Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande dels afskrifning eller aflösning af grundskatterna, dels afskrifning af eller lättnader i rustningsock roteringsbesvären.

1884-03-24 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:33, Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande dels afskrifning eller aflösning af grundskatterna, dels afskrifning af eller lättnader i rustningsock roteringsbesvären.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

1

N:o 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1884, kl. 9 e. tn.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande dels afskrifning

eller aflösning af grundskatterna, dels afskrifning af eller

lättnader i rustnings- ock roteringsbesvären.

(I. A.)

Till Stats-Utskottets behandling hafva öfverlemnats följande inom

Riksdagens Kamrar väckta motioner rörande förenämnda ämnen, nemligen

:

inom Forsta Kammaren:

Motion, N:o 36, af Herr Biesert, angående afskrifning af en del utaf

grundskatterna samt aflösning af den återstående delen; samt

inom Andra Kammaren:

Motion, N:o 2, af Herr G. A. Larsson, angående kapitalisering och

amortering af grundränta och tionde äfvensom i Skåne förekommande

rustningskostnad;

Motion, N:o 13, af Herrar A. P. Danielson och Ola Månsson m. fl.,

angående lättnad i rustnings- och roteringsbesvären samt anvisande af

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 4 Samt. 1 Afd. 25 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 33.

derför erforderliga anslag, äfvensom afskrifning med 10 procent af den

å viss jord hvilande grundskatt;

Motion, N:o 22, af Herr Eric Olsson, angående rusthållens befriande

från utgörande af trosspassevolansafgift;

Motion, N:o 23, af samme motionär, om bildande af en fond för

beredande af ersättning till rusthållare för under tjenstgöring störtad

eller skadad nummerhäst;

Motion, N:o 58, af Herr Ola Andersson, om statens öfvertagande af

skyldigheten vid kavallerirusthållet att anskaffa och underhålla beklädnads-,

beväpnings-, remtygs-, sadelmunderings- och trosspersedlar;

Motion, N:o 59, af samme motionär, om statens öfvertagande af skyldigheten

vid båtsmanshåll att bekosta kappsäck och s. k. småpersedlar;

Motion, N:o 87, af Herr J. Andersson i Häckenäs, om skrifvelse

till Kongl. Maj:t angående utarbetande och framläggande för Riksdagen

af förslag till fullständig afskrifningsplan i fråga om grundskatterna samt

de rust- och rotehållshemman vidhäftande onera och besvär;

Motion, N:o 91, af Herr Jöns Rundbäck, angående reglering af indelningsverket

samt anslag för ändamålet;

Motion, N:o 92, af Herr L. J. Larsson, angående sådant tillägg till

det i motionen N:o 13 väckta förslag, att rustnings- och roteringsbesvären

må till bestämda belopp fixeras; samt

Motion, N:o 95, af Herr M. Dalin, angående statens öfvertagande

af så väl remontering vid kavalleriet som utredningspersedlars anskaffande

samt anslag för sådant ändamål.

För vinnande af lättare Öfversigt öfver de förslag, som innefattas

i de föreliggande motionerna, har Utskottet funnit lämpligt att särskildt

för sig behandla dem af dessa förslag, som afse grundskatterna, och

särskildt dem, som afse rustnings- och roteringsbesvären; och torde det

tillåtas Utskottet att först yttra sig Öfver de väckta frågorna angående

afskrifning eller aflösning af grundskatterna.

grund
skatterna.

Beträffande sist omförmälda frågor är föreslaget:

af Herr Biesert (motion N:o 36), att Riksdagen beslutar:

att 20 procent afskrifves af all på jorden hvilande grundskatt;

att återstoden, kapitaliserad genom 162/s gånger dess belopp, an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

3

tingen på en gång inbetalas till staten eller amorteras genom en annuitet

af 6 procent under 40 års tid;

att regeringen öfverenskommer med allmänna hypoteksbanken om

öfvertagandet af den del af grundskatterna, som kommer att på ofvan

anförda sätt amorteras, samt att hypoteksbanken deremot lemnar motsvarande

belopp i dess 5 procent-obligationer;

att nämnda obligationer öfverlemnas till Riksgäldskontor för att

förvaltas och användas på sätt Riksdagen bestämmer;

af Herr G. A. Larsson (motion N:o 2), att Riksdagen ville besluta:

att regeringen med allmänna hypoteksbanken och denna senare

med föreningarne i orterna träffade öfverenskommelse om, på hvilka

vilkor dessa ville öfvertaga grundräntor, kronotionde och afgifterna för

de indelta kavallerirusthållen i Skåne, med all den rätt staten dertill

eger, och låta dessa amortera på enahanda sätt som hypotekslån, samt

till staten utfärda hypoteksbankens fem procent-obligationer å så stort

belopp, hvarå räntorna m. m. motsvara sex procent ränta; att lösen för

grundräntor, tionde och rustningskostnaderna i Skåne beräknas till tio

gånger deras belopp; dessa senare efter de vakansafgifter, som upptagas

uti Särskilda Utskottets utlåtande vid 1883 års riksdag;

att sålunda staten bekommer ett belopp obligationer af hypoteksbanken,

motsvarande:

Grundräntorna ................................. 4,300,000x10 eller 43,000,000 kronor,

Kronotionden..................................... 1,654,000x10 » 16,540,000 »

Kyrkofonden................................... 53,555,70x10 » 535,557 »

Husarerne i Skåne ........................ 350,000 x 10 » 3,500,000 »

Dragonerne dito.............................. 350,000x10 » 3,500,000 »

Summa 67,075,557 kronor,

att vederbörande rånte-, tionde- och rustningsskyldige till hypoteksföreningarne

i orterna erlägga 6 procent ränta å dessa kapitalsummor

med 4,024,533 kronor årligen, till dess beloppet blifvit genom

amorteringen till fullo liqvideradt;

att hypoteksbankens obligationer årligen utlottas i öfverensstämmelse

med den plan, som med staten uppgöres, så att alla blifva inlösta,

då kapitalet är till fullo amorteradt;

att om någon bland de skattskyldige vägrar erlägga årsliqviden

till hypoteksföreningarne, skall det åligga uppbördsmännen att fort
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

farande debitera, uppbära och till vederbörande förening redovisa de

medel, som från de skattskyldige böra utgå;

att de för ofvannämnda ändamål erhållna obligationerna böra

öfverlemnas till Riksgäldskontorets vård och förvaltning och få icke,

under någon förevändning, användas på annat än af Riksdagen föreskrifvet

sätt. Dock bör årliga kupongräntan till Statskontoret levereras

för att till statsutgifter användas, så länge obligationerna icke blifvit

för statens räkning af Riksdagen anordnade;

af Herrar A. P. Danielson och Ola Månsson m. fl. (motion N:o

13, punkt 2:o), att Riksdagen ville besluta,

att från och med år 1885 afskrifning sker af tio procent å den

kronan behållna ränta och kronotionde af frälse-, skatte- och kronohemman

och lägenheter, i enlighet med det af 1883 års Särskilda

Utskott framlagda förslag till lag angående afskrifning af den å viss jord

hvilande grundskatt och deri framstälda särskilda föreskrifter; samt

af Herr J. Andersson i Häckenäs (motion N:o 87),

att Riksdagen måtte besluta en underdånig skrifvelse med anhållan,

att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och till nästkommande Riksdag

afgifva förslag till fullständig afskrifningsplan, ej blott af de s. k.

grundskatterna, utan jemväl i sammanhang dermed äfven de onera och

besvär, hvilka nu ensamt vidhäfta våra rust- och rotehållshemman; allt

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts till sista Riksdagen

framstälda förslag i ämnet, möjligen med någon lämplig inskränkning

i tiden för afskrifningens genomförande.

Hvad först beträffar de af Herrar Biesert och C. A. Larsson väckta

förslag, så åsyfta de båda ett fullständigt afskaffande af grundskatterna.

Utskottet, som anser att skälen för grundskatternas olämplighet så ofta

blifvit i tal och skrift framstälda, att det ej kan vara påkalladt att här

åter upprepa desamma, får derföre blott uttrycka den tanke, att dessa

skatters fullständiga afskaffande utan tvifvel endast är en tidsfråga. Angående

sättet för deras afskaffande, tiden då det bör vara fulländadt,

och de skatteformer, genom hvilka desamma, i händelse af behof, böra

ersättas, anser deremot Utskottet, att meningarne ännu äro så mångfal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

o

digt delade, att det till intet mål skulle kunna leda att nu om ett grundskatternas

fullständiga afskaffande göra något som helst förslag. Utan

att derför ingå i pröfning åf lämpligheten af de särskilda satt för grundskatternas

fullständiga afskaffande, som af Herrar Biesert och C. A.

Larsson föreslagits, har Utskottet redan af nyss anförda allmänna skäl

funnit sig förhindradt att till sagda motioner nu tillstyrka bifall. Hvad

åter angår det här förut anförda, af Herr J. Andersson i Häckenäs

gjorda förslaget om en skrifvelse till Kongl. Maj:t angående framläggande

till nästa riksdag af en fullständig afskrifningsplan, så anser Utskottet,

att ett sådant beslut blott skulle vara att åter undanskjuta

frågan, hvarföre Utskottet ej heller till denna motion kunnat tillstyrka

bifall.

Deremot har Utskottet uti den af Herrar A. P. Danielson m. fl.

väckta motion funnit anledning taga under öfvervägande, huruvida

icke tidpunkten vore just nu lämplig för att medgifva de grundskatteskyldige

någon lindring i den skatteskyldighet, som åligger dem

på grund af denna ojemnt fördelade och i hvarje fall ej längre tidsenliga

skatteform. Och då statsverkets nuvarande ställning är så

gynsam, att, enligt hvad Kongl. Maj:ts till innevarande Riksdag aflåtna

proposition angående statsverkets tillstånd och behof utvisar, å

statsregleringarne för åren 1882 och 1883 uppkommit ett öfverskott

af sammanlagdt omkring IOV2 millioner kronor, vill det synas Utskottet

otvifvelaktigt, att, äfven om den af Kongl. Maj:t föreslagna

nedsättning i tullen å kaffe tages i beräkning, statsverkets tillgångarskola

medgifva någon nedsättning i grundskattebördan; och torde denna

nedsättning lämpligen, på sätt motionärerne föreslagit, kunna bestämmas

till tio procent af grundskattens belopp.

Då Utskottet sålunda haft att upprätta förslag till bestämmelser

rörande verkställigheten af nämnda afskrifning, har Utskottet, i fråga

om de slag af grundskatt, som borde ifrågakomma till afskrifning, anslutit

sig till det förslag i ämnet, som af Särskilda Utskottet vid 1883

års riksdag framstäldes, dock att, enär presternas utlagor endast till

en mindre del af sitt belopp, eller de s. k. boskapspenningarne, äro

att hänföra till grundskatt i egentlig mening, afskrifning å desamma

icke för närvarande ansetts böra ega rum.

