Utlåtande, i anledning af väclct motion om eftergift af den vissa hemman inom Hellestads, Risinge och Vänga socknar ålagda förhöjning i mantalsräntan.
1884-04-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1884:45, Utlåtande, i anledning af väclct motion om eftergift af den vissa hemman inom Hellestads, Risinge och Vänga socknar ålagda förhöjning i mantalsräntan.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 45.
3
N;o 45»
Ank. till Eiksd. Kansli den 22 April 1884, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af väclct motion om eftergift af den vissa
hemman inom Hellestads, Risinge och Vänga socknar
ålagda förhöjning i mantalsräntan. (I. A.)
I en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 28) har Herr P. G. Pettersson i Brystorp föreslagit,
att Riksdagen måtte för sin del besluta, att den genom Kong!.
Maj:ts nådiga beslut den 5 Mars 1869 29 V4 mantal inom Hellestads,
Risinge och Vånga socknar af Östergötlands län ålagda skyldighet att
erlägga förhöjning i mantalsräntan af half landtågsgärd, half byggningshjelp
och half brukshjelp måtte eftergifvas och för framtiden ur kronans
jordebok och räkenskaper uteslutas.
Genom Kongl. Maj:ts åberopade resolutioner den 5 Mars 1869 förklarades
Kong]. Maj:t och kronan vara berättigad att af ifrågavarande
hemman utbekomma half landtågsgärd, half byggnings- och half brukshjelp
så väl derefter årligen som ock med efterräkning, det senare dock,
enligt uppbördsförfattningarna, icke för längre tid tillbaka än tre år
näst före år 1851, då hemmansegarne, genom instämning till vederbörande
häradsrätt, först å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar blifvit kräfda
för nämnda ränta.
På grund af väckt motion vid 1870 års riksdag har Riksdagen, då
billigheten syntes kräfva en eftergift för den förflutna tiden, innan kronans
rätt till berörda förhöjningsräntor genom den slutliga domen blef
bekräftad, samt under förklarande att Riksdagen ansåge sig böra endast
ur denna synpunkt betrakta frågan, medgifvit att den genom anförda
nådiga resolutioner ålagda skyldighet för ifrågavarande hemman att, med
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 45.
efterräkning från och med år 1848, till kronan erlägga förhöjning i
mantalsräntan finge eftergifvas för tiden till och med år 1869. Deremot
fann Riksdagen den i samma motion gjorda framställningen om, att omförmälda
ränteförhöjning för framtiden måtte ur kronans jordebok och
räkenskaper uteslutas, icke till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Det nu framstälda förslaget, som sålunda redan förut varit understäldt
Riksdagens pröfning och blifvit förkastadt, synes ej heller nu böra
föranleda till hemställan om någon Riksdagens åtgärd, helst, på sätt
Stats-Utskottet vid frågans behandling under 1870 års riksdag i utlåtande
N:o 75 anfört, ett uteslutande för framtiden af ifrågavarande ränteförhöjning
ur kronans jordebok och räkenskaper uppenbart skulle vara
stridande emot Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga resolutioner af den 5
Mars 1869, i pröfning hvaraf Utskottet icke eger ingå. Ej heller ur
billighetens synpunkt torde skäl förefinnas till åtgärder i den rigtning,
motionären afsett, enär ifrågavarande hemman genom Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 30 Juni 1820 efter Hellestads bergslags förändring till
landslag, i ersättning för de skattefriheter och förmåner, som bergslaget
i denna egenskap af kronan åtnjutit, men hvilka då indrogos, befriades
från utgörande af tionde af tackjernsblåsningen.
På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,
att Herr P. G. Petterssons förevarande motion
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 April 1884.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Herr Grefve S. Layerbery har begärt få antecknadt, att han ej deltagit
i detta ärendes behandling inom Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.