Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till voteringspropositioner och sammanjemkning med anledning af Kamrarnes skiljaktiga heslut rörande åtskilliga till Åttonde hufvudtiteln hörande frågor.

1884-05-01 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:56, Memorial, med förslag till voteringspropositioner och sammanjemkning med anledning af Kamrarnes skiljaktiga heslut rörande åtskilliga till Åttonde hufvudtiteln hörande frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

1

N:o 56.

Änk. til! Riksd. Kansli den 1 Maj 1884, kl. 3 e. in.

Memorial, med förslag till voteringspropositioner och sammanjemkning

med anledning af Kamrarnes skiljaktiga heslut rörande åtskilliga

till Åttonde hufvudtiteln hörande frågor.

(2:a U. A.)

Sedan Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut med anledning af

Utskottets Utlåtande N:o 14, angående regleringen af utgifterna under riksstadens

åttonde hufvudtitel, så får Utskottet här framställa de förslag till

voteringspropositioner och sammanjemkning, hvartill Kamrarnes i nedannämnda

punkter af utlåtandet fattade skiljaktiga beslut funnits föranleda.

l:o.

Kongl. Maj:t hade föreslagit att under det i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 9 sistlidne Januari omförmälda vilkor måtte, till

höjande af aflöningen för hvardera af laboratorerne i experimentel fysiologi

och medicinsk fysik samt i experimentel patologi och patologisk anatomi vid

universitetet i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra

tjenstgöringspenningar, ä ordinarie stat uppföras 1,500 kronor för hvardera

befattningen, eller tillhopa 3,000 kronor; bestående det omförmälda vilkoret

för åtnjutande af den förhöjda aflöningen deri, att den tjenstgöringsskyldigliet,

som hittills ålegat befattningarnes innehafvare, måtte kunna af Kongl. Maj:t

ökas på sätt Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma, så att den blefve

fullt motsvarig extra ordinarie professors.

Bih. till Biksd. Prat. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 41 Höft,

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial lS:o 56.

Med anledning af denna framställning hade Utskottet i 2:clra punkten

af ofvanberörda utlåtande hemstält, att Riksdagen måtte, till höjande af

aflöningen för hvardera af laboratorerne i experimentet fysiologi och medicinsk

fysik samt i experimentet patologi och patologisk anatomi vid universitetet

i Upsala till 4,500 kronor, hvaraf 1,500 kronor skulle utgöra tjenstgöringspenningar,

under vilkor att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills

ålegat befattningarnes innehafvare, mätte kunna ökas på sätt Kong! Maj:t

kunde finna skäligt bestämma, så att den blefve fullt motsvarig extra ordinarie

professors, å ordinarie stat uppföra 1,500 kronor för hvardera befattningen,

eller tillhopa 3,000 kronor.

Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, hvaremot

Andra Kammaren afslagit densamma; och får Utskottet för frågans afgörande

genom omröstning föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill att Riksdagen till höjande af aflöningen för hvardera

af laboratorerne i experimentet fysiologi och medicinsk fysik samt i experimentet

patologi och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala till 4,500

kronor, hvaraf 1,500 kronor skola utgöra tjenstgöringspenningar, under vilkor

att den tjenstgöringsskyldighet, som hittills ålegat befattningarnes innehafvare,

må kunna ökas på sätt Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, så att den

blir fullt motsvarig extra ordinarie professors, å ordinarie stat uppför 1,500

kronor -för hvardera befattningen, eller tillhopa 3,000 kronor, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Kej;

Vinner Nej, har Riksdagen afslagit det till höjande af aflöningen för

hvardera af laboratorerne i experimentel fysiologi och medicinsk fysik samt

i experimentel patologi och patologisk anatomi vid universitetet i Upsala

begärda anslaget.

2:o.

