Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader, vattenkommunikationer samt torrläggning af vattensjuka marker.

1884-02-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:5, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, hamnoch brobyggnader, vattenkommunikationer samt torrläggning af vattensjuka marker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Btats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 Febr. 1884, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och

förbättring, hamn- och brobyggnader, vattenkommunikationer

samt torrläggning af vattensjuka marker.

(R. A.)

Uti sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning om de

anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar

och vägförbättringar, hamn- och brobyggnader, vattenkommunikationer

samt arbeten för torrläggning af sådana vattensjuka marker, som, utan att

kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd; och får

Stats-Utskottet härmed ej mindre öfver Kongl. Maj:ts omförmälda förslag än

ock öfver en i enskild motion gjord framställning angående en särskild väganläggning

afgifva utlåtande.

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda nådiga

proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1885 bevilja 400,000 kronor.

Uih. till Riksd. Frat. 1884. 4 Samt. 1 Afd. 4 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 5.

Ifrågavarande vägbyggnadsfond blef af sistlidna års Riksdag för år

1884 höjd från 300,000 till 400,000 kronor; och var såsom skäl för denna

förhöjning dels af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess underdåniga generalförslag

rörande allmänna arbeten år 1884, dels af sistlidna års Riksdags

Stats-Utskott i dess Utlåtande N:o 14 anfördt, att i de landsdelar, der jernvägar

redan funnes anlagda, dessa, långt ifrån att hafva minskat beliofvet

af nya landsvägar, visserligen föranledt att åtskilliga gamla sådana numera

ej hade för trafiken samma betydelse som förr, men i stället nödvändiggjort

anläggning af nya vägar i den förändrade rigtning af trafiken, som jernbanornas

sträckning framkallat. De orter åter, hvilka ej kommit i åtnjutande

af jernvägar, funne i denna omständighet ett ökadt stöd för sitt anspråk på

statens understöd för väganläggningars utförande, helst just i dessa orter de

långa afstånden och den ringa folkmängden gjorde dylika anläggningar både

genom väglängd och dryg arbetskostnad mera betungande för de enskilde än

i flera andra delar af landet.

Att beliofvet af anslag ur denna fond fortfarande är stort, har Utskottet

inhemtat, bland annat, deraf att, efter fördelning af anslaget för

innevarande år, i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arkiv finnas Infilande

ansökningar och granskade förslag till företag, hvilka styrelsen, enligt underdånigt

utlåtande den 8 sistlidne Januari, ansett förtjenta att understödjas

med statsbidrag af ett kommande års vägbyggnadsfond och för hvilka anläggningskostnaden

beräknats till sammanlagdt omkring 1,500,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

förslag, för är 1885 såsom bidrag för anläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller

eljest mindre goda vägar anvisa ett belopp af 400,000

kronor.

2:o.

I en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 11) har Herr P. A.

H. Stjernspet\s föreslagit, att Riksdagen måtte för undersökning af en större

landsvägs anläggande från Ström i Jemtland öfver trakterna Dorothea, Långtjern,

Atskilje, Mala, Aborrträsk, Svartlå och Lassbyn till Yttermor eller

Forsbyn i Kalix’ socken af Norrbottens län samt för påbörjandet af en sådan

väg emellan Ström och Dorothea, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande 50,000

kronor att af statsverket under år 1885 utgå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS'':o 5.

3

Herr Stjernspetz liar i sin motion, som är åtföljd af en karta och till

hvilken Utskottet beträffande detaljerna får hänvisa, fäst uppmärksamheten derpå,

att den del af Norrland, som läge norr om staden Hernösand eller, rättare

sagdt, norr om Angermanelfven, vore omöjlig att verksamt försvara. Orsaken

dertill vore den, att blott en enda väg, gående helt nära hafskusten, forbonde

denna landsdel med det öfriga Sverige. Afståndet från Angermanelfven till

Haparanda vore öfver 65 mil, hvartill koinme ytterligare 40 mil-till Sveriges

nordligaste spets. Hvarhelst en större svensk truppstyrka skulle samlas i

denna landsdel, för att utdrifva en inbrytande fiende, kunde den af

fienden med största lätthet afskäras ifrån all förbindelse med södra delen

af landet eller med dess s. k. operationsbas, hvilken ej kunde utgöras

af någon nordligare trakt än trakten emellan Hernösand—-Sollefteå

—Östersund. Efter anläggande af en väg i det inre af Norrland, som förbund

e trakten kring Östersund med trakten omkring Kalix, gjordes det

emellertid möjligt för en svensk styrka att redan vid Neder-Kalix upptaga

striden. Våra trupper kunde nemligen på denna väg hålla sin förbindelse

öppen med Östersund och derigenom med hela vårt land samt med Norge.

