Sök i Ratio Lex

Memorial, angående st af sreglering en för år 1885.

1884-05-10 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:66, Memorial, angående st af sreglering en för år 1885.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o Sfi.

1

N:o 66.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1884, kl. 3 e. m.

Memorial, angående st af sreglering en för år 1885.

(E, A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf innevarande Eiksdag beviljade,

på statsregl eri ngen inverkande anslag — utom den af Kongl. Maj: t föreslagna

afsättningen till fond för nytt riksdagshus med liera offentliga byggnadsföretag

samt anslaget till förstärkande af statsverkets grundfond —

blifvit af Eiksdagen bestämda, utan ock de summor blifvit faststälda, hvartill

så väl statsverkets ordinarie inkomster som tull-, post- och stämpelmedlen,

bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter, bränvinstillverkningsskatten

och hvitbetssockertillverkningsafgiften för år 1885 skola beräknas,

äfvensom beslut af Eiksdagen fattats angående användande för statsregleringen

af vissa andra, här nedan omförmälda tillgångar, får Utskottet, jemlik!

39 § Eiksdagsordningen, för Eiksdagen framlägga resultatet af statsregleringen

jemte den Utskottet åliggande utredning af Eiksgäldskontorets behof.

Härvid har Utskottet dock först att afgifva yttrande öfver ofvanberörda

förslag angående afsättning till fond för nytt riksdagshus med flera

offentliga byggnadsföretag samt angående förstärkande af statsverkets grundfond.

1 förra afseendet har Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof föreslagit Eiksdagen att dels bilda en fond

för nytt riksdagshus med flera offentliga byggnadsföretag, hvilken fond skulle

ställas under Statskontorets förvaltning, och dels till denna fond nu afsätta

ett belopp af 900,000 kronor.

Af det den nådiga propositionen bifogade statsrådsprotokoll den 9 sistlidne

Januari (rubrik: Finansplanen) inhemtas, att Statsrådet och Chefen för

Bih. till Riksd. Prat. 1SS4. 4 Sami. 1 Af cl. 48 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

Finansdepartementet i fråga om de öfverskott å statsinkomsterna från föregående

år, hvilka funnes till förfogande vid uppgörande af budgeten för år

1885, erinrat om angelägenheten deraf att dessa till en betydlig del antingen

besparades för framtida behof eller anvisades till ändamål, som kunde anses

innefatta en kapitalbildning för staten. Det gäfves, på sätt Departementschefen

vidare anfört, en grupp af anslagsbehof, för hvilka den närmaste

framtiden måste vara beredd att anslå högst betydliga belopp och för hvilka

det ej kunde vara annat än gagneligt att, när tillfälle dertill erbjöde sig,

i tid börja afsätta medel, helst det måste vara angeläget att staten för de

nu åsyftade behofven ej måtte genom upplåning bereda tillgångar. Departementschefen

afsåge härmed de storartade byggnadsföretag, om vigten af

hvilkas utförande under en nära liggande framtid meningarne knappt kunde

vara delade. Bland dessa intoge anskaffandet af ett lämpligt och nationen

värdigt representanthus främsta rummet, men äfven för andra offentliga

ändamål förelåge vigtiga byggnadsbehof, i hvilket afseende Departementschefen

såsom ett exempel hänvisat till den framställning, som af Kongl. Maj:t gjordes

till förra arets Riksdag om ny byggnad för Riksarkivet, hvaraf Riksdagen

visserligen icke underkände behofvet, om än Riksdagen undansköt frågan

genom att ställa den i ett visst samband med andra byggnadsförslag och

derigenom för sin del gaf uttryck åt samma uppfattning Departementschefen

uttalat om den närmaste framtidens åliggande att sörja för utförandet af

flera omfattande byggnadsföretag. Förverkligandet af dessa företag måste

dock försvåras i samma mån anslagsfordringarne derför under den tid, arbetena

pågå, måste ställas högre, men underlättas i den mån man för ändamålet

kunde påräkna bidrag af besparingar, som dertill afsatts från föregående

tid. Departementschefen vore derföre lifligt öfvertygad, att lösningen

af här berörda vigtiga frågor skulle kraftigt främjas, om man på förhand

beredde tillgångar, som vore egnade att minska anslagsbehofven, när tiden

för företagens sättande i verket vore inne.

