Sök i Ratio Lex

Bevillning s- Tjtslcottets Betänkande N:o 5

1885-04-28 · 60 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 57 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1885:5, Bevillning s- Tjtslcottets Betänkande N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning s- Tjtslcottets Betänkande N:o 5.

1

X:o r>.

Ank. till Eiksd. Kansli den 29 April 1885 kl. 11 f. m.

Betänkande, angående åtskilliga ännu oafgjorda delar af tullbevillningen.

Efter det Riksdagen till pröfning och afgörande förehaft ej mindre

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3, angående vissa delar af tullBevillningen,

än ock Utskottets Memorial N:o 4, i anledning af Kamrarnes

skiljaktiga beslut rörande 4:de och 9:de punkterna af nyssnämnda

betänkande, har Utskottet öfvergått till de i samma betänkande

icke afhandlade framställningar, öfver Indika det tillkommer Utskottet

att afgifva utlåtande i anledning af dels remisser från Kongl. Maj:t och

dels enskilda, från Kamrarne till Utskottet öfverlemnade motioner, i

sammanhang hvarmed Utskottet jemväl företagit den återstående granskning

af tullagstiftningen i allmänhet, som Utskottet jemlikt § 40 i

Riksdagsordningen har att verkställa.

Emellertid har Utskottet ansett sig böra än ytterligare uppskjuta

behandlingen af vissa hithörande framställningar. Dessa äro: de af

Herr Manke?/, i motionerna N:is 14 och 15 inom Första Kammaren,

äfvensom Herr II. Andersson i Nöbbelöf, i motionen N:o 78 inom Andra

Kammaren, väckta förslag om nedsättning af tullen å Kaffe och Socker.

Omdömet, huru vida statsfinansernas tillstånd kan anses medgifva en

sådan tullnedsättning, lärer utfalla ganska olika, allt efter som nu ifrågasatta

eftergifter i afseende å grundskatter samt rustnings- och roterings
Bih.

till Eiksd. Brok 1885. 5 Sami 1 Afä. 5 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 5.

besvär varda bifallna eller icke, ocli Herr Mankell har jemväl fotat sina

ifrågavarande förslag på den förutsättning, att sådana eftergifter icke

komme att ega rum. Utskottet ämnar alltså först efter det nu berörda

frågor blifvit af Riksdagen pröfvade afgifva utlåtande i dessa delar,

dervid Utskottet förbehåller sig att i samband med sitt blifvande yttrande

rörande sockertullen tillse, huru vida någon ändring må anses påkallad

i den deraf nära beroende tullsatsen å Sirap.

De motioner, öfver hvilka Utskottet nu vill afgifva sitt utlåtande, äro

sålunda:

motionen N:o 18 inom Första Kammaren af Friherre Klinchoicström.

angående förhöjning af tullen på åtskilliga lyx- och öfverflödsartiklar

m. m., i hvad densamma icke blifvit behandlad uti Utskottets of vanberörda

betänkande N:o 3 och i följd deraf redan är vorden af Riksdagen

pröfvad;

motionen N:o 24 inom Första Kammaren af Herrar Be.rdl och

Söderberg, angående förhöjning af tullen på sulläder in. in.;

motionen N:o 19 inom Andra Kammaren af Herr S. Johnson i

Hvetlanda, angående förhöjning af tullen å alla i tulltaxan under rubriken

reter och aster spirituosus samt aeter-arter uppförda ämnen;

motionen N:o 61 inom Andra Kammaren af Herr A. E. Petersson i

Hamra, om tull å inbundna, på svenska språket tryckta böcker;

motionen N:o 62 inom Andra Kammaren af Herr Wilhelm Carlson,

om ändring i tullsatserna å »pelsverk, beredda och oberedda»;

motionen N:o 77 inom Andra Kammaren af Herr B. G. SandwaJl,

angående ändring i tullsatserna å vissa slag af läder;

motionen N:o 102 inom Andra Kammaren af Herr C. J. Grafström,

angående ändringar i gällande tulltaxa i fråga om vissa arbeten af

kautschuk; samt

motionen N:o 106 inom Andra Kammaren af Herr J- Larsson i

Nordmarkshyttan, angående införselstull å jerneffekter.

