Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel.

1884-02-15 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående

motion af

Friherre

Klinchorvström.

A:o 8.

Ank. till Riksd, Kansli den 15 Eebr. 1884, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Andra hufvudtitel.

(lista U. A.)

1 :o. Vid denna hufvudtitel, omfattande anslagen till Justitiedepartementet.

har Kongl. Majit beträffande anslag till årliga eller ständiga utgifter

icke föreslagit någon förändring, hvaremot Herr Friherre Klinchmstrmn uti

en inom Första Kammaren väckt motion, N:o 1, hvilken hufvudsakligen utgör

afskrift af en utaf samme motionär vid 1881 års riksdag väckt motion,

hvilken då blef af Riksdagen i alla delar afslagen, yrkat, bland annat, att

följande anslag måtte upphöra att vara förslagsanslag, nemligen:

för departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande;

för ålderstillägg;

för ålderstillägg åt en del vid Fångvårdsstyrelsen anstälde embets- och

tjensteman;

för medikolegal besigtningar;

för rese- och traktamentspenningar;

för skrifmaterialier och expenser, ved m. m.;

samt att anslaget till extra utgifter måtte upphöra att vara reservationsanslag.

Till svar å denna framställning torde Utskottet få anföra hvad i fråga

om enahanda framställning af 1881 års Riksdags Stats-Utskott yttrades i

utlåtandet angående andra hufvudtiteln. Nämnda Utskott yttrade nemligen

då följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.

7

»Bemälde motionär, hvars i motionen gjorda yrkanden afse, att nästan

samtliga under hufvudtitlarne förekommande reservations- och förslagsanslagmätte

till allmänna bestämda anslag ändras, synes dervid hafva utgått från

det antagande, att sjelfva naturen utaf så väl reservations-som förslagsanslagen

skulle leda till misshushållning med statens medel. Oaktadt något giltigt

skäl för ett sådant antagande ej tinnes i motionen anfördt, har Utskottet

likväl ansett sig böra med några ord antyda de olikheter i afseende å dispositionsrätten

öfver anslagen, som af deras olika natur betingas. Hvad af

allmänna bestämda anslag icke under statsregleringsåret åtgår öfverföres till

vederbörande hufvudtitels allmänna besparingar, livilka i allmänhet afKongl.

Maj:t till föremål inom hufvudtiteln disponeras. I afseende åter å behållningarne

å reservationsanslagen är Kong!. Maj:ts dispositionsrätt inskränkt

till fyllande af behof, för livilka det ifrågavarande anslaget är anvisadt.

Denna anslagsform har blifvit använd hufvudsakligen i sådana fall, der anslagsbehofven

äro af beskaffenhet att ställa sig något olika det ena året

mot det andra, men Riksdagen likväl velat och kunnat för anslaget fixera

en viss siffra. Exempelvis må nämnas anslaget till »indelta arméns vapenöfningar»,

hvars natur af reservationsanslag föranleder, att dessa öfningar

måste vid ogynsamma prisförhållanden inskränkas, men att Kong!. Maj:t

kan genom anordnande af minskade öfningar under några år bereda tillgångtill

de mera omfattande truppsammandragningar, hvilka kunna anses för

arméns krigsduglighet vara af nöden. Vid bestämmandet af denna natur

för elementarläroverksanslaget eller anslagen till folkskolelärareseminarierna

och folkskoleinspektionen eller hela den grupp af anslag, som afser jordbruk,

handel och näringar, har Riksdagen, enligt Utskottets åsigt, snarare befordrat

sparsamhet med statens medel än motsatsen. Särskild! måste det vid fråga

om en del anskaffningar eller till exempel vid anslaget till resestipendier

samt läroböcker och lärda verks utgifvande leda till god hushållning, att de,

som närmast hafva att göra med medlens användande, ega visshet derom,

att hvad som ena året besparas, kan få disponeras ett kommande år, då det

möjligen till mera fördel kan användas.

