagens tvekan
att härutinnan bestämdt uttala sig till någon del torde vara att finna deri,
att de förslag om ordnande af teaterförhållandena, som vid föregående riksdagar
af Kongl. Maj:t framlagts, synts utvisa, att jemväl regeringen tvekat
om sättet för den invecklade frågans rätta lösning, och Utskottet har icke
anledning förneka, att en dylik tvekan varit ganska naturlig. Dock har
det synts Utskottet, att de uttalanden i teaterfrågan, som af Riksdagen blifvit
gjorda, bort föranleda den uppfattning, att Riksdagen ansett det vara af
största vigt, att statsverket, utöfver bestämda anslag för teatrarne, icke vidare
betungades för betäckande af större eller mindre uppkomna brister.
Detta mål kan, då Riksdagen icke lärer vara villig att öka anslagen till
teatrarne, naturligtvis icke vinnas på annat sätt, än att antingen fullt tillräckliga
medel lemnas åt teatrarne från annat håll, eller att teatrarnes utgifter
inskränkas sa, att de under alla förhållanden kunna bestridas med
säkert påräkneliga inkomster, äfven om derigenom fordringarna på utstyrsel,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
5
uppsättning af nya stycken m. in. måste i någon mån nedsättas, eller ock slutligen
på det sätt, att teatrarne på vissa betryggande vilkor öfverlåtas åt
något konsortium af enskilde personer, sä att statens omedelbara befattning
med dem kan upphöra.
Beträffande den sistnämnda af dessa utvägar, så hafva förslag till
teaterfrågans lösning i en dylik rigtning varit framlagda vid 1881 och 1883
årens riksdagar. Om dessa förslag också icke Mit vit af Riksdagen godkända,
så saknas dock ingalunda anledning till den förmodan, att saken skulle framdeles
kunna ordnas på ett sådant sätt, att härigenom teaterfrågan vunne en
någorlunda tillfredsställande lösning. Men för närvarande, och intill dess
fullständig utredning härutinnan erhållits, synes denna utväg icke stå till
buds, så mycket mindre som äfven angående de nuvarande lokalernas framtida
disposition för teaterns ändamål tvifvel 3rppats, hvilka svårligen kunna
lösas, förr än frågan om åtskilliga nybyggnader för statens räkning blifvit
pröfvad och afgjord.
Hvad angår möjligheten att på sätt nyss antydts inskränka utgifterna,
så torde det böra uppmärksammas, att, om dessa inskränkningar clrifvas för
långt, stora olägenheter äro att förvänta, hvilka under nuvarande förhållanden,
då lokalernas beskaffenhet synes lägga hinder i vägen både för beredande
af tillräckliga recettinkomster och för utgifternas minskande genom
lämpliga anordningar, icke kunna förekommas med mindre än att bidrag till
teatrarne erhålles från den kommun, som synes hafva särskildt intresse af
teatrarnes bestånd, eller Stockholms stad.
Väl hafva stadsfullmäktige i Stockholm på beredningsutskottets hemställan
förklarat sig icke vara villige att ikläda sig något ansvar för hvad
som kunde fordras för upprätthållande af den sceniska verksamheten i de
Kongl. teatrarne under nu löpande spelår, men Utskottet föreställer sig, att
stadsfullmäktiges berörda beslut, som endast afsåg nämnda spelår, mindre
härledt sig af motvilja för sjelfva saken än af förhållandena vid den tid, då
frågan bragtes till stadsfullmäktiges pröfning. Stadsfullmäktiges beredningsutskotts
utlåtande (N:o 117 för 1883) med anledning af framställningar
om bidrag från kommunen till upprätthållande af de Kong!, teatrarne gifver
nemligen vid handen, att skälen för beredningsutskottets af stadsfullmäktige
sedermera bifallna hemställan, att staden skulle förklara sig icke vara villig
att för innevarande spelår ikläda sig något ansvar för hvad som kunde
fordras för upprätthållande af den sceniska verksamheten å de Kongl. teatrarne,
hufvudsakligen varit att söka i den äsigten, att det icke vore lämpligt
att lemna något anslag ur stadskassan, så länge någon bestämd och för
de Kongl. teatrarnas framtid betryggande plan icke förelåge för teaterverksamhetens
ordnande. En dylik plan tiilkomme det staten att uppgöra och
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
först sedan detta skett på sådant sätt, att teatrarnes ställning blefve för
någon längre tid bestämd, och utsigt således vunnes för att syftet med stadens
mellankomst kunde ernås, vore tiden inne att öfverväga, om och huru
staden kunde eller borde understödja de Kongl. teatrarne.
