Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om jernvägsbyggnader för statens räkning, dels om lån åt två enskilda jernvägsbolag.

1884-02-14 · 21 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:6, Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om jernvägsbyggnader för statens räkning, dels om lån åt två enskilda jernvägsbolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Riksd. Kansli den 14 Febr. 1884, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta förslag dels om jernvägsbyggnader

för statens räkning, dels om lån åt två enskilda jernvägsbolag.

(R. A.)

Stats-Utskottet får härmed afgifva yttrande öfver de vid innevarande

riksdag väckta, till Utskottet remitterade förslag dels af Kongl. Maj:t

och en enskild motionär angående fortsättning af statens jernvägsbyggnader

i Norrland, dels af enskilde motionärer angående beviljande af lån

för jernvägsanläggningar från Helsingborg till Halmstad och från Halmstad

till Yarberg.

l:o.

Angående fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och

Sollefteå.

I den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till fortsättning af arbetena å

stambanan mellan Bräcke och Sollefteå för år 1885 anvisa 2,000,000

kronor.

Härjemte har i en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 39) Herr J. E. Nyström hemstält, bland annat,

att Riksdagen måtte höja anslaget för 1885 för norra stambanans fortsättning

till Sollefteå vid Ångermanelfven, om ej till tre millioner kronor,

såsom byggnadsstyrelsen 1881 föreslagit, så till hvad det nu vore eller

2,500,000 kronor, i stället för af Kongl. Maj:t äskade två millioner kronor.

Af det vid ofvannämnda nådiga proposition fogade statsrådsprotokoll

(sjette hufvudtiteln sid. 62) inhemtas, att Väg- och vattenbyggnads
Bih.

till Riksd. Prof. 1884. 4 Samt. 1 Afd. .5 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

styrelsen i underdånig skrifvelse den 20 November 1883, i fråga om

fortsättning af arbetena å stambanan Bräcke-Sollefteå, för hvilken bana

anläggningskostnaden beräknats till 11,250,000 kronor, deraf för hvardera

af åren 1882 och 1883 beviljats 2,000,000 kronor och för innevarande

år 2,500,000 kronor, anfört, att sedan bandelen mellan Bräcke

och Håsjö om 6,3 mil den 15 sistlidne Oktober blifvit för allmän trafik

upplåten, och då någon sådan omständighet, som föranledde styrelsen att

för detta år begära ett förhöjdt anslag af 2,500,000 kronor, nu icke

vore för handen, styrelsen ansåge, att arbetena för denna stambanas byggande

under år 1885 kunde ändamålsenligt bedrifvas med ett anslag af

2,000,000 kronor.

Vid sådant förhållande torde någon förhöjning af anslagsbeloppet

utöfver hvad Kongl. Maj:t begärt så mycket mindre kunna af Utskottet

tillstyrkas som motsvarande jernvägsbyggnadsanslags bestämmande för

innevarande år till 2,500,000 kronor föranleddes af särskilda, i 1883 års

statsverksproposition angifna, men nu ej för handen varande skäl och

anslagets bestämmande för år 1885 till 2,000,000 kronor öfverensstämmer

med den åsigt, Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse den 17 April 1883

(N:o 20) uttalat derom att något hinder ej torde kunna möta mot fördelning

på ytterligen tre år af de 4,750,000 kronor, som för tiden från

och med år 1885 af ofvan angifna, beräknade kostnadsbelopp återstode.

Utskottet hemställer alltså,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande

proposition och med afslag å Herr Nyströms motion i

hvad den rörer förevarande anslag, Riksdagen må, till

fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke

och Sollefteå, för år 1885 anvisa ett belopp af 2,000,000

kronor.

2:o.

Angående norra stambanans fortsättning från Sollefteå m. m.

I sin ofvan omförmälda motion har Iderr Nyström tillika hemstält,

att Riksdagen måtte besluta att fortsätta norra stambanans framdragande

från Sollefteå till Umeå, Skellefteå, Pite—Lule eif eller Lule—Ofotenbanan,

och derest hinder ej mötte — hellre än att utländingar, enligt

en af motionären omförmäld koncession, skulle göra det — äfven till

Haparanda;

att erforderliga medel för det sålunda afsedda fullbordandet af stambanenätet

och för bidrag till erforderliga bibanor i Norrland, nemligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 6.

3

omkring trettio millioner för sträckan Sollefteå—Lule, nio millioner derifrån

till Haparanda, samt t. ex. elfva millioner för bibanor, måtte, för

så vidt inflytande inkomster från jernvägarne ej lemnade tillgång, anskaffas

genom ett helst inhemskt obligationslån, att användas, om ej med

sex millioner kronor årligen, såsom vid byggandet af tvärbanan Östersund—Norge,

dock med fyra millioner och med arbetets ställande på

entreprenad, på det att banan måtte kunna blifva färdig till Lule eif

inom senast tolf år och ju förr dess hellre kunna draga rörelsen åt söder

inom egna landamären; och

att, derest sådana beslut nu ej utan föregångna undersökningar och

utredningar kunde fattas, Riksdagen måtte dels anslå femtio tusen kronor

för att Kongl. Maj:t måtte blifva i tillfälle att med dessa och de af

Yesterbottens landsting anslagna .18,000 kronor, samt hvad andra norrländska

landsting kunde anvisa, låta under instundande sommar verkställa

erforderliga, fullständigt detaljerade, sammanhängande undersökningar

för stambanans framdragande genom Norrland, dels ock i underdånig

skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till nästa Riksdag afgifva

förslag om banans sträckning, om banbyggandets fortsättning, samt

om och under hvilka vilkor och statsbidrag enskilda svenska män kunde

få fortsätta stambanebyggandet, derest staten ej ville göra det.

Beträffande motiven till Herr Nyströms förslag måste Utskottet hänvisa

till sjelfva motionen (N:o 39 af de i Första Kammaren afgifna),

hvilken är allt för omfattande för att kunna i detta utlåtande intagas.

Vidkommande åter sjelfva saken, lärer det vara uppenbart, att frågan,

om, när och huru jernvägsbyggandet från Sollefteå må kunna och böra

fortsättas är af för stort omfång och alltför invecklad att redan nu kunna

af Riksdagen pröfvas. Motionären har ock hemstält, bland annat, om

beviljande "af ett anslag för undersökningars anställande. För den händelse

att Kongl. Maj:t skulle finna sådana undersökningar vara af nöden,

lärer Kongl. Maj: t dock ej sakna medel och utvägar att låta verkställa

desamma, och Utskottet hemställer fördenskull,

att Herr Nyströms ifrågavarande motion, i hvad

den afser jernvägsbyggnadernas fortsättning från Sollefteå,

må af Riksdagen leinnas utan afseende.

