Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

1884-05-11 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:67, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67-

1

N:o 67.

Ank. till Riksd. Kansli dsn 11 Maj 1884, kl. 3 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i

det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontor, hvilka afse: Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontor

fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående

utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; från Riksgäldskontor

utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter

m. m.; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne;

samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom aflönings-,

indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontor.

De föreslagna stadgandena i §§ 18 och 74 grunda sig på Riksdagens bifall

till hvad Utskottet hemstält i sina utlåtanden N:is GO och 61. I öfrigt äro de föreslagna

stadgandena af lika innehåll med motsvarande bestämmelser i 1883 års

reglemente.

I staterna är endast den förändring gjord, att Notarien och Registratorn

Daniel Magnus Sandahl, som den 7 December nästlidne år aflidit, från indragningsstaten

afförts samt att, efter det Fullmäktige i Riksgäldskontoret den 6 i

samma månad och år förflyttat Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg på indragningsstat,

Stridsberg i iudragningsstaten upptagits för den derå redan af Riksdagen

uppförda kontorsskrifvarelön 1,500 kronor. Indragningsstaten har genom dessa

förändringar minskats med 3,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prol. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

Utskottet hemställer,

att de föreslagna stadgandena och staterna må af Riksdagen

godkännas.

Stockholm den 11 Maj 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2-

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

sladder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

3

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. nksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

slut finnas summariskt uppgifna uti hil A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

** § 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Dock har sistlidne års Riksdag medgifvit, att de enskilda jernvägsaktiebolag,

hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade

anslag å tillhopa 20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före utgången

af nästlidne år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret gjorde anmälan, återbetala

sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten skall, utan

rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets

erläggande inträdt före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

beträffande de bolag; för livilka full annuitets erläggande icke före 1884 års ingång

inträdt, för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets erläggande

tager sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga

lånebeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapitalbelopp,

och återstoden utgör kapitalafbetalning derå.

§ 4.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra

med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer

eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången

af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet

af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet

af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de

ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,

att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med

rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid

lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt

gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de

rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas en
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67. 5

ligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill

af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna

eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande

af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade

och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd frän norra stambanan

vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken

anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning

erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,

att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas

antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega

bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst

femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld

och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o) att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt

att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken

och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,

hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel

utgå;

2:o) att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid

Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen

närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik

och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,

Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Städs-Utskottets Memoricä N:o 67.

loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt

begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,

hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms

stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,

vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o) att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt

åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar

anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande

upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af

Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t

fäststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse

af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte

bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,

att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast

och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för

upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets

dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande

5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu

uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader

och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som

kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade

inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen

och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika

ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,

som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt fäststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett

särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under

år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontor!

att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu

ej lyftade 100,000 kronor.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

7

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kong!, Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså ftiksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 7.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och

stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå

under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket

anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda

jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,

att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jern vägsanläggningen blifvit i öfverexrsstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget

;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp, och åtei’stoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfvar ett år från den dag, då, enligt Kongl.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

8tats-TJtskottets Memorial N:o 67.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma

räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att

statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl,

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och

förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall

underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontoret eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,

ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes

jernvägsaktiebolag.

§ 8.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1881 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,

anvisa af Kongl, Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

9

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga bosigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnads ■■

förslaget och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens

inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess

besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och

besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt bos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldigbet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att

efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess

äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till

staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

Bih. till Riksä. Prot. 1884. 4 Sami 1 Åfd. 49 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kong]. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen

tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta

anslag anvisat.

§ 9.

Till fortsättning af arbetena a stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har

sistlidne års Riksdag för år 1884 anvisat ett anslag af två millioner femhundratusen

kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att, i den mån det ännu ej lyftats,

enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

11

§ 10.

