Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
1884-04-21 · 105 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 100 av 105 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1884:14, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats Utskottets Utlåtande N:o 14.
1
N:o 14.
Ank. till Riksd. Kansli den 21 April 1884, kl. 8 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde
hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Rörande Åttonde hufvudtiteln, omfattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,
hafva ifrågakommit de förändringar, som här nedan omförmälas.
Universiteten.
l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till arfvode åt Angående
en lärare vid Upsala universitet, som kunde finnas villig och lämplig att arvode åt''en
derstädes meddela undervisning i slaviska språk, bevilja ett årligt anslag af lärare nd
2,500 kronor. universitet för
Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 2) förmäles har detta förslag meddelande
föranledts deraf, att Akademiska konsistoriet i Upsala, efter framställning af
filosofiska fakulteten, hos Kongl. Maj:t hemstält om ett anslag af 4,000 viska språk.
kronor, att efter 5 år höjas till 4,500 kronor, till inrättande af en extra M
ordinarie professorsbefattning i slaviska språk vid universitetet, eller att, i
händelse Kongl. Maj:t skulle finna sig vara förhindrad härom göra framställning
till innevarande Riksdag, behofvet af undervisning i nämnda ämne
måtte varda tillgodosedt, intill dess en extra ordinarie professur kunde erhållas,
genom ett anslag af 2,500 kronor årligen att tilldelas någon af uniBik.
till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 1
2 Stats-Utskottets Utlåtande TS:o 14.
versitetets lärare mot skyldighet att hålla offentliga föreläsningar i slaviska
språk.
Med anledning af hvad i detta ärende blifvit af ofvannämnda myndigheter
anfördt, och då det icke blott i vetenskaplig^ och ekonomiskt utan
äfven i politiskt hänseende synts vara vigtigt, att tillgång till pålitlig undervisning
i slaviska språk i vårt land linnes, under det att för närvarande
hos oss näppeligen torde finnas någon, som genom offentliggjorda skrifter betygat
sig såsom kompetent till professorsbefattning i detta ämne, har Kongl.
Maj:t af de af Akademiska konsistoriet gjorda alternativa förslag upptagit
det senare eller det, som afsett endast ett årligt arfvode å 2,500 kronor.
Då, vid sistlidet års riksdag, Utskottet till pröfning förehade ett af
enskild motionär väckt förslag om beviljande af ett ärligt anslag af 2,500
kronor till ett fast docentstipendium i slaviska språk vid ifrågavarande universitet,
yttrade Utskottet: att förslaget att främja ett vetenskapligt studium
af de slaviska språken af Utskottet funnits vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet,
men att, i brist på officiel utredning genom vederbörande myndigheter
af lämpligaste sättet att bringa förslaget till utförande, Utskottet i
sakens dåvarande skick icke ansett sig höra förorda motionen; och hemstälde
Utskottet derför, att berörda framställning icke måtte af Riksdagen bifallas;
en hemställan, som af Riksdagen godkändes.
Då frågan numera blifvit i behörig ordning pröfvad, och de akademiska
myndigheternas i ämnet afgifna yttranden synas till fullo ådagalägga
ej mindre vigten af de slaviska språkstudierna än äfven behofvet att de
ständigt växande sa väl vetenskapliga som praktiska intressen, hvilka af dessa
studier bero, vinna en fast föreningspunkt, får Utskottet, som nu jemväl besvarat
Herr Friherre B. Klinckowströms i väckt motion (N:o 3 i Första
Kammaren) framstälda yrkande, att det äskade anslaget icke måtte af Riksdagen
beviljas, hemställa,
att Riksdagen till arfvode åt en lärare vid Upsala universitet,
som kan finnas villig och lämplig att derstädes
meddela undervisning i slaviska språk, må bevilja ett årligt
anslag af 2,500 kronor.
Angående 2:o. Vidare är under denna anslagstitel af Kongl. Maj:t föreslaget,
förhöjning a/a^ under det i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 9 sistlidne
mftvarderaJannan omförmälda vilkor må, till höjande af aflöningen för hvardera af
af två ia6rt/-a-}a])0ra^orerne i experimentel fysiologi och medicinsk fysik samt i experimentel
''Tpsala patologi och patologisk anatomi vid universitetet i UpsaD till 4,500 kronor,
universitet, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar, å ordinarie stat upp
i‘2.
1
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14,
3
föras 1,500 kronor för hvardera befattningen, eller tillhopa 3,000 kronor;
bestående det omförmälda vilkoret för åtnjutande af den förhöjda aflöningen
deri, att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills ålegat hefattningarnes innehafvare,
må kunna af Kongl. Maj:t ökas på sätt Kongl. Maj:t kan finna
skäligt bestämma, så att den blefve fullt motsvarig extra ordinarie professors.
Förevarande framställning grundas på en af universitetskanslern förordad,
af Akademiska konsistoriet på anhållan af medicinska fakulteten gjord
framställning; och meddelas i statsrådsprotokollet (sid. 3 och 4) härom, att
medicinska fakulteten erinrat, att den vid behandlingen af frågan om de
akademiska adjunktsplatsernas förändring bland annat anhållit om inrättandet
af två extra ordinarie professorsbefattningar med 4,500 kronors lön, den ena
i experimentet fysiologi och medicinsk fysik, den andra i experimentet patologi
och patologisk anatomi, men att vid denna frågas afgörande i stället för de
begärda extra ordinarie professorsbefattningarne inrättats två motsvarande
laboratorsplatser med 3,000 kronors lön för hvardera; att fakulteten vidare
upplyst att den redan från början förutsett, att under alla omständigheter
lång tid skulle förgå, innan någon yngre man hunne göra sig kompetent att
söka och erhålla någondera af dessa platser, i synnerhet den förstnämnda;
att på grund häraf laboratorslönernas jemförelsevis ringa belopp under de
första åren icke medfört någon annan egentlig olägenhet, än att de lediga
platserna i ringare grad, än som eljest sannolikt varit händelsen, locka)
lämpliga personer att eftersträfva och bereda sig för dem; att dessa platser
derföre hittills mestadels måst skötas på förordnande af medicine kandidater
mot arfvode af den anslagna lönens belopp; att, sedan emellertid fakulteten
numera för den ena af dessa platser, nemligen laboratorsplatsen i experimentel
fysiologi och medicinsk fysik, efter många svårigheter och med hjelp af tillfälliga
utomordentliga medel lyckats vinna en kompetent person med framstående
vetenskaplig förmåga och duglighet, lönen ty värr visat sig alldeles
otillräcklig, hvarföre det varit nödigt att för hvarje år från olika håll och
nu senast af universitetets medel bereda en tillfällig fyllnad i densamma för
att undgå att mista en framstående lärarekraft, hvilken fakulteten icke utan
stor, må hända obotlig skada kunde beröfva sig; att, hvad åter anginge laboratorsbefattningen
i experimentel patologi och patologisk anatomi, förhållandet
äfven med denna i hufvudsaken vore enahanda; att denna plats, som ända
sedan dess inrättande år 1877 icke mer än för tre terminer kunnat med
ordinarie innehafvare besättas, för närvarande stode obesatt, men att en
person med både liåg och förmåga funnes, som snart blefve kompetent att
söka platsen och som äfven förklarat sig vilja göra det, om icke utsigterna
att derpå finna en äfven anspråkslös ekonomisk bergning vore för små; samt
att det derföre synts vara angeläget att i tid söka fylla bristen i detta af
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
seende, på det att fakulteten icke nu och sannolikt för framtiden måtte gå
miste om att få denna plats besatt med ordinarie innehafvare; och har fakulteten
slutligen fast uppmärksamheten derå, att hvarje nyblifven läkare i vårt
land, äfven den anspråkslösaste, val kunde påräkna minst 3,000 kronors årlig
inkomst och svårligen efter afslutandet af en mycket lång och kostsam
studiekurs, som icke sällan tvungit till betydlig skuldsättning, kunde nöja
sig med mindre, samt att väl de allra fleste, äfven de som icke vore synnerligen
framstående i kunskaper och duglighet, lätt erhölle vida mer; och att
under sådana omständigheter det knappast kunde begäras, att fakulteten
skulle kunna vid sina laboratorsplatser fästa unga medicine doktorer, af hvilka
man måste fordra, icke allenast att de» nöjaktigt fullgjort sina examensprof,
utan äfven att de i afseende på både begåfning och kunskaper st ode framom
mängden; äfvensom att för detta ändamål lönens belopp ej kunde sättas lägre
än 4,500 kronor.
Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet böra föranleda bifall
till den gjorda framställningen, och Utskottet hemställer derföre,
att Riksdagen må, till höjande af aflöningen för hvardera
af laboratorerne i experimentel fysiologi och medicinsk
fysik samt i experimentel patologi och patologisk
anatomi vid universitetet i Upsala till 4,500 kronor,
hvaraf 1,500 kronor skola utgöra tjenstgöringspenningar,
under vilkor att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills
ålegat befattningarnes innehafvare, må kunna ökas på sätt
Kong! Maj:t kan finna skäligt bestämma, så att den blir
fullt motsvarig extra ordinarie professors, å ordinarie stat
uppföra 1,500 kronor för hvardera befattningen, eller tillhopa
3,000 kronor.
Angående 3:o. Slutligen har Kongl. Maj: t under förevarande hufvud titel föreslagit,
iöTv"9råt- att till aflöning åt en ordinarie professor i fysiologi och embryologi vid universit°an<hPaf
”en tetet i Lund mätte å ordinarie stat uppföras 6,000 kronor, hvaraf 1,500
Veflur^tATo-^1’0n0r såsom tjenstgöringspenningar.
7ogi ‘och em- I statsrådsprotokollet (sid. 5 och 6j, hvartill Utskottet hänvisar, antöres
brLund>un£ tiW stöd för denna framställning hufvudsakligen, att fysiologien redan länge
versUet. sedan vunnit en sådan utveckling, att den såsom vetenskap och undervisningsl*d
ämne i hvarje hänseende är jembördig med hvilken annan åt de hufvuddiscipliner
som helst, som vid universitetet föredragas och studeras, samt att
densamma i följd häraf kräfver sin egen, sjelfständige målsman, att de medicinska
läroanstalterna i Upsala och Stockholm icke blott sedan flera år till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
o
baka egt ordinarie professorsembeten för fysiologi, utan äfven på senare tider
fatt anslag beviljade till inrättande af deri behöfliga laboratorsbefattningar,
och att deremot Lunds universitet i denna rigtning eger intet och ensamt
bland universiteten saknar någon som helst lärarepost, särskild!, afsedd för
denna omfattande vetenskap och detta vigtiga läroämne.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare meddelas har genom Kongl.
brefvet den 21 Oktober 1881 förordnats, att innehafvaren af professorsembetet
i anatomi skall, till dess annorlunda kunde varda stadgadt, bestrida undervisningen
och examinationen i fysiologi. Det måste likväl, på sätt i statsrådsprotokollet
anföres, öfverstiga en mans krafter att numera såsom universitetslärare
och vetenskaplig forskare samtidigt uppbära två sådana lärofack,
och enär en medicinsk läroanstalt utan sjelfständig lärostol i fysiologi näppeligen
på längden torde tillfredsställanee kunna fylla sin uppgift, föranlåtes
Utskottet hemställa,
att Riksdagen må till aflöning åt en ordinarie professor
i fysiologi och embryologi vid universitetet i Lund uppföra
ett ordinarie anslag af 6,000 kronor, hvaraf 1,500 kronor
såsom tjenstgöringspenningar.
4:o. 1 en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 98) har Herr C.Ang&»nd* <m
H.
Lundström, med hvilken Herr A. W. Ljungman instämt, föreslagit, att»^ fij™
Riksdagen ville bevilja ett anslag af 6,000 kronor årligen till fem rörliga stipendier
docentstipendier a 1,200 kronor vid Upsala universitet, att utgå under sammaO««''““il''(''"
vilkor, som redan förut anvisade, rörliga docentstipendier.
Utskottet, som, med hänvisande till de i motionen anförda skälen för
motionärens framställning, icke anser nödigt att här särskildt redogöra för
desamma, får endast till fullständigande af motionärens uppgifter meddela
några tillägg till dem.
Beträffande först de nu gällande bestämmelserna rörande redan befintliga
docentstipendier, hafva af Riksdagen godkänts följande bestämmelser (se
1877 års Riksdags skrifvelse den 24 Maj 1877, K:o 50 punkten 5:o): att
deras’ innehafvare i allmänhet, och der ej särskilda förhållanden föranledde
undantag, skulle nämnas för tre år; att efter denna bestämda tids förlopp
stipendiets åtnjutande kunde efter särskild pröfning förlängas med ett, två
eller högst tre år, med vilkor att stipendiaten under tiden antingen genom
utgifna vetenskapliga skrifter eller genom meddelad offentlig undervisningvisat
sig deraf förtjent; att sådan stipendiat, i händelse han sedan vunne anställning
vid elementarläroverket, finge för bestämmande af lönegrad räkna
sig till godo högst fem år af den tid, under hvilken han innehaft stipendiet;
6
Stals-'' tskottets Utlåtande N:o 14.
samt att stipendiaten ålåge, utom de skyldigheter i fråga om undervisnings
meddelande, som i allmänhet tillhörde docenter, dels att biträda vid vetenskapliga
öfningar, dels att, när behof uppstode, deltaga i den offentliga undervisningen
och examinationen.
Enligt den för 1884 års vårtermin utgifna katalogen för Upsala universitet
utgör hela antalet docenter derstädes 48, hvaraf 38 tillhöra den filosofiska
fakulteten. Af desse senare äro 6 lärare vid allmänt läroverk och 1
lärare vid Ultima landtbruksinstitut samt 1 anstäld såsom folkskoleinspektör.
Af filosofiska fakultetens återstående 30 docenter innehafva 12 docentstipendium,
i följd hvaraf 18 icke äro i åtnjutande af dylikt understöd. Af
de vid de teologiska och juridiska fakulteterna antagna 5 docenterne åtnjuta
4 stipendium, hvaremot ingen af de vid medicinska fakulteten varande docenterne
innehar stipendium.
Motionärens synpunkt synes hufvudsakligen hafva varit den, att genom
otillräckligheten af de nuvarande stipendiernas antal svårighet att existera
för de yngre vetenskapsidkare i Upsala uppstått, och att de derigenom nödgats
att på andra håll söka sin utkomst. Till följd häraf minskades docentantalet
efter hand, under det att studentantalet och dermed anspråken på
god och väl ordnad undervisning ständigt växte. Derjemte hade det visat
sig, att flere gånger vid förfall eller ledighet betydande svårigheter mött att
erhålla lämplig vikarie, sä att i ett och annat fall föreläsningar måst ligga
nere. Sådant inverkade menligt på universitetets undervisning, och framställningar
om ökadt antal docentstipendier hade derföre flere gånger hos Kongl.
Maj:t blifvit gjorda af universitetets styrelse, enligt hvad i motionen närmare
uppgifves.
Den omständigheten att, oaktadt Kongl. Maj:ts uppmärksamhet sålunda
blifvit fäst å det af motionären åberopade förhållandet, Kongl. Maj:t icke
desto mindre lemnat de gjorda framställningarne, utan vidare afseende, synes
enligt Utskottets mening utgöra tillräcklig anledning att tillstyrka Riksdagen
att afslå motionen.
Utskottet föreställer sig nemligen, att det svårligen skulle vara välbetänkt
af Riksdagen att bevilja det ifrågavarande anslaget, utan att full utredning
vunnits, i hvad mån det vig tiga ändamålet af den talrika, vid Upsala
universitet studerande ungdomens undervisning skulle kunna ytterligare på ett
fullt tidsenligt sätt främjas genom anordningar af det ena eller andra slaget.
På grund häraf föranlåtes Utskottet hemställa,
att Herr C. H. Lundströms förevarande motion icke må
, af Riksdagen bifallas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
5:o. Slutligen har Herr C. Christensm i en inom Andra Kammaren a”J°gjber
vackt motion (N:o 36) på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja upprättande
ett årligt anslag af 4,000 kronor, hvilket efter fem år skulle höjas till 4.500 ^ivertuet
kronor, att uppföras på Lunds universitets ordinarie stat från och med 1885 åt en «. <>.
för inrättandet af en extra ordinarie professorsbefattning i svenska språket.
Hänvisande till de beaktansvärda skäl, som af motionären åberopats till språket.
stöd för förevarande framställning, får Utskottet såsom sin åsigt uttrycka, att
Utskottet, lika med motionären, tinner undervisningen i det svenska språket
vid Lunds universitet icke i längden kunna tillgodoses med mindre än att,
i likhet med hvad som vid universitetet i Upsala egt rum, tillfälle beredes
att anställa en särskild målsman för detta mer och mer utvecklade och rika
ämne, men Utskottet har emellertid trott sig icke böra i frågans nuvarande
skick tillstyrka motionen. Om också nemligen behofvet af en egen lärostol
i Lund för det svenska språket kan anses vara otvifvelaktigt, så torde dock
afhjelpandet af detsamma icke för ögonblicket vara af den trängande art,
att Riksdagen nu bör frångå den allmänna grundsatsen att icke utan Kong!.
Maj:ts derom gjorda framställning upprätta högre eller lägre tjenstebefattningar
på stat. Af sådant skäl hemställer Utskottet,
att Herr C. Christensons motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
6:o. För inrättande vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet af en
laboratorsbefattning vid institutets patologiskt-anatomiska afdelning med en aflöning
på högst fyra är i sänder anstäld innehafvare har Kongl. Maj:t föreslagits^J”vid
Riksdagen att bevilja ett årligt anslag af 3,000 kronor. Karolinska
Sedan några år tillbaka har institutets lärarekollegium varit betänkt ^atoioguupå
vidtagandet af en sådan förändring i den kliniska undervisningen vid anatomiska
Serafimerlasarettet, att densamma skulle komma att fortgå oafbrutet under “fdtimng.
hela året. De hufvudsyften, som härmed eftersträfvats, äro dels att, utan
eftersättande af läkarebildningen kunna förkorta den medicinska kursen,
hvilken här i landet vore längre än i de flesta, kanske alla länder, och dels
att genom de kliniska undervisningstimmarnes fördelning öfver en större tidrymd
än den nu tillmätta, minska det nu allt för stora antalet samtidigt
tjenstgörande studerande ä lasarettets kliniker, hvarigenom den kliniska så
väl som den polikliniska undervisningen derstädes kunde göras i ökad grad
fruktbringande.
Beträffande detta förslags genomförande har lärarekollegiet i en till
universitetskanslern den 1 September 1881 afiåten skrifvelse utförligt yttrat
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
sig, ocli enär i statsrådsprotokollet (sid. 6—8) redogöres för innehållet af
berörda skrifvelse, så får Utskottet till nämnda protokoll hänvisa.
Ehuru de till stöd för nu förevarande framställning åberopade skälen
synas gifva vid handen, att vissa fördelar skulle kunna vinnas genom vidtagandet
af den anordning, som nu är i fråga, har Utskottet likväl icke
ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja de härför erforderliga medlen.
Utskottet kan nemligen icke lemna nr sigte, huruledes, genom hitintills visadt
tillmötesgående för de år efter år stegrade anspråken på ökade anslag för
inrättande af nya tjenstebefattningar vid de under Ecklesiastikdepartementet
hörande anstalterna för den högre undervisningen, utgifterna under åttonde
hufvudtiteln inom loppet af få år ökats till den grad, att det icke kan undgå
att väcka allvarliga betänkligheter och mana till den största varsamhet, då
fråga förekommer om beviljande af anslag till ytterligare nya tjenster eller
anordningar, som, om de en gång upprättats eller vidtagits, icke kunna utan
de största svårigheter åter upphöra, i fall statens tillgångar skulle befinnas
kräfva minskning i utgifterna.
På dessa skäl föranlåtes Utskottet hemställa,
att Riksdagen icke må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande
framställning.
Allmänna läroverken.
Angående j;0 p''(jr verkställande af den uppflyttning i högre lönegrad, hvartill
at%/e!r lärare vid de allmänna läroverken äro enligt gällande grunder berättigade,
uppflyttning erfordras, enligt en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord approximativ
läJgtad. beräkning, från och med år 1885 ett belopp af 85,000 kronor utöfver de folio.
] innevarande år anslagna lönemedlen. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning får derföre Utskottet hemställa,
att Riksdagen må för lärares vid de allmänna läroverken
uppflyttning i högre lönegrad, enligt gällande grunder, höja
anslaget till dessa läroverk med 35,000 kronor.
Högre skolor för qvinlig ungdom.
Angående 8:o. Herr J- Granlund, med hvilken åtskilliga ledamöter af Andra
höjning af Kammaren instämt, har i en inom Kammaren väckt motion (K:o 78) på anförda
uifunZ,- skäl föreslagit, att det ordinarie anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom
stödjande af måtte höjas till 100,000 kronor.
larfirtöqrer Berörda yrkande afser en förhöjning af anslaget med 30,000 kronor eller
undervisning från nuvarande 70,000 kronor.
åt qvinlig
■ungdom.
. t
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
9
\rid 1883 ars riksdag liar framställning af enskild motionär blifvit
gjord i samma syftning som den nu föreliggande; och har nämnda års Riksdags
Stats-Utskott yttrat:
»På sätt i motionen (N:o 17, vackt inom Första Kammaren af Herr
Alb. Anderson) framhållits, var enahanda framställning, om än i något olika
form, föremål för pröfning af sistlidet års Riksdag, som beviljade af Kong!
Maj:t äskad förhöjning af anslaget från 50,000 kronor till förenämnda belopp,
70,000 kronor, men afslog anslagets höjande till 100,000 kronor, hvarom
samme motionär äfven då vackt förslag.
Hå denna fråga hos Kamrarne behandlades, anfördes af dem, som
motsatte sig anslagets förhöjande utöfver det af Kong!. .Maj:t begärda, beloppet,
hufvudsakligen, att redan under den korta tid, under hvilken staten
bidragit till ifrågavarande institutioner, ganska betydliga, i ständigt växande
stadda belopp blifvit anvisade. Så hade år 1875 anslagits 30,000 kronor,
1876 40,000 kronor och 1878 50,000 kronor, hvilket senare belopp, som
uppfördes å ordinarie stat, derefter utgått oförändradt till och med 1882.
Huru rigtig och gagnelig den sålunda i allt mer ökadt mått understödda institutionen
än vore att anse, kunde det dock icke vara välbetänkt att, innan
noggrann erfarenhet vunnits om de resultat, den frambragt, låta densamma i
obegränsad utsträckning tillväxa. En sådan erfarenhet saknades ännu, emedan
osäkerhet fortfarande ännu rådde om den qvinliga undervisningens hufvudsakliga
mål, rätta systemet för dess anordnande och de kurser, som borde
genomgås. I följd häraf, och då Kong! Maj:t, som i första hand borde afgöra,
i hvad mån de ökade anspråken på understöd från statens sida skulle
uppfyllas, icke ifrågasatt högre anslag än 70,000 kronor, ehuru framställningar
från vederbörande skoldirektioner om understöd till sammanlagdt vida
större belopp inkommit, ansågs det icke vara lämpligt att anslå högre belopp
än det af Kongl. Maj:t äskade».
Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemstälde vid 1883 års
riksdag Utskottet om afslag å den då föreliggande motionen, och denna hemställan
vann Riksdagens bifall.
Af den förevarande motionen framgår, att den uppfattning, som deri
uttalats rörande det nuvarande statsanslagets otillräcklighet, hufvudsakligen
grundats på en jemförelse mellan å ena sidan de understödsbelopp, som för
åtskilliga skolor blifvit begärda och å andra sidan summan af de belopp,
som af Kongl. Maj:t kunnat beviljas. Då det visat sig, att de begärda
beloppen högst betydligt öfverstigit det tillgängliga anslaget, så har härigenom,
enligt motionärens åsigt ådagalagts, att anslaget är för litet och således
bör höjas. — Denna uppfattning anser sig Utskottet dock ej kunua obetingadt
dela. Klart är nemligen, att det första, som bör tillses innan någon
Bih. till Riksd. ProL 1S84. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
förhöjning af anslaget eger ruin, är huruvida beskaffenheten och resultaten
af den undervisning, som vid de ifrågavarande läroverken meddelas, äro
sådana, att den bör af staten i större omfång än förr understödjas, och så
länge säker kännedom härutinnan saknas, anser Utskottet det vara allt föitidigt
att besluta anslagets ökande med det ena eller andra beloppet. Att
döma af de uttalanden, som egt rum vid behandlingen i Kamrarna af en
under innevarande riksdag i Första Kammaren af Herr Alb. Anderson väckt
motion (Ko 44) angående utredning beträffande undervisningen i de enskilda
skolorna för qvinlig ungdom, hafva också Riksdagens båda Kamrar, som för
öfrigt i ärendet fattat skiljaktiga beslut, dock sammanstämmande ansett det
vara af vigt att vinna kännedom om den i dessa skolor meddelade undervisningens
tillstånd och resultat. Vid sådant förhållande och då tillfyllestgörande
utredning i ämnet icke blifvit åvägabragt och för öfrigt svårligen
kunnat i och genom enskild motion åstadkommas får Utskottet hemställa,
att Herr J. Gr. Granlunds förevarande motion må af
Riksdagen lemnas utan vidare afseende.
Folkundervisningen.
Angriende 9:o. Enligt en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord approximativ
anslag för beräkning erfordras för den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkommer
ileraresrnpp- åtskillig^ vid folkskolelärareseminarierna anstälde lärare efter gällande grunflyttning
i cier, från och med år 1885 ett belopp af 6,000 kronor utöfver hvad förut
hB%:r blifvit för detta ändamål anslaget; och får på grund af härutinnan af Kongl.
[6.] Maj:t gjord framställning Utskottet hemställa,
att för lärares vid folkskolelärareseminarierna uppflyttning
i högre lönegrad, enligt gällande grunder, anslaget till
samma seminarier må af Riksdagen höjas med 6,000 kronor.
Angående 10:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget till arfvoden
anslaget tilloc^ resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer måtte höjas med 10,000
arfvoden och krOllOl''.
''ersmTng 5/ I sammanhang med denna framställning torde böra behandlas de af
foiksuie- Herr C. Carlson i en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 113) framstälda
förslag:
l:o derom att Riksdagen behagade besluta att genom underdånig
skrifvelse hos Konungen anhålla, att föreskrift meddelas vederbörande
folkskoleinspektörer, att de ej oftare än hvart tredje år inspektera de
under deras inspektion stående folkskolor och småskolor, der undervisning^
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 11
lokaler och undervisningsmateriel vid en föregående inspektion befunnits utan
anmärkning; och
2:o att anslag till förhöjning i arfvoden och resekostnad åt folkskoleinspektörer
ej matte af .Riksdagen beviljas.
T statsrådsprotokollet (sid. 9 och 10) anföres hufvudsakligen: att genom
Riksdagens år 1878 fattade beslut anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning
åt folkskoleinspektörer blifvit höj dt till det belopp ,'' hvarmed det
för närvarande utgår, eller 85,000 kronor; att sedan nämnda tid folkundervisningen
fortgått i en ständig utveckling och skolornas antal ökats, så att,
dä vid 1878 års början i hela riket funnos 8,949 folk- och småskolor med
9,612 lärare och lärarinnor, skolornas antal vid början af år 1883 växt till
9*652 med 10,846 lärare och lärarinnor; att till följd häraf inspektionen erhållit
allt större omfattning, i det att längre tid af året måst deråt egnas,
och inspektörernes resor blifvit vidsträcktare, hvarigenom rese- och traktamentskostnaderna
stigit; att i syfte att enligt Riksdagens önskan närmare
reglera utgifterna för inspektörernes resor Kongl. Maj:t den 8 December
1881, efter Statskontorets hörande, förordna t, att ersättningen för dessa
resor skulle från och med 1882, då en ny inspektionsperiod tog sin början,
tills vidare utgå efter de grunder, som bestämts för fjerde klassen i gällande
resereglemente; att denna anordning visat sig medföra en nedsättning i
resekostnaden men en förhöjning af traktamentsersättningarne; att vid samma
tid en förändring af inspektionsområdena i några orter måst vidtagas; att i
sammanhang dermed samt till följd deraf, att ett landsting indragit det belopp,
som förut af landstingsmedel utgått till arfvode för folkskoleinspektörer,
de af statsmedel utgående arfvodesbelopp något böjts; samt att af dessa förenade
orsaker utgifterna för inspektionen, som år 1878 utgjorde 80,762
kronor 55 öre och sedermera alltjemt ökats, för år 1882 uppgått till 93,471
kronor 87 öre.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt lärer, enligt Utskottets åsigt,
skäl icke förefinnas att vägra bifall till den begärda anslagsförliöjningen.
Vidkommande ofvanberörda af Herr 0. Carlson väckta motion, så har
motionären såsom grund för sitt förslag om inspektionens inskränkande antydt,
att åtskilliga skolor skulle finnas, der undervisning, lokaler och undervisningsmateriel
skulle vara i tillbörligt skick, hvadan årlig inspektion vid
dem icke vore behöflig, men då detta gynsamma förhållande säkerligen i ej
ringa mån är att tillskrifva just den inspektion, som öfver skolorna utöfvas,
och svårighet torde möta att uppdraga gränsen mellan de skolor, der inspektion
af antydd orsak skulle kunna under längre tid umbäras, samt öfriga
skolor, sä torde någon anledning att inskränka inspektionen icke vara för
handen; och får Utskottet derföre hemställa,
12
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 14.
att Riksdagen, med afslag å Herr C. Carlsons ofvan
berörda motion, må bifalla hvad Kongl. Maj:t i ämnet
föreslagit och således höja anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning
åt folkskoleinspektörer med 10,000 kronor,
eller från 85,000 kronor till 95,000 kronor.
Angående ll:o. Af Herr F. T. Borg har i Andra Kammaren väckts motion
inaf7uu- ^:0 derom, att på grund af uppgifna förhållanden statsanslaget, 4,500
anhaget till kronor, till >‘folkundervisningens normalskola* måtte, såsom helt och hållet
yfoikunder- obehöfligt, indragas.
normalskola*. Då för bedömande af lämpligheten att nu indraga berörda anslag torde
vara nödigt att känna hufvuddragen af den verksamhet sällskapet för folkundervisningens
(f. d. vexelundervisningens) befrämjande hittills utöfvat, så
får Utskottet till ledning för omdömet erinra, hurusom sällskapets syftemål
varit att bidraga till folkskoleväsendets utveckling genom att sä väl i fråga
om skolarterna som undervisningsfältet samla erfarenhet medelst nya rön.
För detta ändamål inrättade sällskapet år 1830 en bildningsanstalt, som år
1842 ordnades till ett fullständigt seminarium för folkskolelärare, hvilket
fortgick till år 1865. Under dessa 35 år utexaminerades från läroanstalten
610 folkskolelärare. Sedan seminarieinrättningen i riket blifvit fullständigt
organiserad och staten öfvertagit seminariet i Stockholm, inrättade sällskapet
dels en s. 1c. fortsättningsskola, der sådana lärjungar erhöllo utbildning, som
genomgått folkskolan och inträdt eller voro färdiga att inträda i yrkena; och
dels en folkskola, i hvilken särskildt framstäldes sättet att samtidigt undervisa
flere lexlag af lärjungar. Härjemte ordnades införandet af slöjdöfningar
och en utsträckt tecknings-undervisning; och fortfor sällskapet under hela
denna tid att utarbeta och lemna i handeln ny undervisningsmateriel.
