Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående aflöning för Riksdagens bibliotekarie och en vaktmästare vid Riksdagens bibliotek.

1884-04-30 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:61, Utlåtande, angående aflöning för Riksdagens bibliotekarie och en vaktmästare vid Riksdagens bibliotek.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

3

till och med år 1866, af förslagsanslaget till riksdagskostnader

för nästkommande år använda femtusen kronor.

Stockholm den 30 April 1884.

På Ståts-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

N:o 61.

Ä''!k. till Biksd. Kansli den 3 Maj 1884, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående aflöning för Riksdagens bibliotekarie och en

vaktmästare vid Riksdagens bibliotek.

(R. A.)

Fullmäktige i Riksgäldskontor^ hafva den 27 sistlidne Mars till Statsutskottet

aflåtit en skrifvelse af följande innehåll:

»Sedan Riksdagens bibliotekarie Doktor Daniel Magnus Sandahl den

7 December nästlidne år aflidit, hafva Fullmäktige i Riksgäldskontoret,

hvilka det enligt § 3 af de utaf 1882 års Riksdag faststälda stadgar för

Riksdagens bibliotek tillkommer att tillsätta bibliotekarie i samma bibliotek,

funnit en reglering af löneförmånerna för berörda tjenstebefattning erforderlig

och, med anledning häraf samt enär Fullmäktige funnit det ej vara lämpligt

att, utan föregången sådan reglering, definitivt tillsätta den lediga befattningen,

föranstaltat om dess bestridande på förordnande intilldess, efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

Riksdagens beslut angående aflöningsförmånerna, tjensten kunde blifva af

Fullmäktige tillsatt.

I § 21 af Riksgäldskontorets nu gällande reglemente stadgas, att Riksdagens

bibliotekarie åtnjuter en aflöning af 2,000 kronor för år, att af förslagsanslaget

till riksdagskostnader utgå; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att

bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige

åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom,

utan afdrag å aflöningen, åtnjuta semester under en och en half månad årligen

å tid, som Fullmäktige bestämma.

Nämnda aflöningsbelopp bestämdes vid 1881 års riksdag med anledning

af en då väckt enskild motion. I det utlåtande, Fullmäktige öfver denna

motion till Stats-Utskottet afgåfvo, yttrade Fullmäktige, under förutsättning,

att en pa ordinarie stat aflönad bibliotekarie blefve vid biblioteket anstäld,

att löneförmånerna för denna, enligt Fullmäktiges åsigt, lämpligen kunde bestämmas

med ledning af de vid 1877 års riksdag för tjenstemännen i de

högre lönegraderna vid Kong!, biblioteket faststälda nya löner samt aflöningen

fördelas i lön och tjenstgöringspenningar; hvarjemte i fråga om tjenstens tillsättande,

rätt till semester och pension m. m. Fullmäktige ansågo enahanda

grunder böra tillämpas, som i sådant afseende vore gällande för Riksgäldskontorets

tjenstemän.

Under den förutsättning åter att framställning om bibliotekarietjenstens

ställande pa ordinarie stat då icke blefve till Riksdagen gjord, funno Fullmäktige

sig icke kunna tillstyrka aflöningens utgående till det i omförmälda

motion föreslagna belopp, sa länge bibliotekariebefattningen bestredes af dess

dåvarande innehafvare, hvilken efter att hafva varit anstäld såsom notarie

och registrator i Riksgäldskontoret, den 28 Maj 1874 förflyttats på indragningsstat,

med rättighet att fortfarande uppbära lön af 3,000 kronor, men

med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkallade, åter inträda i tjenstgöring;

med hänsyn hvartill och då i betraktande toges, att med bibliotekariebefattningen

vore förenade fördelarne af fri bostad och vedbrand, Fullmäktige,

utan att hafva något att erinra mot den dåvarande innehafvarens sätt att

sköta befattningen, ansågo att, sa länge Fullmäktige icke begagnade den dem

tillkommande rätt att inkalla honom till tjenstgöring i Riksgäldskontoret,

arfvodet borde, utöfver de öfriga förmåner, hvilka tillkomme den dåvarande

innehafvaren, för honom utgå med 2,000 kronor årligen, hvilket arfvodesbelopp

ock, såsom här ofvan förmälts, blef af Riksdagen bestämdt.

