Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel.
1884-02-15 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1884:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel.
Dokumentets text
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
Angående
motion af
Friherre
Klinchorvström.
A:o 8.
Ank. till Riksd, Kansli den 15 Eebr. 1884, kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Andra hufvudtitel.
(lista U. A.)
1 :o. Vid denna hufvudtitel, omfattande anslagen till Justitiedepartementet.
har Kongl. Majit beträffande anslag till årliga eller ständiga utgifter
icke föreslagit någon förändring, hvaremot Herr Friherre Klinchmstrmn uti
en inom Första Kammaren väckt motion, N:o 1, hvilken hufvudsakligen utgör
afskrift af en utaf samme motionär vid 1881 års riksdag väckt motion,
hvilken då blef af Riksdagen i alla delar afslagen, yrkat, bland annat, att
följande anslag måtte upphöra att vara förslagsanslag, nemligen:
för departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande;
för ålderstillägg;
för ålderstillägg åt en del vid Fångvårdsstyrelsen anstälde embets- och
tjensteman;
för medikolegal besigtningar;
för rese- och traktamentspenningar;
för skrifmaterialier och expenser, ved m. m.;
samt att anslaget till extra utgifter måtte upphöra att vara reservationsanslag.
Till svar å denna framställning torde Utskottet få anföra hvad i fråga
om enahanda framställning af 1881 års Riksdags Stats-Utskott yttrades i
utlåtandet angående andra hufvudtiteln. Nämnda Utskott yttrade nemligen
då följande:
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.
7
»Bemälde motionär, hvars i motionen gjorda yrkanden afse, att nästan
samtliga under hufvudtitlarne förekommande reservations- och förslagsanslagmätte
till allmänna bestämda anslag ändras, synes dervid hafva utgått från
det antagande, att sjelfva naturen utaf så väl reservations-som förslagsanslagen
skulle leda till misshushållning med statens medel. Oaktadt något giltigt
skäl för ett sådant antagande ej tinnes i motionen anfördt, har Utskottet
likväl ansett sig böra med några ord antyda de olikheter i afseende å dispositionsrätten
öfver anslagen, som af deras olika natur betingas. Hvad af
allmänna bestämda anslag icke under statsregleringsåret åtgår öfverföres till
vederbörande hufvudtitels allmänna besparingar, livilka i allmänhet afKongl.
Maj:t till föremål inom hufvudtiteln disponeras. I afseende åter å behållningarne
å reservationsanslagen är Kong!. Maj:ts dispositionsrätt inskränkt
till fyllande af behof, för livilka det ifrågavarande anslaget är anvisadt.
Denna anslagsform har blifvit använd hufvudsakligen i sådana fall, der anslagsbehofven
äro af beskaffenhet att ställa sig något olika det ena året
mot det andra, men Riksdagen likväl velat och kunnat för anslaget fixera
en viss siffra. Exempelvis må nämnas anslaget till »indelta arméns vapenöfningar»,
hvars natur af reservationsanslag föranleder, att dessa öfningar
måste vid ogynsamma prisförhållanden inskränkas, men att Kong!. Maj:t
kan genom anordnande af minskade öfningar under några år bereda tillgångtill
de mera omfattande truppsammandragningar, hvilka kunna anses för
arméns krigsduglighet vara af nöden. Vid bestämmandet af denna natur
för elementarläroverksanslaget eller anslagen till folkskolelärareseminarierna
och folkskoleinspektionen eller hela den grupp af anslag, som afser jordbruk,
handel och näringar, har Riksdagen, enligt Utskottets åsigt, snarare befordrat
sparsamhet med statens medel än motsatsen. Särskild! måste det vid fråga
om en del anskaffningar eller till exempel vid anslaget till resestipendier
samt läroböcker och lärda verks utgifvande leda till god hushållning, att de,
som närmast hafva att göra med medlens användande, ega visshet derom,
att hvad som ena året besparas, kan få disponeras ett kommande år, då det
möjligen till mera fördel kan användas.