Förslagsanslag åter anvisas i sådana fall, der utgifterna utgå efter

vissa bestämda grunder, men utgifternas belopp ej kunna på förhand bestämmas.

Så till exempel i det af motionären först omnämnda anslaget till

justitieministerns ombud, der arfvodenas belopp äro bestämda, men antalet af

ombud är beroende af boktryckeriers inrättande i landsorterna. Då anslaget

vid 1874 års riksdag bestämdes, utgjorde ombudens antal 75, nu 78. Vid

anslagen till ålderstillägg äro på enahanda sätt tilläggenas belopp bestämda,

hvaremot antalet af dem, som äro till sådana tillägg berättigade, ej kan

förut beräknas. För utbetalningar från anslaget till medikolegal besigtningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

samt till rese- och traktamentspenningar gälla särskilda författningar, som

noga bestämma de grunder, efter hvilka ersättningsbeloppen för hvarje förrättning

enligt deras beskaffenhet böra utgå, under det förrättningarnes antal

och omfång är beroende af helt och hållet tillfälliga omständigheter. Om

slutligen för upphandling af skrifmaterialier och ved, för underhåll af möbler,

för renhållning och dylikt skulle anvisas bestämda anslag, skulle dessa, hvilka

då naturligen borde beräknas så, att de under vanliga förhållanden alltid

vore tillräckliga, otvifvelaktigt behöfva sättas vida utöfver de belopp, som

nu för dessa ändamål från förslagsanslag utgå.

Med hvad sålunda anförts har Utskottet velat ådagalägga, att, enligt

Utskottets åsigt, Riksdagen handlat välbetänkt, då den för en del anslagsbehof

anvisat reservations- eller förslagsanslag. Om för alla dessa behof

skulle, enligt Friherre Klinckowströms åsigt, uppföras bestämda anslag,

komme hufvudtitlarnes allmänna besparingar afl stiga till en höjd, som svårligen

kunde förväntas leda till sparsamhet.

För Utskottet vill det synas, som skulle borttagandet af reservations

och förslagsanslagen kräfva anordnandet af eif helt och hållet nytt system

för statsmedelsförvaltningen, hvarmed komme att sammanhänga ej endast

ändrade bestämmelser i afseende å besparingarnes användande, utan äfven

bemyndigande för Kong!. Maj:t att vid förefallande behof disponera kreditiv

till ganska betydliga belopp. 1 detta hänseende saknas emellertid all utredning,

och Utskottet har derföre icke kunnat inlåta sig på någon pröfning af

frågan från denna synpunkt eller yttra sig, i hvad man motionärens förslag,

sålunda fullständigt genomförd!, skulle kunna anses innebära fördelar, hvilka

vore att eftersträfva.»

Utskottet, som till alla delar instämmer i detta yttrande, har derutöfver

blott velat

dels i fråga om motionärens uppgift (sid. 11 not. 1), att de allmänna

anslagens besparingar numera ej i rikshufvudboken redovisades, erinra, att

denna uppgift ej är med verkliga förhållandet öfverensstämmande, hvilket

torde kunna inhemtas af det tryckta kapitalkontot till rikshufvudboken;

dels beträffande motionärens uppgift (sid. 6), att reservationernas qvarliållande

skulle för statsverket medföra en betydlig förlust i räntor, enär beloppen

skulle i Riksbankens folioräkning insättas och der blifva liggande

utan all ränta eller nytta för den allmänna penningrörelsen, anföra, att

reservationernas belopp oftast till större delen motsvaras af beloppen af utestående

kronouppbörd eller brister i inkomst- eller utgiftsanslag, men att, i

händelse hos Statskontoret förefinnes större kassatillgång än som för närmast

förestående utgifter anses erforderlig, öfverskottet, intill dess detsamma kan

varda för Statskontoret behöfligt, öfverlemnas till förvaltning för Riksgälds
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