Sedan emellertid fortsättningsskolan blifvit allt allmännare känd och i
kommunerna införd, samt äfven slöjdundervisningen hunnit blifva mera spridd,
ansåg sig sällskapet böra öfvergå till en ny art af verksamhet och valde
dervid att upprätta en anstalt för att bereda tillfälle åt unga qvinnor, hvilka
önskade inträda vid statens seminarier, men saknade dertill nödiga förkunskaper,
att vinna behöflig utbildning. Härigenom sökte sällskapet att fylla
den lucka i undervisningsanstalter, som förefunnes derutinnan, att under tiden
från det den q vinliga lärjungen vid 13 till 14 års ålder utträdde ur folkskolan
och till dess hon vid fylda 16 års ålder kunde vinna inträde vid
lärarinneseminarium, tillfälle saknades för henne att förkofra sig i kunskaper
annorledes än genom begagnande af en särskild undervisning. Denna bildningsanstalt,
som ännu befinner sig i sin början och enligt sakens natur först
småningom kan vinna full utveckling, öppnades i September månad 1883
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
13
och har således fortgått i föga mer än en läsetennin. Afsedd att framdeles
komma att delas i två afdelningar, arbetar den för närvarande endast å en
afdelning, och under tiden hibehålles den förutvarande folkskolan.
Enligt hvad Utskottet inhemta! har sällskapet åsyftat att till lärjungar
inom den nya bildningsanstalten erhålla unga qvinno)'' från landets skilda
delar, men då anstalten är så ny, har den ännu icke hunnit blifva allmännare
bekant, hvadan under det första året af dess tillvaro endast ett mindre
antal lärjungar från landsorten der blifvit intagna, ett förhållande, som
emellertid ansetts utan tvifvel skola komma att ändras, så mycket hellre
som sällskapet sökt bereda en del af lärjungarne, särskildt dem från landsbygden,
förmånen af fri bostad inom sällskapets egendom. Lärjungeantalet
vid den hittills öppnade afdelningen af läroanstalten uppgår för närvarande
till 24, af hvilka
2 hafva sin hemort i Norrköping,
1
har »
--------~ -------X C_J >
» » Norrtelje,
1
» » Upsala och
1
» Veckholms församling af Upsala län samt öfriga
19
hafva »
» » Stockholm.
Inom den ännu qvarvarande folkskoleafdelningen undervisas för närvarande
15 lärjungar, af hvilka
1
1
1
1
1
10
har sin hemort i Oskarshamn,
» » » > Karlskrona,
> » » » Yenersborg,
» » » Norrtelje och
» » » » Järlåsa församling samt öfriga
hafva sin
Stockholm.
Af de upplysningar, som nu meddelats, torde bland annat framgå, att
motionärens uppfattning, att den nya bildningsanstalten skulle komma att
medföra en menlig förlängning af två år i den fyraåriga seminariekursen,
icke är befogad. Anstaltens syfte är nemligen endast att meddela undervisning
åt sådana qvinliga folkskoleelever, hvilka, efter slutad kurs i folkskolan
vid 13 till 14 års ålder, först 2—3 år senare kunna vinna inträde i seminarium,
hvadan således inga andra elever, än de som afslutat sin kurs i
folkskola vid nyssnämnda tidiga ålder, varda i anstalten intagna. Långt
ifrån att föranleda de af motionären uppgifna svårigheterna, synes tvärtom
den af sällskapet vidtagna anordningen böra medföra fördelar så väl för
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o td.
vederbörande elever sj elfva som för folkundervisningen på det hela, och ur
nu berörda synpunkt synes derföre skäl icke förefinnas för staten att undandraga
sig att fortfarande understödja sällskapet.
Vidkommande derefter öfriga af motionären anförda skäl för statsunderstödets
indragning, sa liar motionären bland annat åberopat, att, sedan
1865—1866 årens Riksdag till ersättning för de till ett värde af 25,000
kronor beräknade tillbyggnader och förbättringar, som sällskapet gjort å den
staten tillhöriga lokal, som sällskapet innehaft men fatt frånträda, höjt statsunderstödet
från 3,000 kronor till 4,500 kronor, sällskapet genom förhöjningen
uppburit 25,500 kronor (rätteligen 27,000 kronor) samt sålunda mottagit
ett belopp, öfverstigande värdet af förenämnda förbättringar.
Enligt hvad af bilagan N:o 7 till Kongl. Maj:ts till 1865 —1866 årens
Riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverket (sid. 45) kan inhemtas,
föranleddes den då begärda förhöjningen i sällskapets anslag af staten deraf,
att — sedan Kongl. Maj:t genom nådiga kungörelsen den 22 April 1864,
bland annat, förordnat, att ett seminarium för bildande af folkskolelärarinnor
skulle i Stockholm upprättas och folkskolelärareseminariet derstädes indragas,
samt den 19 Maj 1865 medgifvit, att den staten tillhöriga lokal, som sedan
1826 varit till sällskapet upplåten att begagnas för en normalskola, så länge
denna skola funnes vara i egenskap af folkskolelärareseminarium behöflig,
finge, enär normalskolan på grund af förenämnda kungörelse icke vidare
komme att såsom lärareseminarium fortfara, öfverlåtas till Stockholms stads
konsistorium, för att under dess inseende användas till lokal för ett seminarium
för folkskolelärarinnor — sällskapet anhållit om ersättning för åtskilliga
på sällskapets bekostnad till värde af 57,101 r:dr 94 öre utförda arbeten
för lokalens inredning, utvidgning, underhåll och brandförsäkring för all framtid
medelst anslag antingen af hela summan på en gång eller med ett visst
årligt belopp. Enär det ansågs billigt, att någon ersättning för de nedlagda
kostnaderna komme sällskapet till godo, desto hellre som någon afgäld eller
hyra icke skäligen kunde beräknas för en det allmänna tillhörig egendoms
begagnande uteslutande till det allmännas nytta och bästa, utan någon enskild
fördel för sällskapet, föreslog Kongl. Maj:t, som af anfördt skäl fann, att den
lämpligaste formen för en sådan ersättning vore en förhöjning af det redan
sedan längre tid tillbaka till sällskapet utgående årliga statsanslaget, att
Rikets Ständer måtte höja nämnda anslag med 1,500 r:dr. 1 den till svar
å Kongl. Maj:ts berörda framställning af Rikets Ständer aflåtna skrifvelsen
af den 16 Juni 1866 (N:o 81) anförde Ständerna, att då anslagsförhöjningen,
hvilken vore beräknad att utgöra ersättning för förenämnda kostnader för
inredning och utvidgning af lokalen, dessutom vore afsedd att användas för
vidare utsträckning af sällskapets verksamhet till folkbildningens befrämjande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
15
i allmänhet, Ständerna medgifvit, att anslaget finge från 3,000 r:dr till
4,500 r:dr årligen förhöjas.
Af hvad nu med stöd af tillgängliga handlingar blifvit af Utskottet
anfördt torde framgå, att, då vid beviljande af ersättning för de oftanämnda
inrednings- och utvidgningskostnaderna valdes formen af ett årligt anslag i
stället för utbetalning på en gång af ett kapital motsvarande de beräknade
kostnaderna, deraf blifvit en följd, att staten icke ensidigt bör undandraga
sig att fortfarande och intill dess nytt aftal kan varda träftädt utbetala den
del af det nuvarande statsanslaget, som utgöres af den af Rikets Ständer
beviljade förhöjningen.
Hvad till sist angår motionärens anmärkning derom, att den gren af
sällskapets verksamhet, som afser förläggande och utgifvande af undervisningsmateriel,
icke torde behöfva offentligt understöd, så har Utskottet sökt skaffa
sig upplysning om arten och omfånget af denna verksamhet, hvarvid Utskottet
inhemtat, att enligt 1883 års räkenskaper sällskapets utgifter för
sådan materiels utarbetande och utgifning uppgått till 1,812 kronor 45 öre
och inkomsterna till 570 kronor 50 öre, äfvensom att denna verksamhet
hufvudsakligen går i praktisk rigtning, omfattande t. ex. taflor öfver våra
sädesslag med deras sjukdomar, täckdikning, trädgårdsskötsel, de enklaste
mekaniska föremålen o. s. v.
Understödet gifves, förutom genom hvad som kan användas af det bestämda
anslaget å 4,500 kronor, särskildt på det sätt, att staten inköper en
del materiel och för nedsatt pris tillhandahåller den åt skolråden. Beträffande
detta sätt att understödja sällskapets verksamhet saknar Utskottet
anledning att här närmare utlåta sig, men Utskottet har dock velat påpeka, att
just den omständigheten, att Kongl. Maj:t låter till spridning inköpa af sällskapet
utgifven materiel, synes Utskottet innefatta bevis derom, att denna
gren af sällskapets verksamhet är af gagn för folkundervisningen.
Åberopande hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet hemställa,
att Herr F. T. Borgs förevarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Angående
12;o. Vid 1883 års riksdag väcktes af Herr A. Rundbäck i Andra åumuga
Kammaren motion om en definitiv lönereglering för folkskolans lärare och
lärarinnor m. m., och Utskottet, som i frågans dåvarande skick och då lsnefsr-^
saken icke kunde anses fullt utredd, ej tilltrodde sig att då tillstyrka Riks- h%r^nl^
dagen att bifalla förslaget, hemstälde med anledning af detsamma dels att lärare och
— under förutsättning deraf, att skoldistrikt för ordinarie folkskolelärare eller
lärarinna, som i minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort, grunder för
deras aflöning
m, m,
[33.]
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
komme att bestämma aflöningen för år 1884 till 700 kronor, der den icke
redan uppginge till detta belopp — staten skulle bidraga med högst två
tredjedelar af hela nämnda lönesumma och för ändamålet utöfver hvad redan
vore härtill anslaget på extra stat för år 1884 uppföra ett förslaganslag af
180,000 kronor, och dels att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla
derom, att Kongl. Maj:t täcktes efter ärendets närmare utredning, så fort
ske kunde, för Riksdagen framlägga förslag till skälig löneförbättring för ’
lärare och lärarinnor vid folkskolorna i riket. Riksdagen gillade det förra
af dessa Utskottets förslag med den förändring likväl, att den tillfälliga
löneförbättringen skulle tillgodokomma äfven lärare och lärarinnor i sådana
skoldistrikt, som redan beviljat kontant aflöning af 700 kronor. Deremot
blef Utskottets förslag till begäran om utredning och förslag angående definitiv
löneförbättring icke af Riksdagen godkändt.
Vid nu innevarande riksdag har, då de skäl, som föranledde ofvannämnda
anslags beviljande för år 1884 måste antagas fortfarande ega giltighet,
Kongl. Maj:t (punkt. 38:o under förevarande hufvudtitel) äskat till
löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor såsom förslagsanslag
180,000 kronor för år 1885.
Denna nådiga framställning torde böra behandlas i sammanhang med
åtskilliga i enskilda motioner framstälda förslag rörande de ordinarie anslagen
till folkundervisningen; och har i följd deraf Utskottet skilt Kongl. Maj.ts
berörda framställning från öfriga, som afse tillfälliga behof för folkundervisningen,
för att å detta ställe och i samband med de antydda motionerna
behandla densamma.
Motionärerne i frågan hafva yrkat och föreslagit:
a) Herr It. Törnebladli (motion K: o 13 i Första Kammaren) > att
Riksdagen, jemte det att den beslutar, i enlighet med nådig proposition, att
— under förutsättning deraf, att skoldistrikt för ordinarie folkskolelärare
eller lärarinna, som under minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort,
antingen redan beviljat ordinarie kontant aflöning af 700 kronor eller
ock för nästkommande år 1885 bestämmer aflöningen till nämnda belopp —
staten skall bidraga med två tredjedelar af hela denna lönesumma, samt att
för ändamålet utöfver hvad redan är härtill anslaget skall på extra stat
för år 1885 uppföras ett förslagsanslag af 180,000 kronor, tillika beslutar
att hos Kongl. Maj:t göra anhållan derom, att Kongl. Maj.t täcktes, efter
ärendets närmare utredning, till nästkommande Riksdag framlägga förslag till
skälig löneförbättring för folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna i riket.»
b) Herr Per Pettersson (motion N:o 12 i Första Kammaren), att af
statens tillgångar dess bidrag, till kommunernas lättnad, måtte höjas för
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 17
folkskolelärare med åtminstone 50 kronor och för småskolelärare med 25
kronor.»
c) Herr C. Carlsson (motion N:o 112 i Andra Kammaren), »att första
punkten af Kongl. kungörelsen den 16 Juni 1875 måtte erhålla följande
förändrade lydelse:
Till aflönande af hvarje examinerad, vid folkskola antagen lärare eller
lärarinna, som i årlig lön, beräknad efter stadgade grunder, åtnjuter, utom
husrum, vedbrand och kofoder, minst fem hundra kronor samt undervisningen
är bestämd att meddelas minst åtta kalendermånader af året, eger skoldistriktet
att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag, motsvarande två
tredjedelar af den lön, läraren eller lärarinnan, förutom husrum, vedbrand
och kofoder, åtnjuter, hvilket bidrag dock ej må öfverstiga fyra hundra
kronor»;
d) Herr A. Rundbäck (motion N:o 44 i Andra Kammaren),
dels att, enär Riksdagens beslut om löneförbättring för år 1884 åt
folkskolelärare och lärarinnor endast afsåg, att sådana församlingar skulle
erhålla del af det beviljade anslaget, livilka antingen förut beviljat lärare
eller lärarinna med minst 5 års ordinarie tjensteålder kontant aflöning af
700 kronor eller ock för år 1884 ville höja aflöningen till detta belopp,
Riksdagens beslut i år måtte affatta* så, att äfven sådana församlingar må
blifva delaktiga af anslaget, livilka för 1885 höja den kontanta aflöningen
för bemälda kategori af lärare och lärarinnor till 700 kronor, och
dels att Riksdagen i underdånighet måtte anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes till nästa riksdag framlägga förslag till definitiv lönereglering för
folkskolelärarecorpsen, äfvensom till de förändringar i pensionsreglementet,
som af nämnda reglering kunde påkallas;
samt Herr Sven Nilsson (motion A:o 33 i Andra Kammaren),
dels att Riksdagen måtte besluta den förändringen i Kongl. kungörelsen
angående aflöning åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor
den 20 Januari 1.882, att ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola skall
åtnjuta i årlig lön 600 kronor, och att, om lärare eller lärarinna oförvitligen
tjenstgjort i 5 år, lönen, om den ej uppgår till 800 kronor, skall till sistnämnda
belopp höjas, och skoldistriktet varda ålagdt att derjemte förse lärare och
lärarinna med tjenlig bostad och nödigt bränsle samt, så vidt ske kan, ett
lämpligt jordland för begagnande till trädgård;
dels ock, att till bestridande af den kontanta lönen till skollärare och
lärarinna staten skall bidraga med 2/B-delar och skoldistriktet med V3-del,
för hvilket ändamål Riksdagen borde bevilja ett förslagsanslag af 400,000
kronor.
Bih. till Bilisd. Prot. 1884. 4 Samt. 1 Afd. 11 Höft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Med anledning af de nu framstälda förslagen till partiella ändringar
i nu gällande grunder för aflöning åt folkskolelärare och lärarinnor samt
för statens deltagande i kostnaderna för samma aflöning, torde till en början
vara nödigt att erinra om de vigtigaste i dessa ämnen nu gällande stadganden.
I ofvanberörda Kongl. kungörelse den 20 Januari 1882 har förordnats:
att ordinarie lärare eller lärarinna, som efter undergången godkänd afgångsexamen
från seminarium blifvit vid folkskola anstäld i föreskrifven ordning,
skall åtnjuta i årlig lön dels 50 kubikfot 4 kannor (13 hektoliter 18,908
liter) spanmål in natura, hälften i råg och hälften i det eller de andra
sädesslag, i hvilka kronotionden inom orten utgår, dels ock penningar till
så stort belopp, att hela lönen inberäknadt spanmålens värde efter länets
markegång för året, uppgår till minst 500 kronor; att, om vid folkskola
sålunda anstäld ordinarie lärare eller lärarinna i denna egenskap oförvitligen
tjenstgjort i fem år, den årliga lönen, derest den icke redan uppgår till 600
kronor, skall höjas till detta belopp; att lärare eller lärarinna ock skall af
skoldistriktet förses med tjenlig bostad och nödigt bränsle, och att äfvenledes
bör åt honom eller henne anskaffas sommarbete och vinterfoder för en ko,
eller ock, der lokala eller andra förhållanden sådant förhindra, minst värdet
af 31 kubikfot 5 kannor (8 hektoliter 24,355 liter) spanmål af förenämnda
sädesslag lemnas i ersättning; att dessutom bör, så vidt sig göra låter, åt
läraren eller lärarinnan till brukning för eget behof af jordfrukter upplåtas
ett lämpligt jordland, hvilket skall noga afskiljas från skolträdgården; att
för öfriga lärare eller lärarinnor, som äro anstälda vid skolor, upprättade af
hela skoldistriktet, kyrkostämma, der icke annorlunda är eller kan varda
föreskrifvet, eger att besluta om erforderliga löneförmåner, men att för lärare
eller lärarinnor, anstälda vid småskolor eller mindre folskolor, som upprättats
af en del af distriktet, genom aftal mellan husfäderna inom det område, för
hvilket skolan är afsedd och i samråd med skolrådets ordförande skall bestämmas
en tillräcklig, i penningar eller lefnadsmedel utgående aflöning
äfvensom husrum, der så nödigt är; att för lärare eller lärarinna vid folkskola,
samt för lärare eller lärarinna vid mindre folkskola, till hvilkens aflöning
statsbidrag utgår och hvilkens tjenstgöring, så vidt den afser i skolåldern
varande barn, fortgår utöfver 8 månader af året, lönen skall för
hvarje Överskjutande månad ökas med en åttondedel af det belopp, hvartill
lärarens eller lärarinnans årliga minimilön beräknas, husrum, bränsle och
kofoder deri icke inberäknade; samt att der lärarebefattning i folkskola är
med klockaretjenst, förenad, den, som inneliafver de förenade skollärare- och
klockaretjensterna, eger att uppbära de för båda tjensterna anslagna lönerna
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
19
oafkortade; dock att lian är förbunden att sjelf aflöna sin medhjelpare i
klockaretjenstens bestridande.
Vidkommande statens bidrag till aflöningen vid folkskolorna är stadgadt,
bland annat, i Kongl. kungörelsen den 16 Juni 1875, att till aflönande af
hvarje examinerad, vid folkskola antagen lärare eller lärarinna, som i årlig
lön, beräknad efter stadgade grunder, åtnjuter, utom husrum, vedbrand och
kofoder, minst 500 kronor samt meddelar undervisning i skolan minst 8
månader af året, skoldistrikt eger att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag,
motsvarande "å-delar af den lön, läraren eller lärarinnan, förutom husrum,
vedbrand och kofoder, åtnjuter, hvilket bidrag dock ej må öfverstiga 400
kronor; att såsom bidrag till aflönande af lärare eller lärarinna vid småskola,
som motsvarar sådan skolas ändamål att meddela förberedande undervisning
för folkskolan, samt af hvarje biträdande lärare eller lärarinna skoldistriktet
må, under vilkor, att sådan lärare eller lärarinna i årlig lön uppbär minst
200 kronor och är med undervisningen sysselsatt minst 8 månader af året,
åtnjuta ett ärligt statsanslag med 100 kronor; och att hvarje skoldistrikt,
som vill öka årslönen för dylik lärare eller lärarinna från 200 till 250
kronor, eger att, utöfver hvad det förut erhållit, af statsmedel undfå hälften
eller 25 kronor för hvarje sådan lönetillökning, under vilkor att distriktet
tillskjuter lika stor summa;
i Kongl. kungörelsen den 11 Januari 1878, att skoldistrikt, som vill
öka årslönen för lärare eller lärarinna vid småskola från 250 kronor till 300
kronor, eger att, utöfver det statsbidrag, distriktet på grund af Kongl.
kungörelsen den 16 Juni 1875 erhållit, af statsmedel undfå hälften eller 25
kronor, dock under vissa i författningen närmare angifna vilkor; och
i Kongl. kungörelsen den 21 Mars 1881, att hvad genom nådiga
kungörelsen den 11 Januari 1878 angående ytterligare lönetillskott åt lärare
och lärarinnor vid småskolor stadgats, skall från och med innevarande är
ega tillämpning äfven i fråga om biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor,
dock under vissa vilkor, som i författningen angifvas;
samt i Kongl. kungörelsen den 29 Juni 1883, att — under förutsättning
deraf att skoldistrikt för ordinarie folkskolelärare eller lärarinna,
som under minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort, antingen
redan beviljat kontant aflöning af 700 kronor eller ock för år 1884 höjer
aflöningen till nämnda belopp — staten skall bidraga med två tredjedelar
af hela denna lönesumma.
Hvad nu beträffar de särskilda här ofvan omförmälda förslagen, så
synes någon grundad anledning till erinran mot den ifrågasatta löneförbätt
-
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
ringen för nästkommande år icke förefinnas, och om densamma varder af
Riksdagen medgifven, torde den, på sätt af två motionärer föreslagits, höra
få omfatta äfven lärare och lärarinnor i de skoldistrikt, hvilka för år 1885
bestämma aflöningen till 700 kronor.
Den hjelp, som med denna tillfälliga löneförbättring afses, skulle emellertid
icke blifva af tillräckligt gagn, om den endast år efter år af Riksdagen
beviljades, eller med andra ord, om den icke så snart som möjligt aflöstes
af en lönereglering på ordinarie stat. Utskottet hade vid sistlidet års riksdag,
då ett omsorgsfullt utarbetadt förslag till sådan reglering förelåg, tillfälle
att påpeka de väsentligaste af de svårigheter, som möta för reglerande af
löneförhållandena vid folkskolan, och med hänvisande till hvad Utskottet vid
behandlingen af berörda förslag yttrat (se 17:de punkten i Stats-Utskottets
Utlåtande N:o 12 a vid 1883 års riksdag) anser sig Utskottet här icke behöfva
utveckla de lätt insedda skälen dertill, att enda rätta vägen att få
frågan löst, är att hos Ivongl. Maj:t anhålla om fullständig utredning af
ämnet. De förhållanden, som beröras af hvarje, äfven den till utseendet
minsta, rubbning i de nu gällande grunderna för aflöningen åt folkskolelärarne,
äro nemligen så mångfaldiga, att endast Kongl. Maj:t kan vara i
tillfälle att bereda frågan den allsidiga belysning, som hon kräfver. Härvid
synes en väsentlig hänsyn böra tagas till den inverkan, som en förändring
af aflöning eller grunden för densamma kan utöfva på pensionsförhållandena
vid folkskolelärarecorpsen. Utan stöd af en härutinnan af sakkunnige verkstäld
undersökning är det nemligen helt och hållet omöjligt att utan att äfventyra
säkerheten, kanske beståndet af de pensionsinrättningar, som på
grundvalen af nu rådande förhållanden besörja stadgad pensionering åt folkskolelärarne,
äfvensom åt deras enkor och barn, företaga någon förändring,
hvarigenom de nu bestämda lönerna till dessa lärare komme att annat än
tillfälligtvis höjas eller eljest väsentligen rubbas. A andra sidan hafva redan
förut och särskildt af motionären vid 1883 års riksdag samt i Utskottets
då afgifna utlåtande framhållits skälen för åstadkommande, så fort ske kan, af
en lönereglering på ordinarie stat, omfattande hela folkskolelärarecorpsen.
Den för innevarande år beviljade löneförbättringen innebär utan tvifvel både
ett erkännande, att löneförbättring öfver hufvud är af verkligt behof påkallad
och så godt som ett löfte om en definitiv sådan, i följd hvaraf det
icke vidare lärer låta sig göra att för längre tid än nödig utredning kräfver
undanskjuta denna frågas definitiva afgörande.
Det, måste också vara så mycket angelägnare att löneförbättringen
varder ordinarie och således icke allenast tillfällig som endast härigenom
lärarecorpsen kan komma i åtnjutande af ökad pension. Enligt hvad Utskottet
inhemtat har delaktighet i folkskolelärarnes pensionsinrättning sökts
Stats-TJt-shottets Utlåtande N:o 14.
21
af ett stort antal skoldistrikt med anledning af den tillfälliga löneförbättringen
för 1884, utan att dock dylika ansökningar, såsom grundade på ett förhållande
af tillfällig natur, kunnat vinna afseende. Yärdet af den ifrågavarande löneförhöjningen
har således i viss män, nemligen hvad pensionsrätten vidkommer,
gått förloradt. Om denna förhöjning deremot hade blifvit beviljad på ordinarie
stat, skulle för framtiden rätt till ökad pension deraf hafva blifvit en
gifven följd, och att denna rätt måste för lärarne anses vara af största vigt
är ej svårt att inse.
I den föregående framställningen har Utskottet behandlat löneregleringsfrågan
företrädesvis ur synpunkten af lärarnes kraf på nödtorftig och efter
tidsförhållandena afpassad aflöning, men några af de vid innevarande riksdag
väckta motioner vittna äfven derom, att frågan bör betraktas jemväl med
hänsyn till de lönegifvande kommunerna. De af Herrar Per Pettersson, C.
Carlsson och Sven Nilsson framstälda förslagen gå nemligen ut på att, till
båtnad för kommunerna, af staten erhålla ökadt bidrag till aflöningen, och
särskild t i den af Herr Sven Nilsson väckta motionen beröres en fråga al
grannlaga art, den om naturaprestationernas upphörande såsom aflöningssätt
och dessa prestationers ersättande med kontanta penningar. Denne motionär
anser visserligen, att en del af aflöningen fortfarande bör utgå medelst bekostande
åt lärarne af bostad, bränsle och trädgårdsland, men al skäl, för
hvilka i motionen redogöres, önskar han, att naturaprestationerna i ölrigt
måtte upphöra samt vissa af dem utbytas mot ett kontant penningbelopp åt
100 kronor. Härigenom skulle lönen till folkskolelärare komma att ökas
med detta belopp samt minimilönen blifva 600 kronor, och med tillämpning
af de för år 1884 gällande föreskrifterna i ämnet skulle således folkskolelärare,
som tjenstgjort oförvitligen i 5 år, kunna påräkna en kontant lön af
700 kronor samt, i fäll den tillfälliga löneförbättring, som för innevarande
år beviljats, skulle komma att fortfarande utgå, 800 kronor. Motionären
synes visserligen icke hafva afsett att på denna väg åt folkskolelärarne bereda
någon egentlig tillökning i förmåner, utöfver hvad de flesta af dem
för år 1884 åtnjuta, utan endast att till båtnad enligt hans uppfattning för
så väl löngifvare som löntagare ordna löneförhållandena på ett sätt, som för
framtiden skulle undanrödja anledningar till tvistigheter mellan församling
och lärare. Det lärer emellertid med skäl kunna ifrågasättas, om ett sådant
ordnande kan ske endast med stöd af den nu derom gjorda, framställningen
och utan att frågan erhåller en mera allsidig belysning. Så vidt Utskottet
kunnat inhemta, äro på olika orter förhållandena i afseende på de ifrågavarande
naturaprestationerna väsentligen olika, hvadan det vigtiga ste i fråga
om dessa prestationer synes vara att deras bibehållande icke må gifva anledning
till menliga slitningar mellan församlingarna och lärarne. Det torde
22
Stats-Utskottets Utlåtande JS'':o 14.
derför böra tagas i öfvervägande, huruvida icke vid blifvande lönereglering
på ordinarie stat lämpligen skulle kunna stadgas, att den af parterna, som
önskar vissa naturaprestationers fixerande i penningar, vare sig församlingen
eller läraren, må ega rättighet att i detta afseende få sin önskan uppfyld i
enlighet med grunder, som härför kunna bestämmas. För öfrigt skulle genom
antagande utan vidare af motionärens förslag statens bidrag till lärarnes
aflöning komma att ökas, och slutligen synes det vid en lönereglering med
allt skäl kunna tagas i betraktande, om ej staten bör, i likhet med hvad
nu är fallet med afseende på minimilönens höjande, lemna något utrymme
åt församlingarna, livilka icke lära underlåta, såsom erfarenheten visat, att
bevilja åt lärarne sådana lönebelopp, som vid skolorna kunna fästa och qvarhålla
fullt dugliga lärarekrafter.
Mångfalden af de förhållanden, som böra tagas i öfvervägande vid
behandlingen af frågan om reglering af lönerna till folkskolelärarecorpsen —
vare sig att denna reglering uteslutande afser en ökning, såsom för ett år
blifvit bestämdt vid 1S83 års riksdag af den kontanta aflöningen eller att
regleringen sträckes äfven till sättet och grunderna för aflöningens utgörande
samt till fördelningen mellan staten och kommunen af bördan, äfvensom
hvad ofvan anförts rörande pensionsbeloppen och pensionskassornas deraf beroende
ställning för framtiden — visar tydligen, att frågan eger en så stor
omfattning, att det icke är möjligt att, utan en fullständig utredning, moget
pröfva de många förslag, som nu föreligga i ämnet. Vid sådant förhållande
återstår för Utskottet ej annan utväg än att föreslå Riksdagen att hos
Kongl. Maj:t anhålla om ämnets förberedande och utredning.
Hvad slutligen angår de af Herrar Per Pettersson och O. Carlsson
framstälda förslagen, i den mån desamma här ofvan icke blifvit särskildt behandlade,
så har Utskottet icke funnit skäl för närvarande vara anförda,
som föranleda till dessa förslags förordande; Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen i anledning så väl af Kongl. Maj:ts som
de i enskilda motioner framstälda förslagen må:
a) besluta, att — under förutsättning deraf, att skoldistrikt
för ordinarie folkskolelärare eller lärarinna, som
under minst fem år oförvitligen tjenstgjort, antingen redan
beviljat ordinarie kontant aflöning af 700 kronor eller ock
för nästkommande år 1885 bestämmer aflöningen till nämnda
belopp — staten skall bidraga med två tredjedelar af
hela denna lönesumma samt att för ändamålet utöfver hvad
redan är härtill anslaget skall på extra stat för år 1885
uppföras ett förslagsanslag af 180,000 kronor:,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
23
b) i skrifvelse till Kong! Maj:t anhålla, dels att Kongl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning af frågan om ny
reglering på ordinarie stat af lönerna till folkskolelärare
och folkskolelärarinnorna i riket och dervid låta undersöka,
bland annat, i hvad mån pensionsförhållandena för
dessa lärare och lärarinnor beröras af sådan reglering,
och huruledes den förändring i nu bestämda aflöningsförhållanden
må kunna vidtagas, att, derest antingen kommun
eller lärare eller lärarinna sådant åstundan, de
naturaprestationer, hvilka icke bestå af bostad, bränsle
och trädgårdsland, må kunna utbytas mot kontant penningbelopp,
hvarvid tillika torde böra tillses i hvad mån
förändring i proportionen mellan statens och kommunernas
bidrag till aflöningen kan vara erforderlig; dels ock att
Ivongl. Maj:t derefter behagade till nästa Riksdag framlägga
förslag till reglering af lönerna för folkskolelärare
och folkskolelärarinnorna i riket, hvarigenom statens bidrag
kunna på ordinarie stat uppföras; samt
c) lemna de af Herrar Per Pettersson och C. Carlsson
framstälda förslagen, i hvad de skilja sig från hvad Utskottet
under mom. a) och b) hemstält, utan vidare afseende.
De tekniska läroverken,
13:o. Till inrättande af ett lektorat i geologi och mineralogi vid tek- Angående
niska högskolan har Kongl. Maj:t äskat, att aflöning måtte beviljas till be-U}1 ««
lopp af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningaiyo</™d
samt att i sammanhang härmed den i staten för nämnda högskola upptagna5*" hös*kol"n
professuren i allmän kemi, mineralogi och geognosi måtte, utan förändring
af derför i staten uppförda löneförmåner, förändras till en professur i allmän
kemi.
Af statsrådsprotokollet (sid. 10—12) inhemtas, att i den af Kongl.
