Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om borttagande af den personliga sjukvård saf giften.

1885-02-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1885:2, Betänkande, i anledning af väckt motion om borttagande af den personliga sjukvård saf giften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bwillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Febr. 1885, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om borttagande af den

personliga sjukvård saf giften.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion, N:o 17, liar Herr J.

Munkdl erinrat, att personliga skatter föranledde till stor orättvisa mot de

obemedlade klasserna och sålunda vore synnerligen olämpliga. I)et oaktadt

utginge dylika skatter ännu med betydliga belopp, till bevis hvarom

åberopades följande af skatteregleringskomitén uppgjorda, å 1878 års förhållanden

grundade beräkning:

Mantalspenningar ................................................ Kronor 699,147.

Sjukvårdsutgift...................................................... » 878,845.

Till presterskapets aflöning.............................. » 869,735.

Till kyrkobetjeningens aflöning ..................... » 79,927.

Till folkskolan ................................... >j_653,129.

Summa kronor 3,180,783.

Då billighet och rättvisa fordrade, att någon lindring i de personliga

skatterna egde rum, och den personliga sjukvårdsafgiften, enligt

motionärens åsigt, för närvarande vore mest lämplig att afskaffa, hemställer

motionären,

att Riksdagen för sin del måtte besluta, att den nu af landsting

och af städer, som ej i landsting deltaga, fastställa sjukvårdsafgiften måtte

Bill. till Riksd. Prof. 188 ~>. 5 Sami. 1 Afä. 2 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.

niga efter samma grund som landstingsskatten och i nämnde städer efter

dermed jemförlig grund, samt att Kongl. kungörelsen angående kurhusafgiftens

upphörande och införande af en allmän sjukvårdsafgift den 26

Augusti 1873 och öfrig» dermed sammanhängande stadgar och föreskrifter

måtte i öfverensstämmelse dermed varda ändrade.

Till en början vill Utskottet mot den af motionären åberopade

beräkning i fråga om de personliga skatternas belopp anmärka, att bidrag

till kyrkobot]eningens aflöning, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förordning

af den 2 November 1883, skall upphöra att genom personliga

skatter uttagas, samt att sjukvårds- och folk sköte afgifterna för närvarande

ej torde uppgå till så höga belopp, som motionären antagit, då genom

särskilda Kongl. förordningar af den 1 Juni 1883 blifvit föreskrifvet, att

nämnda utgifter ej må sättas högre än till 50 öre för man och hälften för

qvinna.

Utskottet anser borttagandet, af den personliga sjukvårdsutgiften för

närvarande ej vara lämpligt,

De vid 1883 års riksdag beslutade förändringar i de personliga

skatterna gånge, i öfverensstämmelse med skatteregleringskomiténs förslag,

i den rigtning, att af nämnda skatter skulle bibehållas en gående till

staten, en disponerad af landstingen och städer, som ej i landsting deltaga,

samt en tillkommande vederbörande kommuner, eller mantalspenningarne,

den personliga sjukvårdsutgiften och afgiften till folkskolan. Skulle nu,

på sätt motionären föreslagit, den personliga sjukvårdsutgiften upphäfva^,

blefve sålunda systemet i dess helhet rubbadt.

Det torde ingalunda kunna anses obilligt, att jemväl de mindre

bemedlade i någon mån till kostnaderna för sjukvården bidraga, helst

hufvudsakligen desse af densamma få draga fördel.

Härtill kommer, att 1884 års riksdags begge Kamrar utan votering

afslagit en af Herr Mankell då väckt motion om mantalspenningarnes

afskaffande, och då en personlig afgift, den må nu utgå för statens eller

landstingets behof, är i sina verkningar för den skattskyldige alldeles likartad,

kan Utskottet i detta förhållande ej finna annat än ett ytterligare

skäl till utslag, så mycket hellre, som staten framför landstinget kan ur

flera skattekällor få sitt behof tillgodosedt.

Utskottet anser sig jemväl böra påpeka, att, i händelse sjukvårdsutgiften,

på sätt motionären föreslagit, skulle utgå efter samma grunder

som landstingsskatten, kornrne, så länge bevillning för jordbruksfastighet

utgår med lägre procentbelopp än bevillning för annan fastighet och af

inkomst, de olika skatteföremålen till äfventyrs att ej i tillbörlig proportion

drabbas af denna afgift,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 2.

På grund häraf och med åberopande i öfrig! af de skäl, som al

Stats-Utskottet vid 1884 års riksdag blifvit anförda för afslag å ofvannämnda

motion om mantalspenningarnes afskaffande, hemställer Utskottet,

att Herr Mankells ifrågavarande motion ej måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 Februari 1885.

På Utskottets vägnar:

A. G:SON BENMCH.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.