Sedan Kongl. Maj:t, för inrättande vid Karolinska mediko-kirurgiska

institutet af en laboratorsbefattning vid institutets patologiskt-anatomiska afdelning

med en på högst fyra år i sänder anstäld innehafvare, föreslagit Riksdagen

att bevilja ett årligt anslag af 3,000 kronor, så hade Utskottet i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 56. 3

6:te punkten hemstält, att Riksdagen icke måtte bifalla Kong!. Maj:ts förevarande

framställning.

Med afslag å Utskottets hemställan har Första Kammaren bifallit

Kong!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, hvaremot Andra Kammaren

bifallit Utskottets hemställan.

För denna frågas afgörande genom omröstning föreslår Utskottet följande

voteringsproposition :

»Den, som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,

för inrättande vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet af en

laboratorsbefattning vid institutets patologiskt-anatomiska afdelning med en

på högst fyra år i sänder anstäld innehafvare, beviljar ett årligt anslag af

3,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen icke bifallit Kongl. Maj:ts förevarande

framställning.»

3:o.

Under anslagstiteln »folkundervisningen» har Utskottet i 12 punkten

behandlat följande förslag, nemligen:

dels Kongl. Maj:ts framställning derom, att till löneförbättring åt lärare

.och lärarinnor vid folkskolor såsom förslagsanslag måtte anvisas 180,000

kronor för är 1885;

dels ock hvad enskilde motionärer yrkat och föreslagit, nemligen:

a) Herr R. Törnebladh (motion N:o 13 i Första Kammaren) »att

Riksdagen, jemte det att den beslutar, i enlighet med nådig proposition, att

— under förutsättning deraf, att skoldistrikt för ordinarie folkskolelärare

eller lärarinna, som under minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort,

antingen redan beviljat ordinarie kontant aflöning af 700 kronor eller

ock för nästkommande år 1885 bestämmer aflöningen till nämnda belopp —

staten skall bidraga med två tredjedelar af hela denna lönesumma, samt att

för ändamålet utöfver hvad redan är härtill anslaget skall på extra stat för

år 1885 uppföras ett förslagsanslag af 180,000 kronor, tillika beslutar att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Siats-Utskottets Memorial N:o 56.

hos Kongl. Maj:t göra anhållan derom, att Kongl. Maj:t täcktes, efter ärendets

närmare utredning, till nästkommande Riksdag framlägga förslag till skälig

löneförbättring för folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna i riket»;

b) Herr Per Pettersson (motion N:o 12 i Första Kammaren), att af

statens tillgångar dess bidrag, till kommunernas lättnad, måtte höjas för

folkskolelärare med åtminstone 50 kronor och för småskolelärare med 25

kronor»,;

c) Herr C. Carlsson (motion K:o 112 i Andra Kammaren), »att första

punkten af Kongl. kungörelsen den 16 Juni 1875 måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

Till aflönande af hvarje examinerad, vid folkskola antagen lärare eller

lärarinna, som i årlig lön, beräknad efter stadgade grunder, åtnjuter, utom

husrum, vedbrand och kofoder, minst fem hundra kronor samt undervisningen

är bestämd att meddelas minst älta kalendermånader af året, eger skoldistriktet

att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag, motsvarande två

tredjedelar af den lön, läraren eller lärarinnan, förutom husrum, vedbrand

och kofoder, åtnjuter, hvilket bidrag dock ej må öfverstiga fyra hundra

kronor»;

d) Herr A. Rundbäck (motion N:o 44 i Andra Kammaren),

»dels att, enär Riksdagens beslut om löneförbättring för år 1884 åt

folkskolelärare och lärarinnor endast afsåg, att sådana församlingar skulle

erhålla del af det beviljade anslaget, hvilka antingen förut beviljat lärare

eller lärarinna med minst 5 års ordinarie tjensteålder kontant aflöning af

700 kronor eller ock för är 1834 ville höja afiöningen till detta belopp,

Riksdagens beslut i år måtte afiättas så, att äfven sådana församlingar må

blifva delaktiga af anslaget, hvilka för 1885 höja den kontanta afiöningen

för bemälda kategori af lärare och lärarinnor till 700 kronor, och

dels att Riksdagen i underdånighet måtte anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes till nästa Riksdag framlägga förslag till definitiv lönereglering för

folkskolelärarecorpsen, äfvensom till de förändringar i pensionsreglementet,

som af nämnda reglering kunde påkallas»;

samt Herr Sven Nilsson (motion N:o 33 i Andra Kammaren),

> dels att Riksdagen måtte besluta den förändringen i Kongl. kungörelsen

angående aflöning åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor

den 20 Januari 1882, att ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola skall