Utgående från antagandet, att staden kominer att till de Kongl. teatrarne
bidraga — ett. antagande, som Utskottet anser vara så mycket mer
berättiga dt, som kändt är, att i flera kulturländer municipaliteten gifva betydliga
anslag till teatrars upprätthållande, t. ex. i fråga om Pergola-teatern
i Florens, der staden bekostar orkestern samt gifver ett visst årligt anslag,
Kongl. teatern i Wiesbaden, som äfven ur stadskassan åtnjuter ett bestämdt
anslag, flera af de franska teatrarne, hvilka i allmänhet synas erhålla understöd
af vederbörande municipalitet, teatern Carlo Fenice i Genua och la
Fenice i Venedig, hvilka åtnjuta stadsund erstöd i form af bestämda anslag
äfvensom på annat sätt — liar Utskottet att tillse, hvilka medel som kunna
erbjuda sig för att utan allt för stora vanskligheter kunna påräkna, att
Stockholms stad vid ny framställning om anslag till teatrarne skall befinnas
villig att med staten deltaga i kostnaderna för teaterverksamhetens upprätthållande.
I sådant afseende torde till en början få antagas, att om, såsom Kongl.
Maj:t föreslagit, teatrarnes ställning tryggades så till vida, att säkerhet
lemnades, för att de för dem afsedda stats- och öfriga anslag skulle kunna
påräknas under en viss tid — t. ex. tre år — under hvilken den för teatrarnes
framtid betydelsefulla frågan om möjligen blifvande användning
på annat sätt af stora teaterns nuvarande lokaler kunde hinna pröfvas och
slutligt afgöras, så skulle deraf ock blifva en följd, att bidrag från staden
till teatrarne lättare stode att vinna; och Utskottet har så mycket större
skäl att föreslå Riksdagen att lemna ett medgifvande i antydd rigtning, som
vigtiga skäl derjemte synas vara anförda till stöd för det antagande, att ett
sådant medgifvande skulle i sin man bidraga att underlätta och möjliggöra
verksamma sträfvanden att åvägabringa jemvigt mellan teatrarnes inkomster
och utgifter. Förhoppningar derutinnan synas, åtminstone för närvarande,
så mycket mera kunna hysas, som af de upplysningar angående teatrarnes
nuvarande ekonomiska ställning, hvilka här ofvan meddelats, framgår, att
den till innevarande spelårs slut möjligen uppstående bristen beräknats till
ett belopp, som sa väsentligt understiger den kostnadssumma, hvilken under
föregående spelår ej kunnat betäckas med inkomsterna, att den icke kan betraktas
såsom afsevärd.
Vidare torde flet få anses vara ett oeftergiflig! vilkor för att kunna
påräkna understöd af Stockholms stad för teaterverksamhetens upprätthållande,
att all tanke afvisas sä väl på inställande af dramatiska representationer
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
7
öfver hufvud som ock särskildt på försäljning redan nu af den dramatiska
teatern. Väl skulle det med stöd af den af 1880 års teaterkomité uttalade
åsigt kunna anföras, att dramatiska föreställningar lämpligen skulle kunna
gifvas endast å den stora teatern, men vigtiga skäl kunna ock åberopas mot
en sådan anordning. Derest sådana dramatiska representationer, som nu
pläga gifvas ä den dramatiska teatern, komme att uppföras å stora teatern,
måste nemligen hela eller åtminstone större delen af den personal, som nu
användes vid den förra, bibehållas, och således kostnaden för densamma förblifva
i det närmaste oförändrad. Till ledning för omdömet, huruvida den
dramatiska teatern, såsom affär betraktad, bör anses vara så underhaltig, som
på vissa håll ansetts vara fallet, får Utskottet hänvisa till bilagda tabell (Bil.
Ditt. A) Härtill kommer, att enligt vunnen upplysning dramatiska teaterns försäljning
och scenernas sammanslagning skulle medföra tvånget att väsentligt
inskränka verksamheten, nemligen till omkring hälften af hvad den nu är.