I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-TJtskottet remitterad motion

(K: o 132) har Herr J. Smedberg hemstält, att den föreslagna fonden

måtte ställas under Riksgäldskontorets vård och förvaltning.

Herr Friherre R. Klinckoivström åter har, i sin inom Första Kammaren

väckta motion (K: o 3), föreslagit, att det nu ifrågavarande beloppet

jemte vissa andra tillgångar skulle användas att utgöra grunden till en särskild

fond, stäld till Riksdagens framtida disposition, under Riksgäldskontorets

förvaltning och vård, för underlättande af de stora frågornas lösning och

ordnande, som sedan så många år stått på Riksdagens dagordning beträffande

försvarsverkets reorganisation och skattefrågans utjemnande, genom en mot

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

3

alla skatteklasser och alla beskattningsföremål på rättvisa och billighet grundad,

jemförelsevis jemlik beskattning.

Rehofvet af ett nytt riksdagshus torde vara så erkändt, att någon

vidare utredning ej nu lärer vara erforderlig för ådagaläggande af önskvärdheten

deraf att intet försummas, som kan bidraga till denna frågas lösning

så snart som möjligt. Ett kraftigt medel härtill är naturligtvis att i

tid vara betänkt på anskaffande af de betydliga belopp, som erfordras till

detta byggnadsarbete, så att arbetet, när det blifvit beslutadt, må kunna

med nödig kraft och utan åsidosättande af andra, med utgift förenade statsändamål

utföras. Utskottet instämmer derför helt och hållet med Kongl.

Maj:t i fråga om ändamålsenligheten af att nu börja bildande af en fond för

ifrågavarande, förestående byggnadsföretag.

Som likväl beloppets afsättning ej kan sägas utgöra ett anslag i egentlig

mening, utan detsamma fortfarande komme att stå till Riksdagens disposition.

och enär Utskottet ansett fonden, åtminstone för det närvarande, då

endast ett jemförelsevis mindre belopp kan till densamma afsättas, böra afse

endast det mest trängande behofvet: åstadkommande af ett nytt hus för

Riksdagen, har Utskottet delat den åsigt, som ligger till grund för Herr

Smedbergs motion, eller att fonden bör förvaltas, icke af Statskontoret, utan

af Riksgäldskontor.

Utskottet, som funnit det af Herr Friherre Klinckowström gjorda,

här ofvan angifna förslag mindre lämpligt, får, på grund af hvad ofvan anförts,

hemställa,

l:o

att Riksdagen må, med bifall till Herr Smedbergs motion,

men utan afseende å Herr Friherre Klinckowströms

förevarande förslag, på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att Riksdagen beslutar att

dels bilda en fond för nytt riksdagshus, dels af nu vid

statsregleringen tillgängliga medel till denna fond afsätta

ett belopp af 900,000 kronor, som bör under år 1885 af

Statskontoret till Riksgäldskontor et öfverlemnas, dels ock

åt Riksgäldskontoret uppdraga att för fondens räkning

förränta de till Riksgäldskontoret öfverlemnade fonden tillhörande

medel.

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att till förstärkande af statsverkets

grundfond ett belopp af 966,820 kronor måtte för år 1885 afsättas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-TJtskottets Memorial N:o 66.

I fråga härom liar. på sätt ofvan åberopade statsrådsprotokoll innehåller.

Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet anfört, huru som Statskontorets

förbättrade kassaställning under näst-lidet år satt Statskontoret i

stånd att till Eiksgäldskontoret återbetala de tre millioner kronor, som vid

afgifvandet af den nådiga propositionen till senaste Riksdag, angående statsverkets

tillstånd och behof, återstodo oguldna ä Statskontorets skuld för erhållna

försträckningar från Eiksgäldskontoret. Denna återbetalning kunde

ske redan under sistlidna riksdags lopp, och derefter hade Statskontoret icke

behöft påkalla någon kassaförstärkning från Eiksgäldskontoret. Detta hade

berott naturligtvis till en del på den redan skedda förstärkningen af statsverkets

grundfond, men äfven i väsentlig män derpå att Statskontoret såsom

kassatillgång förfogat öfver de stora öfverskotten å statsinkomsterna för

både 1882 och 1883. Hade dylika öfverskott ej förefunnits till så betydliga

belopp, skulle Statskontoret fortfarande varit i behof af försträckning

från Eiksgäldskontoret för att kunna bestrida de på Statskontoret anvisade

utgifter. Detta torde enligt Departementschefens åsigt tillräckligt ådagalägga

behöfligheten af grundfondens ytterligare förstärkning. Efter den nu

föreslagna afsättningen till grundfonden skulle denna komma att uppgå till

något öfver 11 millioner kronor, och hade Departemenschefen för sin del

ingen anledning att frångå den uppfattning, han förut inför Kongl. Maj:t

yttrat, att. intill dess grundfonden nått en siffra af åtminstone 15 millioner

kronor, det borde vara en omsorg vid statsregleringarnes uppgörande att låta

afsättningarne till fonden fortgå i den man statens tillgångar dertill beredde

tillfälle.

Statsverkets grundfond utgjorde vid 1880 års utgång 4,985,638 kr.

27 öre, och hafva dertill ytterligare afsatts. vid 1881 års riksdag 1,501.700

kr., vid 1882 ars riksdag 2,196,905 kr. och vid 1883 års riksdag 1,412.964

kronor.

Utskottet erkänner till fullo lämpligheten af ytterligare afsättningar

till grundfonden och får, beträffande behöfligheten af denna fonds fortsatta

förstärkning, endast erinra derom att, medan densamma uppgick till omkring

5,000.000 kronor. Statskontoret under någon tid var i oundgängligt behof

af och från Eiksgäldskontoret erhöll ett kassaförslag af ej mindre än

16,500,000 kronor.

Det af Kongl. Maj:t föreslagna beloppet har dock Utskottet, med afseende

å det här nedan ådagalagda förhållandet mellan statens inkomster

och utgifter för nästkommande år. funnit nödigt att något nedsätta, och

hemställer Utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

5

2:o

åt,t Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets

grundfond, å riksstaten för år 1885 anvisa 825,000

kronor.

Under förutsättning af bifall till livad Utskottet dels här ofvan, dels

i sitt memorial N:o 65, angående sättet för anskaffande af medel till vissa

beslutade utgifter för statens jern vägsanläggningar och till lån åt enskilda

jern vägar, föreslagit, och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande

beslut icke vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan mberäkning

bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,

statsregleringen för är 1885 utfalla sålunda:

Tiilgångar ocli inkomster:

Öfverskott från statsregleringarne för år 1882 och föregående

år (Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64) ... kronor

Statsverkets ordinarie inkomster (Stats-Utskottets Utlåtande

X:o 64) ........................................................ »

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10):

Tullmedel....................... kronor 29,000,000: -—

Postmedel................''......

Bevillningsafgifter för

särskilda förmåner

och rättigheter.........

Stämpelmedel ...............

Brän vinstil lverkningsska 11

Hvitbe tssockertillverk
-

5,210,000:

225,000

3,125,000

11,000,000

ningsafgift.................. » 100,000: — »

Af postverkets reserverade medel (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 64) ................................................. »

Af Riksbankens behållna vinst för år 1883 (Banko
Utskottets

Memorial N:o 3) ............................. »

hvadan tillgångarne och inkomsterna för år 1885,

med undantag af bevillningen af fast egendom

samt af inkomst, uppgå till ...................................

