Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till voteringspr opositioner och sammanjemkning med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande åtskilliga frågor rörande riksstatens Sjette hufvudtitel.

1884-03-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:27, Memorial, med förslag till voteringspr opositioner och sammanjemkning med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande åtskilliga frågor rörande riksstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 27.

1

N:0 27.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1884, kl. 11 f. m.

Memorial, med förslag till voteringspr opositioner och sammanjemkning

med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut

beträffande åtskilliga frågor rörande riksstatens

Sjette hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut med anledning

af Utskottets Utlåtande N:o 12 a angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, får Utskottet här afgifva

de yttranden, hvartill nämnda beslut funnits föranleda.

l:o. Kongl. Maj:t hade föreslagit:

att det till landshöfdingelönernas bestridande erforderliga kontanta

belopp, 318,500 kronor, från och med år 1885 måtte uppföras å riksstatens

ordinarie anslag;

att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar

måtte tillförsäkras rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente;
att

landshöfding måtte förklaras berättigad att från och med

månaden näst efter den, då han, efter 65 lefnadsår och minst 35

tjenstår, deraf minst 5 år såsom landshöfding, från embetet afgått,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig

pension af 7,000 kronor;

att landshöfdingelöneregleringsfondens behållning vid 1884 års

utgång i kontant, utestående uppbörd och utlånta medel måtte reserveras

för att, i den mån räntan å densamma lemnade tillgång, anBih.

till Riksd. Frot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 20 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-VtsJcottets Memorial N:o 27.

vändas till att förse landshöfdingarnes bostadsvåningar med de inventarier

af större och varaktigare värde, som af Kongl. Maj:t funnes erforderliga;

samt

att, under förutsättning det Riksdagen bifölle hvad sålunda föreslagits,

landshöfdingelöneregleringsfonden måtte, med undantag endast

af berörda behållning, med 1885 års ingång till statsverket indragas,

och till följd deraf,

dels det under sjette hufvudtitelns anslag till landsstaterna i länen

uppförda anslag till “indelning och dermed jemförlig anvisning på

förslag, ersättningar64, 150,900 kronor, från riksstaten uteslutas, och

anvisningen i kontant under samma anslag höjas med 297,057 kronor

72 öre,

dels ock det belopp, hvarmed den åt nuvarande landshöfdingen

i Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen

öfversköte den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda

1,000 kronor uppföras å allmänna indragningsstaten, att derifrån

utbetalas till beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid

qvarstode.

Med anledning af denna Kongl. Majrts framställning hade Utskottet

i 5:te punkten hemstält:

att Riksdagen måtte besluta att, med afslag å Kongl. Maj:ts

framställning om fortfarande dispositionsrätt öfver landshöfdingelöneregleringsfondens

behållning vid 1884 års utgång i kontant, utlånta

medel och utestående uppbörd, Kongl. Maj:ts förevarande framställning

i öfrigt på det sätt bifalla,

att landshöfdingelöneregleringsfonden jemte samtliga fonden anslagna

inkomster måtte med 1885 års ingång till statsverket indragas,

emot det

a) att landshöfdingarne, jemte bibehållen rätt till bostad i länsresidensen

samt rätt att begagna de dertill hörande trädgårdar och

parkanläggningar, erhölle följande löner, nemligen: landshöfdingen i

Göteborgs och Bohus län 17,000 kronor, landshöfdingen i Malmöhus

län 15,500 kronor och hvar af landshöfdingarne i öfriga 22 län 13,000

kronor, årligen;

b) att landshöfding för resor i anledning af beväringsmönstringar

skulle åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente

;

c) att landshöfding blefve berättigad att från och med månaden

näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf

minst tio år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin åter
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 27.

3

stående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

af 7,000 kronor; och

d) att det under förevarande hufvudtitels anslag till landsstaterna

i länen uppförda anslag till “indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar41, 150,900 kronor, från riksstaten uteslötes, och

anvisningen i kontant under samma anslag, hvarifrån afginge nu till

landshöfdingelöneregleringsfonden utgående 21,442 kronor 28 öre, höjdes

med summan af de ira anvisade lönerna, 318,500 kronor; samt

e) att det belopp, hvarmed den åt nuvarande landsliöfdingen i

Göteborgs och Bohus län jemte lönen beviljade personella lönetillökningen

öfversköte den föreslagna lönen, 17,000 kronor, eller sålunda 1,000

kronor uppfördes å allmänna indragningsstaten, att derifrån utgå till

beställningens nuvarande innehafvare, så länge han dervid qvarstode.

Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen. Andra Kammaren

åter har bifallit hvad Utskottet i förevarande punkt hemstält

med undantag endast beträffande framställningen i mom. c angående

landshöfdingarnes pensionsrätt, i hvilket afseende Kammaren beslutit

den förändring att ifrågavarande pensionsbelopp skulle utgå med

6,000 kronor.

Då sålunda Kamrarne hvar för sig bifallit Kongl. Maj:ts framställning

i ämnet med de af Utskottet föreslagna ändringar endast med

undantag af ofvannämnda afvikelse i fråga om pensionsbeloppet från

Utskottets i mom. c. gjorda hemställan, får Utskottet för afgörande af

den skiljaktighet, som beträffande de af Utskottet föreslagna vilkor för

bifall dertill, att landshöfdingelöneregleringsfonden må indragas, mellan

Kamrarne uppstått, föreslå följande voteringsproposition:

“Den, som vill att mom. c af vilkoren för Riksdagens bifall dertill,

att landshöfdingelöneregleringsfonden jemte samtliga fonden anslagna

inkomster må med 1885 års ingång till statsverket indragas,

skall erhålla följande lydelse:

“c) att landshöfding varder berättigad att från och med månaden

näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf

minst tio år såsom landshöfding, från embetet afgått, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

af 7,000 kronor“, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 27.

Vinner Nej, har Riksdagen besiutit att mom. c af vilkoren för

Riksdagens bifall dertill, att landshöfdingelöneregleringsfonden jemte

samtliga fonden anslagna inkomster må med 1885 års ingång till statsverket

indragas, skall erhålla följande lydelse:

uo) att landshöfding varder berättigad att från och med månaden

näst efter den, då han efter 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår, deraf

minst 10 år såsom landshöfding, från embete! afgått, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

af 6,000 kronor.“

2:o. I 25:te punkten hade Utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts

framställning, föreslagit, att Riksdagen måtte på extra stat för år 1885

anvisa ett belopp af 12,000 kronor för uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut

af en byggnad, afsedd hufvudsakligen att inrymma bostad

åt den vid dervarande skola för den högre mejeriundervisningen anstälde

förste lärare.

Denna Utskottets hemställan har af Första Kaminaren bifallits,

hvaremot Ändra Kammaren afslagit densamma; och får Utskottet, för

frågans afgörande genom omröstning, föreslå följande voteringsproposition

:

“Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts framställning derom, att

Riksdagen må på extra stat. för år 1885 anvisa ett belopp af 12,000

kronor för uppförande vid Alnarps landtbruksinstitut af en byggnad,

afsedd hufvudsakligen att inrymma bostad åt den vid dervarande skola

för den högre mejeriundervisningen anstälde förste lärare, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen afslagit ifrågavarande framställning.“

3:o. Rörande statens jernvägstrafik hade Kongl. Maj:t föreslagit,

att följande belopp måtte af Riksdagen beviljas, nemligen:

till utförande af nya byggnader och anläggningar äfvensom till

inköp af inventarier vid statens jernvägstrafik 800,000 kronor, och

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar 1,550,000 kronor;

hvarjemte Kongl. Maj:t äskat, att deraf måtte anvisas att utgå:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 27.

5

under år 1885:

å sjette hufvudtiteln till nya byggnader och anläggningar äfvensom

till inköp af inventarier 500,000 kronor;

och utom hufvudtitlarne till ny rörlig materiel 1,000,000 kronor;

samt

under år 1886:

till nya byggnader och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier

300,000 ki-onor;

och till ny rörlig materiel 550,000 kronor.

I anledning af denna framställning hade Utskottet i 35:te punkten

mom. a hemstält, att Riksdagen måtte till utförande af nya byggnader

och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens

jernvägar bevilja ett extra anslag af tillsammans 800,000 kronor och

deraf för år 1885 anvisa ett belopp af 500,000 kronor.

Första Kammaren har bifallit Utskottets hemställan, hvaremot

Andra Kammaren beslutit, att till utförande af nya byggnader och anläggningar

äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägar skulle

beviljas ett extra anslag af tillsammans 600,000 kronor och att deraf

för år 1885 skulle anvisas ett belopp af 400,000 kronor.