Sistlidne års Riksdag har dels medgifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag

tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må

för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett

kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid

jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån,

beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af

bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors

till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön

Bergviken emellan Bergviks jernvägsstation, Kihlafors och Landa;

dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstälda vilkor

för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af

Styrelsen för statens jernvägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December

1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan

af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet

skola iakttagas;

dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn fäst

vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till

staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för

statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras,

med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet,

som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L. M. Nordenfelts plankarta med

fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser

för kol och materialier;

dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och

utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan

och å den andra från Söderhamn och Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning, Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och

bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och

med Söderhamns stad samt vid ofvanberörcla jernvägsarbetes utförande må erfordras;

dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för

mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads- och nybyggnadsarbetena

jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner

åttahundrafyratiosju tusen kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

dels och slutligen af dessa medel anvisat till utgående:

under år 1883 ........................................................................... Kr. 500,000

„ „ 1884 ......................................................................... 1,500,000

„ „ 1885 .......................................................................... „ 1,600,000 och

„ „ 1886 återstående...................................................... „ 247,000;

och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition

behörigen utbetala de sålunda för åren 1884 och 1885 beviljade belopp.

§ 11.

Jemte det sistlidne års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas

och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling

af sanka trakter samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån

skola från och med år 1884 till och med år 3888 till denna fond ingå, har Riksdagen

förcskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,

i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel

till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån

må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt

att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,

genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, m. in.

§ 16.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen .förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingai’, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

13

§ 17.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskoutorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen

hänförda utgifter,

§ 18.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola

de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag har beslutat:

a) att bestämma aflöningeu för Riksdagens bibliotekarie, för tiden från det

att den nu lediga tjensten blir af Fullmäktige i Riksgäldskontor tillsatt, till

lön ............................................................................ kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................»___1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspanningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifua bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjensteman augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock att utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att efter innevarande riksdags

slut vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... M i00:

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 19.

De traktamenten och resekostnads er sättningar, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,

utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,

som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken

haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna

föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid

sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 20.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67. 15

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 21.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 22.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 23.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter Inbegnpas under vederbörandes bestämda tjensteåliggauden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

17

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 24.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 25.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 26.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 49 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

behöffc användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Angående RiksgHldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 37,

De till ‘Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 28.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 29.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

19

stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedanuämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunäbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunäbergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest

Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,

att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,

till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan

varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Eiddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs

allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar

erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfäs silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844

kronor 60 öre; och

e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 30.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

på de återbetaluingsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 31.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1884 och 1885 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdagskyrkomötes- och revisionskostnader,

aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §

50 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 32.

*

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Slcogsplanteringskassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 33.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 34.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

21

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess rekvisitioner tillhandahålla.

§ 35.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående Riksgäldskontorets

upplåning.)

§ 36.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 37.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Kullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, iånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 38.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoregle

mentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda

till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontor

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning

eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 40.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola,

efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret åflemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 61.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

23

§ 62.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, ^äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 63.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndighetei’,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 64.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående förvaltning af

en fond för nytt riksdagshus.)

§ 65.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 66.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerna

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorcrnes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 67.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 68.

Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och

Kronans tomter Nås 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret

Riddarhohnen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen

och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindnings
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

25

banan belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande

8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till

kronan dels af områden inom qvarteren Eöda Berget under N:is 4 och 28 samt

Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020

qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,

ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna

öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige

ankomma.

§ 69.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse eu revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 70.

Då de bolag, som för jernv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kong]. Maj:t och Kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida

några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna hypoteksbanleens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

Bih. till Riksä. Prof. 3884. 4 Sand. 1 Afä. 49 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

§ 72.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens

styrelse.

♦ § 73.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående

förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg ar nes garantiförening

skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,

utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige

skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de

såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 74.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866.

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma

Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande

af nämnda arbete, för år 1884 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda

fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, förarbetets

vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda

ytterligare fem tusen kronor.

§ 75.

Öfverinseendet öfver Piksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882

års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen

öfver biblioteket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottds Memorial N:o 67.

21

§ 16.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige

:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Ivongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (9S § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot a Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock ma förut härtill utsedde personel kunna ateiväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket

vara tillstädes.

§ 77.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen tor Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

§ 97.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Bii. A.

Riksgäldskoiitorets vid 1883 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen-

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1883.

bindelserna blif-

Häntefot.