9

kontoret, som då "blir i tillfälle att genom utlåning göra medlen tillgängliga

för den allmänna rörelsen, i hvilka hänseenden exempelvis må anföras, att vid

slutet af år 1877 Statskontorets kassa endast utgjorde 2,898,835 kronor 87

öre, under det utgifterna under de tio första dagarne år 1878 uppgingo till

3,094,605 kronor 95 öre, men att vid 1883 års utgång Statskontorets kassabehållning

uppgick till 9,797,712 kronor 61 öre, deraf dock hos Riksgäldskontoret

innestodo till förvaltning 5,000,000 kronor.

Beträffande slutligen motionärens uppgift, att hvarken reservationseller

förslagsanslag i 1835 eller föregående årens stater förekomme, sä är

denna uppgift, hvilken af motionären anförts såsom kraftigt stöd för hans

motion, visserligen rigtig, om frågan blott afser benämningen af reservationseller

förslagsanslag, men redan allt ifrån år 1809 hade deremot nödvändigtvis

varit öfligt ej endast att på åtskilliga anslag, t, ex. anslaget till »fouragering

för kavalleriets och artilleriets hästar», de belopp, som af Kongl. Maj:t

utöfver den anvisade summan anordnades, godtgjordes af öfverskotten å statsverkets

inkomster eller ock af Riksgäldskontor, utan äfven att vid andra

anslag, såsom till åkerbruket, handeln och näringarne, möjligen uppkommande

öfverskott från ett år reserverades till framtida disposition. Såsom ett ytterligare

exempel bland många, som i äldre riksdagshandlingar förekomma, må

vidare nämnas, hurusom Rikets Ständer, jemlikt underdånig skrifvelse den

10 Oktober 1810, till ved- och ljusbehof i fästnings- och garnisonsorter beviljat

»på förslag» och emot redogörelse en summa af 8,000 kronor.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt förekommit hemställer Utskottet :

a) att Herr Friherre Klinckowströms motion (N:o 1), i hvad

den afser anslagen under riksstatens andra liufvudtitel,

må af Riksdagen lemnas utan afseende;

b) att samtliga under andra hufvndtiteln förekommande ordinarie

anslag må uppföras till enahanda belopp, som vid

sistlidne riksdag bestämdes.

Såsom extra anslag för år 1885 har Kongl. Maj:t föreslagit uppförande

af nedannämnda belopp:

2:o. Till arfvoden åt Krigsliofrättens ordförande och trenne militäre Angående

ledamöter har Kongl. Maj:t äskat enahanda belopp, som under föregående år anslff. stiU

blifvit till samma ändamål anvisadt, eller 5,000 kronor; och då under nu hofritten.

Bill. till Piksd. Prof. 1884. 4 Sami. 1 Afd. G Haft. 2 4-1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

varande förhållanden någon förändring i Krigshofrättens organisation icke

blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och trenne

militäre ledamöter må för år 1885 anvisas ett extra anslag

af 5,000 kronor.

Angående 3:o. Till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen har

andag m Kong!. Maj:t äskat ett extra anslag af 40,000 kronor, eller sammå belopp,

leredningén. som från och med år 1875 varit till samma ändamål anvisadt.

[2.] Då Utskottet inhemtat, att utaf 1877 och följande årens anslag till

Lagberedningen innestod hos Statskontoret vid 1883 års slut ett sammanräknadt

belopp af mer än 10,000 kronor utöfver hvad som under punkten 6

här nedan tages i anspråk, får Utskottet, hänvisande till den redogörelse

Öfver Nya Lagberedningens verksamhet under år 1883, som finnes statsrådsprotokollet

(sid. 9—11) bilagd, hemställa,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt af Riksdagen bifallas, att på extra stat för år 1885

anvisas ett anslag af 30,000 kronor för Nya Lagberedningen.

