Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väclct motion om eftergift af den vissa hemman inom Hellestads, Risinge och Vänga socknar ålagda förhöjning i mantalsräntan.

1884-04-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:45, Utlåtande, i anledning af väclct motion om eftergift af den vissa hemman inom Hellestads, Risinge och Vänga socknar ålagda förhöjning i mantalsräntan.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 45.

3

N;o 45»

Ank. till Eiksd. Kansli den 22 April 1884, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väclct motion om eftergift af den vissa

hemman inom Hellestads, Risinge och Vänga socknar

ålagda förhöjning i mantalsräntan. (I. A.)

I en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 28) har Herr P. G. Pettersson i Brystorp föreslagit,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att den genom Kong!.

Maj:ts nådiga beslut den 5 Mars 1869 29 V4 mantal inom Hellestads,

Risinge och Vånga socknar af Östergötlands län ålagda skyldighet att

erlägga förhöjning i mantalsräntan af half landtågsgärd, half byggningshjelp

och half brukshjelp måtte eftergifvas och för framtiden ur kronans

jordebok och räkenskaper uteslutas.

Genom Kongl. Maj:ts åberopade resolutioner den 5 Mars 1869 förklarades

Kong]. Maj:t och kronan vara berättigad att af ifrågavarande

hemman utbekomma half landtågsgärd, half byggnings- och half brukshjelp

så väl derefter årligen som ock med efterräkning, det senare dock,

enligt uppbördsförfattningarna, icke för längre tid tillbaka än tre år

näst före år 1851, då hemmansegarne, genom instämning till vederbörande

häradsrätt, först å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar blifvit kräfda

för nämnda ränta.

På grund af väckt motion vid 1870 års riksdag har Riksdagen, då

billigheten syntes kräfva en eftergift för den förflutna tiden, innan kronans

rätt till berörda förhöjningsräntor genom den slutliga domen blef

bekräftad, samt under förklarande att Riksdagen ansåge sig böra endast

ur denna synpunkt betrakta frågan, medgifvit att den genom anförda

nådiga resolutioner ålagda skyldighet för ifrågavarande hemman att, med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 45.

efterräkning från och med år 1848, till kronan erlägga förhöjning i

mantalsräntan finge eftergifvas för tiden till och med år 1869. Deremot

fann Riksdagen den i samma motion gjorda framställningen om, att omförmälda

ränteförhöjning för framtiden måtte ur kronans jordebok och

räkenskaper uteslutas, icke till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Det nu framstälda förslaget, som sålunda redan förut varit understäldt

Riksdagens pröfning och blifvit förkastadt, synes ej heller nu böra

föranleda till hemställan om någon Riksdagens åtgärd, helst, på sätt

Stats-Utskottet vid frågans behandling under 1870 års riksdag i utlåtande

N:o 75 anfört, ett uteslutande för framtiden af ifrågavarande ränteförhöjning

ur kronans jordebok och räkenskaper uppenbart skulle vara

stridande emot Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga resolutioner af den 5

Mars 1869, i pröfning hvaraf Utskottet icke eger ingå. Ej heller ur

billighetens synpunkt torde skäl förefinnas till åtgärder i den rigtning,

motionären afsett, enär ifrågavarande hemman genom Kongl. Maj:ts

nådiga bref den 30 Juni 1820 efter Hellestads bergslags förändring till

landslag, i ersättning för de skattefriheter och förmåner, som bergslaget

i denna egenskap af kronan åtnjutit, men hvilka då indrogos, befriades

från utgörande af tionde af tackjernsblåsningen.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att Herr P. G. Petterssons förevarande motion

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 April 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Herr Grefve S. Layerbery har begärt få antecknadt, att han ej deltagit

i detta ärendes behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.