3:o.

Angående andag till låneunderstöd för Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag.

I afgifna och till Stats-Utskottets behandling remitterade motioner

hafva inom Första Kammaren Herr P. Olsson, med hvilken Flerrar I.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Wallberg, Alfr. Bexell, L. W. Lothigius och Tli. C:heim-Gyllensköld instämt

(motion N:o 34), och inom Andra Kammaren Herr I. Lyttkens, med

hvilken Herrar Carl Ifvarsson, Lars Börjesson, Joll. Bengtsson, A. M.

Lundberg, A. M. Gudmundson och A. W. Ängel instämt (motion N:o 123),

föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja och ställa till Ivongl. Maj:ts disposition

ett extra anslag af 795,500 kronor, att, under enahanda vilkor

och bestämmelser, som af 1881 års Rikdag blifvit faststälda för understödjande

af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom

lån till Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag, med en tredjedel under

hvartdera af åren 1884, 1885 och 1886.

I den inom Första Kammaren väckta motionen har, efter det motionären

omförmält hvad i detta ärende vid de senaste riksdagarne förekommit,

vidare andragits, att, då Hallands läns landsting och samtlige

de kommuner, som beröras af Skåne—Hallands jernväg, med högst känbara

uppoffringar förenade sig om byggandet af ifrågavarande jernväg,

såsom utgörande sydligaste delen af vestkustbanan, och hos regeringen

dertill sökte nådigt tillstånd, ansåg orten för sin del sitt trafikbehof tills

vidare fullt tillgodosedt genom en med lätt öfverbyggnad utrustad och

i öfrigt enkelt anordnad jernväg, hvilken beräknades till en kostnad af

4,430,000 kronor.

Redan vid koncessionens beviljande hade regeringen, i öfverensstämmelse

med Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens m. fl. myndigheters

förslag, föreskrifvit solidare öfverbyggnad, större och för militära ändamål

lämpade stationer, ökad rörlig materiel m. ra., hvarför kostnadsförslaget

af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen höjdes från 4,430,000 kronor till

4,797,500 kronor. Förutom denna förhöjning föreskrefs, att de förekommande

lutningarna af 1 : 60 skulle, i den mån sådant utan allt för

betungande tillökning af kostnaden kunde ske, nedbringas till 1 : 80, på

grund hvaraf nya sorgfälliga undersökningar anordnades, och bolaget, som

härvid trodde sig kunna göra åtskilliga besparingar, framlade ny plan

och profil till Kongl. Maj:ts pröfning och gillande, då största lutningarna

faststäldes till 1 : 80, hvarjemte bolaget ålades göra vissa utvidgningar

vid Båstad för tillgodoseende af strategiska ändamål.

Sedan ärendet vid detta stadium behandlades vid nästlidne års riksdag,

hade jernvägsarbetet fortskridit så, att, enligt intyg af chefen i södra

väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Majoren m. m. A. Remmer, mer än

s/4 af banans längd blifvit färdigterrasserad, hvarjemte skenor, syllar,

rörlig materiel m. m. inköpts, kontrakt om de flesta återstående arbeten

afslutats och expropriation af mark till största delen verkstälts, hvarigenom

bolaget blifvit i tillfälle upprätta fullständig utredning angående

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

5

jeruvägens anläggningskostnad. Denna beräkning utvisade att anläggningskostnaden

uppginge till ett belopp af minst 4,795,500 kronor. Då

jernvägsbolaget lyckats göra sällspordt fördelaktiga inköp af skenor,

rörlig materiel m. m. och i dessa afseenden, likasom i arbetskostnaden

för det ursprungligen beräknade jordarbetet, icke öfverskridit första

kostnadsförslaget, hade tillökningen i kostnad uppkommit, dels derigenom

att jernvägsbolaget -— som bland annat fått föreskrift inlösa så mycket

mark till stationer m. m., som kunde anses motsvara en utvecklad trafiks

framtida behof •—■ fått vidkännas oberäknadt hög kostnad för inlösen

m. m. af den bördiga och dyrbara mark, som jernvägsbolaget så väl

härför som för banan i allmänhet nödgats taga i anspråk; dels derigenom,

att de förbättringar i byggnadssätt, som staten ansett erforderliga, icke

blott öfverstigit den beräknade direkta kostnaden för dessa arbeten ensamt,

utan äfven, för att kunna fullt tillgodogöras, ingripit i de flesta

öfriga delar af jernvägsbyggnaden och nödvändiggjort andra förbättringar,

derest jernvägsarbetets delar skulle kunna anses inbördes motsvara

hvarandra.

Genom dessa ökade kostnader befunnes jernvägsanläggningen framträda

i ett vida fullkomligare skick och vara utrustad med större trafikförmåga,

än orterna ursprungligen afsett, hvadan banan torde anses fullt

motsvara de behof, som för statens ändamål ansetts önskvärda, och utgjorde

en fulländad del af den beräknade vestkustbanan. Att hela jernvägsanläggningen

genom detta solidare och efter statens fordringar anordnade

byggnadssätt blifvit af största vigt och betydelse för det allmännas

behof, har motionären ansett vara uppenbart, hvarför motionären i detta

hänseende, och under erinran om de kraftiga åtgärder för banans fortsättning

mot Göteborg, som också redan påginge, endast fäst uppmärksamheten

på fördelarne för postbef''ordringen, för strategiska ändamål, för den

stora kontinentala gods- och persontrafiken från Norge och Göteborg,

-— hvilken hade sin kortaste, billigaste och under stränga vintrar ofta

enda säkra öfverfart öfver sundet mellan Helsingborg och Helsingör, —

samt slutligen för stenkolsindustrien, i det att de stenkolsförande fälten

vid Höganäs fått sin länge saknade förbindelse med allmänna jernvägsnätet.

Då nu för dessa ändamåls vinnande kostnaden för jernvägsanläggningen

i sin helhet, enligt verificerad beräkning, uppginge till 4,795,500

kronor, och bolaget till dessa kostnaders bestridande förfogade öfver dels

sitt genom ytterligare ansträngningar, från 2,399,800 kronor till 2,500,000

kronor förökade aktiekapital, dels beviljadt statslån af 1,500,000 kronor,

eller tillsammans 4,000,000 kronor, så återstode en brist af 795,500

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

kronor att fylla. Redan under förlidet år hade jernvägsbolaget, vid en

till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökan om lån ur den allmänna

lånefonden till enskilda jernvägsbyggnader, närmelsevis beräknat denna

brist, hvarför jernvägsbolaget hemstält om lån till belopp af 2,398,750

kronor eller halfva anläggningskostnaden, hvarpå Kongl. Maj:t täckts ur

nämnda lånefond bevilja endast ofvannämnda 1,500,000 kronor eller ej

fullt tredjedelen af anläggningskostnaden. För anskaffande af bristande

belopp återstode således icke annat för jernvägsbolaget än att utfärda

obligationer, på sätt dess bolagsordning medgåfve. Härvid uppkomme

likväl den svårigheten, att staten, som beviljat lån till endast a/3 af anläggningskostnaden,

förbehållit sig att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets hela jernväg med alla dertill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom med förmånsrätt för

samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, till följd hvaraf

obligationerna icke torde kunna afyttras utan att medföra ganska stora

uppoffringar för bolaget genom högre ränta och kapitalrabatt.