I stället för 420 till 440 representationer för spelår skulle ej mer än 240
till 250 kunna gifvas, och hvilken verkan detta skulle utöfva på teaterns
vigtigaste inkomstkälla, nemligen recetterna, torde utan svårighet inses.
Af nämnda skäl, och då fråga icke nu föreligger att definitivt
ordna den Kongl. teaterns ställning, samt af sådan anledning ett beslut om
den dramatiska teaterns försäljning redan nu, innan bestämd plan för frågans
slutliga lösning blifvit uppgjord, skulle kunna väsentligen försvåra genomförandet
af en sådan plan — så mycket hellre som ett blifvande konsortium kan finna
med sin fördel förenligt att för egen räkning förvärfva den dramatiska
teatern och derigenom för sig underlätta möjligheten att af staten öfvertaga
den stora teatern — har Utskottet funnit sig icke böra i vidsträcktare mån
biträda det af Herr Johan Anderson i Tenhult väckta förslaget om dramatiska
teaterns försäljning, än att sådan försäljning företages före eller vid
utgången af de tre spelår, hvarunder, enligt hvad Kongl. Maj:t begärt,
teaterverksamheten skulle få fortgå å häda teatrarne. Bemälde motionär halla
gt vigt derpå, att redan sistlidet års Riksdag på Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning medgifvit försäljning af den dramatiska teatern, men
Utskottet får härvid erinra, att med Kongl. Maj:ts berörda framställning
sammanhängde ett annat af Riksdagen icke godkändt förslag, nemligen att
under innevarande spelår teaterverksamheten skulle inskränkas till endast
lyriska föreställningar å stora teatern. Hade denna framställning vunnit
Riksdagens bifall, skulle den dramatiska teatern icke hafva blifvit under
spelåret behöflig och derför möjligen kunnat, på sätt medgifvet blifvit, försäljas,
hvaremot under nuvarande förhållanden utförandet af denna försäljningsannolikt
skulle medföra svåra olägenheter. För staten torde det ock ligga
föga makt uppå, att försäljningen kommer att ett eller annat är uppskjutas,
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
helst ett dylikt uppskof kan vara nödigt, om det bidrag från Stockholms
stad, som Utskottet ifrågasatt, skall med någorlunda visshet kunna
påräknas.
Beträffande beloppet af detta bidrag och sättet för dess utgående, så
torde en summa af 50,000 kronor för hvarje af de tre spelår, under hvilka
teaterverksamheten ansetts böra få fortgå, icke kunna betraktas såsom för
hög, under förutsättning nemligen, att staten för samma tid tillskjuter det
belopp af 60,000 kronor om året, hvartill ordinarie anslaget uppgår, samt
att Hans Maj:t Konungen fortfarande understöder teatrarne med samma
belopp som hittills. Statens och stadens bidrag skulle således komma att
tillsammans utgöra 110,000 kronor eller 10,000 kronor mer än det belopp,
som Kong!. Maj:t föreslagit böra af staten ensam tillskjutas. Vid sådant
förhållande, och under förutsättning att nämnda summa kommer att tillflyta
teatrarne, skulle det kunna anses skäligt, att statens bidrag inskränkes till
berörda 60,000 kronor. Utskottet har dock ansett försigtighet och omtanke
bjuda, att, för den händelse ogynsamma förhållanden skulle inträda och behof
af ytterligare bidrag uppstå, medel icke alldeles må saknas till nödiga utgifter,
och af denna anledning anser Utskottet sig böra på det sätt tillstyrka
Kongl. Maj:ts framställning om anslag för de Kongl. teatrarne på extra stat
för år 1885, att ett kreditiv för sistnämnda år å högst 15,000 kronor ställes
till Kongl. Maj:ts förfogande, att användas i den mån det ordinarie anslaget
och stadens bidrag samt öfriga inkomster visat sig icke förslå. Den summa,
staten skulle komma att för de Kongl. teatrarne anvisa för nästkommande
år, skulle således utgöra högst 75,000 kronor, eller samma belopp, hvartill
ordinarie anslaget till Kongl. teatern förr uppgått, och under förutsättning,
att det påräknade bidraget från Stockholms stad erhålles, anser Utskottet,
att teatrarnes utgifter skulle kunna bestridas till och med utan anlitande
annat än undantagsvis och till ringa del af det ifrågasatta kreditivet, men i
alla händelser såsom fullt säkert kunna antagas, att statsverket icke skulle
behöfva ytterligare betungas. Såsom vilkor för kreditivets begagnande skulle
derför kunna stadgas ett förbehåll derom, att statsmedel utöfver hvad anvisad!
blifvit icke få för de Kongl. teatrarne användas.