Årtal.

§■

vit utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1866

5

Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

1860 d. Vä

Thlr 755,000

1870

72

Obligationer för 1870 års

jernvägslån å 40,000,000

R:dr, deraf till 1883 årsslut

blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000

R:dr .....

1870 d. so/»

5 %

Kr. 13,462,600

1872

83

Obligationer för 1872 års

jernvägslån å 24,000,000

R:dr

4 %

1872 d. 30/3

Kr. 20,593,800

1875

35

Obligationer för 1875 års

1876

33

jernvägslån å 56,250,000

1878

39

Rmk, deraf till 1882 års

1879

15

slut blifvit utlemnade en

1880

38

första emission å 20,250,000

1881

41

Rmk, en andra emission å

18,000,000 Rmk samt af en

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

29

Reglemen
tets
-

Årtal.

§•

1876

33

1878

39

1879

15

1880

38

1880

38

1866

13

tredje emission, å likaledes

18,000,000 Kink, obligationer

å 3,236,700 Rmk.........

Obligationer för 187C års

jernvägslån å 2,000,000 £

St.........................................

Obligationer för 1878 års

jernvägslån å 1,500,000 £

St. eller 37,650,000 Francs

Obligationer för 1880 års

statslån, deraf till 1883 års

slut blifvit utlemnade en

första emission å 39,930,000

Kr., motsvarande 2,200,000

£ St., 55,440,000 Francs

eller 44,880,000 Rmk, och

af en andra emission, å

likaledes 39,930,000 Kr.,

motsvarande 2,200,000

St., 55,440,000 Francs eller

44.880.000 Rmk, obligationer

å 35,392,500 Kr.,

eller 1,950,000 £ St. eller

49.140.000 Francs eller

39.780.000 Rmk. samt af en

tredje emission, å likaledes

39.930.000 kr., motsvarande

2.200.000 £ St., 55,440,000

Francs eller 44,880,000Rmk,

obligationer ål 9,965,000 Kr.

eller 1,100,000 £ St. eller

27.720.000 Francs eller

22.440.000 Rmk...................

Obligationer, hvilka i anseende

till sin ordalydelse

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1883.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1875 d. 2/s

1876 d. 15/e

4 ‘ö

4 V2

Rmk 40,313,100

£ St. 1,919,400

1878 d. %

4

£ St. 1,479,010

Francs 37,123,151

1880 d. I'',

4

Kr. 94,252,950

eller

£ St. 5,193,000

eller

Francs 130,863,600

eller

Rmk 105,937,200

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Memorial N;o 67.

Reglemen-

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1883.

Räntefot.

vit utfärdade.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

icke kunna uppsägas, eller

(1798 d.

(1811 d .30/,,

1866

14

det s. k. gamla lånet..

Obligationer, utfärdade så-

5 %

—

Kr. 10,125

som grundfond för Allmänna

hypoteksbanken, bokförda

inom linien med R:mt

8,000,000 R:dr. .

''tS

o

OO

v-H

4 ''/a %

1881

16

Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes

garantiförening, bokförda

inom linien med Kr.

O

o

o

ö

o

o

CO

1881 d. Vn

4 Va %

____

__

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med Ii:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

Runt 2,286: 88.....................

1750 d. »/s

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt).....................

1815 d. 9/n

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII,

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien medR:mtl50,000

R:dr .....................................

1778

5 %

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande.........

1883 d. 31/,3

5 %

Kr. 140,889

s. 31 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1883.

Räntefot.

vit utfärdade.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

18G6

20

Fondför Hjelm are kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

___

___

__

1866

21

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)..........................

__

______

__

_____

Södertelje kanals dep.......

1866

22

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med Runt 100,777: 16

1866

25

Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven)........

1869

77

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente inne- håller)................................

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Vtskottets Memorial N:o 67.

Bil. B.

Eiksgäldskontorets vid 1883 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1S83 års

Årtal.

§•

a) Byggnadslån.

1866

58

Lån till staden Malmö, för

uppförande af kasern- och

stallbyggnader för der för- lapda garnison.......

1813_1815

t 2 % \

< jemte J

1 ränta. J

32,000

1,300

28

»

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Varnums lands-

församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............