Förslagsanslag åter anvisas i sådana fall, der utgifterna utgå efter
vissa bestämda grunder, men utgifternas belopp ej kunna på förhand bestämmas.
Så till exempel i det af motionären först omnämnda anslaget till
justitieministerns ombud, der arfvodenas belopp äro bestämda, men antalet af
ombud är beroende af boktryckeriers inrättande i landsorterna. Då anslaget
vid 1874 års riksdag bestämdes, utgjorde ombudens antal 75, nu 78. Vid
anslagen till ålderstillägg äro på enahanda sätt tilläggenas belopp bestämda,
hvaremot antalet af dem, som äro till sådana tillägg berättigade, ej kan
förut beräknas. För utbetalningar från anslaget till medikolegal besigtningar
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
samt till rese- och traktamentspenningar gälla särskilda författningar, som
noga bestämma de grunder, efter hvilka ersättningsbeloppen för hvarje förrättning
enligt deras beskaffenhet böra utgå, under det förrättningarnes antal
och omfång är beroende af helt och hållet tillfälliga omständigheter. Om
slutligen för upphandling af skrifmaterialier och ved, för underhåll af möbler,
för renhållning och dylikt skulle anvisas bestämda anslag, skulle dessa, hvilka
då naturligen borde beräknas så, att de under vanliga förhållanden alltid
vore tillräckliga, otvifvelaktigt behöfva sättas vida utöfver de belopp, som
nu för dessa ändamål från förslagsanslag utgå.
Med hvad sålunda anförts har Utskottet velat ådagalägga, att, enligt
Utskottets åsigt, Riksdagen handlat välbetänkt, då den för en del anslagsbehof
anvisat reservations- eller förslagsanslag. Om för alla dessa behof
skulle, enligt Friherre Klinckowströms åsigt, uppföras bestämda anslag,
komme hufvudtitlarnes allmänna besparingar afl stiga till en höjd, som svårligen
kunde förväntas leda till sparsamhet.
För Utskottet vill det synas, som skulle borttagandet af reservations
och förslagsanslagen kräfva anordnandet af eif helt och hållet nytt system
för statsmedelsförvaltningen, hvarmed komme att sammanhänga ej endast
ändrade bestämmelser i afseende å besparingarnes användande, utan äfven
bemyndigande för Kong!. Maj:t att vid förefallande behof disponera kreditiv
till ganska betydliga belopp. 1 detta hänseende saknas emellertid all utredning,
och Utskottet har derföre icke kunnat inlåta sig på någon pröfning af
frågan från denna synpunkt eller yttra sig, i hvad man motionärens förslag,
sålunda fullständigt genomförd!, skulle kunna anses innebära fördelar, hvilka
vore att eftersträfva.»
Utskottet, som till alla delar instämmer i detta yttrande, har derutöfver
blott velat
dels i fråga om motionärens uppgift (sid. 11 not. 1), att de allmänna
anslagens besparingar numera ej i rikshufvudboken redovisades, erinra, att
denna uppgift ej är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, hvilket
torde kunna inhemtas af det tryckta kapitalkontot till rikshufvudboken;
dels beträffande motionärens uppgift (sid. 6), att reservationernas qvarliållande
skulle för statsverket medföra en betydlig förlust i räntor, enär beloppen
skulle i Riksbankens folioräkning insättas och der blifva liggande
utan all ränta eller nytta för den allmänna penningrörelsen, anföra, att
reservationernas belopp oftast till större delen motsvaras af beloppen af utestående
kronouppbörd eller brister i inkomst- eller utgiftsanslag, men att, i
händelse hos Statskontoret förefinnes större kassatillgång än som för närmast
förestående utgifter anses erforderlig, öfverskottet, intill dess detsamma kan
varda för Statskontoret behöfligt, öfverlemnas till förvaltning för Riksgälds
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
9
kontoret, som då "blir i tillfälle att genom utlåning göra medlen tillgängliga
för den allmänna rörelsen, i hvilka hänseenden exempelvis må anföras, att vid
slutet af år 1877 Statskontorets kassa endast utgjorde 2,898,835 kronor 87
öre, under det utgifterna under de tio första dagarne år 1878 uppgingo till
3,094,605 kronor 95 öre, men att vid 1883 års utgång Statskontorets kassabehållning
uppgick till 9,797,712 kronor 61 öre, deraf dock hos Riksgäldskontoret
innestodo till förvaltning 5,000,000 kronor.