Angående 4:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för uppförande

andag för fl/ nwfå kronohäkte i Varberg å extra stat för år 1885 anvisa 70,000

''uppförande ,

af ett nytt krOllOl*.

Tvårierg Af den i statsrådsprotokollet (sid. 2—4) rörande detta ämne förebragta

'' utredning inhemtas hufvudsakligen:

att sedan Kongl. Maj:t, på förslag af Fångvårdsstyrelsen, den 22 Oktober

1880 förordnat, att straffängelset i Varberg skulle upphöra att såsom

straffängelse begagnas, och der intagna fångar flyttas till Landskrona eller

Karlskrona, hade chefen för Landtförsvarsdepartementet i skrifvelse till chefen

för Justitiedepartementet gjort framställning derom, att erforderliga åtgärder

måtte vidtagas för att Varbergs f. d. fästning måtte för disciplinkompaniets

inrymmande derstädes och inrättande af ett militärhäkte för armén ställas

till Landtförsvarsdepartementets förfogande;

att emellertid, då den för ett blifvande militärhäkte afsedda lokalen

eller nuvarande kronohäktet i nämnda fästning fortfarande användes till cell
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o S.

11

fängelse, detsamma icke kunde af fångvården afträdas, utan att motsvarande

fängelselokaler stäldes till fångvårdens förfogande; samt

att Fångvårdsstyrelsen låtit uppgöra ritning ocli kostnadsförslag till

ny häktest)yggnad, afsedd att innehålla 26 celler, ekonomibyggnad, med

boningsrum "åt föreståndaren, sjukrum, ransakningsrum in. m., för hvilken

byggnad jemte tvätthus och stängsel kostnaden beräknats till 68,500 kronor,

hvartill dock komme 1,500 kronor för anskaffandet af byggnadstomt, derest

häktet icke ansågs böra förläggas i f. d. stenliuggeriet inom fästningsområdet,

der visserligen tillräcklig plats funnes, men hvarest undersökning ännu icke

hunnit ske om grundens lämplighet för en byggnads uppförande derå, med

anledning hvaraf och då denna plats uppgifvits hafva ett sådant läge, att

vägen dit antagligen behöfde tagas genom det område, som skulle upplåtas

åt Landtförsvarsdepartementet, det högre anslagsbeloppet blifvit begärdt.

Enär den ifrågasatta förändringen ej är för fångvården behöflig och

ej heller kan anses för armén och flottan vara af oundgängligt behof påkallad,

och då arméns och flottaris numerär icke ökats, eller ens uppgifvits,

att bestrafihingarne inom krigsmakten skulle vara mera talrika nu än förr,

får Utskottet, helst den nu gällande strafflagen för krigsmakten icke med

nödvändighet förutsätter tillvaron af ett särskild! militärfängelse, hemställa,

att Kongl Maj:ts förslag om beviljande af anslag för

uppförande af ett nytt kronohäkte vid Varberg ej må af

Riksdagen bifallas.

5:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att till understöd af åkerbruks- Angåend»

kolonien vid Hall jemväl för nästkommande år måtte å extra stat anvisas ett

belopp af 15,000 kronor. förbättring,-

Med hänvisande i öfrigt till hvad det vid behandlingen af denna hufvud- kol°Zu

titel förda statsrådsprotokoll innehåller rörande frågan om detta anslag, anser [4.]

sig Utskottet böra erinra, att sistförflutna års Riksdag i skrifvelse till Kongl.

