Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kong]. Majds proposition och räckt enskild motion angående gäldande af den å indragna militieboställena Akesberg och Via belöpande kostnad för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren.

1884-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:49, Utlåtande, i anledning af Kong]. Majds proposition och räckt enskild motion angående gäldande af den å indragna militieboställena Akesberg och Via belöpande kostnad för sänkning af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49.

1

/

N:o 49

Ank. till ftiksd. Kansli den 25 April 1884, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kong]. Majds proposition och räckt enskild

motion angående gäldande af den å indragna militieboställena

Akesberg och Via belöpande kostnad för sänkning af

sjöarne Hjelmaren och Qvismaren.

(K. A.)

Sedan i särskilde kontrakt af den 12 Juni 1869, hvarigenom boställsdirektionen

vid Nerikes regemente utarrenderat regementscliefsboställena 3

mantal Akesberg i Mellösa socken och 3 mantal Yia i Askers socken af

Örebro län på tjugu års tid från midfastan 1870, stadgats, bland annat, att

arrendatorerne ålåge att ansvara för alla de kostnader, som under arrendetiden

kunde drabba boställena med anledning af ifrågasatt sänkning af

sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, hvaremot de skulle ega att under berörde

tid tillgodonjuta de förmåner och den vinst, som kunde tillfalla boställena i

följd af sjösänkningen, har Kongl. Majd, i en den 3 sistlidne Mars till Riksdagen

aflåten proposition (N:o 28), som till Stats-Utskottets behandlingremitterats,

föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, att arrendatorerne af de numera till statsverket indragna

regementscliefsboställena Akesberg och Via frikallas från den genom arrendekontrakten

dem ålagda skyldighet att deltaga i kostnaderna för sänkning af

sjöarne Hjelmaren och Qvismaren samt att denna skyldighet öfvertages af

kronan mot förbindelse för arrendatorerna att å hvarje af kronan för sjösänkningen

under arrendetiden utbetaldt belopp årligen gälda fem procent

ränta från och med den dag, utbetalningen verkstälts, till arrendetidens slut,

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 4 Sami 1 Afd. 35 Häft. l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 49.

dels ock till bestridande af kostnaden för kronans deltagande i företaget

för ifrågavarande båda egendomar på extra stat under sjunde hufvudtiteln

för år 1885 anvisa tretton tusen kronor samt förklara att de belopp,

som för berörda ändamål ytterligare erfordras, må få utbetalas af tillgängliga

medel ocb derefter hos Riksdagen anmälas till ersättande.

1 samma ämne har jemväl Herr Folke Andersson, under antagande

att nådig proposition i detta ärende möjligen icke kunde till innevarande

Riksdag medhinnas, inom Andra Kammaren väckt en motion (N:o 35), i

hvilken föreslagits, att Riksdagen till bestridande af sjösänkningskostnaden

för kronohemmanen Akesberg, 3 mantal i St. Mellösa socken, och Yia, 3

mantal i Askers socken af Askers härad och Örebro län, ville för år 1885

ställa till Kong! Majrts förfogande ett förslagsanslag af 13,000 kronor, att

användas för den händelse Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att medgifva

vissa af motionären omförmälda ändringar och tillägg i de för dessa hemman

nu gällande arrendekontrakt.

Af det den nådiga propositionen bifogade statsrådsprotokoll inhemtas

hufvudsakligen, att Akesberg utarrenderats till Lars Larsson i Berga mot

ärligt arrende i spanmål af 504 kubikfot råg och 504 kubikfot hafre, att

lösas med penningar efter tio års medelmarkegångsvärde, samt derjemte en

årlig kontant penningeafgift af 405 riksdaler riksmynt, men att arrendet

enligt transport, som uppgifvits hafva egt rum den 9 Mars 1881, öfvertagits

af Johan Jonsson och hans hustru Anna Lisa Ersdotter;

att Via utarrenderats till Jan Pehrsson och Lars Larsson i Via mot

ärligt arrende i spanmål åt 378 kubikfot råg och 378 kubikfot korn, att

lösas på enahanda sätt med penningar, samt dessutom en årlig kontant penningeafgift

af 300 riksdaler riksmynt;

att båda egendomarne numera vore indragna till statsverket; samt

att enligt upplysningar, som tillförordnade domänintendenten i länet

meddelat. Akesberg omfattade 421 tunnland och Via 549 tunnland. Deraf

skulle för Akesberg 104 tunnland ochs för Via 351 tunnland äng genom

sänkningen blifva odlingsbara. Sjösänkningsbolagets styrelse hade beräknat

hela kostnaden för arbetets utförande utgöra

för Akesberg.............................................................. Kronor 11,426: 05

» Via ...................................................................... » 23,589: in

eller för båda egendomarne Kronor 35,015: i;v

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 49.- 3

Uttaxeringarne för åren 1881, 1882 For ^kesberg. För Via.

och 1888 hade utgjort..................... Kronor 1,990: 18 4,125: og

Och beräknades uttaxeringarne för

1884 och 1885 förslagsvis till » 1,867: 95 8,871: n

tillsammans Kronor 3,858: 13 7,996: 83

eller för båda egendomarne Kronor 11,8 54: 96,

hvartill komme upplupna räntor.