Beträffande slutligen motionärens uppgift, att hvarken reservationseller
förslagsanslag i 1835 eller föregående årens stater förekomme, sä är
denna uppgift, hvilken af motionären anförts såsom kraftigt stöd för hans
motion, visserligen rigtig, om frågan blott afser benämningen af reservationseller
förslagsanslag, men redan allt ifrån år 1809 hade deremot nödvändigtvis
varit öfligt ej endast att på åtskilliga anslag, t, ex. anslaget till »fouragering
för kavalleriets och artilleriets hästar», de belopp, som af Kongl. Maj:t
utöfver den anvisade summan anordnades, godtgjordes af öfverskotten å statsverkets
inkomster eller ock af Riksgäldskontor, utan äfven att vid andra
anslag, såsom till åkerbruket, handeln och näringarne, möjligen uppkommande
öfverskott från ett år reserverades till framtida disposition. Såsom ett ytterligare
exempel bland många, som i äldre riksdagshandlingar förekomma, må
vidare nämnas, hurusom Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse den
10 Oktober 1810, till ved- och ljusbehof i fästnings- och garnisonsorter beviljat
»på förslag» och emot redogörelse en summa af 8,000 kronor.
På grund af hvad sålunda och i öfrigt förekommit hemställer Utskottet :
a) att Herr Friherre Klinckowströms motion (N:o 1), i hvad
den afser anslagen under riksstatens andra liufvudtitel,
må af Riksdagen lemnas utan afseende;
b) att samtliga under andra hufvndtiteln förekommande ordinarie
anslag må uppföras till enahanda belopp, som vid
sistlidne riksdag bestämdes.
Såsom extra anslag för år 1885 har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande
af nedannämnda belopp:
2:o. Till arfvoden åt Krigsliofrättens ordförande och trenne militäre Angående
ledamöter har Kongl. Maj:t äskat enahanda belopp, som under föregående år anslff. stiU
blifvit till samma ändamål anvisadt, eller 5,000 kronor; och då under nu hofritten.
Bill. till Piksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. G Haft. 2 4-1
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
varande förhållanden någon förändring i Krigshofrättens organisation icke
blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,
att till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och trenne
militäre ledamöter må för år 1885 anvisas ett extra anslag
af 5,000 kronor.
Angående 3:o. Till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen har
andag m Kong!. Maj:t äskat ett extra anslag af 40,000 kronor, eller sammå belopp,
leredningén. som från och med år 1875 varit till samma ändamål anvisadt.
[2.] Då Utskottet inhemtat, att utaf 1877 och följande årens anslag till
Lagberedningen innestod hos Statskontoret vid 1883 års slut ett sammanräknadt
belopp af mer än 10,000 kronor utöfver hvad som under punkten 6
här nedan tages i anspråk, får Utskottet, hänvisande till den redogörelse
Öfver Nya Lagberedningens verksamhet under år 1883, som finnes statsrådsprotokollet
(sid. 9—11) bilagd, hemställa,
att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må på det
sätt af Riksdagen bifallas, att på extra stat för år 1885
anvisas ett anslag af 30,000 kronor för Nya Lagberedningen.
Angående 4:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för uppförande
andag för fl/ nwfå kronohäkte i Varberg å extra stat för år 1885 anvisa 70,000
''uppförande ,
af ett nytt krOllOl*.