J18491

f .2 % \

{ jemte J

( ränta. J

3 %

37,500

13,580

33

*

41

Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för

(1854)

54

uppförande af en ny kyrka

Lån till staden Örebro, för

1854

6 %

4 %

10,000

—

640

3l!

återuppbyggande af den år

1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnde

}1854\

\1855J

stad.............

Tf

375,000

100,426

04

7>

Lån till staden Jönköping,

för återuppbyggande af den

år 1854 genom eldsvåda

Transport!--

—

—

—

—

115,946

96

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

33

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåtersto d

vid 1883 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

115,946

96

förstörda delen af nämnde

stad ...............................

1855

6 %

4 %

100,000

21,834

78

1866

55

Lån till staden Eksjö, för

återuppbyggande af den

under år 1856 nedbrunna

delen af nämnde stad ......

1857

6 o.7 %

4 o. V/2 %

200,000

51,362

19

43

Lån till Skara domkyrka,

för densammas reparation

1858

6 %

4 %

25,000

_

6,677

10

00

00

T—1

»

Lån till Vesterås domkyrka,

j

3

för densammas reparation

1858

»

»

22,500

—

6,165

24

1866

42

Lån till Vallentuna försam-

j

ling i Stockholms län, för

ny kyrkas uppbyggande ...

1859

»

20,000

—

8,925

49

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

7>

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele-

mentarläroverket ................

1861

5 %

4 %

120,000

•-

87,819

80

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet ........................

1862

»

»

50,000

*-

34,016

89

y>

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk ..............

1864

25,000

20,409

76

7>

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkskus derstädes.............

1864

»

40,000

—

32,680

44

Transport

—

’

413,838

65

Bih. till Riksd, Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDoet.

Kapitalåterstod

vid 1883 års

slut.

Årtal.

§

Transport

—

—

—

—

413,888

65

1866

90

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes

1865

5 %

4 %

12,000

9,783

76

2>

y>

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes .

1866

7>

25,000

21,242

43

Lån till staden Kalmar, för

''

uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes

1866

»

40,000

33,949

83

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes

1867, 1868

J>

40,000

35,219

79

148

Lån till staden Vestervik, för

.

uppförande af ny byggnad

åt elementarläroverket der- städes

1867, 1868

''

y>

20,000

17,440

20

.

»

1482)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes ... .

1867, 1868

»

140,000

122,046

21

i >:>

1483)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ... .

1868

y>

»

40,000

35,235

16

1484)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg-

Transport

—

—

i_

688,756

03

,) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

5) Jfr ''§ 16 mom. 1 i 1867 års Beglemente.

s) Jfr | 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 27 i 1869 års Beglemente.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

35

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1883 års

Årtal.

§

Transport

—

_

—

—

688,756

03

nåd af elementarläroverks- byggnaden derstädes...........

1868, 1869

1869

5 %

4 %

40.000

35,482

87

1868

47 *)

Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration....................................

6 %

23,500

14,902

78

1866

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes..............................

1873, 1875

5 %

»

20,000

19,168

19

1874

5

Lån till direktionen för se- minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi- narium .............

1875

59.000

53,568

59

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

= 841,873: 46

1883

»

30,000

—

30,000

i

1866

57

b) Tomtregler ing slån.

Lån till staden Lidköping

för ny tomtreglering efter

1849 års eldsvåda.....

1854

6 %

''

20,000

37.500

2.345

70

Lån till staden Örebro, för

ny tomtreglering efter 1854

års eldsvåda.........

1854

6,281

''i!

69

1

>

Lån till staden Jönköping,

|

Transport)--

1

—

—

850,500

85

) jfr § 26 i 1869 åra Reglemente.

!) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom, 3 i 1875 års Reglemente.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1883 års

Slut.

Årtal.

§•

Transport

—

-

—

—

850,500

85

för ny tomtreglering efter

1854 års eldsvåda. . . .

1855

6 %

15,000

1,671

24

1866

57

Lån till staden Eksjö, för

^ 70

ny tomtreglering efter 1856

års eldsvåda.........

1857

30,000

9,492

73

»

142

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda........ . . .