Med anledning af denna ställning syntes, enligt motionärens åsigt,

billigheten kräfva, att jernvägsbolaget, som fått vidkännas stora kostnader

för att tillfredsställa det allmännas behof, och derjemte uppfylt

alla de betingelser för erhållande af statslån, som, genom 1881 års

riksdagsbeslut, blifvit faststälda, för ifrågavarande vigtiga kommunikationsled

tillerkändes en tillökning af förenämnda lån med 795,500 kronor,

då lånet i sin helhet skulle uppgå till 2,295,500 kronor och således i

alla fall icke belöpa sig till halfva anläggningskostnaden enligt Kongl.

Maj:ts resolution af den 6 Oktober 1882, deruti Kongl. Maj:t redan faststält

kostnadsförslagen för ifrågavarande jernvägsanläggningar att, så

vidt kostnaden må tagas till grund för beräknande af statslånets belopp,

sluta å 4,797,500 kronor. Då Hallands län, ehuru i stort behof af

lättade kommunikationer, likväl hittills erhållit endast ringa understödsbelopp

till jernvägsanläggningar, i förhållande till andra län, och någon

direkt uppoffring af statskassan nu heller icke ifrågasattes, utan endast

ett lån med samma ränta och amortering, som bestämts för den allmänna

lånefonden till enskilda jernvägar, och Skåne—Hallands jernväg

dessutom, genom sitt solida byggnadssätt och för trafiken fördelaktiga

läge, måste anses erbjuda för staten fullt betryggande säkerhet för lånebeloppet,

hade motionären ansett frågan förtjent af Riksdagens uppmärksamhet.

I den inom Andra Kammaren väckta motionen åter erinras derom

att, då Riksdagen vid förutvarande behandling af frågan om jernväg

mellan Göteborg och Helsingborg ansett densamma ej vederbörligen ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

7

redd och alltså ej bifallit i sådant hänseende gjorda framställningar,

hade Hallands läns invånare, som ansett sig ej längre kunna uppskjuta

med anläggningen af den för dem så vigtiga jernvägen och ej hade

förmåga att utan hjelp'' af staten genast bilda bolag för anläggande af

hela jernvägen, derför beslutat att dela jernvägsanläggningen i 3:ne delar,

den ena omfattande sträckan Helsingborg—Halmstad, den andra sträckan

Halmstad—Yarberg och den tredje sträckan Varberg—Göteborg.

Utan annat understöd än af landstinget i Halland hade det emellertid

ansetts omöjligt att anskaffa medel till byggande af en så solid bana,

att den kunde befaras med snälltåg eller motsvara de fordringar, som

kunde ställas på banan, då den blef färdig till hela sin längd mellan

Göteborg och Helsingborg, och upptaga den stora trafik, som då ovilkorligen

skulle uppstå å denna bana, till följd hvaraf bolaget beslutat

att anlägga en bredspårig, men endast med lätt öfverbyggnad utrustad

jernväg utan stängsel, samt med anspråkslösa stationer, som framdeles

kunde i mån af behof utvidgas, och en för ortens eget trafikbehof lämplig

rörlig materiel, för att i en framtid, då öfriga delar af banan blefve

färdiga,, och en utvecklad trafik sådant kräfde, kunna inlägga tyngre

öfverbyggnad och anskaffa derefter lämpad rörlig materiel.

Vid koncessionens beviljande hade likväl Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med myndigheternas förslag, föreskrifvit en solidare öfverbyggnad,

större och för militära ändamål bättre lämpade stationer, ökad

kostnad för rörlig materiel to. to. samt dessutom ålagt chefen i södra vägoch

vattenbyggnadsdistriktet att öfvervaka att de förbättringar i banans

lutnings förhallanden vid öfvergången af Hallandsås, som efter noggranna

detaljundersökningar kunde finnas möjliga att, utan allt för stora kostnader,

åstadkomma, blefve vid arbetets utförande iakttagna.

Bolaget hade alltså ej fått bygga banan med blott och bart afseende

på deras behof, som tillsläppte penningarne, det vill säga ensamt ortens

behof, utan hade fått sig ålagdt att bygga banan sd, att den uppfylde

det allmännas samt militära behof.

Jernvägsbolaget, som för vinnande af tillstånd att få bygga jernvägen

måste underkasta sig dessa vilkor, hvilka från det allmännas sida

voro -fullkomligt rigtiga och nödvändiga, fastän de för ortens enskilda

behof kunde undvaras, ansträngde sig ytterligare med aktieteckning,

och såväl enskilde som kommuner voro ytterligare offervilliga, så att

aktieteckningen uppbringades till 2,500,000 kronor. Styrelsen hyste en

fast förhoppning, att då ortens invånare visade sig så uppoffrande, att

de åtogo sig bördor äfven för det allmännas behof, de skulle blifva

understödda i sina sträfvanden, så att de af de medel, som Riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Stats-Utskottets Utlåtande N:o G.

stält till Kongl. Maj:ts förfogande, skulle få låna det belopp, som felades,

men då lånefonden var oansenlig, jemförd med de lånesökandes stora

antal, kunde Skåne—Hallands jernvägsbolag ej erhålla mer i lån än

1,500,000 kronor, ett belopp ej fullt motsvarande en tredjedel af anläggningskostnaden.

En vid sistlidna års riksdag af samme motionär gjord framställning

om lån åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag hade afslagits; och det

hade, vid tiden för berörda motions pröfning, ej varit möjligt att noggrant

bestyrka huru stort belopp banans anläggning skulle kosta; nu

deremot vore arbetet så långt framskridet att man med visshet kunde

angifva åtminstone den summa, som allra minst behöfdes.