På sätt statsrådsprotokollet vidare gifver vid handen, vore arrendatorerne,

som icke erlagt något af förfallna beloppen, genom Askers häradsrätts

den 28 September 1883 gifna utslag förpligtade att gälda de för åren

1881 och 1882 uttaxerade belopp jemte ränta, men hade vädjat till Kongl.

Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt, som vid den nådiga propositionens aflåtande

ännu ej meddelat dom.

Sedan Kongl. Maj:t år 1881 ej funnit skäl bifalla af arrendatorerne

dä gjorda ansökningar om befrielse från skyldigheten att deltaga i sjösänkningsföretaget,

hade uti en till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro

län ingifven skrift af den 18 Januari innevarande år t. f. domänintendenten

i länet, jemte förmälan att stadgandet om arrendatorernes berörda skyldighet

försatt dem i sä svår ställning, att, derest någon lindring i det af

dem gjorda åtagande icke kunde medgifvas, de måste blifva fullständigt utarmade.

hvilket äfven för kronan skulle medföra svårigheter och allvarsamma

förluster, ansett sig böra fästa Kongl. Maj:t,s Befallningshafvandes uppmärksamhet

på förhållandet och lemna en närmare utredning af arrendatorernes

ställning till så väl sjösänkningsbolaget som kronan.

I denna redogörelse anför t. f. domänintendenten, hufvudsakligen:

att omförmälda stadgande i arrendekontrakten tillkommit, innan sjösänkningsföretaget

blifvit ens beslutadt och ännu mindre de på egendomarne

belöpande kostnader beräknade:

att dessa kostnader, som i ett år 1868 upprättadt förslag beräknats

till 1,210,400 kronor 67 öre, deraf staten antagits skola förskjuta två tredjedelar

utan ränta under de sju arbetsåren, genom oförutsedda omständigheter

uppgått till oväntadt höga belopp, så att vilkoren vid utförandet blefvo mer

än dubbelt drygare än som beräknats vid arrendekontraktens upprättande-,

att de förfallna medlens uttagande på exekutiv väg skulle leda till

arrendatorernes ruin;

att arrendatorerne. hvilka ålegat att ställa ny borgen för arrendeskyldigheternas

fullgörande under återstående 5 år af arrendetiden från den 14

Mars 1885, icke kunnat sådant fullgöra i anseende till de stora utbetalningar,

som för sjösänkningen å egendomarne belöpte: samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 49.

att, i händelse arrendatorerne blefve från arrendena vräkta, för ingendera

egendomen nya arrendatorer, villiga att öfvertaga de gamla kontrakten

för tiden till 1890, skulle kunna erhållas;

och har med afseende härå t. f. domänintendenten föreslagit, utom

några jemkningar i vissa delar af arrendekontrakten till ut jemnande af de

missförhållanden, som föranledas deraf, att inkomsten från vissa delar af Via

egendom tillfaller arrendatorn af Åkesberg, under det att sjösänkningskostnaden

för dessa delar skulle vidlåda arrendatorerne af Via, att Kongl. Maj;t,

med återkallande af hvad arrendekontrakten innehålla i fråga om arrendatorernes

skyldighet att deltaga i sjösänkningskostnaden, måtte ikläda kronan

all denna kostnad för Åkesberg och Via och dermed förenade förbindelser

till sjösänkningsbolaget, mot det att arrendatorerne ätoge sig att å hvad

kronan till sjösänkningen komme att under arrendetiden erlägga årligen gälda

5 procent ränta från och med den dag första utbetalningen verkstälts.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län, som i skrifvelse den

31 sistlidne Januari till Domänstyrelsen för den åtgärd, styrelsen kunde

Unna lämplig vidtaga, öfverleinnat t, f. domänintendentens berörda skrift och

till den deri gjorda framställningen tillstyrkt bifall, har dervid tillika dels

meddelat den upplysning, att vederbörande kronofogde, som haft att affordra

arrendatorerne af förenämnda hemman nya borgensförbindelser för arrendevillkorens

uppfyllande från den 14 Mars 1885, inkommit med bevis att arrendatorerne

icke kunde anskaffa sådana nya förbindelser, dels ock bifogat icke

allenast skriftligt yttrande, hvari arrendatorerne förbundit sig att i öfverensstämmelse

med t. f. domänintendentens förslag erlägga 5 procent ränta å de

sjösänkningskostnader, som för hemmanen komme att af kronan utbetalas,

utan äfven särskilda, under förutsättning af kronans deltagande i sänkningsföretaget,

ingångna borgensförbindelser för fullgörande under återstående

arrendeåren från midfastan 1885 af arrendevillkoren med de förändringar

deri, som genom kronans deltagande i företaget blefve en följd.