Tvårierg Af den i statsrådsprotokollet (sid. 2—4) rörande detta ämne förebragta
'' utredning inhemtas hufvudsakligen:
att sedan Kongl. Maj:t, på förslag af Fångvårdsstyrelsen, den 22 Oktober
1880 förordnat, att straffängelset i Varberg skulle upphöra att såsom
straffängelse begagnas, och der intagna fångar flyttas till Landskrona eller
Karlskrona, hade chefen för Landtförsvarsdepartementet i skrifvelse till chefen
för Justitiedepartementet gjort framställning derom, att erforderliga åtgärder
måtte vidtagas för att Varbergs f. d. fästning måtte för disciplinkompaniets
inrymmande derstädes och inrättande af ett militärhäkte för armén ställas
till Landtförsvarsdepartementets förfogande;
att emellertid, då den för ett blifvande militärhäkte afsedda lokalen
eller nuvarande kronohäktet i nämnda fästning fortfarande användes till cell
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o S.
11
fängelse, detsamma icke kunde af fångvården afträdas, utan att motsvarande
fängelselokaler stäldes till fångvårdens förfogande; samt
att Fångvårdsstyrelsen låtit uppgöra ritning ocli kostnadsförslag till
ny häktest)yggnad, afsedd att innehålla 26 celler, ekonomibyggnad, med
boningsrum "åt föreståndaren, sjukrum, ransakningsrum in. m., för hvilken
byggnad jemte tvätthus och stängsel kostnaden beräknats till 68,500 kronor,
hvartill dock komme 1,500 kronor för anskaffandet af byggnadstomt, derest
häktet icke ansågs böra förläggas i f. d. stenliuggeriet inom fästningsområdet,
der visserligen tillräcklig plats funnes, men hvarest undersökning ännu icke
hunnit ske om grundens lämplighet för en byggnads uppförande derå, med
anledning hvaraf och då denna plats uppgifvits hafva ett sådant läge, att
vägen dit antagligen behöfde tagas genom det område, som skulle upplåtas
åt Landtförsvarsdepartementet, det högre anslagsbeloppet blifvit begärdt.
Enär den ifrågasatta förändringen ej är för fångvården behöflig och
ej heller kan anses för armén och flottan vara af oundgängligt behof påkallad,
och då arméns och flottaris numerär icke ökats, eller ens uppgifvits,
att bestrafihingarne inom krigsmakten skulle vara mera talrika nu än förr,
får Utskottet, helst den nu gällande strafflagen för krigsmakten icke med
nödvändighet förutsätter tillvaron af ett särskild! militärfängelse, hemställa,
att Kongl Maj:ts förslag om beviljande af anslag för
uppförande af ett nytt kronohäkte vid Varberg ej må af
Riksdagen bifallas.
5:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att till understöd af åkerbruks- Angåend»
kolonien vid Hall jemväl för nästkommande år måtte å extra stat anvisas ett
belopp af 15,000 kronor. förbättring,-
Med hänvisande i öfrigt till hvad det vid behandlingen af denna hufvud- kol°Zu
titel förda statsrådsprotokoll innehåller rörande frågan om detta anslag, anser [4.]
sig Utskottet böra erinra, att sistförflutna års Riksdag i skrifvelse till Kongl.
Maj:t den 11 Juni 1883 framhållit, att den egendom, hvilken år 1874 blifvit
för koloniens räkning inköpt med inventarier för 212,000 kronor, för året
1 Juli 1881—1 Juli 1882 lemnat en afkastning af endast 3,147 kronor 10
öre, samt att Riksdagen, som häri funnit ett bestämdt missförhållande, ansett
sig böra ifrågasätta, om icke genom försäljning eller utarrendering af någon
större del af egendomen bättre jemvigt i anstaltens ekonomiska ställning
kunde beredas; att i samma syfte det ej synts vara obilligt, om anspråken
på kommunernas bidrag stäldes något högre, vare sig genom ökning af årsafgiftens
belopp eller genom utsträckning från tre till fem år af den tid,
för hvilken afgiften skulle utgå, samt att, innan genom dylika åtgärder eller
12
Stats- TJtslcottets Utlåtande N:o 8.