Maj:t den 12 Maj 1876 för högskolan faststälda aflönings- och utgiftsstat
upptages bland annat för en professor i allmän kemi, mineralogi och geognosi
en aflöning af 6,000 kronor, hvaraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor
tjenstgöring spenningar; men att i det yttrande, som dåvarande chefen för
Ecklesiastikdepartementet den 10 Januari 1876 till statsrådsprotokollet afgifvit
angående frågan om teknologiska institutets förvandling till en tek
-
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
nisk högskola, bemälde departementschef framhållit, att undervisningen i mineralogi
och geognosi icke ovilkorligen borde förenas med professuren i allmän
kemi, enär man icke alltid torde kunna vid läroverket fästa en lärare,
som vore skicklig att lemna undervisning i alla dessa ämnen med den utsträckning
denna numera borde erhålla, utan att undervisningen i mineralogi
och geognosi måtte, i händelse detta visade sig behöfligt, få anförtros åt en
särskild lektor- att i enlighet med af styrelsen för tekniska högskolan gjord
hemställan Kongl. Maj:t redan den 16 Februari 1877 medgifvit, att den
undervisningsskyldighet, som enligt den faststälda staten skulle tillhöra professorn
i allmän kemi, mineralogi och geognosi, finge delas mellan en professor
i allmän kemi med en aflöning af 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor
tjenstgöringspenningar, samt en extra lärare i mineralogi och geognosi med
en aflöning af 1,500 kronor; att till extra lärare i mineralogi och geognosi
styrelsen med anledning häraf förordnat intendenten vid Riksmusei mineralogiska
afdelning professor A. E. Nordenskiöld, hvilken allt sedan år 1860 vid
läroverket bestridt undervisningen i dessa ämnen och dermed sedermera fortfarit
till 1877 års slut, hvarefter samma undervisning oafbrutet varit anförtrodd åt
filosofie doktor A. E. Törnebohm-, att under den tid, lärarebefattningen i mineralogi
och geognosi var förenad med Riksmusei berörda intendentur, man ansåg sig
hafva skäl antaga, att läraren möjligen kunde åtnöjas med en aflöning af 1,500
kronor-, men att sedan detta förhållande förändrats, och man till lärare erhållit
en man, som numera icke innehade någon annan, vare sig enskild
eller offentlig, befattning, och som icke blott vore en högst framstående geolog,
utan äfven visat sig vara en lika utmärkt lärare, styrelsen icke kunde
förvänta att få behålla honom vid läroverket, derest icke aflöningen betydligt
höjdes: att om han skulle afgå, styrelsen icke vågade hoppas att för
den nuvarande aflöningen erhålla en värdig efterträdare; att läroämnena mineralogi,
geognosi och geologi, för hvilka vid de flesta utländska tekniska
högskolor funnes minst en professur, också vore af den vigt, i synnerhet för
blifvande bergsmän, att de icke i längden syntes böra åt en extra lärare anförtros:
att då undervisningen deri numera blifvit utvidgad, bland annat
genom anordnande af praktiska öfningar för bestämning ej blott på kemisk,
utan ock på mikroskopisk väg af mineralier och bergarter, styrelsen funnit
sig böra hemställa, att i stället för den extra lärarebefattningen måtte för
nyssnämnda ämnen upprättas ett särskildt lektorat med en aflöning af 3,000
kronor, hvaraf 1,000 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar: att derest
ett sådant lektorat blefve upprättadt, för innehafvaren af den i staten upptagna
professuren i allmän kemi, mineralogi och geognosi endast skulle återstå
den allmänna kemien, det enda ämne, hvaruti han hittills faktiskt undervisat;
att styrelsen för tekniska högskolan ansett, att den i stat för denne
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
25
professor upptagna aflöningen af 6,000 kronor, hvilken lön tjenstens innehafvare
hittills icke till fullo åtnjutit, hädanefter borde komma honom till
godo, enär nemligen den allmänna kemien voro ett hufvudämne vid läroverket
för de elever, som tillhörde fackskolorna för kemisk teknologi och bergsvetenskap;
att det äfven visat sig att, långt ifrån att mineralogiens och
geognosiens afskiljande från denna lärostol och öfverlemnande åt en särskild
lärare medfört en mindre undervisningsskyldighet för professorn i allmän
kemi än för andra vid läroverket anstälda professorer med full aflöning,
professorn i allmän kemi redan nu hvarje vecka hade fyra föreläsningar,
hvardera i 1 1/2 timme, samt 10 V» timmars undervisningsskyldighet å laboratoriet,
eller fullt motsvarande hvad flertalet af öfrige professorer vid läroverket
ålåge; att det oaktadt mer och mer visat sig, med hänsyn till de
stora framsteg den organiska kemien i senare tid gjort och dess stigande
betydelse för industrien, att en utvidgning vore önskvärd af den lärokurs,
som det åligger professorn i allmän kemi att föredraga; samt att en förökad
undervisning, utöfver hvad i allmänhet ålåge andra professorer vid läroverket,
ej billigtvis kunde af honom fordras, så länge han vore väsentligen sämre
aflönad än samtlige öfrige professorer.
Under punkten 6:o här ofvan har Utskottet redan haft tillfälle att
anföra de skäl, som Utskottet funnit mana till den största varsamhet vid
beviljande af anslag till inrättande af nya tjenstebefattningar, och då dessa
skäl i allt hufvudsakligt ega tillämplighet äfven vid bedömandet af den nu
föreliggande frågan, så får Utskottet här åberopa livad under ofvannämnda
punkt blifvit anfördt, Ett särskildt skäl att afstyrka bifall till den nu behandlade
framställningen har Utskottet jemväl funnit i den omständigheten,
att elevantalet vid tekniska högskolan under de senare åren varit stadt i
sjunkande, på sätt följande, af högskolans föreståndare meddelade uppgift
utvisar:
Bill. till Rik sd. Prot. 1SS4. 4 Sand. 1 Afd. 11 Häft.
4
26
Stats-TJtsIcottets Utlåtande N:o 14.
Antal närvarande elever vid Kongl. Teknologiska institutet och
Kongl. Tekniska högskolan från och med höstterminen 1875
till och med vårterminen 1884,
Ordinarie elever.
Specialelever.
Extra elever.
Summa
Summarum.
lista afd.
2:dra afd.
3:dje afd.
4:de afd.
Summa.
to
Pj
P
P
P-
3:dje afd.
4:de afd.
Summa.
1875.
Höst-terminen ............
84
81
54
219
3
3
57
279
1876.
Vår-
d:o . .
88
80
54
—
222
—
4
—
4
56
282
»
Höst-
d:o
77
78
64
—
219
—
7
—
7
50
276
1877.
våi--
d:o
76
81
63
—
220
—
6
—
6
51
277
»
Höst-
d:o ............
65
67
76
—
208
—
3
—
3
62
273
1878.
Vår-
d:o
62
70
76
—
208
—
3
—
3
58
269
»
Höst-
d:o .......
66
51
67
16
200
1
4
—
5
56
261
1879.
Vår-
d:o
61
51
66
16
194
1
4
—
5
43
242
»
Höst-
d:o ..........
44
50
50
31
175
1
1
1
3
49
227
1880.
Vår-
d:o
44
48
50
31
173
1
1
1
3
48
224
»
Höst-
d:o
46
37
50
22
155
1
_
1
39
195
1881.
Vår-
d:o
46
37
49
23
155
1
1
32
188
»
Höst-
d.o
39
38
33
19
129
3
2
5
32
166
1882.
Vår-
d:o
36
39
33
18
126
3
2
—
5
38
169
Höst-
d:o ............
46
40
38
11
125
1
5
—
6
35
166
1883.
Vår-
d:o ..............
43
29
36
11
119
1
5
—
6
28
153
»
Höst-
d:o
53
34
24
10
121
1
6
1
8
45
174
1884.
Vår-
d:o ..............
50
34
24
10
118
1
6
—
7
43
168
Då beliofvet af förstärkta lärarekrafter utan allt tvifvel i viss mån
sammanhänger med och är beroende på elevantalet, synes det Utskottet kunna
och böra ifrågasättas, huruvida skäl kan anses vara för handen att under nu
varande förhållanden, då elevernas antal vid tekniska högskolan termin efter
termin minskats, der inrätta en ny befattning på ordinarie stat; Utskottet
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
27
har derför till främjande af nödig sparsamhet med statens medel trott sig
böra afstyrka ifrågavarande framställning; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen icke må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande
framställning.
14:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte dels
medgifva, att lektorsbefattningen i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst tUnisla
och byggnadsstatik vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten
för högskolan upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenst- allmän bygggöringspenningar,
finge förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära ochnaMhonns^h
byggnadsstatik, dels ock till inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst
vid samma högskola bevilja en årlig aflöning af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 det andra, i
kronor såsom tjenstgormgspenmngar. -konst.
Rörande denna framställning och motiven till densamma innehåller [9.]
statsrådsprotokollet (sid. 13—15) följande uppgifter:
»Uti nu gällande aflönings- och utgiftstat för tekniska högskolan finnes
upptaget ett lektorat i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik;
men redan då detta lektorat första gången skulle tillsättas, visade
det sig omöjligt att finna en sökande, som tilltrodde sig att undervisa
i de tre nämnda ämnena, hvarför Kong!. Maj: t den 5 Oktober 1877, i enlighet
med styrelsens underdåniga hemställan, täcktes medgifva, att befattningen
tills vidare finge delas mellan en lektor i allmän byggnadslära och
husbyggnadskonst samt en extra lärare i byggnadsstatik, med en aflöning af
2,700 kronor till den förre och 1,300 kronor till den senare. Sålunda fördelad,
har undervisningen i ofvan berörda ämnen fortgått till och med vårterminen
1883. Då emellertid den tillförordnade lektorn i allmän byggnadslära
och husbyggnadskonst våren 1882 begärde afsked från sin befattning,
och denna i föreskrifven ordning kungjordes ledig, anmälde sig till densamma
ingen sökande, som ansågs ega alla för platsen erforderliga egenskaper, hvarför
styrelsen endast under ett år förordnade till befattningens uppehållande
den bland de sökande, som dertill syntes lämpligast. Efter denna erfarenhet
fann sig styrelsen, innan den ä nyo vidtog någon åtgärd för platsens besättande,
böra anmoda högskolans lärarekollegium att yttra sig, huruvida
det ansäge, att en annan fördelning än den förhandenvarande af de tre läroämnena
kunde för läroverket vara lämpligare. Lärarekollegiet tillsatte för
frågans utredning en komité och hemstälde i öfverensstämmelse med dess
förslag, dels att styrelsen ville utverka, att ifrågavarande lektorat måtte, så
snart ske kunde, delas i tvenne lektorat, dels att, intill dess en sådan delning
kunde åvägabringas, undervisningen i allmän byggnadslära och bygg
-
28
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.
nadsstatik måtte uppdragas åt en tillförordnad lektor med lön af 2,700 kronor,
samt den i husbyggnadskonst anförtros åt en extra lärare med ett arfvode
af 1,300 kronor. A senare delen af denna framställning gjorde styrelsen
i skrifvelse den 8 sistlidne Februari hemställan om nådigt bifall, hvilket
ock lemnades genom Kongl. bref den 23 i samma månad. Med anledning
af förra delen af lärarekollegiets nyssnämnda framställning har styrelsen
åter i skrifvelse den 13 sistlidne September, med åberopande af ofvan berörda
komités utlåtande, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
för nästkommande Riksdag föreslå, att i stället för det i nuvarande stat
upptagna lektoratet i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik,
hvilket är försedt med en aflöning af 4,000 kronor, hvaraf 1,300
kronor utgöra tjenstgöringspenningar, måtte inrättas tvenne lektorat, det ena
i allmän byggnadslära och byggnadsstatik med en aflöning af 4,000 kronor,
hvaraf 1,300 kronor tjenstgöringspenningar, det andra i husbyggnadskonst
med en aflöning af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor tjenstgöringspennin
gar. Som emellertid delningen af det ifrågavarande lektoratet icke lämpligen
skulle kunna träda i verket förr än med början af läsåret 1885—1886,
skulle dock för kalenderåret 1885 blott en tredjedel behöfvas af det för
ändamålet sedermera erforderliga beloppet af 3,000 kronor.
Såsom stöd för denna anhållan har blifvit anfördt, dels att den svårighet,
som, enligt hvad ofvan påpekats, redan från början visat sig att finna
en lärare, fullt kompetent i alla tre med lektoratet förenade ämnen, måste i
följd af dessa läroämnens beskaffenhet ständigt återkomma, dels att det omfång,
som undervisningen i hvart och ett af dessa ämnen måste ega, om den
skulle kunna utgöra en tillfredsställande förberedelse för undervisningen i de
begge byggnadsskolornas högre årsafdelningar, äfven lade hinder i vägen för
deras förening. Ehuru den nu gällande undervisningsplanen upptoge 5 föreläsningar
i veckan under hela läsåret samt 7 timmars öfningar i veckan
under höstterminen och 10 timmars öfningar i veckan under vårterminen i
de ifrågavarande trenne läroämnena, så hade dock föreläsningarna så väl i
allmän byggnadslära som i husbyggnadskonst allt hitintills måst inskränkas
till en lärokurs, som varit gemensam för läroverkets alla elever i andra årsafdelningen
och som således utan tvifvel måste anses såsom allt för ofullständig
för eleverna i de begge byggnadsskolorna, för hvilka dessa ämnen
vore af grundläggande vigt. För undervisningen i dessa båda fackskolor, af
hvilka den ena, eller väg- och vattenbyggnadsskolan, för några få år sedan
omfattade en tredjedel af läroverkets alla elever samt den andra eller arkitekturskolan
redan nu efter några få års tillvaro mottoge mer än en femtedel
af hela elevantalet, vore det otvifvelaktigt af yttersta vigt, att en väsentlig
utsträckning af undervisningen i de båda sistnämnda läroämnena med
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
29
möjligaste första komme till stånd, så att fullständigare specialkurser kunde
genomgås: i allmän byggnadslära åtminstone af eleverna i väg- och vattenbyggnadsskolan
samt i busbyggnadskonst åtminstone af eleverna i arkitekturskolan.
Men för en sådan utsträckning af undervisningen måste en enda
lärares krafter, om han än vore aldrig så nitisk, blifva otillräckliga. Ty
för undervisningen i allmän byggnadslära och byggnadsstatik, hvilka ämnen
lämpligast kunde förenas, fordrades, enligt den af komiterade för ifrågavarande
tvenne läroämnen uppgjorda undervisningsplanen, 5 föreläsningar och
2 timmars öfningar i veckan under höstterminen samt 5 föreläsningar och 5
timmars öfningar i veckan under vårterminen, under det att undervisningen
i husbyggnadskonst kräfde 2 föreläsningar och 9 timmars öfningar i veckan
under höstterminen samt 1 föreläsning och 12 timmars öfningar i veckan
under vårterminen. Någon svårighet att inpassa denna anordning i den nu
gällande undervisningsplanen förefunnes icke. Med hänsyn till en sådan fördelning
af undervisningsskyldigheten syntes åter billigt, att läraren i allmän
byggnadslära och byggnadsstatik erhölle en aflöning af 4,000 kronor, under
det att läraren i husbyggnadskonst tillädes en aflöning af 3,000 kronor.
Behofvet af förökade lärarekrafter för de båda byggnadsskolorna framginge
för öfrigt ur en jemförelse mellan de lärarekrafter, som för närvarande
disponerades af dessa, och dem, som äro tillagda till exempel den mekaniska
fackskolan. För den sistnämnda, hvars obligatoriska kurs icke vore
mer än treårig, upptoge nemligen läroverkets nu gällande stat tre särskilda
professurer, två i maskinlära och en i mekanisk teknologi samt ett lektorat
i konstruktion af enkla maskindelar. För de båda förstnämnda, hvilka hade
fyraårig obligatorisk lärokurs, funnes deremot, utom det nu ifrågavarande
lektoratet i byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik, hvilket måste
anses vara för begge skolorna gemensamt, endast en professur i hvardera
samt för väg- och vattenbyggnadsskolan ett lektorat i geodesi och för arkitekturskolan
tvenne extra lärare i ornamentik och modellering. Under det
att således den mekaniska fackskolan för sina specialämnen egde att disponera
tre professorslöner och en lektorslön, hade deremot af de båda byggnadsskolorna
den ena måst åtnöja sig med en professorslön jemte en och en
half lektorslön samt den andra med en professorslön, en half lektorslön och
två arfvoden till extra lärare.»
Af den sålunda lemnade redogörelsen för skälen till förevarande framställning
framgår, att undervisningen i de vigtiga och för det praktiska lifvet
angelägna läroämnen, om hvilka nu är fråga, icke kan behörigt upprätthållas
utan förstärkning af lärarekrafterna, och Utskottet har derför icke
något att erinra mot de här behandlade framställningarna, med undantag
allenast deraf att beloppet af de löneförmåner, som begärts för det nya lek
-
30
Stats- Utslcottets Utlåtande N:o 14.
An gående
höjning af
vissa å
tekniska högskolans
stat
uppförda
anslag.
[io.]
toratet i husbyggnadskonst synts kunna något nedsättas. Den tjenstgöring,
som enligt uppgjord plan skulle fordras af lektoren i detta ämne, synes nemligen
icke vara mera betungande än att en aflöning af 2,500 kronor, hvaraf
1,700 kronor fast lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar, kan anses derför
utgöra skälig ersättning; och hemställer i följd deraf Utskottet:
a) att Riksdagen må medgifva, att lektorsbefattningen i allmän
byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik
vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten
för högskolan upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf
1,300 kronor tjenstgöringspenningar, må förändras till ett
lektorat i allmän byggnadslära och byggnadsstatik; samt
b) under förutsättning af bifall till hvad under mom. a)
hemstälts att Riksdagen till inrättande af ett lektorat i
husbyggnadskonst vid tekniska högskolan må bevilja en
årlig aflöning af 2,500 kronor, hvaraf 1,700 kronor lön
och 800 kronor tjenstgöringspenningar.
15:o. Rörande följande ärliga anslag å tekniska högskolans stat har
Kongl. Maj:t föreslagit, att anslagen måtte varda förhöjda med nedanstående
''belopp, nemligen:
a) anslaget till aflöning åt assistenter och andra tillfälliga
lärarebiträden med...................................................... kronor 2,000: —
b) anslaget till kemiska laborationer med .................... » 1,000: —
c) anslaget till diverse utgifter för bränsle, belysning
m. in. med .................................................................................. » 1,500: —
tillsammans kronor 4,500: —
Ur statsrådsprotokollet (sid. 16—18) får Utskottet här lemna en redogörelse
för dessa anslagsbehof.
Beträffande den begärda förhöjningen i anslagen till aflöning af assistenter
och andra tillfälliga lärarebiträden, till kemiska laborationer samt till
diverse utgifter har tekniska högskolans föreståndare meddelat följande upplysningar.
Utgifterna till aflöning af assistenter och extra lärarebiträden,
hvartill i staten nu finnes ett anslag af 5,000 kronor, hade under de senaste
fem åren vexlat mellan 5,427 och 6,645 kronor, öretal oberäknade,
och i medeltal uppgått till 5,916 kronor. Enligt de uppgifter från vederbörande
lärare om behofvet af anslag till ifrågavarande ändamål, som lärarekollegiet
till styrelsen öfverlemnat, skulle dertill i medeltal årligen erfordras
8,400 kronor; och sedermera hade läraren i mekanisk teknologi jemväl gjort
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
31
framställning om behofvet af en assistent, till hvars aflöning minst 500 kronor
erfordrades, hvarigenom hela det af lärarne begärda anslaget ökades till
8,900 kronor. Sistnämnde assistent skulle hufvudsakligen sysselsättas med
de mekaniskt-tekniska samlingarnas ordnande och etikettering, hvarvid, då
fråga vore om hel- och halftäbrikater, jemväl borde i korthet angifvas sättet,
hvarpå de blifvit framstälda. Derjemte skulle han dock äfven biträda vid
undervisningen, då sådant vore behöfligt. Alldenstund en dylik assistent
borde blifva af stort gagn för den tekniska högskolan, och platsen dessutom
utgjorde en god skola för blifvande lärare vid tekniska läroverk, förordade
föreståndaren antagandet af en sådan, så snart medel för hans aflöning kunde
anskaffas.
Då emellertid de belopp, som vissa lärare begärt till assistenters aflöning-,
syntes vara något större, än behofvet oundgängligen kräfde, ansåg
föreståndaren icke, att 8,900 kronor årligen vore för ändamålet erforderliga;
men enär den nuvarande aflöningen till assistenter, som i allmänhet utgått
efter 1 krona 50 öre i timmen, icke kunde anses för hög, och det i några
ämnen stundom visat sig svårt att med nuvarande aflöning erhålla goda
assistenter, liemstälde han, att ifrågavarande anslag måtte höjas från 5,000
till 7,000 kronor.
Beträffande åter det till 5,000 kronor upptagna statsanslaget till kemiska
laborationer, som fördelats mellan den kemiska och den metallurgiska
afdelningen, så att 3,500 kronor beräknats för den förra och 1,500 kronor
för den senare, så hade det under många år måst öfverskridas. Sålunda
hade under senaste femårsperiod, 1878— 1882, utgifterna för båda nämnda
afdelningar, öretal oberäknade, vexlat mellan 5,310 och 6,293 kronor samt i
medeltal årligen uppgått till 5,733 kronor. Äfven om gaspriset, sedan Stockholms
stad öfvertagit härvarande gasverk, skulle komma att nedsättas, hvarom
dock ännu ingenting vore bestämdt, skulle dock icke någon betydligare minskning
af berörda utgifter deraf blifva en följd; ty i desamma inginge kostnaden
för gas endast å den kemiska afdelningen, och denna hade under
ifrågavarande femårsperiod i medeltal ej stigit till mer än 699 kronor årligen.
Vid sådant förhållande, och då under femårsperioden 1873—1877,
hvarunder likväl antalet laboranter på begge laboratorierna varit vida större
än under sist förflutna femårsperiod, utgifterna för kemiska och metallurgiska
afdelningarna i medeltal årligen stego till 7,046 kronor, ansåg sig föreståndaren
icke kunna föreslå anslaget till kemiska laborationer till lägre belopp
än 6,000 kronor. Härvid förutsatte han dock, att alla utgifter för den
kemiska afdelningen, utom för ved, hädanefter såsom hittills skulle bestridas
af detta anslag, men att deremot all gas till metallurgiska laboratoriirummen
fortfarande skulle betalas af anslaget till diverse utgifter, enär gasmätaren i
32 Stats-Vtshottets Utlåtande N:o 14.
bergsskolans hus vore gemensam för laboratoriirummen och läroverkets öfriga
lokaler derstädes.
Hvad slutligen angår anslaget till diverse utgifter, såsom bränsle, gas,
materielens underhåll och komplettering m. m., hvilket i nuvarande stat utgör
8,500 kronor, hvaraf 6,500 beräknats för läroverkets hufvudbyggnad och
2,000 för bergskolebyggnaden, så hade äfven det under flera år visat sig
otillräckligt. Under senast förflutna fem år, 1878—1882, hade nämnda utgifter,
öretal oberäknade, vexlat mellan 9,596 och 10,885 kronor samt i
medeltal varit 10,214 kronor. Orsakerna dertill, att de så betydligt öfverstigit
det belopp, hvartill de samma i början af 1870-talet uppgingo, och
hvilket hufvudsakligen lades till grund för beräkningen, när det nuvarande
anslaget begärdes, vore flerahanda. Sålunda hade, i följd af lärokursernas
utsträckning till 4 år i väg- och vattenbyggnadsskolan och den mekaniska
fackskolan samt upprättandet af en ny fackskola för arkitektur med fyraårig
lärokurs, i hvilken antalet elever blifvit mycket större, än man med
ledning af erfarenheten från Akademien för de fria konsterna hade skäl att
antaga, dels tre nya ritsalar och två mindre rum för modellering måst inredas
och förses med gasledning, hvarigenom bland annat årliga kostnaden
för gas icke obetydligt stigit, dels åtta större eller mindre rum, som förut
icke eller blott undantagsvis eldades, under vintertiden måst hållas uppvärmda.
Vidare hade, sedan högskolans lärare tillåtits att med eleverna
årligen göra studieresor i landsorten, reseersättning till vederbörande lärare
för sådana resor, jemlik! nådiga brefvet den 31 December 1875, utbetalts
af högskolans anslag till diverse utgifter. Under femårsperioden 1878—1882
hade årliga kostnaden för gas å läroverkets allmänna afdelning i medeltal
varit 1,253 kronor och i bergskolans hus, med undantag af professorns boställe,
der gasen bekostats af boställsinnehafvaren, 661 kronor, eller tillsammans
1,914 kronor; och om gaspriset, såsom ofvan antyddes, skulle
komma att nedsättas, borde väl kostnaden för belysningen i afsevärd mån
minskas; men som kostnaden för uppvärmning under senaste femårsperiod i
medeltal uppgått till 4,297 kronor, oaktadt bränsleprisen under samma tid
icke varit höga, och en blott obetydlig stegring deri motvägde åtminstone
större delen af den minskning i kostnaden för gas, som genom gasprisets
sänkning kunde uppstå, ansåge sig föreståndaren för den närmaste tiden
efter år 1884 icke kunna beräkna behofvet af ordinarie anslag för diverse
utgifter till mindre än 10,000 kronor, helst han måste antaga, att kostnaden
för så väl den fasta inredningens som all annan materiels underhåll blefve
större, i den mån materielen blefve äldre.
Vid beräkningen af anslagsbehofven sä väl till »assistenter» som till
»kemiska laborationer» och »diverse utgifter» vore förutsatt, att tekniska
Stats- Ut skottet g Utlåtande N:o 14.
33
högskolan hädanefter såsom hittills tillätes att fritt disponera inflytande tillfälliga
inkomster af betalande, d. v. s. icke medellösa, extra elever. Dessa
inkomster, som under senaste femårsperiod i medeltal utgjort 2,067 kronor,
hade dock under de båda sista åren minskats och under dessa i medeltal
uppgått till endast 1,620 kronor, hvarför de för den närmaste framtiden icke
torde höra beräknas till högre belopp än omkring 1,600 kronor.
Att anslagen till assistenter, kemiska laborationer och diverse utgifter
under flere år kunnat, på sätt som skett, öfverskridas, hade varit möjligt
dels genom ofvannämnda inkomst af extra elever, dels derigenom, att besparingar
blifvit gjorda å anslagen till verkstaden och samlingarna. Dessa
anslag behöfdes dock hädanefter ganska väl för de ändamål, hvartill de
blifvit anvisade. Ty om man ock under några år utan någon större olägenhet
kunde för sådana ändamål göra inskränkningar, kunde dock icke dermed
under en längre tid fortsättas.
På grund af hvad sålunda blifvit upplyst och anfördt måste behofvet
af förenämnda anslags höjande anses vara satt utom tvifvel, hvadan Utskottet
hemställer,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
höja:
a) anslaget till aflöning åt assistenter och andra tillfälliga
lärarebiträden med 2,000 kronor,
b) anslaget till kemiska laborationer med 1,000 kronor, och
c) anslaget till diverse utgifter för bränsle, belysning m. m.
med 1,500 kronor.
16:o. Direktionen öfver tekniska söndags- och aftonskolan i Eskils- Anande
tima har hos Kommerskollegium gjort framställning om förhöjning i det till
skolan nu anvisade statsanslag samt i sådant afseende anfört, att allt sedan tekniska
höstterminen 1879 årligen ett större antal lärjungar sökt inträde i skolan, *bafi".?X0°ån
än som der kunnat emottagas, i anseende dertill att så väl utrymme som i Eskilstuna.
lärarekrafter varit otillräckliga; att emellertid, sedan ett af Eskilstuna stad f11*]
för skolan uppfördt läroverkshus nu blifvit färdigt, tillräckligt utrymme erhållits
för ett betydligt större antal elever, hvadan således endast behofvet
af ökade lärarekrafter återstode att fylla; att detta behof lättast och med
minsta kostnad kunde afhjelpas genom anställande af biträdande lärare för
nedersta afdelningen i matematik, svenska språket och frihandsteckning, då
nuvarande lärarekrafter vore fullt tillräckliga för undervisningen i de båda
öfre afdelningarna, äfven sedan skolan blifvit i tillfälle att emottaga ett
större antal elever; att, då direktionen ansåge desse lärare kunna erhållas
mot ett arfvode af 1 krona 50 öre i timmen, den härför erforderliga kostBih.
till liihsd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 5
34
Stats-Utskottets Utlåtande lS:o 14.
naåen, enligt i skrifvelsen närmare utförd beräkning, skulle uppgå till 672
kronor; att åt skolans vaktmästare, hvilkens nuvarande aflöning af 250 kronor,
förutom fri bostad och vedbrand af staden, icke kunde anses utgöra full
ersättning för lians tjensteåligganden, ett årligt lönetillskott af 100 kronor
vore behöfligt; samt att lyshållningen i det nya skolhuset, som vore mer än
tre gånger större än det gamla, för hvars belysning under senaste läsår
kostnaden uppgått till 341 kronor 15 öre, komme alt. medföra en ökad utgift
af omkring 600 kronor; — och har direktionen, då skolan saknade
medel till bestridande af angifna kostnader, anhållit att det till skolan nu
utgående statsanslag, 6,600 kronor, måtte från och med detta läsår ökas
med 1,400 kronor.
Vidare har Kommerskollegium om förhållandena vid skolan meddelat:
att, enligt den om skolans verksamhet under läsåret 1882—1883 afgifna
berättelse, undervisningen varit fördelad på tre ettåriga afdelningar samt
fortgått söndags-förmiddagar klockan 9—]/2 l,*med afbrott af en half timme
för hållande af gudstjenst, och alla söckendagsaftnar klockan 6—8 eller 9
under de båda terminerna från den 1 September till den 23 December och
från den 8 Januari till den 1 Maj; att i nedersta afdelningen undervisning
meddelats i matematik, linearteckning, svenska språket, frihandsteckning och
gravering samt bokföring; att lärarnes antal är fyra, af hvilka en tillika är
föreståndare, förutom en lärarinna i frihandsteckning och gravering; att lärjungarnes
antal under läsåret varit i öfverstå afdelningen 17, i den mellersta
17 och i nedersta afdelningen 66, eller tillsammans 100; äfvensom att skolans
inkomster utgjorts af
statsanslaget.......................................................... kronor 6,600: —
räntor å skolans medel ................................. v 12: 61
» å premiemedlen ................. » 538: 89
kronor 7,151: 50
samt utgifterna af
löner och arfvoden .
................ kronor 5,530:
—
till materiel m. m. .
............... * 689:
18
pris och belöningar å
t elever .. .
................. » 431:
kronor 6,651:
90
08.
Af denna räkenskap framginge visserligen, att ett öfverskott af omkring
500 kronor uppkommit dels derigenom att räntan å premiemedlen ej
blifvit till fullo utdelad, dels derigenom att af anslaget till skolmateriel m. m.
■ utgörande 1,070 kronor — blifvit användt endast ofvan uppgifna belopp
689 kronor 18 öre; men en besparing af detta anslag torde för framtiden
ej vara att påräkna, i synnerhet efter skolans utvidgning, och hade nu upp
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
35
stått af den anledning, att med hänseende till skolans förestående flyttning
och deraf föranledda kostnader inköpen af undervisningsmateriel, som under
år 1880 uppgått till 1,002 kronor 23 öre och år 1881 till 1,009 kronor 59
öre, år 1882 inskränkts till det mest nödvändiga.
På grund af dessa förhållanden och enär de afgifter, om hvilkas
höjande nu gjorts framställning, bestredes af statsmedel, under vilkor att
staden Eskilstuna tillhandahölle lokal för skolan samt ombesörjde lokalens
underhåll och uppvärmning, då i öfrigt af hvad direktionen till stöd för ansökningen
anfört visade sig, att en tillökning i det till uppehållande af
undervisningen i skolan utgående anslag af statsmedel vore af verkligt behof
påkallad, samt då vid beloppet af hvad i detta afseende blifvit begärdt icke
syntes vara något att erinra, har Kommerskollegium tillstyrkt den af direktionen
framstälda anhållan.