Härjemte har Utskottet tagit i öfvervägande de i ingressen till

Utskottets meranämnda betänkande N:o 3 omförmälda, af Kongl. Maj:t

till Utskottet öfverlemnade handlingar rörande dels ändring i tullafgiften

för pulveriserad kakao samt dels tullfrihet för väfnad, impregnerad med

antiseptiska medel för att användas vid särbehandling, äfvensom i sammanhang

med sin granskning af tulltaxeunderrättelserna till pröfning

företagit den af Kongl. Maj:t till Riksdagen under N:o 17 aflåtna nådiga

proposition, angående nedsättning i lastpenningar!^

För innehållet af'' ifrågavarande framställningar kommer Utskottet

att här nedan närmare redogöra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Under det att de öfriga bland dessa framställningar hvar för sig

röra allenast särskilda artiklar eller åtminstone begränsade varugrupper,

äro här afsedda delar af Friherre Klinckowströms motion N:o 18 af mera

omfattande beskaffenhet. Utskottet finner sig af flera skäl föranledt att

till eu början något närmare uppehålla sig vid denna.

Utgående från den uppfattning, att stäfjandet af lyx och öfverflöd

vore ett bland tullagstiftningens hufvudsakliga ändamål, förmenar

motionären, att den svenska tulltaxan, i följd af de förändringar, densamma

under de senaste trettio åren undergått, snarare verkade i motsatt

rigtning, hvilket framginge af den allt mera tilltagande importen

af lyx- och öfverflöd svar or.

Såsom bevis härför åberopar motionären den i eu af honom vid

1880 års riksdag väckt motion N:o 4 inom Första Kammaren förekommande

sammanställning af den import af sådana varor, som egt

rum åren 1858 och 1877, hvaraf skulle framgå, hurusom de år 1865 vidtagna

tulltaxeförändringarna väsentligen bidragit till nyssberörda resultat.

Jemför man, säger motionären, de båda tulltaxor, som voro gällande,

den ena år 1857 eller före afslutandet af den första franska

tarifftraktaten, och den andra år 1877, sedan nämnda traktat redan en

längre tid varit gällande, »så finner man att, inom den varugrupp, som

här är i fråga, eller lyx- och öfverflödsartiklar, importtullen år 1857

utgick med 9,358,000 kronor, då samma tull för samma varor år 1877

endast erlades med 4,473,443 kronor. Således en minskad statsinkomst

af omkring 5 millioner kronor för att lägga hyende under — — —

yppighet och öfverflöd.»

För att vidare ådagalägga, hurusom samtidigt de mindre bemedlade

klasserna underkastats en allt drygare beskattning för deras s. k.

njutningsmedel, lemnar motionären en öfversigt af tillverkningsafgiftens

å bränvin samt införselsafgifternas å socker, sirup, kaffe, tobak och

fotogen belopp åren 1810, 1830, 1840, 1850, 1860, 1870, 1875, 1877

och 1882. Till den summa af 32,629,021 kronor, hvartill dessa belopp

numera årligen uppginge, borde, fortsätter motionären, läggas bränvinsutskänknings-

och utminuteringsafgiften, år 1880 uppgående till 5,123,595

kronor. Beräknades allenast de verkliga njutningsmedlen, nemligen

socker, kaffe, tobak och bränvin, hvilkas tillverknings- och tullvärde

kunde anses uppgå till 75,457,189 kronor, så skattade sistnämnda klasser

derför till staten eller kommunen tillsammans 37,331,261 kronor eller

49,47 procent, under det de förmögnare klasserna för sina 60 njutningsartiklar,

med ett tullvärde af 28,938,963 kronor, i tullafgift till staten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

allenast, på sätt framginge af en motionen bifogad tablå, betalade

4,546,595 kronor eller 15,7i procent.

»År 1879 utgjorde, säger motionären, hela antalet skattskyldige, enligt

lira artikeln Bevillningsförordningen, 565,956 personer. Om man

antager detta antal tillhöra de välmående klasserna, så skulle på hvarje

individ af dessa komma en årlig tullafgift af 7 kronor 88 öre för ofvan antydda

60 öfverflödsartiklar. Alla öfriga invånare i riket, 4,006,289

personer, betala i afgifter till staten för deras 4 öfverliödsartiklar 9 kronor

32 öre per individ.»

Motionären förmenar vidare, att eu olägenhet af icke ringa vigt

åstadkommes genom att tullafgifter bestämdes efter vigt i stället för att

utgå med en viss procent af varans värde. Obilligheten häraf framginge

vid jemförelse af de högst olika pris, som en viss vara kunde

betinga, hvarå motionären anför några exempel. Och den omständighet,

att våra tullvärden i flera fall understege varans verkliga värde, inverkade

ganska menligt dels vid bedömandet af den s. k. handelsbalansen

och dels vid uppgörandet af nya tulltariffer. Äfven härutinnan

framdrager motionären åtskilliga exempel, dock utan att med anledning

af de sålunda påpekade förhållanden framställa något yrkande.

