Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

1884-04-21 · 105 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 100 av 105 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:14, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats Utskottets Utlåtande N:o 14.

1

N:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 April 1884, kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde

hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Rörande Åttonde hufvudtiteln, omfattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,

hafva ifrågakommit de förändringar, som här nedan omförmälas.

Universiteten.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till arfvode åt Angående

en lärare vid Upsala universitet, som kunde finnas villig och lämplig att arvode åt''en

derstädes meddela undervisning i slaviska språk, bevilja ett årligt anslag af lärare nd

2,500 kronor. universitet för

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 2) förmäles har detta förslag meddelande

föranledts deraf, att Akademiska konsistoriet i Upsala, efter framställning af

filosofiska fakulteten, hos Kongl. Maj:t hemstält om ett anslag af 4,000 viska språk.

kronor, att efter 5 år höjas till 4,500 kronor, till inrättande af en extra M

ordinarie professorsbefattning i slaviska språk vid universitetet, eller att, i

händelse Kongl. Maj:t skulle finna sig vara förhindrad härom göra framställning

till innevarande Riksdag, behofvet af undervisning i nämnda ämne

måtte varda tillgodosedt, intill dess en extra ordinarie professur kunde erhållas,

genom ett anslag af 2,500 kronor årligen att tilldelas någon af uniBik.

till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande TS:o 14.

versitetets lärare mot skyldighet att hålla offentliga föreläsningar i slaviska

språk.

Med anledning af hvad i detta ärende blifvit af ofvannämnda myndigheter

anfördt, och då det icke blott i vetenskaplig^ och ekonomiskt utan

äfven i politiskt hänseende synts vara vigtigt, att tillgång till pålitlig undervisning

i slaviska språk i vårt land linnes, under det att för närvarande

hos oss näppeligen torde finnas någon, som genom offentliggjorda skrifter betygat

sig såsom kompetent till professorsbefattning i detta ämne, har Kongl.

Maj:t af de af Akademiska konsistoriet gjorda alternativa förslag upptagit

det senare eller det, som afsett endast ett årligt arfvode å 2,500 kronor.

Då, vid sistlidet års riksdag, Utskottet till pröfning förehade ett af

enskild motionär väckt förslag om beviljande af ett ärligt anslag af 2,500

kronor till ett fast docentstipendium i slaviska språk vid ifrågavarande universitet,

yttrade Utskottet: att förslaget att främja ett vetenskapligt studium

af de slaviska språken af Utskottet funnits vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet,

men att, i brist på officiel utredning genom vederbörande myndigheter

af lämpligaste sättet att bringa förslaget till utförande, Utskottet i

sakens dåvarande skick icke ansett sig höra förorda motionen; och hemstälde

Utskottet derför, att berörda framställning icke måtte af Riksdagen bifallas;

en hemställan, som af Riksdagen godkändes.

Då frågan numera blifvit i behörig ordning pröfvad, och de akademiska

myndigheternas i ämnet afgifna yttranden synas till fullo ådagalägga

ej mindre vigten af de slaviska språkstudierna än äfven behofvet att de

ständigt växande sa väl vetenskapliga som praktiska intressen, hvilka af dessa

studier bero, vinna en fast föreningspunkt, får Utskottet, som nu jemväl besvarat

Herr Friherre B. Klinckowströms i väckt motion (N:o 3 i Första

Kammaren) framstälda yrkande, att det äskade anslaget icke måtte af Riksdagen

beviljas, hemställa,

att Riksdagen till arfvode åt en lärare vid Upsala universitet,

som kan finnas villig och lämplig att derstädes

meddela undervisning i slaviska språk, må bevilja ett årligt

anslag af 2,500 kronor.

Angående 2:o. Vidare är under denna anslagstitel af Kongl. Maj:t föreslaget,

förhöjning a/a^ under det i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 9 sistlidne

mftvarderaJannan omförmälda vilkor må, till höjande af aflöningen för hvardera af

af två ia6rt/-a-}a])0ra^orerne i experimentel fysiologi och medicinsk fysik samt i experimentel

''Tpsala patologi och patologisk anatomi vid universitetet i UpsaD till 4,500 kronor,

universitet, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar, å ordinarie stat upp
i‘2.

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14,

3

föras 1,500 kronor för hvardera befattningen, eller tillhopa 3,000 kronor;

bestående det omförmälda vilkoret för åtnjutande af den förhöjda aflöningen

deri, att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills ålegat hefattningarnes innehafvare,

må kunna af Kongl. Maj:t ökas på sätt Kongl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma, så att den blefve fullt motsvarig extra ordinarie professors.

Förevarande framställning grundas på en af universitetskanslern förordad,

af Akademiska konsistoriet på anhållan af medicinska fakulteten gjord

framställning; och meddelas i statsrådsprotokollet (sid. 3 och 4) härom, att

medicinska fakulteten erinrat, att den vid behandlingen af frågan om de

akademiska adjunktsplatsernas förändring bland annat anhållit om inrättandet

af två extra ordinarie professorsbefattningar med 4,500 kronors lön, den ena

i experimentet fysiologi och medicinsk fysik, den andra i experimentet patologi

och patologisk anatomi, men att vid denna frågas afgörande i stället för de

begärda extra ordinarie professorsbefattningarne inrättats två motsvarande

laboratorsplatser med 3,000 kronors lön för hvardera; att fakulteten vidare

upplyst att den redan från början förutsett, att under alla omständigheter

lång tid skulle förgå, innan någon yngre man hunne göra sig kompetent att

söka och erhålla någondera af dessa platser, i synnerhet den förstnämnda;

att på grund häraf laboratorslönernas jemförelsevis ringa belopp under de

första åren icke medfört någon annan egentlig olägenhet, än att de lediga

platserna i ringare grad, än som eljest sannolikt varit händelsen, locka)

lämpliga personer att eftersträfva och bereda sig för dem; att dessa platser

derföre hittills mestadels måst skötas på förordnande af medicine kandidater

mot arfvode af den anslagna lönens belopp; att, sedan emellertid fakulteten

numera för den ena af dessa platser, nemligen laboratorsplatsen i experimentel

fysiologi och medicinsk fysik, efter många svårigheter och med hjelp af tillfälliga

utomordentliga medel lyckats vinna en kompetent person med framstående

vetenskaplig förmåga och duglighet, lönen ty värr visat sig alldeles

otillräcklig, hvarföre det varit nödigt att för hvarje år från olika håll och

nu senast af universitetets medel bereda en tillfällig fyllnad i densamma för

att undgå att mista en framstående lärarekraft, hvilken fakulteten icke utan

stor, må hända obotlig skada kunde beröfva sig; att, hvad åter anginge laboratorsbefattningen

i experimentel patologi och patologisk anatomi, förhållandet

äfven med denna i hufvudsaken vore enahanda; att denna plats, som ända

sedan dess inrättande år 1877 icke mer än för tre terminer kunnat med

ordinarie innehafvare besättas, för närvarande stode obesatt, men att en

person med både liåg och förmåga funnes, som snart blefve kompetent att

söka platsen och som äfven förklarat sig vilja göra det, om icke utsigterna

att derpå finna en äfven anspråkslös ekonomisk bergning vore för små; samt

att det derföre synts vara angeläget att i tid söka fylla bristen i detta af
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

seende, på det att fakulteten icke nu och sannolikt för framtiden måtte gå

miste om att få denna plats besatt med ordinarie innehafvare; och har fakulteten

slutligen fast uppmärksamheten derå, att hvarje nyblifven läkare i vårt

land, äfven den anspråkslösaste, val kunde påräkna minst 3,000 kronors årlig

inkomst och svårligen efter afslutandet af en mycket lång och kostsam

studiekurs, som icke sällan tvungit till betydlig skuldsättning, kunde nöja

sig med mindre, samt att väl de allra fleste, äfven de som icke vore synnerligen

framstående i kunskaper och duglighet, lätt erhölle vida mer; och att

under sådana omständigheter det knappast kunde begäras, att fakulteten

skulle kunna vid sina laboratorsplatser fästa unga medicine doktorer, af hvilka

man måste fordra, icke allenast att de» nöjaktigt fullgjort sina examensprof,

utan äfven att de i afseende på både begåfning och kunskaper st ode framom

mängden; äfvensom att för detta ändamål lönens belopp ej kunde sättas lägre

än 4,500 kronor.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet böra föranleda bifall

till den gjorda framställningen, och Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen må, till höjande af aflöningen för hvardera

af laboratorerne i experimentel fysiologi och medicinsk

fysik samt i experimentel patologi och patologisk

anatomi vid universitetet i Upsala till 4,500 kronor,

hvaraf 1,500 kronor skola utgöra tjenstgöringspenningar,

under vilkor att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills

ålegat befattningarnes innehafvare, må kunna ökas på sätt

Kong! Maj:t kan finna skäligt bestämma, så att den blir

fullt motsvarig extra ordinarie professors, å ordinarie stat

uppföra 1,500 kronor för hvardera befattningen, eller tillhopa

3,000 kronor.

Angående 3:o. Slutligen har Kongl. Maj: t under förevarande hufvud titel föreslagit,

iöTv"9råt- att till aflöning åt en ordinarie professor i fysiologi och embryologi vid universit°an<hPaf

”en tetet i Lund mätte å ordinarie stat uppföras 6,000 kronor, hvaraf 1,500

Veflur^tATo-^1’0n0r såsom tjenstgöringspenningar.

7ogi ‘och em- I statsrådsprotokollet (sid. 5 och 6j, hvartill Utskottet hänvisar, antöres

brLund>un£ tiW stöd för denna framställning hufvudsakligen, att fysiologien redan länge

versUet. sedan vunnit en sådan utveckling, att den såsom vetenskap och undervisningsl*d

ämne i hvarje hänseende är jembördig med hvilken annan åt de hufvuddiscipliner

som helst, som vid universitetet föredragas och studeras, samt att

densamma i följd häraf kräfver sin egen, sjelfständige målsman, att de medicinska

läroanstalterna i Upsala och Stockholm icke blott sedan flera år till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

o

baka egt ordinarie professorsembeten för fysiologi, utan äfven på senare tider

fatt anslag beviljade till inrättande af deri behöfliga laboratorsbefattningar,

och att deremot Lunds universitet i denna rigtning eger intet och ensamt

bland universiteten saknar någon som helst lärarepost, särskild!, afsedd för

denna omfattande vetenskap och detta vigtiga läroämne.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas har genom Kongl.

brefvet den 21 Oktober 1881 förordnats, att innehafvaren af professorsembetet

i anatomi skall, till dess annorlunda kunde varda stadgadt, bestrida undervisningen

och examinationen i fysiologi. Det måste likväl, på sätt i statsrådsprotokollet

anföres, öfverstiga en mans krafter att numera såsom universitetslärare

och vetenskaplig forskare samtidigt uppbära två sådana lärofack,

och enär en medicinsk läroanstalt utan sjelfständig lärostol i fysiologi näppeligen

på längden torde tillfredsställanee kunna fylla sin uppgift, föranlåtes

Utskottet hemställa,

att Riksdagen må till aflöning åt en ordinarie professor

i fysiologi och embryologi vid universitetet i Lund uppföra

ett ordinarie anslag af 6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor

såsom tjenstgöringspenningar.

4:o. 1 en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 98) har Herr C.Ang&»nd* <m
H.

Lundström, med hvilken Herr A. W. Ljungman instämt, föreslagit, att»^ fij™

Riksdagen ville bevilja ett anslag af 6,000 kronor årligen till fem rörliga stipendier

docentstipendier a 1,200 kronor vid Upsala universitet, att utgå under sammaO««''““il''(''"

vilkor, som redan förut anvisade, rörliga docentstipendier.

Utskottet, som, med hänvisande till de i motionen anförda skälen för

motionärens framställning, icke anser nödigt att här särskildt redogöra för

desamma, får endast till fullständigande af motionärens uppgifter meddela

några tillägg till dem.

Beträffande först de nu gällande bestämmelserna rörande redan befintliga

docentstipendier, hafva af Riksdagen godkänts följande bestämmelser (se

1877 års Riksdags skrifvelse den 24 Maj 1877, K:o 50 punkten 5:o): att

deras’ innehafvare i allmänhet, och der ej särskilda förhållanden föranledde

undantag, skulle nämnas för tre år; att efter denna bestämda tids förlopp

stipendiets åtnjutande kunde efter särskild pröfning förlängas med ett, två

eller högst tre år, med vilkor att stipendiaten under tiden antingen genom

utgifna vetenskapliga skrifter eller genom meddelad offentlig undervisningvisat

sig deraf förtjent; att sådan stipendiat, i händelse han sedan vunne anställning

vid elementarläroverket, finge för bestämmande af lönegrad räkna

sig till godo högst fem år af den tid, under hvilken han innehaft stipendiet;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stals-'' tskottets Utlåtande N:o 14.

samt att stipendiaten ålåge, utom de skyldigheter i fråga om undervisnings

meddelande, som i allmänhet tillhörde docenter, dels att biträda vid vetenskapliga

öfningar, dels att, när behof uppstode, deltaga i den offentliga undervisningen

och examinationen.

Enligt den för 1884 års vårtermin utgifna katalogen för Upsala universitet

utgör hela antalet docenter derstädes 48, hvaraf 38 tillhöra den filosofiska

fakulteten. Af desse senare äro 6 lärare vid allmänt läroverk och 1

lärare vid Ultima landtbruksinstitut samt 1 anstäld såsom folkskoleinspektör.

Af filosofiska fakultetens återstående 30 docenter innehafva 12 docentstipendium,

i följd hvaraf 18 icke äro i åtnjutande af dylikt understöd. Af

de vid de teologiska och juridiska fakulteterna antagna 5 docenterne åtnjuta

4 stipendium, hvaremot ingen af de vid medicinska fakulteten varande docenterne

innehar stipendium.

Motionärens synpunkt synes hufvudsakligen hafva varit den, att genom

otillräckligheten af de nuvarande stipendiernas antal svårighet att existera

för de yngre vetenskapsidkare i Upsala uppstått, och att de derigenom nödgats

att på andra håll söka sin utkomst. Till följd häraf minskades docentantalet

efter hand, under det att studentantalet och dermed anspråken på

god och väl ordnad undervisning ständigt växte. Derjemte hade det visat

sig, att flere gånger vid förfall eller ledighet betydande svårigheter mött att

erhålla lämplig vikarie, sä att i ett och annat fall föreläsningar måst ligga

nere. Sådant inverkade menligt på universitetets undervisning, och framställningar

om ökadt antal docentstipendier hade derföre flere gånger hos Kongl.

Maj:t blifvit gjorda af universitetets styrelse, enligt hvad i motionen närmare

uppgifves.

Den omständigheten att, oaktadt Kongl. Maj:ts uppmärksamhet sålunda

blifvit fäst å det af motionären åberopade förhållandet, Kongl. Maj:t icke

desto mindre lemnat de gjorda framställningarne, utan vidare afseende, synes

enligt Utskottets mening utgöra tillräcklig anledning att tillstyrka Riksdagen

att afslå motionen.

Utskottet föreställer sig nemligen, att det svårligen skulle vara välbetänkt

af Riksdagen att bevilja det ifrågavarande anslaget, utan att full utredning

vunnits, i hvad mån det vig tiga ändamålet af den talrika, vid Upsala

universitet studerande ungdomens undervisning skulle kunna ytterligare på ett

fullt tidsenligt sätt främjas genom anordningar af det ena eller andra slaget.

På grund häraf föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr C. H. Lundströms förevarande motion icke må

, af Riksdagen bifallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

5:o. Slutligen har Herr C. Christensm i en inom Andra Kammaren a”J°gjber

vackt motion (N:o 36) på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja upprättande

ett årligt anslag af 4,000 kronor, hvilket efter fem år skulle höjas till 4.500 ^ivertuet

kronor, att uppföras på Lunds universitets ordinarie stat från och med 1885 åt en «. <>.

för inrättandet af en extra ordinarie professorsbefattning i svenska språket.

Hänvisande till de beaktansvärda skäl, som af motionären åberopats till språket.

stöd för förevarande framställning, får Utskottet såsom sin åsigt uttrycka, att

Utskottet, lika med motionären, tinner undervisningen i det svenska språket

vid Lunds universitet icke i längden kunna tillgodoses med mindre än att,

i likhet med hvad som vid universitetet i Upsala egt rum, tillfälle beredes

att anställa en särskild målsman för detta mer och mer utvecklade och rika

ämne, men Utskottet har emellertid trott sig icke böra i frågans nuvarande

skick tillstyrka motionen. Om också nemligen behofvet af en egen lärostol

i Lund för det svenska språket kan anses vara otvifvelaktigt, så torde dock

afhjelpandet af detsamma icke för ögonblicket vara af den trängande art,

att Riksdagen nu bör frångå den allmänna grundsatsen att icke utan Kong!.

Maj:ts derom gjorda framställning upprätta högre eller lägre tjenstebefattningar

på stat. Af sådant skäl hemställer Utskottet,

att Herr C. Christensons motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

6:o. För inrättande vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet af en

laboratorsbefattning vid institutets patologiskt-anatomiska afdelning med en aflöning

på högst fyra är i sänder anstäld innehafvare har Kongl. Maj:t föreslagits^J”vid

Riksdagen att bevilja ett årligt anslag af 3,000 kronor. Karolinska

Sedan några år tillbaka har institutets lärarekollegium varit betänkt ^atoioguupå

vidtagandet af en sådan förändring i den kliniska undervisningen vid anatomiska

Serafimerlasarettet, att densamma skulle komma att fortgå oafbrutet under “fdtimng.

hela året. De hufvudsyften, som härmed eftersträfvats, äro dels att, utan

eftersättande af läkarebildningen kunna förkorta den medicinska kursen,

hvilken här i landet vore längre än i de flesta, kanske alla länder, och dels

att genom de kliniska undervisningstimmarnes fördelning öfver en större tidrymd

än den nu tillmätta, minska det nu allt för stora antalet samtidigt

tjenstgörande studerande ä lasarettets kliniker, hvarigenom den kliniska så

väl som den polikliniska undervisningen derstädes kunde göras i ökad grad

fruktbringande.

Beträffande detta förslags genomförande har lärarekollegiet i en till

universitetskanslern den 1 September 1881 afiåten skrifvelse utförligt yttrat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

sig, ocli enär i statsrådsprotokollet (sid. 6—8) redogöres för innehållet af

berörda skrifvelse, så får Utskottet till nämnda protokoll hänvisa.

Ehuru de till stöd för nu förevarande framställning åberopade skälen

synas gifva vid handen, att vissa fördelar skulle kunna vinnas genom vidtagandet

af den anordning, som nu är i fråga, har Utskottet likväl icke

ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja de härför erforderliga medlen.

Utskottet kan nemligen icke lemna nr sigte, huruledes, genom hitintills visadt

tillmötesgående för de år efter år stegrade anspråken på ökade anslag för

inrättande af nya tjenstebefattningar vid de under Ecklesiastikdepartementet

hörande anstalterna för den högre undervisningen, utgifterna under åttonde

hufvudtiteln inom loppet af få år ökats till den grad, att det icke kan undgå

att väcka allvarliga betänkligheter och mana till den största varsamhet, då

fråga förekommer om beviljande af anslag till ytterligare nya tjenster eller

anordningar, som, om de en gång upprättats eller vidtagits, icke kunna utan

de största svårigheter åter upphöra, i fall statens tillgångar skulle befinnas

kräfva minskning i utgifterna.

På dessa skäl föranlåtes Utskottet hemställa,

att Riksdagen icke må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande

framställning.

Allmänna läroverken.

Angående j;0 p''(jr verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, hvartill

at%/e!r lärare vid de allmänna läroverken äro enligt gällande grunder berättigade,

uppflyttning erfordras, enligt en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord approximativ

läJgtad. beräkning, från och med år 1885 ett belopp af 85,000 kronor utöfver de folio.

] innevarande år anslagna lönemedlen. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning får derföre Utskottet hemställa,

att Riksdagen må för lärares vid de allmänna läroverken

uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, höja

anslaget till dessa läroverk med 35,000 kronor.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

Angående 8:o. Herr J- Granlund, med hvilken åtskilliga ledamöter af Andra

höjning af Kammaren instämt, har i en inom Kammaren väckt motion (K:o 78) på anförda

uifunZ,- skäl föreslagit, att det ordinarie anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom

stödjande af måtte höjas till 100,000 kronor.

larfirtöqrer Berörda yrkande afser en förhöjning af anslaget med 30,000 kronor eller

undervisning från nuvarande 70,000 kronor.

åt qvinlig

■ungdom.

. t

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

9

\rid 1883 ars riksdag liar framställning af enskild motionär blifvit

gjord i samma syftning som den nu föreliggande; och har nämnda års Riksdags

Stats-Utskott yttrat:

»På sätt i motionen (N:o 17, vackt inom Första Kammaren af Herr

Alb. Anderson) framhållits, var enahanda framställning, om än i något olika

form, föremål för pröfning af sistlidet års Riksdag, som beviljade af Kong!

Maj:t äskad förhöjning af anslaget från 50,000 kronor till förenämnda belopp,

70,000 kronor, men afslog anslagets höjande till 100,000 kronor, hvarom

samme motionär äfven då vackt förslag.

Hå denna fråga hos Kamrarne behandlades, anfördes af dem, som

motsatte sig anslagets förhöjande utöfver det af Kong!. .Maj:t begärda, beloppet,

hufvudsakligen, att redan under den korta tid, under hvilken staten

bidragit till ifrågavarande institutioner, ganska betydliga, i ständigt växande

stadda belopp blifvit anvisade. Så hade år 1875 anslagits 30,000 kronor,

1876 40,000 kronor och 1878 50,000 kronor, hvilket senare belopp, som

uppfördes å ordinarie stat, derefter utgått oförändradt till och med 1882.

Huru rigtig och gagnelig den sålunda i allt mer ökadt mått understödda institutionen

än vore att anse, kunde det dock icke vara välbetänkt att, innan

noggrann erfarenhet vunnits om de resultat, den frambragt, låta densamma i

obegränsad utsträckning tillväxa. En sådan erfarenhet saknades ännu, emedan

osäkerhet fortfarande ännu rådde om den qvinliga undervisningens hufvudsakliga

mål, rätta systemet för dess anordnande och de kurser, som borde

genomgås. I följd häraf, och då Kong! Maj:t, som i första hand borde afgöra,

i hvad mån de ökade anspråken på understöd från statens sida skulle

uppfyllas, icke ifrågasatt högre anslag än 70,000 kronor, ehuru framställningar

från vederbörande skoldirektioner om understöd till sammanlagdt vida

större belopp inkommit, ansågs det icke vara lämpligt att anslå högre belopp

än det af Kongl. Maj:t äskade».

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemstälde vid 1883 års

riksdag Utskottet om afslag å den då föreliggande motionen, och denna hemställan

vann Riksdagens bifall.

Af den förevarande motionen framgår, att den uppfattning, som deri

uttalats rörande det nuvarande statsanslagets otillräcklighet, hufvudsakligen

grundats på en jemförelse mellan å ena sidan de understödsbelopp, som för

åtskilliga skolor blifvit begärda och å andra sidan summan af de belopp,

som af Kongl. Maj:t kunnat beviljas. Då det visat sig, att de begärda

beloppen högst betydligt öfverstigit det tillgängliga anslaget, så har härigenom,

enligt motionärens åsigt ådagalagts, att anslaget är för litet och således

bör höjas. — Denna uppfattning anser sig Utskottet dock ej kunua obetingadt

dela. Klart är nemligen, att det första, som bör tillses innan någon

Bih. till Riksd. ProL 1S84. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

förhöjning af anslaget eger ruin, är huruvida beskaffenheten och resultaten

af den undervisning, som vid de ifrågavarande läroverken meddelas, äro

sådana, att den bör af staten i större omfång än förr understödjas, och så

länge säker kännedom härutinnan saknas, anser Utskottet det vara allt föitidigt

att besluta anslagets ökande med det ena eller andra beloppet. Att

döma af de uttalanden, som egt rum vid behandlingen i Kamrarna af en

under innevarande riksdag i Första Kammaren af Herr Alb. Anderson väckt

motion (Ko 44) angående utredning beträffande undervisningen i de enskilda

skolorna för qvinlig ungdom, hafva också Riksdagens båda Kamrar, som för

öfrigt i ärendet fattat skiljaktiga beslut, dock sammanstämmande ansett det

vara af vigt att vinna kännedom om den i dessa skolor meddelade undervisningens

tillstånd och resultat. Vid sådant förhållande och då tillfyllestgörande

utredning i ämnet icke blifvit åvägabragt och för öfrigt svårligen

kunnat i och genom enskild motion åstadkommas får Utskottet hemställa,

att Herr J. Gr. Granlunds förevarande motion må af

Riksdagen lemnas utan vidare afseende.

Folkundervisningen.

Angriende 9:o. Enligt en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord approximativ

anslag för beräkning erfordras för den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer

ileraresrnpp- åtskillig^ vid folkskolelärareseminarierna anstälde lärare efter gällande grunflyttning

i cier, från och med år 1885 ett belopp af 6,000 kronor utöfver hvad förut

hB%:r blifvit för detta ändamål anslaget; och får på grund af härutinnan af Kongl.

[6.] Maj:t gjord framställning Utskottet hemställa,

att för lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning

i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till

samma seminarier må af Riksdagen höjas med 6,000 kronor.

Angående 10:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget till arfvoden

anslaget tilloc^ resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer måtte höjas med 10,000

arfvoden och krOllOl''.

''ersmTng 5/ I sammanhang med denna framställning torde böra behandlas de af

foiksuie- Herr C. Carlson i en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 113) framstälda

förslag:

l:o derom att Riksdagen behagade besluta att genom underdånig

skrifvelse hos Konungen anhålla, att föreskrift meddelas vederbörande

folkskoleinspektörer, att de ej oftare än hvart tredje år inspektera de

under deras inspektion stående folkskolor och småskolor, der undervisning^

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 11

lokaler och undervisningsmateriel vid en föregående inspektion befunnits utan

anmärkning; och

2:o att anslag till förhöjning i arfvoden och resekostnad åt folkskoleinspektörer

ej matte af .Riksdagen beviljas.

T statsrådsprotokollet (sid. 9 och 10) anföres hufvudsakligen: att genom

Riksdagens år 1878 fattade beslut anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer blifvit höj dt till det belopp ,'' hvarmed det

för närvarande utgår, eller 85,000 kronor; att sedan nämnda tid folkundervisningen

fortgått i en ständig utveckling och skolornas antal ökats, så att,

dä vid 1878 års början i hela riket funnos 8,949 folk- och småskolor med

9,612 lärare och lärarinnor, skolornas antal vid början af år 1883 växt till

9*652 med 10,846 lärare och lärarinnor; att till följd häraf inspektionen erhållit

allt större omfattning, i det att längre tid af året måst deråt egnas,

och inspektörernes resor blifvit vidsträcktare, hvarigenom rese- och traktamentskostnaderna

stigit; att i syfte att enligt Riksdagens önskan närmare

reglera utgifterna för inspektörernes resor Kongl. Maj:t den 8 December

1881, efter Statskontorets hörande, förordna t, att ersättningen för dessa

resor skulle från och med 1882, då en ny inspektionsperiod tog sin början,

tills vidare utgå efter de grunder, som bestämts för fjerde klassen i gällande

resereglemente; att denna anordning visat sig medföra en nedsättning i

resekostnaden men en förhöjning af traktamentsersättningarne; att vid samma

tid en förändring af inspektionsområdena i några orter måst vidtagas; att i

sammanhang dermed samt till följd deraf, att ett landsting indragit det belopp,

som förut af landstingsmedel utgått till arfvode för folkskoleinspektörer,

de af statsmedel utgående arfvodesbelopp något böjts; samt att af dessa förenade

orsaker utgifterna för inspektionen, som år 1878 utgjorde 80,762

kronor 55 öre och sedermera alltjemt ökats, för år 1882 uppgått till 93,471

kronor 87 öre.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt lärer, enligt Utskottets åsigt,

skäl icke förefinnas att vägra bifall till den begärda anslagsförliöjningen.

Vidkommande ofvanberörda af Herr 0. Carlson väckta motion, så har

motionären såsom grund för sitt förslag om inspektionens inskränkande antydt,

att åtskilliga skolor skulle finnas, der undervisning, lokaler och undervisningsmateriel

skulle vara i tillbörligt skick, hvadan årlig inspektion vid

dem icke vore behöflig, men då detta gynsamma förhållande säkerligen i ej

ringa mån är att tillskrifva just den inspektion, som öfver skolorna utöfvas,

och svårighet torde möta att uppdraga gränsen mellan de skolor, der inspektion

af antydd orsak skulle kunna under längre tid umbäras, samt öfriga

skolor, sä torde någon anledning att inskränka inspektionen icke vara för

handen; och får Utskottet derföre hemställa,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 14.

att Riksdagen, med afslag å Herr C. Carlsons ofvan

berörda motion, må bifalla hvad Kongl. Maj:t i ämnet

föreslagit och således höja anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning

åt folkskoleinspektörer med 10,000 kronor,

eller från 85,000 kronor till 95,000 kronor.

Angående ll:o. Af Herr F. T. Borg har i Andra Kammaren väckts motion

inaf7uu- ^:0 derom, att på grund af uppgifna förhållanden statsanslaget, 4,500

anhaget till kronor, till >‘folkundervisningens normalskola* måtte, såsom helt och hållet

yfoikunder- obehöfligt, indragas.

normalskola*. Då för bedömande af lämpligheten att nu indraga berörda anslag torde

vara nödigt att känna hufvuddragen af den verksamhet sällskapet för folkundervisningens

(f. d. vexelundervisningens) befrämjande hittills utöfvat, så

får Utskottet till ledning för omdömet erinra, hurusom sällskapets syftemål

varit att bidraga till folkskoleväsendets utveckling genom att sä väl i fråga

om skolarterna som undervisningsfältet samla erfarenhet medelst nya rön.

För detta ändamål inrättade sällskapet år 1830 en bildningsanstalt, som år

1842 ordnades till ett fullständigt seminarium för folkskolelärare, hvilket

fortgick till år 1865. Under dessa 35 år utexaminerades från läroanstalten

610 folkskolelärare. Sedan seminarieinrättningen i riket blifvit fullständigt

organiserad och staten öfvertagit seminariet i Stockholm, inrättade sällskapet

dels en s. 1c. fortsättningsskola, der sådana lärjungar erhöllo utbildning, som

genomgått folkskolan och inträdt eller voro färdiga att inträda i yrkena; och

dels en folkskola, i hvilken särskildt framstäldes sättet att samtidigt undervisa

flere lexlag af lärjungar. Härjemte ordnades införandet af slöjdöfningar

och en utsträckt tecknings-undervisning; och fortfor sällskapet under hela

denna tid att utarbeta och lemna i handeln ny undervisningsmateriel.