åtnjuta i årlig lön 600 kronor, och att, om lärare eller lärarinna oförvitligen

tjenstgjort i 5 år, lönen, om den ej uppgår till 800 kronor, skall till sistnämnda

belopp höjas, och skoldistriktet varda ålagdt att derjemte förse lärare och

lärarinna med tjenlig bostad och nödigt bränsle samt, så vidt ske kan, ett

lämpligt jordland för begagnande till trädgård;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 56.

5

dels ock att till bestridande af den kontanta lönen till skollärare och

lärarinna staten skall bidraga med %-delar och skoldistriktet med V3-del,

för hvilket ändamål Riksdagen borde bevilja ett förslagsanslag af 400,000

kronor».

Utskottet hade hemstält:

att Riksdagen i anledning så väl af Kongl. Maj:ts som de i enskilda

motioner framstälda förslagen måtte:

a) besluta, att — under förutsättning deraf, att skoldistrikt för ordinarie

folkskolelärare eller lärarinna, som under minst fem år oförvitligen tjenstgjort,

antingen redan beviljat ordinarie kontant aflöning af 700 kronor eller ock

för nästkommande år 1885 bestämmer aflöningen till nämnda belopp — staten

skall bidraga med två tredjedelar af hela denna lönesumma samt att för

ändamålet utöfver hvad redan är härtill anslaget skall på extra stat tör år

1885 uppföras ett förslagsanslag af 180,000 kronor;

b) i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att Kongl. Maj:t täcktes

låta verkställa utredning af frågan om ny reglering på ordinarie stat af

lönerna till folkskoleläraree ocli folkskolelärarinnorna i riket och dervid låta

undersöka, bland annat, i hvad mån pensionsförhållandena för dessa lärare

och lärarinnor beröras af sådan reglering, och huruledes den förändring i

nu bestämda aflöningsförhållanden må kunna vidtagas, att, derest antingen

kommun eller lärare eller lärarinna sådant åstundar, de naturaprestationer,

hvilka icke bestå af bostad, bränsle och trädgårdsland, må kunna utbytas

mot kontant penningbelopp, hvarvid tillika torde böra tillses i hvad man

förändring i proportionen mellan statens och kommunernas bidrag till aflöningen

kan vara erforderlig; dels ock att Kongl. Maj:t derefter behagade till nästa

Riksdag framlägga förslag till reglering af lönerna för folkskolelärarne och

folkskolelärarinnorna i riket, hvarigenom statens bidrag kunna på ordinarie

stat uppföras; samt

c) lemna de af Herrar Per Pettersson och C. Carlsson framstälda förslagen,

i hvad de skilja sig frän hvad Utskottet under mom. a) och b) hemstält,

utan vidare afseende.

I fråga om Utskottets hemställan under mom. a) hafva Kamrarne

bifallit Utskottets förslag, men deremot rörande de öfriga momenten fattat

olika beslut.