Motionären lemnar slutligen en utredning, afsedd att ådagalägga,

hurusom i främmande länder lyx- och öfverliödsartiklar i allmänhet

vore högre beskattade än i Sverige. Att följa dessa staters föredöme

vore, enligt motionärens åsigt, för oss nödvändigt, derest vi önskade

bereda rättvisa i tullbeskattningen samt förskaffa statskassan de inkomster,

som tarfvades för reformen af vårt försvarsverk.

Med stöd af hvad sålunda i motionen andragits och närmare utvecklats,

hemställer motionären, under 2:o), att vissa artiklar, tillhörande

yppighets- och öfverflödsvaror, måtte af Riksdagen åsättas förhöjda

införselsafgifter med här nedan omförmälda belopp.

Innan Utskottet närmare redogör för eller till pröfning företager

de särskilda i berörda hemställan innefattade yrkanden, finner Utskottet

sig böra korteligen bemöta hvad motionären såsom skäl för dem

anfört.

Utskottet vill icke inlåta sig på frågan i hvad mån det kan anses

öfverensstämma med eu rigtig uppfattning af tullagstiftningens grund

och ändamål, att staten dervid i annan eller vidsträcktare grad tager

hänsyn till motverkandet af lyx och öfverflöd, än att den för finansiella

behof skeende tullbeskattning företrädesvis rigtas å sådana artiklar, som,

utan att i egentlig mening utgöra nödvändighetsvaror, likväl utgöra

föremål för allmännare förbrukning och sålunda antyda tillvaron af ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings-Utshottds Betänkande N:o 5.

visst välstånd, på samma gång de äro egnade att inbringa eu mera betydande

tullinkomst. Men om det derutöfver är lämpligt och billigt att

äfven eljest tullbeskatta vissa varor, hvilkas användning synes förutsätta

större förmögenhet, så håller Utskottet emellertid, i motsats till motionären,

före, att våra gällande tullsatser å de flesta hithörande artiklar öfver

hufvud äro på ett ganska tillfredsställande sätt afvägda, om ock en eller

annan varugrupp i följd af slutade och gällande handelstraktater för närvarande

äro lägre tullbeskattade än eljest kunde anses skäligt.

Utskottet kan desto mindre finna något behjertansvärdt i hvad

motionären härutinnan andragit, som denne, enligt hvad lätteligen kan

uppvisas, grundat sina hithörande framställningar på i väsentliga delar

synnerligen origtiga uppgifter och beräkningar rörande verkningarna

af vår äldre och nyare skattelagstiftning.

Sålunda visar sig motionärens ofvan anförda påstående, att importtullen

för den varugrupp, han i sin ifrågavarande jemförelse afsett,

år 1857 skulle hafva utgått med 9,358,000 kronor, vara helt och hållet

gripet ur luften.

Utskottet har låtit verkställa en nedan under Bil. A upptagen, så

vidt möjligt fullständig beräkning af ifrågavarande importtull, sådan

den enligt den år 1854 utfärdade, år 1857 ännu gällande tulltaxa med

de år 1856 beträffande förtullningen af bränvin och sprit samt vin deri

vidtagna förändringar får anses hafva utgått för de i motionärens

meranämnda jemförelse afsedda varor efter de i Kommers-kollegii berättelse

om Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1857 för samma år

upptagna införselsmängder, i sammanhang hvarmed anföres ur Kommers-kollegii

för år 1877 rörande enahanda ämnen afgifna berättelse

den å samma varor för sistnämnda år beräknade tullinkomst. Af denna

beräkning och jemförelse framgår, att importtullen för ifrågavarande

varugrupp år 1857 utgick med allenast 2,582,942 kronor 22 öre samt att

tullinkomsten år 1877 af samma artiklar långt ifrån att, på sätt motiotionären

påstått, hafva nedgått under hvad den utgjort förstnämnda år,

tvärt om nära fördubblats.