De kunde på denna väg erhålla alla behöfliga förnödenheter och förstärkningar,

och de ständiga passen lemnade tillfälle för äfven ett litet antal försvarare

att göra fienden kraftigt motstånd. Afståndet från Östersund till

Kalix blefve cirka 50 mil, men vore nu med begagnande af den farliga

strandvägen 87 3 4 mil-, hvarföre den nya vägen förkortade afståndet med icke

mindre än 37% mil. Äfven 50 mil vore en afskräckande lång väg, men

vid befarandet af ett fredsbrott kunde på denna väg framflyttas behöfliga

förråd, så att de komme vår opererande armé så nära som kunde behöfvas.

Jemväl för att utan risk kunna samla en corps vid Umeå emot en fiende, beliöfdes

ej mera än att en god väg funnes från Östersund till Dorothea, eller

blott att man utsträckte den emellan Östersund och Ström redan befintliga

vägen till Dorothea, en sträcka af ej mera än 6 mil. Kortaste körvägen

emellan Östersund och Umeå vore nu 46 mil, men genom denna nya väg

till Dorothea blefve den blott cirka 32 mil. Då den nya vägen blifvit färdig

till Dorothea, kunde, såsom sålunda nämnts, våra trupper utan risk uppställas

vid Umeå; när den blifvit färdig till Malå, kunde de uppställas vid

Skellefteå; när den blifvit utsträckt till Aborrträsk, kunde de samlas vid

Piteå; när den uppnått Svartlå, kunde de intaga ställning vid Luleå, och när

den uppnått Forsbyn, kunde de möta fienden redan vid Neder-Kalix och

Hane med förtrupperna ända fram emot Haparanda.

Möjligheten att försvara en landsdel berodde i allra första rummet

derpå att man hade vägar dit, på livilka försvararne med trygghet kunde

komma till landsdelen. Ifrån det att landsdelen norr om Ångermanelfven

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

nu knappast på något sätt kunde försvaras, blefve dess försvar, genom antagandet

af motionärens förslag, en jemförelsevis lätt uppgift; den af de krigförande,

som beherskade Östersjön med sin flotta, kunde väl ännu beherska

kusten, men lian kunde svårligen besätta någon större del af densamma,

eller sprida sig, emedan han ständigt vore hotad från den nya vägen och

i så fall lätt kunde tillfogas känbara nederlag.

Om den föreslagna vägen vore vigtig i militäriskt hänseende, så vore

han det ej mindre för dessa aflägsna orters ekonomiska utveckling och

befolkande.

Utan att ega farbara förbindelser med hvarandra, slöte alla de vägar,

som inom Norr- och Vesterbotten ledde från kusten till det inre af landet,

i mer eller mindre uppodlade vildmarker eller de s. k. lappmarkerna. Om

man t. ex. ifrån Dorothea kyrkoliv skulle vilja färdas eller transportera

varor till det 6 mil derifrån belägna Ström, eller till Östersund, dit afståndet

tvärs öfver vore 13 mil, måste man först färdas ner till hafskusten i

trakten af Umeå, dit afståndet vore cirka 18 mil, sedan följa kusten till

Ångermanelfven, så upp igen till det inre af landet, och sålunda vore den

nuvarande körvägen emellan Dorothea och Ström omkring 40 mil och emellan

Dorothea och Östersund 46 mil. Liknande vore förhållandet öfver allt i det

inre af landet, oaktadt inga större svårigheter förefunnes att anlägga vägar

i den föreslagna rigtningen. Att någon större odling eller annan rörelse än

nedflottning af timmer i elfvarne skulle kunna uppstå vore derföre nästan

omöjligt af brist på kommunikationer. Eljest saknade dessa trakter ingalunda

stora odlingstillfällen. Tvärtom hade det inre af Norrland i alla hänseenden

vida större naturliga tillgångar än sjelfva kustlandet. Yägen vore derjemte

föreslagen att gå så, att den skulle beröra eller komma i närheten af de

talrika långa segelbara vattnen, som läge på den här jemnländta bygden.

Folkmängden vore, ehuru spridd, ej obetydlig. Enligt senaste officiella

statistiska berättelse utgjordes den i de socknar, som vägen skulle komma att

genomgå, eller som läge så nära intill densamma, att hela befolkningen deraf

skulle draga den största nytta, af 55,037 invånare, och de socknar, som

genomskures delvis af den föreslagna vägen eller hade till stor del nytta

af densamma, beboddes af 82,235 invånare. För att till enskildt och allmänt

gagn tillgodogöra Norrlands naturliga rikedomar fordrades nödvändigtvis

vägar, och svårligen kunde man tänka sig en väg på cirka 39 mils längd

inom våra landamären, som skulle kunna gagna så som den föreslagna.