Sedan emellertid fortsättningsskolan blifvit allt allmännare känd och i

kommunerna införd, samt äfven slöjdundervisningen hunnit blifva mera spridd,

ansåg sig sällskapet böra öfvergå till en ny art af verksamhet och valde

dervid att upprätta en anstalt för att bereda tillfälle åt unga qvinnor, hvilka

önskade inträda vid statens seminarier, men saknade dertill nödiga förkunskaper,

att vinna behöflig utbildning. Härigenom sökte sällskapet att fylla

den lucka i undervisningsanstalter, som förefunnes derutinnan, att under tiden

från det den q vinliga lärjungen vid 13 till 14 års ålder utträdde ur folkskolan

och till dess hon vid fylda 16 års ålder kunde vinna inträde vid

lärarinneseminarium, tillfälle saknades för henne att förkofra sig i kunskaper

annorledes än genom begagnande af en särskild undervisning. Denna bildningsanstalt,

som ännu befinner sig i sin början och enligt sakens natur först

småningom kan vinna full utveckling, öppnades i September månad 1883

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

13

och har således fortgått i föga mer än en läsetennin. Afsedd att framdeles

komma att delas i två afdelningar, arbetar den för närvarande endast å en

afdelning, och under tiden hibehålles den förutvarande folkskolan.

Enligt hvad Utskottet inhemta! har sällskapet åsyftat att till lärjungar

inom den nya bildningsanstalten erhålla unga qvinno)'' från landets skilda

delar, men då anstalten är så ny, har den ännu icke hunnit blifva allmännare

bekant, hvadan under det första året af dess tillvaro endast ett mindre

antal lärjungar från landsorten der blifvit intagna, ett förhållande, som

emellertid ansetts utan tvifvel skola komma att ändras, så mycket hellre

som sällskapet sökt bereda en del af lärjungarne, särskildt dem från landsbygden,

förmånen af fri bostad inom sällskapets egendom. Lärjungeantalet

vid den hittills öppnade afdelningen af läroanstalten uppgår för närvarande

till 24, af hvilka

2 hafva sin hemort i Norrköping,

1

har »

--------~ -------X C_J >

» » Norrtelje,

1

» » Upsala och

1

» Veckholms församling af Upsala län samt öfriga

19

hafva »

» » Stockholm.

Inom den ännu qvarvarande folkskoleafdelningen undervisas för närvarande

15 lärjungar, af hvilka

1

1

1

1

1

10

har sin hemort i Oskarshamn,

» » » > Karlskrona,

> » » » Yenersborg,

» » » Norrtelje och

» » » » Järlåsa församling samt öfriga

hafva sin

Stockholm.

Af de upplysningar, som nu meddelats, torde bland annat framgå, att

motionärens uppfattning, att den nya bildningsanstalten skulle komma att

medföra en menlig förlängning af två år i den fyraåriga seminariekursen,

icke är befogad. Anstaltens syfte är nemligen endast att meddela undervisning

åt sådana qvinliga folkskoleelever, hvilka, efter slutad kurs i folkskolan

vid 13 till 14 års ålder, först 2—3 år senare kunna vinna inträde i seminarium,

hvadan således inga andra elever, än de som afslutat sin kurs i

folkskola vid nyssnämnda tidiga ålder, varda i anstalten intagna. Långt

ifrån att föranleda de af motionären uppgifna svårigheterna, synes tvärtom

den af sällskapet vidtagna anordningen böra medföra fördelar så väl för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o td.

vederbörande elever sj elfva som för folkundervisningen på det hela, och ur

nu berörda synpunkt synes derföre skäl icke förefinnas för staten att undandraga

sig att fortfarande understödja sällskapet.

Vidkommande derefter öfriga af motionären anförda skäl för statsunderstödets

indragning, sa liar motionären bland annat åberopat, att, sedan

1865—1866 årens Riksdag till ersättning för de till ett värde af 25,000

kronor beräknade tillbyggnader och förbättringar, som sällskapet gjort å den

staten tillhöriga lokal, som sällskapet innehaft men fatt frånträda, höjt statsunderstödet

från 3,000 kronor till 4,500 kronor, sällskapet genom förhöjningen

uppburit 25,500 kronor (rätteligen 27,000 kronor) samt sålunda mottagit

ett belopp, öfverstigande värdet af förenämnda förbättringar.

Enligt hvad af bilagan N:o 7 till Kongl. Maj:ts till 1865 —1866 årens

Riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverket (sid. 45) kan inhemtas,

föranleddes den då begärda förhöjningen i sällskapets anslag af staten deraf,

att — sedan Kongl. Maj:t genom nådiga kungörelsen den 22 April 1864,

bland annat, förordnat, att ett seminarium för bildande af folkskolelärarinnor

skulle i Stockholm upprättas och folkskolelärareseminariet derstädes indragas,

samt den 19 Maj 1865 medgifvit, att den staten tillhöriga lokal, som sedan

1826 varit till sällskapet upplåten att begagnas för en normalskola, så länge

denna skola funnes vara i egenskap af folkskolelärareseminarium behöflig,

finge, enär normalskolan på grund af förenämnda kungörelse icke vidare

komme att såsom lärareseminarium fortfara, öfverlåtas till Stockholms stads

konsistorium, för att under dess inseende användas till lokal för ett seminarium

för folkskolelärarinnor — sällskapet anhållit om ersättning för åtskilliga

på sällskapets bekostnad till värde af 57,101 r:dr 94 öre utförda arbeten

för lokalens inredning, utvidgning, underhåll och brandförsäkring för all framtid

medelst anslag antingen af hela summan på en gång eller med ett visst

årligt belopp. Enär det ansågs billigt, att någon ersättning för de nedlagda

kostnaderna komme sällskapet till godo, desto hellre som någon afgäld eller

hyra icke skäligen kunde beräknas för en det allmänna tillhörig egendoms

begagnande uteslutande till det allmännas nytta och bästa, utan någon enskild

fördel för sällskapet, föreslog Kongl. Maj:t, som af anfördt skäl fann, att den

lämpligaste formen för en sådan ersättning vore en förhöjning af det redan

sedan längre tid tillbaka till sällskapet utgående årliga statsanslaget, att

Rikets Ständer måtte höja nämnda anslag med 1,500 r:dr. 1 den till svar

å Kongl. Maj:ts berörda framställning af Rikets Ständer aflåtna skrifvelsen

af den 16 Juni 1866 (N:o 81) anförde Ständerna, att då anslagsförhöjningen,

hvilken vore beräknad att utgöra ersättning för förenämnda kostnader för

inredning och utvidgning af lokalen, dessutom vore afsedd att användas för

vidare utsträckning af sällskapets verksamhet till folkbildningens befrämjande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

15

i allmänhet, Ständerna medgifvit, att anslaget finge från 3,000 r:dr till

4,500 r:dr årligen förhöjas.

Af hvad nu med stöd af tillgängliga handlingar blifvit af Utskottet

anfördt torde framgå, att, då vid beviljande af ersättning för de oftanämnda

inrednings- och utvidgningskostnaderna valdes formen af ett årligt anslag i

stället för utbetalning på en gång af ett kapital motsvarande de beräknade

kostnaderna, deraf blifvit en följd, att staten icke ensidigt bör undandraga

sig att fortfarande och intill dess nytt aftal kan varda träftädt utbetala den

del af det nuvarande statsanslaget, som utgöres af den af Rikets Ständer

beviljade förhöjningen.

Hvad till sist angår motionärens anmärkning derom, att den gren af

sällskapets verksamhet, som afser förläggande och utgifvande af undervisningsmateriel,

icke torde behöfva offentligt understöd, så har Utskottet sökt skaffa

sig upplysning om arten och omfånget af denna verksamhet, hvarvid Utskottet

inhemtat, att enligt 1883 års räkenskaper sällskapets utgifter för

sådan materiels utarbetande och utgifning uppgått till 1,812 kronor 45 öre

och inkomsterna till 570 kronor 50 öre, äfvensom att denna verksamhet

hufvudsakligen går i praktisk rigtning, omfattande t. ex. taflor öfver våra

sädesslag med deras sjukdomar, täckdikning, trädgårdsskötsel, de enklaste

mekaniska föremålen o. s. v.

Understödet gifves, förutom genom hvad som kan användas af det bestämda

anslaget å 4,500 kronor, särskildt på det sätt, att staten inköper en

del materiel och för nedsatt pris tillhandahåller den åt skolråden. Beträffande

detta sätt att understödja sällskapets verksamhet saknar Utskottet

anledning att här närmare utlåta sig, men Utskottet har dock velat påpeka, att

just den omständigheten, att Kongl. Maj:t låter till spridning inköpa af sällskapet

utgifven materiel, synes Utskottet innefatta bevis derom, att denna

gren af sällskapets verksamhet är af gagn för folkundervisningen.

Åberopande hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet hemställa,

att Herr F. T. Borgs förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Angående

12;o. Vid 1883 års riksdag väcktes af Herr A. Rundbäck i Andra åumuga

Kammaren motion om en definitiv lönereglering för folkskolans lärare och

lärarinnor m. m., och Utskottet, som i frågans dåvarande skick och då lsnefsr-^

saken icke kunde anses fullt utredd, ej tilltrodde sig att då tillstyrka Riks- h%r^nl^

dagen att bifalla förslaget, hemstälde med anledning af detsamma dels att lärare och

— under förutsättning deraf, att skoldistrikt för ordinarie folkskolelärare eller

lärarinna, som i minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort, grunder för

deras aflöning

m, m,

[33.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

komme att bestämma aflöningen för år 1884 till 700 kronor, der den icke

redan uppginge till detta belopp — staten skulle bidraga med högst två

tredjedelar af hela nämnda lönesumma och för ändamålet utöfver hvad redan

vore härtill anslaget på extra stat för år 1884 uppföra ett förslaganslag af

180,000 kronor, och dels att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla

derom, att Kongl. Maj:t täcktes efter ärendets närmare utredning, så fort

ske kunde, för Riksdagen framlägga förslag till skälig löneförbättring för ’

lärare och lärarinnor vid folkskolorna i riket. Riksdagen gillade det förra

af dessa Utskottets förslag med den förändring likväl, att den tillfälliga

löneförbättringen skulle tillgodokomma äfven lärare och lärarinnor i sådana

skoldistrikt, som redan beviljat kontant aflöning af 700 kronor. Deremot

blef Utskottets förslag till begäran om utredning och förslag angående definitiv

löneförbättring icke af Riksdagen godkändt.

Vid nu innevarande riksdag har, då de skäl, som föranledde ofvannämnda

anslags beviljande för år 1884 måste antagas fortfarande ega giltighet,

Kongl. Maj:t (punkt. 38:o under förevarande hufvudtitel) äskat till

löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor såsom förslagsanslag

180,000 kronor för år 1885.

Denna nådiga framställning torde böra behandlas i sammanhang med

åtskilliga i enskilda motioner framstälda förslag rörande de ordinarie anslagen

till folkundervisningen; och har i följd deraf Utskottet skilt Kongl. Maj.ts

berörda framställning från öfriga, som afse tillfälliga behof för folkundervisningen,

för att å detta ställe och i samband med de antydda motionerna

behandla densamma.

Motionärerne i frågan hafva yrkat och föreslagit:

a) Herr It. Törnebladli (motion K: o 13 i Första Kammaren) > att

Riksdagen, jemte det att den beslutar, i enlighet med nådig proposition, att

— under förutsättning deraf, att skoldistrikt för ordinarie folkskolelärare

eller lärarinna, som under minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort,

antingen redan beviljat ordinarie kontant aflöning af 700 kronor eller

ock för nästkommande år 1885 bestämmer aflöningen till nämnda belopp —

staten skall bidraga med två tredjedelar af hela denna lönesumma, samt att

för ändamålet utöfver hvad redan är härtill anslaget skall på extra stat

för år 1885 uppföras ett förslagsanslag af 180,000 kronor, tillika beslutar

att hos Kongl. Maj:t göra anhållan derom, att Kongl. Maj.t täcktes, efter

ärendets närmare utredning, till nästkommande Riksdag framlägga förslag till

skälig löneförbättring för folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna i riket.»

b) Herr Per Pettersson (motion N:o 12 i Första Kammaren), att af

statens tillgångar dess bidrag, till kommunernas lättnad, måtte höjas för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 17

folkskolelärare med åtminstone 50 kronor och för småskolelärare med 25

kronor.»

c) Herr C. Carlsson (motion N:o 112 i Andra Kammaren), »att första

punkten af Kongl. kungörelsen den 16 Juni 1875 måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

Till aflönande af hvarje examinerad, vid folkskola antagen lärare eller

lärarinna, som i årlig lön, beräknad efter stadgade grunder, åtnjuter, utom

husrum, vedbrand och kofoder, minst fem hundra kronor samt undervisningen

är bestämd att meddelas minst åtta kalendermånader af året, eger skoldistriktet

att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag, motsvarande två

tredjedelar af den lön, läraren eller lärarinnan, förutom husrum, vedbrand

och kofoder, åtnjuter, hvilket bidrag dock ej må öfverstiga fyra hundra

kronor»;

d) Herr A. Rundbäck (motion N:o 44 i Andra Kammaren),

dels att, enär Riksdagens beslut om löneförbättring för år 1884 åt

folkskolelärare och lärarinnor endast afsåg, att sådana församlingar skulle

erhålla del af det beviljade anslaget, livilka antingen förut beviljat lärare

eller lärarinna med minst 5 års ordinarie tjensteålder kontant aflöning af

700 kronor eller ock för år 1884 ville höja aflöningen till detta belopp,

Riksdagens beslut i år måtte affatta* så, att äfven sådana församlingar må

blifva delaktiga af anslaget, livilka för 1885 höja den kontanta aflöningen

för bemälda kategori af lärare och lärarinnor till 700 kronor, och

dels att Riksdagen i underdånighet måtte anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes till nästa riksdag framlägga förslag till definitiv lönereglering för

folkskolelärarecorpsen, äfvensom till de förändringar i pensionsreglementet,

som af nämnda reglering kunde påkallas;

samt Herr Sven Nilsson (motion A:o 33 i Andra Kammaren),

dels att Riksdagen måtte besluta den förändringen i Kongl. kungörelsen

angående aflöning åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor

den 20 Januari 1.882, att ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola skall

åtnjuta i årlig lön 600 kronor, och att, om lärare eller lärarinna oförvitligen

tjenstgjort i 5 år, lönen, om den ej uppgår till 800 kronor, skall till sistnämnda

belopp höjas, och skoldistriktet varda ålagdt att derjemte förse lärare och

lärarinna med tjenlig bostad och nödigt bränsle samt, så vidt ske kan, ett

lämpligt jordland för begagnande till trädgård;

dels ock, att till bestridande af den kontanta lönen till skollärare och

lärarinna staten skall bidraga med 2/B-delar och skoldistriktet med V3-del,

för hvilket ändamål Riksdagen borde bevilja ett förslagsanslag af 400,000

kronor.

Bih. till Bilisd. Prot. 1884. 4 Samt. 1 Afd. 11 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Med anledning af de nu framstälda förslagen till partiella ändringar

i nu gällande grunder för aflöning åt folkskolelärare och lärarinnor samt

för statens deltagande i kostnaderna för samma aflöning, torde till en början

vara nödigt att erinra om de vigtigaste i dessa ämnen nu gällande stadganden.

I ofvanberörda Kongl. kungörelse den 20 Januari 1882 har förordnats:

att ordinarie lärare eller lärarinna, som efter undergången godkänd afgångsexamen

från seminarium blifvit vid folkskola anstäld i föreskrifven ordning,

skall åtnjuta i årlig lön dels 50 kubikfot 4 kannor (13 hektoliter 18,908

liter) spanmål in natura, hälften i råg och hälften i det eller de andra

sädesslag, i hvilka kronotionden inom orten utgår, dels ock penningar till

så stort belopp, att hela lönen inberäknadt spanmålens värde efter länets

markegång för året, uppgår till minst 500 kronor; att, om vid folkskola

sålunda anstäld ordinarie lärare eller lärarinna i denna egenskap oförvitligen

tjenstgjort i fem år, den årliga lönen, derest den icke redan uppgår till 600

kronor, skall höjas till detta belopp; att lärare eller lärarinna ock skall af

skoldistriktet förses med tjenlig bostad och nödigt bränsle, och att äfvenledes

bör åt honom eller henne anskaffas sommarbete och vinterfoder för en ko,

eller ock, der lokala eller andra förhållanden sådant förhindra, minst värdet

af 31 kubikfot 5 kannor (8 hektoliter 24,355 liter) spanmål af förenämnda

sädesslag lemnas i ersättning; att dessutom bör, så vidt sig göra låter, åt

läraren eller lärarinnan till brukning för eget behof af jordfrukter upplåtas

ett lämpligt jordland, hvilket skall noga afskiljas från skolträdgården; att

för öfriga lärare eller lärarinnor, som äro anstälda vid skolor, upprättade af

hela skoldistriktet, kyrkostämma, der icke annorlunda är eller kan varda

föreskrifvet, eger att besluta om erforderliga löneförmåner, men att för lärare

eller lärarinnor, anstälda vid småskolor eller mindre folskolor, som upprättats

af en del af distriktet, genom aftal mellan husfäderna inom det område, för

hvilket skolan är afsedd och i samråd med skolrådets ordförande skall bestämmas

en tillräcklig, i penningar eller lefnadsmedel utgående aflöning

äfvensom husrum, der så nödigt är; att för lärare eller lärarinna vid folkskola,

samt för lärare eller lärarinna vid mindre folkskola, till hvilkens aflöning

statsbidrag utgår och hvilkens tjenstgöring, så vidt den afser i skolåldern

varande barn, fortgår utöfver 8 månader af året, lönen skall för

hvarje Överskjutande månad ökas med en åttondedel af det belopp, hvartill

lärarens eller lärarinnans årliga minimilön beräknas, husrum, bränsle och

kofoder deri icke inberäknade; samt att der lärarebefattning i folkskola är

med klockaretjenst, förenad, den, som inneliafver de förenade skollärare- och

klockaretjensterna, eger att uppbära de för båda tjensterna anslagna lönerna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

19

oafkortade; dock att lian är förbunden att sjelf aflöna sin medhjelpare i

klockaretjenstens bestridande.

Vidkommande statens bidrag till aflöningen vid folkskolorna är stadgadt,

bland annat, i Kongl. kungörelsen den 16 Juni 1875, att till aflönande af

hvarje examinerad, vid folkskola antagen lärare eller lärarinna, som i årlig

lön, beräknad efter stadgade grunder, åtnjuter, utom husrum, vedbrand och

kofoder, minst 500 kronor samt meddelar undervisning i skolan minst 8

månader af året, skoldistrikt eger att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag,

motsvarande "å-delar af den lön, läraren eller lärarinnan, förutom husrum,

vedbrand och kofoder, åtnjuter, hvilket bidrag dock ej må öfverstiga 400

kronor; att såsom bidrag till aflönande af lärare eller lärarinna vid småskola,

som motsvarar sådan skolas ändamål att meddela förberedande undervisning

för folkskolan, samt af hvarje biträdande lärare eller lärarinna skoldistriktet

må, under vilkor, att sådan lärare eller lärarinna i årlig lön uppbär minst

200 kronor och är med undervisningen sysselsatt minst 8 månader af året,

åtnjuta ett ärligt statsanslag med 100 kronor; och att hvarje skoldistrikt,

som vill öka årslönen för dylik lärare eller lärarinna från 200 till 250

kronor, eger att, utöfver hvad det förut erhållit, af statsmedel undfå hälften

eller 25 kronor för hvarje sådan lönetillökning, under vilkor att distriktet

tillskjuter lika stor summa;

i Kongl. kungörelsen den 11 Januari 1878, att skoldistrikt, som vill

öka årslönen för lärare eller lärarinna vid småskola från 250 kronor till 300

kronor, eger att, utöfver det statsbidrag, distriktet på grund af Kongl.

kungörelsen den 16 Juni 1875 erhållit, af statsmedel undfå hälften eller 25

kronor, dock under vissa i författningen närmare angifna vilkor; och

i Kongl. kungörelsen den 21 Mars 1881, att hvad genom nådiga

kungörelsen den 11 Januari 1878 angående ytterligare lönetillskott åt lärare

och lärarinnor vid småskolor stadgats, skall från och med innevarande är

ega tillämpning äfven i fråga om biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor,

dock under vissa vilkor, som i författningen angifvas;

samt i Kongl. kungörelsen den 29 Juni 1883, att — under förutsättning

deraf att skoldistrikt för ordinarie folkskolelärare eller lärarinna,

som under minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort, antingen

redan beviljat kontant aflöning af 700 kronor eller ock för år 1884 höjer

aflöningen till nämnda belopp — staten skall bidraga med två tredjedelar

af hela denna lönesumma.

Hvad nu beträffar de särskilda här ofvan omförmälda förslagen, så

synes någon grundad anledning till erinran mot den ifrågasatta löneförbätt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

ringen för nästkommande år icke förefinnas, och om densamma varder af

Riksdagen medgifven, torde den, på sätt af två motionärer föreslagits, höra

få omfatta äfven lärare och lärarinnor i de skoldistrikt, hvilka för år 1885

bestämma aflöningen till 700 kronor.

Den hjelp, som med denna tillfälliga löneförbättring afses, skulle emellertid

icke blifva af tillräckligt gagn, om den endast år efter år af Riksdagen

beviljades, eller med andra ord, om den icke så snart som möjligt aflöstes

af en lönereglering på ordinarie stat. Utskottet hade vid sistlidet års riksdag,

då ett omsorgsfullt utarbetadt förslag till sådan reglering förelåg, tillfälle

att påpeka de väsentligaste af de svårigheter, som möta för reglerande af

löneförhållandena vid folkskolan, och med hänvisande till hvad Utskottet vid

behandlingen af berörda förslag yttrat (se 17:de punkten i Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 12 a vid 1883 års riksdag) anser sig Utskottet här icke behöfva

utveckla de lätt insedda skälen dertill, att enda rätta vägen att få

frågan löst, är att hos Ivongl. Maj:t anhålla om fullständig utredning af

ämnet. De förhållanden, som beröras af hvarje, äfven den till utseendet

minsta, rubbning i de nu gällande grunderna för aflöningen åt folkskolelärarne,

äro nemligen så mångfaldiga, att endast Kongl. Maj:t kan vara i

tillfälle att bereda frågan den allsidiga belysning, som hon kräfver. Härvid

synes en väsentlig hänsyn böra tagas till den inverkan, som en förändring

af aflöning eller grunden för densamma kan utöfva på pensionsförhållandena

vid folkskolelärarecorpsen. Utan stöd af en härutinnan af sakkunnige verkstäld

undersökning är det nemligen helt och hållet omöjligt att utan att äfventyra

säkerheten, kanske beståndet af de pensionsinrättningar, som på

grundvalen af nu rådande förhållanden besörja stadgad pensionering åt folkskolelärarne,

äfvensom åt deras enkor och barn, företaga någon förändring,

hvarigenom de nu bestämda lönerna till dessa lärare komme att annat än

tillfälligtvis höjas eller eljest väsentligen rubbas. A andra sidan hafva redan

förut och särskildt af motionären vid 1883 års riksdag samt i Utskottets

då afgifna utlåtande framhållits skälen för åstadkommande, så fort ske kan, af

en lönereglering på ordinarie stat, omfattande hela folkskolelärarecorpsen.

Den för innevarande år beviljade löneförbättringen innebär utan tvifvel både

ett erkännande, att löneförbättring öfver hufvud är af verkligt behof påkallad

och så godt som ett löfte om en definitiv sådan, i följd hvaraf det

icke vidare lärer låta sig göra att för längre tid än nödig utredning kräfver

undanskjuta denna frågas definitiva afgörande.

Det, måste också vara så mycket angelägnare att löneförbättringen

varder ordinarie och således icke allenast tillfällig som endast härigenom

lärarecorpsen kan komma i åtnjutande af ökad pension. Enligt hvad Utskottet

inhemtat har delaktighet i folkskolelärarnes pensionsinrättning sökts

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-TJt-shottets Utlåtande N:o 14.

21

af ett stort antal skoldistrikt med anledning af den tillfälliga löneförbättringen

för 1884, utan att dock dylika ansökningar, såsom grundade på ett förhållande

af tillfällig natur, kunnat vinna afseende. Yärdet af den ifrågavarande löneförhöjningen

har således i viss män, nemligen hvad pensionsrätten vidkommer,

gått förloradt. Om denna förhöjning deremot hade blifvit beviljad på ordinarie

stat, skulle för framtiden rätt till ökad pension deraf hafva blifvit en

gifven följd, och att denna rätt måste för lärarne anses vara af största vigt

är ej svårt att inse.

I den föregående framställningen har Utskottet behandlat löneregleringsfrågan

företrädesvis ur synpunkten af lärarnes kraf på nödtorftig och efter

tidsförhållandena afpassad aflöning, men några af de vid innevarande riksdag

väckta motioner vittna äfven derom, att frågan bör betraktas jemväl med

hänsyn till de lönegifvande kommunerna. De af Herrar Per Pettersson, C.

Carlsson och Sven Nilsson framstälda förslagen gå nemligen ut på att, till

båtnad för kommunerna, af staten erhålla ökadt bidrag till aflöningen, och

särskild t i den af Herr Sven Nilsson väckta motionen beröres en fråga al

grannlaga art, den om naturaprestationernas upphörande såsom aflöningssätt

och dessa prestationers ersättande med kontanta penningar. Denne motionär

anser visserligen, att en del af aflöningen fortfarande bör utgå medelst bekostande

åt lärarne af bostad, bränsle och trädgårdsland, men al skäl, för

hvilka i motionen redogöres, önskar han, att naturaprestationerna i ölrigt

måtte upphöra samt vissa af dem utbytas mot ett kontant penningbelopp åt

100 kronor. Härigenom skulle lönen till folkskolelärare komma att ökas

med detta belopp samt minimilönen blifva 600 kronor, och med tillämpning

af de för år 1884 gällande föreskrifterna i ämnet skulle således folkskolelärare,

som tjenstgjort oförvitligen i 5 år, kunna påräkna en kontant lön af

700 kronor samt, i fäll den tillfälliga löneförbättring, som för innevarande

år beviljats, skulle komma att fortfarande utgå, 800 kronor. Motionären

synes visserligen icke hafva afsett att på denna väg åt folkskolelärarne bereda

någon egentlig tillökning i förmåner, utöfver hvad de flesta af dem

för år 1884 åtnjuta, utan endast att till båtnad enligt hans uppfattning för

så väl löngifvare som löntagare ordna löneförhållandena på ett sätt, som för

framtiden skulle undanrödja anledningar till tvistigheter mellan församling

och lärare. Det lärer emellertid med skäl kunna ifrågasättas, om ett sådant

ordnande kan ske endast med stöd af den nu derom gjorda, framställningen

och utan att frågan erhåller en mera allsidig belysning. Så vidt Utskottet

kunnat inhemta, äro på olika orter förhållandena i afseende på de ifrågavarande

naturaprestationerna väsentligen olika, hvadan det vigtiga ste i fråga

om dessa prestationer synes vara att deras bibehållande icke må gifva anledning

till menliga slitningar mellan församlingarna och lärarne. Det torde

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande JS'':o 14.

derför böra tagas i öfvervägande, huruvida icke vid blifvande lönereglering

på ordinarie stat lämpligen skulle kunna stadgas, att den af parterna, som

önskar vissa naturaprestationers fixerande i penningar, vare sig församlingen

eller läraren, må ega rättighet att i detta afseende få sin önskan uppfyld i

enlighet med grunder, som härför kunna bestämmas. För öfrigt skulle genom

antagande utan vidare af motionärens förslag statens bidrag till lärarnes

aflöning komma att ökas, och slutligen synes det vid en lönereglering med

allt skäl kunna tagas i betraktande, om ej staten bör, i likhet med hvad

nu är fallet med afseende på minimilönens höjande, lemna något utrymme

åt församlingarna, livilka icke lära underlåta, såsom erfarenheten visat, att

bevilja åt lärarne sådana lönebelopp, som vid skolorna kunna fästa och qvarhålla

fullt dugliga lärarekrafter.

Mångfalden af de förhållanden, som böra tagas i öfvervägande vid

behandlingen af frågan om reglering af lönerna till folkskolelärarecorpsen —

vare sig att denna reglering uteslutande afser en ökning, såsom för ett år

blifvit bestämdt vid 1S83 års riksdag af den kontanta aflöningen eller att

regleringen sträckes äfven till sättet och grunderna för aflöningens utgörande

samt till fördelningen mellan staten och kommunen af bördan, äfvensom

hvad ofvan anförts rörande pensionsbeloppen och pensionskassornas deraf beroende

ställning för framtiden — visar tydligen, att frågan eger en så stor

omfattning, att det icke är möjligt att, utan en fullständig utredning, moget

pröfva de många förslag, som nu föreligga i ämnet. Vid sådant förhållande

återstår för Utskottet ej annan utväg än att föreslå Riksdagen att hos

Kongl. Maj:t anhålla om ämnets förberedande och utredning.

Hvad slutligen angår de af Herrar Per Pettersson och O. Carlsson

framstälda förslagen, i den mån desamma här ofvan icke blifvit särskildt behandlade,

så har Utskottet icke funnit skäl för närvarande vara anförda,

som föranleda till dessa förslags förordande; Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen i anledning så väl af Kongl. Maj:ts som

de i enskilda motioner framstälda förslagen må:

a) besluta, att — under förutsättning deraf, att skoldistrikt

för ordinarie folkskolelärare eller lärarinna, som

under minst fem år oförvitligen tjenstgjort, antingen redan

beviljat ordinarie kontant aflöning af 700 kronor eller ock

för nästkommande år 1885 bestämmer aflöningen till nämnda

belopp — staten skall bidraga med två tredjedelar af

hela denna lönesumma samt att för ändamålet utöfver hvad

redan är härtill anslaget skall på extra stat för år 1885

uppföras ett förslagsanslag af 180,000 kronor:,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

23

b) i skrifvelse till Kong! Maj:t anhålla, dels att Kongl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning af frågan om ny

reglering på ordinarie stat af lönerna till folkskolelärare

och folkskolelärarinnorna i riket och dervid låta undersöka,

bland annat, i hvad mån pensionsförhållandena för

dessa lärare och lärarinnor beröras af sådan reglering,

och huruledes den förändring i nu bestämda aflöningsförhållanden

må kunna vidtagas, att, derest antingen kommun

eller lärare eller lärarinna sådant åstundan, de

naturaprestationer, hvilka icke bestå af bostad, bränsle

och trädgårdsland, må kunna utbytas mot kontant penningbelopp,

hvarvid tillika torde böra tillses i hvad mån

förändring i proportionen mellan statens och kommunernas

bidrag till aflöningen kan vara erforderlig; dels ock att

Ivongl. Maj:t derefter behagade till nästa Riksdag framlägga

förslag till reglering af lönerna för folkskolelärare

och folkskolelärarinnorna i riket, hvarigenom statens bidrag

kunna på ordinarie stat uppföras; samt

c) lemna de af Herrar Per Pettersson och C. Carlsson

framstälda förslagen, i hvad de skilja sig från hvad Utskottet

under mom. a) och b) hemstält, utan vidare afseende.

De tekniska läroverken,

13:o. Till inrättande af ett lektorat i geologi och mineralogi vid tek- Angående

niska högskolan har Kongl. Maj:t äskat, att aflöning måtte beviljas till be-U}1 ««

lopp af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningaiyo</™d

samt att i sammanhang härmed den i staten för nämnda högskola upptagna5*" hös*kol"n

professuren i allmän kemi, mineralogi och geognosi måtte, utan förändring

af derför i staten uppförda löneförmåner, förändras till en professur i allmän

kemi.

Af statsrådsprotokollet (sid. 10—12) inhemtas, att i den af Kongl.