Kongl. Maj:t har funnit direktionens framställning böra bifallas samt
derför föreslagit att ärsanslaget till tekniska söndags- och aftonskolan i
Eskilstuna måtte höjas med 1,400 kronor; och hemställer Utskottet,
att Riksdagen med bifall till Kongl. Maj:ts framställning
må höja ärsanslaget till tekniska söndags- och aftonskolan
i Eskilstuna med 1,400 kronor eller från 6,600
kronor till 8,000 kronor.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
L7:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t äskat ett ärligt an- Angående
slag å Medicinalstyrelsens stat af 1,200 kronor till arfvode för granskning
af hospitalens räkenskaper; och har i statsrådsprotokollet lemnats följande hospitahredogörelse
för detta anslagsbehof. skapeZa.
»Kär hospitalsöfverstyrelsen år 1876 uppdrogs åt dåvarande Sundhets- [12.]
kollegium, uppfördes ä detta embetsverks stat ett anslag af 1,000 kronor för
år såsom arfvode för verkställandet af erforderlig revision af hospitalens räkenskaper.
Men när under följande året Sundhetskollegium ombildades med benämning
Medicinalstyrelsen och erhöll ny stat från och med är 1878, hade,
under förutsättning att revisionen af liospitalsräkenskaperna skulle i enlighet
med derom väckt förslag skiljas från Medicinalstyrelsen och öfvergå till
Kammarrätten, detta arbete icke tagits i beräkning vid bestämmande af de
arbetskrafter, som behöfde inom Medicinalstyrelsen finnas, och ej heller något
anslag för nämnda revisionsarbete blifvit upptaget i den nya staten för bemälda
styrelse.
36
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 14.
I fråga om ordnandet af denna angelägenhet inkommo sedermera ej
mindre Kammarrätten än äfven Medicinalstyrelsen med infordrade underdåniga
utlåtanden, af Indika syntes framgå, att öfverflyttningen af sagda
revision till Kammarrätten skulle möta många svårigheter, beroende så väl
på de ifrågavarande räkenskapernas beskaffenhet som äfven på den stadgade
ordningen för vederbörande tjenstemäns arbete inom Kammarrätten; hvaremot,
och då Medicinalstyrelsen såsom öfverstyrelse för hospitalen vore skyldig
tillse, att de till dess disposition stälda anslagen till hospitalens underhåll och
byggande af nya hospital i föreskrifven ordning förvaltades och redovisades,
samt deraf följde, att de särskilda hospitalens räkenskaper för hvarje år
måste till Medicinalstyrelsen aflemnas för att der sammandragas till ett för
dem alla gemensamt bokslut, innefattande öfverstyrelsens redovisning för
nämnda anslag, så syntes ock derföre ändamålsenligast vara, likasom äfven
ledande till besparing i tid och arbete, att berörda, hos Medicinalstyrelsen
började räkenskapsgranskning af samme person fortsattes och gjordes fullt
uttömmande, så att räkenskaperna derefter icke behöfde underkastas någon
vidare detaljgranskning. Härjemte hade Medicinalstyrelsen, enär hospitalsräkenskaperna
numera till följd af hospitalens utvidgning erhållit en icke
obetydlig tillökning, hemstält, att revisionsarfvodet måtte utgå med ett till
1,200 kronor förhöjdt belopp.
Dä de åsigter angående lämpligaste sättet för hospitalsräkenskapernas
granskning, hvartill sä väl Kammarrätten som Medicinalstyrelsen sålunda
kommit, stodo i full öfverensstämmelse med den vid Kammarrättens under
år 1879 verkstälda reglering iakttagna grundsats, till hvilken löneregleringskomitén
under sitt fortsatta arbete öfvergått, att i allmänhet den inom de
centrala embetsverken förekommande revisionen borde hos dessa bibehållas, i
följd hvaraf någon förstärkning af Kammarrättens arbetskrafter för att sätta
detta embetsverk i stånd att öfvertaga nämnda revisionsarbete ej blifvit
ifrågasatt, gjorde Eders Kongl. Maj:t framställning till 1880 års Riksdag,
att det årliga anslaget till Medicinalstyrelsen måtte höjas med 1,200 kronor,
att användas till arfvode för revision af hospitalens räkenskaper. Riksdagen
ansåg likväl icke lämpligt att redan da göra tillökning i en så nyligen reglerad
lönestat, helst Riksdagen trodde revisionen af hospitalens räkenskaper
kunna åläggas någon af Medicinalstyrelsens ordinarie embetsman, derest det
å staten med ett belopp af 11,000 kronor uppförda anslag för medikamentsräkningars
granskning, vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar och
tillfälliga biträden icke lemnade tillgång till beredande af ersättning för berörda
göromål. Det har emellertid visat sig omöjligt att med Medicinalstyrelsens
nuvarande personal och de anslag, som nu stå till styrelsens förfogande,
bereda utväg för verkställande af det allt drygare arbetet med
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
37
hospitalsräkenskapernas granskning. Eders Kongl. Maj:t har derföre under
en följd af år behagat till bemälcla styrelses förfogande för ändamålet anvisa
ett extra anslag af 1,200 kronor årligen.
Medicinalstyrelsen har nu i sin den 21 September nästlidna år aflåtna
underdåniga skrifvelse angående medicinalverkets behof å nyo fäst uppmärksamhet.
pa denna fråga och dervid anfört, att, om berörda revisionsarbete,
som numera, sedan föreskrifvet blifvit, att hospitalsräkenskaperna skola öfverlemnas
till Kammarrätten fyra månader efter räkenskapsårets utgång, förutsätter
en fortgående revision af de qvartalsvis från hospitalen ingående
räkenskaperna, fortfarande skall ega rum hos Medicinalstyrelsen, det icke
torde anses lämpligt, att ett år efter är fortlöpande arbete inom embetsverket
godtgöres med extra anslag; och har Medicinalstyrelsen för den skull hemstält,
att för ändamålet måtte beredas ett ordinarie anslag till samma belopp,
som under de senare åren dertill utgått.»
Beträffande användningen af ofvan omförmälda anslag å 11,000 kronor
för medikamentsräkningars granskning m. m. har Utskottet inhemta t att.
detta anslag helt och hållet tages i anspråk för följande ändamål, nemligen:
till löner åt öfvertalige tjensteman ..............
» arfvoden åt amanuenser.............................
» tillfälliga biträden .....................................
» vikaria tsersättning ...................................
» flitpenningar åt extra tjensteman m. m.
» renskrifning och bokföring m. m............
................ kronor 2,000: —
.................... > 4,000: —
................... » 1,500: —
................... » 1,000: —
................ » 1,000: —
..................... » 1,500:
tillsammans kronor 11,000: —
Berörda i staten upptagna anslag lemnar således icke för närvarande
någon tillgång till bekostande af granskningen af hospitalsräkenskaperna och
vid sådant förhållande synes det alltså vara nödvändigt, att särskilda medel
varda anvisade för det nu ifrågavarande ändamålet. Sådant anvisande torde
dock ej vara behöflig! annorledes än på extra stat. Då det nemligen torde
kunna antagas, att en del af det ordinarie anslaget för granskning af medikamentsräkningar
m. m. icke skall allt framgent behöfva användas på sätt
nu sker, t. ex. det belopp af 2,000 kronor, som för närvarande åtgår till
löner åt öfvertalige tjensteman, utan att i mån af afgång bland desse tjensteman
större eller mindre summor af denna utgiftspost skola blifva för andra
ändamål tillgängliga, till dess att omsider hela utgiften kan upphöra, så
synes det icke vara behöflig! att uppföra ifrågavarande 1,200 kronor på
ordinarie stat, i följd hvaraf Utskottet hemställer,
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ma pa
det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen till arfvode
för granskning af hospitalens räkenskaper mä ä Medicinal
styrelsens stat uppföra för år 1885 ett extra anslag af
1,200 kronor.
Anande 18:o. I en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har svenska tandläkare
«nK,
^iUiniksällskapet gjort framställning om beviljande af anslag för anordnande i
fir tand- hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, till stöd för hvilken framrjukdomar.
ställning hufvudsakligen blifvit anfördt: att tandläkareundervisningen icke
113''- vore på ett ändamålsenligt sätt ordnad; att hittills utfärdade stadgande!! rörande
tandläkarekonsten och dess utöfning icke innehölle någon föreskrift,
som beredde möjlighet för de studerande att inhemta de för vinnande af
rättighet till tandläkarekonstens utöfning nödiga kunskaper; att emellertid en
vigtig del af ifrågavarande undervisning kunde ordnas genom upprättande i
hufvudstaden af en poliklinik, enär det alltmera visat sig, att det vore just
den kliniska undervisningen i tändernas, munnens och svalgets sjukdomar,
tändernas vård och behandling jemte tandoperationer och plomberingar m. m.,
som hittills saknats för de studerande; att det bästa tillfälle skulle beredas
kandidaterna att vid en offentlig poliklinik, der man kunde emotse en talrik
klientel, inhemta de för yrkets utöfvande nödiga kunskaper, samt att en stor
del af de brister i tandläkareundervisningen, som så länge öfverklagats, derigenom
skulle blifva aflijelpt; och har tandläkaresällskapet ansett, att fölen
dylik polikliniks åvägabringande ett anslag af 2,500 kronor under ett
försöksår vore erforderligt samt att, beträffande klinikens anordning, det vore
af behofvet påkalladt att rid densamma anstäldes två lärare, af hvilka den
ene skulle förestå den kliniska undervisningen och den andre undervisa i
plomberingar, tandregleringar m. m.
Efter härå erhållen remiss har Medicinalstyrelsen inhemta! yttrande i
ämnet af examinatorerne i tandläkare-examen, Professoren Friherre Gr. von
Duben, extra ordinarie Professoren C. J. Rossander och Tandläkaren Roland
Martin, hvilka förklarat sig så mycket hellre instämma i de skäl, dem tandläkaresällskapet
anfört till stöd för sin framställning, som dessa skäl vid
flera föregående tillfällen blifvit af examinatorerne framhållna. Vidare instämde
examinatorerne till alla delar i tandläkaresällskapets uttalande, att
behofvet af en undervisningsanstalt för tandläkarekandidater visat sig vara
allt mera trängande, samt meddelade, att svårigheten för de studerande att
på enskild väg förskaffa sig de kunskaper, som staten af dem fordrade, blifvit
allt större, emedan enskilde tandläkare dels börjat blifva allt mindre villige
att undervisa i alla de ämnen, i hvilka examinanderne skulle undergå prof
-
Stats-Utsicoftets Utlåtande N:o 14.
39
ning'', dels icke heller kunde det af brist på lokaler och tillräcklig materiel
för undervisningen, äfven förutsatt att alla praktiserande dentister dertill vore
fullt kompetente. Också hade under senare tider en stor del af examinanderne
måst underkännas i vissa ämnen. Men dessa missförhållanden skulle,
enligt examinatorernes mening, i väsentlig mån afhjelpas genom en på lämpligt
sätt anordnad klinik för tandläkare, hvilken skulle blifva till stor fördel
äfven för allmänheten, ej allenast derigenom att en stor mängd mindre bemedlade
personer der skulle mot ingen eller jemförelsevis ringa ersättningkunna
erhålla råd och hjelp för sjukdomar i munnen, utan äfven och hufvudsakligast
derför, att utbildandet af skickliga tandläkare vore en angelägenhet,
som rörde alla och komme alla till godo. Men under det examinatorerne
i hufvudsak vore fullt ense med tandläkaresällskapet, kunde de likväl icke
tillstyrka det af sällskapet framlagda förslaget, som afsåge att begära en
jemförelsevis mindre summa för att under ett år och på försök anordna en
klinik, under förhoppning att genom redogörelse för en sådan anstalts verksamhet
behofvet deraf skulle ytterligare framgå och derigenom af Riksdagen
lättare erhållas ett större och tillräckligare anslag för sakens definitiva ordnande.
Examinatorerne, som angående denna fråga samrådt med tandläkaresällskapet,
hafva vidare lemnat uppgifter dels å de kostnader, som erfordrades
för sjelfva upprättandet af kliniken med den materiel, en sådan kräfde, och
som för en gång ifrågakomme, dels ock å de utgifter, hvilka vore af nöden
föi'' klinikens regelmässiga handhafvande och således hvarje år äterkonnne.
I förra fallet, eller för anskaffande af instrument och mobilier, som i första
hand behöfdes, upptoge kostnadsförslaget ett belopp af 2,415 kronor; i senare
fallet åter, eller i fråga om klinikens vidmakthållande, kunde de årliga kostnaderna
icke beräknas till mindre än följande belopp:
till hyra för lokal...................................................................... kronor 900: —
» ved och ljus ........ » 200: —
» uppassning ................................................. » 200: —
» materielens underhåll och förbrukningspersedlar ............ » 200: —
» arfvoden åt föreståndare och lärare .............................. » 1,500: —
Summa kronor 3,000: —
Likväl, och hvad särskild! anginge det föreslagna arfvodet åt klinikens
föreståndare och lärare, så vore detta uppenbarligen allt för litet, enär den
ene af dem måste finnas på kliniken hela året om, hvarje dag under minst
två timmar, och den andre lika lång tid dagligen under läsåret, d. v. s.
åtta månader. Men förenämnda arfvode hade blifvit satt till anförda belopp
under förutsättning att dertill vidare finge räknas de 1,000 kronor, som nu
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
jemlikt nådiga brefvet den 2 Mars 1883 vore för ett år anvisade såsom ersättning
åt examinatorn i det praktiska profvet vid tandläkarepröfningen och
hvars fortsatta utgående vore för ändamålet af nöden, så att till arfvoden
åt föreståndare och lärare beräknats 2,500 kronor.
För egen del har Medicinalstyrelsen i afgifvet utlåtande af den 10
December nästlidna år erinrat, hurusom Medicinalstyrelsen, likasom förut
Sundhetskollegium, vid flera tillfällen fäst Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på
de brister, som vidlådde tandläkareundervisningen, och de stora svårigheter,
som mötte dem, livilka egnade sig åt tandläkareyrket, att förskaffa sig de
af staten föreskrifna kunskaper för rättighet till utöfning af nämnda yrke.
Enär dessa svårigheter syntes blifva med hvarje år allt större, har Medicinalstyrelsen
förty ansett sig böra på det högsta förorda det väckta förslaget
om ett defintivt ordnande af tandläkareundervisningen; hvarvid tillika anförts
bland annat: att tandläkarekonsten numera icke vore inskränkt till rent
tekniska göromål, såsom tandutdragning och insättning af konstgjorda tänder,
utan småningom förvärfvat sig högre betydelse i medicinskt hänseende för
helso- och sjukvård, i följd hvaraf tandläkaren, förutom fullständiga tekniska
kunskaper, måste ega erforderliga insigter i kemi, fysik, anatomi, fysiologi,
allmän och speciel patologi, terapi o. s. v.; att under nuvarande förhållanden
en hvar, som ville erhålla rättighet att utöfva tandläkaryrket, måste på egen
bekostnad förvärfva sig de härför nödiga kunskaperna; att emellertid undervisningen
härutinnan vore beroende dels derpå, huruvida personer funnes,
som vore hugade att lemna en sådan undervisning, dels om dessa egde tillräcklig
skicklighet dertill; samt att, så länge aflönade lärare saknades, svårighet
äfven mötte för anordnandet af den pröfning, som skall föregå rättigheten
till yrkets utöfning, nemligen afläggandet af det s. k. praktiska profvet,
hvilket, utom allehanda tandoperationer, bestode i förfärdigandet af tvenne
slags tandarbeten, som borde utföras under examinatorns tillsyn; men att
detta vore för examinatorn förenadt med ej ringa olägenhet, besvär och äfven
kostnad, då han för profvets fullgörande måste upplåta sin egen atelier, enär
någon annan plats för ändamålet icke funnes anordnad.
På dessa och i öfrigt andragna skäl har Medicinalstyrelsen, i enlighet
med hvad examinatorerne i tandläkareexamen hemstält, gjort underdånig framställning,
det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition om anvisande
dels föi'' en gång af ett belopp af 2,415 kronor för anskaffande af
erforderliga instrument och mobilier för inrättande i hufvudstaden af en poliklinik
för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever jemväl skulle erhålla undervisning,
och dels ett årligt anslag från 1885 års ingång af 4,000 kronor att
användas till hyra af lokal samt till ved, ljus och uppassning äfvensom till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 41
aflönande af föreståndare och lärare vid nämnda poliklinik och undervisningsanstalt.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt har Kong!. Maj:t föreslagit,
att för uppehållande i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar,
hvarest tandläkareelever jemväl skulle erhålla undervisning, måtte beviljas
(förutom det i punkten 45 här nedan omförmälda anslag) ett årligt anslag
af 4,000 kronor, att användas enligt de i statsrådsprotokollet angifna grunder.
Berörda grunder återfinnas i den ofvan meddelade, ur statsrådsprotokollet
(sid. 23—26) hemtade redogörelsen; och enär behofvet af särskild
undervisning i tandläkarekonsten icke synes kunna betviflas, har Utskottet
icke funnit skäl till annan erinran mot Kong! Majits framställning, än att
det synts Utskottet vara för tidigt att nu uppföra de begärda medlen på
ordinarie stat. Till stöd härför får Utskottet åberopa att., på sätt af tandläkaresällskapets
framställning i ämnet till Kong! Maj: t framgår, detta
sällskap sjelf ansett, att medel till en början blott borde begäras för den
ifrågavarande poliklinikens inrättande under ett försöksår, och den af Kong!
Maj:t framstälda begäran om ordinarie anslag för ändamålet har hufvudsakligen
föraniedts af det yttrande i frågan, som afgifvits af examinatorerne
i tandläkareexamen, för hvilket yttrande ofvan blifvit redogjordt. Då emellertid
den anstalt, som är i fråga, är helt och hållet ny, samt antagligt är,
att, sedan densamma någon tid fått vara i verksamhet, erfarenheten kan
komma att ådagalägga nödvändighet att vidtaga förändringar, hvilka må
hända skulle försvåras, om anstalten redan nu definitivt ordnades, så torde
det vigtiga och för allmänheten gagneligt ändamålet bäst främjas, om de
erforderliga medlen för närvarande endast uppföras å extra stat; och får
alltså Utskottet, som lemnar utan afseende Herr Friherre B. Klinckowströms
i en inom Första Kammaren väckt motion (JST:o 3) framstälda yrkande om
afslag å Kongl. Maj:ts förslag, hemställa,
att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, att Riksdagen för inrättande
och uppehållande i hufvudstaden under år 1885 af en
poliklinik för tandsjukdomar, hvarest tandläkareelever jemväl
skola erhålla undervisning, må för samma år ställa
till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 4,000
kronor.
Bih. till Biksd. Prat. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
42
Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.
Angaimic i9:o. Rörande anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
an*ltkHf.UUhar Kongl. Maj:t föreslagit, att för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
materiaiier detta förslagsanslag måtte höjas med 582 kronor, eller från 21,690 kronor;
och enär häremot, ej varit något att erinra hemställer Utskottet,
Vt.'']
att Riksdagen må höja förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved, m. m. med 582 kronor eller från
21,690 kronor till 22,272 kronor, dock att i anslaget
måtte få företagas den ytterligare jemkning, som för jemnande
af hufvudtitelns slutsamma kan blifva erforderlig.
Öfriga ordinarie anslag.
Angående
Itloppeu af ^
öfriga
ordinarie
anslag.
[14.]
20:o. I öfriga ordinarie anslag har icke någon förändring i afseende
beloppen blifvit ifrågasatt; hemställande derföre Utskottet,
att alla öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie
anslag, hvilka icke här ofvan blifvit särskildt nämnda,
må till oförändrade belopp i riksstaten för år 1885 uppföras.
Upphörande af reservations- och förslagsanslag.
Angående 21 :o. I eu inom Första Kammaren väckt motion (N:o 1) har Herr
förandnng VprQieiTe j{ Klinckowström på anförda skäl föreslagit, dels att följande under
»lags natur, denna hufvudtitel uppförda ordinarie reservationsanslag matte upphora att
vara reservationsanslag, nemligen till:
1. De under Nationalmuseum inbegripna, särskildt upptagna 4 anslag
å tillhopa 14,300 kronor;
2. Allmänna läroverken;
3. Det under anslaget till Vitterhets-, historie- och antiqvitetsaka
demien
inbegripna, särskildt upptagna anslag å 450 kronor;
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.
43
4. De under anslaget till Akademien för de fria konsterna inbegripna,
särskildt uppförda tvenne anslag å tillhopa 21,400 kronor;
5. Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande;
6. Extra utgifter;
dels att följande anslag, äfven de på ordinarie stat. måtte upphöra
att vara förslagsanslag, nemligen till:
1. Lappmarkens ecklesiastikverk;
2. Det i anslagen för universiteten inbegripna förslagsanslag, 162,700
kronor;
3. Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan;
4. Farsoters och smittosamma sjukdomars botande;
5. Fattigvården i allmänhet;
6. Hospitals underhäll;
7. Alderstillägg;
8. Rese- och traktamentspenningar;
9. Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
Under åberopande af hvad Utskottet anfört med anledning af i ena
handa syftning af motionären ffamstälda förslag rörande reservations- och
förslagsanslag under redan behandlade hufvudtitlar, får Utskottet här endast
hemställa,
att Heri'' Friherre Klinekowströms förevarande motion
må af Riksdagen lemnas utan afseende.
För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva följande
framställningar om anslag blifvit gjorda.
Riksarkivet.
22:o. På derom af riksarkivarien hos Kongl. Maj:t gjord framställ- Angående
ning har Kongl. Maj:t till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter
och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, äskat ett extrautgifvande «1
anslag för år 1885 af 3,000 kronor; och hemställer Utskottet, handlingar,
ö 7 7 7 som aro af
vigt för
att Riksdagen
ställning.
må bifalla Kongl. Maj:ts berörda fram
-
fädernes
landets
historia.
[15.]
44
Slats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
Angående
anslag för
Lifrust''
hammaren.
f 16.]
Lifrustkammaren.
23:o. För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna samt expenser,
m. m. såsom i statsrådsprotokollet finnes angifvet, är af Kongl. Maj:t begärdt
ett extra anslag af 5,800 kronor; och meddelas i berörda statsrådsprotokoll,
att anslaget är afsedt till följande ändamål, nemligen:
till aflönande af föreståndaren, arfvode ....................... kronor
åt en lifrustmästare, d:o ....................................... »
» en vaktmästare, tillika vidare. d:o ................................ »
till renhållning och reparationer m. m........................ »
» brännmaterial.............................................................. *
» samlingarnas vård och underhåll samt expenser m. m. »
Summa kronor
2,000: —
1,200: —
900: —
400: —
1,000: —
300: —
5,800: —
Denna stat är, hvad angår de särskilda beloppen, lika med den, som
framlades vid sistlidet års riksdag och som äfven blef af Riksdagen godkänd,
med det undantag, att Riksdagen, som ansåg, att någon förhöjning i dåvarande
utgifter för samlingarnas vård och underhåll icke vore behöflig åtminstone
för år 1884, hvarunder samlingarnas inflyttning i nordöstra slottsflygeln
skulle ske, nedsatte anslaget till 4,600 kronor, afsedda för tillsyn, underhåll
och vård af samlingarna samt expenser.
Den utgiftsstat för lifrustkammaren, som för år 1884 blef af Kongl.
Maj:t fästsfäld den 9 November 1883, slutade å ett belopp af 5,400 kronor,
eller 800 kronor mera än af Riksdagen för lifrustkammaren beviljats, en förhöjning,
som möjliggjordes derigenom, att till det af Riksdagen anvisade beloppet
lades en del — 800 kronor — af nationalmusei förevisningsrnedel.
Då emellertid lifrustkammarens samlingar komma att under loppet
af innevarande år 1884 flyttas till den nya lokalen i Kongl. slottet, samt
efter flyttningen icke kan påräknas något bidrag från nationalmuseum till
fyllande af lifrustkammarens behof af medel, varder det nödigt att dessa behof
tillgodoses medelst särskilda anslag, och, under åberopande af den i Utskottets
utlåtande i ämnet vid 1883 års riksdag meddelade fullständiga utredning
af frågan, finner Utskottet ej skäl till erinran mot det föreliggande
förslaget till utgiftsstat.
Frågan om ett definitivt ordnande af styrelsen för samlingarna är
fortfarande öppen, men dä det torde kunna antagas, att lång tid icke kan
förflyta, innan det varder nödvändigt att härutinnan besluta, sä anser Ut
-
Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 14.
45
skottet sig, i likhet med hvad som vid sistlidet års riksdag egde rum, böra
fästa uppmärksamheten å vigten derå, att anordningar icke varda vidtagna,
hvarigenom hinder kan läggas för att, då tiden dertill anses vara inne, lösa
nämnda fråga på lämpligaste sätt. Bland de flere olika förslag derutinnan,
som under behandlingen af frågan om samlingarnas förflyttning från nationalmuseum
uppstälts, och om hvilka närmare förmäles i ofvanberörda utlåtande
vid 1883 års riksdag, fans ett, som syntes Utskottet särskild! beaktansvärdt,
nemligen att ställa samlingarna under Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens
inseende. Skälen till denna Utskottets uppfattning hemtades
hufvudsakligen derifrån, att samlingarna vore historiska, och att en dylik
anordning antagligen skulle komma att kräfva lägre kostnader än upprättandet
af en sjelfständig styrelse för lifrustkammaren.
Utskottet, som ansett sig nu böra i minnet återkalla dessa uttalanden,
hvilka, enligt hvad Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Juni 1883
(N:o 58) gifver vid handen, af Riksdagen uppmärksammats, får emellertid
nu, då fråga om definitiv reglering af styrelse för lifrustkammaren icke föreligger,
endast hemställa,
att Riksdagen må för tillsyn, underhåll och vård af
lifrustkammarens samlingar, samt expenser m. m. i enlighet
med Kongl. Maj:ts framställning anvisa på extra
stat för ar 1885 ett anslag af 5,800 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
24:o. För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens Angående
expeditioner är af Kongl. Maj:t begärdt ett extra anslag för är 1885 af(l7“^“| {öbrne.
3,716 kronor, eller enahanda belopp, som, i afbidan på ett pa fullständig/o^MW^ &
utredning grundad! löneregleringsförslag, under flera är af Riksdagen blifvit t-ie™ddom-en
beviljadt: och hemställer Utskottet, kapitlens
expeditioner.
o • [17.]
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa
äskade beloppet, 3,716 kronor, för tillfällig löneförbättring
åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4fi
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14
Universiteten
Angående. 25:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar hem
seminarier
Galler Utskottet,
för språk’
"unZtsiteten! att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa:
ris och 19.] a) till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala
3,000 kronor; och
b) till det språkliga seminariet vid universitetet i Lund
2,950 kronor.
aåiagTude- 26.o. Likaledes i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning och i
matematiska likhet med hvad vid de två senaste riksdagarne egt rum får Utskottet hem -
seminariet ställa,
vid universitetet
i Upsala.
[20.] att Riksdagen må på extra stat för 1885 anvisa till
det matematiska seminariet vid universitetet i Upsala 1,500
kronor.
Angående 27:o. Sedan vid 1882 års riksdag beviljats ett anslag af .140,000
tillbyggnad a kronor för tillbyggnad af anatomiska institutionens i Upsala hus, samt deraf
anatomiska hitintills anvisats att utgå för åren 1883 och 1884 tillhopa 100,000 kronor,
Kongl. Maj:t nu äskat för nämnda tillbyggnad 40,000 kronor; och hemta.
] ställer Utskottet,
att på extra stat för år 1885 må anvisas för tillbyggnad
å anatomiska institutionens i Upsala hus 40,000
kronor.
Angående 28:o. Till ny byggnad för den patologisk-anotomiska institutionen i
anslag un* en Lund och inköp af tomtplats dertill har Kongl. Maj:t begärt ett anslag af
förJdL 81,000 kronor, hvaraf under år 1885 skulle utgå 50,000 kronor.
Anatomiska Anhållan om anslag till uppförande af en ny byggnad för ofvan om
institutionen
förmälda ändamål liar af de akademiska myndigheterna gjorts allt ifrån år
1 Lund- 1876, och i statsrådsprotokollet (sid. 29—32) lemnas en utförlig redogörelse
i22’] för de förhållanden, på grund af hvilka nybyggnaden ansetts företrädesvis
vara påkallad. Denna redogörelse, hvilken det skulle blifva allt för vidlyftigt
att här återgifva, och till hvilken Utskottet derföre får hänvisa, gifver
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
47
klart vid handen, att de lokaler, som för närvarande stå till buds, äro
af den beskaffenhet, att den patologisk-anatomiska undervisningen nära nog
omöjliggöres; och dä af sådan anledning det så mycket mindre lärer kunna
ifrågakomma att vägra beviljandet af de för beredande af mera tjenliga
lokaler erforderliga medlen, som de nuvarande lokalernas olämplighet särskild t
blifvit af Riksdagens senast (år 1883) församlade revisorer (sid. 208 i revisionsberättelsen)
framhållen, har Utskottet ansett sig icke behöfva utförligare
motivera en hemställan om Riksdagens medgifvande dertill, att en nybyggnad
för institutionen får företagas och om beviljande af de derför nödiga medlen.
Beträffande beskaffenheten af den nybyggnad, som afses, lemnas i statsrådsprotokollet
(sid. 32—33) derom följande upplysningar: att en hufvud- och
en annan mindre byggnad skulle komma att uppföras, af hvilka den förra skulle
i nedra våningen innehålla: ett stort rum för experimentell patologiska arbeten,
två arbetsrum för extra ordinarie professorn, ett rum som åtminstone tills
vidare skulle användas till biblioteks- och läsrum, ett mindre rum för amanuensen,
ett litet, rum till verkstad och förvaringsrum för gröfre utensilier,
två boningsrum och kök för vaktmästaren, ett litet magasin samt ett större
rum, afsedt till laboratorium för hygieniska undersökningar och arbeten af
mera kemisk natur m. m., samt i öfra våningen: en rymlig föreläsningssal,
två arbetsrum för ordinarie professorn, ett större rum för mikroskopiska
undersökningar och iinare arbeten af lärjungarne, ett förvaringsrum för reagentier,
apparater och utensilier m. m., ett mindre rum för preparatens
första behandling och allehanda gröfre arbeten, en obduktionssal samt ett
större och ett mindre museirum. I källarvåningen skulle inredas förvaringsrum
för bränsle och andra materialier, hushållskällare för vaktmästaren samt
en fullständigt isolerad och med egen ingång försedd likkällare, som genom
hiss och en spiraltrappa skulle ställas i förbindelse med obduktionslokalen.
Den senare af de båda här ofvan omförmälda byggnaderna skulle innehålla
begrafningskapell och svepningsrum.
Kostnaden för1 dessa båda byggnader har beräknats, i rundt tal, till
75,000 kronor, samt ritningarna blifvit af Öfverintendentsembetet granskade,
hvarvid mot de samma gjorts endast ett par obetydliga anmärkningar. Kostnadsbeloppet
kommer emellertid att ökas med 6,000 kronor för byggnadstomt,
hvartill för detta ringa belopp af länslasarettsdirektionen i Lund samt
Malmöhus läns landsting på vissa vilkor redan törvärfvats passande område.
Hela kostnadssumman för byggnaderna skulle således uppgå till 81,000
kronor, men härtill lärer, enligt hvad i statsrådsprotokollet vidare förmäles,
framdeles komma att läggas utgifterna för inredning och anskaffande af
vetenskaplig materiel för institutionen. För dessa senare ändamål har kostnaden
antagits komma att uppgå till 10,000 kronor, men närmare utredning
48
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
om storleken af detta anslagsbehof har ansetts först längre fram kunna
åstadkommas.