Vid mom. b) har nemligen Första Kammaren bifallit den af Grefve

Sparre m. fl. vid detta moment afgifna reservationen, hvaruti blifvit hemstäldt,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att

Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning af frågan om ny reglering,

med uppförande pa ordinarie stat af statens bidrag, af lönerna till folkskolelärarne

och folkskolelärarinnorna i riket och dervid låta undersöka, bland

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

annat, i livad mån pensionsförhållandena för dessa lärare och lärarinnor af

sådan reglering beröras, i hvad mån de natnraprestationer, hvilka icke bestå

af bostad, bränsle och trädgårdsland, lämpligen må kunna och böra mot

kontant penningbelopp utbytas och i hvad mån förändring i proportionen

mellan statens och kommunernas bidrag till aflöningen kan vara erforderlig,

dels ock att Kong], Maj:t derefter behagade till nästa Riksdag framlägga

förslag till reglering af lönerna för folkskolelärarne och folkskolelärarinnorna

i riket, hvarigenom statens bidrag kunna på ordinarie stat uppföras.

Andra Kammaren har deremot afslagit Utskottets hemställan i mom. b)

i fråga om mom c) har Första Kammaren lemnat de af Herrar Per

Pettersson och C. Carlsson framstälda förslagen, i hvad de skilde sig från

Kammarens i afseende på mom. a) och b) fattade beslut, utan vidare afseende,

hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets hemställan i mom. c).

Till följd af så väl utgången af Utskottets ofvan omförmälda förslag i

mom. b) som ock båda Kamrarnes beslut vid mom. c), äro de i ärendet

väckta motionerna — i den mån de icke blifvit genom Riksdagens beslut

vid mom. a) besvarade — af Riksdagen afslagna, hvilket Utskottet här skolat

anmäla.

4:o.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte dels medgifva, att

lektorsbefattningen i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik

vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten för högskolan

upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenstgöringspenningar,

finge förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära och byggnadsstatik,

dels ock till inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst vid samma

högskola bevilja en årlig aflöning af 3,000 kronor, hvaraf 1,000 kronor

såsom tjenstgöringspenningar; så hade Utskottet i 14:de punkten hemstält:

a) att Riksdagen måtte medgifva, att lektorsbefattningen i allmän

byggnadslära, husbyggnadskonst och byggnadsstatik vid tekniska högskolan,

med bibehållande af den i staten för högskolan upptagna aflöningen, 4.000

kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenstgöringspenningar, måtte förändras till ett

lektorat i allmän byggnadslära och byggnadsstatik; samt

b) under förutsättning af bifall till hvad under mom. a) hemstälts, att

Riksdagen till inrättande af ett lektorat i husbyggnadskonst vid tekniska

högskolan måtte bevilja en årlig aflöning af 2,500 kronor, hvaraf 1,700

kronor lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

7

Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen, men af Andra

Kammaren afslagen; och får Utskottet, som finner de i de särskilda momenten

af Utskottets hemställan behandlade ämnen ega det nära sammanhang, att

omröstning om dem hvar för sig icke lämpligen kan ega rum, för frågans

afgörande genom gemensam votering föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

medgifver, att lektorsbefattningen i allmän byggnadslära, husbyggnadskonst

och byggnadsstatik vid tekniska högskolan, med bibehållande af den i staten

för högskolan upptagna aflöningen, 4,000 kronor, hvaraf 1,300 kronor tjenstgöringspenningar,

må förändras till ett lektorat i allmän byggnadslära och

byggnadsstatik samt till inrättande af ett lektorat i lmsbyggnadskonst vid

tekniska högskolan beviljar en årlig aflöning af 2,500 kronor, hvaraf 1,700

kronor lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bar Riksdagen afslagit Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag.»

5:o.

För tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar samt

för expenser m. m., enligt hvad i statsrådsprotokollet angifvits, hade Kongl.

Maj: t begärt ett extra anslag af 5,800 kronor, att användas på följande sätt:

till aflönande af föreståndaren, arfvode ............................... kronor 2,000: —

åt en lifrustmästare, d:o ..................................................... » 1,200: —

» en vaktmästare, tillika eldare, d:o.................................. » 900: —

till renhållning och reparationer m. m................................. » 400: —

» brännmaterial .................................................................... » 1,000: —

» samlingarnas vård och underhåll samt expenser m. m. » 300: —

Summa kronor 5

,800

I 23:dje punkten hade Utskottet hemstält, att Riksdagen måtte för

tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar, samt expenser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-TJtskottets Memorial JV:o 5(7.

m. in. i enlighet med Kong!. Maj:ts framställning anvisa på extra stat för

år 1885 ett anslag af 5,800 kronor.

Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, hvaremot

Andra Kammaren bifallit densamma med den förändring, att förevarande

anslag nedsattes till ett belopp af 3,800 kronor; och får Utskottet för denna

frågas afgörande medelst gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition:
»Den,

som vill, att Riksdagen för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens

samlingar, samt expenser m. m. i enlighet med Kongl. Maj:ts

framställning anvisar på extra stat för år 1885 ett anslag af 5,800 kronor,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen till nämnda ändamål beviljat ett anslag

af 3,800 kronor.»

6:0.

Sedan i en inom Andra Kammaren väckt motion yrkats, att Riksdagen

ville bevilja ett anslag å 30,000 kronor till bibliotekshusets i Lund

ändamålsenliga inredning för bibliotekets behof och för anbringande derstädes

af värmeledningsapparat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bibliotekariens

till det större akademiska konsistoriet afgifna, i motionen intagna

förslag, samt medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande öfverskott må

användas antingen till ökande af bibliotekets lösa inredning eller till bekostnad

af arbetshjelp vid inflyttning i de nyinredda bibliotekslokalerna; så

hade Utskottet i 31 :a punkten hemstält:

a) att Riksdagen måtte på extra stat för år 1885 till Kongl. Maj:ts

förfogande ställa ett anslag af 30,000 kronor, att användas till bekostande

af bibliotekshusets i Lund ändamålsenliga inredning för bibliotekets behof

samt till anbringande derstädes af värmeledningsapparat. i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med derom af större akademiska konsistoriet gjordt förslag

och med rätt för Kongl. Maj:t att i ritningarna och kostnadsförslaget göra

de jemkningar, som utan anslagets öfverskridande kunna finnas nödiga eller

lämpliga; samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siats-Ul skottets Memorial N:o 56.

9

b) att Riksdagen måtte medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande

öfverskott finge användas antingen till ökande af bibliotekets lösa

inredning eller till bekostnad af arbetslijelp vid inflyttning i de nyinredda

bibliotekslokalerna.

Första Kammaren har bifallit Utskottets hemställan, hvaremot densamma

af Andra Kammaren afslagits.

För frågans afgörande genom omröstning föreslår Utskottet följande

voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen må pa extra stat för ar 1885 till

Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 80,000 kronor, att användas

till bekostande af bibliotekshusets i Lund ändamålsenliga inredning för

bibliotekets behof samt till anbringande derstädes af värmeledningsapparat. i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med derom af större akademiska konsistoriet

gjordt förslag och med rätt för Kongl. Maj:t att i ritningarna och kostnadsförslaget

göra de jemkningar, som utan anslagets öfverskridande kunna finnas

nödiga eller lämpliga: samt

att Riksdagen må medgifva, att å anslaget möjligen uppkommande

öfverskott ma användas antingen till ökande af bibliotekets lösa inredning

eller till bekostnad af arbetslijelp vid inflyttning i de nyinredda bibliotekslokalerna,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

^Tej;

Vinner Nej, har Riksdagen afslagit förevarande framställning.

7:o.

Sedan Kongl. Maj:t. till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum

begärt ett anslag af 240,000 kronor, hvaraf på extra stat. för år 1885

skulle utgå 39,000 kronor, så hade Utskottet i 49:de punkten hemstält. att

Riksdagen måtte till ny byggnad för naturhistoriska riksmuseum bevilja ett

anslag af 240,000 kronor samt deraf på extra stat för år 1885 anvisa ett

belopp af 39,000 kronor.

Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, men

JJih. till Iiiksä. Vrot. 18S4. 4 Sami. / Afil. 41 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats Utskottets Memorial N:o 50.