Maj:t den 12 Maj 1876 för högskolan faststälda aflönings- och utgiftsstat

upptages bland annat för en professor i allmän kemi, mineralogi och geognosi

en aflöning af 6,000 kronor, hvaraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor

tjenstgöring spenningar; men att i det yttrande, som dåvarande chefen för

Ecklesiastikdepartementet den 10 Januari 1876 till statsrådsprotokollet afgifvit

angående frågan om teknologiska institutets förvandling till en tek
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

nisk högskola, bemälde departementschef framhållit, att undervisningen i mineralogi

och geognosi icke ovilkorligen borde förenas med professuren i allmän

kemi, enär man icke alltid torde kunna vid läroverket fästa en lärare,

som vore skicklig att lemna undervisning i alla dessa ämnen med den utsträckning

denna numera borde erhålla, utan att undervisningen i mineralogi

och geognosi måtte, i händelse detta visade sig behöfligt, få anförtros åt en

särskild lektor- att i enlighet med af styrelsen för tekniska högskolan gjord

hemställan Kongl. Maj:t redan den 16 Februari 1877 medgifvit, att den

undervisningsskyldighet, som enligt den faststälda staten skulle tillhöra professorn

i allmän kemi, mineralogi och geognosi, finge delas mellan en professor

i allmän kemi med en aflöning af 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor

tjenstgöringspenningar, samt en extra lärare i mineralogi och geognosi med

en aflöning af 1,500 kronor; att till extra lärare i mineralogi och geognosi

styrelsen med anledning häraf förordnat intendenten vid Riksmusei mineralogiska

afdelning professor A. E. Nordenskiöld, hvilken allt sedan år 1860 vid

läroverket bestridt undervisningen i dessa ämnen och dermed sedermera fortfarit

till 1877 års slut, hvarefter samma undervisning oafbrutet varit anförtrodd åt

filosofie doktor A. E. Törnebohm-, att under den tid, lärarebefattningen i mineralogi

och geognosi var förenad med Riksmusei berörda intendentur, man ansåg sig

hafva skäl antaga, att läraren möjligen kunde åtnöjas med en aflöning af 1,500

kronor-, men att sedan detta förhållande förändrats, och man till lärare erhållit

en man, som numera icke innehade någon annan, vare sig enskild

eller offentlig, befattning, och som icke blott vore en högst framstående geolog,

utan äfven visat sig vara en lika utmärkt lärare, styrelsen icke kunde

förvänta att få behålla honom vid läroverket, derest icke aflöningen betydligt

höjdes: att om han skulle afgå, styrelsen icke vågade hoppas att för

den nuvarande aflöningen erhålla en värdig efterträdare; att läroämnena mineralogi,

geognosi och geologi, för hvilka vid de flesta utländska tekniska

högskolor funnes minst en professur, också vore af den vigt, i synnerhet för

blifvande bergsmän, att de icke i längden syntes böra åt en extra lärare anförtros:

att då undervisningen deri numera blifvit utvidgad, bland annat

genom anordnande af praktiska öfningar för bestämning ej blott på kemisk,

utan ock på mikroskopisk väg af mineralier och bergarter, styrelsen funnit

sig böra hemställa, att i stället för den extra lärarebefattningen måtte för

nyssnämnda ämnen upprättas ett särskildt lektorat med en aflöning af 3,000

kronor, hvaraf 1,000 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar: att derest

ett sådant lektorat blefve upprättadt, för innehafvaren af den i staten upptagna

professuren i allmän kemi, mineralogi och geognosi endast skulle återstå

den allmänna kemien, det enda ämne, hvaruti han hittills faktiskt undervisat;

att styrelsen för tekniska högskolan ansett, att den i stat för denne

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

25

professor upptagna aflöningen af 6,000 kronor, hvilken lön tjenstens innehafvare

hittills icke till fullo åtnjutit, hädanefter borde komma honom till

godo, enär nemligen den allmänna kemien voro ett hufvudämne vid läroverket

för de elever, som tillhörde fackskolorna för kemisk teknologi och bergsvetenskap;

att det äfven visat sig att, långt ifrån att mineralogiens och

geognosiens afskiljande från denna lärostol och öfverlemnande åt en särskild

lärare medfört en mindre undervisningsskyldighet för professorn i allmän

kemi än för andra vid läroverket anstälda professorer med full aflöning,

professorn i allmän kemi redan nu hvarje vecka hade fyra föreläsningar,

hvardera i 1 1/2 timme, samt 10 V» timmars undervisningsskyldighet å laboratoriet,

eller fullt motsvarande hvad flertalet af öfrige professorer vid läroverket

ålåge; att det oaktadt mer och mer visat sig, med hänsyn till de

stora framsteg den organiska kemien i senare tid gjort och dess stigande

betydelse för industrien, att en utvidgning vore önskvärd af den lärokurs,

som det åligger professorn i allmän kemi att föredraga; samt att en förökad

undervisning, utöfver hvad i allmänhet ålåge andra professorer vid läroverket,

ej billigtvis kunde af honom fordras, så länge han vore väsentligen sämre

aflönad än samtlige öfrige professorer.

Under punkten 6:o här ofvan har Utskottet redan haft tillfälle att

anföra de skäl, som Utskottet funnit mana till den största varsamhet vid

beviljande af anslag till inrättande af nya tjenstebefattningar, och då dessa

skäl i allt hufvudsakligt ega tillämplighet äfven vid bedömandet af den nu

föreliggande frågan, så får Utskottet här åberopa livad under ofvannämnda

punkt blifvit anfördt, Ett särskildt skäl att afstyrka bifall till den nu behandlade

framställningen har Utskottet jemväl funnit i den omständigheten,

att elevantalet vid tekniska högskolan under de senare åren varit stadt i

sjunkande, på sätt följande, af högskolans föreståndare meddelade uppgift

utvisar:

Bill. till Rik sd. Prot. 1SS4. 4 Sand. 1 Afd. 11 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-TJtsIcottets Utlåtande N:o 14.

Antal närvarande elever vid Kongl. Teknologiska institutet och

Kongl. Tekniska högskolan från och med höstterminen 1875

till och med vårterminen 1884,

Ordinarie elever.

Specialelever.

Extra elever.

Summa

Summarum.

lista afd.

2:dra afd.

3:dje afd.

4:de afd.

Summa.

to

Pj

P

P

P-

3:dje afd.

4:de afd.

Summa.

1875.

Höst-terminen ............

84

81

54

219

3

3

57

279

1876.

Vår-

d:o . .

88

80

54

—

222

—

4

—

4

56

282

»

Höst-

d:o

77

78

64

—

219

—

7

—

7

50

276

1877.

våi--

d:o

76

81

63

—

220

—

6

—

6

51

277

»

Höst-

d:o ............

65

67

76

—

208

—

3

—

3

62

273

1878.

Vår-

d:o

62

70

76

—

208

—

3

—

3

58

269

»

Höst-

d:o .......

66

51

67

16

200

1

4

—

5

56

261

1879.

Vår-

d:o

61

51

66

16

194

1

4

—

5

43

242

»

Höst-

d:o ..........

44

50

50

31

175

1

1

1

3

49

227

1880.

Vår-

d:o

44

48

50

31

173

1

1

1

3

48

224

»

Höst-

d:o

46

37

50

22

155

1

_

1

39

195

1881.

Vår-

d:o

46

37

49

23

155

1

1

32

188

»

Höst-

d.o

39

38

33

19

129

3

2

5

32

166

1882.

Vår-

d:o

36

39

33

18

126

3

2

—

5

38

169

Höst-

d:o ............

46

40

38

11

125

1

5

—

6

35

166

1883.

Vår-

d:o ..............

43

29

36

11

119

1

5

—

6

28

153

»

Höst-

d:o

53

34

24

10

121

1

6

1

8

45

174

1884.

Vår-

d:o ..............

50

34

24

10

118

1

6

—

7

43

168

Då beliofvet af förstärkta lärarekrafter utan allt tvifvel i viss mån

sammanhänger med och är beroende på elevantalet, synes det Utskottet kunna

och böra ifrågasättas, huruvida skäl kan anses vara för handen att under nu

varande förhållanden, då elevernas antal vid tekniska högskolan termin efter

termin minskats, der inrätta en ny befattning på ordinarie stat; Utskottet

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

27

har derför till främjande af nödig sparsamhet med statens medel trott sig

böra afstyrka ifrågavarande framställning; hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen icke må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande

framställning.

14:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte dels

medgifva, att lektorsbefattningen i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst tUnisla

och byggnadsstatik vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten

för högskolan upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenst- allmän bygggöringspenningar,

finge förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära ochnaMhonns^h

byggnadsstatik, dels ock till inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst

vid samma högskola bevilja en årlig aflöning af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 det andra, i

kronor såsom tjenstgormgspenmngar. -konst.

Rörande denna framställning och motiven till densamma innehåller [9.]

statsrådsprotokollet (sid. 13—15) följande uppgifter:

»Uti nu gällande aflönings- och utgiftstat för tekniska högskolan finnes

upptaget ett lektorat i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik;

men redan då detta lektorat första gången skulle tillsättas, visade

det sig omöjligt att finna en sökande, som tilltrodde sig att undervisa

i de tre nämnda ämnena, hvarför Kong!. Maj: t den 5 Oktober 1877, i enlighet

med styrelsens underdåniga hemställan, täcktes medgifva, att befattningen

tills vidare finge delas mellan en lektor i allmän byggnadslära och

husbyggnadskonst samt en extra lärare i byggnadsstatik, med en aflöning af

2,700 kronor till den förre och 1,300 kronor till den senare. Sålunda fördelad,

har undervisningen i ofvan berörda ämnen fortgått till och med vårterminen

1883. Då emellertid den tillförordnade lektorn i allmän byggnadslära

och husbyggnadskonst våren 1882 begärde afsked från sin befattning,

och denna i föreskrifven ordning kungjordes ledig, anmälde sig till densamma

ingen sökande, som ansågs ega alla för platsen erforderliga egenskaper, hvarför

styrelsen endast under ett år förordnade till befattningens uppehållande

den bland de sökande, som dertill syntes lämpligast. Efter denna erfarenhet

fann sig styrelsen, innan den ä nyo vidtog någon åtgärd för platsens besättande,

böra anmoda högskolans lärarekollegium att yttra sig, huruvida

det ansäge, att en annan fördelning än den förhandenvarande af de tre läroämnena

kunde för läroverket vara lämpligare. Lärarekollegiet tillsatte för

frågans utredning en komité och hemstälde i öfverensstämmelse med dess

förslag, dels att styrelsen ville utverka, att ifrågavarande lektorat måtte, så

snart ske kunde, delas i tvenne lektorat, dels att, intill dess en sådan delning

kunde åvägabringas, undervisningen i allmän byggnadslära och bygg
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

nadsstatik måtte uppdragas åt en tillförordnad lektor med lön af 2,700 kronor,

samt den i husbyggnadskonst anförtros åt en extra lärare med ett arfvode

af 1,300 kronor. A senare delen af denna framställning gjorde styrelsen

i skrifvelse den 8 sistlidne Februari hemställan om nådigt bifall, hvilket

ock lemnades genom Kongl. bref den 23 i samma månad. Med anledning

af förra delen af lärarekollegiets nyssnämnda framställning har styrelsen

åter i skrifvelse den 13 sistlidne September, med åberopande af ofvan berörda

komités utlåtande, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes

för nästkommande Riksdag föreslå, att i stället för det i nuvarande stat

upptagna lektoratet i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik,

hvilket är försedt med en aflöning af 4,000 kronor, hvaraf 1,300

kronor utgöra tjenstgöringspenningar, måtte inrättas tvenne lektorat, det ena

i allmän byggnadslära och byggnadsstatik med en aflöning af 4,000 kronor,

hvaraf 1,300 kronor tjenstgöringspenningar, det andra i husbyggnadskonst

med en aflöning af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor tjenstgöringspennin

gar. Som emellertid delningen af det ifrågavarande lektoratet icke lämpligen

skulle kunna träda i verket förr än med början af läsåret 1885—1886,

skulle dock för kalenderåret 1885 blott en tredjedel behöfvas af det för

ändamålet sedermera erforderliga beloppet af 3,000 kronor.

Såsom stöd för denna anhållan har blifvit anfördt, dels att den svårighet,

som, enligt hvad ofvan påpekats, redan från början visat sig att finna

en lärare, fullt kompetent i alla tre med lektoratet förenade ämnen, måste i

följd af dessa läroämnens beskaffenhet ständigt återkomma, dels att det omfång,

som undervisningen i hvart och ett af dessa ämnen måste ega, om den

skulle kunna utgöra en tillfredsställande förberedelse för undervisningen i de

begge byggnadsskolornas högre årsafdelningar, äfven lade hinder i vägen för

deras förening. Ehuru den nu gällande undervisningsplanen upptoge 5 föreläsningar

i veckan under hela läsåret samt 7 timmars öfningar i veckan

under höstterminen och 10 timmars öfningar i veckan under vårterminen i

de ifrågavarande trenne läroämnena, så hade dock föreläsningarna så väl i

allmän byggnadslära som i husbyggnadskonst allt hitintills måst inskränkas

till en lärokurs, som varit gemensam för läroverkets alla elever i andra årsafdelningen

och som således utan tvifvel måste anses såsom allt för ofullständig

för eleverna i de begge byggnadsskolorna, för hvilka dessa ämnen

vore af grundläggande vigt. För undervisningen i dessa båda fackskolor, af

hvilka den ena, eller väg- och vattenbyggnadsskolan, för några få år sedan

omfattade en tredjedel af läroverkets alla elever samt den andra eller arkitekturskolan

redan nu efter några få års tillvaro mottoge mer än en femtedel

af hela elevantalet, vore det otvifvelaktigt af yttersta vigt, att en väsentlig

utsträckning af undervisningen i de båda sistnämnda läroämnena med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

29

möjligaste första komme till stånd, så att fullständigare specialkurser kunde

genomgås: i allmän byggnadslära åtminstone af eleverna i väg- och vattenbyggnadsskolan

samt i busbyggnadskonst åtminstone af eleverna i arkitekturskolan.

Men för en sådan utsträckning af undervisningen måste en enda

lärares krafter, om han än vore aldrig så nitisk, blifva otillräckliga. Ty

för undervisningen i allmän byggnadslära och byggnadsstatik, hvilka ämnen

lämpligast kunde förenas, fordrades, enligt den af komiterade för ifrågavarande

tvenne läroämnen uppgjorda undervisningsplanen, 5 föreläsningar och

2 timmars öfningar i veckan under höstterminen samt 5 föreläsningar och 5

timmars öfningar i veckan under vårterminen, under det att undervisningen

i husbyggnadskonst kräfde 2 föreläsningar och 9 timmars öfningar i veckan

under höstterminen samt 1 föreläsning och 12 timmars öfningar i veckan

under vårterminen. Någon svårighet att inpassa denna anordning i den nu

gällande undervisningsplanen förefunnes icke. Med hänsyn till en sådan fördelning

af undervisningsskyldigheten syntes åter billigt, att läraren i allmän

byggnadslära och byggnadsstatik erhölle en aflöning af 4,000 kronor, under

det att läraren i husbyggnadskonst tillädes en aflöning af 3,000 kronor.

Behofvet af förökade lärarekrafter för de båda byggnadsskolorna framginge

för öfrigt ur en jemförelse mellan de lärarekrafter, som för närvarande

disponerades af dessa, och dem, som äro tillagda till exempel den mekaniska

fackskolan. För den sistnämnda, hvars obligatoriska kurs icke vore

mer än treårig, upptoge nemligen läroverkets nu gällande stat tre särskilda

professurer, två i maskinlära och en i mekanisk teknologi samt ett lektorat

i konstruktion af enkla maskindelar. För de båda förstnämnda, hvilka hade

fyraårig obligatorisk lärokurs, funnes deremot, utom det nu ifrågavarande

lektoratet i byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik, hvilket måste

anses vara för begge skolorna gemensamt, endast en professur i hvardera

samt för väg- och vattenbyggnadsskolan ett lektorat i geodesi och för arkitekturskolan

tvenne extra lärare i ornamentik och modellering. Under det

att således den mekaniska fackskolan för sina specialämnen egde att disponera

tre professorslöner och en lektorslön, hade deremot af de båda byggnadsskolorna

den ena måst åtnöja sig med en professorslön jemte en och en

half lektorslön samt den andra med en professorslön, en half lektorslön och

två arfvoden till extra lärare.»

Af den sålunda lemnade redogörelsen för skälen till förevarande framställning

framgår, att undervisningen i de vigtiga och för det praktiska lifvet

angelägna läroämnen, om hvilka nu är fråga, icke kan behörigt upprätthållas

utan förstärkning af lärarekrafterna, och Utskottet har derför icke

något att erinra mot de här behandlade framställningarna, med undantag

allenast deraf att beloppet af de löneförmåner, som begärts för det nya lek
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats- Utslcottets Utlåtande N:o 14.

An gående

höjning af

vissa å

tekniska högskolans

stat

uppförda

anslag.

[io.]

toratet i husbyggnadskonst synts kunna något nedsättas. Den tjenstgöring,

som enligt uppgjord plan skulle fordras af lektoren i detta ämne, synes nemligen

icke vara mera betungande än att en aflöning af 2,500 kronor, hvaraf

1,700 kronor fast lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar, kan anses derför

utgöra skälig ersättning; och hemställer i följd deraf Utskottet:

a) att Riksdagen må medgifva, att lektorsbefattningen i allmän

byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik

vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten

för högskolan upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf

1,300 kronor tjenstgöringspenningar, må förändras till ett

lektorat i allmän byggnadslära och byggnadsstatik; samt

b) under förutsättning af bifall till hvad under mom. a)

hemstälts att Riksdagen till inrättande af ett lektorat i

husbyggnadskonst vid tekniska högskolan må bevilja en

årlig aflöning af 2,500 kronor, hvaraf 1,700 kronor lön

och 800 kronor tjenstgöringspenningar.

15:o. Rörande följande ärliga anslag å tekniska högskolans stat har

Kongl. Maj:t föreslagit, att anslagen måtte varda förhöjda med nedanstående

''belopp, nemligen:

a) anslaget till aflöning åt assistenter och andra tillfälliga

lärarebiträden med...................................................... kronor 2,000: —

b) anslaget till kemiska laborationer med .................... » 1,000: —

c) anslaget till diverse utgifter för bränsle, belysning

m. in. med .................................................................................. » 1,500: —

tillsammans kronor 4,500: —

Ur statsrådsprotokollet (sid. 16—18) får Utskottet här lemna en redogörelse

för dessa anslagsbehof.

Beträffande den begärda förhöjningen i anslagen till aflöning af assistenter

och andra tillfälliga lärarebiträden, till kemiska laborationer samt till

diverse utgifter har tekniska högskolans föreståndare meddelat följande upplysningar.

Utgifterna till aflöning af assistenter och extra lärarebiträden,

hvartill i staten nu finnes ett anslag af 5,000 kronor, hade under de senaste

fem åren vexlat mellan 5,427 och 6,645 kronor, öretal oberäknade,

och i medeltal uppgått till 5,916 kronor. Enligt de uppgifter från vederbörande

lärare om behofvet af anslag till ifrågavarande ändamål, som lärarekollegiet

till styrelsen öfverlemnat, skulle dertill i medeltal årligen erfordras

8,400 kronor; och sedermera hade läraren i mekanisk teknologi jemväl gjort

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

31

framställning om behofvet af en assistent, till hvars aflöning minst 500 kronor

erfordrades, hvarigenom hela det af lärarne begärda anslaget ökades till

8,900 kronor. Sistnämnde assistent skulle hufvudsakligen sysselsättas med

de mekaniskt-tekniska samlingarnas ordnande och etikettering, hvarvid, då

fråga vore om hel- och halftäbrikater, jemväl borde i korthet angifvas sättet,

hvarpå de blifvit framstälda. Derjemte skulle han dock äfven biträda vid

undervisningen, då sådant vore behöfligt. Alldenstund en dylik assistent

borde blifva af stort gagn för den tekniska högskolan, och platsen dessutom

utgjorde en god skola för blifvande lärare vid tekniska läroverk, förordade

föreståndaren antagandet af en sådan, så snart medel för hans aflöning kunde

anskaffas.

Då emellertid de belopp, som vissa lärare begärt till assistenters aflöning-,

syntes vara något större, än behofvet oundgängligen kräfde, ansåg

föreståndaren icke, att 8,900 kronor årligen vore för ändamålet erforderliga;

men enär den nuvarande aflöningen till assistenter, som i allmänhet utgått

efter 1 krona 50 öre i timmen, icke kunde anses för hög, och det i några

ämnen stundom visat sig svårt att med nuvarande aflöning erhålla goda

assistenter, liemstälde han, att ifrågavarande anslag måtte höjas från 5,000

till 7,000 kronor.

Beträffande åter det till 5,000 kronor upptagna statsanslaget till kemiska

laborationer, som fördelats mellan den kemiska och den metallurgiska

afdelningen, så att 3,500 kronor beräknats för den förra och 1,500 kronor

för den senare, så hade det under många år måst öfverskridas. Sålunda

hade under senaste femårsperiod, 1878— 1882, utgifterna för båda nämnda

afdelningar, öretal oberäknade, vexlat mellan 5,310 och 6,293 kronor samt i

medeltal årligen uppgått till 5,733 kronor. Äfven om gaspriset, sedan Stockholms

stad öfvertagit härvarande gasverk, skulle komma att nedsättas, hvarom

dock ännu ingenting vore bestämdt, skulle dock icke någon betydligare minskning

af berörda utgifter deraf blifva en följd; ty i desamma inginge kostnaden

för gas endast å den kemiska afdelningen, och denna hade under

ifrågavarande femårsperiod i medeltal ej stigit till mer än 699 kronor årligen.

Vid sådant förhållande, och då under femårsperioden 1873—1877,

hvarunder likväl antalet laboranter på begge laboratorierna varit vida större

än under sist förflutna femårsperiod, utgifterna för kemiska och metallurgiska

afdelningarna i medeltal årligen stego till 7,046 kronor, ansåg sig föreståndaren

icke kunna föreslå anslaget till kemiska laborationer till lägre belopp

än 6,000 kronor. Härvid förutsatte han dock, att alla utgifter för den

kemiska afdelningen, utom för ved, hädanefter såsom hittills skulle bestridas

af detta anslag, men att deremot all gas till metallurgiska laboratoriirummen

fortfarande skulle betalas af anslaget till diverse utgifter, enär gasmätaren i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Stats-Vtshottets Utlåtande N:o 14.

bergsskolans hus vore gemensam för laboratoriirummen och läroverkets öfriga

lokaler derstädes.

Hvad slutligen angår anslaget till diverse utgifter, såsom bränsle, gas,

materielens underhåll och komplettering m. m., hvilket i nuvarande stat utgör

8,500 kronor, hvaraf 6,500 beräknats för läroverkets hufvudbyggnad och

2,000 för bergskolebyggnaden, så hade äfven det under flera år visat sig

otillräckligt. Under senast förflutna fem år, 1878—1882, hade nämnda utgifter,

öretal oberäknade, vexlat mellan 9,596 och 10,885 kronor samt i

medeltal varit 10,214 kronor. Orsakerna dertill, att de så betydligt öfverstigit

det belopp, hvartill de samma i början af 1870-talet uppgingo, och

hvilket hufvudsakligen lades till grund för beräkningen, när det nuvarande

anslaget begärdes, vore flerahanda. Sålunda hade, i följd af lärokursernas

utsträckning till 4 år i väg- och vattenbyggnadsskolan och den mekaniska

fackskolan samt upprättandet af en ny fackskola för arkitektur med fyraårig

lärokurs, i hvilken antalet elever blifvit mycket större, än man med

ledning af erfarenheten från Akademien för de fria konsterna hade skäl att

antaga, dels tre nya ritsalar och två mindre rum för modellering måst inredas

och förses med gasledning, hvarigenom bland annat årliga kostnaden

för gas icke obetydligt stigit, dels åtta större eller mindre rum, som förut

icke eller blott undantagsvis eldades, under vintertiden måst hållas uppvärmda.

Vidare hade, sedan högskolans lärare tillåtits att med eleverna

årligen göra studieresor i landsorten, reseersättning till vederbörande lärare

för sådana resor, jemlik! nådiga brefvet den 31 December 1875, utbetalts

af högskolans anslag till diverse utgifter. Under femårsperioden 1878—1882

hade årliga kostnaden för gas å läroverkets allmänna afdelning i medeltal

varit 1,253 kronor och i bergskolans hus, med undantag af professorns boställe,

der gasen bekostats af boställsinnehafvaren, 661 kronor, eller tillsammans

1,914 kronor; och om gaspriset, såsom ofvan antyddes, skulle

komma att nedsättas, borde väl kostnaden för belysningen i afsevärd mån

minskas; men som kostnaden för uppvärmning under senaste femårsperiod i

medeltal uppgått till 4,297 kronor, oaktadt bränsleprisen under samma tid

icke varit höga, och en blott obetydlig stegring deri motvägde åtminstone

större delen af den minskning i kostnaden för gas, som genom gasprisets

sänkning kunde uppstå, ansåge sig föreståndaren för den närmaste tiden

efter år 1884 icke kunna beräkna behofvet af ordinarie anslag för diverse

utgifter till mindre än 10,000 kronor, helst han måste antaga, att kostnaden

för så väl den fasta inredningens som all annan materiels underhåll blefve

större, i den mån materielen blefve äldre.

Vid beräkningen af anslagsbehofven sä väl till »assistenter» som till

»kemiska laborationer» och »diverse utgifter» vore förutsatt, att tekniska

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats- Ut skottet g Utlåtande N:o 14.

33

högskolan hädanefter såsom hittills tillätes att fritt disponera inflytande tillfälliga

inkomster af betalande, d. v. s. icke medellösa, extra elever. Dessa

inkomster, som under senaste femårsperiod i medeltal utgjort 2,067 kronor,

hade dock under de båda sista åren minskats och under dessa i medeltal

uppgått till endast 1,620 kronor, hvarför de för den närmaste framtiden icke

torde höra beräknas till högre belopp än omkring 1,600 kronor.

Att anslagen till assistenter, kemiska laborationer och diverse utgifter

under flere år kunnat, på sätt som skett, öfverskridas, hade varit möjligt

dels genom ofvannämnda inkomst af extra elever, dels derigenom, att besparingar

blifvit gjorda å anslagen till verkstaden och samlingarna. Dessa

anslag behöfdes dock hädanefter ganska väl för de ändamål, hvartill de

blifvit anvisade. Ty om man ock under några år utan någon större olägenhet

kunde för sådana ändamål göra inskränkningar, kunde dock icke dermed

under en längre tid fortsättas.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt måste behofvet

af förenämnda anslags höjande anses vara satt utom tvifvel, hvadan Utskottet

hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,

höja:

a) anslaget till aflöning åt assistenter och andra tillfälliga

lärarebiträden med 2,000 kronor,

b) anslaget till kemiska laborationer med 1,000 kronor, och

c) anslaget till diverse utgifter för bränsle, belysning m. m.

med 1,500 kronor.

16:o. Direktionen öfver tekniska söndags- och aftonskolan i Eskils- Anande

tima har hos Kommerskollegium gjort framställning om förhöjning i det till

skolan nu anvisade statsanslag samt i sådant afseende anfört, att allt sedan tekniska

höstterminen 1879 årligen ett större antal lärjungar sökt inträde i skolan, *bafi".?X0°ån

än som der kunnat emottagas, i anseende dertill att så väl utrymme som i Eskilstuna.

lärarekrafter varit otillräckliga; att emellertid, sedan ett af Eskilstuna stad f11*]

för skolan uppfördt läroverkshus nu blifvit färdigt, tillräckligt utrymme erhållits

för ett betydligt större antal elever, hvadan således endast behofvet

af ökade lärarekrafter återstode att fylla; att detta behof lättast och med

minsta kostnad kunde afhjelpas genom anställande af biträdande lärare för

nedersta afdelningen i matematik, svenska språket och frihandsteckning, då

nuvarande lärarekrafter vore fullt tillräckliga för undervisningen i de båda

öfre afdelningarna, äfven sedan skolan blifvit i tillfälle att emottaga ett

större antal elever; att, då direktionen ansåge desse lärare kunna erhållas

mot ett arfvode af 1 krona 50 öre i timmen, den härför erforderliga kostBih.

till liihsd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande lS:o 14.

naåen, enligt i skrifvelsen närmare utförd beräkning, skulle uppgå till 672

kronor; att åt skolans vaktmästare, hvilkens nuvarande aflöning af 250 kronor,

förutom fri bostad och vedbrand af staden, icke kunde anses utgöra full

ersättning för lians tjensteåligganden, ett årligt lönetillskott af 100 kronor

vore behöfligt; samt att lyshållningen i det nya skolhuset, som vore mer än

tre gånger större än det gamla, för hvars belysning under senaste läsår

kostnaden uppgått till 341 kronor 15 öre, komme alt. medföra en ökad utgift

af omkring 600 kronor; — och har direktionen, då skolan saknade

medel till bestridande af angifna kostnader, anhållit att det till skolan nu

utgående statsanslag, 6,600 kronor, måtte från och med detta läsår ökas

med 1,400 kronor.

Vidare har Kommerskollegium om förhållandena vid skolan meddelat:

att, enligt den om skolans verksamhet under läsåret 1882—1883 afgifna

berättelse, undervisningen varit fördelad på tre ettåriga afdelningar samt

fortgått söndags-förmiddagar klockan 9—]/2 l,*med afbrott af en half timme

för hållande af gudstjenst, och alla söckendagsaftnar klockan 6—8 eller 9

under de båda terminerna från den 1 September till den 23 December och

från den 8 Januari till den 1 Maj; att i nedersta afdelningen undervisning

meddelats i matematik, linearteckning, svenska språket, frihandsteckning och

gravering samt bokföring; att lärarnes antal är fyra, af hvilka en tillika är

föreståndare, förutom en lärarinna i frihandsteckning och gravering; att lärjungarnes

antal under läsåret varit i öfverstå afdelningen 17, i den mellersta

17 och i nedersta afdelningen 66, eller tillsammans 100; äfvensom att skolans

inkomster utgjorts af

statsanslaget.......................................................... kronor 6,600: —

räntor å skolans medel ................................. v 12: 61

» å premiemedlen ................. » 538: 89

kronor 7,151: 50

samt utgifterna af

löner och arfvoden .

................ kronor 5,530:

—

till materiel m. m. .

............... * 689:

18

pris och belöningar å

t elever .. .

................. » 431:

kronor 6,651:

90

08.

Af denna räkenskap framginge visserligen, att ett öfverskott af omkring

500 kronor uppkommit dels derigenom att räntan å premiemedlen ej

blifvit till fullo utdelad, dels derigenom att af anslaget till skolmateriel m. m.

■ utgörande 1,070 kronor — blifvit användt endast ofvan uppgifna belopp

689 kronor 18 öre; men en besparing af detta anslag torde för framtiden

ej vara att påräkna, i synnerhet efter skolans utvidgning, och hade nu upp
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

35

stått af den anledning, att med hänseende till skolans förestående flyttning

och deraf föranledda kostnader inköpen af undervisningsmateriel, som under

år 1880 uppgått till 1,002 kronor 23 öre och år 1881 till 1,009 kronor 59

öre, år 1882 inskränkts till det mest nödvändiga.

På grund af dessa förhållanden och enär de afgifter, om hvilkas

höjande nu gjorts framställning, bestredes af statsmedel, under vilkor att

staden Eskilstuna tillhandahölle lokal för skolan samt ombesörjde lokalens

underhåll och uppvärmning, då i öfrigt af hvad direktionen till stöd för ansökningen

anfört visade sig, att en tillökning i det till uppehållande af

undervisningen i skolan utgående anslag af statsmedel vore af verkligt behof

påkallad, samt då vid beloppet af hvad i detta afseende blifvit begärdt icke

syntes vara något att erinra, har Kommerskollegium tillstyrkt den af direktionen

framstälda anhållan.