Utskottet föreslår alltså:

A.

l:o) att Riksdagen måtte besluta:

att af kronan behållen ränta och kronotionde å

hemman eller lägenheter af skatte eller frälse natur.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

å sådana hemman eller lägenheter af krono natur,

som enligt gällande föreskrifter kunna till skatte

köpas, å ecklesiastikstatens boställen samt å hemman

eller lägenheter, hvilka innehafvas af enskildt verk,

menighet eller inrättning, tio för hundrade afskrifvas

från och med ingången af år 1885;

att der vid afskrifning å ränta och kronotionde

för hemman eller lägenhet bråk af öre uppkommer,

beräknas afskrifningsbeloppet till närmast högre öretal;
att

till grund för afskrifningsprocentens beräkning

läggas räntans och kronotiondens belopp, sådana

de vid afskrifningstidens början äro i jordeboken upptagna;
att

afskrifning icke medgifves för

a) de i jordeboken i särskild kolumn uppförda

presternas utlagor;

b) hospitalens med ingången af år 1877 till

statsverket indragna frälseräntor och andra afgälder

af fast egendom äfvensom de skogsräntor, som utgöras

för områden, hvilka i ersättning för privilegierad

stockfångst blifvit åtskilliga sågverk i de norra länen

upplåtna, eller de afgifter, hvilka blifvit åsätta åtskilliga

inom nämnda län belägna, åt enskilde endast

tills vidare upplåtna lägenheter; samt

att de ytterligare bestämmelser, som vid afskrifningens

tillämpning kunna finnas erforderliga, må af

Kongl. Maj:t meddelas;

2:o) att de af Herrar Biesert, C. A. Larsson och

J. Andersson väckta, här ofvan omförmälda motioner,

i hvad de afse grundskatterna, icke må af Riksdagen

bifallas.

Angående Beträffande rustnings- och roteringsbesvären är föreslaget:

rustnings-och af Herr C. A. Larsson (motion N:o 2): se ofvan i fråga om grund
rotering&-

,

besvären. SkclttGlTlcl J

af Herrar A. P. Danielson och Ola Månsson m. fl. (motion N:o

13 punkterna l:o och 3:o): att Riksdagen ville besluta:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.

7

att från och med 1885 hvarje rust- och rotehåll erhåller en lättnad

i rust- och roteringsbesvären, uppgående till tio procent af deras

uppskattade medelvärden, beräknade i enlighet med de af Särskilda

Utskottet vid 1883 års riksdag i förslaget till lag angående rustningsoch

roteringsbesvärens afskrifning upptagna värden och med tillämpning

i detta fall i de delar af de särskilda föreskrifter i nämnda lagförslag,

som för genomförande af en sådan lättnad kunna vara af behofvet

påkallade; och

att till uppförande å ordinarie stat för det i punkten l:o) angifna

ändamål bevilja särskilda förslagsanslag till sammanräknadt belopp af

550.000 kronor, deraf 475,000 kronor under fjerde hufvudtiteln och

75.000 kronor under femte hufvudtiteln;

af Herr Eric Olsson (motion N:o 22),

att rusthållare vid indelta kavalleriet befrias från den utgående

utskylden med namn af trosspassevolans, och ett anslag af 26,000 kronor

uppföres å fjerde hufvudtiteln;

af samme motionär (motion N:o 23),

att Riksdagen måtte bevilja ett anslag af 1,000®) kronor för bildande

af en fond, hvarur rusthållare vore berättigade till ersättning

för nummerhäst, som under tjenstgöring störtade eller så skadades, att

han blifver för framtiden obrukbar;

af Herr Ola Andersson (motion N:o 58),

att Riksdagen beviljar och ställer till Kongl. Maj:ts förfogande ett

anslag af 150,000 kronor i och för statsverkets öfvertagande af den

rusthållarne vid indelta kavalleriet nu åliggande skyldighet att anskaffa

och underhålla beklädnads-, beväpnings-, remtygs-, sadelmunderingsoch

trosspersedlar, på de grunder, som närmare i motionen äro angifna,

samt att derefter detta anslag må sammanföras med »anslaget för försvarsverket

till lands i allmänhet»;

af samme motionär (motion N:o 59),

att Riksdagen beviljar och ställer till Kongl. Maj:ts disposition i

och för statens öfvertagande af båtsmanshållets skyldighet att anskaffa

och underhålla kappsäck och småpersedlar ett anslag af 40,000 kronor,

och torde detta anslag sedermera sammanföras med anslaget för »beklädnad

åt sjömans- och skeppsgossecorpserna», i fall sådant befinnes

lämpligt; och att vakansafgifterna för de lediga rotarne i Södra Möre

och Blekinge nedsättas med 10 procent;

af Herr J. Andersson i Häckenäs (motion N:o 87): se ofvan i

fråga om grundskatterna;

*) Enligt hvad motionären hos Utskottet anmält, misskrifning för 100.000,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 33.

af Herr Jöns Rundbäck (motion N:o 91),

att Riksdagen måtte dels i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t. täcktes taga vissa, i motionen angifna grunder till rustnings- och

roteringsbördans lättande under ompröfning och till nästa Riksdag inkomma

med de förslag till reglering af indelningsverkets onera, som

kunna finnas lämpliga; dels att Riksdagen måtte besluta, att af tillgängliga

medel afsätta en summa af 1,000,000 kronor, i och för reformens

underlättande i angifna syftningen; och dels att för detta omfattande

ärendes ytterligare utredning ställa till Kongl. Maj:ts förfogande en

summa af 20,000 kronor;

af Herr L. J. Larsson (motion N:o 92), med instämmande i de

uti ofvan omförmälda, af Herrar A. P. Danielson och Ola Månsson

m. fl. väckta motion, N:o 13, framstälda förslag,

att Riksdagen derjemte ville hos Kongl. Maj:t anhålla om framläggande

till nästa Riksdag af förslag till sådan lagstiftning, hvarigenom

rustnings- och roteringsbesvären för samtliga rusthåll och rotar måtte

varda fixerade till bestämda belopp, hvarutöfver staten sedermera ikläder

sig alla erforderliga uppoffringar; samt

af Herr M. Dahn (motion N:o 95),

att Riksdagen för sin del beslutar:

l:o att staten öfvertager all blifvande remontering vid kavalleriet

mot erhållande af en årlig vakansafgift af 50 kronor för hvarje helt

rusthåll;

2:o att staten öfvertager jemväl alla utredningspersedlar för så

väl häst som karl utan ersättning såsom motsvarighet mot 1869 års

nedsättning i öfriga grundräntor;

3:o att anslå nödiga medel till nu nämnda förslags förverkligande.

Af de föreliggande förslagen beträffande rustnings- och roteringsbesvären

åsyftar en del dessa besvärs fullständiga afskaffande, en annan

del en reglering af desamma och åter en annan del vissa lättnader

vid besvärens utgörande.

Till den förstnämnda kategorien hör Herr J. Anderssons .motion,

N:o 87, deruti motionären hemstält om aflåtande till Kongl. Maj:t afen

underdånig skrifvelse med begäran om framläggande för nästkommande

Riksdag af fullständig plan för afskrifning ej blott af grundskatterna,

utan äfven af rustnings- och roteringsbesvären. Lika litet som Utskottet

kunnat förorda motionärens förslag i hvad det beträffar grundskatterna,

kan Utskottet biträda detsamma uti nu ifrågavarande del; och torde

s. 9 Kontrollera mot PDF

St eds- Utskottets Utlåtande N:o 33.

9

Utskottet i afseende härå få åberopa hvad Utskottet ofvan yttrat rörande

berörda motion. Detsamma gäller om Herr C. A. Larssons motion, N:o

2, så vidt den afser kapitalisering och aflösning af rustningsbördan i

Skåne. Förefunnes skäl för en dylik åtgärd, borde den för öfrigt uppenbarligen

icke inskränkas allenast till nämnda del af rustliållsinrättningen,

utan utsträckas till indelningsverket i dess helhet.

Då Utskottet icke för närvarande funnit sig böra tillstyrka vidtagandet

af åtgärder i och för grundskatternas samt rustnings- och

roteringsbesvärens fullständiga afskrifning, har dervid, på sätt förut

framhållits, för Utskottet det skäl varit bestämmande, att förslag till

sådan afskrifning otvifvelaktigt inom en icke aflägsen framtid torde

vara att från Kongl. Maj:t förvänta. Om önskvärdheten af denna åtgärds

genomförande snarast möjligt är emellertid Utskottet lifligt öfvertygadt

och har derföre vid bedömande af de förslag till en mer eller

mindre genomgripande omgestaltning af indelningsverket, som innefattas

i Herr Rundbäcks motion om reglering af indelningsverket och i Herr

L. J. Larssons motion om rustnings- och roteringsbesvärens fixering,

mindre kunnat fästa sig vid de företräden framför den nuvarande organisationen,

som nämnda förslag i och för sig må innebära, än vid det

förhållande, hvari de uti nyssnämnda motioner förordade åtgärder komme

att stå till sjelfva afskrifningen. Ur denna synpunkt sedt, vill det förefalla

Utskottet mindre lämpligt, om vid en tidpunkt, då så väl Kongl.

Maj:t som Riksdagen förklarat sig anse indelningsverket böra afskaffas,

Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om en omgestaltning af detsamma.

En sådan åtgärd, vare sig densamma åsyftar en reglering

eller en fixering af de ifrågavarande besvären, komme nemligen uppenbarligen

att kräfva en omfattande utredning samt en icke obetydliguppoffring

af tid, arbete och kostnader, men då sjelfva institutionen

redan nu är af båda statsmakterna såsom grundval för vårt försvar

utdömd, kan det med skäl befaras, att det arbete och den kostnad,

som komme att nedläggas på ett försök till dess reformerande, blefve

förspilda.

Ehuru Utskottet sålunda icke kan förorda vidtagandet af åtgärder

för en mer eller mindre genomgripande reform af indelningsverket,

har Utskottet dock låtit sig angeläget vara att tillse, huruvida icke,

under afvaktan på rustnings- ocli roteringsbesvärens afskrifning, någon

lättnad må kunna beredas de rustnings- och roteringsskyldige vid besvärens

utgörande. I första rummet har dervid Utskottet, som, med

anledning af den utaf Herrar A. P. Danielson m. fl. väckta motion,

tillstyrkt afskrifning af tio procent af den å viss jord Infilande grund
Bih.

titt Riksd. Prof. 1884. 4 Sand. 1 Afd. 88 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

skatt, i öfverensstämmelse dermed och af samma grunder, som för berörda

afskrifningsåtgärd blifvit anförda, funnit sig böra förorda motsvarande

lättnad i de till sin kamerala natur med grundskatterna väsentligen

likartade rustnings- och roteringsbesvären. Till grund för beräknande

af denna lättnad torde, på sätt motionärerne föreslagit, böra läggas

de af Särskilda Utskottet vid 1883 års riksdag upptagna värden å

prestationerna för hvarje rusthåll eller rote, allenast med den nedsättning

i värdena för rusthåll vid det berustade kavalleriet samt för rusthåll

vid båtsmanshållet, om hvilken nedan förmäles, och med iakttagande

att för rusthåll och sådan rote, som för roteringen åtnjuter

understöd af statsmedel, lättnaden bestämmes till 10 procent af den

verkliga rustnings- eller roteringskostnaden, d. v. s. af det belopp, hvarmed

nämnda kostnad, på nyss angifna sätt beräknad, öfverstiger värdet

af de förmåner, som under form af ersättning för indragna augmentsräntor

eller annat anslag af statsmedel för rustningen eller roteringen

åtnjutas.