Dä bibliotekariebefattningens innehafvare nu mera aflidit, är en lönereglering

oundgängligen erforderlig, och föranledes en sådan äfven deraf, att den

åt bibliotekarien hittills anvisade bostadslägenhet synes lämpligen böra bevaras

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

5

till beredande af det ökade utrymme för sjelfva biblioteket, som i mån af

dettas tillväxt blir behöflig!.

Lika som år 1881 finna Fullmäktige aflöningen för Kongl. bibliotekets

tjensteman erbjuda en lämplig jemförelsepunkt. Dessa tjensteman åtnjuta:

i andra lönegraden

lön ...................................

tjenstgöringspenningar .....

i tredje lönegraden:

lön ........................................................................ kronor 1,800: —

tjenstgöringspenningar ......................................... » 1,200: — 3 OOO:

hvarjemte i båda dessa grader lönen kan höjas, efter fem år med 500 kronor

och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

Aflöningens bestämmande för Riksdagens bibliotekarie till lika belopp

som för andra gradens tjensteman i Kongl. biblioteket skulle måhända befinnas

för högt tilltaget; men i betraktande af ej mindre den tid, hvarunder

Riksdagsbiblioteket måste hållas Öppet, och hvilken möjligen kan komma att

ytterligare ökas, än ock nödvändigheten för ifrågavarande bibliotekarie, att

så väl känna riksdagshandlingarne och de i ständig tillväxt varande boksamlingarne,

att han om deras innehåll kan lemna anvisningar, hvilkas skyndsamma

och rigtiga gifvande är af synnerlig vigt, anse Fullmäktige, å andra

sidan, aflöningen i tredje graden i Kongl. biblioteket ingalunda motsvara en

tillräcklig godtgörelse åt riksdagsbibliotekarien.

Fullmäktige, som i fråga om bibliotekariens skyldigheter, rätt till

semester m. m. få hänvisa till de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för

Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek,

hemställa, att Stats-Utskottet behagade hos Riksdagen göra framställning

derom, att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie måtte, för tiden från det

att den lediga tjensten blir af Fullmäktige tillsatt, bestämmas till:

lön ............................................................... kronor 2,500: —

tjenstgöringspenningar........................................ » 1,500: — 4 000''

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor, samt att i fråga om tjenstgöringspenningarnes och pensions erhållande

samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets

reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna.

kronor 3,000: —

1’5QQ: L7 4,500: —-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

Da det visat sig allt mera nödvändigt, att för uppassning i bibliotekslokalerna,

städning, beskickningar m. in. en vaktmästare finnes vid Riksdagens

bibliotek fast och för hela året anstäld, få Fullmäktige vidare, med

upplysning att utgiften för enahanda ändamål för det närvarande uppgår till

omkring 860 kronor för år, hemställa att Stats-Utskottet behagade hos Riksdagen

göra framställning om rätt för Fullmäktige att efter innevarande riksdags

slut vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare, med åtnjutande

af samma aflöningsförmåner och pension som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för kontorets lägst aflönade vaktmästare angifna.

Så väl bibliotekariens som vaktmästarens aflöning och pension torde

böra anvisas till utgående af förslagsanslaget till riksdagskostnader.»

De beträffande bibliotekariens skyldigheter, rätt till semester m. m.

af Fullmäktige i deras ofvan intagna skrifvelse åberopade, hufvudsakliga bestämmelser.

äro af följande innehåll:

Ur stadgarne för Riksdagens bibliotek:

§ I
Riksdagens

bibliotek omfattar de böcker, arkivalier och kartor m. m.,

som finnas dels i sjelfva bibliotekslokalen, dels ock i de för Riksdagens och

Kamrarnes kanslier samt för Utskotten afsedda lägenheter.

§ 2.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i

Riksgäldskontoret, hvilka bland sig utse en Inspektor för utöfvande af den

närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 3.

Den omedelbara befattningen med och vården om Riksdagens bibliotek

handhafves af en bibliotekarie, hvilken af Fullmäktige i Riksgäldskontoret

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

7

tillsättes i den ordning, som för återbesättande af ledig tjenst inom nämnde

kontor är föreskrifven.

§ 4.