Kongl. Maj:t har funnit direktionens framställning böra bifallas samt

derför föreslagit att ärsanslaget till tekniska söndags- och aftonskolan i

Eskilstuna måtte höjas med 1,400 kronor; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:ts framställning

må höja ärsanslaget till tekniska söndags- och aftonskolan

i Eskilstuna med 1,400 kronor eller från 6,600

kronor till 8,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

L7:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t äskat ett ärligt an- Angående

slag å Medicinalstyrelsens stat af 1,200 kronor till arfvode för granskning

af hospitalens räkenskaper; och har i statsrådsprotokollet lemnats följande hospitahredogörelse

för detta anslagsbehof. skapeZa.

»Kär hospitalsöfverstyrelsen år 1876 uppdrogs åt dåvarande Sundhets- [12.]

kollegium, uppfördes ä detta embetsverks stat ett anslag af 1,000 kronor för

år såsom arfvode för verkställandet af erforderlig revision af hospitalens räkenskaper.

Men när under följande året Sundhetskollegium ombildades med benämning

Medicinalstyrelsen och erhöll ny stat från och med är 1878, hade,

under förutsättning att revisionen af liospitalsräkenskaperna skulle i enlighet

med derom väckt förslag skiljas från Medicinalstyrelsen och öfvergå till

Kammarrätten, detta arbete icke tagits i beräkning vid bestämmande af de

arbetskrafter, som behöfde inom Medicinalstyrelsen finnas, och ej heller något

anslag för nämnda revisionsarbete blifvit upptaget i den nya staten för bemälda

styrelse.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 14.

I fråga om ordnandet af denna angelägenhet inkommo sedermera ej

mindre Kammarrätten än äfven Medicinalstyrelsen med infordrade underdåniga

utlåtanden, af Indika syntes framgå, att öfverflyttningen af sagda

revision till Kammarrätten skulle möta många svårigheter, beroende så väl

på de ifrågavarande räkenskapernas beskaffenhet som äfven på den stadgade

ordningen för vederbörande tjenstemäns arbete inom Kammarrätten; hvaremot,

och då Medicinalstyrelsen såsom öfverstyrelse för hospitalen vore skyldig

tillse, att de till dess disposition stälda anslagen till hospitalens underhåll och

byggande af nya hospital i föreskrifven ordning förvaltades och redovisades,

samt deraf följde, att de särskilda hospitalens räkenskaper för hvarje år

måste till Medicinalstyrelsen aflemnas för att der sammandragas till ett för

dem alla gemensamt bokslut, innefattande öfverstyrelsens redovisning för

nämnda anslag, så syntes ock derföre ändamålsenligast vara, likasom äfven

ledande till besparing i tid och arbete, att berörda, hos Medicinalstyrelsen

började räkenskapsgranskning af samme person fortsattes och gjordes fullt

uttömmande, så att räkenskaperna derefter icke behöfde underkastas någon

vidare detaljgranskning. Härjemte hade Medicinalstyrelsen, enär hospitalsräkenskaperna

numera till följd af hospitalens utvidgning erhållit en icke

obetydlig tillökning, hemstält, att revisionsarfvodet måtte utgå med ett till

1,200 kronor förhöjdt belopp.

Dä de åsigter angående lämpligaste sättet för hospitalsräkenskapernas

granskning, hvartill sä väl Kammarrätten som Medicinalstyrelsen sålunda

kommit, stodo i full öfverensstämmelse med den vid Kammarrättens under

år 1879 verkstälda reglering iakttagna grundsats, till hvilken löneregleringskomitén

under sitt fortsatta arbete öfvergått, att i allmänhet den inom de

centrala embetsverken förekommande revisionen borde hos dessa bibehållas, i

följd hvaraf någon förstärkning af Kammarrättens arbetskrafter för att sätta

detta embetsverk i stånd att öfvertaga nämnda revisionsarbete ej blifvit

ifrågasatt, gjorde Eders Kongl. Maj:t framställning till 1880 års Riksdag,

att det årliga anslaget till Medicinalstyrelsen måtte höjas med 1,200 kronor,

att användas till arfvode för revision af hospitalens räkenskaper. Riksdagen

ansåg likväl icke lämpligt att redan da göra tillökning i en så nyligen reglerad

lönestat, helst Riksdagen trodde revisionen af hospitalens räkenskaper

kunna åläggas någon af Medicinalstyrelsens ordinarie embetsman, derest det

å staten med ett belopp af 11,000 kronor uppförda anslag för medikamentsräkningars

granskning, vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar och

tillfälliga biträden icke lemnade tillgång till beredande af ersättning för berörda

göromål. Det har emellertid visat sig omöjligt att med Medicinalstyrelsens

nuvarande personal och de anslag, som nu stå till styrelsens förfogande,

bereda utväg för verkställande af det allt drygare arbetet med

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

37

hospitalsräkenskapernas granskning. Eders Kongl. Maj:t har derföre under

en följd af år behagat till bemälcla styrelses förfogande för ändamålet anvisa

ett extra anslag af 1,200 kronor årligen.

Medicinalstyrelsen har nu i sin den 21 September nästlidna år aflåtna

underdåniga skrifvelse angående medicinalverkets behof å nyo fäst uppmärksamhet.

pa denna fråga och dervid anfört, att, om berörda revisionsarbete,

som numera, sedan föreskrifvet blifvit, att hospitalsräkenskaperna skola öfverlemnas

till Kammarrätten fyra månader efter räkenskapsårets utgång, förutsätter

en fortgående revision af de qvartalsvis från hospitalen ingående

räkenskaperna, fortfarande skall ega rum hos Medicinalstyrelsen, det icke

torde anses lämpligt, att ett år efter är fortlöpande arbete inom embetsverket

godtgöres med extra anslag; och har Medicinalstyrelsen för den skull hemstält,

att för ändamålet måtte beredas ett ordinarie anslag till samma belopp,

som under de senare åren dertill utgått.»

Beträffande användningen af ofvan omförmälda anslag å 11,000 kronor

för medikamentsräkningars granskning m. m. har Utskottet inhemta t att.

detta anslag helt och hållet tages i anspråk för följande ändamål, nemligen:

till löner åt öfvertalige tjensteman ..............

» arfvoden åt amanuenser.............................

» tillfälliga biträden .....................................

» vikaria tsersättning ...................................

» flitpenningar åt extra tjensteman m. m.

» renskrifning och bokföring m. m............

................ kronor 2,000: —

.................... > 4,000: —

................... » 1,500: —

................... » 1,000: —

................ » 1,000: —

..................... » 1,500:

tillsammans kronor 11,000: —

Berörda i staten upptagna anslag lemnar således icke för närvarande

någon tillgång till bekostande af granskningen af hospitalsräkenskaperna och

vid sådant förhållande synes det alltså vara nödvändigt, att särskilda medel

varda anvisade för det nu ifrågavarande ändamålet. Sådant anvisande torde

dock ej vara behöflig! annorledes än på extra stat. Då det nemligen torde

kunna antagas, att en del af det ordinarie anslaget för granskning af medikamentsräkningar

m. m. icke skall allt framgent behöfva användas på sätt

nu sker, t. ex. det belopp af 2,000 kronor, som för närvarande åtgår till

löner åt öfvertalige tjensteman, utan att i mån af afgång bland desse tjensteman

större eller mindre summor af denna utgiftspost skola blifva för andra

ändamål tillgängliga, till dess att omsider hela utgiften kan upphöra, så

synes det icke vara behöflig! att uppföra ifrågavarande 1,200 kronor på

ordinarie stat, i följd hvaraf Utskottet hemställer,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ma pa

det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen till arfvode

för granskning af hospitalens räkenskaper mä ä Medicinal

styrelsens stat uppföra för år 1885 ett extra anslag af

1,200 kronor.

Anande 18:o. I en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har svenska tandläkare
«nK,

^iUiniksällskapet gjort framställning om beviljande af anslag för anordnande i

fir tand- hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, till stöd för hvilken framrjukdomar.

ställning hufvudsakligen blifvit anfördt: att tandläkareundervisningen icke

113''- vore på ett ändamålsenligt sätt ordnad; att hittills utfärdade stadgande!! rörande

tandläkarekonsten och dess utöfning icke innehölle någon föreskrift,

som beredde möjlighet för de studerande att inhemta de för vinnande af

rättighet till tandläkarekonstens utöfning nödiga kunskaper; att emellertid en

vigtig del af ifrågavarande undervisning kunde ordnas genom upprättande i

hufvudstaden af en poliklinik, enär det alltmera visat sig, att det vore just

den kliniska undervisningen i tändernas, munnens och svalgets sjukdomar,

tändernas vård och behandling jemte tandoperationer och plomberingar m. m.,

som hittills saknats för de studerande; att det bästa tillfälle skulle beredas

kandidaterna att vid en offentlig poliklinik, der man kunde emotse en talrik

klientel, inhemta de för yrkets utöfvande nödiga kunskaper, samt att en stor

del af de brister i tandläkareundervisningen, som så länge öfverklagats, derigenom

skulle blifva aflijelpt; och har tandläkaresällskapet ansett, att fölen

dylik polikliniks åvägabringande ett anslag af 2,500 kronor under ett

försöksår vore erforderligt samt att, beträffande klinikens anordning, det vore

af behofvet påkalladt att rid densamma anstäldes två lärare, af hvilka den

ene skulle förestå den kliniska undervisningen och den andre undervisa i

plomberingar, tandregleringar m. m.

Efter härå erhållen remiss har Medicinalstyrelsen inhemta! yttrande i

ämnet af examinatorerne i tandläkare-examen, Professoren Friherre Gr. von

Duben, extra ordinarie Professoren C. J. Rossander och Tandläkaren Roland

Martin, hvilka förklarat sig så mycket hellre instämma i de skäl, dem tandläkaresällskapet

anfört till stöd för sin framställning, som dessa skäl vid

flera föregående tillfällen blifvit af examinatorerne framhållna. Vidare instämde

examinatorerne till alla delar i tandläkaresällskapets uttalande, att

behofvet af en undervisningsanstalt för tandläkarekandidater visat sig vara

allt mera trängande, samt meddelade, att svårigheten för de studerande att

på enskild väg förskaffa sig de kunskaper, som staten af dem fordrade, blifvit

allt större, emedan enskilde tandläkare dels börjat blifva allt mindre villige

att undervisa i alla de ämnen, i hvilka examinanderne skulle undergå prof
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsicoftets Utlåtande N:o 14.

39

ning'', dels icke heller kunde det af brist på lokaler och tillräcklig materiel

för undervisningen, äfven förutsatt att alla praktiserande dentister dertill vore

fullt kompetente. Också hade under senare tider en stor del af examinanderne

måst underkännas i vissa ämnen. Men dessa missförhållanden skulle,

enligt examinatorernes mening, i väsentlig mån afhjelpas genom en på lämpligt

sätt anordnad klinik för tandläkare, hvilken skulle blifva till stor fördel

äfven för allmänheten, ej allenast derigenom att en stor mängd mindre bemedlade

personer der skulle mot ingen eller jemförelsevis ringa ersättningkunna

erhålla råd och hjelp för sjukdomar i munnen, utan äfven och hufvudsakligast

derför, att utbildandet af skickliga tandläkare vore en angelägenhet,

som rörde alla och komme alla till godo. Men under det examinatorerne

i hufvudsak vore fullt ense med tandläkaresällskapet, kunde de likväl icke

tillstyrka det af sällskapet framlagda förslaget, som afsåge att begära en

jemförelsevis mindre summa för att under ett år och på försök anordna en

klinik, under förhoppning att genom redogörelse för en sådan anstalts verksamhet

behofvet deraf skulle ytterligare framgå och derigenom af Riksdagen

lättare erhållas ett större och tillräckligare anslag för sakens definitiva ordnande.

Examinatorerne, som angående denna fråga samrådt med tandläkaresällskapet,

hafva vidare lemnat uppgifter dels å de kostnader, som erfordrades

för sjelfva upprättandet af kliniken med den materiel, en sådan kräfde, och

som för en gång ifrågakomme, dels ock å de utgifter, hvilka vore af nöden

föi'' klinikens regelmässiga handhafvande och således hvarje år äterkonnne.

I förra fallet, eller för anskaffande af instrument och mobilier, som i första

hand behöfdes, upptoge kostnadsförslaget ett belopp af 2,415 kronor; i senare

fallet åter, eller i fråga om klinikens vidmakthållande, kunde de årliga kostnaderna

icke beräknas till mindre än följande belopp:

till hyra för lokal...................................................................... kronor 900: —

» ved och ljus ........ » 200: —

» uppassning ................................................. » 200: —

» materielens underhåll och förbrukningspersedlar ............ » 200: —

» arfvoden åt föreståndare och lärare .............................. » 1,500: —

Summa kronor 3,000: —

Likväl, och hvad särskild! anginge det föreslagna arfvodet åt klinikens

föreståndare och lärare, så vore detta uppenbarligen allt för litet, enär den

ene af dem måste finnas på kliniken hela året om, hvarje dag under minst

två timmar, och den andre lika lång tid dagligen under läsåret, d. v. s.

åtta månader. Men förenämnda arfvode hade blifvit satt till anförda belopp

under förutsättning att dertill vidare finge räknas de 1,000 kronor, som nu

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

jemlikt nådiga brefvet den 2 Mars 1883 vore för ett år anvisade såsom ersättning

åt examinatorn i det praktiska profvet vid tandläkarepröfningen och

hvars fortsatta utgående vore för ändamålet af nöden, så att till arfvoden

åt föreståndare och lärare beräknats 2,500 kronor.

För egen del har Medicinalstyrelsen i afgifvet utlåtande af den 10

December nästlidna år erinrat, hurusom Medicinalstyrelsen, likasom förut

Sundhetskollegium, vid flera tillfällen fäst Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på

de brister, som vidlådde tandläkareundervisningen, och de stora svårigheter,

som mötte dem, livilka egnade sig åt tandläkareyrket, att förskaffa sig de

af staten föreskrifna kunskaper för rättighet till utöfning af nämnda yrke.

Enär dessa svårigheter syntes blifva med hvarje år allt större, har Medicinalstyrelsen

förty ansett sig böra på det högsta förorda det väckta förslaget

om ett defintivt ordnande af tandläkareundervisningen; hvarvid tillika anförts

bland annat: att tandläkarekonsten numera icke vore inskränkt till rent

tekniska göromål, såsom tandutdragning och insättning af konstgjorda tänder,

utan småningom förvärfvat sig högre betydelse i medicinskt hänseende för

helso- och sjukvård, i följd hvaraf tandläkaren, förutom fullständiga tekniska

kunskaper, måste ega erforderliga insigter i kemi, fysik, anatomi, fysiologi,

allmän och speciel patologi, terapi o. s. v.; att under nuvarande förhållanden

en hvar, som ville erhålla rättighet att utöfva tandläkaryrket, måste på egen

bekostnad förvärfva sig de härför nödiga kunskaperna; att emellertid undervisningen

härutinnan vore beroende dels derpå, huruvida personer funnes,

som vore hugade att lemna en sådan undervisning, dels om dessa egde tillräcklig

skicklighet dertill; samt att, så länge aflönade lärare saknades, svårighet

äfven mötte för anordnandet af den pröfning, som skall föregå rättigheten

till yrkets utöfning, nemligen afläggandet af det s. k. praktiska profvet,

hvilket, utom allehanda tandoperationer, bestode i förfärdigandet af tvenne

slags tandarbeten, som borde utföras under examinatorns tillsyn; men att

detta vore för examinatorn förenadt med ej ringa olägenhet, besvär och äfven

kostnad, då han för profvets fullgörande måste upplåta sin egen atelier, enär

någon annan plats för ändamålet icke funnes anordnad.

På dessa och i öfrigt andragna skäl har Medicinalstyrelsen, i enlighet

med hvad examinatorerne i tandläkareexamen hemstält, gjort underdånig framställning,

det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om anvisande

dels föi'' en gång af ett belopp af 2,415 kronor för anskaffande af

erforderliga instrument och mobilier för inrättande i hufvudstaden af en poliklinik

för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever jemväl skulle erhålla undervisning,

och dels ett årligt anslag från 1885 års ingång af 4,000 kronor att

användas till hyra af lokal samt till ved, ljus och uppassning äfvensom till

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 41

aflönande af föreståndare och lärare vid nämnda poliklinik och undervisningsanstalt.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt har Kong!. Maj:t föreslagit,

att för uppehållande i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar,

hvarest tandläkareelever jemväl skulle erhålla undervisning, måtte beviljas

(förutom det i punkten 45 här nedan omförmälda anslag) ett årligt anslag

af 4,000 kronor, att användas enligt de i statsrådsprotokollet angifna grunder.

Berörda grunder återfinnas i den ofvan meddelade, ur statsrådsprotokollet

(sid. 23—26) hemtade redogörelsen; och enär behofvet af särskild

undervisning i tandläkarekonsten icke synes kunna betviflas, har Utskottet

icke funnit skäl till annan erinran mot Kong! Majits framställning, än att

det synts Utskottet vara för tidigt att nu uppföra de begärda medlen på

ordinarie stat. Till stöd härför får Utskottet åberopa att., på sätt af tandläkaresällskapets

framställning i ämnet till Kong! Maj: t framgår, detta

sällskap sjelf ansett, att medel till en början blott borde begäras för den

ifrågavarande poliklinikens inrättande under ett försöksår, och den af Kong!

Maj:t framstälda begäran om ordinarie anslag för ändamålet har hufvudsakligen

föraniedts af det yttrande i frågan, som afgifvits af examinatorerne

i tandläkareexamen, för hvilket yttrande ofvan blifvit redogjordt. Då emellertid

den anstalt, som är i fråga, är helt och hållet ny, samt antagligt är,

att, sedan densamma någon tid fått vara i verksamhet, erfarenheten kan

komma att ådagalägga nödvändighet att vidtaga förändringar, hvilka må

hända skulle försvåras, om anstalten redan nu definitivt ordnades, så torde

det vigtiga och för allmänheten gagneligt ändamålet bäst främjas, om de

erforderliga medlen för närvarande endast uppföras å extra stat; och får

alltså Utskottet, som lemnar utan afseende Herr Friherre B. Klinckowströms

i en inom Första Kammaren väckt motion (JST:o 3) framstälda yrkande om

afslag å Kongl. Maj:ts förslag, hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen för inrättande

och uppehållande i hufvudstaden under år 1885 af en

poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever jemväl

skola erhålla undervisning, må för samma år ställa

till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 4,000

kronor.

Bih. till Biksd. Prat. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

42

Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.

Angaimic i9:o. Rörande anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

an*ltkHf.UUhar Kongl. Maj:t föreslagit, att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

materiaiier detta förslagsanslag måtte höjas med 582 kronor, eller från 21,690 kronor;

och enär häremot, ej varit något att erinra hemställer Utskottet,

Vt.'']

att Riksdagen må höja förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved, m. m. med 582 kronor eller från

21,690 kronor till 22,272 kronor, dock att i anslaget

måtte få företagas den ytterligare jemkning, som för jemnande

af hufvudtitelns slutsamma kan blifva erforderlig.

Öfriga ordinarie anslag.

Angående

Itloppeu af ^

öfriga

ordinarie

anslag.

[14.]

20:o. I öfriga ordinarie anslag har icke någon förändring i afseende

beloppen blifvit ifrågasatt; hemställande derföre Utskottet,

att alla öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag, hvilka icke här ofvan blifvit särskildt nämnda,

må till oförändrade belopp i riksstaten för år 1885 uppföras.

Upphörande af reservations- och förslagsanslag.

Angående 21 :o. I eu inom Första Kammaren väckt motion (N:o 1) har Herr

förandnng VprQieiTe j{ Klinckowström på anförda skäl föreslagit, dels att följande under

»lags natur, denna hufvudtitel uppförda ordinarie reservationsanslag matte upphora att

vara reservationsanslag, nemligen till:

1. De under Nationalmuseum inbegripna, särskildt upptagna 4 anslag

å tillhopa 14,300 kronor;

2. Allmänna läroverken;

3. Det under anslaget till Vitterhets-, historie- och antiqvitetsaka
demien

inbegripna, särskildt upptagna anslag å 450 kronor;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

43

4. De under anslaget till Akademien för de fria konsterna inbegripna,

särskildt uppförda tvenne anslag å tillhopa 21,400 kronor;

5. Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande;

6. Extra utgifter;

dels att följande anslag, äfven de på ordinarie stat. måtte upphöra

att vara förslagsanslag, nemligen till:

1. Lappmarkens ecklesiastikverk;

2. Det i anslagen för universiteten inbegripna förslagsanslag, 162,700

kronor;

3. Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan;

4. Farsoters och smittosamma sjukdomars botande;

5. Fattigvården i allmänhet;

6. Hospitals underhäll;

7. Alderstillägg;

8. Rese- och traktamentspenningar;

9. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

Under åberopande af hvad Utskottet anfört med anledning af i ena

handa syftning af motionären ffamstälda förslag rörande reservations- och

förslagsanslag under redan behandlade hufvudtitlar, får Utskottet här endast

hemställa,

att Heri'' Friherre Klinekowströms förevarande motion

må af Riksdagen lemnas utan afseende.

För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva följande

framställningar om anslag blifvit gjorda.

Riksarkivet.

22:o. På derom af riksarkivarien hos Kongl. Maj:t gjord framställ- Angående

ning har Kongl. Maj:t till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter

och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, äskat ett extrautgifvande «1

anslag för år 1885 af 3,000 kronor; och hemställer Utskottet, handlingar,

ö 7 7 7 som aro af

vigt för

att Riksdagen

ställning.

må bifalla Kongl. Maj:ts berörda fram
-

fädernes
landets
historia.

[15.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Slats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

Angående

anslag för

Lifrust''

hammaren.

f 16.]

Lifrustkammaren.

23:o. För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna samt expenser,

m. m. såsom i statsrådsprotokollet finnes angifvet, är af Kongl. Maj:t begärdt

ett extra anslag af 5,800 kronor; och meddelas i berörda statsrådsprotokoll,

att anslaget är afsedt till följande ändamål, nemligen:

till aflönande af föreståndaren, arfvode ....................... kronor

åt en lifrustmästare, d:o ....................................... »

» en vaktmästare, tillika vidare. d:o ................................ »

till renhållning och reparationer m. m........................ »

» brännmaterial.............................................................. *

» samlingarnas vård och underhåll samt expenser m. m. »

Summa kronor

2,000: —

1,200: —

900: —

400: —

1,000: —

300: —

5,800: —

Denna stat är, hvad angår de särskilda beloppen, lika med den, som

framlades vid sistlidet års riksdag och som äfven blef af Riksdagen godkänd,

med det undantag, att Riksdagen, som ansåg, att någon förhöjning i dåvarande

utgifter för samlingarnas vård och underhåll icke vore behöflig åtminstone

för år 1884, hvarunder samlingarnas inflyttning i nordöstra slottsflygeln

skulle ske, nedsatte anslaget till 4,600 kronor, afsedda för tillsyn, underhåll

och vård af samlingarna samt expenser.

Den utgiftsstat för lifrustkammaren, som för år 1884 blef af Kongl.

Maj:t fästsfäld den 9 November 1883, slutade å ett belopp af 5,400 kronor,

eller 800 kronor mera än af Riksdagen för lifrustkammaren beviljats, en förhöjning,

som möjliggjordes derigenom, att till det af Riksdagen anvisade beloppet

lades en del — 800 kronor — af nationalmusei förevisningsrnedel.

Då emellertid lifrustkammarens samlingar komma att under loppet

af innevarande år 1884 flyttas till den nya lokalen i Kongl. slottet, samt

efter flyttningen icke kan påräknas något bidrag från nationalmuseum till

fyllande af lifrustkammarens behof af medel, varder det nödigt att dessa behof

tillgodoses medelst särskilda anslag, och, under åberopande af den i Utskottets

utlåtande i ämnet vid 1883 års riksdag meddelade fullständiga utredning

af frågan, finner Utskottet ej skäl till erinran mot det föreliggande

förslaget till utgiftsstat.

Frågan om ett definitivt ordnande af styrelsen för samlingarna är

fortfarande öppen, men dä det torde kunna antagas, att lång tid icke kan

förflyta, innan det varder nödvändigt att härutinnan besluta, sä anser Ut
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 14.

45

skottet sig, i likhet med hvad som vid sistlidet års riksdag egde rum, böra

fästa uppmärksamheten å vigten derå, att anordningar icke varda vidtagna,

hvarigenom hinder kan läggas för att, då tiden dertill anses vara inne, lösa

nämnda fråga på lämpligaste sätt. Bland de flere olika förslag derutinnan,

som under behandlingen af frågan om samlingarnas förflyttning från nationalmuseum

uppstälts, och om hvilka närmare förmäles i ofvanberörda utlåtande

vid 1883 års riksdag, fans ett, som syntes Utskottet särskild! beaktansvärdt,

nemligen att ställa samlingarna under Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens

inseende. Skälen till denna Utskottets uppfattning hemtades

hufvudsakligen derifrån, att samlingarna vore historiska, och att en dylik

anordning antagligen skulle komma att kräfva lägre kostnader än upprättandet

af en sjelfständig styrelse för lifrustkammaren.

Utskottet, som ansett sig nu böra i minnet återkalla dessa uttalanden,

hvilka, enligt hvad Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Juni 1883

(N:o 58) gifver vid handen, af Riksdagen uppmärksammats, får emellertid

nu, då fråga om definitiv reglering af styrelse för lifrustkammaren icke föreligger,

endast hemställa,

att Riksdagen må för tillsyn, underhåll och vård af

lifrustkammarens samlingar, samt expenser m. m. i enlighet

med Kongl. Maj:ts framställning anvisa på extra

stat för ar 1885 ett anslag af 5,800 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

24:o. För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens Angående

expeditioner är af Kongl. Maj:t begärdt ett extra anslag för är 1885 af(l7“^“| {öbrne.

3,716 kronor, eller enahanda belopp, som, i afbidan på ett pa fullständig/o^MW^ &

utredning grundad! löneregleringsförslag, under flera är af Riksdagen blifvit t-ie™ddom-en

beviljadt: och hemställer Utskottet, kapitlens

expeditioner.

o • [17.]

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa

äskade beloppet, 3,716 kronor, för tillfällig löneförbättring

åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4fi

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14

Universiteten

Angående. 25:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar hem
seminarier

Galler Utskottet,

för språk’

"unZtsiteten! att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa:

ris och 19.] a) till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala

3,000 kronor; och

b) till det språkliga seminariet vid universitetet i Lund

2,950 kronor.

aåiagTude- 26.o. Likaledes i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning och i

matematiska likhet med hvad vid de två senaste riksdagarne egt rum får Utskottet hem -

seminariet ställa,

vid universitetet

i Upsala.

[20.] att Riksdagen må på extra stat för 1885 anvisa till

det matematiska seminariet vid universitetet i Upsala 1,500

kronor.

Angående 27:o. Sedan vid 1882 års riksdag beviljats ett anslag af .140,000

tillbyggnad a kronor för tillbyggnad af anatomiska institutionens i Upsala hus, samt deraf

anatomiska hitintills anvisats att utgå för åren 1883 och 1884 tillhopa 100,000 kronor,

Kongl. Maj:t nu äskat för nämnda tillbyggnad 40,000 kronor; och hemta.

] ställer Utskottet,

att på extra stat för år 1885 må anvisas för tillbyggnad

å anatomiska institutionens i Upsala hus 40,000

kronor.

Angående 28:o. Till ny byggnad för den patologisk-anotomiska institutionen i

anslag un* en Lund och inköp af tomtplats dertill har Kongl. Maj:t begärt ett anslag af

förJdL 81,000 kronor, hvaraf under år 1885 skulle utgå 50,000 kronor.

Anatomiska Anhållan om anslag till uppförande af en ny byggnad för ofvan om
institutionen

förmälda ändamål liar af de akademiska myndigheterna gjorts allt ifrån år

1 Lund- 1876, och i statsrådsprotokollet (sid. 29—32) lemnas en utförlig redogörelse

i22’] för de förhållanden, på grund af hvilka nybyggnaden ansetts företrädesvis

vara påkallad. Denna redogörelse, hvilken det skulle blifva allt för vidlyftigt

att här återgifva, och till hvilken Utskottet derföre får hänvisa, gifver

s. 47 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

47

klart vid handen, att de lokaler, som för närvarande stå till buds, äro

af den beskaffenhet, att den patologisk-anatomiska undervisningen nära nog

omöjliggöres; och dä af sådan anledning det så mycket mindre lärer kunna

ifrågakomma att vägra beviljandet af de för beredande af mera tjenliga

lokaler erforderliga medlen, som de nuvarande lokalernas olämplighet särskild t

blifvit af Riksdagens senast (år 1883) församlade revisorer (sid. 208 i revisionsberättelsen)

framhållen, har Utskottet ansett sig icke behöfva utförligare

motivera en hemställan om Riksdagens medgifvande dertill, att en nybyggnad

för institutionen får företagas och om beviljande af de derför nödiga medlen.

Beträffande beskaffenheten af den nybyggnad, som afses, lemnas i statsrådsprotokollet

(sid. 32—33) derom följande upplysningar: att en hufvud- och

en annan mindre byggnad skulle komma att uppföras, af hvilka den förra skulle

i nedra våningen innehålla: ett stort rum för experimentell patologiska arbeten,

två arbetsrum för extra ordinarie professorn, ett rum som åtminstone tills

vidare skulle användas till biblioteks- och läsrum, ett mindre rum för amanuensen,

ett litet, rum till verkstad och förvaringsrum för gröfre utensilier,

två boningsrum och kök för vaktmästaren, ett litet magasin samt ett större

rum, afsedt till laboratorium för hygieniska undersökningar och arbeten af

mera kemisk natur m. m., samt i öfra våningen: en rymlig föreläsningssal,

två arbetsrum för ordinarie professorn, ett större rum för mikroskopiska

undersökningar och iinare arbeten af lärjungarne, ett förvaringsrum för reagentier,

apparater och utensilier m. m., ett mindre rum för preparatens

första behandling och allehanda gröfre arbeten, en obduktionssal samt ett

större och ett mindre museirum. I källarvåningen skulle inredas förvaringsrum

för bränsle och andra materialier, hushållskällare för vaktmästaren samt

en fullständigt isolerad och med egen ingång försedd likkällare, som genom

hiss och en spiraltrappa skulle ställas i förbindelse med obduktionslokalen.

Den senare af de båda här ofvan omförmälda byggnaderna skulle innehålla

begrafningskapell och svepningsrum.

Kostnaden för1 dessa båda byggnader har beräknats, i rundt tal, till

75,000 kronor, samt ritningarna blifvit af Öfverintendentsembetet granskade,

hvarvid mot de samma gjorts endast ett par obetydliga anmärkningar. Kostnadsbeloppet

kommer emellertid att ökas med 6,000 kronor för byggnadstomt,

hvartill för detta ringa belopp af länslasarettsdirektionen i Lund samt

Malmöhus läns landsting på vissa vilkor redan törvärfvats passande område.