För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs

län, båtsmansrotarne på Visingsö, de nio båtsmansrusthåll i Kalmar

län, för hvilka presterskapet emot eftergift af sina utlagor erlägger

vakansafgift, äfvensom städernas båtsmanshåll, hvilka samtliga äro stälda

på vakans enligt billiga grunder, torde deremot något understöd icke

vara af behofvet påkalladt.

Hvad särskildt rustningsbesväret beträffar, hafva olika förslag till

lättande af detta besvär blifvit framstälda, af Herr Eric Olsson i motionerna

N:is 22 och 23, af Herr Ola Andersson i motionen N:o 58 och

af Herr Dahn i motionen N:o 95. Frågan om beredande af sådan lättnad

är ock enligt Utskottets mening förtjent af synnerlig uppmärksamhet.

Vid bedömande af denna fråga bör man erinra sig, att, medan

roteringen uteslutande har egenskapen af ett i afseende å landets försvar

jorden ålagdt besvär, förenar rustningen med nämnda egenskap

äfven den att vara en form för utgörande af grundskatt. Kändt är nemligen,

att af rustningsprestationerna skyldigheten att uppställa mönstergill

karl motsvarar den jorden eljest åliggande roteringsskyldigheten,

medan åter rusthållaren genom utgörande af häst, beklädnad, sadelmundering

och beväring fritages från skyldigheten att utgöra den i

jordeboken hemmanet påförda ränta. Sjelfva grundtanken i rusthålls
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 33.

11

inrättningen är således den, att räntan för rusthållshemmanen blifvit

utbytt mot vissa prestationer i afseende på försvarsväsendet. Visserligen

liar för inrättningens genomförande i många fall fordrats att, der

rusthållshemmanets räntor icke uppgått till det i enlighet med grunderna

för rusthållsinrättningen erforderliga belopp, staten lemuat fyllnad

genom anslag af augmentsräntor eller annat understöd, men denna

omständighet förhindrar icke, att det belopp, hvarmed värdet af de nyssnämnda,

egentliga rustningsprestationerna öfverstiger det anslagna understödet,

rätteligen måste anses hafva egenskapen af en skatt.

Betraktar man rustningen ur denna synpunkt, nödgas man erkänna,

att den i väsentlig grad saknar en egenskap, hvilken nu mera

betraktas såsom oundgänglig hos en ändamålsenligt anlagd skatt, nemligen

bestämdhet. Oafsedt att skatten utgöres in natura och att skattebördans

tyngd sålunda stiger eller faller med de årliga vexlingarne i

priset på rustningspersedlarne, kan den skattskyldige icke för någon

viss tidsperiod med säkerhet beräkna hvarken huru mycket af hvarje

persedel han har att under denna tid utgöra eller ens hvilka slag af

persedlar honom åligger att anskaffa. Hans skyldigheter i detta afseende

äro i allmänhet — vissa undantag gifvas — icke närmare begränsade,

än att han skall anskaffa, bekosta och underhålla allt hvad

som erfordras för att ryttaren, i krig som i fred, städse skall vara fullt

utrustad till rikets tjenst. Hvad som för vinnandet af detta ändamål

må vara behöfligt, hvilka beklädnads- och beväringspersedlar för karlen,

hvilka utredningspersedlar för häst och karl och hvilka vapen skola af

rusthållaren anskaffas är icke i lag bestämdt, utan är beroende af högsta

armébefälets åsigt om hvad vid hvarje tidpunkt erfordras för kavalleriets

hållande i tjenstdugligt skick. Lika litet kan rusthållaren uppgöra någon

tillförlitlig beräkning rörande tiden för omsättning af de utaf honom

anskaffade rustningspersedlar. Mångfaldiga af rusthållarens tillgörande

oberoende omständigheter kunna vålla rubbning i en sådan beräkning.

Hästen kan under tjenstgöringen störta eller genom sjukdom, olyckshändelse

eller vårdslös behandling af ryttaren varda oduglig till tjenstehäst;

modellen för beklädnads-, bevärings- och öfriga persedlar kan

förändras, eller ock kunna dessa persedlar genom ryttarens vanvård i

förtid förstöras.

Om man ock må antaga, att vid tiden för indelningsverkets upprättande

full motsvarighet förefunnits mellan rustningstungan och den

grundskatt, för hvilken nämnda tunga trädt i stället, kan intet tvifvel

förefinnas derom, att detta jemvigtsförhållande nu mera är fullständigt

rubbadt. Grundskatten omsattes nemligen år 1869 i penningar, dervid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.

det. värde å naturapersedlarne, efter hvilket omsättningen egde rum,

beräknades efter en för de skattskyldige fördelaktig grund, nemligen

medelvärdet emellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris.

Ingen motsvarande förmån har kommit de grundskattegifvare,

som fullgöra sin skattskyldighet genom rustning, till del;

och samma ekonomiska företeelse, den konstant fortgående minskningen

af penningarnes värde, som för dem, hvilka i penningar erlägga sin

grundskatt, medför en successiv skattelindring, åstadkommer för de

rustningsskyldige en direkt motsatt verkan, eller en ständigt fortgående

stegring af värdet å de persedlar, hvilka de hafva att prestera. Talande

siffror i detta hänseende skulle utan svårighet kunna anföras, men förhållandet

torde vara tillräckligt kändt för att icke erfordra någon vidlyftigare

utredning.

Men den fortgående stegringen i varuprisen är icke den enda

faktor, som verkar till en successiv stegring af rustningsbördan. Jemnsides

med denna verkar en annan, nemligen de alltjemt ökade anspråk,

som den i våra dagar till en förut icke anad höjd utvecklade krigskonsten

ställer på manskapets utbildning och materielens beskaffenhet.

De under senare tider till antal och tidslängd ökade skolorna för manskapets

utbildning vålla ökad slitning af beklädnads-, beväpnings- och

sadelmunderingspersedlar samt ökad risk för hästen; och de stora framsteg,

som vapentillverkningen i våra dagar gjort och fortfarande gör,

hafva medfört den oundvikliga följden, dels att vapnen varda allt dyrbarare

att anskaffa, dels ock att allt tätare förändringar i de anbefalda

modellerna måste ega rum.

Det anförda torde till fyllest ådagalägga befogenheten af påståendet,

att rustningsbördan dels är stadd i jemnt stigande, dels till sin

natur är så obestämd, att dess tryck icke på förhand kan till omfånget

beräknas. Behåller man i minnet, att rustningen, så vidt den innefattar

skyldigheten att prestera häst samt beklädnads-, bevärings-, remtygsoch

sadelmunderingspersedlar, är en form för utgörandet af grundskatt,

inses lätteligen, att frågan om lättnader i detta besvär icke utgör en

del af frågan om grundskatternas uteslutande ur skattesystemet, utan

har en sjelfständig betydelse. Det må i detta afseende vara nog att

erinra derom, att de skäl, som pläga anföras till försvar för grundskatterna

eller att, om ock dessa skatter ursprungligen blifvit ålagda

efter orättvisa grunder, så lång tid sedan dess förflutit, att orättvisornas

verkningar på den nuvarande generationen af skattskyldige hunnit blifva

utplånade, samt att grundskattebeloppet utgör en känd storhet, som vid

förvärfvandet af en fastighet tages i beräkning och inverkar på prisets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 33.

13

bestämmande, icke ega tillämpning på den i stället för en del af

grundskatten trädda rustningsskyldigheten. För de rustningsskyldige

är orättvisan fortfarande påtaglig; tungan af besväret ökas ständigt,

men ökas ojemnt för olika rusthållare och under olika år, allt beroende

på en mängd tillfälliga omständigheter, hvilket jemväl förhindrar, att

bördans tyngd kan amorteras genom dess inverkan på fastighetsvärdet.

Och förbises bör ej heller, att bördans tyngd ej beror uteslutande af

de kostnader, den förorsakar, utan jemväl och i lika hög grad af de

mångahanda obehag, som genom det obestämda i prestationerna vållas

rusthållaren. Ehuru frågan om rustningsskyldighetens fortbestånd utgör

en del af frågan om fortbeståndet af grundskatt erna och indelningsverket,

hvilken Utskottet ansett för närvarande icke böra komma under

ompröfning, är alltså frågan om åstadkommande i möjligaste mån af

rättvisa och lättnad vid utgörandet af det förstnämnda besväret en fristående

angelägenhet, som enligt Utskottets tanke både kan för sig

behandlas och under afvaktan på beslut i den större frågan redan nu

bör komma till afgörande.

Såsom ofvan blifvit nämndt, föreligga i de till Utskottets behandling

liänskjutna motionerna flera olika förslag till rustningsbördans

lättande. Herrar Ola Andersson och Dahn hafva föreslagit, att staten

skall öfvertaga den rusthållarne åliggande skyldighet att anskaffa och

underhålla beklädnads-, beväpnings-, remtygs-, sadelmunderings- och

trosspersedlar, Herr Dahn derjemte, att staten skall öfvertaga remonteringen

vid kavalleriet mot viss ersättning af rusthållarne, Herr Eric

Olsson, att rusthållarne skola befrias från utgörande af trosspassevolansafgiften,

äfvensom undfå ersättning för nummerhäst, som under tjenstgöring

störtar eller så skadas, att han för framtiden blifver obrukbar.

Med stöd af de åsigter, Utskottet i detta ämne uttalat, anser sig

Utskottet böra instämma i de väckta förslagen om statens öfvertagande

af rusthållarnes skyldighet att prestera beklädnads-, beväpnings- m. fl.

persedlar. Äfven ur synpunkten af statens rätt förstådda intresse tala

starka skäl för en sådan åtgärd. Staten får, om den sjelf tager anskaffningen

af dessa persedlar om hand, lättare att följa de snabba framsteg,

särskildt vapen tillverkningen i våra dagar gör, än om den dervid nödgades

taga en visserligen icke i författningarne föreskrifven, men dock af

billighet påkallad hänsyn till rusthållarens anspråk att icke varda öfver

höfvan betungad. Och dessutom torde, på sätt redan 1877 års Särskilda

Utskott erinrat, böra framhållas det ur ekonomisk synpunkt ofördelaktiga

uti, att flere mindre föreningar af afnämare göra upp kontrakt om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

leveranser af de ifrågavarande persedlarna i stället för att staten kan

uppköpa dem i större partier för flere regementen.

Då kändt är, att rusthållarne vid de afsutna kavalleriregementena

i och för rustningen åtnjuta så störa förmåner, att dessa i allmänhet

öfverstiga sjelfva rustningskostnaden, kunde ifrågasättas, huruvida den

föreslagna åtgärden borde utsträckas äfven till dessa regementen, eller,

på sätt Herr Ola Andersson i sin motion afsett, inskränkas till de beridna

rusthållsregementena. Väl må medgifvas, att behof af lindringför

rusthållarne i detta fall icke förefinnes, men följdrigtigheten äfvensom

hänsynen till ofvan angifna fördelar för staten vid anskaffandet af

vapen och andra persedlar torde dock påkalla, att åtgärden erhåller en

sådan utsträckning, att den kommer att omfatta samtliga rusthållsregementen

och corpser. Deremot torde af rusthållarne vid afsutna kavalleriet

böra fordras en viss årlig afgift såsom godtgörelse för befrielsen

från skyldigheten att prestera ifrågavarande persedlar — erinras bör,

att bemälde rusthållare mot erläggande af hästvakansafgift redan nu

äro befriade från anskaffande, förutom af häst, äfven af sadelmundering

— och torde denna afgift lämpligen, med beräknande af de uti

Kammarrådet Andersons betänkande angående sättet för grundskatternas

samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning antagna årliga värden

å beklädnad 35 kronor, å remtyg 2 kronor och å beväpning 3 kronor,

kunna sättas till 40 kronor.