Derest de åsigter Utskottet nu uttalat vinna afseende, skulle, förutom
minskningen i statens nuvarande ordinarie och extra anslag för teaterverksamheten,
genom medgifvande! att teaterverksamheten får i tre år fortgå, den
fördel vinnas, att rådrum kan erhållas och nödig utredning åstadkommas om
sättet för teaterverksamhetens slutliga ordnande.
Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, får Utskottet, som erkänner
nödvändigheten att särskilda medel varda anvisade till betäckande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 5. 9
af den för spelaren den 1 Juli 1881—30 Juni 1883 uppkomna bristen, hemställa,
att Riksdagen må:
a) under vilkor, att Stockholms stad under tre år från
den 1 Juli 1884 med ett belopp af 50,000 kronor om
året deltager i kostnaden för de Kong!, teatrarnes verksamhet,
dels medgifva, att teatrarnes verksamhet å så väl
den stora som den dramatiska teatern får fortgå i tre
spelår, räknadt från den 1 Juli 1884, dels för sådant
ändamål uppföra till oförändradt belopp det till Kong!
teatern i nu gällande riksstat anvisade ordinarie anslaget
å 60,000 kronor, dels ock på det sätt bifalla Kong],
Maj:ts begäran om anslag å extra stat för år 1885 till
de Kong! teatrarne, att till Kongl. Maj:ts förfogande
ställes ett kreditiv å högst 15,000 kronor, att användas
endast i den mån anslaget å ordinarie stat samt Hans Maj:t
Konungens bidrag till teatrarne tillika med Stockholms
stads tillskott och teatrarnes öfriga inkomster icke förslå
till bestridande af teatrarnes utgifter; dock med vilkor
jemväl, att statsmedel utöfver sålunda bestämda anslag
icke må för de Kong], teatrarne användas;
b) för sin del besluta, att den vid 1883 års riksdag af
Kongl. Maj:t föreslagna och af Riksdagen medgifna försäljningen
af den dramatiska teatern samt af den materiel,
som finnes kunna undvaras, skall verkställas före
den 1 Juli 1887; och
c) bevilja på extra stat för år 1885 ett belopp af 87,470
kronor till betäckande af uppkommen och ännu obetald
brist för spelåren den 1 Juli 1881—30 Juni 1883.
Stockholm den 24 Mars 1884.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bih. till Biksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 10 lläft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
F. M.
Bil. A.
angående under nedanstående är influtna recettmedel:
Spelåret
1853— 1854
1854— 1855
1855— 1856
1856— 1857
1857— 1858
1858— 1859
1859— 1860
1860— 1861
1861—1862
1862— 1863
1863— 1864
1864— 1865
1865— 1866
1866— 1867
1867— 1868
1868— 1869
1869— 1870
1870— 1871
1871— 1872
1872— 1873
1873— 1874
1874— 1875
1875— 1876
1876— 1877
1877— 1878
1878— 1879
1879— 1880
1880— 1881
1881—1882
1882—1883
Kronor.
218,158:
208,778:
228,688:
238,705:
235,378:
298,401:
222,075:
237,158:
250,661:
251,355:
241,067:
190,049:
202,044:
206,675:
231,020:
272,907:
312,110:
276,753:
317,894:
328,465:
310,790:
269,538:
255,804:
215,211:
263,634:
330,981:
zrn. ä
dramatiska teatern.
S u in m a.
Kronor.
Kronor.
25.
—
189,879: 25.
17.
---
217,427: 17.
18.
—
233,643: 18.
37.
—
240,327: 37.
60.
■---
218,158: 60.
95.
—
208,778: 95.
30.
—
228,688: 30.
10.
—
238,705: 10.
50.
—
235,378: 50.
50.
—
298,401: 50.
—
137,083: 25.
359,158: 25.
45.
138,710: 20.
375,868: 65.