I underdånig skrifvelse den 6 sistlidne Februari har Domänstyrelsen

till Kongl. Maj:ts pröfning hänskjuta detta ärende och dervid anfört, att

till

till utförande, att den derigenom torrlagda, hemmanen tillfallna mark förständer

innevarande år kunde delvis odlas, och att arrendatorerne således under

återstående arrendetiden svårligen kunde fä ersättning ens för odlingskostnaderna.

T. f. domänintendentens upplysning om arrendatorernes oförmåga

att bestrida sänkningskostnaderna kunde visserligen anses endast såsom ett

antagande, men då det gälde utbetalningar af den storlek, hvarom nu vore

fråga, syntes det vara mer än sannolikt, att knappast något kunde utfås hos

arrendatorerne till sänkningskostnadens gäldande. Genom arrendatorernes upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Ut skottets Utlåtande N:o 49.

5

sägning till afflyttning midfastan 1885, i följd af deras underlåtenhet att

ställa ny borgen, och egendomarnes utarrendering under återstående fem

arrendeår skulle otvifvelaktigt, om nya arrendatorer ens kunde erhållas, så

låga arrenden erbjudas, att förlusten för kronan derigenom blefve större, än

om kronan direkt deltoge i företaget, hvarföre ock styrelsen ansåge sig under

för handen varande förhållanden icke böra för närvarande vidtaga någon

uppsägningsåtgärd. Då Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsföretag emellertid

vore af allmännyttig beskaffenhet, och staten deraf otvifvelaktigt komme

att draga stora indirekta fördelar, borde, enligt styrelsens mening, kronan

icke undandraga sig att med den enskilde jordegaren deltaga i de med företaget

förenade, visserligen icke obetydliga utgifterna äfven för nu ifrågavarande

två egendomar, liksom enligt nådiga brefvet den 20 April 1883 kronan deltager

för öfriga af företaget berörda utarrenderade kronoegendomar, hvilkas

arrendatorer icke blifvit kontraktsenligt dertill bundna, synnerligast som

kronan hade den direkta fördelen att för Åkesberg få 104 tunnland och för

Yia 351 tunnland äng odlingsbara och således i en framtid sannolikt borde

kunna förvänta riklig ersättning för de utgifter, som å egendomarne belöpte,

hvarförutom redan under löpande arrendeperiod kronan erhölle fem procent

ränta å de medel, som för egendomarne utbetalades.

Slutligen har Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet vid detta

ärendes föredragning erinrat derom, att, sedan den här ofvan omförmälda, af

arrendatorerne till dessa egendomar gjorda likartade framställning år 1881

af Kongl. Maj:t pröfvades, frågan kommit i den förändrade ställning, att

Kongl. Maj:t den 20 April 1883 på framställning af Riksdagen beslutat, att

kronan skall i sjösänkningen taga del för andra utarrenderade kronoegendomar,

som af företaget kunde vinna fördel, och att vid sådant förhållande

billigheten syntes kräfva, att ifrågavarande arrendatorer icke betungades med

bidrag till företaget, hvilka blefve vida större än vid arrendekontraktens afslutande

kunnat beräknas och till hvilkas utgörande de för öfrigt syntes

sakna förmåga.

Vid Herr Folke Anderssons motion finnes såsom bilaga fogad den af

t, f. domänintendenten till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län

den 18 sistlidne Januari i detta ärende aflåtna skrifvelse i dess helhet.

Utskottet har vid pröfning af de i detta ärende förekommande förhållanden

funnit förslaget om kronans öfvertagande af skyldigheten att för

ifrågavarande hemman Åkesberg och Via deltaga i kostnaderna för Hjelmarens

och Qvismarens sänkning vara påkalladt så väl af statens eget intresse

som af rättvisa och billighet mot de nuvarande arrendatorerne, och får Utskottet

derföre hemställa,

Bih. till Biksd. Prat. 1884. 4 Sami 1 Afd. 35 Raft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 4.9.

6

att, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande proposition

och Herr Folke Anderssons motion, Riksdagen må

dels medgifva, att arrendatorerne af de numera till

statsverket indragna regementschefsboställena Åkesberg

och Yia frikallas från den genom arrendekontrakten dem

ålagda skyldighet att deltaga i kostnaderna för sänkning

af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, samt att denna skyldighet

öfvertages af kronan mot förbindelse för arrendatorerne

att å hvarje af kronan för sjösänkningen under

arrendetiden utbetaldt belopp årligen gälda fem procent

ränta från och med den dag, utbetalningen verkstälts, till

arrendetidens slut,

dels ock till bestridande af kostnaden för kronans deltagande

i företaget för ifrågavarande båda egendomar på

extra stat under sjunde hufvudtiteln för år 1885 anvisa

tretton tusen kronor samt förklara att de belopp, som för

berörda ändamål ytterligare erfordras, må få utbetalas af

tillgängliga medel och derefter hos Riksdagen anmälas till

ersättande.

Stockholm den 25 April 1884.

På Siats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, Associations-Boktryckeviet, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.