På grund af hvad Utskottet nu anfört får Utskottet hemställa,
att Riksdagen må till ny byggnad för den patologiskanatomiska
institutionen i Lund och inköp af tomtplats
dertill bevilja ett anslag af 81,000 kronor samt deraf på
extra stat för år 1885 anvisa 50,000 kronor.
anklagan “in- 29:o. Till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska observatoriet
Mpofen i Upsala har af Kong], Maj:t begärts ett extra anslag af 6,000 kronor;
fördetCa3tloc^ Ullder åberopande ej mindre af de i statsrådsprotokollet (sid. 34 och 35)
no,Ma anförda skälen för berörda framställning än äfven deraf att, enligt hvad Ut^upTia.
"1 skottet inhemta!, det nuvarande observatoriet hitintills för inköp af instru[23.
] ment icke erhållit andra statsmedel än ett på 1850-talet gifvet anslag å
10,000 kronor, samt att den ifrågavarande vertikalcirkeln erfordras till komplettering
af ett till observatoriet af enskild person i utlandet doneradt tidsbestämningsinstrument,
äfvensom slutligen att observatoriet måst understödjas
genom bidrag af universitetets egna medel för tillgodoseende af en del angelägna
behof, för livilka statens mellankomst sannolikt eljest skulle hafva
tagits i anspråk, hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
må till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska
observatoriet i Upsala bevilja på extra stat för
år 1885 ett anslag af 6,000 kronor.
Angående
anslag för
tryckning af
anstalda
zo nob servet''
tioner.
[24.]
30:o. Slutligen har Kongl. Maj:t för offentliggörande i tryck af vissa
vid astronomiska observatoriet i Lund anstälda zonobservationer äskat ett
anslag ^af 9,000 kronor, hvaraf år 1885 skulle utgå 3,000 kronor. De sålunda
åsyftade observationerna äro de, till hvilkas verkställande Riksdagen
för de fem sistförflutna åren anvisat medel.
Herr Friherre 11. Klinckowströtn har i den af honom inom Första
Kammaren väckta motionen N:o 3, af skäl att utgiften borde kunna
bestridas af anslaget till lärda verks utgifvande eller ock af universitetets
egna medel, yrkat, att detta anslag icke måtte beviljas; men då i statsrådsprotokollet
(sid. 35 och 36) den nu gjorda framställningen synes vara fullt
tillfredsställande motiverad, hvaremot till stöd för motionärens förslag, särdeles
om det sammanställes med hans i annan motion gjorda yrkande derom,
att anslaget till lärda verks utgifvande skulle upphöra att vara reservations
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
49
anslag, icke blifvit förebragt tillfyllestgörande utredning derom, att universitet
i Lund för närvarande eger medel att bekosta de för nu ifrågavarande
ändamåls vinnande nödiga utgifterna, eller att detta kan förmedelst bidrag
från det i motionen antydda statsanslaget ernås, så föranlåtes Utskottet
hemställa,
att Riksdagen må till offentliggörande i tryck af vissa
vid astronomiska observatoriet i Lund anstälda zonobservationer
bevilja ett anslag af 9,000 kronor samt deraf
på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af 3,000
kronor.
31:o. Under anslagstiteln »universiteten» är slutligen af Herr E. Angående
Thomasson i en inom Andra Kammaren väckt motion (K: o 24) yrkadt, att, andas tUl,
o \ * invcchnno och
Riksdagen ville bevilja ett anslag a 30,000 kronor till bibliotekshusets i anbringande
Lund ändamålsenliga inredning för bibliotekets behof och för anbringande °fvärme:
derstädes af värmeledningsapparat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bmoTekshLet
bibliotekariens till det större akademiska konsistoriet afgifna, i motionen in- * Lundtagna
förslag, samt medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande öfverskott
må användas antingen till ökande af bibliotekets lösa inredning eller till
bekostnad af arbetshjelp vid inflyttning i de nyinredda bibliotekslokalerna.
Till stöd för det i motionen uppgifna behofvet af detta anslag åberopas
i första rummet följande af den nyligen utnämnde bibliotekarien hos
det större akademiska konsistoriet gjorda framställning:
»Sedan lång tid tillbaka liar bristen på nödigt utrymme i universitetsbibliotekets
boksalar äfvensom på lämplig expeditions- och arbetslokal varit
ett kändt och allmänt öfverklagadt faktum. Redan 1873 väcktes på denna
grund af dåvarande bibliotekarien fråga om utvidgande af dess lokaler; och
såsom ett väsentligt skäl för uppförandet af en ny universitetsbyggnad anfördes
redan dä önskvärdheten, att universitetsbiblioteket kunde komma i tillfälle
att öfvertaga de i biblioteksbyggnadens bottenvåning belägna, för andra
universitetets behof upptagna lokaler. Uppförandet af en särskild ny biblioteksbyggnad
ansågs nemligen, af ekonomiska skäl, icke böra ifrågakomma. 1
den omfattande byggnadsplan, som 1874 uppgjordes och som omsider vid
1877 års riksdag föranledde beviljandet af nödigt byggnadsanslag, ingick
äfven ursprungligen anbringandet af värmeledning i biblioteksbyggnaden. I)å
emellertid en inskränkning af det ursprungliga kostnadsförslaget visade sig
nödig, uteslöts derifrån bland annat den ifrågavarande värmeledningen, och
frågan om dess anbringande blef tills vidare uppskjuten. Innan det nya
universitetshuset var färdigt och de ifrågavarande lokalerna i biblioteksbyggBih.
till Bihsd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft. 7
50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
nådens bottenvåning för bibliotekets behof kunde tagas i anspråk, kunde
någon förändring i de bestående förhållandena icke heller lämpligen genomföras.
Frågan om dessa lokalers inredning och uppvärmning har på denna
grund måst förblifva hvilande.
Under den tid af mera än ett årtionde, som förflutit, sedan frågan om
utvidgning af bibliotekets lokaler först framstäldes såsom en oafvislig nödvändighet,
har emellertid bokförrådet ständigt ökats, det växande antalet af
universitetets medlemmar har gjort frånvaron af arbets- och läsrum för besökande
ständigt mera känbar, och i de öfverfylda boksalarne har hvarje
arbete inom biblioteket af dess tjenstemän utöfver de löpande göromålen
blifvit så godt som omöjligt, Äfven dessa sistnämnda hafva endast med
yttersta svårighet kunnat uppehållas. Det enda 2 trappor upp belägna rum,
som under den kalla årstiden kan uppvärmas, har måst tjena till vistelseort
för samtliga bibliotekets tjenstemän och dess vaktmästare, samtidigt med att
det måst användas till expeditionsrum för alla lånebesökande och till läsrum
för studerande.
Betydliga delar af bibliotekets samlingar hafva måst magasineras på
vinden, och "det stöter ej sällan på de yttersta svårigheter att i sitt systematiska
sammanhang placera nyinkommande literatur — allt på grund af
bristande utrymme. Näppeligen torde något större offentligt bibliotek, åtminstone
i norra Europa, finnas, som arbetar under så ogynsamma yttre förhållanden.
Behofvet af att tillgodogöra sig de lokaler, som genom uppförandet af
universitetsbyggnaden blifvit lediga och som utan väsentligare förändringar
kunna användas till biblioteks- och arbetsrum, är sålunda obestridligt,
Genom deras ändamålsenliga inredning kan ett utrymme vinnas, som
synes böra blifva tillräckligt för den närmaste framtiden, helst om hela eller
någon större del af det gamla universitetshuset får för bibliotekets behof
disponeras.
Biblioteksbjggnadens bottenvåning består, af en större sal (universitetets
gamla fest-auditorium, den så kallade Carolina-salen), en vestibul, samt
ett större och tvenne mindre rum, i hvilka förr universitetets historiska
museum varit inrymdt. Med afseende på dessa lokalers användning får jagvördsamt
föreslå följande:
1) »Carolina-salen» inredes till en boksal genom anbringande af hyllor
från golf till tak långs åt alla väggytor och tvärs öfver golfvet mellan fönstren,
från iivilka tillräckligt ljus erhålles.
2) I historiska musei gamla lokal — byggnadens östra del — inredes
dels en tambur, det mindre rummet mot söder, hvarest vaktmästaren, som
har tillsyn öfver besökandes öfverplagg, lämpligen erhåller sin arbetsplats,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 5i
dels en läsesal, hvartill den rymliga och ljusa lokalen i byggnadens östra
gafvel synnerligen val lämpar sig, dels slutligen en låne- och expeditionslokal
— det mindre rummet mot norr — hvilken genom anbringande af en
dörr sättes i sammanhang med tamburen, som för närvarande är derifrån
skild genom en cloisonvägg.
3) I vestibulen inredes närmast fönstren tvenne mindre arbetsceller
för de tjensteman, hvilka äro sysselsatta med katalogskrifning, emottagande
och granskning af ny ankommande litteratur m. m. som till bibliotekets inre
förvaltning hörer. För vinnande af nödig belysning i den del af vestibulen,
som är belägen närmast ingången, förses väggarne till dessa arbetsrum med
fönster af mattslipadt glas. Vid ena sidan af denna förstuga eller yttre
tambur anbringas ett toiletterum för besökandes och tjenstemäns beqvämlighet,
Hela detta rum förses med brädgolf.
4) I expeditionslokalen och det närmast tjensterummet belägna hörnet
af Carolina-salen anbringas spiraltrappor af jern till bibliotekets öfre våningar.
Den i tornet befintliga, i hög grad vanprydliga och eldfarliga trätrappan,
hvilken icke vidare kommer att af allmänheten begagnas och som äfven af
tjenstemännen endast undantagsvis torde komma att användas, afstänges vid
ingången till vestibulen. En dörr anbringas å detta stängsel.
5) Lös inredning, bestående af bokhyllor, arbets- och skrifbord, stolar
och så vidare för läsesal, expeditionslokal och tjenstemännens arbetsrum, anskaffas
i mån af behof. Genom förflyttning af låne-, expeditions- och arbetsrum
till byggnadens bottenvåning blir det nuvarande enda arbetsrummet i
dess öfverstå våning ledigt att användas till boksal, liksom äfven den så
kallade Kanslersalen i mellanvåningen genom bortflyttande af de der befintliga
porträtten erbjuder ett icke obetydligt utrymme för böckers uppställning.
Hyllor böra derför i dessa båda rum anbringas långs åt väggarne
samt i deras midt (inåt från fönsterväggen). För att förekomma olägenheterna
af den ökade belastningen af dessa båda öfver hvarandra belägna rum,
anbringas jernpelare, hvilka inklädas i hyllorna sä väl i dessa rum som i
den nedanför belägna vestibulen, samt en murad pelare i källaren derunder.
En beräkning af kostnaden för denna nya inredning af bibliotekets
lokaler, hvari äfven ingår hela byggnadens förseende med dubbelfönster —
något som är så mycket nödvändigare, som de nu befintliga fönstren äro
ytterst otäta och bristfälliga — samt uppförande af hyllor i nedersta våningen
af det gamla universitetshuset, har på min begäran blifvit verkstäld af
byggnadskonduktören Svensson. Detta kostnadsförslag, hvilket härmed Infogas,
uppgår till en summa af 14.588 kronor 10 öre.
52
Stats- Utslcottets Utlåtande N:o 14.
Ett oeftergiflig! vilkor för genomförandet af dessa förändringar och
möjliggörande af de arbeten inom biblioteket med dess tidsenliga katalogisering
och ordnande, Indika ej längre böra och kunna uppskjutas, är emellertid
byggnadens förseende med värmeledning i alla dess lokaler.
Så väl Kongl. biblioteket i Stockholm som universitetsbiblioteket i
Upsala äro försedda med värmeledningsapparat. Af erfarenhet kan jag intyga
fördelarne deraf, icke blott ur synpunkten af tjenstemännens välbefinnande,
hvarvid dock äfven torde fästas något afseende, utan äfven för biblioteksarbetets
fortgång. Då hvarje bokcell genom uppvärmning kan användas
såsom ett arbetsrum hela året om, ligger det i sakens natur, att arbetet kan
pädrifvas med vida större skyndsamhet. Så väl tjensteman som besökande
blifva på detta sätt, i en helt annan grad förtrogna med boksamlingen, än
då vistelsen i boksalarne omöjliggöres genom en temperatur, som under en
stor del af året håller sig under eller omkring fryspunkten.
På min anmodan har Kockums mekaniska verkstads aktiebolag aflemnat
ett förslag till biblioteksbyggnadens uppvärmning medelst ett så kalladt medeltrycksvarmvattensystem,
hvilket förslag jemte tillhörande ritning och skrifvelse
i ämnet härmed bifogas. Eldstaden för denna värmeledning skulle enligt detta
förslag anbringas ä källaren under byggnadens östra del, och till förekommande
af eldfara skulle hvalf mellan jernbanskenor slås öfver värmeledningsapparaten
derstädes. Kostnaden för värmeledningen och dess uppsättning
samt godsets transport till Lunds järnvägsstation skulle, enligt gjordt anbud,
uppgå till 10,300 kronor. Apparatens inmurning, uppförande af skorsten,
inläggning af cementgolf i källaren m. m., hvilket icke ingår i detta anbud,
har af byggnadskonduktör Svensson, på sätt hans bilagda kostnadsförslag
utvisar, beräknats uppgå till 4,066 kronor 30 öre.
I det gamla universitetshusets nedra våning skulle lämpligen tills vidare
kunna förvaras sådana bibliotekets tillhörigheter eller deposita, hvilka icke i
egentlig mening tillhöra dess samlingar eller endast undantagsvis användas,
såsom t. ex. de derstädes deponerade delarne af Malmö länsarkiv, upplaget
af universitetets årsskrift och af samling af Sveriges gamla lagar, äldre utländska
tidskriftserier o. s. v. I en framtid torde visserligen denna byggnad
i sin helhet komma att för universitetsbibliotekets behof erfordras och kan
då lämpligen genom en sammanbyggnad förenas med nuvarande biblioteksbyggnaden.
Tills vidare, möjligen för ett eller annat årtionde, torde dock
utrymmet utan denna tillökning, hvilken skulle medföra en kostsam nybyggnad,
komma att visa sig tillräckligt. Genom utförandet af dessa anordningar
skulle sålunda vinnas:
en för allmänheten lätt tillgänglig, i byggnadens centrum belägen
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
53
expeditionslokal för utlåning samt ett särskild!, dermed i sammanhang stående,
rymligt och ljust läsrum:
arbetsrum för tjenstemännen, samt en tambur, som på samma gång är
vaktmästarens arbetsplats;
hela bibliotekslokalens till gänglighet året om genom dess uppvärmning
samt deraf följande ökad skyndsamhet i biblioteksarbetenas bedrifvande, samt
slutligen:
utrymme för boksamlingens systematiska uppställning och tidsenliga
ordnande.
Sammanlagda kostnaden för dessa anordningar skulle enligt de bilagda
kostnadsberäkningarne uppgå till 28,954: 40, eller i rundt tal till 30,000
kronor.
Det ringa öfverskott, som möjligen skulle kunna uppstå, skulle lämpligen
kunna användas till ökande af bibliotekets lösa inredning eller till bestridande
af arbetshjelp vid inflyttningen i de nyinredda lokalerna.
Under förhoppning att Konsistorium täckes vid denna framställning
fästa afseende, tillåter jag mig att till slut erinra om vigten af att någon
åtgärd med det allra snaraste vidtages för afhjelpande af de svårigheter,
under hvilka biblioteket arbetar. De hafva länge utgjort ett hinder för
denna institution att, såsom önskvärd! varit, fylla sitt ändamål i forskningens
och studiernas tjenst; de hota för närvarande att göra en af universitetets
dyrbaraste samlingar i det närmaste otillgänglig. Med hvarje år — för att
icke säga med hvarje månad — ökas genom bibliotekets tillväxt dessa olägen
heter; och ju längre tillgodoseendet af dessa behof uppskjutes, desto större
tid och desto betydligare kostnad kommer att behöfvas för det ändamålsenliga
ordnandet af de i trånga och obeqväma lokaler hopade bokmassorna.»
För frågans behandling hos de akademiska myndigheterna lemnas i
motionen följande redogörelse:
»Sedan universitetets drätselnämnd, hörd öfver denna framställning,
vitsordat behofvet af så väl den föreslagna förändrade inredningen som anbringandet
af uppvärmningsapparat, men ådagalagt att universitetet sjelft ej
egde medel till bestridande af kostnaden för förslagets genomförande, beslöt
konsistoriet den 10 uti innevarande månad att ingå med underdånig hemställan
om utverkande af statsanslag för ändamålet ä 30,000 kronor.
Uti sin underdåniga skrifvelse härom yttrar konsistoriet, att det vid
aflåtandet sistlidne Juni månad af sin framställning om beredande af statsanslag
för universitetets behof varit betänkt på att jemväl framhålla angelägenheten
af anslag för förändrad inredning af bibliotekshuset äfvensom för
anskaffande af värmeledning, men att konsistoriet ansett sig ej böra upptaga
denna begäran bland sina riksdagspetita, vid det förhållande att biblio
-
54
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.
tekarietj ensten för tillfället var ledig, och konsistoriet ville afvakta yttrande
i ämnet af den, som komme att till befattningen utnämnas.
Sedan emellertid den nye bibliotekarien med dylikt yttrande inkommit,
anhölle nu konsistoriet i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes »vid betraktande
af de stora och på universitetets allmänna uppgift djupt inverkande
svårigheter, med hvilka biblioteket för närvarande har att kämpa, aflåta
nådig proposition till Riksdagen om beviljandet af ett anslag till ofvan uppgillra
belopp och ändamål.»
Af hvad sålunda blifvit i ärendet anfördt synes framgå:
att biblioteket icke kan fylla sin bestämmelse utan vidgadt utrymme
och uppvärmning;
att fullständig plan för genomförande af de nödiga förändringarne äfvensom
ritningar och kostnadsförslag finnas uppgjorda;
att hvarje uppskof försvårar de förefintliga olägenheterna och ökar
kostnaden för deras ändtliga afhjelpande; och
att det skulle innebära misshushållning med statens egendom att lata
de för bibliotekets utvidgning afsedda och derför väl behöfliga lokalerna än
vidare stå obegagnade.
Sedan under ärendets behandling till Utskottet öfverlemnats alla till
detsamma hörande handlingar, såsom ritningar och kostnadsförslag m. m., har
Utskottet derjemte satts i tillfälle att taga del af ett af Öfverintendentsembetet
till Kongl. Maj:t den 12 sistlidne Februari angående berörda ritningar
och kostnadsförslag afgifvet utlåtande, hvaruti embetet framstält åtskilliga
detaljanmärkningar i syfte att något komplettera de afgifna förslagen.
Utförandet af de afvikelser, embetet ansett erforderliga, skulle emellertid icke
göra det begärda anslagsbeloppet otillräckligt, hvadan ur denna synpunkt
icke bör kunna uppstå någon betänklighet vid att bevilja, hvad som begärts.
()ch torde detta lämpligast böra ske på det sätt, att beloppet ställes till
Kongl. Maj:ts förfogande, på det Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att
efter verkstäld pröfning af handlingarna i ärendet förordna om medlens användande
på tjenligaste sätt. Visserligen skulle det häremot kunna erinras,
att ett tillstyrkande af förevarande förslag står i strid med den hittills i
allmänhet tillämpade grundsatsen, att liknande framställningar rörande statsinstitutioner
icke böra afgöras innan Kongl. Maj:t i ämnet afgifvit förslag,
men då i detta fall tydligen ådagalagts, att Kongl. Maj:t icke kunnat vara
i tillfälle att i sammanhang med öfriga till denna hufvudtitel hörande ärenden
taga förevarande fråga i öfvervägande, och då densammas snara lösande synes
vara af vigt, har Utskottet trott sig nu böra göra en afvikelse från berörda
grundsats samt således förorda motionen.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.
55
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot motionärens framställning
om användningen af möjligen uppkommande öfverskott, hemställer alltså,
a) att Riksdagen må på extra stat för år 1885 till Kongl.
Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 30,000 kronor, att
användas till bekostande af bibliotekshusets i Lund ändamålsenliga
inredning för bibliotekets behof samt till anbringande
derstädes af värmeledningsapparat, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med derom af större akademiska
konsistoriet gjordt förslag och med rätt för Kongl. Maj:t att
i ritningarna och kcstnadsförslaget göra de jemkningar,
som utan anslagets öfverskridande kunna finnas nödiga
eller lämpliga; samt
b) att Riksdagen må medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande
öfverskott må användas antingen till ökande
af bibliotekets lösa inredning eller till bekostnad af arbetshjelp
vid inflyttning i de nyinredda bibliotekslokalerna.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
32:o. Till arfvode åt en amanuens vid Karolinska mediko-kirurgiska Angående
institutets gynekologiska klinik är äf Kongl. Maj:t begärdt ett extra anslag åt‘en
af 900 kronor; och hemställer, i likhet med hvad under flere år egt rum, amanuens vid
Karolinska
mediko-kirurgiska
institutets
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts fram- gynekoiogMa
ställning, på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af khmL
900 kronor till arfvode åt en amanuens vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik.
Utskottet,
[25.]
33:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts framställning får Utskottet hemställa, Angående
anvisande af,
att Riksdagen må till ny byggnad för Karolinska mediko-JtlufZ %
kirurgiska institutets anatomiska, histologiska, fysiologiska [öar
och hygieniska institutioner samt farmakologiska samlingar institutet upå
extra stat för år 1885 anvisa återstoden af redan"’7!0* ««»''«?•
beviljade medel, 315,000 kronor, eller 115,000 kronor.
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Allmänna läroverken.
Angående 34:o. Till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken, efter
anslag till samma grunder som den för innevarande år beviljade, har Kong!. Maj:t
ring&tfäraruebegärt ett extra anslag för år 1885 af 336,975 kronor; och hemställer
vid de all- Utskottet,
mUyerken ''0 ätt Riksdagen må till löneförbättring åt lärarne vid de
[27.] allmänna läroverken, efter samma grunder som den för
innevarande år beviljade, för år 1885 anvisa ett extra
anslag af 336,975 kronor.
Angående
anslag till
resestipendier
åt lärare i
lefvande språk,
[28.]
35:o. Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa
ett belopp af 6,000 kronor till resestipendier åt lärare
i främmande lefvande språk.
Angående 36:o. På sätt vid flere föregående riksdagar egt rum, hemställer Ut
anslag
tiU skottet,
efrå lärare. att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj: t före
[29.
] slagit, må på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af
40,000 kronor till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna
läroverken.
Högre lärarinneseminariet.
Angående
anslag till
löneförbättring
vid högre
lär ar inneseminarkt.
[80.]
37:o. På grund af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit
hemställer Utskottet,
att Riksdagen för beredande åt lärare och lärarinnor
vid högre lärarinneseminariet af löneförbättring för år 1885
efter samma grunder, som den för innevarande år beviljade,
må på extra stat för nästkommande år uppföra
ett anslag af 4,000 kronor.
Angående 38l0.
anslag för tt
löneförbätt- ;
ring vid
yedagogitv.
tskottet,
[31.]
Pedagogier.
enlighet med derom gjord nådig framställning hemställer
Stats- Vt skottets Utlåtande N:o 14.
57
att till löneförbättring åt lärarne vid de en- och tvåklassiga
pedagogierna må på extra stat för år 1885 anvisas
ett belopp af 8,750 kronor.
Folkundervisningen,
39:o. Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- Angående
seminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och
extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma grunder,? ‘ing åt lärare
som blifvit bestämda för innevarande år 1884, har Kongl. Mai:t för år 1885 vid folkskaleäskat
ett extra anslag af 33,300 kronor; och då samma skäl, som föranledt „ariema.
Riksdagen att för år 1884 bevilja medel till sådan löneförbättring m. m., [82.]
fortfarande äro för handen, hemställer Utskottet,
att Riksdagen för ofvan uppgifna ändamål må på extra
stat för år 1885 anvisa äskade beloppet 33,300 kronor.
40:o. Kongl. Maj:ts framställning att Riksdagen måtte till löneför- Angående
bättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor anvisa för år 1885 såsom 1anslU/,tiH
u lo ne t or batt
förslagsanslag
det belopp af 180,000 kronor, som för innevarande år i riks- ring åt lästaten
uppförts för detta ändamål, har här ofvan under punkten 12:o blifvit ^
behandlad; hvarom Utskottet således här endast får folkfolor.
41:o. För år 1884 liar Riksdagen anvisat ett belopp af 15,000 Angående
kronor till understöd åt mindre bemedlade, vare sig manliga eller qvinliga, anslag nu
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, ochIZjnngår vid
genom cirkulär den 29 Juni 1883 har Kongl. Maj:t meddelat närmare före-folkhögskolor.
skrifter rörande hvad som vore att iakttaga för erhållande af andel i berörda
anslag. Med erinran härom får Utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t vid innevarande
riksdag föreslagit, må på extra stat för år
1885 till understöd åt mindre bemedlade lärjungar, manliga
eller qvinliga, vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel, anvisa äskade beloppet 15,000 kronor.
Bih. till Riksd. Brot. 1884. 4. Sami. 1 Afd. 11 Haft. 8
58
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14-
De tekniska läroverken.
Angående 42:o. För nedan uppgifna ändamål har Kongl. Maj:t äskat följande
*ÄÄan8la&>‘ nemligen:
dels till komplettering af inredningen och den lösa
''lösa under- undeivisningsmaterielen på tekniska högskolans kemiska
JÄTLafdelnin&.................... ................,........................................ kronor 10,000: —
kemiska af- och dels till anskaffande af åtskilliga maskiner och
åfveMomtai1''^kaP för samma högskolas mekaniska verkstad
vissa nya
mc sk iner
eller tillsammans kronor
14,0(Xk
24,000:
dén"meka- Af den i statsrådsprotokollet (sid. 39 och 40)lemnade utredningen an
nisia
verk- gående de begärda anslagen framgår, att dessa skulle användas till följande
staden vid ändamål,
tecniska nog- J
skolan. '' anslaget för den kemiska afdelningen:
till inredning dels af ett rum för kemiskt-tekniska
samlingar och ett materialrum för vissa kärl och kemikalier,
dels ock af förvaringsskåp för dyrbarare och ömtåligare
apparater och värdefullare kemikalier ................ kronor 2,910: —
till inrättande och förbättrande af åtskilliga be
höfliga
ugnar................................................................................ » 1,400: —
till anskaffande af förvaringsskåp i det analytiska
laboratoriet m. in....................................................................... » 1,190: _
till apparater m. m. för föreläsningarna ............... » 1,000: —
till instrument och apparater för begagnande å
laboratoriet.................................................................................. » 3,500: _
tillsammans kronor 10,000: —
och anslaget till den mekaniska afdelningen för anskaffande dels af
några nya arbetsmaskiner och redskap för att kunna göra den å verkstaden
meddelade undervisningen i bearbetning af metaller och trä mera fruktbärande,
dels af en ny ångmaskin, som vore fullt lämplig för anställande af
indikator- och dynamometerförsök, i livilka det vore af stor vigt, att eleverna
-finge deltaga och erhålla öfning, och dels af några andra för utförandet af
mekaniska försök nödiga apparater.
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet finnes anfördt till ådagaläggande
af anslagens behöflighet, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa
a) till komplettering af inredningen och den lösa undervis
-
Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 14. 59
ningsmaterielen på tekniska högskolans kemiska afdelning
10,000 kronor, och
b) till anskaffande af åtskilliga maskiner och redskap för
tekniska högskolans mekaniska verkstad 14,000 kronor.
43:o. Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor är å riksstaten för Angående
innevarande år, liksom för åren 1882 och 1883, uppfördt ett extra anslag
af 25,000 kronor; och har Kongl. Maj:t nu begärt samma belopps anvisande,^ tekniska
till detta ändamål jemväl för nästkommande år. yrkesskolor.
Utskottet, som ej haft något att häremot erinra, hemställer,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa
ett anslag af 25,000 kronor till understöd åt lägre tekniska
yrkesskolor.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
44:o. Enär något förslag till definitiv lönereglering för provinsial- Angående
läkarne ännu icke kunnat framläggas, har Kongl. Maj:t, i likhet med hvad^^.*""^
vid 1883 års riksdag egde rum, för tillfällig löneförbättring åt provinsial- pro*in*iailäkare,
att, enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 41) meddelas, utgå såsom
tjenstgöringspenningar, begärt ett anslag å 20,000 kronor; och får Utskottet
jemte meddelande, att vid fördelningen af det för innevarande år anvisade
beloppet 38 provinsialläkare erhållit löneförbättring med 500 kronor hvar,
och 1 med 1,000 kronor, hemställa,
att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t föreslagit
och således på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp
af 20,000 kronor för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare.
45:o. Sedan Utskottet här ofvan under punkten 18:o i detta utlåtande
hemstält om bifall till Kongl. Maj:ts framställning i fråga om in- anskaffande
rättande i hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar samt om lievil-^<,“^"")("<
jande af derför äskade medel, så får Utskottet, med hänvisning till den der- för eu pulivid
lemnade utredningen och under förutsättning att anslaget till berörda ktl™4Sjlk
poliklinik
varder beviljadt, hemställa, domar.
[38.]
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, på extra stat för år 1885 anvisa ett
60
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
belopp af 2,415 kronor till anskaffande af erforderliga
instrument och mobilier för den bär ofvan omförmälda
polikliniken för tandsjukdomar.
Veteriiiäruiideryisningen.
Angående 46:0. För uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen
anslag an [ Skara anvisade senaste Riksdag, i likhet med flera föregående år, på sätt
rättningen i Kongl. Mafl:t askat, a extra stat tor innevarande ar en summa af 12,900
skana., kronor; hvarefter Kongl. Maj:t under den 29 Juni 1883 förordna!, att den
t80''1 genom nådigt bref den 23 Januari 1880 för samma år faststälda utgiftsstat
för veterinärinrättningen skulle, med iakttagande af de i nådigt bref den
28 Maj sistnämnda år i afseende på denna stats tillämpning gifna särskilda
föreskrifter, lända till efterrättelse äfven för innevarande år. Härjemte har
Kongl Maj:t anbefalt Medicinalstyrelsen att inkomma med underdånigt yttrande
och förslag antingen i fråga om inrättningens definitiva ordnande på ordinarie
stat eller ock derom, huru vida samma inrättning kunde böra upphöra och
i sådant fall, huru dertill anslagna donationer borde för afsedda ändamål
användas.
Då emellertid det sålunda infordrade förslaget ännu icke hunnit inkomma,
men antagas borde, att för fortsatt uppehållande af undervisningen
vid veterinärinrättningen i Skara under nästkommande år skulle erfordras
enahanda anslag som tillförene, så har i anledning häraf Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen
i Skara bevilja för år 1885 ett belopp af 12,900 kronor; och hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa
ett belopp af 12,900 kronor till undervisningens uppehållande
vid veterinärinrättningen i Skara.
Vetenskapsakademien.
Angående 47:o. I likhet med hvad vid flere föregående riksdagar egt rum, hem
amUg
tui ställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, må på extra stat för år 1885 bevilja ett
belopp af 2,000 kronor att ställas till Vetenskapsakademiens
förfogande för att. användas till underhåll af den zoologiska
stationen vid Kristineberg i Göteborgs och Bohus län.
nnaernau aj
flen zoologiska
stationen vid
Kristineberg.
[40.]
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
61
48:o. Yid sistlidet års riksdag beviljades, efter derom af Kongl. Maj:t fi"sr£*n?:r
gjord framställning, ett anslag af 12,000 kronor, hvaraf V4 eller 3,000 aflönande af
kronor anvisades på extra stat för innevarande år att efter Yetenskapsakademiens
förfogande användas till aflönande af räknebiträden för numerisk umpning af
tillämpning af en af Professoren J. A. H. Gyldén utarbetad teori för himlakropparnes
rörelser; och har Kongl. Maj:t, i enlighet med Yetenskapsaka- 7
demiens framställning, för samma ändamål för nästkommande år äskat ett rör^r.
extra anslag af 3,000 kronor.
Då häremot ej varit något att erinra, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må af det för aflönande af räknebiträden
för numerisk tillämpning af en af Professoren J. Å. H.