Andra Kammaren deremot afslagit. densamma, hvadan Utskottet för frågans

afgörande genom omröstning föreslår följande voteringsproposition:

»Pen, som vill, att Riksdagen må till ny byggnad för naturhistoriska

riksmuseum bevilja ett anslag å 240,000 kronor samt deraf på extra stat

för år 1885 anvisa ett belopp af 39,000 kronor, röstar

J a j

Pen, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har det begärda anslaget till ny byggnad för naturhistoriska

riksmuseum af Riksdagen afslagits.»

8:o.

Kong! Maj:t hade föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att

kronolägenheten Tomteboda i Solna socken af Stockholms län måtte från

den 14 Mars 1885 till institutet för blinda upplåtas: och hade Utskottet

i 57:åe punkten mom. a) hemstält, att Riksdagen icke för närvarande måtte

bifalla Kongl. Maj ts framställning om upplåtelse till institutet för blinda

från den 14 Mars 1885 af lägenheten Tomteboda.

Första Kammaren har, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit

Kongl. Maj:ts framställning i förevarande hänseende, men Andra Kammaren

har deremot bifallit Utskottets hemställan.

På dessa Kamrarnes olika beslut efter Utskottets åsigt icke kunna

sammanjemkas samt icke heller föranleda gemensam omröstning, så torde

frågan om nämnda lägenhets upplåtande till institutet för blinda* för närvarande

hafva förfallit: livilket Utskottet skolat här

anmäla.

9:o.

Sedan Kongl. Maj:t till inköp af 7»:dels mantal Storhagen, för att

läggas till Göteborgs hospitals område, på extra stat för''år 1885 äskat ett belopp

af 35,000 kronor, så hade Utskottet i (il:sta punkten hemstält, att

Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning, måtte till inköp af

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

11

% :dels mantal Storhagen, för att läggas till Göteborgs hospitals område, på

extra stat för är 1885 anvisa ett belopp af 35,000 kronor.

Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, men Andra

Kammaren har bifallit det förslag till beslut i ämnet, som innefattades i

Herrar Kiss Olof Larssons, Hörnfeldts m. fl:s vid punkten fogade reservation,

hvaruti yrkats: att Riksdagen mätte på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, att Riksdagen medgafve att, om Kongl. Maj:t funne skäligt

att, med begagnande af de till Kongl. Maj:ts disposition stälda, vid försäljning

af åtskilliga mindre kronoegendomar inflytande medel, inköpa omförmälda

ä/8 mantal Storhagen, så stor del af nämnda hemman, som kunde

finnas för G-öteborgs hospital behöflig, måtte från hemmanet afsöndras för

att läggas till hospitalets område.

I)å skiljaktigheten mellan Kamrarnes beslut icke är större, än att en

sammanjemkning synes kunna ega rum, så får Utskottet i sådant afseende

anföra, att båda Kamrarne synas hafva ansett Göteborgs hospitals nuvarande

område behöfva utvidgas, men att besluten skilja sig derutinnan att, medan

Första Kammaren velat på stat anvisa medel för att åt hospitalet förvärfva

hela den hemmansdel, som Kongl. Maj:t föreslagit till inköp, Andra Kammaren

deremot synes hafva funnit hemmansdelen i dess helhet icke vara för

hospitalet behöflig samt att derför, och då hemmansdelen till större delen

bestode af skog och till odling deraf passande mark, densamma kunde inköpas

med begagnande af redan influtna och för inköp af skogbärande eller

till skogsodling tjenlig mark afsedda medel för åtskilliga mindre kronolägenheter,

hvarefter af det sålunda förvärfvade området så mycket skulle förenas

med hospitalet, som vore för detsamma behöfligt.