1867

50,000

33,373

18

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda.....

1872

»

1>

30,000

24,471

46

1 8771)

7

Lån till staden Strömstad,

/ »

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda.....

1878

5 %

50,000

50,000

8

Lån till staden Söderhamn,

(1878

6

för ny tomtreglering efter

187fi års eldsvåda

1878, 1879

200,000

198,000

/1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

\1881

10

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds-

vådor...... - . . . .

1881, 1882

>>

200,000

200,000

= 525,636: —

d) Län till hamn- och bro-

byggnader samt åars

upprensning.

1866

62

Lån till staden Cimbrishamn,

för hamnbyggnaden derstä-

1843

5 %

3

37,500

7,124

09

63

Lån till staden Kristianstad,

Transport

1,374,633

55

1) Se vidare § 3 i 1881 års Beglemente.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

b eloppet.

Kapitalåterstod

vid 1883 års

Årtal.

§•

Transport

1,374,633

55

för hamnanläggning vid

Ålms .....

1848

5 %

3 %

30,000

3,048

04

1866

60

Lån till staden Ystad, för

hamnuppmuddring...............

1857

6 %

4 %

60,000

_

10,348

22

»

69

Lån till staden Strömstad,

för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad...

1858

»

»

15,000

2,646

08

»

70

Lån till Färjestadens hamn-

byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i

Torslunda socken på Öland

1858

»

»

12,850

2,118

99

»

85

Lån till arbetsdirektionen,för

anläggning af ny bro öfver

Helge å vid Kristianstad...

1858

»

100,000

16,746

48

»

84

Lån till Torsångs församling,

för anläggning af2:ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver

Dalelfven och den andra

•

öfver Lillelfven ...............

1859

»

»

10,000

—

3,141

15

»

69

Lån till staden Karlstad, för

anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt

en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Venern ......

1859

»

»

100,000

21,823

83

69

Lån till staden Falkenberg,

för hamnbyggnad derstädes

1859

»

»

47,000

10,265

10

»

71

Lån till staden Grenna, för

byggande af hamn vid denna

stad ....................................

1861

»

»

37,500

11,829

44

Transport

—

—

—

—

1,456,600 88

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Keglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Eäntafot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1883 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

_

1,456,600

88

1866

71

Lån till staden Åmål, för

hamnbyggnad vid denna stad

1861

6 %

4 %

8,000

_

3,040

73

»

»

Lån till staden Karlstad, för

fortsättning af hamn- och

kanalanläggningen vid Karl- stad ...............................

1861

>

»

70,000

22,048

40

Lån till staden Piteå, för

uppmuddring af segelleden

mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga

vid nämnde stad ...............

1861

y>

26,000

8,177

17

86

Lån till arbetsdirektionen,

för brobyggnad öfver Ume

eif invid staden Umeå ......

1861

>

>

55,000

-

17,332

76

71

Lån till Ronneby köping, för

Rottneåns upprensning och

fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å.........

1861

>

10,000

3,150

77

7>

Lån till staden Helsingborg,

för förbättring och utvidg- ning af dess hamn ............

1862

>

230,000

83,272

88

>

86

Lån till Umeå härad, för

brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå ............

1864

8 %

5 %

20,000

_

1,662

05

/1877

6

Lån till staden Oskarshamn,

\1878

12

för förbättrande af dess

hamn .............................

1878

6 %

» ''!

80,000

76,055

26

803,831: 44.

»

Transport

—

—

—

——

—| 1,671,340

90

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Menwrial N:o 67.

39

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet

Räntefot

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1883 års

Årtal.

§•

J

Transport

—

—

—

—

—

1,671,340

90

e) Lån till kanal- och

slussanläggningar.

1866

72

931)

Lån till Deijefors och Fors- haga slussverksaktiebolag,

för slussanläggningar i Klara

eif vid Deijefors och Forsha- ga inom Hedra Ulleruds och

Grafva socknar i Vermland

Lån till Dalslands kanalak-

1856

6 %

4 %

150,000

8,748

30

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

\

94*))

Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

3 %

800,000

—

640,632

53

y>

118 1

Lån tiil Kinda kanalaktiebo-

143 j

lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise-

1

ring af Stångån från sjön

Rengen till Linköpings hamn

1865—1870

437,500

_

370,453

45

»

1433)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag,för kanal-och sluss-

{

anläggning mellan sjöarne

Ostra och Vestra Silen på

Dalsland .