Vid behandlingen af förevarande förslag har Utskottet tagit del af

följande dels vid motionerna fogade, dels Utskottet tillhandahållna handlingar,

nemligen:

l:o) en af Kaptenen vid Kongl. Väg- och vattenbyggnadscorpsen

G. Lindeqvist den 8 December 1883 upprättad kostnadsberäkning för

Skåne—Hallands jernväg, af innehåll att, då det till grund för underdånig

ansökan om koncession för anläggning af jernväg mellan Helsingborg

och Halmstad och mellan Höganäs öfver Kattarp till Åstorp upprättade

förslaget upptoge för

jernvägen Helsingborg—Halmstad en beräknad kost
-

nad af ...................................................................................... Kr. 3,693,000: —

jernvägen Höganäs—Kattarp ....... » 416,000: —

jernvägen Kattarp—Åstorp .................................. » 321,00Q: —

Summa Kr. 4,430,000: —

men vid granskning af detta förslag i Kongl. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, för vinnande af större

soliditet i jernvägens byggnad genom användande af

tyngre och kraftigare skenor och för ökande af dess

trafikförmåga genom anskaffande af större rullande

materiel, åtskilliga belopp ansetts böra läggas till den

beräknade kostnadssumman, utgörande tillsammans ... Kr. 367,500: —

Kongl. Maj:t i följd häraf vid koncessionens utfärdande

och arbetsplanens godkännande för jernvägens

anläggning faststält en kostnadssumma, stor.................. » 4,797,500: —

att jernvägsbolaget i förenämnda nådiga® koncession, enär i den godkända

planen lutningar 1 : 60 å banan flerstädes förekomme, förständigats

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

9

att vid arbetets utförande söka, så vidt sådant utan allt för stor tillökning

i kostnaden kunde ske, åstadkomma fördelaktigare lutningsförhållanden;

i följd hvaraf bolagets styrelse, i sammanhang med den för jernvägsbyggnadens

utförande nödiga, definitiva utstakningen af banlinien,

låtit verkställa noggranna undersökningar, genom hvilka utrönts, att på

samma gång de ogynsammare lutningarna 1 : 60 öfver allt kunde utbytas

mot lutningar, ej brantare cän 1 : 80, högst betydliga besparingar i anläggningskostnaden

och banans längd kunde vinnas; att det kostnadsförslag,

som för den sålunda omstakade linien jemte åtföljande profiler

och plan utarbetats och till Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse inlemnats,

och för hvilket de för det äldre förslaget gällande, af Kongl. Maj:t godkända

bestämmelser och grunder i afseende å skenvigt, rullande materiel,

stationer och öfriga anläggningar oförändrade bibehållits, uppginge

till ett saminanlagdt belopp af 4,080,000 kronor; att, ehuru vid tiden

för detta förslags uppgörande och arbetets påbörjande —• Januari månad

år 1883 —- utsigt sålunda förefunnits att en ej obetydlig minskning i

jern vägens anläggningskostnad i jemförelse med den till grund för koncessionen

liggande kunde vinnas, dock i följd af senare utrönta förhållanden

följande ytterligare utgifter tillkommit, beroende dels och hufvudsakligast

på den betydliga stegring i expropriationskostnaden, som

visat sig drabba jernvägsbyggnaden, dels på bolagsstyrelsens senare och

i anledning så val deraf som af Kongl. Maj:ts nådiga resolution i frågor,

rörande jernvägens byggnadssätt, samt yrkanden af kommuner och aktieegare,

fattade beslut om förändringar i arbetsplanen, hvilka utgifter

antingen redan till fullo verkstälts eller vore till sitt belopp kända och

borde af bolaget gäldas, nemligen

a) ökad kostnad för expropriation, upptagen enligt en af förord
nade

expropriationslandtmätaren vid Skåne—Hallands jernväg M. C.

Liander, på embetets vägnar, den 7 December 1883 uppgjord beräkning

till ..........................................i........................................................ Kr. 442,500: —

b) strandskoning i Helsingborg, beslutad i följd af

liniens utflyttning till stranden af sundet på yrkanden

af Helsingborgs stadsfullmäktige och för åstadkommande

af förminskning af eljest nödiga betydliga expropriationskostnader

............................................................... » 73,000:

c) ökad kostnad för viadukt utanför Helsingborg,

som beslutats för undvikande af betydliga ersättningar

till egare af gårdar och villor samt för inbespa-_

Transport Kr. 515,500: —

Bih. till Riksd. ProL 1884. 4 Sami, 1 Afd. ö ffäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Transport Kr. 515,500: —

rande af lösningskostnad för den större ytvidd mark,

som af en bankfyllning skulle upptagas, i jemförelse

med viadukten ......................................................................... » 70,500: —

d) Särskilda åtgärder för banans framdragande

genom Engelholms kronoplantering, hvilka ålagts bolaget

genom Kongl. Maj:ts nådiga resolution i Novem
-

ber 1883 och för hvilka ingen kostnad i arbetsplanen

upptagits, förslagsvis ............................................................... » 30,000: —

e) ökad kostnad för rullande materiel .................... » 99,500: —

Summa Kr. 715,500: -—-

hvilket belopp, lagdt till den ofvan anförda kostnads
summan

för den omstakade linien..................................... » 4,080,000: —

utvisade, att jernvägens anläggningskostnad med visshet

kunde antagas uppgå till minst ................................. Kr. 4,795,500: —

varande å denna kostnadsberäkning af Distriktchefen, Majoren A. Remmer

tecknadt ett embetsutlåtande, af innehåll att, efter noggrann jemförelse

mellan ofvanstående summariska uppgifter och de handlingar,

hvaruppå desamma grundade sig, distriktchefen vitsordade, att anläggningskostnaden

för Skåne—Hallands jernväg icke kunde beräknas understiga

4,795,500 kronor;

2:o) ett af Notarius Publicus i Helsingborg G. Koff den 19 December

1883 utfärdadt intyg, att i Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag vore

med fullt bindande kraft tecknade aktier för ett sammanlagdt belopp

öfverstigande 2,500,000 kronor;

3:o) ett af Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik den 7 Juli

1882 afgifvet underdånigt utlåtande, hvaraf Utskottet tillåter sig att meddela

följande:

»Redan innan det nät af statsbanor och enskilda jernvägar, som

genomskär mellersta och södra delarne af riket, vunnit sin nuvarande

utsträckning, har det icke kunnat undfalla Trafikstyrelsen, att deruti

felades en väsentlig länk, nemligen en direkt jernvägsförbindelse från

Göteborg eller någon i dess närhet belägen punkt på vestra stambanan,

längs den vestra kusten till Skåne, hvilken, om också icke lofvande en

så betydande rörelse, som de äldre, från landets inre delar till kusterna

ledande banorna, icke desto mindre måste vara af den vigt för den allmänna

samfärdseln och, i behofvets stund, för rikets försvar, att frågan

om dess tillvägabringande äfven för statens räkning och genom dess försorg

endast kunde bero derpå, att insigten om denna förbindelses nytta

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

11

och nödvändighet vunne en allmännare utbredning, och att erforderliga

penningmedel kunde anskaffas.