Skulle åter, såsom ett i det föregående anfördt yttrande å den sida

i motionen, der ifrågavarande sammanställning förekommer, jemfördt

med en motsvarande sammanställning i motionärens år 1880 afgifna,

ofvan omförmälda motion, gör sannolikt, motionären här hafva afsett

året 1858 i stället för året 1857, håller emellertid hans ifrågavarande

påstående lika litet streck. Fast hellre gifva motionärens egna i sistnämnda

motion förekommande beräkningar vid handen, att tullinkomsten

å nu afsedda varugrupp år 1858 icke öfversteg 2,317,809 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Att de slutsatser, motionären dragit af en jemförelse, som hvila*

på så origtiga uppgifter och följaktligen är helt och hållet vilseledande,

i och med dennas haltlöshet förlora allt slags berättigande, är utan

vidare uppenbart.

Lika litet hållbar är motionärens beräkning i fråga om de olika

andelar, som de mera välmående klasserna, å ena sidan, och de mindre

bemedlade, å den andra, skulle draga af beskattningen å njutningsmedel.

Utan att för ådagaläggande häraf behöfva ingå på någon närmare

granskning af de sifferuppgifter, som lagts till grund för denna

beräkning, vill Utskottet endast framhålla det lika egendomliga som

felaktiga i motionärens förfarande att icke jemväl för de mera välmående

klasserna beräkna andel i afgifterna å socker, kaffe, tobak och

bränvin. Fördelar man, såsom tillbörligt är, äfven beskattningen af

dessa varor på sistnämnda klasser, så visar det sig, om man i öfrigt

utgår från de af motionären uppgifna siffror, att vid beräkning per individ

de mera välmående för sina njutningsmedel skatta icke, på sätt

motionären uppgifvit, lägre än utan fastmera åtminstone dubbelt mot

de mindre bemedlade.

Hvad beträffar den af motionären omordade obilligheten af förtullning

efter varornas vigt i stället för värde, vill Utskottet visserligen

ingalunda förneka, att den förra metoden i många fall ur den stränga

rättvisans synpunkt är mera tillfredsställande. Men denna synpunkt

måste här underordnas det praktiskt möjliga och lämpliga, och svårigheterna

vid värdeförtullning äro af den beskaffenhet, att denna metods

tillämpning, i den mån sådan ens är tänkbar, otvifvelaktigt skulle utfalla

långt sämre. Att motionären icke är blind för dessa svårigheter

synes framgå deraf, att han, i trots af det företräde lian velat gifva

värdeförtullningen, nu dock endast i fråga om trenne varugrupper påyrkat

dess införande. Och Utskottet finner sig icke ega anledning att

tillstyrka någon dylik ändring af nu stadgade förtullningsmetod.

Vidkommande de i gällande tulltaxa upptagna tullsatser å här afsedda

artiklar, bär Utskottet, som i fråga om det af motionären föreburna

behof af ökad statsinkomst hänvisar till hvad Utskottet i sådant hänseendeyttrat

i sitt betänkande N:o 3, efter noggrann pröfning af dessa tullsatser

hvar för sig funnit anledning saknas att deri nu föreslå förhöjningar.

Härom får Utskottet tillfälle att närmare orda under åtskilliga hithörande

varors rubriker. Hvad en stor del af dessa varor angår, både kan och

bör dock Utskottet utan vidare afstyrka hvarje förhöjning af de för dem

bestämda införselsafgifter,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 5.

Utskottet afser härmed sådana i motionen omförmälda artiklar,

hvilkas i tulltaxan förekommande tullsatser i följd af de mellan Sverige,

å ena sidan, samt dels Frankrike och dels Spanien, å den andra, ingångna

handelstraktater icke kunna af oss ensidigt förhöjas, så länge dessa

traktater ännu eg a giltighet.

Dessa artiklar jemte de för dem i gällande tulltaxa bestämda och

af motionären föreslagna tullsatser äro de nedanstående:

I Friherre Klinckowströms motion 3ST:o 18 upp- tagna varor, å hvilka tullförhöjning hindras

af franska eller spanska traktaterna.

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Gällande tull- sats.

Af Friherre

Klinckowström

föreslagen

tullsats.

Kronor

öre.

Kronor

öre.

Apelsiner..............

Band:

1 kilogram

—

10

—

25

silkessammets- och helsiden-.........

1 ))

2

80

10

57

halfsiden- ......................................

Bijouterivaror, af annat ämne än guld

och silfver, enkla eller samman- satta, såsom armband, bröstnålar,

kedjor, kors, ringar, sigiller, spän-

1 »

2

35

7

05

nen, urhakar in. in...............

1 ))

80

50

2

35

Blommor: konstgjorda ........................