Maj:t den 11 Juni 1883 framhållit, att den egendom, hvilken år 1874 blifvit

för koloniens räkning inköpt med inventarier för 212,000 kronor, för året

1 Juli 1881—1 Juli 1882 lemnat en afkastning af endast 3,147 kronor 10

öre, samt att Riksdagen, som häri funnit ett bestämdt missförhållande, ansett

sig böra ifrågasätta, om icke genom försäljning eller utarrendering af någon

större del af egendomen bättre jemvigt i anstaltens ekonomiska ställning

kunde beredas; att i samma syfte det ej synts vara obilligt, om anspråken

på kommunernas bidrag stäldes något högre, vare sig genom ökning af årsafgiftens

belopp eller genom utsträckning från tre till fem år af den tid,

för hvilken afgiften skulle utgå, samt att, innan genom dylika åtgärder eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- TJtslcottets Utlåtande N:o 8.

genom nedbringande af förvaltningsutgifterna anstaltens styrelse lyckats åstadkomma

jemvigt mellan inkomster och utgifter, det ej synts vara skäl att

ytterligare utvidga anstaltens verksamhet,

Sedan de af Riksdagen sålunda gjorda erinringar genom Kong!. Maj:ts

försorg blifvit styrelsen för Oscar—Josefina-föreningen delgifna, med föreläggande

för styrelsen att afgifva underdånigt yttrande angående de åtgärder,

föreningen med anledning deraf kunde vara villig att vidtaga, liar, enligt

hvad af ofvan omförmälda statsrådsprotokoll inliemtas, styrelsen, som, i syfte

att i möjligaste måtto tillmötesgå Riksdagens uttalade åsigter, tagit i noggrant

öfvervägande hvad af Riksdagen blifvit erinradt, hufvudsakligen anfört,

att, hvad anginge frågan om försäljning eller utarrendering af någon större

del af ifrågavarande egendom till beredande af bättre jemvigt i anstaltens

ekonomiska förhållanden, hade vid egendomens inköp hänsyn tagits ej mindre,

till det stora antal barn inom landet, derför vård vid kolonien kunde tagas

i anspråk, än äfven den omständighet, att enligt erfarenheten i andra länder

sådana förbättringsanstalter som åkerbrukskolonien vid Hall, hvilka ej kunde

motsvara sitt ändamål utan en talrik, väl vald tjenstepersonal af föreståndare,

själasörjare, skol- och yrkeslärare, jemte tillsynings- och bevakningspersonal,

måste blifva allt för kostsamma, derest ej ett större antal elever

der kunde upptagas. På ett sådant antal elever fördelad, blefvc kostnaden

för hvarje elev betydligt mindre, och, derest kostnaden vid kolonien Hall

skulle kunna nedbringas till jemvigt med koloniens inkomster, måste derföre

dess verksamhet utvidgas. Då så väl inom som utom Sverige allt mera

vore erkändt, att icke någon verksamhet för ynglingar så väl egnade sig

till förbättring i seder och sinnelag, som arbeten vid jordbruket i den fria

naturen, hade föreningen ansett sig handla i det allmännas sanna intresse,

da den för de influtna gåfvomedlen anskaffat en egendom, som med särdeles

sundt läge förenade en tillräckligt stor jordrymd för att i flerfaldigt rigtningar

bereda verksamhet åt så stort antal elever, att. den önskade jemvigt en

mellan inkomster och utgifter vid kolonien af sig sjelf skulle kunna inträda.

Med anledning af Riksdagens framställning hade styrelsen emellertid sökt

utreda, huruvida försäljning eller utarrendering af någon del af egendomen

kunde utan allt för stor olägenhet ega rum. Endast två egolotter hade dervid

befunnits kunna ifrågakomma, båda belägna vid egendomens utkanter,

den ena innefattande .179 tunnland 14,7 kappland och den andra 139 tunnland

16,<; kappland. Efter det karta med egobeskrifning öfver dessa lotter

blifvit upprättad, hade styrelsen genom kungörelser i vanlig ordning utlyst

auktion för försäljning eller utarrendering af desamma, men vid auktionen

erhölls icke på någondera lotten anbud af arrende, och ett å den förstnämnda

lotten gjordt köpeanbud ansågs icke antagligt, då det understeg den af sty
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

13

relsen beräknade lägsta köpeskillingen, 18,500 kronor. En omständighet,

som väsentligen försvårade försäljning af någon del af egendomen, läge för

öfrigt deri, att egendomen, som vore bebyggd allenast till eu gård, häftade för

gemensamma inteckningar till högt belopp, och att af dessas innehafvare

svårligen kunde fordras, att de skulle eftergifva sin rätt till någon del af

panten eller nöja sig med inteckning i blott en obebyggd del af densamma.