Hela kostnadssumman för byggnaderna skulle således uppgå till 81,000

kronor, men härtill lärer, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare förmäles,

framdeles komma att läggas utgifterna för inredning och anskaffande af

vetenskaplig materiel för institutionen. För dessa senare ändamål har kostnaden

antagits komma att uppgå till 10,000 kronor, men närmare utredning

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

om storleken af detta anslagsbehof har ansetts först längre fram kunna

åstadkommas.

På grund af hvad Utskottet nu anfört får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må till ny byggnad för den patologiskanatomiska

institutionen i Lund och inköp af tomtplats

dertill bevilja ett anslag af 81,000 kronor samt deraf på

extra stat för år 1885 anvisa 50,000 kronor.

anklagan “in- 29:o. Till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska observatoriet

Mpofen i Upsala har af Kong], Maj:t begärts ett extra anslag af 6,000 kronor;

fördetCa3tloc^ Ullder åberopande ej mindre af de i statsrådsprotokollet (sid. 34 och 35)

no,Ma anförda skälen för berörda framställning än äfven deraf att, enligt hvad Ut^upTia.

"1 skottet inhemta!, det nuvarande observatoriet hitintills för inköp af instru[23.

] ment icke erhållit andra statsmedel än ett på 1850-talet gifvet anslag å

10,000 kronor, samt att den ifrågavarande vertikalcirkeln erfordras till komplettering

af ett till observatoriet af enskild person i utlandet doneradt tidsbestämningsinstrument,

äfvensom slutligen att observatoriet måst understödjas

genom bidrag af universitetets egna medel för tillgodoseende af en del angelägna

behof, för livilka statens mellankomst sannolikt eljest skulle hafva

tagits i anspråk, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

må till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska

observatoriet i Upsala bevilja på extra stat för

år 1885 ett anslag af 6,000 kronor.

Angående

anslag för

tryckning af

anstalda

zo nob servet''

tioner.

[24.]

30:o. Slutligen har Kongl. Maj:t för offentliggörande i tryck af vissa

vid astronomiska observatoriet i Lund anstälda zonobservationer äskat ett

anslag ^af 9,000 kronor, hvaraf år 1885 skulle utgå 3,000 kronor. De sålunda

åsyftade observationerna äro de, till hvilkas verkställande Riksdagen

för de fem sistförflutna åren anvisat medel.

Herr Friherre 11. Klinckowströtn har i den af honom inom Första

Kammaren väckta motionen N:o 3, af skäl att utgiften borde kunna

bestridas af anslaget till lärda verks utgifvande eller ock af universitetets

egna medel, yrkat, att detta anslag icke måtte beviljas; men då i statsrådsprotokollet

(sid. 35 och 36) den nu gjorda framställningen synes vara fullt

tillfredsställande motiverad, hvaremot till stöd för motionärens förslag, särdeles

om det sammanställes med hans i annan motion gjorda yrkande derom,

att anslaget till lärda verks utgifvande skulle upphöra att vara reservations
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

49

anslag, icke blifvit förebragt tillfyllestgörande utredning derom, att universitet

i Lund för närvarande eger medel att bekosta de för nu ifrågavarande

ändamåls vinnande nödiga utgifterna, eller att detta kan förmedelst bidrag

från det i motionen antydda statsanslaget ernås, så föranlåtes Utskottet

hemställa,

att Riksdagen må till offentliggörande i tryck af vissa

vid astronomiska observatoriet i Lund anstälda zonobservationer

bevilja ett anslag af 9,000 kronor samt deraf

på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af 3,000

kronor.

31:o. Under anslagstiteln »universiteten» är slutligen af Herr E. Angående

Thomasson i en inom Andra Kammaren väckt motion (K: o 24) yrkadt, att, andas tUl,

o \ * invcchnno och

Riksdagen ville bevilja ett anslag a 30,000 kronor till bibliotekshusets i anbringande

Lund ändamålsenliga inredning för bibliotekets behof och för anbringande °fvärme:

derstädes af värmeledningsapparat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bmoTekshLet

bibliotekariens till det större akademiska konsistoriet afgifna, i motionen in- * Lundtagna

förslag, samt medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande öfverskott

må användas antingen till ökande af bibliotekets lösa inredning eller till

bekostnad af arbetshjelp vid inflyttning i de nyinredda bibliotekslokalerna.

Till stöd för det i motionen uppgifna behofvet af detta anslag åberopas

i första rummet följande af den nyligen utnämnde bibliotekarien hos

det större akademiska konsistoriet gjorda framställning:

»Sedan lång tid tillbaka liar bristen på nödigt utrymme i universitetsbibliotekets

boksalar äfvensom på lämplig expeditions- och arbetslokal varit

ett kändt och allmänt öfverklagadt faktum. Redan 1873 väcktes på denna

grund af dåvarande bibliotekarien fråga om utvidgande af dess lokaler; och

såsom ett väsentligt skäl för uppförandet af en ny universitetsbyggnad anfördes

redan dä önskvärdheten, att universitetsbiblioteket kunde komma i tillfälle

att öfvertaga de i biblioteksbyggnadens bottenvåning belägna, för andra

universitetets behof upptagna lokaler. Uppförandet af en särskild ny biblioteksbyggnad

ansågs nemligen, af ekonomiska skäl, icke böra ifrågakomma. 1

den omfattande byggnadsplan, som 1874 uppgjordes och som omsider vid

1877 års riksdag föranledde beviljandet af nödigt byggnadsanslag, ingick

äfven ursprungligen anbringandet af värmeledning i biblioteksbyggnaden. I)å

emellertid en inskränkning af det ursprungliga kostnadsförslaget visade sig

nödig, uteslöts derifrån bland annat den ifrågavarande värmeledningen, och

frågan om dess anbringande blef tills vidare uppskjuten. Innan det nya

universitetshuset var färdigt och de ifrågavarande lokalerna i biblioteksbyggBih.

till Bihsd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

nådens bottenvåning för bibliotekets behof kunde tagas i anspråk, kunde

någon förändring i de bestående förhållandena icke heller lämpligen genomföras.

Frågan om dessa lokalers inredning och uppvärmning har på denna

grund måst förblifva hvilande.

Under den tid af mera än ett årtionde, som förflutit, sedan frågan om

utvidgning af bibliotekets lokaler först framstäldes såsom en oafvislig nödvändighet,

har emellertid bokförrådet ständigt ökats, det växande antalet af

universitetets medlemmar har gjort frånvaron af arbets- och läsrum för besökande

ständigt mera känbar, och i de öfverfylda boksalarne har hvarje

arbete inom biblioteket af dess tjenstemän utöfver de löpande göromålen

blifvit så godt som omöjligt, Äfven dessa sistnämnda hafva endast med

yttersta svårighet kunnat uppehållas. Det enda 2 trappor upp belägna rum,

som under den kalla årstiden kan uppvärmas, har måst tjena till vistelseort

för samtliga bibliotekets tjenstemän och dess vaktmästare, samtidigt med att

det måst användas till expeditionsrum för alla lånebesökande och till läsrum

för studerande.

Betydliga delar af bibliotekets samlingar hafva måst magasineras på

vinden, och "det stöter ej sällan på de yttersta svårigheter att i sitt systematiska

sammanhang placera nyinkommande literatur — allt på grund af

bristande utrymme. Näppeligen torde något större offentligt bibliotek, åtminstone

i norra Europa, finnas, som arbetar under så ogynsamma yttre förhållanden.

Behofvet af att tillgodogöra sig de lokaler, som genom uppförandet af

universitetsbyggnaden blifvit lediga och som utan väsentligare förändringar

kunna användas till biblioteks- och arbetsrum, är sålunda obestridligt,

Genom deras ändamålsenliga inredning kan ett utrymme vinnas, som

synes böra blifva tillräckligt för den närmaste framtiden, helst om hela eller

någon större del af det gamla universitetshuset får för bibliotekets behof

disponeras.

Biblioteksbjggnadens bottenvåning består, af en större sal (universitetets

gamla fest-auditorium, den så kallade Carolina-salen), en vestibul, samt

ett större och tvenne mindre rum, i hvilka förr universitetets historiska

museum varit inrymdt. Med afseende på dessa lokalers användning får jagvördsamt

föreslå följande:

1) »Carolina-salen» inredes till en boksal genom anbringande af hyllor

från golf till tak långs åt alla väggytor och tvärs öfver golfvet mellan fönstren,

från iivilka tillräckligt ljus erhålles.

2) I historiska musei gamla lokal — byggnadens östra del — inredes

dels en tambur, det mindre rummet mot söder, hvarest vaktmästaren, som

har tillsyn öfver besökandes öfverplagg, lämpligen erhåller sin arbetsplats,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 5i

dels en läsesal, hvartill den rymliga och ljusa lokalen i byggnadens östra

gafvel synnerligen val lämpar sig, dels slutligen en låne- och expeditionslokal

— det mindre rummet mot norr — hvilken genom anbringande af en

dörr sättes i sammanhang med tamburen, som för närvarande är derifrån

skild genom en cloisonvägg.

3) I vestibulen inredes närmast fönstren tvenne mindre arbetsceller

för de tjensteman, hvilka äro sysselsatta med katalogskrifning, emottagande

och granskning af ny ankommande litteratur m. m. som till bibliotekets inre

förvaltning hörer. För vinnande af nödig belysning i den del af vestibulen,

som är belägen närmast ingången, förses väggarne till dessa arbetsrum med

fönster af mattslipadt glas. Vid ena sidan af denna förstuga eller yttre

tambur anbringas ett toiletterum för besökandes och tjenstemäns beqvämlighet,

Hela detta rum förses med brädgolf.

4) I expeditionslokalen och det närmast tjensterummet belägna hörnet

af Carolina-salen anbringas spiraltrappor af jern till bibliotekets öfre våningar.

Den i tornet befintliga, i hög grad vanprydliga och eldfarliga trätrappan,

hvilken icke vidare kommer att af allmänheten begagnas och som äfven af

tjenstemännen endast undantagsvis torde komma att användas, afstänges vid

ingången till vestibulen. En dörr anbringas å detta stängsel.

5) Lös inredning, bestående af bokhyllor, arbets- och skrifbord, stolar

och så vidare för läsesal, expeditionslokal och tjenstemännens arbetsrum, anskaffas

i mån af behof. Genom förflyttning af låne-, expeditions- och arbetsrum

till byggnadens bottenvåning blir det nuvarande enda arbetsrummet i

dess öfverstå våning ledigt att användas till boksal, liksom äfven den så

kallade Kanslersalen i mellanvåningen genom bortflyttande af de der befintliga

porträtten erbjuder ett icke obetydligt utrymme för böckers uppställning.

Hyllor böra derför i dessa båda rum anbringas långs åt väggarne

samt i deras midt (inåt från fönsterväggen). För att förekomma olägenheterna

af den ökade belastningen af dessa båda öfver hvarandra belägna rum,

anbringas jernpelare, hvilka inklädas i hyllorna sä väl i dessa rum som i

den nedanför belägna vestibulen, samt en murad pelare i källaren derunder.

En beräkning af kostnaden för denna nya inredning af bibliotekets

lokaler, hvari äfven ingår hela byggnadens förseende med dubbelfönster —

något som är så mycket nödvändigare, som de nu befintliga fönstren äro

ytterst otäta och bristfälliga — samt uppförande af hyllor i nedersta våningen

af det gamla universitetshuset, har på min begäran blifvit verkstäld af

byggnadskonduktören Svensson. Detta kostnadsförslag, hvilket härmed Infogas,

uppgår till en summa af 14.588 kronor 10 öre.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats- Utslcottets Utlåtande N:o 14.

Ett oeftergiflig! vilkor för genomförandet af dessa förändringar och

möjliggörande af de arbeten inom biblioteket med dess tidsenliga katalogisering

och ordnande, Indika ej längre böra och kunna uppskjutas, är emellertid

byggnadens förseende med värmeledning i alla dess lokaler.

Så väl Kongl. biblioteket i Stockholm som universitetsbiblioteket i

Upsala äro försedda med värmeledningsapparat. Af erfarenhet kan jag intyga

fördelarne deraf, icke blott ur synpunkten af tjenstemännens välbefinnande,

hvarvid dock äfven torde fästas något afseende, utan äfven för biblioteksarbetets

fortgång. Då hvarje bokcell genom uppvärmning kan användas

såsom ett arbetsrum hela året om, ligger det i sakens natur, att arbetet kan

pädrifvas med vida större skyndsamhet. Så väl tjensteman som besökande

blifva på detta sätt, i en helt annan grad förtrogna med boksamlingen, än

då vistelsen i boksalarne omöjliggöres genom en temperatur, som under en

stor del af året håller sig under eller omkring fryspunkten.

På min anmodan har Kockums mekaniska verkstads aktiebolag aflemnat

ett förslag till biblioteksbyggnadens uppvärmning medelst ett så kalladt medeltrycksvarmvattensystem,

hvilket förslag jemte tillhörande ritning och skrifvelse

i ämnet härmed bifogas. Eldstaden för denna värmeledning skulle enligt detta

förslag anbringas ä källaren under byggnadens östra del, och till förekommande

af eldfara skulle hvalf mellan jernbanskenor slås öfver värmeledningsapparaten

derstädes. Kostnaden för värmeledningen och dess uppsättning

samt godsets transport till Lunds järnvägsstation skulle, enligt gjordt anbud,

uppgå till 10,300 kronor. Apparatens inmurning, uppförande af skorsten,

inläggning af cementgolf i källaren m. m., hvilket icke ingår i detta anbud,

har af byggnadskonduktör Svensson, på sätt hans bilagda kostnadsförslag

utvisar, beräknats uppgå till 4,066 kronor 30 öre.

I det gamla universitetshusets nedra våning skulle lämpligen tills vidare

kunna förvaras sådana bibliotekets tillhörigheter eller deposita, hvilka icke i

egentlig mening tillhöra dess samlingar eller endast undantagsvis användas,

såsom t. ex. de derstädes deponerade delarne af Malmö länsarkiv, upplaget

af universitetets årsskrift och af samling af Sveriges gamla lagar, äldre utländska

tidskriftserier o. s. v. I en framtid torde visserligen denna byggnad

i sin helhet komma att för universitetsbibliotekets behof erfordras och kan

då lämpligen genom en sammanbyggnad förenas med nuvarande biblioteksbyggnaden.

Tills vidare, möjligen för ett eller annat årtionde, torde dock

utrymmet utan denna tillökning, hvilken skulle medföra en kostsam nybyggnad,

komma att visa sig tillräckligt. Genom utförandet af dessa anordningar

skulle sålunda vinnas:

en för allmänheten lätt tillgänglig, i byggnadens centrum belägen

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

53

expeditionslokal för utlåning samt ett särskild!, dermed i sammanhang stående,

rymligt och ljust läsrum:

arbetsrum för tjenstemännen, samt en tambur, som på samma gång är

vaktmästarens arbetsplats;

hela bibliotekslokalens till gänglighet året om genom dess uppvärmning

samt deraf följande ökad skyndsamhet i biblioteksarbetenas bedrifvande, samt

slutligen:

utrymme för boksamlingens systematiska uppställning och tidsenliga

ordnande.

Sammanlagda kostnaden för dessa anordningar skulle enligt de bilagda

kostnadsberäkningarne uppgå till 28,954: 40, eller i rundt tal till 30,000

kronor.

Det ringa öfverskott, som möjligen skulle kunna uppstå, skulle lämpligen

kunna användas till ökande af bibliotekets lösa inredning eller till bestridande

af arbetshjelp vid inflyttningen i de nyinredda lokalerna.

Under förhoppning att Konsistorium täckes vid denna framställning

fästa afseende, tillåter jag mig att till slut erinra om vigten af att någon

åtgärd med det allra snaraste vidtages för afhjelpande af de svårigheter,

under hvilka biblioteket arbetar. De hafva länge utgjort ett hinder för

denna institution att, såsom önskvärd! varit, fylla sitt ändamål i forskningens

och studiernas tjenst; de hota för närvarande att göra en af universitetets

dyrbaraste samlingar i det närmaste otillgänglig. Med hvarje år — för att

icke säga med hvarje månad — ökas genom bibliotekets tillväxt dessa olägen

heter; och ju längre tillgodoseendet af dessa behof uppskjutes, desto större

tid och desto betydligare kostnad kommer att behöfvas för det ändamålsenliga

ordnandet af de i trånga och obeqväma lokaler hopade bokmassorna.»

För frågans behandling hos de akademiska myndigheterna lemnas i

motionen följande redogörelse:

»Sedan universitetets drätselnämnd, hörd öfver denna framställning,

vitsordat behofvet af så väl den föreslagna förändrade inredningen som anbringandet

af uppvärmningsapparat, men ådagalagt att universitetet sjelft ej

egde medel till bestridande af kostnaden för förslagets genomförande, beslöt

konsistoriet den 10 uti innevarande månad att ingå med underdånig hemställan

om utverkande af statsanslag för ändamålet ä 30,000 kronor.

Uti sin underdåniga skrifvelse härom yttrar konsistoriet, att det vid

aflåtandet sistlidne Juni månad af sin framställning om beredande af statsanslag

för universitetets behof varit betänkt på att jemväl framhålla angelägenheten

af anslag för förändrad inredning af bibliotekshuset äfvensom för

anskaffande af värmeledning, men att konsistoriet ansett sig ej böra upptaga

denna begäran bland sina riksdagspetita, vid det förhållande att biblio
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

tekarietj ensten för tillfället var ledig, och konsistoriet ville afvakta yttrande

i ämnet af den, som komme att till befattningen utnämnas.

Sedan emellertid den nye bibliotekarien med dylikt yttrande inkommit,

anhölle nu konsistoriet i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes »vid betraktande

af de stora och på universitetets allmänna uppgift djupt inverkande

svårigheter, med hvilka biblioteket för närvarande har att kämpa, aflåta

nådig proposition till Riksdagen om beviljandet af ett anslag till ofvan uppgillra

belopp och ändamål.»

Af hvad sålunda blifvit i ärendet anfördt synes framgå:

att biblioteket icke kan fylla sin bestämmelse utan vidgadt utrymme

och uppvärmning;

att fullständig plan för genomförande af de nödiga förändringarne äfvensom

ritningar och kostnadsförslag finnas uppgjorda;

att hvarje uppskof försvårar de förefintliga olägenheterna och ökar

kostnaden för deras ändtliga afhjelpande; och

att det skulle innebära misshushållning med statens egendom att lata

de för bibliotekets utvidgning afsedda och derför väl behöfliga lokalerna än

vidare stå obegagnade.

Sedan under ärendets behandling till Utskottet öfverlemnats alla till

detsamma hörande handlingar, såsom ritningar och kostnadsförslag m. m., har

Utskottet derjemte satts i tillfälle att taga del af ett af Öfverintendentsembetet

till Kongl. Maj:t den 12 sistlidne Februari angående berörda ritningar

och kostnadsförslag afgifvet utlåtande, hvaruti embetet framstält åtskilliga

detaljanmärkningar i syfte att något komplettera de afgifna förslagen.

Utförandet af de afvikelser, embetet ansett erforderliga, skulle emellertid icke

göra det begärda anslagsbeloppet otillräckligt, hvadan ur denna synpunkt

icke bör kunna uppstå någon betänklighet vid att bevilja, hvad som begärts.

()ch torde detta lämpligast böra ske på det sätt, att beloppet ställes till

Kongl. Maj:ts förfogande, på det Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att

efter verkstäld pröfning af handlingarna i ärendet förordna om medlens användande

på tjenligaste sätt. Visserligen skulle det häremot kunna erinras,

att ett tillstyrkande af förevarande förslag står i strid med den hittills i

allmänhet tillämpade grundsatsen, att liknande framställningar rörande statsinstitutioner

icke böra afgöras innan Kongl. Maj:t i ämnet afgifvit förslag,

men då i detta fall tydligen ådagalagts, att Kongl. Maj:t icke kunnat vara

i tillfälle att i sammanhang med öfriga till denna hufvudtitel hörande ärenden

taga förevarande fråga i öfvervägande, och då densammas snara lösande synes

vara af vigt, har Utskottet trott sig nu böra göra en afvikelse från berörda

grundsats samt således förorda motionen.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

55

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot motionärens framställning

om användningen af möjligen uppkommande öfverskott, hemställer alltså,

a) att Riksdagen må på extra stat för år 1885 till Kongl.

Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 30,000 kronor, att

användas till bekostande af bibliotekshusets i Lund ändamålsenliga

inredning för bibliotekets behof samt till anbringande

derstädes af värmeledningsapparat, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med derom af större akademiska

konsistoriet gjordt förslag och med rätt för Kongl. Maj:t att

i ritningarna och kcstnadsförslaget göra de jemkningar,

som utan anslagets öfverskridande kunna finnas nödiga

eller lämpliga; samt

b) att Riksdagen må medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande

öfverskott må användas antingen till ökande

af bibliotekets lösa inredning eller till bekostnad af arbetshjelp

vid inflyttning i de nyinredda bibliotekslokalerna.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

32:o. Till arfvode åt en amanuens vid Karolinska mediko-kirurgiska Angående

institutets gynekologiska klinik är äf Kongl. Maj:t begärdt ett extra anslag åt‘en

af 900 kronor; och hemställer, i likhet med hvad under flere år egt rum, amanuens vid

Karolinska

mediko-kirurgiska

institutets

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts fram- gynekoiogMa

ställning, på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af khmL

900 kronor till arfvode åt en amanuens vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik.

Utskottet,

[25.]

33:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts framställning får Utskottet hemställa, Angående

anvisande af,

att Riksdagen må till ny byggnad för Karolinska mediko-JtlufZ %

kirurgiska institutets anatomiska, histologiska, fysiologiska [öar

och hygieniska institutioner samt farmakologiska samlingar institutet upå

extra stat för år 1885 anvisa återstoden af redan"’7!0* ««»''«?•

beviljade medel, 315,000 kronor, eller 115,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Allmänna läroverken.

Angående 34:o. Till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken, efter

anslag till samma grunder som den för innevarande år beviljade, har Kong!. Maj:t

ring&tfäraruebegärt ett extra anslag för år 1885 af 336,975 kronor; och hemställer

vid de all- Utskottet,

mUyerken ''0 ätt Riksdagen må till löneförbättring åt lärarne vid de

[27.] allmänna läroverken, efter samma grunder som den för

innevarande år beviljade, för år 1885 anvisa ett extra

anslag af 336,975 kronor.

Angående

anslag till

resestipendier

åt lärare i

lefvande språk,

[28.]

35:o. Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa

ett belopp af 6,000 kronor till resestipendier åt lärare

i främmande lefvande språk.

Angående 36:o. På sätt vid flere föregående riksdagar egt rum, hemställer Ut
anslag

tiU skottet,

efrå lärare. att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj: t före
[29.

] slagit, må på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af

40,000 kronor till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna

läroverken.

Högre lärarinneseminariet.

Angående

anslag till

löneförbättring

vid högre

lär ar inneseminarkt.

[80.]

37:o. På grund af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit

hemställer Utskottet,

att Riksdagen för beredande åt lärare och lärarinnor

vid högre lärarinneseminariet af löneförbättring för år 1885

efter samma grunder, som den för innevarande år beviljade,

må på extra stat för nästkommande år uppföra

ett anslag af 4,000 kronor.

Angående 38l0.

anslag för tt

löneförbätt- ;

ring vid

yedagogitv.

tskottet,

[31.]

Pedagogier.

enlighet med derom gjord nådig framställning hemställer

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats- Vt skottets Utlåtande N:o 14.

57

att till löneförbättring åt lärarne vid de en- och tvåklassiga

pedagogierna må på extra stat för år 1885 anvisas

ett belopp af 8,750 kronor.

Folkundervisningen,

39:o. Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- Angående

seminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och

extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma grunder,? ‘ing åt lärare

som blifvit bestämda för innevarande år 1884, har Kongl. Mai:t för år 1885 vid folkskaleäskat

ett extra anslag af 33,300 kronor; och då samma skäl, som föranledt „ariema.

Riksdagen att för år 1884 bevilja medel till sådan löneförbättring m. m., [82.]

fortfarande äro för handen, hemställer Utskottet,

att Riksdagen för ofvan uppgifna ändamål må på extra

stat för år 1885 anvisa äskade beloppet 33,300 kronor.

40:o. Kongl. Maj:ts framställning att Riksdagen måtte till löneför- Angående

bättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor anvisa för år 1885 såsom 1anslU/,tiH

u lo ne t or batt
förslagsanslag

det belopp af 180,000 kronor, som för innevarande år i riks- ring åt lästaten

uppförts för detta ändamål, har här ofvan under punkten 12:o blifvit ^

behandlad; hvarom Utskottet således här endast får folkfolor.

41:o. För år 1884 liar Riksdagen anvisat ett belopp af 15,000 Angående

kronor till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga eller qvinliga, anslag nu

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, ochIZjnngår vid

genom cirkulär den 29 Juni 1883 har Kongl. Maj:t meddelat närmare före-folkhögskolor.

skrifter rörande hvad som vore att iakttaga för erhållande af andel i berörda

anslag. Med erinran härom får Utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t vid innevarande

riksdag föreslagit, må på extra stat för år

1885 till understöd åt mindre bemedlade lärjungar, manliga

eller qvinliga, vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

af statsmedel, anvisa äskade beloppet 15,000 kronor.

Bih. till Riksd. Brot. 1884. 4. Sami. 1 Afd. 11 Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14-

De tekniska läroverken.

Angående 42:o. För nedan uppgifna ändamål har Kongl. Maj:t äskat följande

*ÄÄan8la&>‘ nemligen:

dels till komplettering af inredningen och den lösa

''lösa under- undeivisningsmaterielen på tekniska högskolans kemiska

JÄTLafdelnin&.................... ................,........................................ kronor 10,000: —

kemiska af- och dels till anskaffande af åtskilliga maskiner och

åfveMomtai1''^kaP för samma högskolas mekaniska verkstad

vissa nya

mc sk iner

eller tillsammans kronor

14,0(Xk

24,000:

dén"meka- Af den i statsrådsprotokollet (sid. 39 och 40)lemnade utredningen an
nisia

verk- gående de begärda anslagen framgår, att dessa skulle användas till följande

staden vid ändamål,

tecniska nog- J

skolan. '' anslaget för den kemiska afdelningen:

till inredning dels af ett rum för kemiskt-tekniska

samlingar och ett materialrum för vissa kärl och kemikalier,

dels ock af förvaringsskåp för dyrbarare och ömtåligare

apparater och värdefullare kemikalier ................ kronor 2,910: —

till inrättande och förbättrande af åtskilliga be
höfliga

ugnar................................................................................ » 1,400: —

till anskaffande af förvaringsskåp i det analytiska

laboratoriet m. in....................................................................... » 1,190: _

till apparater m. m. för föreläsningarna ............... » 1,000: —

till instrument och apparater för begagnande å

laboratoriet.................................................................................. » 3,500: _

tillsammans kronor 10,000: —

och anslaget till den mekaniska afdelningen för anskaffande dels af

några nya arbetsmaskiner och redskap för att kunna göra den å verkstaden

meddelade undervisningen i bearbetning af metaller och trä mera fruktbärande,

dels af en ny ångmaskin, som vore fullt lämplig för anställande af

indikator- och dynamometerförsök, i livilka det vore af stor vigt, att eleverna

-finge deltaga och erhålla öfning, och dels af några andra för utförandet af

mekaniska försök nödiga apparater.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet finnes anfördt till ådagaläggande

af anslagens behöflighet, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa

a) till komplettering af inredningen och den lösa undervis
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 14. 59

ningsmaterielen på tekniska högskolans kemiska afdelning

10,000 kronor, och

b) till anskaffande af åtskilliga maskiner och redskap för

tekniska högskolans mekaniska verkstad 14,000 kronor.

43:o. Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor är å riksstaten för Angående

innevarande år, liksom för åren 1882 och 1883, uppfördt ett extra anslag

af 25,000 kronor; och har Kongl. Maj:t nu begärt samma belopps anvisande,^ tekniska

till detta ändamål jemväl för nästkommande år. yrkesskolor.

Utskottet, som ej haft något att häremot erinra, hemställer,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa

ett anslag af 25,000 kronor till understöd åt lägre tekniska

yrkesskolor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

44:o. Enär något förslag till definitiv lönereglering för provinsial- Angående

läkarne ännu icke kunnat framläggas, har Kongl. Maj:t, i likhet med hvad^^.*""^

vid 1883 års riksdag egde rum, för tillfällig löneförbättring åt provinsial- pro*in*iailäkare,

att, enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 41) meddelas, utgå såsom

tjenstgöringspenningar, begärt ett anslag å 20,000 kronor; och får Utskottet

jemte meddelande, att vid fördelningen af det för innevarande år anvisade

beloppet 38 provinsialläkare erhållit löneförbättring med 500 kronor hvar,

och 1 med 1,000 kronor, hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t föreslagit

och således på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp

af 20,000 kronor för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare.

45:o. Sedan Utskottet här ofvan under punkten 18:o i detta utlåtande

hemstält om bifall till Kongl. Maj:ts framställning i fråga om in- anskaffande

rättande i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar samt om lievil-^<,“^"")("<

jande af derför äskade medel, så får Utskottet, med hänvisning till den der- för eu pulivid

lemnade utredningen och under förutsättning att anslaget till berörda ktl™4Sjlk
poliklinik

varder beviljadt, hemställa, domar.

[38.]

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, på extra stat för år 1885 anvisa ett

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

belopp af 2,415 kronor till anskaffande af erforderliga

instrument och mobilier för den bär ofvan omförmälda

polikliniken för tandsjukdomar.

Veteriiiäruiideryisningen.

Angående 46:0. För uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen

anslag an [ Skara anvisade senaste Riksdag, i likhet med flera föregående år, på sätt

rättningen i Kongl. Mafl:t askat, a extra stat tor innevarande ar en summa af 12,900

skana., kronor; hvarefter Kongl. Maj:t under den 29 Juni 1883 förordna!, att den

t80''1 genom nådigt bref den 23 Januari 1880 för samma år faststälda utgiftsstat

för veterinärinrättningen skulle, med iakttagande af de i nådigt bref den

28 Maj sistnämnda år i afseende på denna stats tillämpning gifna särskilda

föreskrifter, lända till efterrättelse äfven för innevarande år. Härjemte har

Kongl Maj:t anbefalt Medicinalstyrelsen att inkomma med underdånigt yttrande

och förslag antingen i fråga om inrättningens definitiva ordnande på ordinarie

stat eller ock derom, huru vida samma inrättning kunde böra upphöra och

i sådant fall, huru dertill anslagna donationer borde för afsedda ändamål

användas.

Då emellertid det sålunda infordrade förslaget ännu icke hunnit inkomma,

men antagas borde, att för fortsatt uppehållande af undervisningen

vid veterinärinrättningen i Skara under nästkommande år skulle erfordras

enahanda anslag som tillförene, så har i anledning häraf Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen

i Skara bevilja för år 1885 ett belopp af 12,900 kronor; och hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa

ett belopp af 12,900 kronor till undervisningens uppehållande

vid veterinärinrättningen i Skara.

Vetenskapsakademien.

Angående 47:o. I likhet med hvad vid flere föregående riksdagar egt rum, hem
amUg

tui ställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, må på extra stat för år 1885 bevilja ett

belopp af 2,000 kronor att ställas till Vetenskapsakademiens

förfogande för att. användas till underhåll af den zoologiska

stationen vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län.

nnaernau aj

flen zoologiska

stationen vid

Kristineberg.