Fråga kan uppstå, huruvida icke, äfven vid de beridna rusthållsregementena,

någon godtgörelse för statens öfvertagande af de ifrågavarande

prestationerna borde af rusthållarne fordras. Med fästadt afseende

på de förmåner, som tillgodokommit ej mindre öfriga grundskattegifvare

genom grundskatternas fixering i penningar efter en för

de skattskyldige förmånlig beräkningsgrund, än äfven rotehållarne genom

statens öfvertagande af beldädnadsbestyret, allt förmåner, för hvilka

ingen motsvarighet kommit rusthållarne till del, anser sig Utskottet likväl

icke böra ifrågasätta någon sådan skyldighet för rusthållarne. Visserligen

förekomma äfven vid de beridna rusthållsregementena stundom

rusthåll, hvilka för rustningen åtnjuta så hög godtgörelse, att ingen lindring

i besväret kan anses af behofvet påkallad. För sådana fall har

Herr Ola Andersson i sin föreliggande motion föreslagit, att då rustningsunderstödet

uppgår till öfver 200 kronor, derå må afdragas 40

kronor. Då likväl genom uppställandet af dylika undantag åtgärden

göres mer än nödigt invecklad, anser Utskottet någon begränsning i

den af motionären antydda rigtning icke böra fastställas, helst de fall,

då en sådan vore af behofvet påkallad, torde vara jemförelsevis få.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.

15

Motionären har vidare ansett, att de hel- och halfvakanta rusthållen

borde, till följd af den lättnad, som tillkomme de effektivt rustande,

erhålla rätt att uppsäga ingångna kontrakt, der do icke redan ega sådan

rätt, samt derefter ingå nytt aftal eller uppsätta rustning. Då emellertid

de flesta vakanta rusthåll äro skyldiga att in natura utgöra vissa

af de nu ifrågavarande persedlarne och således omedelbart komme i

åtnjutande af eu lättnad, motsvarande dessas värde, och de vakanta rusthållen

dessutom kunna sägas vara i besittning af det företräde framför

de effektiva, att de förras rustningskostnad är till hufvudsaklig del för

vakanstiden fixerad, medan åter de senares är till beloppet vexlande

och enligt regeln stigande, synes med den ifrågasatta åtgärdens fullständiga

genomförande beträffande de vakanta rusthållen utan olägenhet

kunna anstå, till dess kontrakten tilländalöpa.

På sätt Herr Ola Andersson föreslagit, torde staten samtidigt med

öfvertagande af de ifrågavarande persedlarne böra erhålla fri dispositionsrätt

till i bruk varande, af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar;

och lärer derjemte, i öfverensstämmelse med hvad som egt rum

vid mötespassevolansafgiftens afskaffande genom Kong-l. kungörelsen

den 24 Maj 1841, vid statsverkets öfvertagande, mot godtgörelse, af den

större båtsmansbeklädnaden enligt Kongl. kungörelsen den 22 December

1848, vid upphörande af det från rotehållarne eller soldaterna

vid indelta, roterade infanteriet utgående bidrag till soldatbeklädnadens

anskaffande och underhåll, enligt Kongl. kungörelsen den 23 Mars 1858,

vid upphörande af åliggandet för indelta kavalleriets rusthållare att

mot penningar eller fourageartiklar bekosta rustningshästarnes utfodringvid

möten och mönstringar samt andra tjenstgöringstillfällen, enligt Kongl.

kungörelsen den 17 Juli 1858, äfvensom vid statsverkets öfvertagande,

mot godtgörelse, af de s. k. småpersedlarne och kappsäcken vid båtsmanshållet,

enligt Kongl. kungörelsen den 28 Maj 1867, såsom vilkor

äfven för den nu föreslagna lindringen böra stadgas, att densamma

kommer att fortfara endast så länge ett det upphörda åliggandet motsvarande

statsanslag af Riksdagen anvisas.

För öfrigt har Utskottet bort erinra, att likasom, på sätt uti Kongl.

kungörelsen den 23 Mars 1858 blifvit uttryckligen förklarad!, genom

kronans öfvertagande af rotehållarnes beklädnadsbestyr, ingen ändringskett

uti gällande föreskrifter om rotehållarens skyldighet att förvara

beklädnaden, komme ej heller genom den nu ifrågasatta åtgärden rusthållarne

att befrias från dem åliggande skyldigheter i afseende på vården

af beklädnads- och beväringspersedlarne, sadelmunderingen m. m.

Rusthållarnes skyldighet att hålla tältlags- och fortskaffningstross

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

för regementet fullgöres nu mera genom erläggande af en årlig s. k.

trosspassevolansafgift. Denna afgift har uppkommit på det sätt, att

Kongl. Maj:t och kronan enligt särskilda, genom nådiga resolutioner af

åren 1775, 1776 och 1778 faststälda aftal med vederbörande rusthållare

åtagit sig att både i freds- och krigstid för all framtid ombesörja anskaffandet,

underhållandet och fortskaffningen af rusthållsregementens

och eorpsers tross äfvensom tillhandahållandet af trosskuskar och trosshästar,

fullt munderade, emot en för hvarje helt rusthåll utgående afgift,

till belopp i nuvarande myntslag af 3 kronor 75 öre i fredstid och

4 kronor 37 öre i krigstid vid de skånska kavalleriregementena, Vestgöta

regemente och Smålands grenadierbataljon, af 4 kronor 37 öre så

i fred som krig vid Andra Lifgrenadierregementet, och af 4 kronor 75

öre vid Lifregementets Dragon-, Husar- och Grenadiercorpser. Herr

Eric Olsson har föreslagit, att rusthållarne måtte befrias från erläggande

af denna afgift, men då berörde afgift redan sedan längre tid tillbaka

är för all framtid fixerad till ett visst belopp i penningar, och dess

utgörande följaktligen icke är förbundet med några af de olägenheter,

hvilka Utskottet ofvan anmärkt såsom förefintliga i fråga om de s. k.

ovissa besvären, kan Utskottet för sin del icke förorda bifall till motionärens

förslag.

Hvad åter angår rusthållarnes skyldighet att anskaffa och underhålla

häst, erkänner Utskottet villigt, att fullgörandet af detta besvär

är förbundet med sådana olägenheter för rusthållaren, att hvad Utskottet

ofvan yttrat om det ojemnt fördelade och obestämda i rustningsbördans

tryck derå eger full tillämplighet. Besväret växer med de stigande

hästprisen och de i följd af ökadt antal kommenderingar m. m.

stegrade fordringarne på hästen, och dess tyngd mångdubblas för rusthållaren,

om han, såsom med de tillfälligheter, för hvilka en tjenstehäst

är utsatt, lätteligen kan inträffa, nödgas inom loppet af en kortare tid

flere gånger remontera. Förgätas bör emellertid icke, att prestationen

af häst just utgör det för rusthållsinrättningen kännetecknande, och att

för den skull rusthållarens befriande derifrån svårligen torde kunna ifrågakomma

annat än i sammanhang med indelningsverkets upphäfvande och

införandet af en ny härorganisation, hvartill förslag dock nu icke

föreligger. Åtminstone synes Utskottet den af Herr Dahn i ofvan

åberopade motion anvisade utväg, eller statens öfvertagande af remonteringen

mot en viss årlig afgift af rusthållet, icke vara af beskaffenhet

att kunna vare sig ur statens eller rusthållarens synpunkt

godkännas. I och med det eganderätten till hästen öfvergår till staten,

kan det icke anses lämpligt och för en omsorgsfull skötsel af hästen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.

17

betryggande, att densamme fortfarande skall hos rusthållaren underhållas

och fodras. I alla händelser finge öfver rusthållarens sätt att

fullgöra detta sitt åliggande föras en sträng kontroll, hvilken komme

att medföra ej mindre för vederbörande befäl talrika och besvärliga inspektioner,

än äfven för rusthållaren obehag och må hända trakasserier,

fullt uppvägande dem, för hvilka han nu stundom förmenar sig vara från

befälets sida utsatt. Äfven anspråk på ersättning för vanvård af hästen

med deraf flytande vidlyftiga och kostsamma rättegångar torde ej uteblifva.

Mången rusthållare, som nu sjelf uppföder hästar för att vid

blifvande ledighet insätta dem för numret, torde ej heller med förändringen

finna sig tillfredsstäld.

Å andra sidan synes det Utskottet oförnekligt, att, derest ersättning

kunde beredas rusthållare för häst, som utan rusthållarens förvållande

under tjenstgöring störtar eller så skadas, att han för framtiden

blir obrukbar som tjenstehäst, rusthållaren derigenom skulle befrias

från en af de tyngsta och mest öfverklagade af de med rustningen

förenade bördor, utan att ändock staten deraf skulle tillskyndas synnerligen

afsevärd kostnad. Utskottet instämmer derföre i syftet af den

utaf Herr Eric Olsson i ämnet väckta motion, men anser sig dock i

frågans nuvarande skick icke böra tillstyrka Riksdagen att derom fatta

definitivt beslut. Innan medel för ändamålet beviljas — hvilket för öfrigt,

enligt Utskottets mening, bör ske, icke under formen af anslag

för bildande af en fond, utan genom uppförande i riksstaten af ett anslag,

från hvilket ersättningarna borde utbetalas — torde en närmare

utredning angående de förhållanden och vilkor, under hvilka ersättning

skulle utgå, böra eg a rum. I sådant afseende bör tagas under ompröfning,

huruvida liden skada skall till hela beloppet ersättas af staten

eller någon del deraf bäras af rusthållaren, huruvida skäl må vara

för handen att anlita de i många orter bildade hästförsäkringsbolagens

medverkan o. s. v., och likaså böra bestämda föreskrifter meddelas om

hvad, som med hästens tjenstgöring skall förstås, om kontroll derå, att

skadan är af rusthållaren oförvållad, om sättet för ersättningsbeloppets

bestämmande m. m., hvarom allt Utskottet saknar tillfälle att nu framlägga

förslag. Utskottet anser derföre, att Riksdagens åtgärd för närvarande

bör inskränkas till en underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t

täcktes låta utreda den föreliggande frågan och derefter till nästkommande

Riksdag aflåta nådig proposition i ämnet.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1884. 4 Samt. 1 Äfd. 25 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 33.

Sedan år 1858 har kronan fullständigt öfvertagit rotehållarnes

vid indelta armén beklädnadsskyldighet. Vid båtsmanshållet äro deremot

rust- och rotehållare fortfarande pligtiga att prestera båtsmannens beklädnadspersedlar,

likväl med rust- eller rotehållare!! lemnad rätt att

om beklädnadsbestyrets öfvertagande af kronan mot viss godtgörelse

träffa aftal. Enligt Kongl. kungörelsen den 22 December 1848 får nemligen

sådant aftal ingås beträffande den s. k. större beklädnaden, och

enligt Kongl. kungörelsen den 28 Maj 1867 angående kappsäcken och

de s. k. småpersedlarne (skjortor, strumpor och skor) mot en ersättningtill

kronan, som af rustningen årligen och af roteringen vid hvarje

uppfordring till års- eller sommartjenst eller sjökommendering utgöres

i fredstid med belopp, motsvarande fyra femtedelar af kostnaden efter

medeltalet af nästföregående tio års markegång i hvarje län för de

persedlar, från hvilkas utgörande rust- eller rotehållare befrias, men i

krigstid full ersättning efter markegång, på samma sätt beräknad. Samtliga

båtsmansnummer hafva ingått kontrakt om den större beklädnadens

öfvertagande af kronan. Deremot hade, enligt uppgift från Marinförvaltningen,

546 nummer vid båtsmanshållet vid 1883 års utgång

icke ingått kontrakt med kronan om anskaffning och underhåll af kappsäck

och småpersedlar.