Vid sådant förhållande synes en sammanjemkning af de olika besluten

lämpligen kunna ske på den grundvalen att på stat endast anvisas ett belopp,

som kan anses motsvara värdet af den del af ifrågavarande %:dels

mantal Storhagen, som är för hospitalet erforderlig, hvaremot medel till inköp

af återstående del af hemmanet kunde, om Kongl. Maj:t dertill funne

skäl, tagas af de ofvannämnda försäljningsmedlen. Då emellertid en bestämd

summa för inköpet måste i staten upptagas, men Utskottet icke är i tillfälle

att bestämma nyssberörda värde, finnes för Utskottet ej annan utväg än att

föreslå att högst halfva inköpssumman för hemmansdelen eller 17,500 kronor

må anvisas på stat, hvarefter, så vida hemmansdelen icke kan annorledes än

i dess helhet förvärfvas, på Kongl. Maj:t beror att bestämma, huruvida

återstoden af köpeskillingen bör gäldas af ofvanberörda för inköp af skogbärande

mark afsedda medel samt det för hospitalet icke behöfliga området

användas på sätt är vordet bestämdt angående dispositionen af den för dylika

medel inköpta marken.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottels Memorial N:o 56,

Åberopande hvad nu blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Kamrarne, med frångående af sina förra beslut i

ärendet, må besluta, att Riksdagen på det sätt bifaller

Kong!. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen

dels, till inköp af en del af hemmanet % mantal Storhagen,

att tilläggas Göteborgs hospitals område, på extra

stat för år 1885 anvisar ett belopp af högst 17,500

kronor, dels medgifver, att — derest ej endast en del af

hemmanet kan förvärfvas och Kongl. Maj:t skulle Unna

lämpligt att, med begagnande af de till Kongl. Majds

disposition stälda, vid försäljning af åtskilliga mindre

kronoegendomar inflytande medel, inköpa den för hospitalet

ej behöfliga del af hemmanet, och i följd deraf hela

hemmanet inköpes och köpeskillingen utgår dels med ofvannämnda,

å riksstaten anvisade belopp och dels med begagnande

af nyssnämnda, till Kongl. Majds disposition

stälda medel — så stor del af nämnda hemman, som kan

flnnas för Göteborgs hospital behöflig och som ej kan

med ofvanstående statsanslag 17,500 kronor förvärfvas,

må från hemmanet afsöndras för att läggas till hospitalets

område.

10:o.

Gill understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, enligt de i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 9 Januari 1884 angifna

grunderna, har Kongl. Maj:t äskat ett belopp för år 1885 af 25,000 kronor;

och hade Utskottet i 62:dra punkten hemstält, att Riksdagen måtte till understöd

för år 1885 åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ställa till Kongl.

Majds förfogande ett extra anslag till samma belopp som det för år 1884

dertill anvisade, eller 25,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med

samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för de föregående åren

blifvit af Riksdagen godkända, dock med rättighet för de anstalter, som hade

skyldighet att underhålla visst antal frielever, att i stället för dessa intaga

dubbla antalet mot half afgift,

Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, men Andra

Kammaren har beslutit, att Riksdagen må till understöd för år 1885 åt

uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

18

ett extra anslag till samma belopp som det för år 1884 dertill anvisade,

eller 25,000 kronor, och vid beviljandet af detta anslag godkänna förut gällande

grunder för understödets utdelande, dock så, att samtliga anstalter i

främsta rummet erhålla 100 kronor för hvarje vid årets början i anstalten

befintligt barn i åldern mellan 6 och 15 ar, som är mottagligt för undervisning,

samt i sammanhang härmed anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästa

Riksdag framlägga förslag till understödets fördelande på likartade grunder

för samtliga dessa uppfostringsanstalter, sä att statsanslaget må kunna derefter

på ordinarie stat uppföras».

I.