Gyldén utarbetad teori för himlakropparnas rörelser beviljade
anslaget, 12,000 kronor, på extra stat för år 1885
anvisa en fjerdedel, eller 3,000 kronor, att efter Vetenskapsakademiens
förfogande för ändamålet tillhandahållas
Professoren Gfyldén.
museum,
[42.]
49:o. Till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum har Kongl-m^åar9aftde
Maj:t begärt ett anslag af 240,000 kronor, hvaraf på extra stat för år 1885 af e» »y
skulle utgå 39,000 kronor. _ . tÖJT
I statsrådsprotokollet (sid. 43 och 44) meddelas följande utredning i ruka riksärendet:
»Efter
hemställan af intendenterne vid det under Vetenskapsakademiens
inseende stälda naturhistoriska riksmuseum, har bemälde akademi uti skrifvelse
den 12 September nästlidna år anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes, för
afhjelpande af museets trångmål i afseende på utrymme för dess samlingar,
till näst sammanträdande Riksdag aflåta proposition om beviljande af erforderligt
anslag till uppförande af en museibyggnad ä den för ändamålet af
staten förvärfvade egendomen i qvarteret Grönlandet södra inom Adolf Fredriks
församling i hufvudstaden, enligt härför upprättade ritningar och kostnadsförslag.
I detta ärende har akademien i underdånighet erinrat : att hon med
skrifvelse den 11 September 1878 understält Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
en fullständig, genom utförliga ritningar förtydligad plan till successivt bebyggande
för riksmuseets räkning af hela den ifrågavarande tomten, med
framställning tillika om proposition till Riksdagen angående beviljande af
medel, efter uppgjord kostnadsberäkning, till belopp af 736,000 kronor, fördelade
på fyra byggnadsår, för uppförande af museibyggnader till en början
endast å halfva tomten; men att, då denna framställning, som förnyats åren
1879 och 1880, icke lyckades vinna nådigt afseende, akademien, hvilken
62
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.
trodde grunden dertill vara, att den för ändamålet begärda summan till äfventyrs
kunde anses för statsverket på en gång allt för betungande, i skrifvelse
den 14 September 1881 framlade en i så måtto förändrad byggnadsplan, att
till en början skulle uppföras endast en enkel byggnad utefter tomtens vestra
gränslinie, Drottninggatan, hvilken byggnad skulle, enligt upprättade ritningar
och tillhörande beräkning, kräfva en kostnad af 240,000 kronor, fördelade
på tre byggnadsår, och vore egnad att för ett eller annat tiotal år afhjelpa
de mest trängande behofven af utrymme vid museet, sedan hjelpliga lokaler
dels för museets etnografiska samling och dels för dess hvaldjursskelett blifvit
inom redan befintliga byggnader i samma egendom tills vidare beredda.
Den sålunda ifrågasatta nybyggnaden skulle anordnas så, att den
kornme att utgöra en integrerande del af den större plan, som, uppgjord för
hela tomtens bebyggande, blifvit framstäld i akademiens förutnämnda underdåniga
skrifvelse den 11 September 1878 med dertill hörande ritningar; och
i densamma, omfattande fyra våningar under taklisten, skulle inrymmas: i
bottenvåningen och jordvåningen den mineralogiska af delningen med tillhörande
arbetsrum för afdelningens intendent jemte två rum till vaktmästarebostad;
i våningen en trappa upp den entomologiska afdelningen med intendentens
arbetsrum samt af den botaniska den itcgnetiska samlingen af Brasilianska
växter jemte de Kapska och Vestindiska lierbarierna äfvensom den
Brasilianska anatomisk-morfologiska samlingen; och i våningen två trappor
upp af den botaniska afdelningen de Skandinaviska, arktiska och allmänna
herbarierna, Skandinaviska samt allmänna anatomisk-morfologiska samlingarne
äfvensom samlingarne af mikroskopiska preparat och exsiccatverk jemte arbetsrum
för intendenten. Vindsrummen åter vore ämnade dels till arbetsrum
och förvaringsrum för dupletter, dels till provisorisk lokal för de paleofytologiska
samlingarne.
Med åberopande af denna sin framställning af den 14 September 1881
med dertill hörande, af akademiens arkitekt B. A. G. Dahl upprättade ritningar
och kostnadsförslag, har akademien nu, likasom äfven år 1882, i
underdånighet hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska
för ifrågavarande ändamål en summa af 240,000 kronor, fördelade på tre
byggnadsår, 1885, 1886 och 1887 sålunda, att under det första byggnadsåret
kornme att utgå 39,000 kronor, under det andra 128,000 kronor och
under det tredje 73,000 kronor.
Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att inkomma med underdånigt
utlåtande angående de till denna framställning hörande ritningsoch
kostnadsförslag, har uti skrifvelse den 11 nästlidne December anmält sig
icke hafva funnit skäl till anmärkning vare sig mot byggnadens plan och
konstruktion eller mot den beräknade kostnadssumman och dess fördelning
Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 14.
63
under byggnadsåren, men anhållit, beträffande byggnadsfagaderna, att få inkomma
med ett tilläggsblad, åsyftande att, utan förhöjning af kostnaden,
åvägabringa ett förtydligande af dessas arkitektoniska detaljer.»
Redan vid sistlidet års riksdag hade Utskottet tillfälle att pröfva ett
då af enskild motionär framstäldt förslag till uppförande af samma byggnad,
som nu är i fråga. Utskottet yttrade då, att, af anförda skäl, Utskottet förestälde
sig, att ökadt utrymme i den närmaste framtiden måste beredas akademien
för naturhistoriska riksmuseets samlingar, men att, då behofvet af en
nybyggnad ej torde vara för ögonblicket så trängande, att icke den vanliga
vägen för behandling af frågan om statsanslag till dylika ändamål, eller
framställning i ämnet från Ivongl. Maj:t efter skedd utredning genom vederbörande
myndigheter, skulle äfven i detta fall kunna följas, Utskottet hemstälde,
att den berörda motionen ej måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Med afseende på hvad nu blifvit i ärendet upplyst, och då det synes
vara oemotsägligt, att behofvet af utvidgade lokaler är stort och att detsamma
snart bör afhjelpas, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till ny byggnad för naturhistoriska
riksmuseum bevilja ett anslag å 240,000 kronor samt deraf
på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af 39,000
kronor.
50:o. Yid en år 1879 i Hamburg hållen »internationel polarkonferens», Angående
i hvilken Sverige genom ett af Vetenskapsakademien utsedt ombud deltog,ZlZdelfin
förekom till behandling ett väckt förslag om inrättande af särskilda stationer^'' «f kosinai
polartrakterna för att der anställa meteorologiska, jordmagnetiska och andra fZäu/d^ysltill
den terrestra och kosmiska fysikens område hörande iakttagelser. De“ist obsenmfysikaliska
observationer i dessa trakter, som på den dittills följda vägen^s^j^,;f"
insamlats genom expeditioner, isolerade från hvarandra, hade visat sig mindre [43.]
tillfredsställande, till följd deraf att de ej varit samtidiga och icke anstälts
efter en gemensam norm och plan äfvensom att de ofta gjorts på fartyg
under mer provisoriska omständigheter, än önskvärdt varit för större noggrannhets
vinnande. Konferensen ansåg derför, att en undersökning och utforskning
af de ifrågavarande fysikaliska förhållandena borde enligt en gemensam
internationel öfverenskommelse anställas på bestämda stationer och i
fasta å dem uppbyggda observatorier, som samtidigt skulle vara i verksamhet.
Omkostnaderna för upprättandet och underhållet af en sådan station
skulle bestridas af den stat eller de personer, som åtoge sig att utrusta
densamma.
64
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
De stora utgifter, som vore förknippade med företagets utförande, ansåg
konferensen fullt uppvägas af de vigtiga resultat, som deraf vore att
förvänta. Från meteorologisk synpunkt framhölls, att utan en grundlig kännedom
af förloppet inom polartrakterna man icke kunde tänka sig möjligheten
att uppställa allmänt giltiga grundsatser och teorier för lufttryckets och
temperaturens fördelning och vexlingar, för luftströmningarne, väderleksförändringarne
m. m. Utsträckningen af de samtidiga meteorologiska arbetena
till de arktiska trakterna ansågs vara af särskild betydelse för utvecklingen
af väderleksförutsägelserna så väl uti Amerika som i Europa. Äfven för
undersökningen af jordmagnetismen fann man det vara af stor vigt, att samtidiga
observationer anstäldes på vissa efter bestämd plan valda platser inom
polarregionerna, enär derförutan intet afgörande framsteg kunde tänkas i
kunskapen om störningarne i de magnetiska elementen och om deras samband
med norrskenen. För kännedomen af den jordmagnetiska kraftens fördelning
och dess vexlingar ansågs jemväl en grundlig undersökning vid en bestämd
epok vara betydelsefull.
Konferensen uttalade såsom sin åsigt, att det vore oafvisligen nödvändigt
för de meteorologiska och magnetiska uppgifternas fulla lösning, att
åtminstone vissa angifna observationsplatser besattes, och uttryckte enhälligt
den önskan, att Sverige måtte deltaga i företaget genom inrättande af en
station på Spetsbergen.
Yetenskapsakademien, som delade konferensens anförda uppfattning af
de påtänkta expeditionernas betydelse äfvensom af sättet för deras anordnande,
gjorde med anledning deraf i skrivelser den 12 November 1879 och den 15
September 1880 underdåniga framställningar hos Kong! Maj:t om
anskaffande af medel till inrättande af den ifrågasatta stationen å Spetsbergen;
men dessa framställningar blefvo sedermera af akademien återkallade,
på grund deraf att en enskild person, Grosshandlaren i Stockholm L. O.
Smith, erbjudit sig att till akademiens förfogande ställa den för ändamålet
enligt beräkning erforderliga summan, 60,000 kronor, hvilken summa han
ock, efter hvad akademien meddelat, i flere poster under åren 1881, 1882
och 1883 till akademien kontant inbetalt. Sedan tiden från hösten 1882 till
hösten 1883 blifvit bestämd såsom det år, under hvilket samtliga observationsstationerna
skulle vara i verksamhet, blefvo fjorton sådana stationer
anordnade, nemligen: en svensk på Spetsbergen, en norsk vid Altenfjord i
Finnmarken, en dansk vid Godthaab på Grönland, en finsk vid Sodankylä i
Finska lappmarken, två ryska, en på Novaja Semlja och en vid Lenaflodens
mynning, en holländsk vid Jeniseis utlopp, två amerikanska, en vid Point
Barrow och en vid Lady Franklin bay, en österrikisk på Jan Mayen, en
engelsk vid Stora Slafsjön i Canada, två tyska, en vid Cumberland bay och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14..
65
en på ön Sydgeorgien, samt en fransk vid Kap Horn. Den för den svenska
stationen afsedda personal, bestående af tre vetenskapsmän, en officer, en
läkare, en ingeniör och sex handräckningsmän, blef jemte utrustningseffekter
sommaren 1882 på tvenne flottans fartyg förd till Spetsbergen, hvarifrån den
sedermera under 1883 års sommar afhemtades med en af flottans kanonbåtar
och återkom till fäderneslandet i början af sistlidne September månad, efter
att hafva icke blott på det lyckligaste öfvervunnit alla svårigheter, som med
en öfvervintring i de arktiska trakterna äro förbundna, utan ock pa ett
synnerligen förtjenstfullt sätt löst sin vetenskapliga uppgift, enligt hvad
Vetenskapsakademien uti underdånig skrifvelse den 12 i nyssnämnde månad
anmält.
Det hade emellertid visat sig, att de medel, som, på sätt förut är
nämndt, blifvit stälda till Vetenskapsakademiens förfogande för den svenska
stationens anordnande och hvilkas belopp var grundad! på en uppgjord ungefärlig
kostnadsberäkning, icke varit tillräckliga, utan lemnat en icke obetydlig
kassabrist, hvilket förhållande akademien ansett hafva sin orsak dels i någon
knapphet af den ursprungliga kostnadsberäkningen och dels i en naturlig
benägenhet hos dem, på livilka ansvaret för stationens utrustning hvilade,
att göra denna så fullständig som möjligt, då under så säregna förhållanden,
som äro förbundna med en öfvervintring på Spetsbergen, stationspersonalens
trefnad, helsa och lif samt hela företagets lyckliga utgång i ganska väsentlig
mån vore beroende af utrustningens beskaffenhet. V etenskapsakademien har
derför i underdånighet hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta proposition om beviljande af extra anslag till betäckande af ifrågavarande
brist, utgörande 12,546 kronor 49 öre.
Denna af Vetenskapsakademien gjorda framställning har Kongl. Maj:t
funnit skäligt att gå till mötes och derför föreslagit, att till betäckande af
en del af kostnaderna för en under åren 1882—1883 inrättad fysikalisk
observationsstation på Spetsbergen mätte beviljas ett extra anslag åt
12,547 kronor.
Då afsevärda skäl för denna framställning synas vara för handen,
hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa ett
belopp af 12,547 kronor, till betäckande af en del af
kostnaderna för en under åren 1882—1883 inrättad fysikalisk
observationsstation på Spetsbergen.
Bih. till Bilsd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft.
9
66
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
Angående
anslag till
arfvoden för
vård af Vitterhets-,
historieoch
aniiqvitetsakademiens
samlingar
m m.
[44.]
51 :o. 1 enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa:
a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende stälda samlingarna samt för aflönande
af vaktbetjening 4,000 kronor;
b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar
m. m. 3,200 kronor; och
c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.
2,000 kronor.
Angående 52:o. Till vidtagande af åtgärder för bevarande af vissa kyrkruiner i
J<SÄVisl)y’ på sätt 1 statsrådsprotokollet funnes angifvet, har Kongl. Maj:t äskat
åtgärder för ett anslag af 20,000 kronor, hvaraf för ar 1885 skulle utg''å 10,000 kronor.
f Deremot har Herr Friherre B. KKnckowström i sin inom Första Kam«i»tr
i Uijj.maren vackta motion, JST:o 3, pa anförda skäl, för hvilka det icke torde vara
[45.] nödigt att här redogöra, hemstält,
varande anslag.
Vid föredragning i statsrådet af detta
departementschefen:
att Riksdagen icke måtte bevilja ifrågaärende
yttrade föredragande
»Hos Eders Kongl. Maj:t har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
i skrifvelse den 20 December nästlidna år gjort underdånig framställning,
att hos Riksdagen måtte utverkas erforderligt anslag till vidtagande
af nödiga åtgärder för bevarande af de sex vigtigaste kyrkruinerna i Visby.
Angående denna angelägenhet har akademien anfört bland annat, hurusom
i den omständigheten, att Visby ruiner utgjorde minnen af en förgången
storhetstid, hvars art man hade svårt att uppskatta utan dessa ruiner, läge
ett tvingande skäl för deras bevarande åt samtid och efterverld, så mycket
mer som dessa minnesmärken vittnade icke blott om Visby stads forna storhet,
utan jemväl derom, hvad medeltiden i allmänhet mäktade åvägabringa.
Men dertill komme äfven en annan omständighet af största vigt: dessa ruiner
hade betydelse icke endast såsom illustration till historien, utan tillika ur
konstens synpunkt, den svenska konstens ej mindre än medeltidskonstens i
allmänhet. Af denna anledning hade de ock under senaste åren alltmera
blifvit föremål för uppmärksamhet af utländske forskare. Af de, många
kyrkorna, som funnits i Visby, vore allenast en använd för gudstjenst och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
67
på grund deraf underhållen. De öfriga vore ruiner. När de efter reformationens
införande ej längre behöfdes för gudstjenst, tingo de småningom förfalla;
och af de förödelser, som öfvergått staden, hade äfven ödekyrkorna
fått vidkännas sin rikliga andel, hvarigenom förfallet påskyndats. Men förstörelsens
krafter verkade fortfarande, i det remnor uppstode, till en början
skenbart ofarliga, men som, småningom vidgade, medförde ras. Sprickorna i
murarna, i synnerhet de, som uppstått i deras öfre blottade delar, sedan taken
försvunnit, medförde likaledes ständig fara: vatten trängde sig småningom
in mellan stenarna, och när detta frös, sprängdes murarna sönder. Derest
icke kraftiga mått och steg toges mot denna ständigt fortgående förödelse,
hvars verkningar med åren stegrades, skulle af ruinerna slutligen icke annat
återstå än oformliga murklumpar. Men vår tid, med dess mångsidiga forskningsbegär
och dess uppmärksamhet för forntidens minnen, kunde icke med
likgiltighet ase deras försvinnande.
Jemlikt nådiga brefvet den 28 Maj 1880 täcktes Eders Kong! Maj:t
förordna, att akademien egde för framtiden ombesörja, att Visby ruiner blefve
på lämpligt sätt vårdade och underhållna, för hvilket ändamål ett af Riksdagen
beviljadt årligt anslag af 450 kronor stäldes till akademiens förfogande,
hvarjemte akademien erhöll en summa af 977 kronor 73 öre, utgörande
besparingen efter den så kallade ruinkassan, hvilken bestod af vissa
årligen inflytande afgifter från lägenheter, tillhörande Visby hospital. Denna
behållning vore dock egentligen afsedd för inköp af till ruinerna stötande
tomter med deras byggnader. För sjelfva ruinernas vård hade akademien
för närvarande icke andra medel än förut nämnda årliga anslagsbelopp af
450 kronor. Det vore likväl uppenbart, att detta anslag icke kunde förslå
till annat än smärre åtgärder, såsom fyllande af remnor, igenmurande af
mindre öppningar, understöttande af fallfärdiga ruindelar och dylikt.
Sedan riksantiqvarien hos akademien gjort anmälan derom, att han
vid sina årliga besigtningar af ruinerna funnit deras skick allt mera betänkligt,
hade akademien ansett, att en i byggnadsfacket kunnig person borde
granska de vigtigaste kyrkoruinerna för att afgifva förslag rörande delåtgärder,
som för ruinernas skyddande vore behöfliga, äfvensom beträffande
kostnaderna för dessa åtgärders utförande. Genom enskild persons frikostighet
hade ock akademien blifvit satt i tillfälle att låta Arkitekten E. V.
Langlet besigtiga ruinerna och upprätta särskilda förslag i omfönnälda syften,
hvilka förslag afsåge de sex vigtigaste kyrkoruinerna — de enda, för hvilka
några mera omfattande och med drygare omkostnader förenade åtgärder
kunde under närvarande förhållanden ifrågasättas — och upptoge följande
för ändamålet beräknade kostnadsbelopp, nemligen:
68
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
l:o för S:t Karins ruin ............................................... kronor 6,646: —
2:o för Helgeandskyrkans d:o ................................... » 4,053: —
3:o för S:t Lars d:o....................................................... » 3,550: —
4:o för S:t Klemens d:o .............................................. » 2,074: —
5:o för S:t Drottens d:o ............................................ » 2,000: —
6:o för S:t Nikolai d:o................................................... » 1,807: —
Summa kronor 20,130: •—
Med förmälan, att riksantiqvarien vitsordat lämpligheten af de åtgärder,
som af Langlet föreslagits, har Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
underdånigst hemstält, det Eders Kongl Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta proposition om anvisande af 20,000 kronor till vidtagande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med Langlets förslag, af nödiga åtgärder för
bevarande af de sex vigtigaste kyrkoruinerna i Visby, samt att nämnda
summa måtte få utgå med hälften under hvartdera af åren 1884 och 1885.
Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att häröfver afgifva
utlåtande, har i skrifvelse den 29 nästlidne December, med förklarande att
embetet icke funnit skäl till anmärkning mot de af Langlet föreslagna åtgärder
och gjorda kostnadsberäkningar, till bifall förordat akademiens framställning
i ämnet.
Med afseende a hvad sålunda förekommit och med stöd af hvad akademien
anfört finner jag mig föranlåten tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t
behagade föreslå Riksdagen att bevilja ett anslag af 20,000 kronor samt
deraf anvisa på extra stat för år 1885 ett belopp af 10,000 kronor till
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens förfogande, att för ifrågavarande
ändamål användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af
Arkitekten Langlet upprättade arbets- och kostnadsförslagen.»
Under antagande, att anslaget hufvudsakligen kommer att användas
för ruinernas vidmakthållande i befintligt skick, och således återställande af
de ‘förfallna byggnaderna i ursprungligt skick icke varder lmfvudsyftet för
de föreslagna åtgärderna i annan män, än som för det förra ändamålets vinnande
erfordras, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
må till vidtagande af åtgärder för bevarande af
vissa kyrkruiner i Visby bevilja ett anslag å 20,000 kronor
samt deraf anvisa på extra stat för år 1885 ett belopp
af 10,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
69
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
53:o.
54:o.
hemställa,
I enlighet med hvad Kongl. Mai:t föreslagit hemställer Utskottet, Angående
anslag för
att Riksdagen må till uppehållande af blindinstitutets Yfmnäirltiverksamhet
på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp tutets cerhaf
21,000 kronor.
Likaledes i enlighet med Kongl. Ma]:ts förslag får Utskottet Angående
anslag till
tryckning af
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa ett.blindskrifter.
belopp af 2,500 kronor till tryckning af blindskrifter. i47’]
55:o. Den af Kongl. Maj:t framstälda begäran om ett extra anslag Angående
å 1,200 kronor till understöd åt blindlärareelever har icke föranledt någon
erinran, hvadan Utskottet nu, i likhet med hvad som vid sistlidet års riks- mnäiäraredag
egde rum i anledning af en liknande framställning, hemställer,
[48.]
att Riksdagen må till understöd åt blindlärareelever anvisa
för år 1885 ett extra anslag af 1,200 kronor.
56:o. Till en blindskola i Yexiö samt en handtverksskola i Kristine- Anfientfa
hamn för blinda har Kongl. Maj: t äskat beviljande af följande extra anslag, ffbundslöia
nemligen för den förra å 11,000 kronor och för den senare a 7,000 kronor; < Vexts och
varande i statsrådsprotokollet (sid. 50) i detta ärende meddelad!: velklskoiä %
att, sedan Riksdagen år 1883, på Kongl. Maj:ts framställning om åt- Kristinehamn
gärder för blindundervisningens befrämjande, å extra stat för år 1884 anvisat, /^''
bland annat, till en blindskola 11,000 kronor och till en handtverksskola för
blinda 7,000 kronor, Kongl. Maj:t i anledning häraf dels beslutit, att blindskolan,
afsedd för trettio betalande elever om 7 till högst 11 år, skulle förläggas
i Yexiö och under 1884 års höst träda i verksamhet, samt att handtverksskolan,
afsedd för blinda personer öfver 18 års ålder, skulle likaledes
under 1884 års höst inrättas i Kristinehamn, dels och förordnat särskilda
styrelser öfver berörda läroanstalter.
På det att dessa anstalters verksamhet måtte kunna fortgå under
nästkommande år hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa:
a) till en blindskola i Yexiö 11,000 kronor; och
b) till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda 7,000
kronor.
70
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Angående 57:o. Med afseende å institutet för blinda liar Kongl. Maj:t i enlighet
iZututt/fsrm^ statsrådsprotokollet föreslagit:
Minda.
i51-] dels att Riksdagen måtte medgifva, att kronolägenheten Tomteboda i
Solna socken af Stockholms län må från den 14 Mars 1885 till nämnda
institut upplåtas;
och dels att för uppförande derstädes af nya byggnader för institutet
måtte anslås en summa af 528,000 kronor samt deraf till utgående under år
1885 anvisas 100,000 kronor.
Till berörda statsrådsprotokoll har Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet
anfört följande:
»Sedan den afdelning af Allmänna institutet för döfstumma och blinda
vid Manilla, som varit derstädes anordnad för blindas undervisning och vård.
blifvit, jemlik! föreskrift i nådiga brefvet den 18 Maj 1878, från nämnda
institut skild och ett särskildt blindinstitut från början af år 1879 upprättats,
har detta sistnämnda institut varit inrymdt i en förhyrd lokal, egendomen
JNT:o 37 vid Nybrogatan inom Hedvig Eleonora församling i Stockholm.
Rörande denna lokal har direktionen för Blindinstitutet i underdånig
skrifvelse den 22 November 1881 förmält, att egendomen äfven för det dåvarande
inskränkta antalet af omkring sextio lärjungar, som voro vid institutet
intagna, med den för dem behöfliga förvaltningspersonal, befunnits allt
för trång och i många afseenden olämplig. Till utveckling häraf har direktionen
bland annat anfört, att både klassrummens och sofrummens antal vore
otillräckligt, att särskilda dagrum för eleverna under deras fritider ej kunnat,
såsom behöflig! varit, anordnas, att arbetslokalerna ej vore ändamålsenliga,
att en och samma lägenhet måst användas till gymnastiklokal, badrum och
tvättstuga, att särskildt sjukrum alldeles saknades, att bostad ej kunnat inom
inrättningen beredas åt hela den personal, åt hvilken barnens vård vore
närmast anförtrodd, samt att byggnaden i dess helhet befunne sig i bristfälligt
skick. För öfrigt förefunnes ej utsigt att, utan betydlig förhöjning
af hyran, under någon längre tid få behålla den på viss tid förhyrda egendomen.
Då sålunda utrymmet derstädes, långt ifrån att vara tillräckligt för
det nuvarande lärjungeantalet, ännu mindre medgåfve en af behofvet påkallad
utvidgning af institutets verksamhet, och det visat sig snart sagdt
omöjligt att få hyra någon annan för institutet lämpligare lägenhet, ansåge
direktionen enda utvägen vara, att nya byggnader för institutet på en
passande plats uppfördes.
Stats-TJtshottets inlåtande N:o 14.
71
Till sådana byggnader hade ock direktionen låtit uppgöra förslag oeh
ritningar, hvarvid hänsyn tagits till de grunder och förslag till blindundervisningens
ordnande, som uttalats i det af komiterade för blindundervisningens
ordnande afgifna underdåniga betänkande.
Enär enligt dessa ritningar för institutet beräknats ett utrymme, som
möjligen vid första påseende kunde synas något för stort, har direktionen
med afseende derpå yttrat, att det inom en uppfostrings- och undervisningsanstalt
af ifrågavarande art erfordrades lägenheter för flera olikartade ändamål,
att blindundervisningen vore stadd i en stark utveckling, att allt flera
handtverk måste i denna undervisning ingå, såvida den skall kunna fylla sin
bestämmelse, vidare att lokalen vore beräknad för 125 lärjungar, samt att,
enär det torde komma att dröja, innan ett andra blindinstitut inom landet
komme till stånd, det nuvarande ensamt under en längre tid hade att fylla
behofvet af en fullständig uppfostrings- och undervisningsanstalt för blindas
teoretiska och praktiska utbildning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har direktionen, med öfverlemnande
af de utaf Arkitekten vid Öfverintendentsembetet Oskar Erikson
uppgjorda ritningarna med tillhörande kostnadsförslag, hvilket slutar å 528,000
kronor, i underdånighet hemstält om framställning till Riksdagen för beredande
af de för omförmälda ändamål erforderliga medlen.
Derefter har direktionen i underdånig skrifvelse den 2 Juni 1882 förnyat
sin anhållan i ämnet, hvarvid ytterligare framhållits nödvändigheten
deraf att en ändamålsenligt och lämpligt belägen byggnad för institutet uppföres,
savida detsamma skall kunna för framtiden utöfva och ytterligare utvidga
sin välsignelserika verksamhet samt med tillgodogörande af de dertill
anvisade allmänna medel på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift att
till nyttiga medlemmar i samhället uppfostra de åt institutets vård anförtrodda
blinda barnen.
Öfverintendentsembetet, som erhållit befallning att inkomma med utlåtande
öfver de upprättade ritnings- och kostnadsförslagen, har förklarat
sig i afseende a dessa ej hafva annat att erinra, än att, då ritningarne
vore uppgjorda i allt för liten skala för att kunna i enskildheter tillförlitligen
bedömas, önskligt vore, att, innan desamma, sedan anslag till byggnaderna
beviljats, blefve af Eders Kongl. Maj:t faststälda, ritningar i upp
gifven
större skala genom direktionens försorg måtte .anskaffas för att Eders
Kongl. Maj:ts pröfning underställas.
I fråga om plats för den ifrågasatta nybyggnaden hafva flere olika
förslag blifvit framstälda. Förutom andra af direktionen uppgifna platser,
hvilka dock dels ej varit för ändamålet tillgängliga, dels vid undersökning
befunnits dertill mindre tjenliga, har uppmärksamheten fästats å den för
72
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14.
statsverkets räkning för närvarande utarrenderade kronolägenheten Tomteboda
i Solna socken af Stockholms län.
Beträffande denna lägenhet har Arkitekten Erikson, enligt erhållet
uppdrag, afgifvit yttrande, deri anförts, hurusom platsen, som erbjöde många
fördelar, väl lämpade sig för hehofvet: den vore högt och sundt belägen
med goda lutningar för dagvatten — omgifven af skog — begränsad af
landsväg — nära intill församlingens kyrka äfvensom till jernvägsstation
samt vackert belägen, med mycket god byggnadsgrund och med tillfälle till
anläggning af badhus vid Ulfsundasjön; för vattenbehof inomhus kunde förbindelse
med Stockholms stads vattenledning anordnas; afståndet från Stortorget
vore omkring 4,200 meter.
Mot institutets förläggande vid Tomteboda har direktionen, enligt inkommen
underdånig skrifvelse i ämnet, icke haft något att erinra, utan ansett
platsen vara för ändamålet fullt lämplig.
Vidare har i afseende å lägenheten Tomteboda, hvars areal utgör 167
qv.-ref 82,50 qv.-stänger, Domänstyrelsen, i frågan hörd, meddelat: att lägenheten
genom kontrakt den 7 Mars 1853 af Kammarkollegium utarrenderats
på trettio års tid till den 14 Mars 1884 mot ett årligt arrende af 18 tunnor
spanmål, utgörande för år 1882 ett belopp af 225 kronor 67 öre samt under
vilkor bland andra att, så vida arrendator fullgjort kontraktsvilkoren och
vid arrendetidens slut befunnes hafva väl brukat lägenheten, arrendet till
densamma vid förnyad utarrendering skulle först hembjudas honom mot då
blifvande maximiarrendesumma jemte öfriga arrendevilkor enligt författningarna,
likväl med det uttryckliga förbehåll att, derest Kongl. Maj:t och
kronan skulle anse nödigt att efter arrendetidens utgång om lägenheten på
annat sätt disponera, så att den ej vidare komma att utarrenderas, arrendator
då icke egde att för den honom eljest tillkommande optionsrätt af
kronan fordra eller erhålla någon ersättning; samt vidare, att lägenhetens
egoområde utgjordes af: tomter och trädgårdar 2 tunnland 29,8 kappland,
åker och ängslindor 1 tunnland 19,5 kappland samt betes- och skogsmark
21 tunnland 18,4 kappland, tillhopa 26 tunnland 4,i kappland.
Domänstyrelsen, som ansett att någon nämnvärd skada för lägenhetens
jordbruk, i anseende till dess ringa inegoområde, icke kunde uppkomma genom
dess upplåtande under arrende på kortare tid, samt att till följd häraf och
då arrendatorns hufvudsakliga inkomst icke heller erhållits af jordbruket,
utan af hyror under sommarmånaderna för dels kronans och dels egna å
lägenheten uppförda hus, någon afsevärd minskning vare sig i arrendatorns
inkomster eller i kronans arrende icke vore att befara genom lägenhetens
utarrendering på dylik tid, har slutligen, med anledning af den uppkomna
frågan om lägenhetens upplåtande till Blindinstitutet, afgifvit yttrande och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
73
förslag rörande lägenhetens utarrendering intill dess densamma kunde varda
för nyss nämnda ändamål erforderlig; en fråga, som jag anhåller att vid
annat tillfälle få underställa Eders Kong! Maj:ts pröfning.