Broderade arbeten, alla slag, färdiga

eller påbörjade, draga lika tull med

det tyg, hvarå broderiet är an- bragt, med tillägg af 20 procent;

men om tyget är tullfritt, utgår

tullen med 10 procent af varans

värde. Friherre Klinckowström yr- kar att tullen skall utgå med SO

procent af varans värde.

Etuis, af sammansatta eller, såsom

1 »

2

52

arbetade, ej specificerade ämnen...

Guld, arbetad!, äfven med innefat-

1 )>

—

80

1

76

tade juveler, perlor m. in................

Gulddragarearbeten: aiguilletter, kan- tiljer, paljetter, galoner, gramaner,

1 »

11

70

117

50

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

I Friherre Klinckowströins motion N:o 18 upptagna

varor, å hvilka tullförhöjning hindras

af franska eller spanska traktaterna.

Qvantitet för

tullberäkningen.

snören och andra, ej specificerade,

äkta eller oäkta....................................

Handskar, alla slag.................................

Hattar, färdiga eller halffärdiga: af

siden eller halfsiden, felbhattar in

beräknade, äfvensom med blommor,

plymer eller spetsar monterade

fruntimmershattar, alla slag,

Kläder: nya gång- eller delar deraf,

samt nya färdigsydda duktyg, handdukar,

lakan, örngått med flera

dylika persedlar, äfven då sådana

klädes- eller hushållspersedlar eller

delar deraf äro märkta eller försedda

med broderier, galoner, fransar,

spetsar eller blonder, förtullas

med 20 procents förhöjning i den

tull, som är bestämd för tyget

eller det ämne, hvaraf klädes- eller

hushållspersedeln hufvudsakligen

består. Friherre Klinckowström

yrkar, att tullen skall utgå med 30

procent af varans värde.

Konfityrer......................................................

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller

lufttäta kär-1 förvarade ätbara varor,

kärlens vigt inberäknad:

sardiner och anjovis, inlagda i

olja, i lödda dosor ....................

andra slag ..................................

Paraplyer och parasoller:

af siden eller halfsiden.................

andra slag.........................................

1 kilogram

1 »

Gällande tullsats.

Kronor, öre.

1 stycke

1 kilogram

1 »

1 »

1 stycke

1 »

35

80

50

Af Friherre

Klinckowström

föreslagen

tullsats.

Kronor, öre.

18

7

47

20

30

75

25

80

94

25

35

s. 9 Kontrollera mot PDF

Besittnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

9

I Friherre Klinckowströms motion N:o 18 upp- tagna varor, å hvilka tullförhöjning hindras

af franska eller spanska traktaterna.

Qvantitet för

tullberäk- nmgen.

Gällande tull- sats.

Af Friherre

Klinckowström

föreslagen

tullsats.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Perlor: oäkta, glas-.................................

1

kilogram

35

90

Plymer och Strutsfjädrar m. m. cl.......

1

)>

2

50

35

—

Pomada, burkarnes vigt inberäknad

1

»

—

35

2

35

Porslin:

oäkta:

hvitt eller enfärgad!, men omåladt

1

»

—

10

—

23

måladt eller tryckt...........................

1

»

—

16

—

50

äkta:

—

hvitt eller enfärgad!........................

1

»

—

24

—

70

förgyldt, försilfradt eller måladt

1

»

—

47

-—

94

Russin............................

1

))

_

14

____

33

Si Ifver: arbetad!, äfven förgyldt och

med infattade perlor, stenar m. m.

1

»

7

—

16

—

Snörmalmrcarbeten, såsom fransar, ga-

loner, gramaner, aiguiletter, snöd-

der, snören m. fl., ej specificerade:

af hel och halfsiden........................

1

»

2

80

9

—

andra slag..........................................

1

)>

1

10

3

50

Spetsar, Uddar och Blonder:

silkes-, med eller utan blandning

af annat ämne ....................................

1

)>

2

80

14

—

andra slag .............................................

1

»

2

35

4

70

Strumpor och andra på strumpstol

eller genom stickning tillverkade

arbeten, ej specificerade: af hel-

eller halfsiden.......................................

1

»

2

80

10

50

Tvål, parfymerad.......................................

i

»

—

28

1

17

Vantar:

hel- och halfsiden ..............................

1

)>

2

80

10

50

andra slag.............................................