5,317,000:

21,970,000:

48,660,000:

303,000:

1,300,000:

77,550,000: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial JS7:o 66.

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda till

följande belopp:

Första hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 7) ......................... kronor 1.338.000: —

Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 8) .............................

Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande !ST:o 9 och Memorial

N:o 24) ...............................................

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden Nfis 10 a och 33 samt

Memorial IST:is 37 och 51) ..........

Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande lSr:is 11 a, 11 b och 33

samt Memorial N:o 51) ...............

Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N:is 12 a och 12 b

samt Memorial Nto 27)..................

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden U:is 13 a, 13 b och 13

c samt Memorial N:is 36 och 38)

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande ]S!:o 14 och Memorial

N:o 56) ...............................................

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 15 a samt Memorial

N:is 15 b och 39) ..........................

De extra ordinarie utgifter, som

blifvit-för år 1885 anvisade att utgå

från Statskontoret, utgöra:

Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N:is 8, 44, 52 och 53

samt Memorial N:is 33 och 63) ...

Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 9) .............................

3,757,900: —

613,800: - 17,397,200: —

5,522,000: —

» 4,601,282: —

» 13,700,000: -

» 10,261,048: —

* 2,621,200: — 59,812,430: —

* 175,100: —

» 4,500: —

Transport kronor 179,600: — 59,812,430: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

7

Transport kronor

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 10 a och Memorial

JST:o 37) ...............................................

Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande U:o 11 a och Memorial

ISTio 35................................................. »

Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden JST:is 5, 12 a och 12 b

samt Memorial N:o 27)..................... »

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N:is 13 a, 13 b, 49.

55 och 59 samt Memorial N:o 38) »

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 14 och Memorial

X:o 56..................................................

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 15 a) ........................ »

Hvartill komma dels, utom hufvudtitlarne

dels, till utgående från Eiksgäldskontoret, riksdagsoch

revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor,

efter afdrag af till Eiksgäldskontoret ingående rånte- och

kapitalbetalningar ........................................................................

dels, om Utskottets här ofvan gjorda förslag bifallas,

afsättning till fond för nytt riksdagshus

179,600: — 59,812,430:

1.318.800:

1,965,000:

1,698.718:

409.000:

1,562,952: -

901,500: - kronor

och anslag till förstärkande af statsverkets grundfond

8,035,570:

1,000,000:

10,227,000:

900.000

825.000

Summa kronor 80,800,000

hvilket utgiftsbelopp med ....................................... » 3,250,000

öfverstiger summan af de här ofvan angifna till- ~

gångarne och inkomsterna, bland hvilka bevillning

af fast egendom samt af inkomst ej beräknats............ » 77,550,000:

Utskottet hemställer alltså,

3:o

att Eiksdagen må för år 1885 åtaga sig en bevillning

af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre

millioner tvåhundrafemtiotusen kronor; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.

4:o

att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att föreslå

sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Till närmare upplysning om såväl innehållet af riksstaten för år 1885,

sådan den blifvit af Utskottet förslagsvis upprättad, som ock Riksgäldskontorets

inkomster och utgifter till 1885 års slut, jemväl sådana de blifvit af

Utskottet beräknade, får Utskottet hänvisa till hosföljande bilagor K:is 1, 2

och 3; och får Utskottet härvid endast erinra att, sedan 1883 års Riksdag

med bifall till samma års Stats-Utskotts utlåtande N:o 32, på det lärare

och lärarinnor vid de af landsting i öfverensstämmelse med Kong!, kungörelsen

den 11 Januari 1878 inrättade seminarier för bildande af småskolelärare

och lärarinnor måtte enligt de grunder, som i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 2 Mars 18S3 omförmäldes, erhålla rätt till tjenstårsberäkning