Genom hvad direktionen för Blindinstitutet i ämnet andragit synes
mig det anmälda behofvet af en ny, för institutet särskildt afsedd och anordnad
lokal vara till fullo utredt; och då härtill kommer den äfven af direktionen
antydda möjligheten att, i händelse institutet blefve från dess nuvarande förhyrda
och dessutom alldeles olämpliga lokal uppsagdt, den vigtiga anstalten
plötsligen kunde befinna sig i saknad af husrum, anser jag ifrågavarande
behof vara af beskaffenhet, att det ej kan utan men för blindundervisningens
uppehållande och utveckling åsidosättas.» I betraktande häraf, och då af inhemtade
upplysningar i fråga om platsen för de beliöfliga byggnaderna framgår,
att lägenheten Tomteboda, som erbjuder många vigtiga fördelar, tillika
är bland föreslagna och för ändamålet tillgängliga ställen det tjenligaste,
samt dess användande härtill skulle medföra allenast ringa uppoffring för
statsverket, har departementschefen, efter ärendets beredning gemensamt med
chefen för Finansdepartementet, i underdånighet hemstält om aflåtande till
Riksdagen af ifrågavarande framställning.
Utskottet finner sig visserligen icke kunna för tillfället ingå i närmare
pröfning af detaljerna i det uppgjorda förslaget, men vill i allmänhet
framhålla, att, enligt Utskottets mening, anskaffandet af lokaler för det
ifrågavarande ändamålet ej nödvändigtvis beliöfver vara förenaclt med en
kostnad så stor som den, hvilken här ifrågasatts och hvilken, då byggnaderna
äro beräknade för 125 lärjungar att kosta 528,000 kronor, skulle
medföra en utgift af 4,224 kronor för inrymmande af lärjunge. Utan
tvifvel kan det nu föreliggande förslaget, om det underkastas ytterligare
pröfning i syfte att nedsätta kostnaderna i enlighet med hvad i andra liknande
fall stundom egt rum, så förändras, att en verklig besparing blefve
åstadkommen. Utskottet anser sig hafva sä mycket större anledning att nu
göra en sådan uppfattning gällande, som vid uppgörandet af förslag till byggnader
för statens räkning afseende ofta icke tillräckligt blifvit fäst på nödvändigheten
att iakttaga sparsamhet, i följd hvaraf anspråken på beskaffenheten
af sådana byggnader allt mera stegrats.
Dertill kommer, att tvekan uppstått, huru vida det kan vara lämpligt
att, såsom här skulle blifva fallet, på ett ställe sammanföra den stora mängd
lärjungar, för hvilka utrymmet i de nya byggnaderna beräknats. En åsigt
i alldeles motsatt rigtning har uttalats under föregående förhandlingar för
döfstiunmeundervisningens ordnande, och ehuru Utskottet icke är i tillfälle
att nu bedöma, huru vida samma förhållanden, som i fråga om de döfstumma
ansetts påkalla, att ett icke allt för betydligt antal sådana sammanföras å ett
Bih. till Riltsd. Prot. 1884. 4 Samt. 1 Afd. 11 Höft. 10
74
Stats-Utskottets Utlåtande 2V:o 14.
ställe, i lika mån gälla äfven beträffande sammanförande på ett institut af
ett större antal blinda lärjungar, har Utskottet likväl ansett denna fråga ega
den vigt, att utredning af den samma torde böra af Riksdagen pröfvas, innan
beslut fattas om uppförande af så betydande byggnader som dem, för Indika
anslag nu begärts. I afvaktan härpå lärer icke annan utväg förefinnas än
att afslå jlen nu behandlade delen af Kong! Maj:ts framställning, och detta
så mycket hellre, som Riksdagen icke annorledes än i sammanhang med förevarande
byggnadsförslag haft tillfälle att pröfva den betydelsefulla frågan om
den rigtiga organisationen af blindundervisningen.
Hvad angår den plats, som ansetts lämplig för det ifrågasatta nya
blindinstitutet, sä synes den valda lägenheten Tomteboda erbjuda många
afsevärda fördelar, vare sig ett möjligen blifvande nytt sådant institut varder
större eller mindre, och i följd deraf torde det böra så ställas, att, då tiden
finnes vara inne att åter taga nybyggnadsfrågan under pröfning, möjlighet
icke är afskuren att, om så skulle äfven vid denna tid finnas lämpligt, använda
samma byggnadsplats, som nu blifvit ifrågasatt. Lägenheten, hvilken
enligt hvad här ofvan meddelats varit utarrenderad för tiden från den 14
Mars 1854 till samma dag innevarande år, torde derför tills vidare böra
endast på ett år i sänder utarrenderas, på det att densamma må kunna af
staten disponeras, när behof deraf kan uppkomma.
Under åberopande häraf får Utskottet, som nu jemväl besvarat Herr
Friherre i?. Klinchowströms i den inom Första Kammaren väckta motionen
f''N:o 3) framstälda förslag, att detta anslag måtte afstyrkas, hemställa,
a) att Riksdagen icke för närvarande må bifalla Kongl.
Maj:ts framställning om upplåtelse till institutet för blinda
från den 14 Mars 1885 af lägenheten Tomteboda; och
b) att Riksdagen icke må bevilja det af Kongl. Maj: t för
uppförande af nya byggnader för institutet för blinda
begärda anslaget å 528,000 kronor.
Angående 58:o. Då till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, i
anslag nu ^kara 0(,|, j Bollnäs församling af Gfefleborgs län upprättade tillfälliga läro/^ö/vÄsoanstaltorna
för öfveråriga döfstumma erfordras för år 1885, i enlighet med
dufstvmma. förut uppgjord och framlagd beräkning, för hvarje af de tre anstalterna
[52.1 f6,400 kronor, eller tillsammans 49,200 kronor; så får Utskottet i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag hos Riksdagen hemställa,
att Riksdagen må för uppehållande af undervisningen
vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma anvisa på
extra stat för 1885 ett anslag af 49,200 kronor.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.
75
llospitalsvårdcn.
59:o. Till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn är af Kong!. Maj:t Angående
begärdt på extra stat för 1885 ett anslag af 250,000 kronor. Tospitau
Uppförandet
af denna hospitalsbyggnad blef vid sistlidet års riksdag anläggningen
beslutadt, och af den dä förebragta utredningen framgick, att hela byggnaden”''^
beräknats kunna uppföras för en kostnad af 840,000 kronor med en möjlig [ös.]
förhöjning af 8,570 kronor, erforderliga för vidtagande af några af Öfverintendententsembetet
föreslagna ändringar i de till dess granskning öfverlemnade
byggnadsritningarne.
Dä, enligt hvad i stadsrådsprotokollet (sid. 55) bland annat meddelas,
hospitalet anses böra färdigbyggas så fort som möjligt, och det äskade beloppet
motsvarar hvad Medicinalstyrelsen begärt för nästa år, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må pa extra stat för år 1885 anvisa
till fortsättning af hospitalsbyggnaden vid Kristinehamn
ett belopp af 250,000 kronor.
60:o. Vidare har Kong! Maj:t äskat ett belopp, 126,000 kronor,
hvaraf 96,000 kronor till inrättande af en vatten- och afloppsledning vid anbringande
Vadstena hospital och 29,100 kronor till uppförande af nytt bostadshus förVJ<~ft
öfverläkaren vid sistnämnda hospital. ledning samt
I afseende på den förra frågan har, enligt hvad i statsrådsprotokollet
(sid. 56 och 57) meddelas, förekommit, att sedan vid flere inspektioner blifvit bostadshus
anmärkt, hurusom hospitalet saknade vattenledning, hvilken brist icke blott
innebure en fara för de på en stor yta spridda, särskilda byggnaderna, utan "»t/*
äfven lade hinder i vägen för en ändamålsenlig anordning af sjukvården och
ekonomien vid anstalten, så hade direktionen vid hospitalet, hvilken med ''
anledning häraf anmodats inkomma med förslag till vatten- och afloppsledningar
jemte tillhörande ritningar, till Medicinalstyrelsens granskning insändt
flera förslag. Efter att hafva i ärendet inhemtat yttranden ej mindre af sin
biträdande arkitekt än äfven af arbetschefen för Stockholms vattenledning,
hade Medicinalstyrelsen vid slutlig granskning af de insända förslagen och
ritningarne funnit de af Ingeniören K. O. G. Appelberg upprättade ega ett
afgjordt företräde framför de öfriga. Enligt desamma vore vattentillgången
beräknad för 500 personer, hvilket efter en förbrukning af 100 kannor för
hvarje person dagligen utgjorde 50,000 kannor för dygn, deruti likväl inberäknad
vattenåtgången äfven för planteringar m. in. Vattnet komme att
76
Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 14.
tagas från Yettern å ställe, som blifvit för ändamålet undersökt och befunnits
dertill lämpligt; det skulle uppsamlas, filtreradt genom marken, uti en samlingsbrunn
vid Yetterns strand och derifrån, enligt det ursprungliga förslaget,
medelst en pumpinrättning ledas till en reservoar, uppstäld å gamla hospitalet
(qvinnoafdelningen). Då emellertid denna reservoar, med 20 fots diameter
och 15 fots höjd samt afsedd att inrymma 40,500 kannor vatten, redan i
sig sjelf hade en sådan tyngd, att de gamla murarne ej kunde uppbära den,
hade Medicinalstyrelsen funnit nödigt, att ett särskild! sä kalladt vattentorn
uppfördes, i hvilket den ifrågavarande reservoaren skulle uppställas.
Kostnaden för hela anläggningen skulle enligt det Appelbergska förslaget
uppgå till 78,072 kronor, deri jemväl inberäknade 1,972 kronor för
brandredskapen. Men då härtill lädes kostnaden för vattentornet, enligt en
fi öfverensstämmelse med motsvarande redan inrättade anstalt vid Upsala
hospital) uppgjord ritning jemte kostnadsuppgift, slutande ä 30,200 kronor,
hvilket belopp med 18,200 kronor öfverstege den beräknade kostnaden för
vattenreservoarens förläggande å gamla hospitalsbyggnaden, så komme slutsumman
för vattenledningen att höjas till 96,872 kronor.
1 afseende på denna fråga har Medicinalstyrelsen anfört: att en vattenledning
vid en sjukvårdsanstalt så stor som denna, med 360 sjuke samt en
sjukvårds- och ekonomipersonal uppgående till minst 40, icke kan undvaras,
om renlighet och god ordning skola kunna vidmakthållas och bad, som vid
sinnessjukes behandling äro af så framstående vigt, skola kunna användas
till det omfång, som en ändamålsenlig sjukvård kräfver; att hospitalets förseende
med endast den allra oundgängligaste qvantiteten af vatten genom
dess transporterande från sjön i vagn, såsom för närvarande, är förenadt med
en högst betydande kostnad, utan att behofvet ändock på sådant sätt kan i
ringaste mån fyllas; att Vadstena hospital, det största af alla hospitalen i
riket, är det enda bland dessa, som saknar vattenledning, under det att de
öfriga redan länge egt denna förmån ; att många erforderliga och vigtiga förbättringar,
beträffande sjukvården och ekonomien, i högst väsentlig män
sammanhänga med nu föreliggande fråga och allt för länge måst uppskjutas
i afvaktan derpå, att vatten- och afloppsledning skulle komma till stånd;
samt att till betryggande mot möjligen inträffande eldsvådor, hvilkas följder
inom en så omfattande anstalt som denna kunna blifva högst olycksbringande,
eu vattenledning masta anses vara alldeles nödvändig.
De närmare upplysningar, som Utskottet förskaffat sig rörande de nu
rådande förhållandena vid hospitalet med afseende å hospitalets förseende med
dugligt vatten, hafva gifvit vid handen, att, ehuru det icke låter sig göra att
exakt uppgifva den nuvarande kostnaden för vattenupphemtningen vid hospitalet,
det likväl kan antagas, att denna kostnad motsvarar räntan å
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
77
det kapital, som för vattenledningens åstadkommande blifvit begärdt. Yid
sådant förhållande och med afseende å de svara brister, som nu vidlåda
vattenupphemtningen vid hospitalet, torde allt skäl förefinnas att bevilja de
för vattenledningens åstadkommande erforderliga medlen.
Vidkommande derefter Kong! Maj:ts framställning om bostadsbyggnad
åt hospitalets öfverläkare, får Utskottet hänvisa till den motivering, som i
statsrådsprotokollet (sid. 58 och 59) meddelas. Af densamma framgår, bland
annat, att en äldre bostadsbyggnad för denne läkare numera förfallit så betydligt,
att den blifvit till reparation alldeles oduglig, och att det icke ansetts
med god hushållning förenligt att derpå nedlägga några kostnader. Framställning
om beredande af medel till en ny bostad har derför af Medicinalstyrelsen
gjorts hos Kongl. Maj:t, hvarvid såsom skäl för framställningen
hufvudsakligen åberopats: att öfverläkaren, som för närvarande uppbure hyresersättning
af 1,200 kronor för år, under afvaktan att kunna komma i besittning
af en bostad, dit han kunde inflytta, vid tjenstens tillträdande blifvit
tillförsäkrad fri bostad; att det för sjukvården, synnerligen å ett hospital
med så stort omfång som det i Vadstena, måste vara högst menligt, att öfverläkaren
vore boende utom anstalten, samt dessutom vore tvifvelaktigt, huru
länge han kunde åtnöjas med den nuvarande billiga hyresersättningen eller
huru vida han kunde finna en lägenhet att hyra, ej allt för långt aflägsen från
hospitalet.
Da emellertid, enligt af Utskottet vunnen upplysning, den nuvarande
öfverläkaren vid hospitalet eger och bebor en gård i hospitalets omedelbara
närhet, samt de af Medicinalstyrelsen uttalade farhågorna om framtida svårigheter
att fä hyra en lägenhet ej allt för långt aflägsen från hospitalet
således synas icke behöfva förverkligas, sä länge den nu varande tjensteinnehafvaren,
som utnämndes 1878, qvarstår, sä har Utskottet ansett sig
för det närvarande icke hafva tillräcklig anledning att tillstyrka Kongl. Maj:ts
framställning i denna del, helst den antydda förhöjningen i hyresersättning,
om den framdeles skulle anses nödig, antagligen dock icke lärer behöfva
-uppgå till synnerligen afse värd t belopp.
På grund af hvad nu blifvit anfördt, och då det begärda anslaget till
ny öfverläkarebostad, enligt Utskottets uppfattning, icke afser att fylla något
så trängande behof, att icke dermed utan olägenhet kan anstå, till dess förändrade
förhållanden inträda, får Utskottet hemställa:
a) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, må på extra stat för är 1885 anvisa ett
belopp af 96,900 kronor till inrättande vid Vadstena
hospital af en vatten- och afloppsledning; och
78
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
b) att Riksdagen må afstå Kong!. Maj:ts framställning om
beviljande af medel till uppförande af nytt bostadshus för
öfverläkaren vid Vadstena hospital.
Angående 61:o. Till inköp af 3/g mantal Storhagen, för att läggas till Gröteborgs
itks^aPm hospitals område, har Kongl. Maj:t vidare äskat ett belopp af 35,000 kronor.
kemmansdci Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 59—62) bland annat innehåller
Ml förvärfvandet af ökadfc jordområde för hospitalet i Göteborg länge utgjort
hospitals ett angeläget önskningsmål, enär den nuvarande liospitalsegendomen, % mantal
Storhagen i Säfve socken af Vestra Hisings härad, som år 1861 inköpts
•00,J för hospitalets anläggande från egaren till säteriet Hökällan, icke på långt
när motsvarar fordringarna på utrymme för en anstalt af det omfång, hvartill
detta hospital beräknats. Genom utrymmets otillräcklighet har en del af
planen för ifrågavarande hospitalsanläggning ännu icke kunnat genomföras,
hvarjemte en olägenhet äfven förefinnes deri, att hospitalet allt för nära
omgifves af främmande mark.
Dessa och öfriga brister skulle, enligt statsrådsprotokollet, kunna afhjelpa*
genom inköpande af ofvannämnda % mantal Storhagen, som innehölle
i rundt tal 30 tunnland åkerjord, 15 tunnland äng, 10 tunnland skog och
85 tunnland bergig utmark samt skog, motsvarande 225 famnar. Mot priset
lärer icke kunna göras någon anmärkning; och får Utskottet derför hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
må, till inköp af % mantal Storhagen för att
läggas till Göteborgs hospitals område, på extra stat för
är 1885 anvisa ett belopp af 35,000 kronor.
Angående
understöd åt
uppfostringsanstalter
för
sinnesslöa
barn.
[56.]
62:o. Till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, enligt
de i statsrådsprotokollet angifna grunderna, har Kongl. Maj:t äskat ett belopp
af 25,000 kronor.
1 statsrådsprotokollet (sid. 62 och 63) meddelas härom, att på framställningar
af Kongl. Maj:t Riksdagen beviljat för år 1883 ett extra anslag
af 20,000 kronor och för år 1884 ett extra anslag af 25,000 kronor, att i
enlighet med uppgifna grunder användas till understöd åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn; att med tillämpning af dessa grunder, enligt hvilka de
allmänna bestämmelser, som blifvit faststälda. såsom vilkor för åtnjutande af
sådant understöd, ej afsett det af Emanuela Carlbeck inrättade idiothem ä
lägenheten Johannesberg vid Mariestad ej heller den af föreningen i Stockholm
för sinnesslöa barns vård stiftade skola, Kongl. Maj:t af ofvanberörda
anslag för så väl 1883 som 1884 anvisat åt idiothemmet ä Johannesberg
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
79
*
5,000 kronor, med vilkor att. fyra frielever der underhölles, samt åt idiotskolan
i Stockholm 10,000 kronor, med vilkor att minst trettiofem elever
skulle derstädes uppfostras och bland dem tio underhållas afgift sfr it t, dock
med rättighet för skolans styrelse att i stället för högst fyra frielever intaga
dubbla antalet mot half afgift, hvarjemte vid skolan borde, utöfver det för
elevernas undervisning och vård nödiga antal lärarinnor och sköterskor, anställas
minst tre personer, som ville dertill utbilda sig; att dessa anstalter
varit underkastade inspektion, som chefen för Ecklesiastikdepartementet egt
att bestämma; att sedan vidare, beträffande andra sådana anstalter, livilkas
styrelser önskade bidrag af omförmälda för år 1883 beviljade anslag, Kongl.
Maj:t genom nådig kungörelse den 12 Juni 1882 meddelat de af Riksdagen
godkända bestämmelser, som skulle utgöra vilkor för understödets erhållande,
samt föreskrifvit hvad i öfrigt vore att iakttaga vid derom skeende ansökningar,
på gjorda underdåniga framställningar och efter verkstäld inspektion,
understöd af sistnämnda anslag till ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor
beviljats dylika anstalter inom Gefleborgs, Örebro, Östergötlands och Malmöhus
län; och att Kongl. Maj:t låtit utfärda nådig kungörelse af den 29 Juni
1883 rörande vilkoren för åtnjutande af understöd för år 1884 utaf det till
detta ändamål beviljade anslag.
Då ansökningar redan blifvit hos Kongl. Maj:t gjorda, att för år 1885
måtte åt idiothemmet vid Johannesberg och åt idiotskolan i Stockholm beredas
understöd till samma belopp som tillförene, eller 5,000 kronor åt den
förra och 10,000 kronor åt den senare uppfostringsanstalten, och då framställningar
om statsbidrag för samma år kunna antagas skola göras från
samtliga öfriga ofvan omförmälda anstalter samt möjligen några flere, så
hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till understöd för år 1885 åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn ställa till Kongl,
Maj:ts förfogande ett extra anslag till samma belopp, som
det för år 1884 dertill anvisade, eller 25,000 kronor, att
användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som
vid beviljandet af sådant anslag för de föregående åren
blifvit af Riksdagen godkända, dock med rättighet för de
anstalter, som hafva skyldighet att underhålla visst antal
frielever, att i stället för dessa intaga dubbla antalet mot
half afgift.
80 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Angående 6i3:o. Till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhemmet för
anslag för spetelsk c, under de i statsrådsprotokollet omförmäld a vilkor, har Kongl. Maj: t
å/s/MiÄTOmctäskaf ett anslag af 7,500 kronor. De föreslagna vilkoren bestå deri, att
i jer/sö för 4;000 kronor skola af landstinget i (fefleborgs län till sjukhemmet anvisas,
SP[B7*ie °ch att spetelske sjuke äfven från andra län än G-efleborgs varda till
vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes kan sådant medgifva;
och hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
må på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp af
7,500 kronor till understöd åt det i Jerfsö socken af Creti eborgs
län inrättade sjukhemmet, dock under vilkor att
4,000 kronor dertill af landstinget i länet anvisas och att
spetelske sjuke äfven från andra län än G-efleborgs län
varda till vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet
derstädes kan sådant medgifva.
Diverse anslag.
Angående 64:0. Till
anslag till peva av epf; mm.
venska förn- °
»hriftsäii- ställer Utskottet,
skåpet.
[58.]
svenska fornskriftsällskapet har, i likhet med hvad under
Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 2.000 kronor: och hemåt!
Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa
ett belopp af 2,000 kronor till det svenska fornskriftsällskapet.
Angående 65:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning får
anslag för Utskottet hos Riksdagen hemställa,
beredande af
religionsvård
ät svenske att på extra stat för år 1885 må till Kongl. Maj:ts dis
^i
utiänds/a position ställas ett anslag af 10.000 kronor, att användas
hamnar. till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i ut
ländska
hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande
landsmän.
Angående 66:o. Med anledning
anslag tui ställning hemställer Utskottet,
restauration
af Linkö
-
af
Kongl.
Maj:ts hos Riksdagen gjorda fram
-
pings domkyrka.
[60.]
att Riksdagen af det till restauration af domkyrkan i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
81
Linköping beviljade anslaget å 68,500 kronor må på
extra stat för år 1885 anvisa nu återstående 4,500
kronor.
67:o. På grund af derutinnan gjord nådig framställning hemställer Angående
Utskottet, anslag till
,, , o o , „ nordiska
att Riksdagen ma pa extra stat för ar 1885 anvisa ett museet.
anslag af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens för [61.]
nordiska museet förfogande för att enligt dess bestämmande
användas för museet tillhörande ändamål.
68:o. Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare bi- Angående
drag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif» har anslao för
Kong]. Maj:t äskat ett anslag af 3,150 kronor; ocli enär mot anvisandQUtldskriftenf
äfven för nästkommande år af detta anslag, som första gången beviljades
vid 1883
Utskottet,
års riksdag, icke förekommit anledning till
> Nyare bi
1
i ,,ii dvQQ till
erinran, liemstallerM/m^w om
de svenska
landsmålen
och svenskt
folklif.>
[62.]
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 anvisa
det af Kongl. Maj:t begärda beloppet, 3,150 kronor, till
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare
bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt
folklif.»
69:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att till understöd för ut- Angående
gifvande under år 1885 af tidskriften »Acta mathematica» måtte anvisas ett a™la-9Jm.
anslag af 4,000 kronor.
Denna framställning har föranledts af en af Professoren vid Stock- under «f
holms högskola G. Mittag-Leffler, i egenskap af redaktör af tidskriften, h os.//f Tw.ict»
Kongl. Maj:t gjord anhållan att åt sökanden årligen, så länge tidskriften af
honom utgåfves, måtte anvisas ett anslag till förenämnda belopp, att an- 763.1
vändas till bestridande af de kostnader, som med utgifvandet vore förbundna;
till stöd för hvilken anhållan andragits. bland annat, att denna tidskrift, som
vore afsedd icke endast att uppfylla ett allmänt vetenskapligt ändamål, utan
lika mycket att till gemensamt arbete samla de många framstående matematiska
krafter, den skandinaviska norden för närvarande egde, redan lyckats
att, oberoende af nationalitet och språk, såsom medarbetare samla de ypperste
af samtidens mathematici och i flere främmande länder vunnit erkännande,
särskildt i grannländerna Norge och Danmark, hvilkas regeringar af
vederbörande representationer utverkat hvardera ett årligt anslag af 1,000
Bill. till Rihsd. Prot. 1884. 4 Sami. I Afd. 11 Höft. 11
82
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
kronor till understöd för tidskriften, men att emellertid detta vetenskapliga
företag icke utan ytterligare understöd kunde fortsättas, enligt hvad framginge
af följande kostnadsberäkning för år:
inkomster:
Försäljningspris för tvenne band af tidskriften om tvåhundra
exemplar hvardera .................................................... kr. 4,000: —
Norska statens årsbidrag............................................................ * l-,000: —
Danska statens d:o.............................................................................. » t,OOP: —
Summa kr. 6,000: —
utgifter:
Tryckningskostnader m. m. efter 3,000 kronor för band......... kr. 6,000:
Bokhandelsprovision .......................................................................
Arfvoden för korrekturläsning och den typografiska redaktionen
........................................................................................
Omkostnader för öfversättning till främmande språk.................
för skrifbiträden, post och diverse utgifter............
Summa kr. 10,000: —
Vetenskapsakademien, som i ärendet blifvit hörd, har efter inhemtande
af sina sakkunnige ledamöters yttrande och under åberopande af deras yttrande
såsom uttryck för akademiens egen åsigt tillstyrkt, att det för ända
målet sökta ärliga bidraget af 4,000 kronor måtte af allmänna medel
beredas.
1,000
1.000
667
»Det måste» — heter det i berörda yttrande — »räknas Professor
Mittag-Leffler till förtjenst att våga försöket att härifrån utgifva en omfattande
matematisk journal, hvari icke allenast de skandinaviska ländernas
framstående mathematici kunde publicera sina sjelfständiga forskningar, utan
äfven tillfälle bereddes för utlandets krafter inom denna vetenskap att meddela
resultaten af deras arbeten. Den årgång af Acta mathematica, som
redan utkommit, ådagalade på det tydligaste genom vigten och betydelsen af
de afhandlingar, som deri vore införda, att företaget fullkomligen lyckats.
Också hade tidskriften så väl här som i utlandet redan tillvunnit sig aktning
af dem, som derom tagit närmare kännedom. För matematiske forskare
från den skandinaviska norden hade tidskriften dessutom den särskilda betydelsen
att bereda dem tillfälle att på ett gemensamt ställe sammanföra resultaten
af deras forskningar och derigenom gifva det nordiska arbetet på
detta fält mera eftertryck och förskaffa detsamma en större uppmärksamhet.
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 14.
83
Men beklagligtvis kunde en strängt vetenskaplig tidskrift af ifrågavarande
art icke bära sig i ekonomiskt hänseende utan främmande understöd; och
detta gälde icke allenast denna tidskrift, utan äfven, så vidt kändt vore,
utländska publikationer af samma slag. Skulle det understöd, som sökanden
nu begärt, honom förnekas, sä måste man befara, att det sä lyckligt började
och med sä mycket bifall emottagna företaget komme att upphöra.»
Till hvad sålunda i frågan blifvit anfördt kan läggas att, enligt hvad
Utskottet inhemtat, tidskriften särskildt i Frankrike mottagits med synnerligt
erkännande, och att den franske undervisningsministern låtit tillkännagifva,
att franska staten komme att prenumerera å tidskriften för de filosofiska
fakulteternas i Frankrike räkning, livilket vore första gången, som sådan
prenumeration å dylik utom landet utgifven tidskrift egt rum.
Det torde ligga i sakens natur, att, med hänsyn å ena sidan till den
ringa läse- och prenumerantkrets, ett arbete af ifrågavarande art kan tillvinna
sig, och å andra sidan till de betydliga kostnaderna för tryckningen,
som helt naturligt betingas af de för den högre matematiken egendomliga
beteckningar, som måste begagnas, och som göra användandet af särskildt
arbetade typer nödvändigt, tidskriften icke kan umbära understöd; och dä
afseendet å svenska statens värdighet torde kräfva, att för ett arbete, som
utgifves af en svensk man och hvars beskaffenhet och halt befunnits vara
sådana, att främmande stater redan sett sig föranlåtna att understödja utgifningen,
bevilja det ytterligare understöd, som befunnits erforderligt och
hvarförutan tidskriften möjligen icke vidare skulle kunna utgifvas, så för
anlåtes Utskottet hemställa,
att Riksdagen, till understöd för utgifvande under år
1885 af tidskriften »Acta mathematica» må på extra stat
för år 1885 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
70:o. Slutligen och på grund af Statskontorets anmälan har Kongl. Angående
Maj:t till gäldande af ett belopp af 348 kronor 62 öre, utgörande till ar- Jsl?°a9J’llaf
rendatorn af Yexiö hospitalsgård förskjuten ränta för tiden från den 14 Mars ett af
1882 till samma dag år 1883 å medel, som af Karlskrona—Yexiö jernvägsbolag
erlagts för exproprierad mark från hospitalsgården, begärt att till godt- ut.gifvet
görande af de medel, som sålunda af Statskontoret förskjutits, mätte anvisas
för år 1885 ett till fullt krontal jemnadt belopp af 349 kronor; hemställande 1 ’J
Utskottet,
att till godtgörande af ofvan omförmälda förskott må
pa extra stat för år 1885 anvisas det af Kongl. Maj:t
äskade beloppet, 349 kronor.
84
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.
Angående 71:o. I väckta motioner har föreslagits:
anslag för af Herr C. Fr. Wcern (motionen N:o 16 i Första Kammaren), att
etnografiska Riksdagen måtte för uppköp af etnografiska föremål ställa till Kongl. Maj:ts
föremål »»^^disposition ett extra anslag af 13,500 kronor; och
vlnalis'' af Herr Friherre A. E. Nordenskiöld (motionen N:o 73 i Andra Kam
verids-
maren), att Riksdagen måtte för uppköp af etnografiska föremål under freomseg
<n,j. g,a^en yanadis’ verldsomseglirig ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett extra
anslag af 13,500 kronor.
Dessa båda motioner äro till innehållet i det allra närmaste lika, och
de skäl, som i dem båda blifvit åberopade till stöd för förslaget om beviljande
af ifrågavarande anslag, äro hufvudsakligen följande: att till en nödvändig
komplettering af de rika etnografiska samlingar, som i Sverige funnes, hörde
att äfven en god samling etnografiska föremål från utomeuropeiska folk med
dem införlifvades; att en icke obetydlig etnografisk samling redan funnes under
Vetenskapsakademiens vård, men att, då intet årligt anslag lemnats för dess
tillökning, densamma under tidernas lopp blifvit påfallande ensidig och ofullständig,
så att från vissa land nästan alla hithörande samlingar saknades;
att det derför skulle vara stcr skada, om icke det tillfälle till denna samlings
ökande och komplettering skulle begagnas, som lemnats derigenom, att Kongl.
Maj:t tillåtit och gjort det möjligt för en vetenskapsman, som särskildt egnat
sig åt etnografiens studium, att åtfölja fregatten Vanadis på dess verldsomsegling;
samt att den summa, som beräknats något så när motsvara behofvet,
utgjorde 18,000 kronor, hvaraf dock bland enskilde insamlats en del
eller 4,500 kronor.
Då antagligt är, att derest ifrågavarande ändamål varit af den angelägna
beskaffenhet att statsbidrag borde för detsamma beviljas, Kongl. Maj:t
icke skulle hafva underlåtit att derutinnan hos Riksdagen göra framställning,
så anser sig Utskottet, vid det förhållande att Kongl. Maj:t, icke i ämnet
gjort någon framställning, sakna giltig anledning att förorda bifall till ofvanherörda
motioner; hemställande alltså Utskottet,
att Herrar 0. Pr. Waerns och A. E. Nordenskiölds
förevarande motioner icke må af Riksdagen bifallas.