1

»

1

18

2

35

Vin. alla slag:

enligt gällande tulltaxa:

Bill. till Bilisä. Prof. 1885. 5 Samt. 1 Afd. 5 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

I Friherre Klincköwströms motion N:o 18 upp- tagna varor, å hvilka tullförhöjning hindras

a£ franska eller spanska traktaterna.

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Gällande tull- sats.

Af Friherre

Klinckowström

föreslagen

tullsats.

Kronor.

öre.

Kronor,

öre.

af till och med 20 procents alkohol-

halt —.....................................................

i

liter

—

15

af mer än 20 procents till och

med 25 procents alkoholhalt: ...

på fat, större eller mindre .........

i

kilogram

—

30

på andra kärl....................................

i

liter

—

65

enligt Friherre Klincköwströms

förslag-:

af till och med 15 procents alko-

—

—

holhalt......................................................

i

liter

—

33

af mer än 15 procents till och med

25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre .........

i

kilogram

—

66

på andra kärl

i

liter

1

30

Vindrufvor.................................................

i

kilogram

—

10

—

47

Visitkort,.......................................................

i

))

—

15

—

58

Väffläder:

helsiden:

felb och plys ...................................

i

)>

2

35

3

52

andra slag, guld- och silfvertyg

derunder inbegripna........................

i

»

2

80

10

57

halfsiden: alla slag..............................

i

»

2

35

7

05

bomulls-:

gaz, linon, musslin...........................

i

1

75

2

35

tyll.........................................................

i

2

50

5

30

af lin eller hampa i batist, flor,

kammarduk — i gällande tulltaxa

hänförliga under N:o 613 — .........

i

1

50

5

05

Af nu uppräknade varors gällande tullsatser äro de å Apelsiner.

Bassin och Vindrufvor öfverensstämmande med de i vår med Spanien

ingångna handelstraktat aftalade. De ifrågasatta ändringarna i tulltaxans

bestämmelser rörande förtullningen af Vin strida mot så väl den

spanska som den franska traktatens bestämmelser. I fråga om tullför
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillning!;- Utskottets Betänkande N:o 5,

11

höjning å de återstående nu afsedda artiklarna är Sverige bundet genom

traktaten med Frankrike, i hvilket hänseende må, hvad särskildt angår

oäkta Fors//:/, erinras, att denna artikel i traktaten afses under rubriken

Fajans.

På grund häraf, och då, vidkommande den i tulltaxan i anseende

till tullsatsen med Visitkort likstälda och under gemensam rubrik

upptagna artikeln Adresskort, hvarå Friherre Klinckowström i sin förevarande

motion yrkat enahanda tullförhöjning som å förstnämnda artikel,

och hvilken icke i fråga om förtullningen är beroende af traktatsbestämmelse,

det med hänsyn till svårigheten af noggrann åtskilnad

mellan båda artiklarna icke kan anses lämpligt att belägga adresskort

med annan tull än visitkort, samt don ifrågasatta tullförhöjningen föröfrigt

icke lärer vara af omständigheterna påkallad, hemställer Utskottet,

l:o) att samtliga Friherre Klinckowströms yrkanden

om förändrade bestämmelser rörande förtullningen

af här ofvan uppräknade artiklar, Adresskort inbegripna,

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

1 fråga om öfriga i detta betänkande afhandlade artiklar har Utskottet

ansett sig böra följa den ordning, hvari de förekomma uti gällande

tulltaxa.

Enligt denna äro så väl „Eter och Aster spirituösas eller s. Jitcr »*. »«.

k. Iloffmans droppar som ock JEterarter, sammansatta eller blandningar

deraf, såsom salpeter åder, ättikeader, frukta-1 er, konjak-, rum- och

arrak-essens eller olja o. s. v., belagda med en införselstull af 1 krona

20 öre för 1 liter.

I sin motion N:o 19 inom Andra Kammaren har Herr S. Johnson

i Hvetlanda erinrat, huru som under en lång följd af år Riksdagen ansett

sig böra höja tullen och skatten på sprit, utan att kemiska preparat,

hvilka hade spriten till råämne, undergått samma förändringar, hvadan

dessa, såsom gående under betydligt lindrigare tull, utgjorde ett tacksamt

fält för utländsk spekulation. För att häri, om möjligt, åstadkomma

en förändring till det bättre, ville motionären påvisa några mera

i ögonen fallande egendomligheter, hvilka närmast hade sin grund i den

olika tullbehandlingen af sprit och spritpreparat. Toge man då först

i betraktande det spritpreparat, som kanske vore både det vigtigaste och

mest oumbärliga, nemligen adern, och läte detta tjenstgöra såsom exempel

för de öfriga, framstälde sig sjelfmant följande, som för industrien

syntes hafva rätt stor betydelse. Till en början borde då anmärkas,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jk vi Ib i ii kjs- Utskottets Betänkande N:o 5.