Den del af biblioteket, som finnes i sjelfva bibliotekslokalen, hålles

tillgänglig:

ct) under riksdag för riksdagsmän, äfvensom för de i Biksdagens och

Kamrarnes kanslier samt hos Utskotten anstälde tjensteman, hvarje söcknedag

från klockan tio förmiddagen till klockan två eftermiddagen och från

klockan fem till klockan sju eftermiddagen samt i öfrigt å tid, då plenum

pågår i någondera Kammaren;

b) under den tid statsrevision pågår, för statsrevisorerne och hos dem

anstälde tjensteman, samt under kyrkomöte för dess ledamöter och tjensteman,

å tider, som Fullmäktige i Biksgäldskontoret efter derom af revisorerne eller

kyrkomötet gjord framställning ega bestämma; •

c) under den tid riksdag, statsrevision eller kyrkomöte icke pågår,

tre sficknedagar i veckan å tider, som Fullmäktige i Biksgäldskontoret bestämma.

Ur instruktionen för bibliotekarien vid Biksdagens bibliotek.

§ I
Bibliotekarien,

som vid utöfvande af sin befattning har att ställa sig

de för Biksdagens bibliotek utfärdade stadgar till noggrann efterrättelse, är

ansvarig för bibliotekets samlingar samt lyder under Fullmäktige i Biksgäldskontoret

och den af dem utsedde Inspektor.

§ 2.

i

Bibliotekarien åligger i öfrigt:

l:o) att förvara och vårda samt i god ordning hålla bibliotekets böcker,

kartor, plancher, tidskrifter och arkivalier samt ordna desamma på ett sådant

sätt att de med lätthet må kunna igenfinnas;

2:o) att ombesörja de i föreskrifven ordning beslutade inköp eller byten

af böcker och handlingar;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

3:o) att emottaga de böcker och handlingar, som skola till biblioteket

öfverlemna s;

4:o) att ombesörja inbindning af böcker, skrifna riksdagshandlingar

och tidskrifter samt i kartonger förvara sådana handlingar, som icke lämpligen

kunna inbindas;

5:o) att föra ändamålsenliga och fullständiga kataloger öfver de böcker

och handlingar, som finnas i bibliotekslokalen, samt upprätta förteckningar

i två exemplar öfver de i Riksdagens och Kamrarnes kanslilokaler samt i

de för Utskotten afsedda lägenheter befintliga samlingar af böcker och

arkivalier;

6:o) att gå lånesökande och dem, som i biblioteket vilja anställa efterforskningar,

tillhanda med nödiga upplysningar samt vara tillstädes i biblioteket

under de tider, då det skall hållas öppet; och

7:ol att föra förteckning öfver utlånta böcker.

Mom. 1. Bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda lön eller

arfvode åtnjuta semester under en och en half månad årligen å tid, som

Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma.

Mom. 2. För sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda

angelägenheters besörjande må Inspektor kunna bevilja bibliotekarien tjenstledighet

under högst fjorton dagar samt meddela föreskrift om tjenstens uppehållande

intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Behof af längre

ledighet anmäles hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

De vilkor och förbehåll, som i reglementet för Riksgäldskontoret bestämmas

för tillgodonjutande af den för tjenstemännen derstädes under föregående

riksdagar beviljade löneförhöjning, gälla i tillämpliga delar äfven för

bibliotekarien.

§ 6.

I fråga om tjensteförsummelse m. m. gäller för bibliotekarien hvad uti

det i nästföregående paragraf nämnda leglemente är eller varder i afseende

på Riksgäldskontorets tjensteman stadgadt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 61.

9

De stadganden i Riksgäldskontorets reglemente, till hvillca i ofvanintagna

§ 3 af stadgarne för Riksdagens bibliotek och § 5 af instruktionen

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek hänvisas, äro följande:

§ 84.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de

med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande

ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom

Riksgäldskontor^. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från

anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,

derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande

fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 86.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökanden

den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest

skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver,

eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

§ 26.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,

hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och. förbehåll stadgade

för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening

beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontor et äro

underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldigliet eller den jemkning i

åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta

verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter,

som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederBih.

till Riksd. Prof. 1884. 4. Sand. 1 Afd. 44 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.

börandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka

kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers

eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret

förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål

tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda

tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag

och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller

åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen

befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna

medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande

af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenst

göringspenningar eller någon del deraf:

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning

genast frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst

utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är

för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig.