[40.]

s. 61 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

61

48:o. Yid sistlidet års riksdag beviljades, efter derom af Kongl. Maj:t fi"sr£*n?:r

gjord framställning, ett anslag af 12,000 kronor, hvaraf V4 eller 3,000 aflönande af

kronor anvisades på extra stat för innevarande år att efter Yetenskapsakademiens

förfogande användas till aflönande af räknebiträden för numerisk umpning af

tillämpning af en af Professoren J. A. H. Gyldén utarbetad teori för himlakropparnes

rörelser; och har Kongl. Maj:t, i enlighet med Yetenskapsaka- 7

demiens framställning, för samma ändamål för nästkommande år äskat ett rör^r.

extra anslag af 3,000 kronor.

Då häremot ej varit något att erinra, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må af det för aflönande af räknebiträden

för numerisk tillämpning af en af Professoren J. Å. H.

Gyldén utarbetad teori för himlakropparnas rörelser beviljade

anslaget, 12,000 kronor, på extra stat för år 1885

anvisa en fjerdedel, eller 3,000 kronor, att efter Vetenskapsakademiens

förfogande för ändamålet tillhandahållas

Professoren Gfyldén.

museum,

[42.]

49:o. Till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum har Kongl-m^åar9aftde

Maj:t begärt ett anslag af 240,000 kronor, hvaraf på extra stat för år 1885 af e» »y

skulle utgå 39,000 kronor. _ . tÖJT

I statsrådsprotokollet (sid. 43 och 44) meddelas följande utredning i ruka riksärendet:
»Efter

hemställan af intendenterne vid det under Vetenskapsakademiens

inseende stälda naturhistoriska riksmuseum, har bemälde akademi uti skrifvelse

den 12 September nästlidna år anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes, för

afhjelpande af museets trångmål i afseende på utrymme för dess samlingar,

till näst sammanträdande Riksdag aflåta proposition om beviljande af erforderligt

anslag till uppförande af en museibyggnad ä den för ändamålet af

staten förvärfvade egendomen i qvarteret Grönlandet södra inom Adolf Fredriks

församling i hufvudstaden, enligt härför upprättade ritningar och kostnadsförslag.

I detta ärende har akademien i underdånighet erinrat : att hon med

skrifvelse den 11 September 1878 understält Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

en fullständig, genom utförliga ritningar förtydligad plan till successivt bebyggande

för riksmuseets räkning af hela den ifrågavarande tomten, med

framställning tillika om proposition till Riksdagen angående beviljande af

medel, efter uppgjord kostnadsberäkning, till belopp af 736,000 kronor, fördelade

på fyra byggnadsår, för uppförande af museibyggnader till en början

endast å halfva tomten; men att, då denna framställning, som förnyats åren

1879 och 1880, icke lyckades vinna nådigt afseende, akademien, hvilken

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

trodde grunden dertill vara, att den för ändamålet begärda summan till äfventyrs

kunde anses för statsverket på en gång allt för betungande, i skrifvelse

den 14 September 1881 framlade en i så måtto förändrad byggnadsplan, att

till en början skulle uppföras endast en enkel byggnad utefter tomtens vestra

gränslinie, Drottninggatan, hvilken byggnad skulle, enligt upprättade ritningar

och tillhörande beräkning, kräfva en kostnad af 240,000 kronor, fördelade

på tre byggnadsår, och vore egnad att för ett eller annat tiotal år afhjelpa

de mest trängande behofven af utrymme vid museet, sedan hjelpliga lokaler

dels för museets etnografiska samling och dels för dess hvaldjursskelett blifvit

inom redan befintliga byggnader i samma egendom tills vidare beredda.

Den sålunda ifrågasatta nybyggnaden skulle anordnas så, att den

kornme att utgöra en integrerande del af den större plan, som, uppgjord för

hela tomtens bebyggande, blifvit framstäld i akademiens förutnämnda underdåniga

skrifvelse den 11 September 1878 med dertill hörande ritningar; och

i densamma, omfattande fyra våningar under taklisten, skulle inrymmas: i

bottenvåningen och jordvåningen den mineralogiska af delningen med tillhörande

arbetsrum för afdelningens intendent jemte två rum till vaktmästarebostad;

i våningen en trappa upp den entomologiska afdelningen med intendentens

arbetsrum samt af den botaniska den itcgnetiska samlingen af Brasilianska

växter jemte de Kapska och Vestindiska lierbarierna äfvensom den

Brasilianska anatomisk-morfologiska samlingen; och i våningen två trappor

upp af den botaniska afdelningen de Skandinaviska, arktiska och allmänna

herbarierna, Skandinaviska samt allmänna anatomisk-morfologiska samlingarne

äfvensom samlingarne af mikroskopiska preparat och exsiccatverk jemte arbetsrum

för intendenten. Vindsrummen åter vore ämnade dels till arbetsrum

och förvaringsrum för dupletter, dels till provisorisk lokal för de paleofytologiska

samlingarne.

Med åberopande af denna sin framställning af den 14 September 1881

med dertill hörande, af akademiens arkitekt B. A. G. Dahl upprättade ritningar

och kostnadsförslag, har akademien nu, likasom äfven år 1882, i

underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska

för ifrågavarande ändamål en summa af 240,000 kronor, fördelade på tre

byggnadsår, 1885, 1886 och 1887 sålunda, att under det första byggnadsåret

kornme att utgå 39,000 kronor, under det andra 128,000 kronor och

under det tredje 73,000 kronor.

Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att inkomma med underdånigt

utlåtande angående de till denna framställning hörande ritningsoch

kostnadsförslag, har uti skrifvelse den 11 nästlidne December anmält sig

icke hafva funnit skäl till anmärkning vare sig mot byggnadens plan och

konstruktion eller mot den beräknade kostnadssumman och dess fördelning

s. 63 Kontrollera mot PDF

Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 14.

63

under byggnadsåren, men anhållit, beträffande byggnadsfagaderna, att få inkomma

med ett tilläggsblad, åsyftande att, utan förhöjning af kostnaden,

åvägabringa ett förtydligande af dessas arkitektoniska detaljer.»

Redan vid sistlidet års riksdag hade Utskottet tillfälle att pröfva ett

då af enskild motionär framstäldt förslag till uppförande af samma byggnad,

som nu är i fråga. Utskottet yttrade då, att, af anförda skäl, Utskottet förestälde

sig, att ökadt utrymme i den närmaste framtiden måste beredas akademien

för naturhistoriska riksmuseets samlingar, men att, då behofvet af en

nybyggnad ej torde vara för ögonblicket så trängande, att icke den vanliga

vägen för behandling af frågan om statsanslag till dylika ändamål, eller

framställning i ämnet från Ivongl. Maj:t efter skedd utredning genom vederbörande

myndigheter, skulle äfven i detta fall kunna följas, Utskottet hemstälde,

att den berörda motionen ej måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Med afseende på hvad nu blifvit i ärendet upplyst, och då det synes

vara oemotsägligt, att behofvet af utvidgade lokaler är stort och att detsamma

snart bör afhjelpas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till ny byggnad för naturhistoriska

riksmuseum bevilja ett anslag å 240,000 kronor samt deraf

på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af 39,000

kronor.

50:o. Yid en år 1879 i Hamburg hållen »internationel polarkonferens», Angående

i hvilken Sverige genom ett af Vetenskapsakademien utsedt ombud deltog,ZlZdelfin

förekom till behandling ett väckt förslag om inrättande af särskilda stationer^'' «f kosinai

polartrakterna för att der anställa meteorologiska, jordmagnetiska och andra fZäu/d^ysltill

den terrestra och kosmiska fysikens område hörande iakttagelser. De“ist obsenmfysikaliska

observationer i dessa trakter, som på den dittills följda vägen^s^j^,;f"

insamlats genom expeditioner, isolerade från hvarandra, hade visat sig mindre [43.]

tillfredsställande, till följd deraf att de ej varit samtidiga och icke anstälts

efter en gemensam norm och plan äfvensom att de ofta gjorts på fartyg

under mer provisoriska omständigheter, än önskvärdt varit för större noggrannhets

vinnande. Konferensen ansåg derför, att en undersökning och utforskning

af de ifrågavarande fysikaliska förhållandena borde enligt en gemensam

internationel öfverenskommelse anställas på bestämda stationer och i

fasta å dem uppbyggda observatorier, som samtidigt skulle vara i verksamhet.

Omkostnaderna för upprättandet och underhållet af en sådan station

skulle bestridas af den stat eller de personer, som åtoge sig att utrusta

densamma.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

De stora utgifter, som vore förknippade med företagets utförande, ansåg

konferensen fullt uppvägas af de vigtiga resultat, som deraf vore att

förvänta. Från meteorologisk synpunkt framhölls, att utan en grundlig kännedom

af förloppet inom polartrakterna man icke kunde tänka sig möjligheten

att uppställa allmänt giltiga grundsatser och teorier för lufttryckets och

temperaturens fördelning och vexlingar, för luftströmningarne, väderleksförändringarne

m. m. Utsträckningen af de samtidiga meteorologiska arbetena

till de arktiska trakterna ansågs vara af särskild betydelse för utvecklingen

af väderleksförutsägelserna så väl uti Amerika som i Europa. Äfven för

undersökningen af jordmagnetismen fann man det vara af stor vigt, att samtidiga

observationer anstäldes på vissa efter bestämd plan valda platser inom

polarregionerna, enär derförutan intet afgörande framsteg kunde tänkas i

kunskapen om störningarne i de magnetiska elementen och om deras samband

med norrskenen. För kännedomen af den jordmagnetiska kraftens fördelning

och dess vexlingar ansågs jemväl en grundlig undersökning vid en bestämd

epok vara betydelsefull.

Konferensen uttalade såsom sin åsigt, att det vore oafvisligen nödvändigt

för de meteorologiska och magnetiska uppgifternas fulla lösning, att

åtminstone vissa angifna observationsplatser besattes, och uttryckte enhälligt

den önskan, att Sverige måtte deltaga i företaget genom inrättande af en

station på Spetsbergen.

Yetenskapsakademien, som delade konferensens anförda uppfattning af

de påtänkta expeditionernas betydelse äfvensom af sättet för deras anordnande,

gjorde med anledning deraf i skrivelser den 12 November 1879 och den 15

September 1880 underdåniga framställningar hos Kong! Maj:t om

anskaffande af medel till inrättande af den ifrågasatta stationen å Spetsbergen;

men dessa framställningar blefvo sedermera af akademien återkallade,

på grund deraf att en enskild person, Grosshandlaren i Stockholm L. O.

Smith, erbjudit sig att till akademiens förfogande ställa den för ändamålet

enligt beräkning erforderliga summan, 60,000 kronor, hvilken summa han

ock, efter hvad akademien meddelat, i flere poster under åren 1881, 1882

och 1883 till akademien kontant inbetalt. Sedan tiden från hösten 1882 till

hösten 1883 blifvit bestämd såsom det år, under hvilket samtliga observationsstationerna

skulle vara i verksamhet, blefvo fjorton sådana stationer

anordnade, nemligen: en svensk på Spetsbergen, en norsk vid Altenfjord i

Finnmarken, en dansk vid Godthaab på Grönland, en finsk vid Sodankylä i

Finska lappmarken, två ryska, en på Novaja Semlja och en vid Lenaflodens

mynning, en holländsk vid Jeniseis utlopp, två amerikanska, en vid Point

Barrow och en vid Lady Franklin bay, en österrikisk på Jan Mayen, en

engelsk vid Stora Slafsjön i Canada, två tyska, en vid Cumberland bay och

s. 65 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14..

65

en på ön Sydgeorgien, samt en fransk vid Kap Horn. Den för den svenska

stationen afsedda personal, bestående af tre vetenskapsmän, en officer, en

läkare, en ingeniör och sex handräckningsmän, blef jemte utrustningseffekter

sommaren 1882 på tvenne flottans fartyg förd till Spetsbergen, hvarifrån den

sedermera under 1883 års sommar afhemtades med en af flottans kanonbåtar

och återkom till fäderneslandet i början af sistlidne September månad, efter

att hafva icke blott på det lyckligaste öfvervunnit alla svårigheter, som med

en öfvervintring i de arktiska trakterna äro förbundna, utan ock pa ett

synnerligen förtjenstfullt sätt löst sin vetenskapliga uppgift, enligt hvad

Vetenskapsakademien uti underdånig skrifvelse den 12 i nyssnämnde månad

anmält.

Det hade emellertid visat sig, att de medel, som, på sätt förut är

nämndt, blifvit stälda till Vetenskapsakademiens förfogande för den svenska

stationens anordnande och hvilkas belopp var grundad! på en uppgjord ungefärlig

kostnadsberäkning, icke varit tillräckliga, utan lemnat en icke obetydlig

kassabrist, hvilket förhållande akademien ansett hafva sin orsak dels i någon

knapphet af den ursprungliga kostnadsberäkningen och dels i en naturlig

benägenhet hos dem, på livilka ansvaret för stationens utrustning hvilade,

att göra denna så fullständig som möjligt, då under så säregna förhållanden,

som äro förbundna med en öfvervintring på Spetsbergen, stationspersonalens

trefnad, helsa och lif samt hela företagets lyckliga utgång i ganska väsentlig

mån vore beroende af utrustningens beskaffenhet. V etenskapsakademien har

derför i underdånighet hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition om beviljande af extra anslag till betäckande af ifrågavarande

brist, utgörande 12,546 kronor 49 öre.

Denna af Vetenskapsakademien gjorda framställning har Kongl. Maj:t

funnit skäligt att gå till mötes och derför föreslagit, att till betäckande af

en del af kostnaderna för en under åren 1882—1883 inrättad fysikalisk

observationsstation på Spetsbergen mätte beviljas ett extra anslag åt

12,547 kronor.

Då afsevärda skäl för denna framställning synas vara för handen,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa ett

belopp af 12,547 kronor, till betäckande af en del af

kostnaderna för en under åren 1882—1883 inrättad fysikalisk

observationsstation på Spetsbergen.

Bih. till Bilsd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Angående

anslag till

arfvoden för

vård af Vitterhets-,

historieoch

aniiqvitetsakademiens

samlingar

m m.

[44.]

51 :o. 1 enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

inseende stälda samlingarna samt för aflönande

af vaktbetjening 4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar

m. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.

2,000 kronor.

Angående 52:o. Till vidtagande af åtgärder för bevarande af vissa kyrkruiner i

J<SÄVisl)y’ på sätt 1 statsrådsprotokollet funnes angifvet, har Kongl. Maj:t äskat

åtgärder för ett anslag af 20,000 kronor, hvaraf för ar 1885 skulle utg''å 10,000 kronor.

f Deremot har Herr Friherre B. KKnckowström i sin inom Första Kam«i»tr

i Uijj.maren vackta motion, JST:o 3, pa anförda skäl, för hvilka det icke torde vara

[45.] nödigt att här redogöra, hemstält,

varande anslag.

Vid föredragning i statsrådet af detta

departementschefen:

att Riksdagen icke måtte bevilja ifrågaärende

yttrade föredragande

»Hos Eders Kongl. Maj:t har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

i skrifvelse den 20 December nästlidna år gjort underdånig framställning,

att hos Riksdagen måtte utverkas erforderligt anslag till vidtagande

af nödiga åtgärder för bevarande af de sex vigtigaste kyrkruinerna i Visby.

Angående denna angelägenhet har akademien anfört bland annat, hurusom

i den omständigheten, att Visby ruiner utgjorde minnen af en förgången

storhetstid, hvars art man hade svårt att uppskatta utan dessa ruiner, läge

ett tvingande skäl för deras bevarande åt samtid och efterverld, så mycket

mer som dessa minnesmärken vittnade icke blott om Visby stads forna storhet,

utan jemväl derom, hvad medeltiden i allmänhet mäktade åvägabringa.

Men dertill komme äfven en annan omständighet af största vigt: dessa ruiner

hade betydelse icke endast såsom illustration till historien, utan tillika ur

konstens synpunkt, den svenska konstens ej mindre än medeltidskonstens i

allmänhet. Af denna anledning hade de ock under senaste åren alltmera

blifvit föremål för uppmärksamhet af utländske forskare. Af de, många

kyrkorna, som funnits i Visby, vore allenast en använd för gudstjenst och

s. 67 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

67

på grund deraf underhållen. De öfriga vore ruiner. När de efter reformationens

införande ej längre behöfdes för gudstjenst, tingo de småningom förfalla;

och af de förödelser, som öfvergått staden, hade äfven ödekyrkorna

fått vidkännas sin rikliga andel, hvarigenom förfallet påskyndats. Men förstörelsens

krafter verkade fortfarande, i det remnor uppstode, till en början

skenbart ofarliga, men som, småningom vidgade, medförde ras. Sprickorna i

murarna, i synnerhet de, som uppstått i deras öfre blottade delar, sedan taken

försvunnit, medförde likaledes ständig fara: vatten trängde sig småningom

in mellan stenarna, och när detta frös, sprängdes murarna sönder. Derest

icke kraftiga mått och steg toges mot denna ständigt fortgående förödelse,

hvars verkningar med åren stegrades, skulle af ruinerna slutligen icke annat

återstå än oformliga murklumpar. Men vår tid, med dess mångsidiga forskningsbegär

och dess uppmärksamhet för forntidens minnen, kunde icke med

likgiltighet ase deras försvinnande.

Jemlikt nådiga brefvet den 28 Maj 1880 täcktes Eders Kong! Maj:t

förordna, att akademien egde för framtiden ombesörja, att Visby ruiner blefve

på lämpligt sätt vårdade och underhållna, för hvilket ändamål ett af Riksdagen

beviljadt årligt anslag af 450 kronor stäldes till akademiens förfogande,

hvarjemte akademien erhöll en summa af 977 kronor 73 öre, utgörande

besparingen efter den så kallade ruinkassan, hvilken bestod af vissa

årligen inflytande afgifter från lägenheter, tillhörande Visby hospital. Denna

behållning vore dock egentligen afsedd för inköp af till ruinerna stötande

tomter med deras byggnader. För sjelfva ruinernas vård hade akademien

för närvarande icke andra medel än förut nämnda årliga anslagsbelopp af

450 kronor. Det vore likväl uppenbart, att detta anslag icke kunde förslå

till annat än smärre åtgärder, såsom fyllande af remnor, igenmurande af

mindre öppningar, understöttande af fallfärdiga ruindelar och dylikt.

Sedan riksantiqvarien hos akademien gjort anmälan derom, att han

vid sina årliga besigtningar af ruinerna funnit deras skick allt mera betänkligt,

hade akademien ansett, att en i byggnadsfacket kunnig person borde

granska de vigtigaste kyrkoruinerna för att afgifva förslag rörande delåtgärder,

som för ruinernas skyddande vore behöfliga, äfvensom beträffande

kostnaderna för dessa åtgärders utförande. Genom enskild persons frikostighet

hade ock akademien blifvit satt i tillfälle att låta Arkitekten E. V.

Langlet besigtiga ruinerna och upprätta särskilda förslag i omfönnälda syften,

hvilka förslag afsåge de sex vigtigaste kyrkoruinerna — de enda, för hvilka

några mera omfattande och med drygare omkostnader förenade åtgärder

kunde under närvarande förhållanden ifrågasättas — och upptoge följande

för ändamålet beräknade kostnadsbelopp, nemligen:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

l:o för S:t Karins ruin ............................................... kronor 6,646: —

2:o för Helgeandskyrkans d:o ................................... » 4,053: —

3:o för S:t Lars d:o....................................................... » 3,550: —

4:o för S:t Klemens d:o .............................................. » 2,074: —

5:o för S:t Drottens d:o ............................................ » 2,000: —

6:o för S:t Nikolai d:o................................................... » 1,807: —

Summa kronor 20,130: •—

Med förmälan, att riksantiqvarien vitsordat lämpligheten af de åtgärder,

som af Langlet föreslagits, har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

underdånigst hemstält, det Eders Kongl Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition om anvisande af 20,000 kronor till vidtagande, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med Langlets förslag, af nödiga åtgärder för

bevarande af de sex vigtigaste kyrkoruinerna i Visby, samt att nämnda

summa måtte få utgå med hälften under hvartdera af åren 1884 och 1885.

Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att häröfver afgifva

utlåtande, har i skrifvelse den 29 nästlidne December, med förklarande att

embetet icke funnit skäl till anmärkning mot de af Langlet föreslagna åtgärder

och gjorda kostnadsberäkningar, till bifall förordat akademiens framställning

i ämnet.

Med afseende a hvad sålunda förekommit och med stöd af hvad akademien

anfört finner jag mig föranlåten tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen att bevilja ett anslag af 20,000 kronor samt

deraf anvisa på extra stat för år 1885 ett belopp af 10,000 kronor till

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens förfogande, att för ifrågavarande

ändamål användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af

Arkitekten Langlet upprättade arbets- och kostnadsförslagen.»

Under antagande, att anslaget hufvudsakligen kommer att användas

för ruinernas vidmakthållande i befintligt skick, och således återställande af

de ‘förfallna byggnaderna i ursprungligt skick icke varder lmfvudsyftet för

de föreslagna åtgärderna i annan män, än som för det förra ändamålets vinnande

erfordras, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

må till vidtagande af åtgärder för bevarande af

vissa kyrkruiner i Visby bevilja ett anslag å 20,000 kronor

samt deraf anvisa på extra stat för år 1885 ett belopp

af 10,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

69

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

53:o.

54:o.

hemställa,

I enlighet med hvad Kongl. Mai:t föreslagit hemställer Utskottet, Angående

anslag för

att Riksdagen må till uppehållande af blindinstitutets Yfmnäirltiverksamhet

på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp tutets cerhaf

21,000 kronor.

Likaledes i enlighet med Kongl. Ma]:ts förslag får Utskottet Angående

anslag till

tryckning af

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa ett.blindskrifter.

belopp af 2,500 kronor till tryckning af blindskrifter. i47’]

55:o. Den af Kongl. Maj:t framstälda begäran om ett extra anslag Angående

å 1,200 kronor till understöd åt blindlärareelever har icke föranledt någon

erinran, hvadan Utskottet nu, i likhet med hvad som vid sistlidet års riks- mnäiäraredag

egde rum i anledning af en liknande framställning, hemställer,

[48.]

att Riksdagen må till understöd åt blindlärareelever anvisa

för år 1885 ett extra anslag af 1,200 kronor.

56:o. Till en blindskola i Yexiö samt en handtverksskola i Kristine- Anfientfa

hamn för blinda har Kongl. Maj: t äskat beviljande af följande extra anslag, ffbundslöia

nemligen för den förra å 11,000 kronor och för den senare a 7,000 kronor; < Vexts och

varande i statsrådsprotokollet (sid. 50) i detta ärende meddelad!: velklskoiä %

att, sedan Riksdagen år 1883, på Kongl. Maj:ts framställning om åt- Kristinehamn

gärder för blindundervisningens befrämjande, å extra stat för år 1884 anvisat, /^''

bland annat, till en blindskola 11,000 kronor och till en handtverksskola för

blinda 7,000 kronor, Kongl. Maj:t i anledning häraf dels beslutit, att blindskolan,

afsedd för trettio betalande elever om 7 till högst 11 år, skulle förläggas

i Yexiö och under 1884 års höst träda i verksamhet, samt att handtverksskolan,

afsedd för blinda personer öfver 18 års ålder, skulle likaledes

under 1884 års höst inrättas i Kristinehamn, dels och förordnat särskilda

styrelser öfver berörda läroanstalter.

På det att dessa anstalters verksamhet måtte kunna fortgå under

nästkommande år hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa:

a) till en blindskola i Yexiö 11,000 kronor; och

b) till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda 7,000

kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Angående 57:o. Med afseende å institutet för blinda liar Kongl. Maj:t i enlighet

iZututt/fsrm^ statsrådsprotokollet föreslagit:

Minda.

i51-] dels att Riksdagen måtte medgifva, att kronolägenheten Tomteboda i

Solna socken af Stockholms län må från den 14 Mars 1885 till nämnda

institut upplåtas;

och dels att för uppförande derstädes af nya byggnader för institutet

måtte anslås en summa af 528,000 kronor samt deraf till utgående under år

1885 anvisas 100,000 kronor.

Till berörda statsrådsprotokoll har Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet

anfört följande:

»Sedan den afdelning af Allmänna institutet för döfstumma och blinda

vid Manilla, som varit derstädes anordnad för blindas undervisning och vård.

blifvit, jemlik! föreskrift i nådiga brefvet den 18 Maj 1878, från nämnda

institut skild och ett särskildt blindinstitut från början af år 1879 upprättats,

har detta sistnämnda institut varit inrymdt i en förhyrd lokal, egendomen

JNT:o 37 vid Nybrogatan inom Hedvig Eleonora församling i Stockholm.

Rörande denna lokal har direktionen för Blindinstitutet i underdånig

skrifvelse den 22 November 1881 förmält, att egendomen äfven för det dåvarande

inskränkta antalet af omkring sextio lärjungar, som voro vid institutet

intagna, med den för dem behöfliga förvaltningspersonal, befunnits allt

för trång och i många afseenden olämplig. Till utveckling häraf har direktionen

bland annat anfört, att både klassrummens och sofrummens antal vore

otillräckligt, att särskilda dagrum för eleverna under deras fritider ej kunnat,

såsom behöflig! varit, anordnas, att arbetslokalerna ej vore ändamålsenliga,

att en och samma lägenhet måst användas till gymnastiklokal, badrum och

tvättstuga, att särskildt sjukrum alldeles saknades, att bostad ej kunnat inom

inrättningen beredas åt hela den personal, åt hvilken barnens vård vore

närmast anförtrodd, samt att byggnaden i dess helhet befunne sig i bristfälligt

skick. För öfrigt förefunnes ej utsigt att, utan betydlig förhöjning

af hyran, under någon längre tid få behålla den på viss tid förhyrda egendomen.

Då sålunda utrymmet derstädes, långt ifrån att vara tillräckligt för

det nuvarande lärjungeantalet, ännu mindre medgåfve en af behofvet påkallad

utvidgning af institutets verksamhet, och det visat sig snart sagdt

omöjligt att få hyra någon annan för institutet lämpligare lägenhet, ansåge

direktionen enda utvägen vara, att nya byggnader för institutet på en

passande plats uppfördes.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtshottets inlåtande N:o 14.

71

Till sådana byggnader hade ock direktionen låtit uppgöra förslag oeh

ritningar, hvarvid hänsyn tagits till de grunder och förslag till blindundervisningens

ordnande, som uttalats i det af komiterade för blindundervisningens

ordnande afgifna underdåniga betänkande.

Enär enligt dessa ritningar för institutet beräknats ett utrymme, som

möjligen vid första påseende kunde synas något för stort, har direktionen

med afseende derpå yttrat, att det inom en uppfostrings- och undervisningsanstalt

af ifrågavarande art erfordrades lägenheter för flera olikartade ändamål,

att blindundervisningen vore stadd i en stark utveckling, att allt flera

handtverk måste i denna undervisning ingå, såvida den skall kunna fylla sin

bestämmelse, vidare att lokalen vore beräknad för 125 lärjungar, samt att,

enär det torde komma att dröja, innan ett andra blindinstitut inom landet

komme till stånd, det nuvarande ensamt under en längre tid hade att fylla

behofvet af en fullständig uppfostrings- och undervisningsanstalt för blindas

teoretiska och praktiska utbildning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har direktionen, med öfverlemnande

af de utaf Arkitekten vid Öfverintendentsembetet Oskar Erikson

uppgjorda ritningarna med tillhörande kostnadsförslag, hvilket slutar å 528,000

kronor, i underdånighet hemstält om framställning till Riksdagen för beredande

af de för omförmälda ändamål erforderliga medlen.

Derefter har direktionen i underdånig skrifvelse den 2 Juni 1882 förnyat

sin anhållan i ämnet, hvarvid ytterligare framhållits nödvändigheten

deraf att en ändamålsenligt och lämpligt belägen byggnad för institutet uppföres,

savida detsamma skall kunna för framtiden utöfva och ytterligare utvidga

sin välsignelserika verksamhet samt med tillgodogörande af de dertill

anvisade allmänna medel på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift att

till nyttiga medlemmar i samhället uppfostra de åt institutets vård anförtrodda

blinda barnen.

Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att inkomma med utlåtande

öfver de upprättade ritnings- och kostnadsförslagen, har förklarat

sig i afseende a dessa ej hafva annat att erinra, än att, då ritningarne

vore uppgjorda i allt för liten skala för att kunna i enskildheter tillförlitligen

bedömas, önskligt vore, att, innan desamma, sedan anslag till byggnaderna

beviljats, blefve af Eders Kongl. Maj:t faststälda, ritningar i upp
gifven

större skala genom direktionens försorg måtte .anskaffas för att Eders

Kongl. Maj:ts pröfning underställas.

I fråga om plats för den ifrågasatta nybyggnaden hafva flere olika

förslag blifvit framstälda. Förutom andra af direktionen uppgifna platser,

hvilka dock dels ej varit för ändamålet tillgängliga, dels vid undersökning

befunnits dertill mindre tjenliga, har uppmärksamheten fästats å den för

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.

statsverkets räkning för närvarande utarrenderade kronolägenheten Tomteboda

i Solna socken af Stockholms län.

Beträffande denna lägenhet har Arkitekten Erikson, enligt erhållet

uppdrag, afgifvit yttrande, deri anförts, hurusom platsen, som erbjöde många

fördelar, väl lämpade sig för hehofvet: den vore högt och sundt belägen

med goda lutningar för dagvatten — omgifven af skog — begränsad af

landsväg — nära intill församlingens kyrka äfvensom till jernvägsstation

samt vackert belägen, med mycket god byggnadsgrund och med tillfälle till

anläggning af badhus vid Ulfsundasjön; för vattenbehof inomhus kunde förbindelse

med Stockholms stads vattenledning anordnas; afståndet från Stortorget

vore omkring 4,200 meter.

Mot institutets förläggande vid Tomteboda har direktionen, enligt inkommen

underdånig skrifvelse i ämnet, icke haft något att erinra, utan ansett

platsen vara för ändamålet fullt lämplig.

Vidare har i afseende å lägenheten Tomteboda, hvars areal utgör 167

qv.-ref 82,50 qv.-stänger, Domänstyrelsen, i frågan hörd, meddelat: att lägenheten

genom kontrakt den 7 Mars 1853 af Kammarkollegium utarrenderats

på trettio års tid till den 14 Mars 1884 mot ett årligt arrende af 18 tunnor

spanmål, utgörande för år 1882 ett belopp af 225 kronor 67 öre samt under

vilkor bland andra att, så vida arrendator fullgjort kontraktsvilkoren och

vid arrendetidens slut befunnes hafva väl brukat lägenheten, arrendet till

densamma vid förnyad utarrendering skulle först hembjudas honom mot då

blifvande maximiarrendesumma jemte öfriga arrendevilkor enligt författningarna,

likväl med det uttryckliga förbehåll att, derest Kongl. Maj:t och

kronan skulle anse nödigt att efter arrendetidens utgång om lägenheten på

annat sätt disponera, så att den ej vidare komma att utarrenderas, arrendator

då icke egde att för den honom eljest tillkommande optionsrätt af

kronan fordra eller erhålla någon ersättning; samt vidare, att lägenhetens

egoområde utgjordes af: tomter och trädgårdar 2 tunnland 29,8 kappland,

åker och ängslindor 1 tunnland 19,5 kappland samt betes- och skogsmark

21 tunnland 18,4 kappland, tillhopa 26 tunnland 4,i kappland.