och pension från folkskolelärarnes pensionsinrättning, utöfver det

under riksstatens nionde hufvudtitel förut uppförda anslag till nämnda pensionsinrättning

beviljat för ifrågavarande ändamål ett ytterligare årligt anslag

å 1,500 kronor, att utgå från och med år 1884, men anmälan om detta

beslut ej blifvit af sistlidne års Riksdag hos Kongl. Maj:t gjord, Utskottet

nu, till rättelse häraf, i riksstaten för år 1885 uppfört dels ifrågavarande

belopp för nämnde år bland ordinarie utgifter under nionde hufvudtiteln,

dels ock det rätteligen för år 1884 afsedda beloppet 1,500 kronor, hvilket

utan svårighet torde kunna under innevarande år af Kongl. Maj:t förskjutas

bland de extra anslagen under samma hufvudtitel.

Enligt bilagorna Kds 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar öfver

Riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 3 Maj innevarande

år till nästkommande års slut, utgöra Riksgäldskontorets utgifter:

för tiden från och med den 3 dennes till innevarande

års slut............................................................... kronor 16,718,669: 94.

samt under år 1885 ........................................... » 20,647,452: —

Summa kronor 37,366,121: 94.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stafs-Utskottets Memorial A/o 66.

9

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:

under år 1884, nu befintlig behållning inberäknad

....................................................... kronor 20,679,755: 28.

och under år 1885 ..................................... » 19,922,452: —

Summa kronor 40,602,207: 28.

Inkomsterna och tillgångarne öfverstiga således utgifterna med ett

belopp af 3,236,085 kronor 34 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade

behållning vid 1885 års slut.

Stockholm den 10 Maj 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 4 Sami.

1 Afä. 48 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

Bil.

Riksstat

Kronor.

Ö.

Tillgångar och Inkomster.

Öfverskott från statsregleringarne för år 1882 och

föregående år ...................

5,317,000

—

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster................................................

...................... 21,970,000: —

Bevillningar:

Tullmedel .................................................

29,000,000: -

Postmedel ......................................................

5,210,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter .....................................................

225,000: —

Stämpelmedel ..............................................

3,125,000: —

Bränvinstillverkningsskatt..............................

11,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift .....................

100,000: —

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

3,250,000: — f)] ;910,000: —

73,880,000

—

Af Postverkets reserverade medel ....................

303,000

—

Af Riksbankens behållna vinst för år 1883 .......

1,300,000

Summa

80,800,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.

11

N:o 1.

för år 1885.

Utgifter.

Att utgå från Statskontoret:

Att utgå från Riksgäldskontor et:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m. förslagsvis

.................................................................................

Annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å öfrig statsskuld,

förslagsvis ...................................... 12,322,545: —

efter afdrag af till Riksgäldskontor ingående

rånte- och kapitalänbetalningar, förslagsvis 2,713,620: —

Afsättning till fond för nytt riksdagshus.....................................

Anslag till förstärkande af statsverkets grundfond......................

Kronor.

Första hufvudtiteln ....................

1.338,000

-

— 1,338,000

_

Andra

dito .....................

3,757,900

— 175,100

— 3,933,OCX)

-!

Tredje

dito ..................

613,800

— 4,500

— 618,300

Fjerde

dito ....................

17,397,200

— 1,318,800

-- 18,716,000

__1

Femte

dito ....................

5,522,000

— 1.965,000

— 7,487,000

Sjette

dito .....................

4,601,282

— 1,698,718

— 6,300,000

—

Sjunde

dito ....................

13,700,000

-..... 409,000

— 14,109,000

—

Åttonde

dito .....................

10.261,048

— 1,562,952

— 11,824,000

—

Nionde dito ....................