Motionären har, såsom synes, begärt medels anvisande både till undersökning

om den föreslagna vägen och till densammas påbörjande. Ett så

omfattande företag synes likväl ej böra beslutas utan föregången, af behöriga

myndigheter verkstäld pröfning angående behofvet af den föreslagna anlägg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande JS7:o 5.

5

ningen. Förslaget synes hafva sin närmaste och hufvudsakligaste grund i

strategiska skäl, i omsorgen om landets försvar, och således beröra ett område

för statens verksamhet, der lämpligheten af hvarje särskild åtgärd är

beroende af dess större eller mindre ändamålsenlighet i förhållande till planen

för det hela. Det lärer hvarken för Utskottet eller för Riksdagen vara

möjligt att härom omedelbart ingå i pröfning, och på grund häraf, samt enär

Kongl. Maj:t ej lärer sakna medel till bestridande af kostnaderna för en utredning

i ämnet, om Kongl. Maj:t finner den af motionären väckta frågan

böra dertill föranleda, hemställer Utskottet,

att Herr Stjernspetz’ ifrågavarande motion ej må vinna

Riksdagens bifall.

B) Bro- och hamnbyggnader samt yattenkommunikationer.

3:o.

För understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen

måtte för är 1885 anvisa samma belopp, som för åren 1883 och 1884 beviljats,

eller 100,000 kronor.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll för den 9

sistlidne Januari (sjette hufvudtiteln, sid. 50) inhemtas, att enahanda anslag

för innevarande år redan blifvit af Kongl. Maj:t fördeladt, samt att planer till

åtskilliga arbeten af denna art, för hvilkas utförande understöd sökts, äro

hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inneliggande; och har nämnda styrelse

i sitt den 20 sistlidne November afgifna generalförslag intygat, att ifrågavarande

fond fortfarande med begärlighet anlitas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder för. år

1885 anvisa 100,000 kronor.

C) Tätteiiaftappningsföretag,

4:o.

Jemte det sistlidna års Riksdag, enligt dess underdåniga skrifvelse den

11 Juni 1883 (N:o 67), beslöt bildande af en särskild fond med ändarna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

att genom lån understödja odling af sanka trakter och för åren 1884—1888

meddelade bestämmelser angående nämnda fond, anvisade Riksdagen, till

understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldigliet, af torrläggning

utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida

frostskador öfver omgifvande nejd, för år 1884 ett belopp af 100,000 kronor;

och har Kong! Maj:t för samma ändamål äskat enahanda belopp för år 1885.

Anslag af dessa medel må, enligt derför gifna bestämmelser, utgöra

högst en tredjedel af den beräknade kostnaden för torrläggningsföretaget;

och ehuru erfarenhet ännu ej kunnat vinnas om i huru stor utsträckning

ifrågavarande anslagsbelopp kan komma att anlitas under tillämpning af den

stadgade bestämmelsen att detsamma afser endast sådana marker, som ej

kunna med fördel odlas, har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat dess

bibehållande vid ofvannämnda summa af 100,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kong! Maj:ts förslag,

till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker,

som utan att kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd, för år 1885 anvisa 100,000 kronor.

5:o.

1 afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af dehär ofvan

omför malda statsbidrag samt angående kontrollen derå att arbetena utföras

enligt faststälda planer hemställer Utskottet,

att de i Riksdagens underdåniga skrivelser den 27 April

1881 (jST'',0 69) och den 11 Juni 1883 (U:o 67) intagna

allmänna vilkor och föreskrifter fortfarande skola blifva

gällande.

Stockholm den 6 Februari 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

7

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5 tillstyrkta statsbidrag

för väganläggningar och vägförbättringar, hamn- och brobyggnader, vattenkommunikationer

samt torrläggning af vattensjuka marker.

Anslag.

Summa.

A) Yäganläggningar och vägförbättringar.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar

400,000

B) Bro- och hamnbyggnader samt vatten- kommunikationer.

Till fond för understödjande af brobyggnader och

mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar

och farleder

100,000

-

C) V attenaftappningsföretag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf

sådana vattensjuka marker, som utan att kunna

med fördel odlas sprida frostskador öfver om- gifvande nejd

100,000

600,000

__

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.