Med fästadt afseende på den lättnad, som genom beklädnadsbestyrets

öfvertagande af kronan utan ersättning redan kommit rotehållarne

vid indelta armén till del, och de lindringar i rustningsbördan, som

genom Utskottets förslag om statens öfvertagande af beklädnads-, beväpnings-,

remtygs- och sadelmunderingspersedlarne skulle komma att.

beredas rusthållarne vid indelta armén, torde billigheten fordra, att någon

lättnad beredes jemväl rust- och rotehållare vid båtsmanshållet; och

synes, i öfverensstämmelse med hvad Herr Ola Andersson i motionen

N:o 59 föreslagit, sådan lättnad lämpligen kunna beredas genom rustoch

rotehållarnes befrielse från skyldigheten att hålla kappsäck och

småpersedlar. I sammanhang härmed, och då ett visst antal rusthåll i

Blekinge och Södra Möre, jemlikt Kongl. brefvet den 10 Maj 1872, för

lindring i fattigvårdstungan inom vederbörande kommuner få ställas på

vakans, torde, på sätt ock motionären föreslagit, en motsvarande lindring

böra beredas dessa rusthåll, hvilka när som helst kunna af Kongl.

Maj:t till uppsättning anbefallas och förty, såsom af 1877 års Särskilda

Utskott redan blifvit framhållet, strängt taget hvarken äro effektiva eller

vakanta, genom nedsättning med en tiondedel af deras årliga vakansafgifter.

____

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

19

Beträffande de anslag, som i händelse af bifall till Utskottets ofvan

framstälda förslag varda erforderliga, tillåter sig Utskottet anföra följande.

Med beräknande för rusthållarnes så kallade ovissa besvär af de

i Kammarrådet Andersons ofvan åberopade betänkande angifna värden,

eller för beklädnad 35 kronor, för remtyg 2 kronor, för beväpning 3

kronor och för sadelmundering 12 kronor, skulle sammanlagda värdet

å dessa besvär för hvarje rusthåll uppgå till 52 kronor. Då antalet rusthåll,

effektiva och vakanta, vid de beridna rusthållsregementena enligt

samma betänkande är 3,505, skulle sammanlagda värdet af de prestationer,

som dels omedelbart, dels, i fråga om de vakanta numren, efterhand,

skulle frångå staten, uppgå till 182,560 kronor. Med afseende

dels derå, att staten utan tvifvel varder i stånd att för lägre kostnad

än de enskilde anskaffa de ifrågavarande persedlarne, dels ock derå att

i nyss angifna antal rusthåll ingå 55 rusthåll, som fullgöra sin rustningsskyldighet

genom hingsthållning och redan nu äro befriade från

alla öfriga utgifter för rustningen (utom trosspassevolansafgiften), torde

emellertid anslaget för anskaffning af merberörda persedlar kunna sättas

till något lägre belopp än det ofvan beräknade årliga värdet å persedlarne

och lämpligen kunna bestämmas till 150,000 kronor. Anslaget lärer

böra erhålla karakteren af reservationsanslag och med afseende

derå, att rusthållarnes fortfarande åtnjutande af den föreslagna befrielsen

blifvit satt i beroende af anslagets fortsatta beviljande, såsom särskild^

ordinarie anslag uppföras å fjerde hufvudtiteln.

Då kronans öfvertagande af de nämnda persedlarne vid de afsutna

rusthållsregementena är beroende deraf, huruvida rusthållarne

vid dessa regementen förklara sig villiga att ingå på erläggandet af

den fordrade godtgörelsen, torde nyssberörda anslag icke för närvarande

behöfva sättas så högt, att detsamma äfven komme att innefatta ersättning

för de persedlar, som vid de afsutna regementena frånginge kronan,

helst, derest förändringen kommer till genomförande äfven vid dessa

regementen, kronan skulle eg a för ändamålet disponera de från rusthållen

inflytande afgifterna.

Enligt inhemtade upplysningar erlades under år 1883 för de båtsmansnummer,

som med kronan ingått aftal om kappsäckens och de

så kallade småpersedlarnes anskaffande en godtgörelse af sammanlagdt

23,431 kronor 50 öre, deraf på indelningen belöpte 10,943 kronor 56

öre och på roteringen 12,487 kronor 94 öre, hvarjemte, såsom ofvan

blifvit nämndt, 546 nummer fortfarande prestera berörda persedlar in

natura. Med afseende dels derå, att den för indelningen uppgifna siffra.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

icke utvisar hela det belopp, som kan affordras de rusthåll, hvilka med

kronan afslutat kontrakt, enär en del af dessa rusthåll tillhöra det antal

(vid 1883 års slut 1,038), som på grund af 1872 års Kongl. bref tills

vidare äro vakanta, dels ock derå, att ersättningen erlägges af rustningen

hvarje år, men för roteringen allenast hvart tredje år, torde någon

medeltalsberäkning angående det belopp, som i sådan ersättning på

hvarje båtsmansnummer belöper, svårligen kunna grundas på nyss anförda

siffror. Enligt den vid komiténs för utredning af frågan om lindring

i båtsmanshållet den 10 December 1870 afgifna underdåniga utlåtande

fogade tabell, bil. 17, utgjordes emellertid vid nämnda tidpunkt

ifrågavarande ersättning vid rustningen i Blekinge med 9 kronor 26

öre och i Södra Möre med 7 kronor 3 öre, allt årligen, samt vid roteringen

med belopp varierande mellan 2 kronor 83 öre samt 4 kronor

43 öre per år räknadt. Under antagande att, till följd af stigande markegångspris,

nämnda värden sedan år 1870 ökats för rustningen till

respektive 11 och 9 kronor samt för roteringen till i medeltal 4 kronor,

skulle hela värdet af den ifrågavarande prestationen kunna beräknas

till 37,600 kronor, eller i rundt tal 40,000 kronor, hvilket sistnämnda belopp

Utskottet anser böra såsom särskildt reservationsanslag å ordinarie

stat under riksstatens femte hufvudtitel för bekostande af båtsmäns

kappsäck och småpersedlar uppföras.

För beredande af den af Utskottet förordade lättnaden af tio

procent i rustnings- och roteringsbesvären torde böra å ordinarie stat

under fjerde och femte hufvudtitlarne uppföras särskilda förslagsanslag,

motsvarande ungefärligen en tiondedel af det beräknade värdet å rustnings-

och roteringsbesvären (jfr. bilagorna Inkomstberäkningen och

Nionde hufvudtiteln till Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets

tillstånd och behof vid 1883 års riksdag) eller å fjerde hufvudtiteln ett

belopp af 475,000 kronor och å femte hufvudtiteln ett belopp af 75,000

kronor.

Slutligen har Utskottet bort erinra, att vid bestämmande af de

värden å prestationerna vid rusthåll och rotar, efter hvilka lättnaden

skall beräknas, de af 1883 års Särskilda Utskott beräknade värden

blifvit, med tillämpning af de här ofvan angifna värdebestämmelser å

de s. k. ovissa besvären vid rusthållet samt å kappsäcken och småpersedlarne

vid båtsmanshållet och med iakttagande att förstnämnda

värden bort bestämmas till jemna tiotal, minskade vid det berustade

kavalleriet med 50 kronor, och vid båtsmansindelningen med 10 kronor,

hvaremot vid båtsmansroteringen någon minskning icke ansetts böra

ega rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

ai

W 1

På grund af hvad Utskottet i fråga om rustnings- och roteringsbesvären

anfört, hemställer Utskottet:

B.

l:o) att för beredande från och med början afår

1885 åt rust- och rotehållare af eu lättnad i rustningsoch

rote ringsbesvären, motsvarande 10 procent af besvärens

värde, måtte å ordinarie stat under riksstatens

fjerde och femte hufvudtitlar uppföras särskilda förslagsanslag

till belopp, å den förra hufvudtiteln af

475,000 kronor och å den senare af 75,000 kronor;

börande i fråga om understödets utbetalande iakttagas:

att prestationerna för hvarje rusthåll eller rote

bestämmas regemente-, corps- och, vid båtsmanshållet,

kompanivis till nedannämnda värden:

vid berustade kavalleriet:

för Lifregementets dragoncorps.....................IggQ kronor

» Lifregementets husarcorps......................../ 1

)) Smålands husarregemente........................ 320 »

» Skånska husarregementet .......................^300 »

» Skånska dragon- d:o ........................f

vid berustade infanteriet:

för Lifregementets grenadiercorps...............1320 })

» Vestgöta regemente....................................\

» Andra Lifgrenadierregementet ............... 310 »

» Smålands grenadierbataljon..................... 300 »

vid roterade kavalleriet:

för Jemtlands hästjägarecorps (för dubbel
rote).

.............................................................. 300 »

vid roterade infanteriet:

för Första Lifgrenadierregementet.......

» Uplands regemente...............................

» Vestgöta Dals » ...............................

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 33.

för

Skaraborgs regemente .............................

170 kronor,

»

Nerikes » .......................................

»

Vermlands » .......................................

Keo

»

»

Vestmanlands » .......................................

»

Jönköpings » .......................................

150

)>

»

Kronobergs » .......................................

»

Kalmar » .......................................

Dalregementet .......................................

150

»

»

Bohusläns regemente .................................

»

Helsinge » .................................

)>

Elfsborgs » .................................

140

y>

)>

Vesterbottens fältjägarecorps..................

150

r>

))

Södermanlands regemente........................

»

Jemtlands fältjägarecorps ........................

))

Norra skånska infanteriregementet ......

130

»

)>

Södra skånska » ......

»

Norrbottens fältjägarecorps .....................

vid berustade båtsmanshållet:

för

Blekinge l:a—6:e kompani .....................

110

y>

y>

Södra Möre l:a—3:e » .....................

100

vid roterade båtsmanshållet:

för

Tjusts kompani.............................................

»

Gotlands l:a och 2:a .................................

»

Södermanlands l:a och 2:a .....................

»

Södra Roslags l:a och 2:a........................

130

»

»

Norra » l:a och 2:a........................

»

Andra Norrlands l:a och 2:a..................

»

öfriga båtsmanskompanier........................

120

»

»

frälserot-eringen i Blekinge och Södra

Möre...............................................................

130

v

utsockne frälsehemman i Halland (half

vakansafgift) .............................................

60

» ;

att till grund för beräkningen af det understöd,

som bestås hvarje rusthåll eller rote, skola läggas

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottels Utlåtande N:o 33.