För afgörande af denna fråga, för sä vidt Kamrarne fattat olika beslut

beträffande vilkoren för utgående af det af Kamrarne till lika belopp beviljade

anslaget, får Utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen må till understöd för år 1885 åt uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett

extra anslag till samma belopp som det för år 1884 dertill anvisade, eller

25,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma grunder, som

vid beviljandet af sådant anslag för de föregående åren blifvit af Riksdagen

godkända, dock med rättighet för de anstalter, som hafva skyldighet

att underhålla visst antal frielever, att i stället för dessa intaga dubbla antalet

mot half afgift, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Vinner Nej, har Riksdagen till understöd för år 1885 åt uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag

till samma belopp som det för år 1884 dertill anvisade, eller 25,000

kronor, och vid beviljandet af detta anslag godkänt förut gällande grunder

för understödets utdelande, dock sa, att samtliga anstalter i främsta rummet

erhålla 100 kronor för hvarje vid årets början i anstalten intaget barn i

åldern mellan 6 och 15 år, som är mottagligt för undervisning.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 56.

II.

Det af Andra Kammaren vid förevarande punkt fattade, här ofvan

fullständigt återgifna - beslutet i fråga om anhållan hos Kongl. Maj:t om

framläggande till nästa Riksdag af förslag till ifrågavarande understödsmedels

fördelande på likartade grunder för samtliga uppfostringsanstalter för sinnesslöa

barn, så att statsanslaget matte kunna derefter på ordinarie stat uppföras,

lärer, då Första Kammarens beslut icke innefattar någon dylik anhållan,

och således skrifvelse i ämnet blifvit endast af eu Kammare beslutad,

icke kunna till någon Riksdagens åtgärd föranleda; hvarom Utskottet skolat

här göra

anmälan.

11: o.

I väckta motioner hade föreslagits:

af Herr C. Fr. Wcern (motionen X:o 16 i Första Kammaren), att

Riksdagen måtte för uppköp af etnografiska föremål ställa ti i 1 Kongl. Maj:ts

disposition ett extra anslag af 13,500 kronor; och

af Herr Friherre A. E. Nordenskiöld (motionen X:o 73 i Andra Kammaren),

att Riksdagen måtte för uppköp af etnografiska föremål under fregatten

Vanadis'' verldsomsegling ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett extra

anslag af 13,500 kronor.

Beträffande dessa förslag hade Utskottet i 71:sta punkten hemstält, att

Herrar C. Fr. Wteras och A. E. Xordenskiölds förevarande motioner icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Med ‘ afslag å Utskottets hemställan har Första Kammaren beslutit

att för uppköp af etnografiska föremål under fregatten Vanadis’ verldsomsegling

skulle ställas till Kongl. Maj:ts .disposition ett extra anslag af 13,500

kronor. Deremot har Andra Kammaren bifallit Utskottets hemställan; och

får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande voteringsproposition

:

»Den, som vill, att för uppköp af etnografiska föremål under fregatten

Vanadis’ verldsomsegling skall ställas till Kongl. Majits disposition ett extra

anslag af 13,500 kronor, röstar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial F:o 56.

15

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, hafva de om förenätnnda anslags beviljande väckta motioner

icke blifvit af Riksdagen bifallna.

Stockholm den 1 Maj 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 9:o (angående inköp af 5 g mantal Storhagen):

af Herrar Friherre Ti. von Krum er, Grefve C. Beck-Friis, Friherre

G. Tamm och J. Widén;

af Herr L. M. Nordenfelt, som yttrat:

»Då jag anser olämpligt att i denna fråga beröra Kongl. Maj:ts rätt

att för inköp af skogbärande mark använda medel, som influtit för försäljning

af kronohemman, vågar jag föreslå,

att Kamrarne, med frånträdande, hvar för sig, af sina

förut fattade beslut, må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

ofvanberörda framställning, att Riksdagen må, för inköp

af 6 3 mantal Storhagen, som kan vara för utvidgning af

Göteborgs hospitals område behöflig, bevilja ett. anslag af

högst 17,500 kronor på extra stat för år 1885.»

Herrar B. TörnebJadh och C. E. (Jasparsson hafva begärt att få här

antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen inom Utskottet af ofvan omförmälda

ärenden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.