Trafikstyrelsen hade tillika förestält sig, att en dylik förbindelse,

anlagd för statens räkning och med lika solid konstruktion som öiriga

statsbanor, borde, såsom förut är yttradt, utgå från Göteborg eller dess

närhet och på lämpligt afstånd från kusten, dock inom den mera betolkade

och bördiga delen af Halland, under beröring af kuststäderna derstädes

direkt eller medelst sidobanor, sträckas i sydostlig ngtning öfver

eller förbi Hallandsås till förening med det redan befintliga skånska jern
Vd°bEmellertid

har, under det att åtgärderna till utvidgande af statsbanesystemet

de senare åren uteslutande haft den norra stambanans utsträckning

till föremål, intresset för en vestkustbana, synnerligen inom

provinsen Halland och nordvestra delen af Skåne, vaknat till hl och såsom

bekant framkallat kraftiga ansträngningar ej mindre af den förra

provinsens landsting än af kommuner och enskilda personer att åstadkomma

så väl nödiga undersökningar, planer och kostnadsförslag som

ock, under påräknande af statens biträde, erforderliga medel till ifrågavarande

jernvägsförbindelses bringande till verkställighet.

Då nu in om eller få utsigter gifvas derför, att en ändamålsenlig

direkt iernvägsförbindelse mellan Göteborg och det skånska jernvägsnätct

i Sigtning mot så väl Helsingborg som Hessleholm kan vara för

statens räkning utförd inom den närmaste framtiden, men emellertid,

genom kommuners och enskilda personers kraftiga ansträngningar, en

utväo'' öppnats att åtminstone en större del af en jernvägsförbindelse

mellan dessa ändpunkter kunde komma till utförande, kan det ej vara

med det allmännas intresse förenligt att lägga hinder .1 vägen för dessa

bemödanden att ernå ett så vigtigt mål, om också ej pa ett lika fullständigt

och tillfyllestgörande sätt, som om staten för egen räkinng^tagit

frågan i egen hand. ''

Antingen koncessioner emellertid beviljas för det ena eller andia

eller i viss mån för begge de sökande bolagen, som täfla om lin len emellan

Engelholm och Halmstad*), äfvensom beträffande den nordligaste

sträckningen emellan Halmstad och Varberg, så hemstä ler Trafikstyrelsen,

lika med Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att dervid fästes det

uttryckliga vilkor, att hela sträckningen emellan Engelholm och Varberg

dalen.

*) det ena afseende sträckning genom Sinarpsdalen, det andra genom Stafverhulte
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

skall anläggas med minst så solid öfverbyggnad, som sistnämnda styrelse

föreslagit, sä att densamma åtminstone på en linie kan passeras med en

hastighet af minst 35 å 40 kilometer i timmen».

4:o) ett den 14 Juli 1882 af Generalstaben afgifvet underdånigt

utlåtande, af följande hufvudsakliga innehåll:

»Bland de största bristerna i vårt jernvägsnät, sådant detta för närvarande

befinnes, måste från militärisk synpunkt anses vara, att mellan

det öfre Sverige och Skåne, der icke obetydligt mera än hälften af vårt

kavalleri och en tredjedel af fältartilleriet äro förlagda, endast en enkelspårig

jernvägsförbindelse står till buds på den 185 kilometer långa

sträckan från Nässjö till Hessleholm. Under hvilka förhållanden arméns

koncentration än må komma att ega rum, skall denna brist i jernvägs11

åt et medföra stora olägenheter, och särdeles om hufvudstyrkan skulle

behöfva sammandragas till södra delen af riket, i hvilket fall alla de

nordligare banornas trafikförmåga ej på långt när skulle kunna tillgodogöras,

emedan från Nässjö söderut blott en linie finnes för att upptaga

trafiken från dem alla.

Det är emellertid icke endast vid arméns första strategiska uppmarsch,

som olägenheterna af blott en enda jernvägsförbindelse med

Skåne skulle göra sig gällande; de skulle vara lika känbara äfven under

fortgången af ett fälttåg, då behofvet af hastiga truppförflyttningar ofta

uppstår, hvartill kommer vådan deraf att, i händelse en fiendtlig corps

lyckats framtränga till någon punkt af jern vägen emellan Nässjö och

Hessleholm, all jernvägsförbindelse mellan Skåne och mellersta Sverige

vore afbruten.

Det är således från försvarets synpunkt ett önskningsmål af den

största betydelse, att ytterligare en jernvägslinie mellan Skåne och det

öfre stambanenätet måtte komma till stånd. Detta dock under det oeftergiflig*1

vilkor, att den nya banans trafikförmåga motsvarar de fordringar,

som möjligheten af en stark militärtrafik uppställer. Styrelsen för statens

järnvägstrafik har i sitt, de nådiga remisshandlingarna åtföljande,

underdåniga utlåtande framhållit, att, förutom de militära, äfven andra

skäl så kraftigt tala lör anläggandet af en stambana till förbindelse mellan

vestra stambanans vestbgaste del och det skånska jernvägsnätet, att

tillvägabringandet af en sådan kan, om enskild bana i enahanda rigtning

icke varder anlagd, betraktas endast såsom en tidsfråga. Det vore under

sådant förhållande från militärisk synpunkt en verklig olycka, om en

enskild, för trupptransport icke duglig jernväg komme till utförande

och sålunda aflägsnade möjligheten att erhålla en, såsom ofvan visats,

nödvändig förbindelse, fullt brukbar för militära ändamål.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

13

Hvad de nu ifrågasatta banorna angår, är den först nämnda, eller

banan från Helsingborg genom Sinarpsdalen till Halmstad, oafsedt att

densamma mellan Båstad och Laholm har en utstakning, som i krigstid

icke torde tillåta dess begagnande för någon trafik, till följd af sina

högst ofördelaktiga lutningsförhållanden (1 : 60) och svaga öfverbyggnad

alldeles oduglig för en stark militärtrafik, hvarför chefsembetet, på grund

af det ofvan anförda, icke kan i underdånighet tillstyrka nådig koncession

för anläggande af denna bana, för så vidt ej derjemte en annan, militärtrafikens

fordringar motsvarande förbindelseled komme till stånd.