23

ofvannämnda värden, med undantag för med ordinarie

rotering-, till hälften emot annan roterad jord,

belagda hemman inom de f. d. privilegierade jernbergslagen,

hvilka hemmans roteringsskyldighet för hvarje

rote skall bestämmas till hälften af ofvannämnda medelvärde

för det regemente, till hvilket de äro indelade

eller inom hvars stånd de äro belägna;

att understöd icke bestås

a) sådana vakanta rusthåll och rotar, hvilkas vakansafgifter

jemte öfriga prestationer icke uppgå till

åttio procent af ofvan angifna medelvärde för det

regemente, corps eller kompani, hvartill de höra;

b) soldatrotarne inom Särna, Idre och Hede byalag

i Kopparbergs län, båtsmansrotarne på Visingsö

samt de nio båtsmansrustliåll i Kalmar län, för hvilka

presterskapet emot eftergift af sina utlagor erlägger

vakansafgift, äfvensom städernas båtsmanshåll;

att till öfriga rusthåll och rotar skall utbetalas

ett årligt understöd, som för rotar, hvilka icke åtnjuta

understöd af statsmedel, bestämmes till tio procent af

ofvannämnda medelvärden, men för rusthåll och sådana

rotar, som åtnjuta understöd af statsmedel, till

10 procent af det belopp, hvarmed ofvan upptagna

medelvärde öfverstiger värdet af det för rustningen

eller roteringen åtnjutna understöd, hvarom i nästföljande

punkt säges;

att de till statsverket indragna ränte- och tiondeanslag

äfvensom sådana afskrifna räntor, för hvilka

ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas efter årlig

medelmarkegång, skola omsättas till penningar efter

medeltalet af 1873—1882 årens medelmarkegångspris,

och skall beloppet deraf med tillagd forsellönsersättning

å spanmålen, beräknad till 8 öre kubikfoten

för råg och korn samt 6 öre kubikfoten för hafre, för

hvarje rusthåll eller rote sammanföras med det till

rusthållet eller roten eljest från statsverket utgående

penningeanslag; samt

att de ytterligare bestämmelser, som för utbetal
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.

ningen af detta understöd kunna finnas erforderliga,

må af Kongl. Maj:t meddelas;

2:o) att å ordinarie stat under fjerde hufvudtiteln

måtte uppföras ett reservationsanslag å 150,000 kronor

i och för statsverkets öfvertagande från och med

år 1885 af den rusthållarne vid ej mindre det berustade

kavalleriet än äfven det berustade infanteriet

åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-,

bevärings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar,

under vilkor, att staten samtidigt

erhåller fri dispositionsrätt till i bruk varande, af rusthållarne

anskaffade, motsvarande persedlar; att den

rusthållarne beredda lindring kommer att fortfara endast

så länge ett det upphörda åliggandet motsvarande

statsanslag af Riksdagen anvisas; samt att, hvad

det berustade infanteriet beträffar, af hvarje rusthållsnummer

till statsverket erlägges en årlig ersättning för

besvärets upphörande af 40 kronor, hvilken må af

Kongl. Maj:t för det med besväret afsedda ändamål

disponeras;

3:o) att å ordinarie stat under femte hufvudtiteln

måtte uppföras ett reservationsanslag å 40,000 kronor

i och för statsverkets öfvertagande från och med år

1885 af den rust- och rotehållare vid båtsmanshållet

åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla de

till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne

samt kappsäcken, under vilkor, att staten samtidigt

erhåller fri dispositionsrätt till i bruk varande, af rusteller

rotehållare anskaffade motsvarande persedlar,

och att den rust- och rotehållarne beredda lindring

kommer att fortfara endast så länge ett det upphörda

åliggandet motsvarande statsanslag af Riksdagen anvisas;

samt

att i sammanhang dermed den för rusthåll inom

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län,

hvilka på grund af Kongl. brefvet den 10 Maj 1872

äro eller blifva vakanta, utgående årliga vakansafgift

må från och med år 1885 med en tiondedel minskas ;

4:o) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse

anhålla, att Kongl. Maj:t. täcktes låta utreda, under

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.

25

hvilka vilkor ersättning må kunna rusthållare beredas

för nummerhäst, som under tjenstgöring störtar eller

så skadas, att han för framtiden blifver såsom tjenstehäst

obrukbar, samt derefter för nästkommande Riksdag

framlägga förslag i ämnet;

5:o) att de af Herrar C. A. Larsson, Eric Olsson,

J. Andersson, Rundbäck, L. J. Larsson och Dahn

väckta motioner, så vidt de afse rustnings- och roteringsbesvären,

icke, i vidsträcktare mån än ofvan blifvit.

sagdt, måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 Mars 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservationer:

vid A (angående grundskatterna):

af Herrar Grefve G. Sparre, Ti. Montgomery-Cederhielm, L. V. S. Lothigius,

Friherre G. Tamm och B. Törnebladh, hvilka ansågo, att Utskottets

utlåtande i denna del bort ega följande lydelse:

»Hvad beträffar nu ifrågavarande förslag, hvilka samtliga åsyfta

åtgärder, gående ut på ett mer eller mindre fullständigt afskaffande af

grundskatterna, vill Utskottet erinra derom, att Riksdagen redan i underdånig

skrifvelse den 24 Maj 1873, med framhållande af önskvärdheten

ej mindre af grundskatternas samt rustnings- och rotelingsbesvärens afskrifning

än äfven af den indelta arméns ersättande med en på en utsträcktare

tillämpning af den allmänna värnpligten grundad organisation

af landets försvarsväsen, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes, under förutBih.

till Bikid. Frot. 1884. 4 Sami. 1 Aj‘d. 25 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

sättning att en sådan härordning blefve af Konung och Riksdag antagen,

i sammanhang med förslag dertill, i nåder föreslå stadganden, genom

hvilka, efter en måttstock af tre procent årlig afskrifning, ej mindre

rustnings- och roteringsbesvären med deraf härflytande kostnader komme

att efter hand minskas och slutligen försvinna, än äfven grundskatterna

upphöra, mot det all jordbruksfastighet åsättes bevillning efter

samma grunder som all annan fastighet. Den af Riksdagen sålunda

uttalade åsigt om önskvärdheten af grundskatternas afskaffande hvilar

dock på förutsättningen af ett samtidigt tillfredsställande ordnande af

landets försvarsväsen, hvarom förslag dock nu ej föreligger; och då

derjemte med frågan om grundskatternas afskaffande sammanhänga

frågor om vidare gående förändringar i hela vårt skattesystem, hvilka

förändringar nu ej heller till afgörande föreligga, anser Utskottet förslag

i dessa frågor först böra afvaktas, innan åtgärder i den af motionärerna

antydda syftning vidtagas; hemställande Utskottet fördenskull,

att de af Herrar Biesert, G. A. Larsson, A. P.

Danielson m. fl. samt J. Andersson väckta, här ofvan

omförmälda motioner, i hvad de afse grundskatterna,

icke må af Riksdagen bifallas.»

af Herr L. M. Norden felt;

af Herr C. E. Casparsson, med hvilken Friherre H. M. Palmstierna

instämde:

»Om jag ock ej kunnat biträda de förslag till grundskatternas

partiella eller fullständiga afskrifning, som blifvit framstälda, så anser

jag dock frågan om jordbeskattningens ordnande på ett för staten och

för de skattskyldige tillfredsställande sätt vara allt för vigtig för att

ej kräfva en snar lösning. Enligt min uppfattning, stödd ej blott på

de senast förflutna 11 årens erfarenhet inom vårt eget land, utan äfven

på hvad förhållandena i andra land i detta afseende gifvit vid handen,

förer den hittills beträdda vägen ej till målet. Intet civiliseradt land

har, så vidt jag känner, kunnat undvara en grundskatt på den fasta

förmögenheten; och der en sådan blifvit en gång pålagd är det, med

ett enda undantag, exempellöst att den åter blifvit borttagen. I Norge

har visserligen aflösning medgifvits af den del af grundskatten, som

motsvarar jordeboksränta!! i Sverige — ehuru detta medgifvande synes

blifvit föga begagnadt — hvarjemte successiv afskrifning å den återstående

delen af grundskatten blifvit vilkorligt beviljad. Men i Norge är

dels jordbruksnäringen af mera underordnad betydelse såsom inkomst
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

27

källa för staten, dels är den på jorden hvilande grundskatten icke legalt

upphäfd, utan dess utgörande blott tills vidare suspenderadt; hvarjemte

i grundskattens ställe trädt ett nytt skattesystem, grundande

statens inkomster hufvudsakligen på tullintrader samt bränvins-, maltoch

stämpelafgifter.

Med detta undantag äro grundskatterna eljest öfverallt bibehållna.

1 sjelfva det rika England, der man lika som i Norge medgifvit grundskattens

aflösning, men till dess fulla värde, upptogs ännu i budgeten

för finansåret 1876—77 inkomsten af grundskatten till öfver 1,000,000

£ St. eller till omkring Go-del af samtliga statsinkomsterna.

I Frankrike, i Österrike, i Preussen och öfriga tyska stater samt i

Danmark har man deremot med omsigt och framtidsblick sökt afhjelpa

den ojemnhet i jordbeskattningen, som dels från början förefunnits, dels

under tidernas lopp uppkommit, genom reglering och borttagande af

de befintliga missförhållandena. Föredömet särskildt från Preussen

och Danmark, der den förut skattefria jorden blifvit mot skäligt vederlag

belagd med grundskatt, är med hänseende till våra, i flera fall likartade

förhållanden, ganska beaktansvärdt. Denna i Europas kulturländer

med framgång anlitade utväg att genom utjemning af bördan

lösa »grundskattefrågan» har hos oss hittills ej vunnit afseende. Både

den äldre grundskattekomitén från år 1864 och den senaste skattekomitén

har, ehuru på mycket lätta skäl, såsom outförbar stämplat denna

i ofvan uppräknade stater genomförda metod för den grannlaga frågans

lösning. Och medgifvas måste, att, om verkligen en ny fullständig uppmätning

och uppskattning af all jord i riket vore för ändamålet nödvändig,

de mot en dylik utjemning framstälda betänkligheterna kunde

vara beaktansvärda. Men hos oss äro, för vidtagandet af en i denna

riktning gående åtgärd, redan betydliga förarbeten undangjorda, i hvilket

afseende må erinras om det till afslutning sig närmande skiftes- och

afvittringsverket, de jordbruksstatistiska arbetena, bevillnings- och taxeringskomitéernas

utredningar, det pågående ekonomiska kartverket samt

de socknevis företagna prestlöneregleringarne, hvilka arbetens med hvarandra

jemförda resultat bör kunna lemna en god vägledning för bedömandet

af jordens värde och skatteförmåga.

I det bekanta arbetet »Om beskattningens grunder i Sverige» framstälde

redan år 1832 författaren, Grefve M. Björnstjerna, tanken att,

med den då begagnade mycket ofullständiga och bristfälliga uppskattningsmetoden

lägga taxeringsvärdet till grund för den skattejemkning,

som han ansåg böra föregå en af honom föreslagen afskrifning af de

på jorden hvilande skatterna, och de sedan dess mycket förbättrade

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

metoderna för uppskattandet af jordfastighets rätta värde med deraf

följande säkrare resultat synas bereda möjlighet att numera kunna utfinna

ett så tillförlitligt taxeringsvärde, att en grundskattereglering skulle

kunna derpå byggas.