1868,1869

6 %

4 %

51,200

30,979

84

= 1,050,814: 12.

Transport

—

—

—

2,722,155j02

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 åre Reglemente.

3) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

| 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

B) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Keglemen-

tefcs

Tiden, da lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1883 års

Årtal.

§•

''

Transport

—

_

!

—

2,722,155

02

f) Lån till jernvägs-

anläggningar.

/1866

75

Lån till Norbergs jernvägs

(1878

3

nya aktiebolag, för anlägga

ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs- lag till sjön Åmänningen

J18 5 2 (

(1853/

(1855(

(1856/

5 %

4

%

150,000

87,699

66

(1866

75

Lån till dito, för fullbordan-

(1878

3

de af samma jernväg.........

3 %

2

%

150,000

—

96,524

57

1866

77

Lån till Gefle—Dala jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Falun och Gefle......

1855—1859

6 %

2

%

2,400,000

578,866

44

76

Lån till Vessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

sjöarne Norra Barken och

Vessman inom Norrbärkes

och Grangärdes socknar af

Stora Kopparbergs län......

lO

CO 00

T—( r-H

5 %

3

%

200,000

54,599

07

»

y>

Lån till Vessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg

1858

6 %

4

%

200,000

34,472

59

»

78

Lån till Hudiksvallsjernvägs-

i

aktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen ...

Jl858(

(1859/

5 %

4

%

370,000

225,361

59

fl 866

78

Lån till Söderhamns jernvägs-

(1878

3

aktiebolag, för anläggning

Transport

---

—

-

I

—

—

3,799,678

94

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

41

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåteratod

vid 1883 års

Årtal.

§•

Transport

__

_

_

__

_

3,799,678

94

af jernväg från Söderhamn

till sjön Bergviken m. m.

1858—1860

5 %

4 %

500,000

316,904

13

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga

1862, 1863

1,377,055

24

1,021,651

54

80

Lån till Yexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Yexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan .....

1864

434,000

327,712

56

81

Lån till Köping— Uttersbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till

sjön Lillsvan....................

J1864\

11865/

7 %

y>

500,000

132,815

54

80

Lån till Helsingborg—Lands-

krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga äfven Helsing- borg—Arup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..............................

1864, 1865

5 %

4 %

1,100,000

856,400

18

»

»

Lån till Kristianstad—Hess-

•

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dra stambanan.....................

1864, 1865

720,000

_

544,958

41

Transport

—

—

—--j—

7,000,121

30

Bih. till BiÅscl Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afä. 49 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 188S års

Årtal.

§•

9>

Transport

__

_

—

__

—

7,000,121

30

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba- nan till Ystad.................

1864—1866

5 %

4 %

2,450,000

1,917,923

08

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra stambanan

1864 — 1866

1,200,000

—

935,374

81

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud- devalla...... .........

1865 — 1867

3,240,000

2,645,538

85

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

(18721

Vexiö ...

] 1 8 7 3 [

6 % '')

5 %

2,600,000

—

2,423,150

26

»

Lån till Krylbo—Norbergs

|l874)

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Krylbo och Norberg .......

J1872\

» >)

406,000

372,943

45

Lån till Sundsvalls jernvägs-

\1873

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Sundsvall

(18721

till Torpshammar ..............

{18731

1,494,000

1,392,379

42

[l 874)

1

Transport

—

1

—

1

_

16,687,431

17

I

j

'') Se § 3 af detta reglemente,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67,

43

Reglemen
tets
-

Årtal.

1871

1878

1876

31

11

Transport

Lån till Upsala—Margretehillsjernvägsaktiebolag,

för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Ludvika

till Kil, mot skuldförbindelse

...........................

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obligationer

å nominelt 6,753,600

Kr., efter 90 %...............