att all aster bereddes af sprit, ej af råbränvin. Nu beräknades vid inköp

af sprit priset efter 46 procent styrka, då deremot råbränvin egde 50

procent (4 procent ans åges nemligen bortgå vid reningen), och följden

blefve sålunda den, att, då man i allmänhet använde 92-procentig sprit,

1 liter af denna motsvarade 2 liter råbränvin; redan detta en reducering

af 8 procent, som gåfve sig ganska märkbart tillkänna vid ådertillverkningen.

Af 92-procentig sprit erhölles vid ändamålsenlig beredning

60 procent ren aster. Då nu skatten på sprit vore 40 öre per liter,

blefve densamma naturligtvis för 100 liter 92-procentig sprit (motsvarande

200 liter bränvin) 80 kronor. Tullen å samma sprit, förvandlad

i aster (= 60 liter), vore 72 kronor. Här uppkom me således en skilnad

af 8 kronor. För ett parti af 100 liter blefve skilnaden i följd häraf

13 kronor 80 öre. Ännu större blefve densamma, när det gälda sjelfva

sprittullen. Denna vore 60 öre per liter och beräknades då alltid efter

en halt af 50 procent. A 100 liter 92-procentig sprit blefve tullen 110

kronor 40 öre, då deremot tullen å 60 liter aster, motsvarande 100 liter

sprit, endast blefve 72 kronor. Skilnaden blefve här 38 kronor 40 öre,

och för hundra liter aster 64 kronor. Orättvisan häri vore uppenbar,

och att någon konkurrens med utlandet under dylika förhållanden ej

kunde uppkomma, vore lika tydligt. Detta hvad sjelfva tullen och skatten

beträffade. I fråga åter om tillverkningen och den utsigt, som borde

finnas att i Sverige upptaga konkurrens med utlandet, vore att märka,

huruledes så väl astern som alla aster-arter — hvilka samtliga hade

samma natur som astern och derför kunde afhandlas i samband med

denna — bereddes af nästan endast inhemska råämnen, af hvilka spriten

vore den ojemförligt vigtigaste faktorn. I utlandet vore spriten i

allmänhet 10 procent billigare än hos oss, skatten oberäknad, och följden

vore den, att särskilt tyskarne häri gjorde mer än goda affärer.

Doge man nu i beräkning, att importen af dessa varor belöpte sig till

cirka 120,000—130,000 kronor årligen och möjligen ej obetydligt deröfver,

insåges ganska lätt, hvilken indirekt inkomst det vore för staten

att genom höjning af tullen behålla denna summa inom landet. Den

direkta vinsten kanske ej blefve större för staten, men mindre kunde

den naturligtvis ej blifva, då i omnämnda fall hvad som erhölles i tull

inginge i bränvinsskatten.

Nuvarande tull å teter hade blifvit satt, då bränvinsskatten utgjorde

80 öre per kanna, och sedan dess varit oförändrad. Redan detta tydde

på att en förändring vore väl behöflig. I motionärens hemtrakt hade

redan en mindre fabrik blifvit anlagd i och för aetertillverkning, hvilken

fabrik, efter hvad af det nämnda måste framgå, endast kunde

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

arbeta under särdeles ogynsamma förhållanden. På grund af hvad

motionären sålunda i hithörande afseenden andragit, anhåller han, det

Riksdagen ville besluta, att å alla i tulltaxan under rubriken JEter och

JEter spirituösas samt JEter arter uppförda ämnen tullen måtte höjas från

nuvarande kronor 1,20 per liter till kronor 1,80 per liter, eller hvad

Riksdagen i detta afseende annars kunde finna skäligt, samt att, om

bränvinsskatten ytterligare höjdes, tullen å dessa varor måtte höjas i

proportion härtill.

Hittills gällande tullagstiftning i fråga om aster och aeter spirituosus

samt asterarter har utgått från den förutsättning, att tullafgiften

å dessa artiklar borde vara densamma som den för ren alkohol belöpande.

Denna utgör för närvarande 1 krona 20 öre för 1 liter, och på sätt

nedan närmare omförmäles, har Utskottet icke ansett skäligt tillstyrka

ifrågasatt förhöjning af densamma.