Domänstyrelsen, som ansett att någon nämnvärd skada för lägenhetens

jordbruk, i anseende till dess ringa inegoområde, icke kunde uppkomma genom

dess upplåtande under arrende på kortare tid, samt att till följd häraf och

då arrendatorns hufvudsakliga inkomst icke heller erhållits af jordbruket,

utan af hyror under sommarmånaderna för dels kronans och dels egna å

lägenheten uppförda hus, någon afsevärd minskning vare sig i arrendatorns

inkomster eller i kronans arrende icke vore att befara genom lägenhetens

utarrendering på dylik tid, har slutligen, med anledning af den uppkomna

frågan om lägenhetens upplåtande till Blindinstitutet, afgifvit yttrande och

s. 73 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

73

förslag rörande lägenhetens utarrendering intill dess densamma kunde varda

för nyss nämnda ändamål erforderlig; en fråga, som jag anhåller att vid

annat tillfälle få underställa Eders Kong! Maj:ts pröfning.

Genom hvad direktionen för Blindinstitutet i ämnet andragit synes

mig det anmälda behofvet af en ny, för institutet särskildt afsedd och anordnad

lokal vara till fullo utredt; och då härtill kommer den äfven af direktionen

antydda möjligheten att, i händelse institutet blefve från dess nuvarande förhyrda

och dessutom alldeles olämpliga lokal uppsagdt, den vigtiga anstalten

plötsligen kunde befinna sig i saknad af husrum, anser jag ifrågavarande

behof vara af beskaffenhet, att det ej kan utan men för blindundervisningens

uppehållande och utveckling åsidosättas.» I betraktande häraf, och då af inhemtade

upplysningar i fråga om platsen för de beliöfliga byggnaderna framgår,

att lägenheten Tomteboda, som erbjuder många vigtiga fördelar, tillika

är bland föreslagna och för ändamålet tillgängliga ställen det tjenligaste,

samt dess användande härtill skulle medföra allenast ringa uppoffring för

statsverket, har departementschefen, efter ärendets beredning gemensamt med

chefen för Finansdepartementet, i underdånighet hemstält om aflåtande till

Riksdagen af ifrågavarande framställning.

Utskottet finner sig visserligen icke kunna för tillfället ingå i närmare

pröfning af detaljerna i det uppgjorda förslaget, men vill i allmänhet

framhålla, att, enligt Utskottets mening, anskaffandet af lokaler för det

ifrågavarande ändamålet ej nödvändigtvis beliöfver vara förenaclt med en

kostnad så stor som den, hvilken här ifrågasatts och hvilken, då byggnaderna

äro beräknade för 125 lärjungar att kosta 528,000 kronor, skulle

medföra en utgift af 4,224 kronor för inrymmande af lärjunge. Utan

tvifvel kan det nu föreliggande förslaget, om det underkastas ytterligare

pröfning i syfte att nedsätta kostnaderna i enlighet med hvad i andra liknande

fall stundom egt rum, så förändras, att en verklig besparing blefve

åstadkommen. Utskottet anser sig hafva sä mycket större anledning att nu

göra en sådan uppfattning gällande, som vid uppgörandet af förslag till byggnader

för statens räkning afseende ofta icke tillräckligt blifvit fäst på nödvändigheten

att iakttaga sparsamhet, i följd hvaraf anspråken på beskaffenheten

af sådana byggnader allt mera stegrats.

Dertill kommer, att tvekan uppstått, huru vida det kan vara lämpligt

att, såsom här skulle blifva fallet, på ett ställe sammanföra den stora mängd

lärjungar, för hvilka utrymmet i de nya byggnaderna beräknats. En åsigt

i alldeles motsatt rigtning har uttalats under föregående förhandlingar för

döfstiunmeundervisningens ordnande, och ehuru Utskottet icke är i tillfälle

att nu bedöma, huru vida samma förhållanden, som i fråga om de döfstumma

ansetts påkalla, att ett icke allt för betydligt antal sådana sammanföras å ett

Bih. till Riltsd. Prot. 1884. 4 Samt. 1 Afd. 11 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Stats-Utskottets Utlåtande 2V:o 14.

ställe, i lika mån gälla äfven beträffande sammanförande på ett institut af

ett större antal blinda lärjungar, har Utskottet likväl ansett denna fråga ega

den vigt, att utredning af den samma torde böra af Riksdagen pröfvas, innan

beslut fattas om uppförande af så betydande byggnader som dem, för Indika

anslag nu begärts. I afvaktan härpå lärer icke annan utväg förefinnas än

att afslå jlen nu behandlade delen af Kong! Maj:ts framställning, och detta

så mycket hellre, som Riksdagen icke annorledes än i sammanhang med förevarande

byggnadsförslag haft tillfälle att pröfva den betydelsefulla frågan om

den rigtiga organisationen af blindundervisningen.

Hvad angår den plats, som ansetts lämplig för det ifrågasatta nya

blindinstitutet, sä synes den valda lägenheten Tomteboda erbjuda många

afsevärda fördelar, vare sig ett möjligen blifvande nytt sådant institut varder

större eller mindre, och i följd deraf torde det böra så ställas, att, då tiden

finnes vara inne att åter taga nybyggnadsfrågan under pröfning, möjlighet

icke är afskuren att, om så skulle äfven vid denna tid finnas lämpligt, använda

samma byggnadsplats, som nu blifvit ifrågasatt. Lägenheten, hvilken

enligt hvad här ofvan meddelats varit utarrenderad för tiden från den 14

Mars 1854 till samma dag innevarande år, torde derför tills vidare böra

endast på ett år i sänder utarrenderas, på det att densamma må kunna af

staten disponeras, när behof deraf kan uppkomma.

Under åberopande häraf får Utskottet, som nu jemväl besvarat Herr

Friherre i?. Klinchowströms i den inom Första Kammaren väckta motionen

f''N:o 3) framstälda förslag, att detta anslag måtte afstyrkas, hemställa,

a) att Riksdagen icke för närvarande må bifalla Kongl.

Maj:ts framställning om upplåtelse till institutet för blinda

från den 14 Mars 1885 af lägenheten Tomteboda; och

b) att Riksdagen icke må bevilja det af Kongl. Maj: t för

uppförande af nya byggnader för institutet för blinda

begärda anslaget å 528,000 kronor.

Angående 58:o. Då till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i

anslag nu ^kara 0(,|, j Bollnäs församling af Gfefleborgs län upprättade tillfälliga läro/^ö/vÄsoanstaltorna

för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1885, i enlighet med

dufstvmma. förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna

[52.1 f6,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; så får Utskottet i enlighet

med Kongl. Maj:ts förslag hos Riksdagen hemställa,

att Riksdagen må för uppehållande af undervisningen

vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma anvisa på

extra stat för 1885 ett anslag af 49,200 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

75

llospitalsvårdcn.

59:o. Till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn är af Kong!. Maj:t Angående

begärdt på extra stat för 1885 ett anslag af 250,000 kronor. Tospitau
Uppförandet

af denna hospitalsbyggnad blef vid sistlidet års riksdag anläggningen

beslutadt, och af den dä förebragta utredningen framgick, att hela byggnaden”''^

beräknats kunna uppföras för en kostnad af 840,000 kronor med en möjlig [ös.]

förhöjning af 8,570 kronor, erforderliga för vidtagande af några af Öfverintendententsembetet

föreslagna ändringar i de till dess granskning öfverlemnade

byggnadsritningarne.

Dä, enligt hvad i stadsrådsprotokollet (sid. 55) bland annat meddelas,

hospitalet anses böra färdigbyggas så fort som möjligt, och det äskade beloppet

motsvarar hvad Medicinalstyrelsen begärt för nästa år, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må pa extra stat för år 1885 anvisa

till fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Kristinehamn

ett belopp af 250,000 kronor.

60:o. Vidare har Kong! Maj:t äskat ett belopp, 126,000 kronor,

hvaraf 96,000 kronor till inrättande af en vatten- och afloppsledning vid anbringande

Vadstena hospital och 29,100 kronor till uppförande af nytt bostadshus förVJ<~ft

öfverläkaren vid sistnämnda hospital. ledning samt

I afseende på den förra frågan har, enligt hvad i statsrådsprotokollet

(sid. 56 och 57) meddelas, förekommit, att sedan vid flere inspektioner blifvit bostadshus

anmärkt, hurusom hospitalet saknade vattenledning, hvilken brist icke blott

innebure en fara för de på en stor yta spridda, särskilda byggnaderna, utan "»t/*

äfven lade hinder i vägen för en ändamålsenlig anordning af sjukvården och

ekonomien vid anstalten, så hade direktionen vid hospitalet, hvilken med ''

anledning häraf anmodats inkomma med förslag till vatten- och afloppsledningar

jemte tillhörande ritningar, till Medicinalstyrelsens granskning insändt

flera förslag. Efter att hafva i ärendet inhemtat yttranden ej mindre af sin

biträdande arkitekt än äfven af arbetschefen för Stockholms vattenledning,

hade Medicinalstyrelsen vid slutlig granskning af de insända förslagen och

ritningarne funnit de af Ingeniören K. O. G. Appelberg upprättade ega ett

afgjordt företräde framför de öfriga. Enligt desamma vore vattentillgången

beräknad för 500 personer, hvilket efter en förbrukning af 100 kannor för

hvarje person dagligen utgjorde 50,000 kannor för dygn, deruti likväl inberäknad

vattenåtgången äfven för planteringar m. in. Vattnet komme att

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

tagas från Yettern å ställe, som blifvit för ändamålet undersökt och befunnits

dertill lämpligt; det skulle uppsamlas, filtreradt genom marken, uti en samlingsbrunn

vid Yetterns strand och derifrån, enligt det ursprungliga förslaget,

medelst en pumpinrättning ledas till en reservoar, uppstäld å gamla hospitalet

(qvinnoafdelningen). Då emellertid denna reservoar, med 20 fots diameter

och 15 fots höjd samt afsedd att inrymma 40,500 kannor vatten, redan i

sig sjelf hade en sådan tyngd, att de gamla murarne ej kunde uppbära den,

hade Medicinalstyrelsen funnit nödigt, att ett särskild! sä kalladt vattentorn

uppfördes, i hvilket den ifrågavarande reservoaren skulle uppställas.

Kostnaden för hela anläggningen skulle enligt det Appelbergska förslaget

uppgå till 78,072 kronor, deri jemväl inberäknade 1,972 kronor för

brandredskapen. Men då härtill lädes kostnaden för vattentornet, enligt en

fi öfverensstämmelse med motsvarande redan inrättade anstalt vid Upsala

hospital) uppgjord ritning jemte kostnadsuppgift, slutande ä 30,200 kronor,

hvilket belopp med 18,200 kronor öfverstege den beräknade kostnaden för

vattenreservoarens förläggande å gamla hospitalsbyggnaden, så komme slutsumman

för vattenledningen att höjas till 96,872 kronor.

1 afseende på denna fråga har Medicinalstyrelsen anfört: att en vattenledning

vid en sjukvårdsanstalt så stor som denna, med 360 sjuke samt en

sjukvårds- och ekonomipersonal uppgående till minst 40, icke kan undvaras,

om renlighet och god ordning skola kunna vidmakthållas och bad, som vid

sinnessjukes behandling äro af så framstående vigt, skola kunna användas

till det omfång, som en ändamålsenlig sjukvård kräfver; att hospitalets förseende

med endast den allra oundgängligaste qvantiteten af vatten genom

dess transporterande från sjön i vagn, såsom för närvarande, är förenadt med

en högst betydande kostnad, utan att behofvet ändock på sådant sätt kan i

ringaste mån fyllas; att Vadstena hospital, det största af alla hospitalen i

riket, är det enda bland dessa, som saknar vattenledning, under det att de

öfriga redan länge egt denna förmån ; att många erforderliga och vigtiga förbättringar,

beträffande sjukvården och ekonomien, i högst väsentlig män

sammanhänga med nu föreliggande fråga och allt för länge måst uppskjutas

i afvaktan derpå, att vatten- och afloppsledning skulle komma till stånd;

samt att till betryggande mot möjligen inträffande eldsvådor, hvilkas följder

inom en så omfattande anstalt som denna kunna blifva högst olycksbringande,

eu vattenledning masta anses vara alldeles nödvändig.

De närmare upplysningar, som Utskottet förskaffat sig rörande de nu

rådande förhållandena vid hospitalet med afseende å hospitalets förseende med

dugligt vatten, hafva gifvit vid handen, att, ehuru det icke låter sig göra att

exakt uppgifva den nuvarande kostnaden för vattenupphemtningen vid hospitalet,

det likväl kan antagas, att denna kostnad motsvarar räntan å

s. 77 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

77

det kapital, som för vattenledningens åstadkommande blifvit begärdt. Yid

sådant förhållande och med afseende å de svara brister, som nu vidlåda

vattenupphemtningen vid hospitalet, torde allt skäl förefinnas att bevilja de

för vattenledningens åstadkommande erforderliga medlen.

Vidkommande derefter Kong! Maj:ts framställning om bostadsbyggnad

åt hospitalets öfverläkare, får Utskottet hänvisa till den motivering, som i

statsrådsprotokollet (sid. 58 och 59) meddelas. Af densamma framgår, bland

annat, att en äldre bostadsbyggnad för denne läkare numera förfallit så betydligt,

att den blifvit till reparation alldeles oduglig, och att det icke ansetts

med god hushållning förenligt att derpå nedlägga några kostnader. Framställning

om beredande af medel till en ny bostad har derför af Medicinalstyrelsen

gjorts hos Kongl. Maj:t, hvarvid såsom skäl för framställningen

hufvudsakligen åberopats: att öfverläkaren, som för närvarande uppbure hyresersättning

af 1,200 kronor för år, under afvaktan att kunna komma i besittning

af en bostad, dit han kunde inflytta, vid tjenstens tillträdande blifvit

tillförsäkrad fri bostad; att det för sjukvården, synnerligen å ett hospital

med så stort omfång som det i Vadstena, måste vara högst menligt, att öfverläkaren

vore boende utom anstalten, samt dessutom vore tvifvelaktigt, huru

länge han kunde åtnöjas med den nuvarande billiga hyresersättningen eller

huru vida han kunde finna en lägenhet att hyra, ej allt för långt aflägsen från

hospitalet.

Da emellertid, enligt af Utskottet vunnen upplysning, den nuvarande

öfverläkaren vid hospitalet eger och bebor en gård i hospitalets omedelbara

närhet, samt de af Medicinalstyrelsen uttalade farhågorna om framtida svårigheter

att fä hyra en lägenhet ej allt för långt aflägsen från hospitalet

således synas icke behöfva förverkligas, sä länge den nu varande tjensteinnehafvaren,

som utnämndes 1878, qvarstår, sä har Utskottet ansett sig

för det närvarande icke hafva tillräcklig anledning att tillstyrka Kongl. Maj:ts

framställning i denna del, helst den antydda förhöjningen i hyresersättning,

om den framdeles skulle anses nödig, antagligen dock icke lärer behöfva

-uppgå till synnerligen afse värd t belopp.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, och då det begärda anslaget till

ny öfverläkarebostad, enligt Utskottets uppfattning, icke afser att fylla något

så trängande behof, att icke dermed utan olägenhet kan anstå, till dess förändrade

förhållanden inträda, får Utskottet hemställa:

a) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, må på extra stat för är 1885 anvisa ett

belopp af 96,900 kronor till inrättande vid Vadstena

hospital af en vatten- och afloppsledning; och

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

b) att Riksdagen må afstå Kong!. Maj:ts framställning om

beviljande af medel till uppförande af nytt bostadshus för

öfverläkaren vid Vadstena hospital.

Angående 61:o. Till inköp af 3/g mantal Storhagen, för att läggas till Gröteborgs

itks^aPm hospitals område, har Kongl. Maj:t vidare äskat ett belopp af 35,000 kronor.

kemmansdci Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 59—62) bland annat innehåller

Ml förvärfvandet af ökadfc jordområde för hospitalet i Göteborg länge utgjort

hospitals ett angeläget önskningsmål, enär den nuvarande liospitalsegendomen, % mantal

Storhagen i Säfve socken af Vestra Hisings härad, som år 1861 inköpts

•00,J för hospitalets anläggande från egaren till säteriet Hökällan, icke på långt

när motsvarar fordringarna på utrymme för en anstalt af det omfång, hvartill

detta hospital beräknats. Genom utrymmets otillräcklighet har en del af

planen för ifrågavarande hospitalsanläggning ännu icke kunnat genomföras,

hvarjemte en olägenhet äfven förefinnes deri, att hospitalet allt för nära

omgifves af främmande mark.

Dessa och öfriga brister skulle, enligt statsrådsprotokollet, kunna afhjelpa*

genom inköpande af ofvannämnda % mantal Storhagen, som innehölle

i rundt tal 30 tunnland åkerjord, 15 tunnland äng, 10 tunnland skog och

85 tunnland bergig utmark samt skog, motsvarande 225 famnar. Mot priset

lärer icke kunna göras någon anmärkning; och får Utskottet derför hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,

må, till inköp af % mantal Storhagen för att

läggas till Göteborgs hospitals område, på extra stat för

är 1885 anvisa ett belopp af 35,000 kronor.

Angående

understöd åt

uppfostringsanstalter

för

sinnesslöa

barn.

[56.]

62:o. Till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, enligt

de i statsrådsprotokollet angifna grunderna, har Kongl. Maj:t äskat ett belopp

af 25,000 kronor.

1 statsrådsprotokollet (sid. 62 och 63) meddelas härom, att på framställningar

af Kongl. Maj:t Riksdagen beviljat för år 1883 ett extra anslag

af 20,000 kronor och för år 1884 ett extra anslag af 25,000 kronor, att i

enlighet med uppgifna grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn; att med tillämpning af dessa grunder, enligt hvilka de

allmänna bestämmelser, som blifvit faststälda. såsom vilkor för åtnjutande af

sådant understöd, ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem ä

lägenheten Johannesberg vid Mariestad ej heller den af föreningen i Stockholm

för sinnesslöa barns vård stiftade skola, Kongl. Maj:t af ofvanberörda

anslag för så väl 1883 som 1884 anvisat åt idiothemmet ä Johannesberg

s. 79 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

79

*

5,000 kronor, med vilkor att. fyra frielever der underhölles, samt åt idiotskolan

i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst trettiofem elever

skulle derstädes uppfostras och bland dem tio underhållas afgift sfr it t, dock

med rättighet för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga

dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för

elevernas undervisning och vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas

minst tre personer, som ville dertill utbilda sig; att dessa anstalter

varit underkastade inspektion, som chefen för Ecklesiastikdepartementet egt

att bestämma; att sedan vidare, beträffande andra sådana anstalter, livilkas

styrelser önskade bidrag af omförmälda för år 1883 beviljade anslag, Kongl.

Maj:t genom nådig kungörelse den 12 Juni 1882 meddelat de af Riksdagen

godkända bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets erhållande,

samt föreskrifvit hvad i öfrigt vore att iakttaga vid derom skeende ansökningar,

på gjorda underdåniga framställningar och efter verkstäld inspektion,

understöd af sistnämnda anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor

beviljats dylika anstalter inom Gefleborgs, Örebro, Östergötlands och Malmöhus

län; och att Kongl. Maj:t låtit utfärda nådig kungörelse af den 29 Juni

1883 rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år 1884 utaf det till

detta ändamål beviljade anslag.

Då ansökningar redan blifvit hos Kongl. Maj:t gjorda, att för år 1885

måtte åt idiothemmet vid Johannesberg och åt idiotskolan i Stockholm beredas

understöd till samma belopp som tillförene, eller 5,000 kronor åt den

förra och 10,000 kronor åt den senare uppfostringsanstalten, och då framställningar

om statsbidrag för samma år kunna antagas skola göras från

samtliga öfriga ofvan omförmälda anstalter samt möjligen några flere, så

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till understöd för år 1885 åt uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn ställa till Kongl,

Maj:ts förfogande ett extra anslag till samma belopp, som

det för år 1884 dertill anvisade, eller 25,000 kronor, att

användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som

vid beviljandet af sådant anslag för de föregående åren

blifvit af Riksdagen godkända, dock med rättighet för de

anstalter, som hafva skyldighet att underhålla visst antal

frielever, att i stället för dessa intaga dubbla antalet mot

half afgift.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Angående 6i3:o. Till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhemmet för

anslag för spetelsk c, under de i statsrådsprotokollet omförmäld a vilkor, har Kongl. Maj: t

å/s/MiÄTOmctäskaf ett anslag af 7,500 kronor. De föreslagna vilkoren bestå deri, att

i jer/sö för 4;000 kronor skola af landstinget i (fefleborgs län till sjukhemmet anvisas,

SP[B7*ie °ch att spetelske sjuke äfven från andra län än G-efleborgs varda till

vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant medgifva;

och hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,

må på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af

7,500 kronor till understöd åt det i Jerfsö socken af Creti eborgs

län inrättade sjukhemmet, dock under vilkor att

4,000 kronor dertill af landstinget i länet anvisas och att

spetelske sjuke äfven från andra län än G-efleborgs län

varda till vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet

derstädes kan sådant medgifva.

Diverse anslag.

Angående 64:0. Till

anslag till peva av epf; mm.

venska förn- °

»hriftsäii- ställer Utskottet,

skåpet.

[58.]

svenska fornskriftsällskapet har, i likhet med hvad under

Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 2.000 kronor: och hemåt!

Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa

ett belopp af 2,000 kronor till det svenska fornskriftsällskapet.

Angående 65:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning får

anslag för Utskottet hos Riksdagen hemställa,

beredande af

religionsvård

ät svenske att på extra stat för år 1885 må till Kongl. Maj:ts dis
^i

utiänds/a position ställas ett anslag af 10.000 kronor, att användas

hamnar. till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i ut
ländska

hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande

landsmän.

Angående 66:o. Med anledning

anslag tui ställning hemställer Utskottet,

restauration

af Linkö
-

af

Kongl.

Maj:ts hos Riksdagen gjorda fram
-

pings domkyrka.

[60.]

att Riksdagen af det till restauration af domkyrkan i

s. 81 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

81

Linköping beviljade anslaget å 68,500 kronor må på

extra stat för år 1885 anvisa nu återstående 4,500

kronor.

67:o. På grund af derutinnan gjord nådig framställning hemställer Angående

Utskottet, anslag till

,, , o o , „ nordiska

att Riksdagen ma pa extra stat för ar 1885 anvisa ett museet.

anslag af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens för [61.]

nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande

användas för museet tillhörande ändamål.

68:o. Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare bi- Angående

drag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif» har anslao för

Kong]. Maj:t äskat ett anslag af 3,150 kronor; ocli enär mot anvisandQUtldskriftenf

äfven för nästkommande år af detta anslag, som första gången beviljades

vid 1883

Utskottet,

års riksdag, icke förekommit anledning till

> Nyare bi
1

i ,,ii dvQQ till

erinran, liemstallerM/m^w om

de svenska

landsmålen

och svenskt

folklif.>

[62.]

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa

det af Kongl. Maj:t begärda beloppet, 3,150 kronor, till

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt

folklif.»

69:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att till understöd för ut- Angående

gifvande under år 1885 af tidskriften »Acta mathematica» måtte anvisas ett a™la-9Jm.

anslag af 4,000 kronor.

Denna framställning har föranledts af en af Professoren vid Stock- under «f

holms högskola G. Mittag-Leffler, i egenskap af redaktör af tidskriften, h os.//f Tw.ict»

Kongl. Maj:t gjord anhållan att åt sökanden årligen, så länge tidskriften af

honom utgåfves, måtte anvisas ett anslag till förenämnda belopp, att an- 763.1

vändas till bestridande af de kostnader, som med utgifvandet vore förbundna;

till stöd för hvilken anhållan andragits. bland annat, att denna tidskrift, som

vore afsedd icke endast att uppfylla ett allmänt vetenskapligt ändamål, utan

lika mycket att till gemensamt arbete samla de många framstående matematiska

krafter, den skandinaviska norden för närvarande egde, redan lyckats

att, oberoende af nationalitet och språk, såsom medarbetare samla de ypperste

af samtidens mathematici och i flere främmande länder vunnit erkännande,

särskildt i grannländerna Norge och Danmark, hvilkas regeringar af

vederbörande representationer utverkat hvardera ett årligt anslag af 1,000

Bill. till Rihsd. Prot. 1884. 4 Sami. I Afd. 11 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

kronor till understöd för tidskriften, men att emellertid detta vetenskapliga

företag icke utan ytterligare understöd kunde fortsättas, enligt hvad framginge

af följande kostnadsberäkning för år:

inkomster:

Försäljningspris för tvenne band af tidskriften om tvåhundra

exemplar hvardera .................................................... kr. 4,000: —

Norska statens årsbidrag............................................................ * l-,000: —

Danska statens d:o.............................................................................. » t,OOP: —

Summa kr. 6,000: —

utgifter:

Tryckningskostnader m. m. efter 3,000 kronor för band......... kr. 6,000:

Bokhandelsprovision .......................................................................

Arfvoden för korrekturläsning och den typografiska redaktionen

........................................................................................

Omkostnader för öfversättning till främmande språk.................

för skrifbiträden, post och diverse utgifter............

Summa kr. 10,000: —

Vetenskapsakademien, som i ärendet blifvit hörd, har efter inhemtande

af sina sakkunnige ledamöters yttrande och under åberopande af deras yttrande

såsom uttryck för akademiens egen åsigt tillstyrkt, att det för ända

målet sökta ärliga bidraget af 4,000 kronor måtte af allmänna medel

beredas.

1,000

1.000

667

»Det måste» — heter det i berörda yttrande — »räknas Professor

Mittag-Leffler till förtjenst att våga försöket att härifrån utgifva en omfattande

matematisk journal, hvari icke allenast de skandinaviska ländernas

framstående mathematici kunde publicera sina sjelfständiga forskningar, utan

äfven tillfälle bereddes för utlandets krafter inom denna vetenskap att meddela

resultaten af deras arbeten. Den årgång af Acta mathematica, som

redan utkommit, ådagalade på det tydligaste genom vigten och betydelsen af

de afhandlingar, som deri vore införda, att företaget fullkomligen lyckats.

Också hade tidskriften så väl här som i utlandet redan tillvunnit sig aktning

af dem, som derom tagit närmare kännedom. För matematiske forskare

från den skandinaviska norden hade tidskriften dessutom den särskilda betydelsen

att bereda dem tillfälle att på ett gemensamt ställe sammanföra resultaten

af deras forskningar och derigenom gifva det nordiska arbetet på

detta fält mera eftertryck och förskaffa detsamma en större uppmärksamhet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 14.

83

Men beklagligtvis kunde en strängt vetenskaplig tidskrift af ifrågavarande

art icke bära sig i ekonomiskt hänseende utan främmande understöd; och

detta gälde icke allenast denna tidskrift, utan äfven, så vidt kändt vore,

utländska publikationer af samma slag. Skulle det understöd, som sökanden

nu begärt, honom förnekas, sä måste man befara, att det sä lyckligt började

och med sä mycket bifall emottagna företaget komme att upphöra.»

Till hvad sålunda i frågan blifvit anfördt kan läggas att, enligt hvad

Utskottet inhemtat, tidskriften särskildt i Frankrike mottagits med synnerligt

erkännande, och att den franske undervisningsministern låtit tillkännagifva,

att franska staten komme att prenumerera å tidskriften för de filosofiska

fakulteternas i Frankrike räkning, livilket vore första gången, som sådan

prenumeration å dylik utom landet utgifven tidskrift egt rum.

Det torde ligga i sakens natur, att, med hänsyn å ena sidan till den

ringa läse- och prenumerantkrets, ett arbete af ifrågavarande art kan tillvinna

sig, och å andra sidan till de betydliga kostnaderna för tryckningen,

som helt naturligt betingas af de för den högre matematiken egendomliga

beteckningar, som måste begagnas, och som göra användandet af särskildt

arbetade typer nödvändigt, tidskriften icke kan umbära understöd; och dä

afseendet å svenska statens värdighet torde kräfva, att för ett arbete, som

utgifves af en svensk man och hvars beskaffenhet och halt befunnits vara

sådana, att främmande stater redan sett sig föranlåtna att understödja utgifningen,

bevilja det ytterligare understöd, som befunnits erforderligt och

hvarförutan tidskriften möjligen icke vidare skulle kunna utgifvas, så för

anlåtes Utskottet hemställa,

att Riksdagen, till understöd för utgifvande under år

1885 af tidskriften »Acta mathematica» må på extra stat

för år 1885 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

70:o. Slutligen och på grund af Statskontorets anmälan har Kongl. Angående

Maj:t till gäldande af ett belopp af 348 kronor 62 öre, utgörande till ar- Jsl?°a9J’llaf

rendatorn af Yexiö hospitalsgård förskjuten ränta för tiden från den 14 Mars ett af

1882 till samma dag år 1883 å medel, som af Karlskrona—Yexiö jernvägsbolag

erlagts för exproprierad mark från hospitalsgården, begärt att till godt- ut.gifvet

görande af de medel, som sålunda af Statskontoret förskjutits, mätte anvisas

för år 1885 ett till fullt krontal jemnadt belopp af 349 kronor; hemställande 1 ’J

Utskottet,

att till godtgörande af ofvan omförmälda förskott må

pa extra stat för år 1885 anvisas det af Kongl. Maj:t

äskade beloppet, 349 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

Angående 71:o. I väckta motioner har föreslagits:

anslag för af Herr C. Fr. Wcern (motionen N:o 16 i Första Kammaren), att

etnografiska Riksdagen måtte för uppköp af etnografiska föremål ställa till Kongl. Maj:ts

föremål »»^^disposition ett extra anslag af 13,500 kronor; och

vlnalis'' af Herr Friherre A. E. Nordenskiöld (motionen N:o 73 i Andra Kam
verids-

maren), att Riksdagen måtte för uppköp af etnografiska föremål under freomseg

<n,j. g,a^en yanadis’ verldsomseglirig ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett extra

anslag af 13,500 kronor.

Dessa båda motioner äro till innehållet i det allra närmaste lika, och

de skäl, som i dem båda blifvit åberopade till stöd för förslaget om beviljande

af ifrågavarande anslag, äro hufvudsakligen följande: att till en nödvändig

komplettering af de rika etnografiska samlingar, som i Sverige funnes, hörde

att äfven en god samling etnografiska föremål från utomeuropeiska folk med

dem införlifvades; att en icke obetydlig etnografisk samling redan funnes under

Vetenskapsakademiens vård, men att, då intet årligt anslag lemnats för dess

tillökning, densamma under tidernas lopp blifvit påfallande ensidig och ofullständig,

så att från vissa land nästan alla hithörande samlingar saknades;

att det derför skulle vara stcr skada, om icke det tillfälle till denna samlings

ökande och komplettering skulle begagnas, som lemnats derigenom, att Kongl.

Maj:t tillåtit och gjort det möjligt för en vetenskapsman, som särskildt egnat

sig åt etnografiens studium, att åtfölja fregatten Vanadis på dess verldsomsegling;

samt att den summa, som beräknats något så när motsvara behofvet,

utgjorde 18,000 kronor, hvaraf dock bland enskilde insamlats en del

eller 4,500 kronor.

Då antagligt är, att derest ifrågavarande ändamål varit af den angelägna

beskaffenhet att statsbidrag borde för detsamma beviljas, Kongl. Maj:t

icke skulle hafva underlåtit att derutinnan hos Riksdagen göra framställning,

så anser sig Utskottet, vid det förhållande att Kongl. Maj:t, icke i ämnet

gjort någon framställning, sakna giltig anledning att förorda bifall till ofvanherörda

motioner; hemställande alltså Utskottet,

att Herrar 0. Pr. Waerns och A. E. Nordenskiölds

förevarande motioner icke må af Riksdagen bifallas.