Angående 12:o. Inom Andra Kammaren hafva af Herrar S. Wieselgren och
ansiag un Ola Andersson väckts motioner, i hvilka yrkats:
stödjande af dels af Herr Wieselgren (motionen N:o 55), att Riksdagen måtte ställa
albehn-e- Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag för år 1885 af 15,000 kronor,
institut, för att användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar i de större
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14
85
städerna, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock under följande
vilkor:
att det understödsbelopp, som må utgifvas till hvarje anstalt eller förening,
icke må öfverstiga 3,000 kronor, för år räknadt;
att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket som staten;
att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse, som antager föreståndare
och lärare;
att föreläsningarne ordnas regelbundet, visst antal timmar i veckan
under fem till åtta månader och i väl ordnade kurser;
att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning
lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarne
eller undervisningen varda förbjudna; samt
att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att underkasta sig
de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller
lämpliga;
dels af Herr Ola Andersson (motionen N:o 61) under åberopande af
ej mindre den motion, N:o 43, som af honom vid 1883 års riksdag väcktes,
än ock Stats-Utskottets deröfver afgifna utlåtande i dess Betänkande N:o 12 a,
punkten 63, samt med upptagande jemväl af de vilkor, uti sagda motion föreslagits,
att Riksdagen måtte ställa till Kongl. Maj :ts förfogande ett extra anslag
af 20,000 kronor för att, under förutsättning att de vilkor, här ofvan omförmälts,
varda iakttagna, användas till understöd åt sådana anstalter eller
föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock att högsta
understödsbelopp, som må hvarje sådan anstalt beviljas, skall utgöra 3,000
kronor.
Dessa båda förslag skilja sig från hvarandra utom i fråga om anslagsbeloppen
äfven derutinnan, att Herr Wieselgren ansett, att endast i de större
städerna upprättade arbetareinstitut eller föreningar för föreläsningskurser för
arbetsklassen borde af staten understödjas, hvaremot Herr Ola Anderssons
förslag innebär, att dylika institut eller föreningar skulle kunna erhålla statsbidrag,
hvarhelst på landet eller i städerna de än kunde förekomma, och
härigenom har ock denne motionär högst betydligt förändrat och utvidgat
den framställning, som af honom vid sistlidet års riksdag gjordes. Deremot
äro de vilkor, som föreslagits för statsunderstödets erhållande, i det närmaste
lika och enda skilnaden består deri, att Herr Wieselgren i sin motion upptagit
ett, par tillägg, nemligen dels, på sätt vid 1883 års riksdag af Utskottet
föreslogs, att icke några politiska och religiösa agitationer finge bedrifvas, och
dels att anstalten eller föreningen skulle vara skyldig att underkasta sig de
86
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
vilkor och kontroller, som i öfrig! af Kong!. Maj:t pröfvades nödiga eller
lämpliga.
Då förslag om understöd åt sådana anstalter, som de nu ifrågavarande,
så nyligen af Utskottet pröfvats. och dä efter Utskottets åsigt icke förekommit
någon anledning för Utskottet att i hufvudsak frångå den uppfattning
af ämnet, som af Utskottet uttalades vid sistlidet års riksdag, så får
Utskottet, med hänvisande till det då afgifna utlåtandet, endast tillägga, att
då inskränkandet af föreläsningskurserna till de större städerna synts på
mer än ett håll möta betänkligheter, helst som sjelfva uttrycket lemnar
rum för olika tolkning, stadgandet torde böra göras något vidsträcktare än
senast var föreslaget; och hemställer alltså Utskottet,
att Riksdagen må ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
ett extra anslag för år 1885 af 15,000 kronor, för att
användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,
som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock
under följande vilkor:
att det understödsbelopp. som må utgifvas till hvarje
anstalt eller förening, icke må öfverstiga 3,000 kronor,
för år räkna dt;
att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika mycket
som staten;
att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,
som antager föreståndare och lärare-,
att föreläsningarne ordnas regelbundet, visst antal timmar
i veckan under fem till åtta månader och i väl afpassade
kurser:
att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga, för
denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig
och passande undervisningsmateriel;
att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar
vid föreläsningarne eller undervisningen varda förbjudna;
samt
att anstalten eller föreningen skall vara skyldig att
underkasta sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af
Kongl. Maj! pröfvas nödiga eller lämpliga.
Angående 73:o. 1 en inom Andra Kammaren af Herr A. V. Ljungman väckt
offentfi/gö- motion (N:o 52) har slutligen på anförda skäl föreslagits, att ett anslag af
rande af evwb.OOO kronor måtte af Riksdagen ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för
von Linnés
outgifna ungéloms
arbeten.
Stata-Utskottets Utlåtande N:o 14.
87
att i mån af behof efter Kongl. Maj.ts särskilda ompröfning användas för
offentliggörandet af Carl von Linnés outgifna ungdomsarbeten.
Då af hvad i motionen uppgifvits och styrkts framgår., att ett icke
obetydligt antal manuskript till arbeten af Linné finnes, hvilkas utgifvande
i tryck förordats af en framstående svensk naturforskare, och då af skäl,
som jemväl uppgifvits i motionen, utgifningen icke kan göras till föremål
för någon vinstgifvande förlagsaffär samt densamma således efter all sannolikhet
icke skulle kunna sättas i verket, så vidt den icke af staten blefve
bekostad, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1885 till Kongl.
Maj.ts förfogande ställa ett anslag af 6,000 kronor, att
efter Kongl. Maj:ts särskilda ompröfning användas för
offentliggörandet af Carl von Linnés outgifna ungdomsarbeten.
Stockholm den 21 April 1884.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservationer:
vid punkten l:o (angående anslag för arfvode åt eu lärare vid Upsala
universitet för undervisning i slaviska språk):
af Herrar C. A. Larsson och Jan Andersson;
vid punkten 2:o (angående förhöjning af aflöningen till hvardera af
två laboratorer vid Upsala universitet):
af Herrar O. B. Olsson, Nils Petersson, Jan Andersson, J. E. Johansson
och C. A. Larsson:
88
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
vid ptmlden 3:o (angående anslag för upprättande af en ordinarie professur
i fysiologi och embryologi vid Lunds universitet):
af Herrar Nils Petersson, Jan Andersson och C. A. Larsson;
vid punkten 6:o (angående anslag till aflöning åt eu laborator vid
Karolinska institutets patologisk-anatomiska afdelning):
af Herrar Grefve G. Sparre, R. Montgomery-Cederhiehn, Friherre
II. M. Pahnstierna, Friherre R. von Krcemer, L. V. S. Lothigius, L. M.
Nordenfelt, Friherre G. Tamm, Grefve S. Lagerberg, R. Törnebladh, G. E.
Casparsson, J. Widén och Friherre E. Af. P. von Vegesack;
vid punkten 8:0 (angående höjning af anslaget till understödjande af
läroanstalter för högre undervisning åt qvinlig ungdom):
af Herr L. AL Nordenfelt, som yrkat att Riksdagen måtte förhöja
det ordinarie anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom med 30,000
kronor.
vid punkten 12:o, mom. b (angående åtskilliga förslag om tillfällig löneförbättring
åt folkskolelärare och lärarinnor, om ändrade grunder för deras
aflöning m. m.):
af Herrar Grefve G. Sparre, L. V. S. Lothigius, R. Törnebladh,
J. Widén och Sven Andreasson, hvilka vid ofvan anförda moment hemstält:
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att Kongl. Maj:t
täcktes låta verkställa utredning af frågan om ny reglering, med uppförande
på ordinarie stat af statens bidrag, af lönerna till folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna
i riket och dervid låta undersöka, bland annat, i hvad
mån pensionsförhållandena för dessa lärare och lärarinnor af sådan reglering
beröras, i hvad mån de naturaprestationer, hvilka icke bestå af bostad,
bränsle och trädgårdsland, lämpligen må kunna och böra mot kontant penningebelopp
utbytas och i hvad mån förändring i proportionen mellan statens
och kommunernas bidrag till aflöningen kan vara erforderlig, dels ock att
Kong], Maj:t derefter behagade till nästa Riksdag framlägga förslag till
reglering af lönerna för folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna i riket,
hvarigenom statens bidrag kunna på ordinarie stat uppföras;
af Herrar L. Af. Nordenfelt och G. E. Gaspar sson:
af Herrar 0. B. Olsson och Nils Petersson: samt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
89
af Herr Sven Nilsson, hvilken yrkat, att Utskottet skulle hos Riksdagen
hemställa, att Riksdagen måtte besluta:
a) att ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola skall åtnjuta
i årlig lön minst 600 kronor. Har sådan lärare
eller lärarinna oförvitligen tjenstgjort i 5 år, då skall
lönen, om den ej redan uppgår till 700 kronor, höjas minst
till detta belopp; och skall det åligga skoldistrikt att derjemte
förse lärare eller lärarinna med tjenlig bostad och
nödigt bränsle samt, så vidt ske kan, med ett lämpligt jordland
för att till trädgård användas. Fortsättes undervisningen
i folkskola öfver 8 månader af året, skall lönen för
hvarje Överskjutande månad höjas med V8-del af minimilönen,
värdet af bostad, bränsle och trädgård dock deri ej
inbegripet. Skoldistrikt, som beslutar, att folkskolelärare
eller lärarinna skall erhålla sommarbete och vinterfoder åt
en ko samt jordland, skall ega rättighet att på den kontanta
lönen afdraga högst 100 kronor;
b) att för bestridande af den kontanta lönen jemte värdet af
sommarbete och vinterfoder för en ko samt jordland, der
sådant upplåtes till folkskolelärare eller lärarinna, skoldistriktet
skall utgifva Vs-del och staten 2/3-delar; dock
att bidrag till aflöningen af statsmedel icke skall utgå för
högre lönebelopp än 600 kronor under de första fem tjenståren
och 800 kronor under de derefter följande åren;
skolande för det sålunda ökade statsbidragets bestridande,
utöfver hvad redan är härtill anslaget, å ordinarie stat
uppföras ett förslagsanslag af 400,000 kronor; samt
c) att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att Kong!
Maj:t ville låta utreda, huru vida ofvanberörda lönereglering
inverkar på folkskolelärarnes och lärarinnornas
pensionsförhällanden, om pensionerna böra förhöjas,
samt om i följd deraf afgifterna till pensionskassorna måste
ökas, dels ock att Kongl. Maj:t derefter ville till Riksdagen
göra de framställningar, hvartill utredningen kan
föranleda.
vid punkten 13:o (angående anslag till ett lektorat i geologi vid tekniska
högskolan m. m.):
Bih. till Ri/csd. Idol. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Haft.
12
90
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
af'' Herrar Grefve G. Sparre, Friherre IT. M. Palmstierna, Friherre
B. von Krmmer, L. W. S. Lothigius, L. M. Nordenfelt, Friherre G. Tamm,
Grefve S. Lagerberg, B. Törnebladh, C. E. Casparsson, J. Widén, Friherre
E. M. P. von Vegesack och I. Wallberg;
vid punkten 14:o (angående två lektorat vid tekniska högskolan, det
ena i allmän byggnadskonst och byggnadsstatik och det andra i husbyggnadskonst):
af
Herrar P. O. Hörrfeldt, O. B. Olsson, Nils Petersson, Sven Nilsson,
J. E. Johansson, Jan Andersson och C. A. Larsson;
vid punkten 15:o (angående höjning af vissa å tekniska högskolans
stat uppförda anslag):
af Herrar O. B. Olsson, Nils Petersson, Jan Andersson och C. A.
Larsson.
vid punkterna 16:o, 17:o och 18:o (angående förhöjning i anslaget till
tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, arfvode för granskning af
hospitalsräkenskaperna och anslag till en poliklinik för tandsjukdomar):
af Herrar Jan Andersson och G. A. Larsson:
vid punkten 23:o (angående anslag till lifrustkammaren):
af Herrar O. B. Olsson och Nils Petersson;
vid punkten 31:o (angående anslag till inredning och värmeapparat i
bibliotekshuset i Lund):
af Herrar L. M. Nordenfelt och Nils Petersson;
vid punkten 34:o (angående löneförbättring åt lärarne vid de allmänna
läroverken) af Herr C. A. Larsson, som yttrat: »Samtidigt med att stora
skaror af ynglingar strömma till läroverken och universiteten, tåga skaror
af jordbrukare och andra kroppsarbetare till Amerika eller in till städerna.
Många af de förre få emellertid uthärda lång väntan, innan de ifrigt eftersträfvade
statstjensterna komma dem till del eller passande tjenstebefattningar
på det enskilda området kunna erhållas, men hellre lida de nöd eller kasta
sig på mer eller mindre tvetydiga vägar för lifvets uppehållande, än de vilja
»nedlåta sig» att med ärligt kroppsarbete förvärfva sitt uppehälle och ersätta
de försvunna, för landet välbehöflige arbetskrafterna, emedan hela deras
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
91
skoluppfostran och derunder rotfästade föreställningar, deras diktan och traktan,
gå ut på att komma ifrån kroppsarbetet. Det är till följd af det allmännas
och särskildt de praktiska yrkenas oafvislig^ kraf på förändring, den tvingande
nödvändigheten att reformera undervisningsväsendet, som jag reserverat mig
i denna punkt, på det att, äfven om anslaget likasom sistlidet år skulle beviljas,
det må ännu kraftigare än genom anslagets tillfälliga beskaffenhet
ihågkommas, att, med fortfarande bibehållande af undervisningsväsendet oförändradt,
lönetillägget ingalunda är säkert och oföränderligt; hvadan jag yrkar
afslag å Kongl. Maj:ts proposition i denna del.»
vid punkten 49:o (angående ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum):
af Herrar Liss Olof Larsson, Sven Andreasson, A. P. JDanielson, O.
B. Olsson, Nils Petersson, Sven Nilsson, Jan Andersson, C. A. Larsson,
P. Pehr sson i Törneryd och J. Anderson i Tenhult;
vid punkten 57:o (angående byggnad för institutet för blinda):
af Herrar Grefve G. Sparre, B. Törnebladh och O. E. Casparsson, mot
en del af Utskottets motivering;
af Herr L. M. Nordenfelt, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts förslag
med den förändring, att anslaget skulle till 400,000 kronor nedsättas;
af Herr Grefve S. Lagerberg, som yrkat bifall till Kong], Maj:t,s förslag;
vid punkten 60:o (angående Vadstena hospital):
af Herr Friherre H. M. Pahnstierna, mot en del af motiveringen;
af Herr Grefve S. Lagerberg, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts förslag
jemväl i den under mom. b) af denna punkt behandlade delen;
vid punkten 61:o (angående anslag till inköp af en hemmansdel för
att läggas till Göteborgs hospitals område):
af Herrar Liss Olof Larsson, P. 0. Hörnfel dt, Sven Andreasson, A.
P. Danielson, 0. B. Olsson, Nils Petersson, Sven Nilsson, J. E. Johansson
och J. Anderson i Tenhult; hvilka yttrat:
»Det har synts oss böra ifrågasättas, huru vida hela det ifrågavarande
området är för hospitalet behöfligt. Vid sådant förhållande och då egendomen
till större delen består af skog och till odling deraf passande mark,
synes lämpligast, att hemmansdelen inköpes för medel, som influtit för försäljningen
af vissa mindre kronoegendomar enligt 1877 års Riksdags beslut
92 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
och att Kongl. Maj:t deraf tilldelar hospitalet hvad som tinnes vara behöflig!
Yi hemställa derför,
att Riksdagen må på det sätt bifalla Ivongl. Maj:ts
ifrågavarande förslag, att Riksdagen medgifver, att, om
Kongl. Maj:t finner skäligt att, med begagnande af de
till Kongl. Maj:ts disposition stälda, vid försäljning af
åtskilliga mindre kronoegendomar inflytande medel, inköpa
omförmälda % mantal Storhagen, så stor del af nämnda
hemman, som kan finnas för Göteborgs hospital behöflig,
må från hemmanet afsöndras för att läggas till hospitalets
område.
vid punkten 62:o (angående uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn):
af Herrar A, P. Panteism, O. B. Olsson, Nils Petersson, Ola Andersson,
J. E. Johansson och J. Anderson i Tenhult;
vid punkten 7P.o (angående inköp af etnografiska föremål under
fregatten Vanadis verldsomseglingj:
af Herrar Grefve C. Beck-Friis, Friherre B. von Kramer, L. M.
Nordenfelt, Friherre G. Tamm, Grefve S. Lagerberg, U. Törnebladh och
J. Widén.
Följande ledamöter hafva anhållit få antecknadt, att de icke deltagit
i behandlingen inom Utskottet af nedannämnda punkter, nemligen:
Herr Grefve C. Beck-Friis, punkterna l:o—12:o;
Herr Fiss Olof Larsson, punkterna l:o—14:o;
Heri'' P. O. Hörnfeldt, punkterna 49:o och 57:o;
Herr A. P. Panielson, punkterna l:o—16:o.
Slutligen har Herr Carl Ifvarsson begärt få antecknadt, att han endast
deltagit i behandlingen af en mindre del af de i detta utlåtande omförmälda
ärendena.
94
Stats Utskottets Utlåtande N:o 14.
Bil.
pt
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1884 års riksstat anslår
Anvisning i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
1
Summa.
kontant.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor.
Kronor, ö. I Kronor.
17,000 —
1
__
_
17,000 —
77,100;—
- j-
—
77,100 —
38,500 —
--1-
_
38,500;—
62,700 —
__j_
—
_
62,700|—
46,350 —
_ !_
_
46,350 —
9,898 —
148,600''—
347,800
—
506,298 —
19,159 —
j
5,841
—
25,000;—
22,700 —
i
—
22,700 —
531,616 —
109,600 —
101,400
_
742,616 —
129,700
954,723—| 258,200
Kronor.
129,700!
455,04lj—I 1,667,964!-
Ecklesiastik
Departementsehefen.
.................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...
Riksarkivet..................................................................
Kongl. Biblioteket ..................................................
Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservations
Kleresistaten
.........................................................
Domkapitlens expeditioner.......................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..............
Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).
Tillkommer: för undervisning i slaviska språk vid
förböjning i aflöningen för laboratorn
vid Upsala universitet..................
förböjning i aflöningen för laboratorn
ocb patologisk anatomi vid Upsala
aflöning åt en ordinarie professor i
vid universitetet i Lund................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande
Tillkommer: aflöning för en laboratorsbefattning
afdelning .. ..........................................................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
95
Litt. A.
riksstatens Åttonde Imfvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.
kontant.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Summa.
departementet,
Kronor.
17,000
77,100
38,500
ö.
Kron»r.
ö.
z
Kronor.
Ö.
Kronor.
17,000
77,100
38,500
ö.
Z
anslag å tillhopa 14,300 kronor)..................................
62,700
46,350
—
—
_
—
62,700
46,350
—
9,898
—
148,600
—
347,800
--
506.298
—
Nuvarande anvisning i kontant .......... 531,616: —
Upsala universitet ........... 2,500: —
i experimentel fysiologi
....................................... 1,500:
i experimentel patologi
universitet ...................... 1,500: —
fysiologi och embryologi
19,159
22,700
~
5,841
25,000
22,700
........................................ 6,000:— 11,500: —
anvisning i kontant................................ 129,700: —
vid institutets patologiskt-anatomiska
543,116
—
109,600
101,400
—
754,116
—
............................................................ 3,000: —
132,700
—
—
132,700
—
Transport ,
969,223
—
258,200
—
455,041
—
1,682,464
—
96
Stats-Utskottets Utlåtande N:o M.
1884 års riksstat anslår:
Anvisning
i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
Summa.
:
I
i
kolli fm!.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor,
Ö.
Kror.or.
ö.
Kronor.
Ö.
954,723
2,830,514
—
258,200
7,320
455,041
1,080
—
1,667,964
2,838,914
|
70,000
41,500
62,677
—
5,350
—
5,200
—
70,000
41,500
73,227
—
3,014,625
%
3,014,625
361,500
—
—
—
361,500
—
7,335,539
-
270,870
_
461,321
8,067,730
—
Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
Tillkommer: för lärares vid allmänna läroverken
gällande grunder................................................
Högre skolor för qvinlig ungdom ............................
Högre lärarinneseminariet ........................................
Pedagogier och folkskolor ........................................
Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuva
Tillkommer:
för lärares vid folkskoleläraresemi
högre
lönegrad, enligt gällande grunder........
Stipendier för seminarieelever.......................
Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskolekontant
.............................................................
Tillkommer: förhöjning ......................................
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor .........
Understöd åt högre folkskolor................................
eller ett gemensamt reservationsanslag...............
Till befrämjande af folkundervisningen bland de
förslagsanslag ...................................................
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och små
Understöd
åt folkhögskolor, förslagsanslag..........
Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag
till aflönande af lärare i slöjd vid folk
De
tekniska läroverken. Nuvarande anvisning j
Tillkommer: aflöning för ett lektorat i husbygg
högskolan
......................................
förhöjning i anslaget till aflöning åt
Billiga lärarebiträden från 5,000 till
:pt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
97
Transport
anvisning i kontant................................ 2,830,514: —
uppflyttning i högre lönegrad, enligt
........‘..................................................... 35,000: —
rande anvisning i kontant 262,625: —
narierna uppflyttning i
.......................''................ 6,000: — 268,625:
.............................................. 75,000: —
inspektörer. Nuvarande anvisning i
......................................... 85,000: —
......................................._ 10,000: — 95,000: —
.......................................... 15,000: —
................................................................_ 20,000: —
............................................................ 473,625: —
i rikets nordligare trakter bosatta finnar,
............ 12,000
—
skolor, förslagsanslag ..............
.......... 2,450,000
.......... 40,000
—
skolan, förslagsanslag................
............ 30,000
—
skolorna, förslagsanslag ...........
........... 25,000
kontant.......................................
........... 361,500
nadskonst vid tekniska
................................ 2,500: —
assistenter och andra till
7,
000 kronor med ............ 2,000: —
Transport 4,500: — 361,500: —
Bih. till Piksd. Prot. 1884. 4 Sami.
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
Summa.
kontant.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor,
..
0.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
969,223
—
258,200
—
455,041
—
1,682,464
—
2,865,514
7,320
1,080
2,873,914
70,000
41,500
62,677
1 ! 1
o
;
|
4n2 1
g
70,000
41,500
73,227
—
3,030,625
—
—
—
3,030,625
—
7,039,539
—
270,870
—
461,321
—
7,771,730
—1
1 Afd. 11 Haft.
13
98
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
1884 års riksstat anslår:
Anvisning i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på försiat7.
Summa.
kontant.
)
[
Friheter och ,, _.. .
. , .. , 1 fcrsattmngar.
kyrkotionde. 1 °
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
jo.!
:pt
335,539
270,870
461,321!—! 8,067,730''—
:
37,150
37,150
389,675
32,741
—
700
—
_
389,675
33,441
-i
8,250
47,200
—
8,250
47,200
-i
7,700
—
—
—
7,700
45,000
3,000
8,250
—
—
—
_
45,000
3,000
8,250
42,480
27,750
—
—
- .
_
42,480
27,750
1
60,800
44,900
—
—
—
60,800
—
—
----
44,900
—
66,050
—
—
—
66,050
—
131,000
—
—
"
131,000
9,142
20
440
9,602
35,000
—
,-
—
—
—
35,000
36,325
—
12,615
—
6,280
—
55,220
450,000 —
—
—
—
450,000
-
8,817,952 —
284,205
_
468,041
_
9,570,198
_
förhöjning i anslaget till kemiska la
6,
000 kronor med ...........................
förhöjning i anslaget till diverse ritning
in. in. från 8,500 till 10,000
förhöjning i årsanslaget till tekniska
i Eskilstuna från 6,600 till 8,000
Gymnastiska centralinstitutet.......................................
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.................
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen .....
Ortopediska institutet................................................
V eterinärundervisningen.............................................
Vaccinationens befrämjande ......................................
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, försvenska
läkaresällskapet............................................
Svenska akademien ....................................................
Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservaVitterhets-,
historie- och antiqvitets-akademien (deraf
Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne re
Musikaliska
akademien...............................................
Naturhistoriska riksmuseum .......................................
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Allmänna institutet för döfstumma ........................
Institutet för blinda................................................
Till understöd och uppmuntran åt mindre uppstunima
och blinda barn.......................................
Fattigvården i Stockholm och landsorten .................
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .................
Lasaretts underhåll ..................................................
Hospitals underhåll, förslagsanslag ..........................
T:pt
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 14
99
Förslag till blifvande riksstat
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.
Friheter och I „ .... .
kyrkotionde, j Ersättningar.
Summa.
slagsanslag
tionsanslag) ..................................................
450 kronor reservationsanslag)...................
servationsanslag å tillhopa 21,400 kronor)
fostringsanstalter för medellösa döf
-
60,000: —
21,000: —
50,000: —
Transport
87,150
389,675
32,741
8,250
47,200
7,700
45,000
3,000
8,250
42,480
27,750
60,800
44,9001
66,050
Kronor.
ö.!
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
4,500: —
361,500: -
7,039,539
—
270,870
__
461,321
—
7,771,730
_j
horationer från 5,000 till
1,000: —
gifter för bränsle, belys- kronor med.......................
1,500: —
söndags- och aftonskolan
kronor med......................
1,400: —
8,400: —
369,900
_
_
_
-
369,900
_
700-
131.000
9,142
35,000
36,325
450.000
20-
12,615-
4401
6,280-
37,150)—
389,675)—
33,4411—1
8,250- !
47,200
7,700
45,000 —
3,000
8,250
42,480
27,750
60,800
44,900!
66,050:
131,000- 9,602- 35,000)- 55,220 - 450,000)-
8,891,852)-) 284,205— j 468,041)—| 9,644,0981-
100
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
1884 års riksstat anslår:
Stora barnhuset i Stockholm................................
Frimurarebarnhuset ....................................................
Barnhusen i landsorterna............................................
Kyrkors underhåll .......................................................
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Alderstillägg,
förslagsanslag ......................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ......
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsTillhommer:
för jemnande af hufvudtitelns slutExtra
utgifter, reservationsanslag .............................
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed jemförlig
anvisning,
på förslag.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Summa.
Kronor.
8,817,952
28,750
2,750
6,528
24.000
51.000
1,500
21,690
15,000,
Kronor.
Kronor.
284,205''— 468,041
—- — j 51,100
217,600—|
29,350!—
170,000
Kronor, j ö.
9,570,198 —
79,850|—
2,750j—
29,350 —
394,128 —
24.000 —
51.000 —
1,500 —
21,690 —
15.000 -
8,969,1701—i 501,805 -
718,491-
10,189,466-
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 14.
101
gifvande, reservationsanslag
anslag
summa
Transport
21,690:
582:
Förslag till blifvande riksstat:
Indelning och
dermed jern-
förlig anvisning,
Anvisning i
på förslag.
kontant.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Summa.
Kronor.
ö. | Kronor. | ö. I Kronor. I ö. | Kronor.
8,891,852! i
28,750 —
2,75o;-;
284,205:-
6,528
24.000
51.000
1,500
22,272 —
15,000j—
217,600
Summa | 9,043,652|-
468,041!—;
51,100 —
29,350-
i70,ooo;-
9,644,098!
79,850
2,750
29,350
394,128
24.000
51.000
1,500
22,272
15.000
501,805]—! 718,491]—] 10,263,948]-
102
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14,
Bil. Lill. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
Kronor. ; ö.
Ecklesiastikdepartementet.
Riksarkivet:
:
Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia................................
3,000 —
Lifrustkammaren:
För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna, samt expenser m. m.
5,800 •—
Domkapitlens expeditioner:
För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner
3,716 —
Universiteten:
Till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala 3,000: —
s> det språkliga seminariet vid universitetet i Lund .. 2,950: —
* det matematiska seminariet vid universitetet i Upsala 1,500: —
För tillbyggnad å den anatomiska institutionens i Up- sala hus ...................................................................... 10,000: —
Till ny byggnad för den patologisk-anatomiska institu- tionen i Lund och inköp af tomtplats dertill........... 50,000: —
Transport 97,450: —
12,5161—
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
103
Kronor
Transport
Till inköp af en vertikalcirkel för det astronomiska obser
vatoriet
i Upsala ......................................................
» offentliggörande i tryck af vissa vid astronomiska
observatoriet i Lund anstälda zon-observationer .....
» inredning af bibliotekshuset vid universitetet i Lund
97,450:
6,000:
3,000:
30,000:
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska
klinik ........................................................................ 900: —
s ny byggnad för institutets anatomiska, histologiska,
fysiologiska och hygieniska institutioner samt farmakologiska
samlingar ............................................. 115,000: —j
Allmänna läroverken:
Till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken 336,975
» resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000
» arfvoden åt extra lärare ........................................... 40,000
Högre lärarinneseminariet:
Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk.........
Pedagogier:
Till löneförbättring åt lärarne vid de en- och tvåklassiga peda-i
gogierna..........................................................................................
Folkundervisningen:
Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna
samt til! arfvoden åt teckningslärare
för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt
musiklärare vid dessa seminarier...........................
s löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolor,
förslagsanslag...................................................
» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel...... 15,000:
33,300: _j
180,000: —i
12,516: j
136,450
115,900
382,975
4.000
8.1 50 -
228,300;-
Transport ; 888,891 j
-
104
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
De tekniska läroverken:
i
Transport
Kronor, j i>.
i
888,891
Till tekniska högskolans kemiska afdelning samt mekaniska
verkstad ........;...........................................
» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor ................
49,000
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
| För tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare...............
i Till arfvoden för granskning af hospitalens räkenskaper
j För uppehållande i hufvudstaden af en poliklinik för
tandsjukdomar............................................................
I Till anskaffande af erforderliga instrument och mobilier
för polikliniken för tandsjukdomar .........................
V eterinärunder visnin gen:
i Till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen i Skara!
Vetenskapsakademien:
20,000: —
1,200: —
4,000: —
2,415: —
Till
9
9
underhåll af den zoologiska stationen vid Kristine
berg
i Göteborgs och Bohus län................................
aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning
af den utaf Professor J. A. H. Gyldén utarbetade
teori för himlakropparnes rörelser............................
ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum...........
betäckande af en del utaf kostnaderna för en under
åren 1882—1883 inrättad fysikalisk observationsstation
på Spetsbergen..........................................
2,000:
3,000: —J
39,000: —!
12,547: —
27,015
12,900
56,547
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under akademiens inseende
stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 4,000: —
» undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. m................................................. 3,200: ■—__]
Transport 7,200: — j 1,034,953[—;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
105
Kronor.
! ö.
Transport 7,200: — j
Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i stat ens historiska museum m.m. 2,000: —:
» vidtagande af åtgärder för bevarande af vissa kyrkoruiner
i Yisby .....................................................10,000: —
Undervisningsanstalter’ för döfstumma och blinda: J
1,034,953-
I
19,2001-
Till uppehållande af blindinstitutets verksamhet ............ 21,000: —
| » tryckning af blindskrifter ..................,.................... 2,500: —\
| » understöd åt blindlärareelever .. ............................. 1,200: —I
» en blindskola i Vexiö.............................................. 11,000: —i
I » en handtverksskola för blinda i Kristinehamn......... 7,000: —I
| » uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter
för öfveråriga döfstumma..................................... ■ 49,200: —
91,900
Hospitalsvården:
Till hospitalsanläggningen vid Kristinehamn ................ 250,000: —
> inrättande af en vatten- och afloppsledning vid Vadstena
hospital .............................................................. 96,900: —•
^ » understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn 25,000: —
» understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem
för spetelske ...........................................................• ■____7,500: —
379,400
Diverse anslag:
Till svenska fornskriftsällskapet ................................... 2,000:
» beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.
i utländska hamnar......... ................................. 10,000:
» restauration af domkyrkan i Linköping................. 4,500:
» nordiska museet..................................................... 16,000:
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare
bidrag till kännedom om de svenska landsmålen
och svensktjlfolklif»................................................... 3,150:
» understödfför utgifvande af tidskriften »Acta mathe
matica».
...................................................................... 4,000:
:
Transport 39,650: —j 1,525,453;—|
Bih. till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 14
106
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14
Kronor.
Ö.
Transport
39,650: —
1,525,453
Till godtgörande af vissa utaf Statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel......
349: —
» understöd åt föreningar i de större städerna, som
''
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen..........
15,000: -
» offentliggörandet af Carl von Linnés outgifna ung-
domsarbeten...............................
6,000: —
60,999
Summa kronor
1,586,452
_
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1884,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.