Den nuvarande grundskatten, beräknad i jemnadt tal till 6,000,000

kronor, utgör blott 2,74 kronor per mille af den svenska jordens år 1882

till 2,187,563,000 kronor uppskattade taxeringsvärde. Då man antagit

att en skatt, som icke öfverstiger en half procent af taxeringsvärdet,

ej kan anses för den dermed belagda jorden medföra någon nämnvärd

tunga; och då den nuvarande grundskatten, lika fördelad på all jord,

skulle utgöra blott något öfver en fjerdedels procent af den svenska

jordens taxeringsvärde, så kan jag vid sådant förhållande ej finna något

giltigt skäl att nu besluta en afskrifning af grundskatterna. Deremot

utgör deras ojemna fördelning, och särskildt den omständigheten, att

en del jord är derifrån alldeles befriad, ett, som mig synes, talande skäl

för en reglering af de under seklernas lopp uppkomna missförhållandena.

Och för en sådan reglering, så vidt den afser skattejorden, kan till

stöd åberopas historisk häfd.

Uppå allmogens anförda besvär, »huruledes deras hemman, de åbo

och sitta uppå, äre med ringa ägor och utrymme försedde, dock likväl

proportionaliter emot andra hemman högre skattlagde, än de mägte

göra skäl före», resolverade nemligen Kongl. Maj:t år 1644: »Hennes

Kongl. Maj:t häfver på desse allmogens in komne besvär och klagan sig

tillförene nådigst förklarat, att vela uti alle Landsändar och provinser i

Riket en allmän revision och jordrefning anställa låta, hvarigenom slika

och flera besvär skäligen afhjelpas kunde, hvilket ock länge sedan hade

blifvit efterkommet, der H. K. Maj:t med andre Rikets högviktige värf

och ärenden icke hade varit öfverhopadt och belastadt. Icke dess mindre

vill H. K. Maj:t, sin förrige nådige förklaring till följe, bära der

sorg och åhåga före, att bemälde revision med forderligaste, som ske

kan, må inrättas och i verket ställas».

Den utlofvade revisionen kom likväl icke till stånd; men att löftet

ännu efter 75 års förlopp fortfarande ansågs bindande framgår bland

annat af Kongl. Maj:ts resolution på allmogens besvär år 1719. »Kongl.

Maj:t finner», säges det uti nämnda resolution, »att denna klagan af

allmogen på åtskilliga Riksdagar tillförene är förd vorden, och jemväl

uppå 1644 års Riksdag vara beslutit, att uti alla landsändar och provinser

i Riket en allmän revision och jordrefning skulle anställas. Och

såsom Kongl. Maj:t pröfvar äfven ett slikt allmänt refvande på många

orter och derefter inrättad ny skattläggning vara nödig och billig, em-e

s. 29 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 33.

29

dan den ene af Kong!. Maj:ts trogne undersåtare af allmogen icke bör

besväras med svårare börda framför den andre, utan hvar och en draga

lasten efter hemmanens och egornas beskaffenhet; alltså vill Kong], Maj:t

i nåder vara betänkt, att en sådan revision och refning anställes, så

snart som det sig göra låter. Men emellertid, och till dess en sådan

Refning och Skattläggning ske kan, hvartill mycken tid erfordras, så

kan Kongl. Maj:t i det, som härtills varit, ej göra någon ändring.»

Af det här anförda synes framgå, att en revision af jordbeskattningen

med deraf följande ny refning och skattläggning redan på 1600- och 1700-talet ansetts af förhållandena påkallad, ehuru de oroliga tiderna

då förhindrade sakens utförande. Den i dessa Kongl. resolutioner

uttalade grundtanken återfinnes emellertid fullständigt utvecklad och

fullföljd i de grundskatteregler ingår, som under detta århundrade blifvit i

flere andra stater genomförda. Att ett sådant sätt att lösa grundskattefrågan

icke medför alltför stora svårigheter, och att det tillgodoser

samhällets, d. v. s. allas rätt, visar dessa staters föredöme, öfvertygad

att grundskatternas afskaffande vore ett finansielt, politiskt och socialt

missgrepp, men att deremot deras utlemnande genom en rättvis och omsigtsfull

skattereglering vore en åtgärd, som, på samma gång den afväpnade

ett berättigadt missnöje, skulle bättre än den nuvarande jordbeskattningen

kunna tillgodose samhällets kraf under möjligen inträffande

olyckstider, har jag velat reservationsvis anmäla min afvikande mening

både från deras, som i jordbruksnäringens namn påyrka grundskatternas

fullständiga afskaffande, och från deras, som i dessa skatters orubbade

bibehållande vilja bevara ett bytesmedel för erhållandet af ett

betryggadt försvar.

Med stöd af hvad jag sålunda haft äran anföra, får jas: vördsamt

hemställa,

att de af Herrar Biesert, C. A. Larsson, A. P. Danielson

m. fl. samt J. Andersson väckta motioner, i

hvad de afse grundskatterna, icke må af Riksdagen

bifallas».

af Herrar Ola Bosson Olsson, Nils Petersson och J. E. Johansson, med

hvilka Herrar Ola Andersson och Sven Nilsson instämde:

»Då det inom inkomstafdelningen uppgjorda förslag till motivering

till punkten A mera öfverensstämmer med de skäl, som för oss bestämt

vårt tillstyrkande till motionen, hafva vi här velat såsom vår motivering

upptaga nämnda förslag, så lydande:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

Hvad först beträffar de af Herrar Biesert, C. A. Larsson och

J. Andersson i Häckenäs väckta förslag, hvilka samtliga åsyfta ett fullständigt

afskaffande af grundskatterna, vill Utskottet erinra derom, att

Riksdagen redan i underdånig skrifvelse dun 24 Maj 1873, med framhållande

af önskvärdheten ej mindre af grundskatternas samt rustningsoch

roteringsbesvärens afskrifning än äfven af den indelta arméns ersättande

med en på en utsträcktare tillämpning af den allmänna värnpligten

grundad organisation af landets försvarsväsen, anhållit, att Kongl.

Maj:t täcktes, under förutsättning att en sådan härordning blefve af

Konung och Riksdag antagen, i sammanhang med förslag dertill, i nåder

föreslå stadganden, genom hvilka, efter en måttstock af tre procent årlig

afskrifning, ej mindre rustnings- och roteringsbesvären med deraf

härflytande kostnader komme att efter hand minskas och slutligen försvinna,

än äfven grundskatterna upphöra, mot det att jordbruksfastighet

åsättes bevillning efter samma grunder, som gälla för all annan fastighet.

Den af Riksdagen sålunda uttalade åsigt om önskvärdheten af

grundskatternas afskaffande har jemväl vunnit Kongl. Maj:ts godkännande.

Det härordningsförslag, som af Kongl. Maj:t förelädes 1875 års Riksdag,

var afsedt att bringas till verkställighet först sedan frågan om grundskatterna

blifvit afgjord, och då Kongl. Maj:t, efter det förslag till grundskatternas

samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Riksdagen angifna måttstock

blifvit på nådig befallning uppgjordt af Kammarrådet A. Anderson,

afgaf förslag till 1877 års Riksdag om utsträckning af de värnpligtiges

öfningstid, och till 1883 års Riksdag till ny härordning, föreslog Kongl.

Maj:t i sammanhang dermed vid förra tillfället en partiel afskrifning af

grundskatterna och vissa lättnader i rustnings- och roteringsbesvären,

och vid det senare tillfället åtgärder, åsyftande fullständig afskrifning

af nämnda skatter och besvär. Väl ledde intet af nu omförmälda förslag

till det åsjfftade målet, men Utskottet är förvissadt, att, då Kongl.

Maj:t finner tiden vara inne att förelägga Riksdagen förslag till ny härordning,

Kong]. Maj:t icke lärer underlåta att samtidigt föreslå Riksdagen

fullständig afskrifning af grundskatterna samt rustnings- och

roteringsbesvären. Vid sådant förhållande, och då Utskottet på grund

af det anförda anser sig kunna hos båda statsmakterna förutsätta full

enighet beträffande önskvärdheten af berörda skatters och besvärs afskaffande,

kan Utskottet icke inse behöfligheten af att, på sätt Herr

J. Andersson föreslagit, i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla

om förslag till grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens

afskrifning. Ej heller kan Utskottet finna, att giltiga skäl blifvit an
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

31

förda för frångående af de grunder för afskrifningens verkställande,

som i öfverensstämmelse med de i 1873 års ofvanberörda skrifvelse af

Riksdagen uttalade åsigter blifvit af Kammarrådet Anderson utarbetade

och derefter till sina hufvudsakliga drag godkänts så väl af Kongl.

Maj:t i dess till sistlidet års Riksdag aflåtna proposition i ämnet, som

af de för hithörande frågors behandling af Riksdagen åren 1878 och

1883 tillsatta Särskilda Utskott, hvarföre Utskottet finner sig icke kunna

förorda bifall till de af Herrar Biesert och C. A. Larsson framstälda

förslag till grundskatternas afskaffande.

Om sålunda Utskottet icke för närvarande funnit åtgärder böra

vidtagas i och för ett fullständigt afskaffande af grundskatterna, har

Utskottet dock uti den af Herrar A. P. Danielson m. fl. väckta motion

funnit anledning att taga under öfvervägande frågan, huruvida icke

skäl må förefinnas att- redan nu medgifva de grundskatteskyldige någon

lindring i deras skattskyldighet. På detta sätt uppstäld innebär frågan

icke en lösning af spörsmålet om vårt skattesystems omgestaltning

genom grundskatternas uteslutning ur detsamma och deras ersättande

med andra skatter, utan allenast ett afgörande, å ena sidan, huruvida

statsverkets närvarande ställning är sådan, att någon mera afsevärd

skattenedsättning må kunna ega rum, och, å andra sidan, huruvida

grundskatterna äro af den beskaffenhet, att särskildt å dem eftergift är

af behofvet påkallad. I afseende på den senare delen af frågan torde

Utskottet icke behöfva yttra många ord. De grunder, som tala för

grundskatternas olämplighet, hafva så ofta i tal och skrift blifvit framstälda,

att Utskottet ej anser sig behöfva åter upprepa desamma, och

det så mycket mindre, som önskvärdheten af dessa skatters fullständiga

afskaffande, enligt hvad Utskottet ofvan framhållit, redan blifvit af

Konung och Riksdag erkänd. Detta erkännande innebär i Utskottets

ögon tillräcklig bevisning för behöfligheten deraf, att, under afvaktan

på möjligheten af grundskatternas fullständiga afskaffande, åt de skattskyldige

beredes den lindring, som må vara förenlig med statsverkets

anspråk på erforderliga inkomster. Och då statsverkets nuvarande

ställning är så gynsarn, att, enligt hvad Kongl. Maj:ts till innevarande

Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof

utvisar, å statsregleringarne för åren 1882 och 1883 uppkommit ett

öfverskott af sammanlagdt omkring lOVa millioner kronor, vill det synas

Utskottet otvifvelaktigt, att, äfven om den af Kongl. Maj:t föreslagna

nedsättning i tullen å kaffe tages i beräkning, statsverkets tillgångar

skola medgifva någon nedsättning i grundskattebördan; och torde denna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 33.

nedsättning lämpligen, på sätt motionärerne föreslagit, kunna bestämmas

till tio procent af grundskattens belopp.