Under förutsättning att koloniens bestånd medelst anslag blefve betryggadt,

skulle styrelsen ej underlåta ytterligare bemödanden att vare sig genom utarrendering

eller försäljning af större eller mindre del af fastigheten söka

förbättra koloniens ställning; och hade i anledning af Riksdagens förslag att,

till beredande af ekonomisk fördel för kolonien, öka årsafgiftens belopp eller

utsträcka tiden för betalningsskyldigheten, styrelsen under Mars månad nästlidet

år förhöjt afgiften för elever från de större stadskommunerna till 200

kronor samt bestämt, att bidragen för elever i allmänhet och sä vida lämplig

anställning icke dessförinnan kunde dem beredas skulle erläggas under

fem år eller tvä utöfver hvad förut varit fäststäldt.

Utskottet vill det emellertid synas, som om de svårigheter, hvilka, enligt

styrelsens förmenande, skulle förefinnas för frånsäljande af en del af

koloniens betydliga egovidder, icke skulle vara oöfvervinneliga, men att det

deremot för koloniens bestånd är af synnerlig vigt, att medel beredas till

gäldande af en del af koloniens skulder, hvarföre Utskottet anser sig böra

ytterligare framhålla de skäl för en sådan försäljning, hvilka blifvit i Riksdagens

ofvanbcrörda skrifvelse anförda och som, enligt Utskottets åsigt, fortfarande

ega giltighet; hemställande likväl Utskottet vid det förhållande, att

kolonien fortfarande synes vara i behof af understöd,

att Riksdagen, under uttalande af hvad här ofvan blifvit

anfördt, må, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, till understöd af åkerbrukskolonien Hall för

år 1885 å extra stat anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

6:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 12,593 Angående

kronor 46 öre, som blifvit förskottsvis ntbetaldt till komitéerna för utarbetande^''^^

af förslag till författningar angående handelsfirma och procura, m. m., samt [&.]

angående förhållandena mellan de svenske lapparne och de bofaste i Sverige,

måtte få bestridas af besparingarne å anslaget till Xya Lagberedningen för

åren 1877, 1880 och 1881; hemställande Utskottet,

att denna framställning må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 15 Februari 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande 2s:o 8.

Reservationer:

vid 4:de punkten (angående anslag till uppförande af ett nytt kronohäkte

i Yarberg):

af Herrar Grefve G. Sparre, Friherre //. M. Palmstierna, Friherre

R. von Krcemer, Grefve C. Beck-Friis, L. M. Norden fel t, Friherre G. Tamm,

Grefve S. Lagerberg, 11 Törnebladh, C. E. Casparsson, ,J. Widén, Friherre

E. M. P. von Vegesack och A. Rappe, hvilka såsom sin reservation åberopade

ett förslag till utlåtande, så tydande: »Då de anordningar, som nödvändigtvis

påkallas för genomförande af den nya strafflagen för krigsmakten,

synas kunna lämpligast och för minsta kostnad genomföras på det sätt, som

nu blifvit ifrågasatt, hemställer Utskottet,

att det af Kongl. Maj:t äskade anslaget, 70,000 kronor,

må på extra stat af Riksdagen beviljas».