genom nedbringande af förvaltningsutgifterna anstaltens styrelse lyckats åstadkomma
jemvigt mellan inkomster och utgifter, det ej synts vara skäl att
ytterligare utvidga anstaltens verksamhet,
Sedan de af Riksdagen sålunda gjorda erinringar genom Kong!. Maj:ts
försorg blifvit styrelsen för Oscar—Josefina-föreningen delgifna, med föreläggande
för styrelsen att afgifva underdånigt yttrande angående de åtgärder,
föreningen med anledning deraf kunde vara villig att vidtaga, liar, enligt
hvad af ofvan omförmälda statsrådsprotokoll inliemtas, styrelsen, som, i syfte
att i möjligaste måtto tillmötesgå Riksdagens uttalade åsigter, tagit i noggrant
öfvervägande hvad af Riksdagen blifvit erinradt, hufvudsakligen anfört,
att, hvad anginge frågan om försäljning eller utarrendering af någon större
del af ifrågavarande egendom till beredande af bättre jemvigt i anstaltens
ekonomiska förhållanden, hade vid egendomens inköp hänsyn tagits ej mindre,
till det stora antal barn inom landet, derför vård vid kolonien kunde tagas
i anspråk, än äfven den omständighet, att enligt erfarenheten i andra länder
sådana förbättringsanstalter som åkerbrukskolonien vid Hall, hvilka ej kunde
motsvara sitt ändamål utan en talrik, väl vald tjenstepersonal af föreståndare,
själasörjare, skol- och yrkeslärare, jemte tillsynings- och bevakningspersonal,
måste blifva allt för kostsamma, derest ej ett större antal elever
der kunde upptagas. På ett sådant antal elever fördelad, blefvc kostnaden
för hvarje elev betydligt mindre, och, derest kostnaden vid kolonien Hall
skulle kunna nedbringas till jemvigt med koloniens inkomster, måste derföre
dess verksamhet utvidgas. Då så väl inom som utom Sverige allt mera
vore erkändt, att icke någon verksamhet för ynglingar så väl egnade sig
till förbättring i seder och sinnelag, som arbeten vid jordbruket i den fria
naturen, hade föreningen ansett sig handla i det allmännas sanna intresse,
da den för de influtna gåfvomedlen anskaffat en egendom, som med särdeles
sundt läge förenade en tillräckligt stor jordrymd för att i flerfaldigt rigtningar
bereda verksamhet åt så stort antal elever, att. den önskade jemvigt en
mellan inkomster och utgifter vid kolonien af sig sjelf skulle kunna inträda.
Med anledning af Riksdagens framställning hade styrelsen emellertid sökt
utreda, huruvida försäljning eller utarrendering af någon del af egendomen
kunde utan allt för stor olägenhet ega rum. Endast två egolotter hade dervid
befunnits kunna ifrågakomma, båda belägna vid egendomens utkanter,
den ena innefattande .179 tunnland 14,7 kappland och den andra 139 tunnland
16,<; kappland. Efter det karta med egobeskrifning öfver dessa lotter
blifvit upprättad, hade styrelsen genom kungörelser i vanlig ordning utlyst
auktion för försäljning eller utarrendering af desamma, men vid auktionen
erhölls icke på någondera lotten anbud af arrende, och ett å den förstnämnda
lotten gjordt köpeanbud ansågs icke antagligt, då det understeg den af sty
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
13
relsen beräknade lägsta köpeskillingen, 18,500 kronor. En omständighet,
som väsentligen försvårade försäljning af någon del af egendomen, läge för
öfrigt deri, att egendomen, som vore bebyggd allenast till eu gård, häftade för
gemensamma inteckningar till högt belopp, och att af dessas innehafvare
svårligen kunde fordras, att de skulle eftergifva sin rätt till någon del af
panten eller nöja sig med inteckning i blott en obebyggd del af densamma.