Då Utskottet sålunda haft att upprätta förslag till bestämmelser

rörande verkställigheten af nämnda afskrifning, har Utskottet, i fråga

om de slag af grundskatt, som borde ifrågakomma till afskrifning, anslutit

sig till det förslag i ämnet, som af Särskilda Utskottet vid 1883

års riksdag framstäldes, dock att, enär presternas utlagor endast till

en mindre del af sitt belopp, eller de s. k, boskapspenningarne, äro

att hänföra till grundskatt i egentlig mening, afskrifning å desamma

icke för närvarande ansetts böra ega rum.»

vid B (angående rustnings- och roteringsbesvären):

af Herrar Grefve G. Sparre, L. V. S. Lothigius, Friherre G. Tamm,

11. Törnébladh, B. Biiäf och A. Koch, hvilka yrkade afslag å punkten l:o;

af Herrar Friherre TI. M. Palmstierna och C. E. Casparsson, hvilka

ansågo, att Utskottets utlåtande i denna del bort ega följande lydelse:

»Bland de väckta förslagen om beredande af lättnader i rustningsoch

roteringsbesvären innefattar det af Herrar A. P. Danielson m. fl. i

motionen N:o 13 framstälda om en lättnad motsvarande 10 procent af

nämnda besvärs värde i sjelfva verket en partiel afskrifning af rustnings-

och roteringsbesvären. Vid sådant förhållande, och då Utskottet

icke kunnat tillstyrka motionärernes förslag om en partiel afskrifning

al grundskatterna, finner sig Utskottet äfven förhindradt att förorda

bifall till motionärernas förslag uti föreliggande hänseende.

Då Utskottet icke för närvarande finner sig kunna tillstyrka vidtagandet

af åtgärder i och för en, vare sig fullständig eller partiel, afskrifning

af rustnings- och roteringsbesvären, har erfarenhetens vittnesbörd

om de svårigheter, som hittills varit förbundna med lösningen

af de vidtomfattande härordnings- och skattefrågorna, varit det härtill

bestämmande skälet. Då Utskottet således icke kunnat förbise möjligheten

deraf, att tidpunkten för frågornas lösning måhända icke vore att

inom den närmaste framtiden förvänta, och då indelningsverkets fortbestånd

under en till äfventyrs icke så alldeles kort tid sålunda är en eventualitet,

som icke bör lemnas ur sigte, har Utskottet uti flere af de till Utskottets

behandling hänskjutna motioner funnit anledning att taga under öfvervägande,

huruvida icke, äfven utan rubbning af sjelfva grunderna för

indelningsverket, vissa af de med detsamma förbundna, allmännast öfverklagade

olägenheterna stode att undanrödja.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

I första rummet har Utskottet dervid liaft att fästa sin uppmärksamhet

vid de af Herrar J. Rundbäck och L. J. Larsson framstälda förslag,

åsyftande dels en reglering, dels en fixering af rustnings- och rotenngsbesvären

i deras helhet. Oförnekligt torde vara, att bland de orsaker,

som kraftigast medverka till, att indelningsverkets bördor för rust- och

rotehållarne kännas tryckande och orättvisa, äro att räkna dels den

omständighet, att de med besvären förenade prestationer i många tall

äro till omfånget så obestämda, att vid deras utkräfvande af rust- eller

rotehållaren obehag af mångahanda slag vållas denne, dels ock den, att

med stigande arbetslöner och varupris besvärens tyngd ar för ar stiger.

En reglering af dessa besvär, hvarigenom gränserna för rust- och rotehållarnes

prestationer noga bestämdes, och en fixering af prestationerna

till vissa belopp, hvarutöfver staten iklädde sig alla erforderliga uppoffringar

skulle icke allenast medföra eu väsentlig lättnad för rust-eller

rotehållaren, som dymedelst komrae i åtnjutande af samma förmån,

som redan kommit grundskattegifvarne till del, eller att han, i stället

för ett obestämdt och ständigt stigande onus, finge att rakna med en

till beloppet noga bestämd och oföränderlig skattebörda, än äfven medföra

den fördel för staten, att denne, utan att behöfva befara att hos rustoch

rotehållarne framkalla berättigadt missnöje, kunde af indelningsverkets

tillgångar draga all den nytta, som förhållandena medgifva. Med fästadt

afseende på den tillökning i rustnings- och roteringskostnaden, som

vållats rust- och rotehållarne af den under senare år inträffade betydliga

stegring i arbetslöner och varupris, borde derjemte, enligt Utskottets

tanke, regleringen och fixeringen ega rum efter så billiga grunder, att

derigenom, jemväl utöfver den lättnad, som uti sjelfva åtgärden, såsom

sådan, innefattas, någon ytterligare lindring rust- och rotehållarne bereddes.

Utskottet, som för närvarande saknar tillfälle att förelägga

Riksdagen bestämdt förslag i nu antydda syftning, föreställei sig dock,

att. med de betydliga förarbeten, som i detta afseende förefinnas, utarbetandet

af ett sådant förslag icke skall för Kongl. Maj:t vara förbundet

med större svårighet. Då Utskottet derföre, lika med motioriarerne,

ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att hos Kongl. Maj:t anhålla

om framläggande för nästa Riksdag af förslag till reglering och fixeimg

af rustnings- och roteringsbesvären, har Utskottet emellertid, under

öfvertygelse att det åsyftade ändamålet bäst_ främjas dermed att Kongl.

Makt lemnas fria händer attJ taga frågan i hela dess vidd under ali

sidigt ompröfvande, funnit sig icke böra ingå i närmare pröfning af ae

särskilda grunder för regleringens verkställande, hvilka nnnas i Herr

Rundbäcks motion angifna. Likaså, och då beliofvet af anslag för den

Bih. till Biksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Aid. 23 Käft. O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stals- Utskottets Utlåtande N:o 33.

ifrågasatta regleringens genomförande icke lärer kunna af Riksdagen

pröfvas förr än grunderna för regleringen blifvit af Riksdagen faststälda,

kan Utskottet icke biträda motionärens förslag om afsättande redan nu

af en viss summa för ifrågavarande ändamål.

Ehuru en fullständig reglering af rustnings- och roteringsbesvären

icke för närvarande torde kunna varda föremål för definitivt beslut från

Riksdagens sida, föreligga dock rörande vissa delar af nämnda besvär,

nemligen rusthållsinrättningen och båtsmanshållet, förslag till lättnaders

beredande, hvilka, ehuru gående i samma rigtning med ofvan omförmälda

förslag och alltså utgörande en del af den ifrågasatta regleringsåtgärden,

likväl, med afseende å ej mindre de med lättnadernas genomförande

förbundna ringare svårigheter, än äfven å de särdeles talande

skäl, som för deras beredande förefinnas, lämpligen synas, såsom förberedelser

för den mera omfattande åtgärden, redan nu böra af Riksdagen

definitivt pröfvas.

Hvad rustningsbesväret beträffar o. s. v. (lika med sid. 10—18)

årliga vakansafgifter.

I fråga om den tidpunkt, från och med hvilken statsverket skulle

komma att öfvertaga rusthållarnes vid berustade kavalleriet och infanteriet

åliggande att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings-,

remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar, äfvensom rust- och

rotehållarnes vid båtsmanshållet åliggande att anskaffa och underhålla

kappsäck och småpersedlar, förekommer, att då, enligt Utskottets tanke,

ifrågavarande åtgärder allenast borde utgöra förberedelser för en mera

omfattande reglering af rustnings- och roteringsbesvären, och följaktligen

beslut derom fattas endast i sammanhang med beslut om aflåtande af

en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj: t med anhållan om framläggande

för nästa Riksdag af förslag till fullständig reglering och fixering

af nämnda besvär, och dä den åtgärd, som med anledning af ett sådant

förslag kunde komma att af Riksdagen beslutas, komme att träda

i tillämpning tidigast med år 1886, Utskottet funnit statsverkets öfvertagande

af ofvannämnda prestationer jemväl böra ega rum först från

och med sistnämnda år. Vid sådant förhållande har Utskottet icke för

närvarande haft af nöden att uppgifva beloppet af de anslag, hvilkas

uppförande i riksstaten komme att varda en följd af det nämnda öfvertagandet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

35

På grund af hvad Utskottet i fråga om rustnings- och roteringsbesvären

anfört, hemställer Utskottet:

l:o) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse

anhålla, det Kong!. Maj:t ville till näst instundande

Riksdag inkomma med förslag till sådan reglering af

indelningsverket, att, å ena sidan, rustnings- och

roteringsbördan lindras och, så vidt möjligt är, till beloppet

fixeras, och å andra sidan institutionen göres

så lämplig för sitt militära ändamål, som förhållandena

och indelningsverkets befintliga tillgångar kunna medgifva;
2:6)

att Riksdagen, i sammanhang med och såsom

förberedande åtgärder till den i föregående punkt

ifrågasatta reglering, måtte för sin del redan nu besluta

:

a) att statsverket från och med år 1886 öfvertager

den rusthållarne vid ej mindre det berustade kavalleriet

än äfven det berustade infanteriet åliggande skyldighet

att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings-,

remtygs- samt häst- och sadelmunderingspersedlar,

under vilkor, att staten samtidigt erhåller

fri dispositionsrätt till i bruk varande, af rusthållarne

anskaffade motsvarande persedlar; att den

rusthållarne beredda lindring kommer att fortfara

endast så länge ett det upphörda åliggandet motsvarande

statsanslag af Riksdagen anvisas; samt att, hvad

det berustade infanteriet beträffar, af hvarje rusthållsnummer

till statsverket erlägges en årlig ersättning

för besvärets upphörande af 20 kronor, hvilken må af

Kongl. Maj:t för det med besväret afsedda ändamål

disponeras;

b) att statsverket från och med år 1886 öfvertager

den rust- och rotehållare vid båtsmanshåll

åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla de

till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne

samt kappsäcken, under vilkor, att staten samtidigt

erhåller fri dispositionsrätt till i bruk varande,

af rust- eller rotehållare anskaffade motsvarande persedlar,

och att den rust- och rotehållarne beredda

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

lindring kommer att fortfara endast så länge ett det

upphörda åliggandet motsvarande statsanslag af Riksdagen

anvisas; samt .

att i sammanhang dermed den för rusthalf inom

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län,

hvilka på grund af Kongl. brefvet den 10 Maj 1872

äro eller blifva vakanta, utgående årliga vakansafgift

må från och med år 1886 med en tiondedel minskas,

3:o) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, under

hvilka vilkor ersättning må kunna rusthållare beredas

för nummerhäst, som under tjenstgöring störtar eller

så skadas, att han för framtiden blifver såsom tjenstehäst

obrukbar, samt derefter för nästkommande Riksdag

framlägga förslag i ämnet;

4:o) att de af Herrar C. A. Larsson, A. P. i)anielson

m. fl., Eric Olsson, J. Andersson och Dalin

väckta motioner, så vidt de afse rustnings- och roteringsbesvären,

icke, i vidsträcktare man än ofvan blifvit

sagdt, måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»

af Herr L. M. Noräenfelt, som biträdde sistberörde, af Herrar Friherre

H. M. Palmstierna och C. E. Casparsson afgifna reservation,_ i

hvad den afser det under l:o) omförmälda förslag till underdånig

skrifvelse.

Herrar It. Montgomery-Cederhielm och Friherre R. von Kr annor hafva

begärt få antecknadt, att de icke inom Utskottet deltagit i behandlingen

af de under B) omförmälda frågor.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normana Boktryckeri-Aktiebolag, 1884,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.