40.
169,735: 70.
420,397: 10.
25.
168,826: -50.
420,181: 75.
—
141,765: 75.
382,832: 75.
45.
.134,170: 05.
324,219: 50.
80.
154,376: 10.
356,420: 90.
85.
135,699: 95.
342,375: 80.
—
157,367: 65.
388,387: 65.
95.
176,986: 35.
449,894: 30.
90.
187,045: 35.
499,156: 25.
30.
188,091: 05.
464,844: 35.
35.
175,261: 60.
493,155: 95.
85.
182,983: 05.
511,448: 90.
—
174,932: 85.
485,722: 85.
20.
175,113: 90.
444,652: 10.
35.
164,566: 25.
420,370: 60.
20.
151,963: 45.
367,174: 65.
70.
171,182: 25.
434,816: 95.
05.
173,609: —
504,590: 05.
Mars
1884.
Medelrecett
för tio år.
230.938: 79.
381,973: 66.
462,593: 26.
A. Willman.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
11
Reservationer:
af Herrar Grefve S. Lagerberg och C. E. Casparsson, hvilka yrkat
bifall till Kongl. Maj:ts förslag;
af Herr B. Törnebladh, i afseende å vilkoren för anslagens utgående;
samt
af Herr J. Anderson i Tenhult, som yttrat:
»Frågan om kostnadernas fördelning för de Kongl. teatrarnes vidmakthållande
och underhåll har länge utgjort föremål för olika uppfattningar,
lika som om de Kongl. teatrarnes vara eller icke vara. Redan år 1818 uttalades
inom riksdagen den åsigt, att Stockholms stad borde i kostnaderna
deltaga, men deremot statens anslag upphöra. Sagde års Riksdag har i sin
till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga, af de fyra riksstånden den 7 och 8 Juli
1818 aflåtna skrifvelse bland annat anfört:
»I. Riksens Ständers tanke skulle, utöfver den förhöjning i priset
på inträdesbiljetterna, som af teaterdirektionens egen åtgärd beror
och nogsamt lärer komma i beräkning, en särskild afgift inom
hufvudstaden och utaf dem, hvilka egentligen begagna skådespelen,
ifrån och med nästa års början billigen kunna ega rum och troligen
uppfylla behofvet. Denna afgift borde blifva frivillig i så
måtto, som det af hvar och en uti Stockholm skulle bero att derför
låta anteckna sig eller ock afsåga sig skådespelens begagnande
— — — — — få Riksens Ständer i underdånighet öfverlemna
till Eders Kongl. Maj:t att utaf öfverskottet på Statsverkets inkomster
för nästlidna år i nåder låta utbetala 30,500 riksdaler till
teaterns underhåll för innevarande år, men sådant likväl under det
uttryckeliga vilkor och förbehåll, att staten härigenom för alltid
fritages från all vidare förbindelse eller utgift för teaterns behof.
Riksens Ständer framhärda» etc.
Vid näst derefter infallande riksdag eller år 1823 uppstod fråga om
förhöjning 100,000 riksdaler banko i Hans Maj:t Konungens civillista, hvilken
förhöjning Riksdagen medgaf. Bland de skäl som anfördes för det förhöjda
anslagets beviljande var, att sedan föregående Riksdag formligen beslutat att
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 b.
statsanslag för de Kong! teatrarnes räkning ej fick användas, Riksdagen
borde, på det Hans Maj:t Konungen måtte blifva i tillfälle förse teatrarne
med nödigt understöd, höja civillistan med nämnda belopp.
Vid frågans behandling inom Rikstånden yttrade sig bland andra
Inom Ridderskapet och Adeln:
»Friherre af Nordin: Frågan är nu om Han (Konungen) skall
fa 100,000 riksdaler till» — — — — »I öfrig! har Utskottet påmint
sig, att 1818 års Ständer förklarat sig icke vilja hädanefter
lemna något, bidrag till teatrarne, hvilka således skola upphöra,
eller af Konungen enskildt underhållas; sådane hafva de grunder
varit, hvarpå Utskottet stödt sin öfvertygelse» — — — — »Jag
tillstyrker således bifall till det ifrågavarande anslaget.»