Beträffande innehållet af de utaf Fullmäktige åberopade bestämmelser

rörande tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samt det i ofvan

intagna § 6 af instruktionen för bibliotekarien omförmälda stadgande i fråga

om tjensteförsummelse m. m. får Utskottet hänvisa dels till ofvan intagna

§ 26 af Riksgäldskontorets nu gällande reglemente, dels till §§ 87—96 af

det förslag till reglementsstadganden, som åtföljde Utskottets memorial N:o 50.

I fråga om den föreslagna aflöningen för en vaktmästare får Utskottet

upplysa, att denna skulle utgöra: lön 600 kronor och tjenstgöringspenningar

100 kronor eller tillhopa 700 kronor, hvartill komme antingen fri bostad

med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, ytterligare 200 kronor

såsom tjenstgöringspenningar, samt att härjemte aflöningen skulle kunna,

efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande, höjas,

lönen med 100 kronor och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

11

Mot de föreslagna aflöningsförniånerna för Riksdagens bibliotekarie

samt mot anställande vid Riksdagens bibliotek af en vaktmästare och dennes

aflönande på sätt Fullmäktige ifrågasatt har Utskottet ej ansett sig ega

skälig anledning till erinran, likasom ej heller mot hvad Fullmäktige föreslagit

i fråga om rätt för bibliotekarien och vaktmästaren till pension och

om aflönings- och pensionsbeloppens utgående af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

I afseende å bibliotekariens aflöning har Utskottet likväl funnit det

ej böra förbises, att de med hans befattning förenade göromål under en

större del af året ej kunna upptaga hans tid och arbetskraft så, att ytterligare

arbete icke skulle kunna för den föreslagna aflöningen skäligen af

honom kräfvas. Till följd häraf och då det synes vara särdeles lämpligt, att

bibliotekarien lemnar erforderligt biträde vid det för det närvarande pågående

upprättandet af sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och enär Fullmäktige

i Riksgäldskontoret, livilka öfverinseendet öfver biblioteket tillkommer, torde

böra ega att för tillfälligt biträde i Riksgäldskontoret taga bibliotekarien i

anspråk, har Utskottet här nedan föreslagit ett förbehåll i ofvan angifna

hänseende.

Enligt Fullmäktiges förslag skulle bibliotekariens aflöning utgå endast

i penningar. Utskottet har visserligen ej något att erinra deremot att den

lägenhet, som hittills varit anvisad till bostad åt den förutvarande bibliotekarien,

bevaras för erhållande af ökadt utrymme åt sjelfva biblioteket. Förändrade

förhållanden, såsom t, ex. uppförande af ett nytt riksdagshus, skulle

dock kunna medföra att det blefve möjligt att bereda bibliotekarien fri bostad

med nödig vedbrand, och Utskottet har funnit det lämpligt att för sådan

händelse redan nu bestämdes, med huru stort belopp den kontanta aflöningen

i sådant fall borde minskas.

Utskottet får, på grund af hvad ofvan anförts, hemställa,

a) att Riksdagen måtte bestämma aflöningen för Riksdagens

bibliotekarie, för tiden från det att den lediga tjensten

blir af Fullmäktige i Riksgäldskontoret tillsatt, till

lön ........................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................. » 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen,

ökas med 500 kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig

vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast

600 kronor, dock så, att vid afdrag i följd af tjenstledighet,

detsamma, med tillämpning af de för sådant fall

gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne

från aflöningsbeloppet i dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande

samma bestämmelser må gälla för Riksdagens

bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente finnas

för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa

sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för

Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid

Riksdagens bibliotek än ock att utan vidare ersättning

lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret

kunna af honom påkalla dels vid upprättande af alfabetiskt

ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll

med bihang för tiden från och med år 1809 till och med

år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning;
b)

att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att efter innevarande

riksdags slut vid Riksdagens bibliotek anställa

en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön............................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ............................ » 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller,

i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar;

hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie

tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne

med 100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande

samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens

bibliotek anstälde vaktmästare som i Riksgäldskontorets

reglemente finnas för vaktmästare vid detta

kontor angifna; och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

13

dagens bibliotek aflöning och pension må anvisas att utgå

af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

I händelse af bifall härtill, torde

d) Utskottet få sig uppdraget att om Riksdagens beslut meddela

Fullmäktige i Biksgäldskontoret underrättelse.

Stockholm den 3 Maj 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till lliksd. Vrot. 1884.

4 Sami.

1 Afd. 44 Käft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.