För denna frågas afgörande genom omröstning föreslår Utskottet

följande voteringsproposition:

“Den, som vill, att Riksdagen till utförande af nya byggnader

och anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägar

beviljar ett extra anslag af tillsammans 800,000 kronor och

deraf för år 1885 anvisar ett belopp af 500,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen till utförande af nya byggnader och

anläggningar äfvensom till inköp af inventarier vid statens jernvägar

beviljat ett extra anslag af tillsammans 600,000 kronor och deraf för

år 1885 anvisat ett belopp af 400,000 kronor.“

4:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 11) hade

Herr A. Hedin föreslagit, bland annat, att Riksdagen ville i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes så väl låta utarbeta

och i de delar, der sådant funnes nödigt eller lämpligt, underställa

Riksdagen lagförslag angående säkerhetsåtgärder mot olycksfall i yr
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 27.

kesarbetet, angående arbetsgifvares ansvar för sådana olycksfall, angående

arbetares olycksfallsförsäkring, samt angående arbetares ålderdomsförsäkring,

som ock meddela föreskrifter om vissa, för denna lagstiftning

erforderliga, vare sig tillfälliga eller fortgående statistiska

undersökningar.

Med anledning af berörda förslag hade Utskottet hemstält, att

Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t, anhålla, att Kongl. Maj:t

ville låta utreda, om och i hvad mån åtgärder kunde finnas lämpliga

för ordnandet af förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare beträffande

möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom för beredande af ålderdomsförsäkring

åt arbetare, samt derefter göra de framställningar till Riksdagen

eller vidtaga de anordningar i öfrigt, till hvilka förhållandena

kunde föranleda.

Denna Utskottets hemställan är af Första Kammaren bifallen,

hvaremot Andra Kammaren bifallit det förslag, som innefattades i Herr

Ola Anderssons m. fl.:s vid punkten fogade reservation, hvari yrkats,

att Utskottets hemställan måtte affattas i följande ordalag:

»att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.

Maj:t ville låta utreda, huruvida och i hvad mån åtgärder kunna finnas

lämpliga för ordnandet af förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare

beträffande möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom för beredande

af ålderdomsförsäkring åt arbetare och med dem jemförlige mind,re jordbrukare

och handtverkare, samt derefter göra de framställningar till Riksdagen

eller vidtaga de anordningar i öfrigt, till hvilka förhållandena

kunna föranleda.»

Den af Andra Kammaren beslutade förändringen i Utskottets förslag

synes i sjelfva verket icke innebära annan ändring i detta förslag

än en önskan att närmare bestämma, hvad som kan förstås med det

något sväfvande uttrycket arbetare, åtminstone för så vidt detta skulle

kunna tillämpas på vissa grupper af medborgare, hvilkas lefnadsförhållanden

i vissa fall och särskild! hvad angår betryggandet af framtida

bergning skulle kunna anses likställa dem med de personer, som

man i allmänhet plägat benämna “arbetare''4. Under denna förutsättning,

och då Första Kammarens beslut i ämnet icke synes utesluta

möjligheten att vid blifvande utredning taga under ompröfning, i

hvad mån ålderdomsförsäkring, derest sådan befinnes i en eller annan

form utförbar, skulle kunna ifrågakomma äfven för personer, som befinna

sig i en lefnadsställning, som är jemförlig med arbetares, om

detta ord tages i den bemärkelse, hvari det i dagligt tal plägar användas,

torde ett i ofvan antydda syftning uppgjordt förslag till samman
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsliottets Memorial N:o 37.

7

jemkning af Kamrarnes skiljaktigt formulerade beslut, kunna anses af

förhållandena motiveradt.

Utskottet hemställer alltså, att Kamrarne, hvar med frånträdande

af dess förra beslut, må förena sig om följande sammanjemkningsförslag:

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, om och

i hvad mån åtgärder kunna finnas lämpliga för ordnandet

af förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare,

beträffande möjliga olycksfall i arbetet, äfvensom

för beredande af ålderdomsförsäkring åt arbetare

och med dem jemförliga personer, samt derefter göra

de framställningar till Riksdagen eller vidtaga de

anordningar i öfrigt, till hvilka förhållandena kunna

föranleda.

Stockholm den 15 Mars 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.