Utom hufvudtitlarne:

Till ny rörlig materiel vid statens

2,621,200

— 901,500

— 3,522,700

_|

redan

trafikerade jernvägar

—

— 1,000,000

— 1,000,000:

—

S:a

59,812,430

— 9,035,570

——-

—

618,075:

9,608,925: -

68,848,000

10,227,000

900.000

825.000

Summa | 80,800,000|—

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utshottets Memorial H:o 66.

Bi

Förslagsräkning öfver Riksgäldskontorets Inkomste

Behållning den 3 Maj 1884 enligt Eiksgäldskontorets kassaräkning

....................................................................................

Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel:

emot revers och depositionsbevis.............. 4,280,000: —

» uppköpta räntebärande obligationer 453,696: —

Anvisningar å utländska bankirhus..............................................

Kronor. ö.

2,086,861: 75

4,733,696: —

2,384,000: —

9,204,557

75

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd.......................................................... 2,060,000: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 år missväxt ................ 1,120: —

Genom förräntande af innestående behållningar........................... 75,000: — 2,136,120]—

Återstoden af den vid 1882 års riksdag medgifna upplåning för

jernvägsbyggnader, 4,700,000 kronor ............................... 2,331,011: 53

Vid 1883 års riksdag medgifven upplåning ................................. 6,226,234: —

Vid 1884 års riksdag medgifven upplåning ................................ 781,832: — 9,339,077j53

Transport | 20,679,755|28

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats Utskottets Memorial N:o 66.

13

2.

ch Utgifter från den 3 laj 1884 till samma års slut.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.

Riksdags- och revisionskostnader ................... 168,500

Kostnader för Riksdagens hus ........................... 5,300

» » » bibliotek ................ 3,8

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds
kontoret.

........................................................... 42,500:

Löner å indragnings- och pensionsstat vid dito 11,400:

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen

och hans expedition ......... 16,800:

10

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen...............................

Anslag till ränta och amortissement å de fon

derade lånen:

1860 års lån emot premie
.

............ 146,333

............... 588,435

» 404,100

o ............... 823,772

>, .................. 1,816,000

300,000:

obligationer

1870 års

1872 »

1875 »

1876 »

1,169,104

1,580,713

33

67

48

6,528,458: 48

Krouor.

248,388: 10;

1878

1880 » » .........

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu

icke verkstäld upplåning ... 240,000: —

Ränta å gamla 5-procentlånet,

å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals

reparationsfond ............ 13,138: 20

Återleverering till Kongl. Statskontoret:

Till Riksgäldskontorets förvaltning öfverlemnad kassabehållning 4,500,000:

253,138: 20 7,081,596: 68

7,329,98478

Transport 4,500,000:

7,329,984|78

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.

Kronor, i ö

Transport

20,679,755

Summa j 20,679,755|2

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utslcottets Memorial N:o 66.

15

Kronor. ö. |

Transport 4,500,000: —

A 1883 års anslag'' till riksdags- och revisionskostnader, an
nuiteter

och räntor å öfrig statsskuld................................. 312,163: 67

öpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter ............................................I

åneunderstöd för enskilda jernvägar:

Yid 1876 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisade 10,000,000!

kronor, återstoden .............................................................. 125,000: —

Yid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

anvisade 5,000,000 kronor, återstoden af de för år 1884 anvisade

1,000,OCK) kronor....................................................... 450,000: —

Vid 1884 års riksdag till Skåne—Hallands och Mellersta

Hallands jernvägsaktiebolag för år 1884 anvisade tillhopa 781,832: —

Vid 1878 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

anvisadt anslag å 1,350,000 kronor, för anläggning afjernväg

från Karlberg till Lilla Värtan, återstoden.................. 100,000: —

Vid 1879 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret

anvisadt anslag å högst 4,000,000 kronor, för inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, återstoden..................... 730: 31

7,329,98478

4,812,163 67

177,72518

1,356,832

Vid 1883 års riksdag för år 1884 på Riksgäldskontoret anvisade

anslag:

Till fortsättning af arbetena å stambanan Bräcke—Sollefteå,

återstoden ................................................................... 1,525,000: —-■

Till jernvägen Kihlafors—Stugsundet, återstoden............ 690,000: —

Till understödjande af odling af sanka trakter................. 726,234: — 3 041964 31

eräknad behållning vid 1884 års slut.......................................~..................... 3/9611)85 34

Summa j 20,679,755j28

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

Bil

Förslagsberäkning öfvor Riksgäldskontoret

Beräknad behållning vid 1885 års början samt fordringar för tills vidare förräntade

medel...............................................................................................