Angående 12:o. Inom Andra Kammaren hafva af Herrar S. Wieselgren och

ansiag un Ola Andersson väckts motioner, i hvilka yrkats:

stödjande af dels af Herr Wieselgren (motionen N:o 55), att Riksdagen måtte ställa

albehn-e- Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag för år 1885 af 15,000 kronor,

institut, för att användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar i de större

s. 85 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14

85

städerna, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock under följande

vilkor:

att det understödsbelopp, som må utgifvas till hvarje anstalt eller förening,

icke må öfverstiga 3,000 kronor, för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager föreståndare

och lärare;

att föreläsningarne ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl ordnade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarne

eller undervisningen varda förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig

de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller

lämpliga;

dels af Herr Ola Andersson (motionen N:o 61) under åberopande af

ej mindre den motion, N:o 43, som af honom vid 1883 års riksdag väcktes,

än ock Stats-Utskottets deröfver afgifna utlåtande i dess Betänkande N:o 12 a,

punkten 63, samt med upptagande jemväl af de vilkor, uti sagda motion föreslagits,

att Riksdagen måtte ställa till Kongl. Maj :ts förfogande ett extra anslag

af 20,000 kronor för att, under förutsättning att de vilkor, här ofvan omförmälts,

varda iakttagna, användas till understöd åt sådana anstalter eller

föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock att högsta

understödsbelopp, som må hvarje sådan anstalt beviljas, skall utgöra 3,000

kronor.

Dessa båda förslag skilja sig från hvarandra utom i fråga om anslagsbeloppen

äfven derutinnan, att Herr Wieselgren ansett, att endast i de större

städerna upprättade arbetareinstitut eller föreningar för föreläsningskurser för

arbetsklassen borde af staten understödjas, hvaremot Herr Ola Anderssons

förslag innebär, att dylika institut eller föreningar skulle kunna erhålla statsbidrag,

hvarhelst på landet eller i städerna de än kunde förekomma, och

härigenom har ock denne motionär högst betydligt förändrat och utvidgat

den framställning, som af honom vid sistlidet års riksdag gjordes. Deremot

äro de vilkor, som föreslagits för statsunderstödets erhållande, i det närmaste

lika och enda skilnaden består deri, att Herr Wieselgren i sin motion upptagit

ett, par tillägg, nemligen dels, på sätt vid 1883 års riksdag af Utskottet

föreslogs, att icke några politiska och religiösa agitationer finge bedrifvas, och

dels att anstalten eller föreningen skulle vara skyldig att underkasta sig de

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

vilkor och kontroller, som i öfrig! af Kong!. Maj:t pröfvades nödiga eller

lämpliga.

Då förslag om understöd åt sådana anstalter, som de nu ifrågavarande,

så nyligen af Utskottet pröfvats. och dä efter Utskottets åsigt icke förekommit

någon anledning för Utskottet att i hufvudsak frångå den uppfattning

af ämnet, som af Utskottet uttalades vid sistlidet års riksdag, så får

Utskottet, med hänvisande till det då afgifna utlåtandet, endast tillägga, att

då inskränkandet af föreläsningskurserna till de större städerna synts på

mer än ett håll möta betänkligheter, helst som sjelfva uttrycket lemnar

rum för olika tolkning, stadgandet torde böra göras något vidsträcktare än

senast var föreslaget; och hemställer alltså Utskottet,

att Riksdagen må ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

ett extra anslag för år 1885 af 15,000 kronor, för att

användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock

under följande vilkor:

att det understödsbelopp. som må utgifvas till hvarje

anstalt eller förening, icke må öfverstiga 3,000 kronor,

för år räkna dt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket

som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,

som antager föreståndare och lärare-,

att föreläsningarne ordnas regelbundet, visst antal timmar

i veckan under fem till åtta månader och i väl afpassade

kurser:

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för

denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig

och passande undervisningsmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar

vid föreläsningarne eller undervisningen varda förbjudna;

samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att

underkasta sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af

Kongl. Maj! pröfvas nödiga eller lämpliga.

Angående 73:o. 1 en inom Andra Kammaren af Herr A. V. Ljungman väckt

offentfi/gö- motion (N:o 52) har slutligen på anförda skäl föreslagits, att ett anslag af

rande af evwb.OOO kronor måtte af Riksdagen ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för

von Linnés

outgifna ungéloms

arbeten.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 14.

87

att i mån af behof efter Kongl. Maj.ts särskilda ompröfning användas för

offentliggörandet af Carl von Linnés outgifna ungdomsarbeten.

Då af hvad i motionen uppgifvits och styrkts framgår., att ett icke

obetydligt antal manuskript till arbeten af Linné finnes, hvilkas utgifvande

i tryck förordats af en framstående svensk naturforskare, och då af skäl,

som jemväl uppgifvits i motionen, utgifningen icke kan göras till föremål

för någon vinstgifvande förlagsaffär samt densamma således efter all sannolikhet

icke skulle kunna sättas i verket, så vidt den icke af staten blefve

bekostad, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1885 till Kongl.

Maj.ts förfogande ställa ett anslag af 6,000 kronor, att

efter Kongl. Maj:ts särskilda ompröfning användas för

offentliggörandet af Carl von Linnés outgifna ungdomsarbeten.

Stockholm den 21 April 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten l:o (angående anslag för arfvode åt eu lärare vid Upsala

universitet för undervisning i slaviska språk):

af Herrar C. A. Larsson och Jan Andersson;

vid punkten 2:o (angående förhöjning af aflöningen till hvardera af

två laboratorer vid Upsala universitet):

af Herrar O. B. Olsson, Nils Petersson, Jan Andersson, J. E. Johansson

och C. A. Larsson:

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

vid ptmlden 3:o (angående anslag för upprättande af en ordinarie professur

i fysiologi och embryologi vid Lunds universitet):

af Herrar Nils Petersson, Jan Andersson och C. A. Larsson;

vid punkten 6:o (angående anslag till aflöning åt eu laborator vid

Karolinska institutets patologisk-anatomiska afdelning):

af Herrar Grefve G. Sparre, R. Montgomery-Cederhiehn, Friherre

II. M. Pahnstierna, Friherre R. von Krcemer, L. V. S. Lothigius, L. M.

Nordenfelt, Friherre G. Tamm, Grefve S. Lagerberg, R. Törnebladh, G. E.

Casparsson, J. Widén och Friherre E. Af. P. von Vegesack;

vid punkten 8:0 (angående höjning af anslaget till understödjande af

läroanstalter för högre undervisning åt qvinlig ungdom):

af Herr L. AL Nordenfelt, som yrkat att Riksdagen måtte förhöja

det ordinarie anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom med 30,000

kronor.

vid punkten 12:o, mom. b (angående åtskilliga förslag om tillfällig löneförbättring

åt folkskolelärare och lärarinnor, om ändrade grunder för deras

aflöning m. m.):

af Herrar Grefve G. Sparre, L. V. S. Lothigius, R. Törnebladh,

J. Widén och Sven Andreasson, hvilka vid ofvan anförda moment hemstält:

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att Kongl. Maj:t

täcktes låta verkställa utredning af frågan om ny reglering, med uppförande

på ordinarie stat af statens bidrag, af lönerna till folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna

i riket och dervid låta undersöka, bland annat, i hvad

mån pensionsförhållandena för dessa lärare och lärarinnor af sådan reglering

beröras, i hvad mån de naturaprestationer, hvilka icke bestå af bostad,

bränsle och trädgårdsland, lämpligen må kunna och böra mot kontant penningebelopp

utbytas och i hvad mån förändring i proportionen mellan statens

och kommunernas bidrag till aflöningen kan vara erforderlig, dels ock att

Kong], Maj:t derefter behagade till nästa Riksdag framlägga förslag till

reglering af lönerna för folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna i riket,

hvarigenom statens bidrag kunna på ordinarie stat uppföras;

af Herrar L. Af. Nordenfelt och G. E. Gaspar sson:

af Herrar 0. B. Olsson och Nils Petersson: samt

s. 89 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

89

af Herr Sven Nilsson, hvilken yrkat, att Utskottet skulle hos Riksdagen

hemställa, att Riksdagen måtte besluta:

a) att ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola skall åtnjuta

i årlig lön minst 600 kronor. Har sådan lärare

eller lärarinna oförvitligen tjenstgjort i 5 år, då skall

lönen, om den ej redan uppgår till 700 kronor, höjas minst

till detta belopp; och skall det åligga skoldistrikt att derjemte

förse lärare eller lärarinna med tjenlig bostad och

nödigt bränsle samt, så vidt ske kan, med ett lämpligt jordland

för att till trädgård användas. Fortsättes undervisningen

i folkskola öfver 8 månader af året, skall lönen för

hvarje Överskjutande månad höjas med V8-del af minimilönen,

värdet af bostad, bränsle och trädgård dock deri ej

inbegripet. Skoldistrikt, som beslutar, att folkskolelärare

eller lärarinna skall erhålla sommarbete och vinterfoder åt

en ko samt jordland, skall ega rättighet att på den kontanta

lönen afdraga högst 100 kronor;

b) att för bestridande af den kontanta lönen jemte värdet af

sommarbete och vinterfoder för en ko samt jordland, der

sådant upplåtes till folkskolelärare eller lärarinna, skoldistriktet

skall utgifva Vs-del och staten 2/3-delar; dock

att bidrag till aflöningen af statsmedel icke skall utgå för

högre lönebelopp än 600 kronor under de första fem tjenståren

och 800 kronor under de derefter följande åren;

skolande för det sålunda ökade statsbidragets bestridande,

utöfver hvad redan är härtill anslaget, å ordinarie stat

uppföras ett förslagsanslag af 400,000 kronor; samt

c) att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att Kong!

Maj:t ville låta utreda, huru vida ofvanberörda lönereglering

inverkar på folkskolelärarnes och lärarinnornas

pensionsförhällanden, om pensionerna böra förhöjas,

samt om i följd deraf afgifterna till pensionskassorna måste

ökas, dels ock att Kongl. Maj:t derefter ville till Riksdagen

göra de framställningar, hvartill utredningen kan

föranleda.

vid punkten 13:o (angående anslag till ett lektorat i geologi vid tekniska

högskolan m. m.):

Bih. till Ri/csd. Idol. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

af'' Herrar Grefve G. Sparre, Friherre IT. M. Palmstierna, Friherre

B. von Krmmer, L. W. S. Lothigius, L. M. Nordenfelt, Friherre G. Tamm,

Grefve S. Lagerberg, B. Törnebladh, C. E. Casparsson, J. Widén, Friherre

E. M. P. von Vegesack och I. Wallberg;

vid punkten 14:o (angående två lektorat vid tekniska högskolan, det

ena i allmän byggnadskonst och byggnadsstatik och det andra i husbyggnadskonst):
af

Herrar P. O. Hörrfeldt, O. B. Olsson, Nils Petersson, Sven Nilsson,

J. E. Johansson, Jan Andersson och C. A. Larsson;

vid punkten 15:o (angående höjning af vissa å tekniska högskolans

stat uppförda anslag):

af Herrar O. B. Olsson, Nils Petersson, Jan Andersson och C. A.

Larsson.

vid punkterna 16:o, 17:o och 18:o (angående förhöjning i anslaget till

tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, arfvode för granskning af

hospitalsräkenskaperna och anslag till en poliklinik för tandsjukdomar):

af Herrar Jan Andersson och G. A. Larsson:

vid punkten 23:o (angående anslag till lifrustkammaren):

af Herrar O. B. Olsson och Nils Petersson;

vid punkten 31:o (angående anslag till inredning och värmeapparat i

bibliotekshuset i Lund):

af Herrar L. M. Nordenfelt och Nils Petersson;

vid punkten 34:o (angående löneförbättring åt lärarne vid de allmänna

läroverken) af Herr C. A. Larsson, som yttrat: »Samtidigt med att stora

skaror af ynglingar strömma till läroverken och universiteten, tåga skaror

af jordbrukare och andra kroppsarbetare till Amerika eller in till städerna.

Många af de förre få emellertid uthärda lång väntan, innan de ifrigt eftersträfvade

statstjensterna komma dem till del eller passande tjenstebefattningar

på det enskilda området kunna erhållas, men hellre lida de nöd eller kasta

sig på mer eller mindre tvetydiga vägar för lifvets uppehållande, än de vilja

»nedlåta sig» att med ärligt kroppsarbete förvärfva sitt uppehälle och ersätta

de försvunna, för landet välbehöflige arbetskrafterna, emedan hela deras

s. 91 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

91

skoluppfostran och derunder rotfästade föreställningar, deras diktan och traktan,

gå ut på att komma ifrån kroppsarbetet. Det är till följd af det allmännas

och särskildt de praktiska yrkenas oafvislig^ kraf på förändring, den tvingande

nödvändigheten att reformera undervisningsväsendet, som jag reserverat mig

i denna punkt, på det att, äfven om anslaget likasom sistlidet år skulle beviljas,

det må ännu kraftigare än genom anslagets tillfälliga beskaffenhet

ihågkommas, att, med fortfarande bibehållande af undervisningsväsendet oförändradt,

lönetillägget ingalunda är säkert och oföränderligt; hvadan jag yrkar

afslag å Kongl. Maj:ts proposition i denna del.»

vid punkten 49:o (angående ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum):

af Herrar Liss Olof Larsson, Sven Andreasson, A. P. JDanielson, O.

B. Olsson, Nils Petersson, Sven Nilsson, Jan Andersson, C. A. Larsson,

P. Pehr sson i Törneryd och J. Anderson i Tenhult;

vid punkten 57:o (angående byggnad för institutet för blinda):

af Herrar Grefve G. Sparre, B. Törnebladh och O. E. Casparsson, mot

en del af Utskottets motivering;

af Herr L. M. Nordenfelt, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts förslag

med den förändring, att anslaget skulle till 400,000 kronor nedsättas;

af Herr Grefve S. Lagerberg, som yrkat bifall till Kong], Maj:t,s förslag;

vid punkten 60:o (angående Vadstena hospital):

af Herr Friherre H. M. Pahnstierna, mot en del af motiveringen;

af Herr Grefve S. Lagerberg, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts förslag

jemväl i den under mom. b) af denna punkt behandlade delen;

vid punkten 61:o (angående anslag till inköp af en hemmansdel för

att läggas till Göteborgs hospitals område):

af Herrar Liss Olof Larsson, P. 0. Hörnfel dt, Sven Andreasson, A.

P. Danielson, 0. B. Olsson, Nils Petersson, Sven Nilsson, J. E. Johansson

och J. Anderson i Tenhult; hvilka yttrat:

»Det har synts oss böra ifrågasättas, huru vida hela det ifrågavarande

området är för hospitalet behöfligt. Vid sådant förhållande och då egendomen

till större delen består af skog och till odling deraf passande mark,

synes lämpligast, att hemmansdelen inköpes för medel, som influtit för försäljningen

af vissa mindre kronoegendomar enligt 1877 års Riksdags beslut

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

och att Kongl. Maj:t deraf tilldelar hospitalet hvad som tinnes vara behöflig!

Yi hemställa derför,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Ivongl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, att Riksdagen medgifver, att, om

Kongl. Maj:t finner skäligt att, med begagnande af de

till Kongl. Maj:ts disposition stälda, vid försäljning af

åtskilliga mindre kronoegendomar inflytande medel, inköpa

omförmälda % mantal Storhagen, så stor del af nämnda

hemman, som kan finnas för Göteborgs hospital behöflig,

må från hemmanet afsöndras för att läggas till hospitalets

område.

vid punkten 62:o (angående uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn):

af Herrar A, P. Panteism, O. B. Olsson, Nils Petersson, Ola Andersson,

J. E. Johansson och J. Anderson i Tenhult;

vid punkten 7P.o (angående inköp af etnografiska föremål under

fregatten Vanadis verldsomseglingj:

af Herrar Grefve C. Beck-Friis, Friherre B. von Kramer, L. M.

Nordenfelt, Friherre G. Tamm, Grefve S. Lagerberg, U. Törnebladh och

J. Widén.

Följande ledamöter hafva anhållit få antecknadt, att de icke deltagit

i behandlingen inom Utskottet af nedannämnda punkter, nemligen:

Herr Grefve C. Beck-Friis, punkterna l:o—12:o;

Herr Fiss Olof Larsson, punkterna l:o—14:o;

Heri'' P. O. Hörnfeldt, punkterna 49:o och 57:o;

Herr A. P. Panielson, punkterna l:o—16:o.

Slutligen har Herr Carl Ifvarsson begärt få antecknadt, att han endast

deltagit i behandlingen af en mindre del af de i detta utlåtande omförmälda

ärendena.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Stats Utskottets Utlåtande N:o 14.

Bil.

pt

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1884 års riksstat anslår

Anvisning i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

1

Summa.

kontant.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

Kronor, ö. I Kronor.

17,000 —

1

__

_

17,000 —

77,100;—

- j-

—

77,100 —

38,500 —

--1-

_

38,500;—

62,700 —

__j_

—

_

62,700|—

46,350 —

_ !_

_

46,350 —

9,898 —

148,600''—

347,800

—

506,298 —

19,159 —

j

5,841

—

25,000;—

22,700 —

i

—

22,700 —

531,616 —

109,600 —

101,400

_

742,616 —

129,700

954,723—| 258,200

Kronor.

129,700!

455,04lj—I 1,667,964!-

Ecklesiastik
Departementsehefen.

.................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...

Riksarkivet..................................................................

Kongl. Biblioteket ..................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservations
Kleresistaten

.........................................................

Domkapitlens expeditioner.......................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..............

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Tillkommer: för undervisning i slaviska språk vid

förböjning i aflöningen för laboratorn

vid Upsala universitet..................

förböjning i aflöningen för laboratorn

ocb patologisk anatomi vid Upsala

aflöning åt en ordinarie professor i

vid universitetet i Lund................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande

Tillkommer: aflöning för en laboratorsbefattning

afdelning .. ..........................................................

s. 95 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

95

Litt. A.

riksstatens Åttonde Imfvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

kontant.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Summa.

departementet,

Kronor.

17,000

77,100

38,500

ö.

Kron»r.

ö.

z

Kronor.

Ö.

Kronor.

17,000

77,100

38,500

ö.

Z

anslag å tillhopa 14,300 kronor)..................................

62,700

46,350

—

—

_

—

62,700

46,350

—

9,898

—

148,600

—

347,800

--

506.298

—

Nuvarande anvisning i kontant .......... 531,616: —

Upsala universitet ........... 2,500: —

i experimentel fysiologi

....................................... 1,500:

i experimentel patologi

universitet ...................... 1,500: —

fysiologi och embryologi

19,159

22,700

~

5,841

25,000

22,700

........................................ 6,000:— 11,500: —

anvisning i kontant................................ 129,700: —

vid institutets patologiskt-anatomiska

543,116

—

109,600

101,400

—

754,116

—

............................................................ 3,000: —

132,700

—

—

132,700

—

Transport ,

969,223

—

258,200

—

455,041

—

1,682,464

—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Stats-Utskottets Utlåtande N:o M.

1884 års riksstat anslår:

Anvisning

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

:

I

i

kolli fm!.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor,

Ö.

Kror.or.

ö.

Kronor.

Ö.

954,723

2,830,514

—

258,200

7,320

455,041

1,080

—

1,667,964

2,838,914

|

70,000

41,500

62,677

—

5,350

—

5,200

—

70,000

41,500

73,227

—

3,014,625

%

3,014,625

361,500

—

—

—

361,500

—

7,335,539

-

270,870

_

461,321

8,067,730

—

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

Tillkommer: för lärares vid allmänna läroverken

gällande grunder................................................

Högre skolor för qvinlig ungdom ............................

Högre lärarinneseminariet ........................................

Pedagogier och folkskolor ........................................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuva
Tillkommer:

för lärares vid folkskoleläraresemi
högre

lönegrad, enligt gällande grunder........

Stipendier för seminarieelever.......................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskolekontant

.............................................................

Tillkommer: förhöjning ......................................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor .........

Understöd åt högre folkskolor................................

eller ett gemensamt reservationsanslag...............

Till befrämjande af folkundervisningen bland de

förslagsanslag ...................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och små
Understöd

åt folkhögskolor, förslagsanslag..........

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folk
De

tekniska läroverken. Nuvarande anvisning j

Tillkommer: aflöning för ett lektorat i husbygg
högskolan

......................................

förhöjning i anslaget till aflöning åt

Billiga lärarebiträden från 5,000 till

:pt

s. 97 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

97

Transport

anvisning i kontant................................ 2,830,514: —

uppflyttning i högre lönegrad, enligt

........‘..................................................... 35,000: —

rande anvisning i kontant 262,625: —

narierna uppflyttning i

.......................''................ 6,000: — 268,625:

.............................................. 75,000: —

inspektörer. Nuvarande anvisning i

......................................... 85,000: —

......................................._ 10,000: — 95,000: —

.......................................... 15,000: —

................................................................_ 20,000: —

............................................................ 473,625: —

i rikets nordligare trakter bosatta finnar,

............ 12,000

—

skolor, förslagsanslag ..............

.......... 2,450,000

.......... 40,000

—

skolan, förslagsanslag................

............ 30,000

—

skolorna, förslagsanslag ...........

........... 25,000

kontant.......................................

........... 361,500

nadskonst vid tekniska

................................ 2,500: —

assistenter och andra till
7,

000 kronor med ............ 2,000: —

Transport 4,500: — 361,500: —

Bih. till Piksd. Prot. 1884. 4 Sami.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor,

..

0.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

969,223

—

258,200

—

455,041

—

1,682,464

—

2,865,514

7,320

1,080

2,873,914

70,000

41,500

62,677

1 ! 1

o

;

|

4n2 1

g

70,000

41,500

73,227

—

3,030,625

—

—

—

3,030,625

—

7,039,539

—

270,870

—

461,321

—

7,771,730

—1

1 Afd. 11 Haft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1884 års riksstat anslår:

Anvisning i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på försiat7.

Summa.

kontant.

)

[

Friheter och ,, _.. .

. , .. , 1 fcrsattmngar.

kyrkotionde. 1 °

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

jo.!

:pt

335,539

270,870

461,321!—! 8,067,730''—

:

37,150

37,150

389,675

32,741

—

700

—

_

389,675

33,441

-i

8,250

47,200

—

8,250

47,200

-i

7,700

—

—

—

7,700

45,000

3,000

8,250

—

—

—

_

45,000

3,000

8,250

42,480

27,750

—

—

- .

_

42,480

27,750

1

60,800

44,900

—

—

—

60,800

—

—

----

44,900

—

66,050

—

—

—

66,050

—

131,000

—

—

"

131,000

9,142

20

440

9,602

35,000

—

,-

—

—

—

35,000

36,325

—

12,615

—

6,280

—

55,220

450,000 —

—

—

—

450,000

-

8,817,952 —

284,205

_

468,041

_

9,570,198

_

förhöjning i anslaget till kemiska la
6,

000 kronor med ...........................

förhöjning i anslaget till diverse ritning

in. in. från 8,500 till 10,000

förhöjning i årsanslaget till tekniska

i Eskilstuna från 6,600 till 8,000

Gymnastiska centralinstitutet.......................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen .....

Ortopediska institutet................................................

V eterinärundervisningen.............................................

Vaccinationens befrämjande ......................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, försvenska

läkaresällskapet............................................

Svenska akademien ....................................................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservaVitterhets-,

historie- och antiqvitets-akademien (deraf

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne re
Musikaliska

akademien...............................................

Naturhistoriska riksmuseum .......................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet för döfstumma ........................

Institutet för blinda................................................

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppstunima

och blinda barn.......................................

Fattigvården i Stockholm och landsorten .................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .................

Lasaretts underhåll ..................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag ..........................

T:pt

s. 99 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N.o 14

99

Förslag till blifvande riksstat

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter och I „ .... .

kyrkotionde, j Ersättningar.

Summa.

slagsanslag

tionsanslag) ..................................................

450 kronor reservationsanslag)...................

servationsanslag å tillhopa 21,400 kronor)

fostringsanstalter för medellösa döf
-

60,000: —

21,000: —

50,000: —

Transport

87,150

389,675

32,741

8,250

47,200

7,700

45,000

3,000

8,250

42,480

27,750

60,800

44,9001

66,050

Kronor.

ö.!

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

4,500: —

361,500: -

7,039,539

—

270,870

__

461,321

—

7,771,730

_j

horationer från 5,000 till

1,000: —

gifter för bränsle, belys- kronor med.......................

1,500: —

söndags- och aftonskolan

kronor med......................

1,400: —

8,400: —

369,900

_

_

_

-

369,900

_

700-

131.000

9,142

35,000

36,325

450.000

20-

12,615-

4401

6,280-

37,150)—

389,675)—

33,4411—1

8,250- !

47,200

7,700

45,000 —

3,000

8,250

42,480

27,750

60,800

44,900!

66,050:

131,000- 9,602- 35,000)- 55,220 - 450,000)-

8,891,852)-) 284,205— j 468,041)—| 9,644,0981-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1884 års riksstat anslår:

Stora barnhuset i Stockholm................................

Frimurarebarnhuset ....................................................

Barnhusen i landsorterna............................................

Kyrkors underhåll .......................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Alderstillägg,

förslagsanslag ......................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsTillhommer:

för jemnande af hufvudtitelns slutExtra

utgifter, reservationsanslag .............................

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

8,817,952

28,750

2,750

6,528

24.000

51.000

1,500

21,690

15,000,

Kronor.

Kronor.

284,205''— 468,041

—- — j 51,100

217,600—|

29,350!—

170,000

Kronor, j ö.

9,570,198 —

79,850|—

2,750j—

29,350 —

394,128 —

24.000 —

51.000 —

1,500 —

21,690 —

15.000 -

8,969,1701—i 501,805 -

718,491-

10,189,466-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 14.

101

gifvande, reservationsanslag

anslag

summa

Transport

21,690:

582:

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och

dermed jern-

förlig anvisning,

Anvisning i

på förslag.

kontant.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö. | Kronor. | ö. I Kronor. I ö. | Kronor.

8,891,852! i

28,750 —

2,75o;-;

284,205:-

6,528

24.000

51.000

1,500

22,272 —

15,000j—

217,600

Summa | 9,043,652|-

468,041!—;

51,100 —

29,350-

i70,ooo;-

9,644,098!

79,850

2,750

29,350

394,128

24.000

51.000

1,500

22,272

15.000

501,805]—! 718,491]—] 10,263,948]-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14,

Bil. Lill. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Kronor. ; ö.

Ecklesiastikdepartementet.

Riksarkivet:

:

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia................................

3,000 —

Lifrustkammaren:

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna, samt expenser m. m.

5,800 •—

Domkapitlens expeditioner:

För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner

3,716 —

Universiteten:

Till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala 3,000: —

s> det språkliga seminariet vid universitetet i Lund .. 2,950: —

* det matematiska seminariet vid universitetet i Upsala 1,500: —

För tillbyggnad å den anatomiska institutionens i Up- sala hus ...................................................................... 10,000: —

Till ny byggnad för den patologisk-anatomiska institu- tionen i Lund och inköp af tomtplats dertill........... 50,000: —

Transport 97,450: —

12,5161—

s. 103 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

103

Kronor

Transport

Till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska obser
vatoriet

i Upsala ......................................................

» offentliggörande i tryck af vissa vid astronomiska

observatoriet i Lund anstälda zon-observationer .....

» inredning af bibliotekshuset vid universitetet i Lund

97,450:

6,000:

3,000:

30,000:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik ........................................................................ 900: —

s ny byggnad för institutets anatomiska, histologiska,

fysiologiska och hygieniska institutioner samt farmakologiska

samlingar ............................................. 115,000: —j

Allmänna läroverken:

Till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken 336,975

» resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000

» arfvoden åt extra lärare ........................................... 40,000

Högre lärarinneseminariet:

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk.........

Pedagogier:

Till löneförbättring åt lärarne vid de en- och tvåklassiga peda-i

gogierna..........................................................................................

Folkundervisningen:

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna

samt til! arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt

musiklärare vid dessa seminarier...........................

s löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor,

förslagsanslag...................................................

» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel...... 15,000:

33,300: _j

180,000: —i

12,516: j

136,450

115,900

382,975

4.000

8.1 50 -

228,300;-

Transport ; 888,891 j
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

De tekniska läroverken:

i

Transport

Kronor, j i>.

i

888,891

Till tekniska högskolans kemiska afdelning samt mekaniska

verkstad ........;...........................................

» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor ................

49,000

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

| För tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare...............

i Till arfvoden för granskning af hospitalens räkenskaper

j För uppehållande i hufvudstaden af en poliklinik för

tandsjukdomar............................................................

I Till anskaffande af erforderliga instrument och mobilier

för polikliniken för tandsjukdomar .........................

V eterinärunder visnin gen:

i Till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen i Skara!

Vetenskapsakademien:

20,000: —

1,200: —

4,000: —

2,415: —

Till

9

9

underhåll af den zoologiska stationen vid Kristine
berg

i Göteborgs och Bohus län................................

aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning

af den utaf Professor J. A. H. Gyldén utarbetade

teori för himlakropparnes rörelser............................

ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum...........

betäckande af en del utaf kostnaderna för en under

åren 1882—1883 inrättad fysikalisk observationsstation

på Spetsbergen..........................................

2,000:

3,000: —J

39,000: —!

12,547: —

27,015

12,900

56,547

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 4,000: —

» undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m................................................. 3,200: ■—__]

Transport 7,200: — j 1,034,953[—;

s. 105 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

105

Kronor.

! ö.

Transport 7,200: — j

Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i stat ens historiska museum m.m. 2,000: —:

» vidtagande af åtgärder för bevarande af vissa kyrkoruiner

i Yisby .....................................................10,000: —

Undervisningsanstalter’ för döfstumma och blinda: J

1,034,953-

I

19,2001-

Till uppehållande af blindinstitutets verksamhet ............ 21,000: —

| » tryckning af blindskrifter ..................,.................... 2,500: —\

| » understöd åt blindlärareelever .. ............................. 1,200: —I

» en blindskola i Vexiö.............................................. 11,000: —i

I » en handtverksskola för blinda i Kristinehamn......... 7,000: —I

| » uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma..................................... ■ 49,200: —

91,900

Hospitalsvården:

Till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn ................ 250,000: —

> inrättande af en vatten- och afloppsledning vid Vadstena

hospital .............................................................. 96,900: —•

^ » understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn 25,000: —

» understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetelske ...........................................................• ■____7,500: —

379,400

Diverse anslag:

Till svenska fornskriftsällskapet ................................... 2,000:

» beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.

i utländska hamnar......... ................................. 10,000:

» restauration af domkyrkan i Linköping................. 4,500:

» nordiska museet..................................................... 16,000:

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen

och svensktjlfolklif»................................................... 3,150:

» understödfför utgifvande af tidskriften »Acta mathe
matica».

...................................................................... 4,000:

:

Transport 39,650: —j 1,525,453;—|

Bih. till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14

Kronor.

Ö.

Transport

39,650: —

1,525,453

Till godtgörande af vissa utaf Statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel......

349: —

» understöd åt föreningar i de större städerna, som

''

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen..........

15,000: -

» offentliggörandet af Carl von Linnés outgifna ung-

domsarbeten...............................

6,000: —

60,999

Summa kronor

1,586,452

_

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1884,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.