Under förutsättning att koloniens bestånd medelst anslag blefve betryggadt,
skulle styrelsen ej underlåta ytterligare bemödanden att vare sig genom utarrendering
eller försäljning af större eller mindre del af fastigheten söka
förbättra koloniens ställning; och hade i anledning af Riksdagens förslag att,
till beredande af ekonomisk fördel för kolonien, öka årsafgiftens belopp eller
utsträcka tiden för betalningsskyldigheten, styrelsen under Mars månad nästlidet
år förhöjt afgiften för elever från de större stadskommunerna till 200
kronor samt bestämt, att bidragen för elever i allmänhet och sä vida lämplig
anställning icke dessförinnan kunde dem beredas skulle erläggas under
fem år eller tvä utöfver hvad förut varit fäststäldt.
Utskottet vill det emellertid synas, som om de svårigheter, hvilka, enligt
styrelsens förmenande, skulle förefinnas för frånsäljande af en del af
koloniens betydliga egovidder, icke skulle vara oöfvervinneliga, men att det
deremot för koloniens bestånd är af synnerlig vigt, att medel beredas till
gäldande af en del af koloniens skulder, hvarföre Utskottet anser sig böra
ytterligare framhålla de skäl för en sådan försäljning, hvilka blifvit i Riksdagens
ofvanbcrörda skrifvelse anförda och som, enligt Utskottets åsigt, fortfarande
ega giltighet; hemställande likväl Utskottet vid det förhållande, att
kolonien fortfarande synes vara i behof af understöd,
att Riksdagen, under uttalande af hvad här ofvan blifvit
anfördt, må, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, till understöd af åkerbrukskolonien Hall för
år 1885 å extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor.
6:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 12,593 Angående
kronor 46 öre, som blifvit förskottsvis ntbetaldt till komitéerna för utarbetande^''^^
af förslag till författningar angående handelsfirma och procura, m. m., samt [&.]
angående förhållandena mellan de svenske lapparne och de bofaste i Sverige,
måtte få bestridas af besparingarne å anslaget till Xya Lagberedningen för
åren 1877, 1880 och 1881; hemställande Utskottet,
att denna framställning må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 15 Februari 1884.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
14
Stats-Utskottets Utlåtande 2s:o 8.
Reservationer:
vid 4:de punkten (angående anslag till uppförande af ett nytt kronohäkte
i Yarberg):
af Herrar Grefve G. Sparre, Friherre //. M. Palmstierna, Friherre
R. von Krcemer, Grefve C. Beck-Friis, L. M. Norden fel t, Friherre G. Tamm,
Grefve S. Lagerberg, 11 Törnebladh, C. E. Casparsson, ,J. Widén, Friherre
E. M. P. von Vegesack och A. Rappe, hvilka såsom sin reservation åberopade
ett förslag till utlåtande, så tydande: »Då de anordningar, som nödvändigtvis
påkallas för genomförande af den nya strafflagen för krigsmakten,
synas kunna lämpligast och för minsta kostnad genomföras på det sätt, som
nu blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,
att det af Kongl. Maj:t äskade anslaget, 70,000 kronor,
må på extra stat af Riksdagen beviljas».
Vid o:te punkten (angående understödjande af förbättringskolonien vid
Hall):
af Herr R. Törnebladh, hvilken med instämmande i Utskottets beslut
reserverade sig mot vissa delar af den utaf Utskottet begagnade motivering;
af Herr C. E. Casparsson, som ansåg, att Utskottets motivering och
hemställan borde affattats på följande sätt: Då kolonien vid Hall utan tvifvel
fortfarande är i stort behof af statens understöd och synes hafva gjort
sig af sådant understöd väl förtjent, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande
framställning, till understöd af åkerbrukskolonien
Hall för år 1885 å extra stat anvisa ett belopp af
15,000 kronor.