Lån till Vestervik—Åtvidaberg-Bersbo

jernvägsaktiebolag,

för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvidaberg

till Bersbo, med bibana

till Storsjön...............

Lån till Hultsfred—Vesterviks

jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mellan

Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sidospår

till Ankarsrum och

hamnspår vid Verkebäck...

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet,

Transport

1873

11874]

<1875;

(i 8 7 ej

1878, 1879

11877

{1878;

(1879)

1877

1878

6 %

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Å

500,000

» 5,000,000

6,078,240

Kapitalåterstod

vid 1883 års

slut.

1,865,000

1,750,000

16,687,431

465,990

4,948,888

17

43

5,907,330

88

1,846,350

1,732,500

31,588,490

48

‘) Se § 3 af detta Reglemente.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Memorial N;o 67.

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1876

5

>

[ *

* l

{1879

13/

1876

j

5

1881

15

Tiden, då lånet

utbetalts.

Transport

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an

läggning af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen......................

Lån till Gotlands jern vägs

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyrka....................

vägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från Kryl

bo station på statens Norra

stambana öfver Avesta, Hedemora

och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station

Bergslagernas jernvägsaktiebolags

jernväg jemte bibana

till Bispbergs grufve

fält (beviljadt till belopp

af 2,500,000 Kr., hvaraf

125,000 Kr. ännu ej blifvit

lyftade).............................

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg öfver

Fritsla till Borås............

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an

läggning af jernväg mellan

}1877\

\ 18 7 8 J

(1877)

<1878>

118 7 9 J

Annuitet, j Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1883 års

slut.

6 % '')

*)

1879]

18801

18811

1882)

[1879]

i 1880 >

|l88lj

Transport

* *)

l)

5 %

785,000

500,000

131,588,490

— j 777,150

-j 495,000

48

2,375,000

2,000,000

2,375,000

2,600,000

37,885,640 48

) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

45

Regleinen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1883 åi’6

Årtal.

slut.

§•

Transport

—

—

—

37,835,640

48

Lenna station på Upsala—

Lenna jernväg och Norr- telje ..............

1883

5 %

A 1 L %

750,000

400,000

1881

15

Lån till Siljans jernvägs-

i

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktiebolags jern- väg till Insjön i Dalarne...

>

950.000

400,000

1

»

Lån till Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från

Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från

Höganäs till Kattarp och

från Kattarp till Åstorp ...

»

■»

1,500,000

600,000

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens södra stam- bana .........................

>

S-

300,000

150,000

»

»

Lån till Finspong—Nors-

holms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till

Norsholms station å statens

Ostra stambana och Nors-

Transport

—

—

1--

|_

i

39,385,640 48

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1883 slut

slut.

Årtal.

§■

.

Transport

—

—

—

—

39,385,640

48

liolm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana.........

1883

5 %

4 Va %

500,000

150,000

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................

»

500,000

150,000

= 36,963,485: 46.

Summa--

—

—

39,685,640

48

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

47

Åflöiiingsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och yakt
betjening.

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

1,600*

6,000

_

1 Kassör ..........................................

4,400

—

1,600

—

6,000

—

1 Kamrerare...............................................

4,000

1,600

—

5,600

—

1 Revisor...................................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Kassabokhållare ..................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Lånebokhållare.......................................

2,000

—

800

—

2,800

—

I Registrator och Kanslist ....................

1,500

—

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare..............................

1,500

—

600

2,100

1

1 Förste Vaktmästare ...........................

700

—

100

—

800

1 Vaktmästare ..........................................

G00

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare .......................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare ..........................................

600

100

—

700

—

Summa kronor

25,300

_

9,100

—

34,400

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................ > 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppat

i dess helhet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspcnningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden. beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

ludra gningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg .. ..

4,400

Notarien August Neyber ..........................

3,000

___

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö

1,500

—

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Bydgvist ...

575

—

Summa kronor

10,975

—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien- Oscar Arehn.....................................................

4,400

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ...................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman...................

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

1,500

—

Maria Lovisa Stuart, född Koschell ........................

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka

800

—

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsöijda dotter Siri

250

Aurora Lindstedt

225

_

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......

225

—

Summa kronor

OO

''bo

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1884.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.