Den andra af de föreslagna banorna, från Engelholm genom Stafverhultsdalen

förbi Laholm till Halmstad, delar med den först omhandlade

olägenheten af en ofördelaktig utstakning — — — — —- — —

Det om denna bana anförda gäller i allmänhet jemväl om den tredje

föreslagna jernvägen, eller fortsättningen från Halmstad till Falkenberg

och eventuelt Varberg, dock med den väsentliga skilnad, att för sistnämnda

linie antagits den för militärtrafik helt och hållet otillräckliga

skenvigten af blott 12 skalp, stål pr längdfot, hvarför chefsembetet tillstyrker

koncession för denna banas anläggning endast under det vilkor

att, såsom äfven styrelserna för väg- och vattenbyggnader och för statens

jernvägstrafik föreslagit, skenvigten icke får understiga 15 skålp. stål pr

''Jincrdffif VivUVot »v ait anap aSamn rlpfr vt.t.orst.n. lninimmn för Illöilieheten

af banans användning till större militärtrafik.

Denna möjlighet beror dock icke endast af lutningsförhållandena

och öfverbyggnadens beskaffenhet, utan äfven af mötesstationernas afstånd

från hvarandra, af deras spårutrymme och af tillgång på vatten

för lokomotivens behof. Chefsembetet anser sig derför, i afseende på

de båda sist omnämnda banorna, böra i underdånighet föreslå följande

bestämmelser:

att mötesstationerna anordnas på ett afstånd af högst 14 kilometer

från hvarandra;

att vid dessa stationer anbringas mötesspår af 330 meters längd

mellan fripålarne och med vexel i båda ändar; eller att åtminstone horisontalplanets

längd medgifver ett skyndsamt utläggande af så beskaffade

spår, när deraf göres behof; samt

att vattentillgång beredes, tillräcklig för en trafik af 16 tåg om dygnet

i hvardera rigtningen.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- U t skottets Utlåtande N:o 6.

Af ofvanstående handlingar, särskildt Trafikstyrelsens och Generalstabens

yttranden, torde oförtydbart framgå, af hvilken stor vigt den

s. k. vestkustbanan måste blifva ej blott såsom länk i landets kommunikationsväsende

under fredstid, än ock med hänsyn till landets försvar.

Denna bana synes derför väl förtjent att med tillräckliga lånebidrag af

staten understödjas.

Sedan Riksdagen åren 1871 och 1876 till understödjande af enskilda

jernvägsanläggningar anslagit 10,000,000 kronor för hvardera af de efter

dessa år följande femårsperioder, föreslog Stats-Utskottet vid 1881 års

riksdag, efter beräkning af det sannolika behofvet, motsvarande anslags

bestämmande för åren 1882—-1886 till 7,500,000 kronor, hvilket belopp

dock af Utskottet ansågs för knappt *för att medgifva användande af

någon del deraf till befrämjande af vestkustbanans anläggning; hvarför

Utskottet ock antog för gifvet och i sitt utlåtande N:o 40 uttalade den

åsigt, att statsbidrag till denna banas utförande torde blifva föremål för

särskild framställning till en blifvande Riksdag. Då emellertid 1881 års

Riksdag nedsatte det af Utskottet föreslagna, ofvan angifna beloppet till

5,000,000 kronor, blef det naturligtvis ännu mera omöjligt att på ett

tillfredsställande och behofvet motsvarande sätt af detta anslag lemna

medel till nämnda vigtiga jernvägsanläggning.

Stats-Utskottets vid 1882 års riksdag i dess utlåtande N:o 42 gjorda

förslag om lån till jernvägsanläggning från Engelholm till Göteborg blef,

då ärendet af Riksdagen ansågs ej vara utredt, afslaget, och det återstod

derefter för -vederbörande intressenter ej annat än att uppdela

vestkustbanan i sektioner och söka åstadkomma dessa en i sänder.

Efter det Skåne—-Hallands jernvägsaktiebolag för sin bana från

Helsingborg till Halmstad erhållit statslån till belopp af endast 1,500,000

kronor, och då ytterligare lånebidrag till denna bana vid 1883 års riksdag

begärdes, kunde, i ärendets då befintliga skick, behofvet af ett sådant

bidrag ej ännu ådagaläggas.

Nu d eremot är, såsom ofvan torde visats, ärendet fullständigt utredt,

ritningar och kostnadsförslag äro faststälda, en stor del af arbetet

utförd, samt kontrakt om det väsentligaste af återstoden afslutade, och

det är behörigen vitsordadt, att anläggningskostnaden uppgår till minst

4.795.500 kronor, samt att den verkstälda aktieteckningen utgör mer

än hälften af denna summa, under det åter det beviljade statslånet utgör

mindre än en tredjedel deraf.

Bolaget är visserligen pligtigt att anskaffa det felande beloppet,

795.500 kronor, men någon rubbning eller eftergift i denna dess förpligtelse

begäres icke heller. De väckta motionerna gå endast derpå ut

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o G.

IS

att staten, med hänsyn till de fördelar, det allmänna af jernvägsanläggningen

hem tar, må genom lån befria bolaget från tvånget att anskaffa

de felande medlen på vilkor, genom hvilka delegarnes medelst det betydliga

aktiekapitalets tillskjutande redan gjorda uppoffringar komvne att

ytterligare ökas.

Denna framställning synes Utskottet särdeles billig. I fråga om en

bana, som till mer än halfva anläggningskostnaden utföres med tillskott,

lemnade utan återbetalningsskyldighet, och hvilken genomgår bördiga

orter samt utgör en vigtig del af en antagligen i den närmaste

framtiden åvägabragt kommunikationsled, som sammanbinder ej mindre

än åtta städer, torde full säkerhet för lånemedlens återbekommande

förefinnas, helst om bolagets hela lånebehof blir på billiga vilkor fyldt.

Staten har sjelf genom ur det allmännas synpunkt meddelade bestämmelser

väsentligen fördyrat anläggningen. Genom att för den del

af kostnaden, ej fullt en tredjedel, staten såsom lån tillsläppt, betinga

sig bästa inteckning i hela jernvägen har staten ock för bolaget, försvårat

fyllandet på fördelaktiga vilkor af det återstående lånebehofvet.

Otvifvelaktigt eger staten äfven ett intresse i att, så vidt möjligt, förekomma

utsläppandet af enskilda bolags obligationer på den utländska

lånemarknaden, och om, efter hela vestkustbanans fullbordande, det,

såsom antagligt är, finnes ändamålsenligt och för trafiken önskligt, att

de särskilda bolag, hvilka åstadkommit denna kommunikationsled, sammanslås

till ett med gemensam förvaltning, kan det, med hänsyn till de

inteckningar, som belasta jernvägen i dess helhet, vara, äfven för staten,

en afsevärd fördel, att ej flera långifvare finnas, med inteckningssäkerhet

i olika delar af jernvägsanläggningen.