16
Stats-XJtshottets Utlåtande N:o 8.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen, under
1884 års riksstat anslår:
Ersättningar
Anvisning
kontant.
i
för indragna
indelningar
m. m.,
på förslag.
;
Summa.
i
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
17,000
17,000
35,800
—
—
35,800
6,000
—
—
6,000
162,700
—
—
—
162,700
18,800
—
—
—
18,800
134,000
—
—
134,000
588,426
—
29
—
588,455
-
510,020
1
—
510,021
_
208,713
—
—
208,713
11,100
—
11,100
55,000
—
55,000
1,788,300
_
1,788,300
3,535,859
30
—
3,535,889
Jiistitie
Departementschefen.
..................................................................
Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli....................
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmän
Högsta
Domstolen.............................................................. ...
Justitiekanslersexpeditionen .......................................................
Nedre Justitierevisionen ...............................................................
Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat..........................
Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.........................
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande
Krigsliofrätten ...........................................................................
Ålderstillägg, förslagsanslag .......................................................
Fångvården:
Fångvårdsstyrelsen ................................................................
Fångars vård och underhåll:
Bestämdt anslag ...............................................................
Förslagsanslag ...................................................................
/
Pt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
17
Litt. A.
riksstatens Andra hnfvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Ersättningar
för indragna
indelningar
m. m.,
på förslag.
Summa.
Kronor. | ö.
Kronor. | ö.
Kronor. ö.
departementet
görande, förslagsanslag
justitiestat......................
...................... 59,500:
492,600: —
1,161,200: — 1,653,800:
17.000
35.800
6,000
162,700
18.800
134,000
588,426
510,020
208,713
11,100
55.000
29
1
17.000
35.800
6,000
162,700
18.800
134,000
588,455
510,021
208,713
11,100
55.000
Transport 1,713,300: —1 1,747,559|—!
Bih. till RiJcsd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
30''—| 1,747,589)- 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.
1884 års riksstat anslår:
Älderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fång
anslag.
............................................................................
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservations
Ersättning
åt personer, menigheter och allmänna inrättningar
andelar, förslagsanslag.........................................................
Medikolegal besigtningar, förslagsanslag .................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........................
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag .........
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.........
Extra utgifter, reservationsanslag ...............................................
An visning i
kontant.
Ersättningar
för indragna j
indelningar
m m.,
på förslag.
Summa.
Kronor.
0.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö’i
3,535,859
.
30
3,535,889
-1
84.000
;
12.000
—
84.000
12.000
—
18,000
40,000
63,611
_
18,000
40,000
63,611
i
1
i
4,500
—•
—
4,500
a 3,757,970;
30— 3,758,000!-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8-
19
Förslag till blifvande riksstat:
Transport 1,713,300: —
värden anstälde embets- och tjensteman, förslags
.
.............................................................................45,000: -
anslag .......................................................................30,000: —
för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötes
kontant.
Kronor.
1,747,559
1,788,300
84.000
12.000
18,000
40,000 ■
63,611
4,500;-
; Ersättningar j
j för indragna
; indelningar j
'' m. m.,
i på förslag.
1 1
1 Kronor.
Ö.
30
—
i
—
—
---
|
—
—
—!
S limma.
Kronor.
1,747,589
1,788,300
84.000
12.000
18,000
40,000
63,611
4,500
Summa ! 3,757,970-
30— 3,758,000
20
Stats- Utsliottets Utlåtande N:o 8.
Bil. Litt. />\
Tabell öiVer extra ordinarie anslagen under riksstatens
Andra hufvudtitel.
Kronor.
1
ö.
Till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och trcnne militäre leda- möter .......................................................................................
5,000
30,000
i För Nya Lagberedningen ........................................................
j Till understödjande af förbättringskolonien Hall .....•...........................
15,000
—:
Summa
50,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.