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd

.......................................................................... 2,0(32,500: —

Afbetalning^!- å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt.................. 1,120: —

Genom förräntande af innestående behållningar..............................50,000: —

Ersättningar af Statsverkets medel.

Motstående för år 1885 upptagna riksdags- och revisionskostnader, afiöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor å öfrig

statsskuld ..................................................................• •..... 12,940,620: —

efter afdrag af den för Riksgäldskontor under samma år beräknade

inkomst af ränte- och kapitalinbetalningar ..... 2,713,620: —

Vid 1884 års riksdag medgifven upplåning...........................................................

Transport

Kronor, i ö.

3,961,085 3

2,713,620

10,227,000

6,981,832

23,883,537 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 66.

1

*

:o 3.

nkomster och Utgifter år 1885.

Utgifter.

ilcsdags- oeh revisionskostnader .samt aflöningar m. m.

Rikdags- och revisionskostnader........................ 500,000: —

Kostnader för Riksdagens hus........................... 12,000: —■

» » » bibliotek................. 2,000: —

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds
kontoret.

................................................... 62,207: 50

Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o 19,567: 50

Aflöning, resekostnad oeh expenser för Justitieombudsmannen

och hans expedition . 22,300: —

618,075: —

nnuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen

300,000: —

Anslag till ränta och amortissement å de fonderade

lånen:

1860 års lån mot premie
-

obligationer .................. 293,000: —

1870 års lån .................... 925,000: —

1872 » >» .................... 1,204,414: —

1875 » » 1,650,000: —

1876 » » 1,816,000: —

1878 « » 1,169,080: 30

1880 » » 4,450,000: — 11,507,494: 30

Transport 11,807,494: 30 618,075: —|

Bill. till Ililtsd. Proi. 18S4. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft.

Kronor.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats- Utskottets Memorial N:o 66.

Kronor. ! o.

1 ra UK port j 23,883,537 34

■

0

Stimma kronor [ 28,883,537(34

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

19

Kronor. I ö.

Transport 11,807,494: 30 618,075: —j

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke

verkstäld upplåning ........ 500,000: —

Ränta å gamla 5-procent-lånet, å

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta

kanals reparationsfond..... 15,050: 70 515,050: 70 12,322,545: _

Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor! anvisadt låneunderstöd

för enskilda jern vägar......................................................................•

Vid 1883 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor^ anvisade medel:

anslag för jernvägen Kihlafors—Stugsundet........................ 1,600,000: —

till understödjande af odling af sanka trakter 1,000,000: —

efter afdrag af för år 1885 beräknade, till

Kongl. Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån ............................................. 275,000: — 725,000: —!

Vid 1884 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor! för år 1885 anvisadej

medel:

till stambanan Bräcke—Sollefteå....................................... 2,000,000: —

» inköp oeb ombyggnad af jernvägen Sundsvall—Torpshammar

.................................................................. 1,600,000: —!

» låneunderstöd för Skåne—HallandsTmh Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag, tillhopa ......................... 781,832: —i

Beräknad behållning vid 1885 års slut ...............................................................j

Summa kronor

12,940,620 —

1,000,000:—!

(

2,325,000

4,381,832

3,236,08534

23,883,537 341

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1884:77 Skrifvelse till Konungen, angående fond för nytt riksdagshus och förstärkande af statsverkets grundfond. s. 14 i texten