Staten har tillförene till och med genom anslag utan återbetalningsskyldighet

understödt jernvägar, hvilkas läge gjort dem för det allmänna

af särdeles vigt, såsom då Dalslands jernvägsaktiebolag och

Karlskrona—-Vexiö jernvägsaktiebolag erhållit anslag, det förra bolaget

till belopp af 1,000,000 kronor, det senare till belopp af 1,100,000 kronor,

likasom ock för fullbordande af jernvägen Nässjö—Oskarshamn lemnats

anslag å 1,000,000 kronor utan återbetalningsskyldighet. Exempel

saknas ej heller derpå, att staten lemnat jernvägsbolag ytterligare lån

utöfver redan beviljadt, såsom då år 1878 staten öfvertog Bergslagernas

jernvägsaktiebolags obligationer till belopp af 6,753,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte, med bifall till Herrar Olssons

och Lyttkens’ motioner, bevilja och ställa till Kongl.

Maj:ts disposition ett anslag af 795,500 kronor, att un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ifi

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6.

der enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881

års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af

enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas

såsom lån åt Skåne—-Hallands jernvägsaktiebolag och

utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884,

1885 och 1886.

4:o.

Angående anslag till låneunderstöd för Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag.

Inom Första Kammaren har Herr Alfr. Bexell, med hvilken Herrar

L Wallberg, Th. C:heim-Gyllensköld, L. W. Lothigius och P. Olsson instämt

(motion N:o 43), och inom Andra Kammaren Herr A. M. Gudmundson,

med hvilken Herrar I. Lyttkens, Carl Ifvarsson, A. M. Lundberg, Lars

Börjesson, Joh. Bengtsson och A. W. Angel instämt (motion N:o 125),

föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts disposition

ett extra anslag af 1,555,000 kronor, att under enahanda vilkor

och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande

af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom

lån till Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, med en tredjedel under

hvartdera af åren 1884, 1885 och 1886.

I dessa motioner har till en början redogjorts för de åtgärder, hvilka

Hallands läns landsting vidtagit för åstadkommande af en vestkustbana

från skånska jernvägsnätet till Göteborg. Sålunda hade landstinget

beslutat:

år 1872 att, för anläggande genom Hallands hela längd af en jernväg,

anslå 200,000 kronor;

är 1875 att anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

nådig proposition om 1,500,000 kronors statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

till en jernväg genom Halland, och om ett amorteringslån,

motsvarande ''/3 af byggnadskostnaden;

är 1880 att, om en jernväg från lämplig järnvägsstation i Skåne

för statens räkning byggdes till Göteborg, till densamma bidraga med

1 million kronor;

dr 1881 att till samma jernvägsanläggning bidraga med 50,000

kronor pr banmil inom Halland, samt att anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition om statsbidrag till ifrågavarande

jernväg; och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

17

år 1883 att med 20,000 kronor pr banmil höja förut beviljade belopp

af 50,000 kronor pr banmil för bandelen Halmstad—Varberg.

Motionärerne anföra vidare, att, sedan Riksdagen år 1882 pröfvade

väckta frågor om understöd för vestkustbanan, denna jernvägsfråga,

hvad beträffade den mellersta delen af anläggningen, eller linien Halmstad—

Varberg, utvecklat sig sålunda, att bolag bildats under benämning

»Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag», koncession jemte stadfästelse af

planer och kostnadsförslag erhållits, och fullt hälften af den beräknade anläggningskostnaden

anskaffats genom aktieteckning, hvadan för jernvägsarbetets

påbegynnande å denna handel endast återstode att anskaffa lån,

motsvarande hälften af anläggningskostnaden. För den återstående bandelen,

eller linien Varberg—Göteborg, hade undersökning verkstälts och

preliminära åtgärder för aktieteckning vidtagits, hvilka ännu påginge.

Då nu utsigterna för det omedelbara påbörjandet af mellersta Hallands

jernväg, under förutsättning att låneunderstöd af statsmedel kunde

erhållas, stäide sig så gynsamma som möjligt, dels genom nu rådande

ovanligt låga pris å skenor, syllar m. fl. materialier, dels genom möjligheten

att kunna, efter hand som arbetet å linien Halmstad—Helsingborg

fullbordades, öfverflytta manskap och arbetsmateriel direkt till linien

Halmstad—Varberg, vore det högeligen att beklaga, om bolaget såge

sig antingen i brist på nödiga medel urståndsatt att ofördröjligen påbörja

byggandet eller tvunget anlita utländskt kapital.

Fördelarne för staten och det allmänna af att erhålla en vestkustbana

utan direkt uppoffring och utan annan åtgärd än att förmedla lån,

med samma ränta och amortering som staten sjelf erlade, vore så påtagliga,

att motionärerne ansett dem icke kunna förbises.

Utskottet har tagit del af den under den 20 Oktober 1882 af Kongl.

Maj:t faststälda plan och kostnadsförslag för jernväg mellan Halmstad

och Varberg (öfver Harplinge och Skrea samt genom Falkenbergs stad)

och deraf inhemtat, att jernvägen skulle erhålla en längd af 6,64 mil,

deraf sträckan Halmstad—Falkenberg 3,9 mil och sträckan Falkenberg—

Varberg 2,74 mil, och komma att kosta, med inberäknande af rörlig

materiel, 3,110,000 kronor, hvaraf på linien Halmstad—Falkenberg belöpte

1,860,000 kronor och på linien Falkenberg—Varberg 1,250,000

kronor, motsvarande 476,000 kronor per mil för den förra och 457,400

kronor per mil för den senare sträckan eller för hela banan 468,100

kronor per mil; att jernvägens spårvidd skulle blifva 4,83 fot, största

lutningen å banan vara 1 : 1Ö0; samt att för öfverbyggnaden skulle användas

skenor, vägande minst 15 ''tt per fot, om de-gjordes af stål och

17 // per fot, om de blefve af jern.

Bill. till Riksd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottela Utlåtande N:o 6.