Vid o:te punkten (angående understödjande af förbättringskolonien vid

Hall):

af Herr R. Törnebladh, hvilken med instämmande i Utskottets beslut

reserverade sig mot vissa delar af den utaf Utskottet begagnade motivering;

af Herr C. E. Casparsson, som ansåg, att Utskottets motivering och

hemställan borde affattats på följande sätt: Då kolonien vid Hall utan tvifvel

fortfarande är i stort behof af statens understöd och synes hafva gjort

sig af sådant understöd väl förtjent, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, till understöd af åkerbrukskolonien

Hall för år 1885 å extra stat anvisa ett belopp af

15,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-XJtshottets Utlåtande N:o 8.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen, under

1884 års riksstat anslår:

Ersättningar

Anvisning

kontant.

i

för indragna

indelningar

m. m.,

på förslag.

;

Summa.

i

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

17,000

35,800

—

—

35,800

6,000

—

—

6,000

162,700

—

—

—

162,700

18,800

—

—

—

18,800

134,000

—

—

134,000

588,426

—

29

—

588,455

-

510,020

1

—

510,021

_

208,713

—

—

208,713

11,100

—

11,100

55,000

—

55,000

1,788,300

_

1,788,300

3,535,859

30

—

3,535,889

Jiistitie
Departementschefen.

..................................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli....................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmän
Högsta

Domstolen.............................................................. ...

Justitiekanslersexpeditionen .......................................................

Nedre Justitierevisionen ...............................................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat..........................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat.........................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande

Krigsliofrätten ...........................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag .......................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ...............................................................

Förslagsanslag ...................................................................

/

Pt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

17

Litt. A.

riksstatens Andra hnfvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Ersättningar

för indragna

indelningar

m. m.,

på förslag.

Summa.

Kronor. | ö.

Kronor. | ö.

Kronor. ö.

departementet

görande, förslagsanslag

justitiestat......................

...................... 59,500:

492,600: —

1,161,200: — 1,653,800:

17.000

35.800

6,000

162,700

18.800

134,000

588,426

510,020

208,713

11,100

55.000

29

1

17.000

35.800

6,000

162,700

18.800

134,000

588,455

510,021

208,713

11,100

55.000

Transport 1,713,300: —1 1,747,559|—!

Bih. till RiJcsd. Prot. 1884. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

30''—| 1,747,589)- 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

1884 års riksstat anslår:

Älderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fång
anslag.

............................................................................

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservations
Ersättning

åt personer, menigheter och allmänna inrättningar

andelar, förslagsanslag.........................................................

Medikolegal besigtningar, förslagsanslag .................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.........

Extra utgifter, reservationsanslag ...............................................

An visning i

kontant.

Ersättningar

för indragna j

indelningar

m m.,

på förslag.

Summa.

Kronor.

0.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö’i

3,535,859

.

30

3,535,889

-1

84.000

;

12.000

—

84.000

12.000

—

18,000

40,000

63,611

_

18,000

40,000

63,611

i

1

i

4,500

—•

—

4,500

a 3,757,970;

30— 3,758,000!-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8-

19

Förslag till blifvande riksstat:

Transport 1,713,300: —

värden anstälde embets- och tjensteman, förslags
.

.............................................................................45,000: -

anslag .......................................................................30,000: —

för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötes

kontant.

Kronor.

1,747,559

1,788,300

84.000

12.000

18,000

40,000 ■

63,611

4,500;-

; Ersättningar j

j för indragna

; indelningar j

'' m. m.,

i på förslag.

1 1

1 Kronor.

Ö.

30

—

i

—

—

---

|

—

—

—!

S limma.

Kronor.

1,747,589

1,788,300

84.000

12.000

18,000

40,000

63,611

4,500

Summa ! 3,757,970-

30— 3,758,000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats- Utsliottets Utlåtande N:o 8.

Bil. Litt. />\

Tabell öiVer extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Kronor.

1

ö.

Till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och trcnne militäre leda- möter .......................................................................................

5,000

30,000

i För Nya Lagberedningen ........................................................

j Till understödjande af förbättringskolonien Hall .....•...........................

15,000

—:

Summa

50,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.