»Herr ron Heijne: Jemte det jag i allo åberopar de fäkta Friherre
af Kordin framstält, bör jag tillägga» —-----— »under
sföd
af Ständerna till ett sådant ändamål (anslag till teatrarne) är
icke beviljadt, utan afslogs vid förra riksdagen; jag hyser då det
säkra hopp, att en nationalteater skall genom berörda tillgång
(100,000 riksdaler banko förhöjning) vinna det nådiga afseende
hos Hans Maj:t Konungen, att vi ej behöfva frukta den obehagligheten
att vi ej ägde en nationalteater.»
»Friherre Åkerlvjelm»: — —------»Då nu motion under tiden
gjordes af Hans Excellence Herr Grefve von Essen angående tillökning
uti Hans Maj.ts hofhållningssumma, ansåg jag mig böra
inställa min ifrågavarande motion, i den grundade förhoppning, att
Ivongl. Maj:t, om tillökningen bifölles, skulle bibehålla teatern,
hvars underhåll i ekonomiskt afseende synes mig egentligast tillhöra
utgifterne för Konungens hofhållning» — — — —
Då ärendet föredrogs inom vällofliga Borgareståndet, yttrade sig bland
andra
»Herr Ullberg: På de grunder betänkandet innehåller, och de skäl
Herr Huldberg vidare anfört, lemnar jag deråt mitt bifall, i den
förmodan, att kostnaden för upprätthållandet af en bland de ädlaste
delar af den Ivongl. representationen, nemligen teatern, uti de omförmälte
100,000 riksdaler är inbegripen, så att nationen icke vidare
besväras med något anslag.»
''»Herr Ecklioff: Stats-Utskottets ordförande har under öfver läggningen
derstädes upplyst» — — — — »att teatern behöfver ett bi
-
Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 13 b.
13
drag af icke mindre än 36,000 riksdaler (banko), hvilka, efter hvad
bemälte ordförande trott sig kunna försäkra, lära komma att från
Hans Maj.t Konungens statsanslag utgå.»
»Herr Talmannen upplyser, att, efter hvad han af direktören för
Kongl. Maj :ts Spektakler inhemtat, berodde de Kongl. teatrarnes
bestånd derpå, att Kongl. Maj.t genom ökadt anslag för sin hofhållning
sättes i tillfälle att hädanefter dem i nåder understödja.»
»Herr Westin>: — — — — »kan jag likväl icke undgå att tillstyrka
bifall till betänkandet (om 100,000 riksdalers förhöjning) i
synnerhet da uti den föreslagna summan inbegripes understöd till
teatrarne.» —- — — —
Det ligger i sakens natur, att jag önskat bifall till min motion i sin
helhet, men då ingenting blifvit vidgjordt sedan förra riksdagen i fråga om
de Kongl. teatrarnes ordnande, icke ens, så, vidt jag har mig bekant, den
dramatiska teatern varit till försäljning utbjuden, än mindre försåld, och det
möjligen skulle blifva svårt att på den korta tid, som återstår till detta
spelårs slut, betinga den köpeskilling som huset kan vara värdt, får jag med
någon förändring af mitt förra, i min motion gjorda yrkande hemställa,
att Riksdagen må:
a) dels medgifva, att teatrarnes verksamhet å så väl den
stora som dramatiska teatern får fortgå i tre spelår, räknadt
från den 1 Juli 1884, dels för sådant ändamål å
ordinarie stat för år 1885 uppföra 50,000 kronor med
vilkor att Stockholm stad eller andra, som af teatrarnes
bibehållande i hufvudstaden ega intresse, bekosta hvad
som utöfver ofvannämnda 50,000 kronor kan varda för
teatrarne behöfligt, och med ytterligare vilkor, att statsmedel
derutöfver icke må för de Kongl. teatrarne användas
;
b) för sin del besluta, att den vid 1883 års riksdag af
Kongl. Maj:t föreslagna och af Riksdagen medgifna försäljningen
af den dramatiska teatern samt af den materiel,
som finnes kunna undvaras, skall verkställas före den 1
Juli 1887; och
c) bevilja på extra stat för år 1885 ett belopp af 87,470
kronor till betäckande af uppkommen och ännu obetald
brist för spelåren den 1 Juli 1881—30 Juni 1883.»
Bill. till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1884:21 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kongl. Maj:ts framstälda förslag rörande de Kongl. teatrarne. s. 2 i texten