Af till Utskottet ingifna handlingar inhemtas vidare:

att Kongl. Maj:t den 20 Oktober 1882 dels faststält bolagsordning

för Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, enligt hvilken bolagets aktiekapital

skulle utgöra minst 1,555,000 kronor, dels meddelat bolaget

koncession på ifrågavarande jernvägs anläggning under vilkor, bland

andra, om rätt för statsverket att på vissa vilkor inlösa jernvägen;

att kommuner, bolag samt enskilda personer intill den 2 innevarande

Februari tecknat aktier i bolaget till belopp af 1,584,200 kronor;

att bolagets styrelse den 5 i denna månad beslutat, att första inbetalningen,

20 % af tecknade aktiebeloppet, skulle af aktietecknarne fullgöras

i Halmstad den 19, i Falkenberg den 20 och i Yarberg den 21,

allt nästkommande Maj månad; samt

att Kongl. Maj:t den 15 Juni 1883 bestämt tiden, inom hvilken

arbetet å jernvägsanläggningen senast skall vara påbörjadt, till den

1 April 1885.

Beträffande gagnet för det allmänna af ifrågavarande jernvägsanläggning

får Utskottet hänvisa till hvad under punkten 3:o här ofvan

anförts och meddelats om vestkustbanan i dess helhet samt till Trafikstyrelsens

och Generalstabens ofvan intagna yttranden, och får Utskottet

här endast tillägga, att, då jernvägen från Skåne till Halmstad redan

är under arbete, det synes vara utom allt tvifvel att, om anläggning af

banan mellan Halmstad och Varberg medelst statslån befrämjas, äfven

återstående bandelen till Göteborg kommer till stånd och således den

högeligen önskvärda direkta jernvägsförbindelsen mellan Göteborg och

Skåne, med anknytning till Halmstad—Nässjö och Yarberg—Borås till

det inre af landet ledande jernvägar, varder, utan nämnvärd kostnad för

staten, åvägabragt.

Riksdagens år 1881 fattade beslut att, till understödjande af enskilda

jernvägar under åren 1882—1886, anslå 5,000,000 kronor torde så mycket

mindre utgöra något hinder att bevilja det nu begärda beloppet

som detta beslut naturligtvis ej kan utöfva inverkan på innevarande års

Riksdags beslutanderätt och ett uppskof med anslagets beviljande lätteligen

kan leda dertill, att de nu rådande, ytterst gynsamma förhållandena

för inköp af jernvägsmateriel och jernvägsarbetenas bedrifvande

måste lemnas obegagnade och arbetets utförande derigenom väsentligen

fördyras.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Riksdagen måtte, med bifall till Herrar Bexells

och Gudmundsons motioner, bevilja och ställa till

Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 1,550,000 kronor,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

19

att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af

1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande

af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas

såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag

och utgå med en tredjedel under hvartdera af

åren 1884, 1885 och 1886.

Stockholm den 14 Februari 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 3:o (ang. anslag till låneunderstöd för Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag):

af Herrar Grefve G. Sparre och Friherre H. M. Palmstierna;

af Herr L. M. Norden/elt, som yttrat: »Oaktadt jag- medgifver, att

Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag utan afsevärd kostnad eller risk för

statsverket skulle kunna understödjas med det ifrågasatta lånet, så kan

jag likväl icke biträda Utskottets hemställan derom, emedan

dels det ifrågavarande bolaget enligt vederbörligen

upprättadt kontrakt och emot erhållande af 1,500,000

kronor, såsom lån af staten, förbundit sig att i öfverensstämmelse

med plan och kostnadsförslag, som af

Kongl. Maj:t blifvit faststälda, det senare uppgående

till 4,797,500 kronor, anlägga och utrusta jernväg

emellan Helsingborg och Halmstad med bibana till

Höganäs, i hvilken kostnadssumma finnes inberäknade

icke allenast det belopp af 367,500 kronor, hvarmed

Kongl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit nödigt

att höja det ursprungliga kostnadsförslaget för åstad
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

kommande af starkare öfverbyggnad jemte andra större

trafikförmåga medförande förbättringar, utan äfven

kostnaden för ny jernväg emellan Engelholm och

Helsingborg, beräknad till 922,680 kronor;

dels denna sistnämnda jernväg, såsom vållande

svår konkurrens med redan förut befintliga endast en

knapp mil längre jernvägar emellan sistnämnda städer,

enligt min uppfattning icke bör med statslån understödjas;
dels

tillfredsställande säkerhet finnes för företagets

fullbordande;

dels, sedan förenämnda kontrakt upprättades, ingen

annan omständighet förekommit, som skulle kunna tala

för förhöjning af statslånet, än att bolagets styrelse

och ingeniörer efter kontraktets afslutande uppgjort

en förslagsberäkning, hvilken utvisade, att anläggningskostnaden

kunde antagas blifva vida lägre, än den af

Kongl. Maj:t godkända kostnadssumman, men sedermera

funnit att detta antagande af vissa orsaker icke skulle

komma att förverkligas, utan att anläggningskostnaden

i stället komme att uppgå nära till den af Kongl. Maj:t

godkända;

dels af den lånesumma, 5,000,000 kronor, som

Riksdagen senast beviljat för enskilda jernvägar, nedannämnda

bolag erhållit följande belopp, under hälften

af de summor deras respektive jernvägar af Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen beräknats komma att kosta,

nemligen:

Skilnad emellan erhållet lånebelopp

Jernvägsaktiebolag. och hälften af jernvägens anläggningskostnad.

Lenna—Norrtelje............... 43,000 kronor

Siljans.................................... 77,000 »

Hvetlanda—Säfsjö ............ 15,500 »

Finspong—Norsholm ...... 65,500 »

Stockholm—Rimbo............ 377,000 »

Kinds härads........................ 354,750 »

Summa 932,750 kronor;

dels ock enligt min uppfattning ett särdeles vådligt

prejudikat skulle uppkomma, om Riksdagen utan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.

21

tvingande skäl nu beviljade förhöjning uti ett förut

genom vederbörligt kontrakt bestämdt lånebelopp»;

af Herr Friherre G. Tamm;

af Herr R. Törnebladh, som ansåg, att, om något belopp skulle anses

böra till det ifrågavarande företaget såsom lån beviljas på grund af

de särskilda föreskrifter, hvilka af Ivongl. Maj:t meddelats för jernvägsbyggnadens

utförande, detta kunde lämpligast bestämmas till den summa,

hvarmed bevisligen, enligt vederbörande myndighets beräkning, kostnadsförslaget

bort ökas i och för de strängare bestämmelserna angående

öfverbyggnad m. m., eller 367,500 kronor; samt

af Herr C. E. Gaspar sson.

vid punkten 4:o (ang. anslag till låneunderstöd för Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag):

af Herrar Grefve G. Sparre, Friherre G. Tamm och C. E. Casparsson;

samt

af Herr R. Törnebladh, hvilken yrkat afslag.

Herr Liss Öl. Larsson har begärt få antecknadt, att han af sammanträde

i Riksbanken varit förhindrad att inom Utskottet deltaga i behandlingen

af de i detta utlåtande omförmälda jernvägsfrågor.

Bih. till Iliksd. Prof. 1884. 4 Sami. ■ 1 Afd. 5 Hiift.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.