Utskottet finner emellertid de af motionären framhållna omständigheter

påkalla en förändring i tullsatsen å aster och aster spirituosus samt

asterarter. Denna Utskottets uppfattning har vunnit stöd af den utredning

i ämnet, som förekommer i en i anledning af förevarande motion

i 6:te häftet af Farmaceutisk Tidskrift för innevarande år införd uppsats,

hvars innehåll af sakkunnige personer förklarats värdt att uppmärksammas,

och hvarur Utskottet tillåter sig att här anföra följande:

»Förhållandet är---att 100 liter absolut alkohol gifva 65 liter

peter, eller, som är detsamma, att 100 liter 92-procentig sprit — den

svagaste som med någon fördel kan användas — gifva 60 liter aster.

»Räkna vi nu till en början efter bränvinsskatten, som är 40 öre per

liter bränvin af normalstyrka eller 80 öre per liter absolut alkohol, så

* . 100

är det tydligt, att astertullen bör vara —- x 80 eller 123 öre och icke

120 öro. Detta efter ren kalkyl. Men nu tillkommer det oundvikliga

praktiska vilkoret, att oren sprit icke kan användas och att ren sprit i

så jemförelsevis obetydliga partier, som em asterfabrikant i vårt land

kan förbruka, måste betalas med omkring 4 öre per kanna normalbränvin

eller med 8 öre per kanna absolut alkohol utöfver det vanliga bränvinspriset.

92-procentig tillräckligt ren sprit kostar honom per kanna

dubbelt så mycket som bränvin af 50 % halt, eller med andra ord mterfabrikanten

får betala såsom för 100-procentigt bränvin, men får blott

92-procentigt. Räkningen varder nu x 80 = 133 öre.

60

»Men rättvisast i alla afseenden torde väl vara att räkna efter

bränvinstullen. Denna är 60 öre per liter bränvin af 50 %, det vill säga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 5.

120 öre per liter absolut alkohol eller 100-procentigt bränvin. Vi få

då efter ofvanstående förhållanden mellan alkohol och teterprodukt

x 120 —närmast 184 öre. Eller på annat sätt uttryckt: För åstad
-

kommande af 1 liter aster fordras

100

65

eller 1,537 liter absolut alkohol,

det vill säga 3,074 liter bränvin af 50 % \ men 3,074 liter normalbränvin drager

en tull af 3,071 x 60 eller 184 öre, och lika stoj'' tull bör väl ock åsättas

1 liter aster eller fast hellre afrundad till 1 krona 85 öre eller kanske

blott 1 krona 80 öre, såsom motionären föreslagit.»

De vetenskapliga auktoriteterna på ifrågavarande område (V. J.

Berlin: Deri svenska Farmakopéen, Del. II, pg. 68, F. Moln-: Gommentar

fur Preuss. Pharmacopas, pg. 132, Handwörterbuch der reinen und

angevv. diende, Bd I, pg. 204) Öfverensstämma deri, att det utbyte, som

vid deras fabriksmessiga beredning kan erhållas, i vigt beräknadt

icke öfverstiger omkring 60 %.

Införseln af aster och aster spirituosus utgjorde år 1883 8,297 liter,

hvarjemte af aeterarter, sammansatta, infördes 3,836 liter. Om det än

icke må anses behöflig! att särskild! skydda en varande eller uppmuntra

till eu blifvande astertiilverkning inom landet, finner Utskottet

det dock icke vara med billigheten öfverensstämmande att motarbeta

en sådan genom att fortfarande lemna utländingen en premie på denna

industri.

Beträffande det belopp, hvartill införselstullen å ifrågavarande artiklar

bör höjas, finner Utskottet bestämmandet häraf böra grundas på

de förhållanden-, som föreligga, då för astertillverkningen användes inhemsk

sprit. Härvid synes ock böra tagas hänsyn dertill, att vid beskattningen

af bränvinet äfven föreligger ett moraliskt syfte, nykterhetens

befrämjande, som icke lärer behöfva göras gällande i fråga om

tullsatsen å eeter och eeterarter. Utskottet anser sig derför icke böra

tillstyrka en så stark förhöjning af tullen å här afsedda varor, som

motionären yrkat, utan tror denna lämpligen kunna sättas till 1 krona

40 öre för 1 liter.

Under förutsättning att införselstullen å bränvin och spritvaror

bibehålies oförändrad, hemställer alltså Utskottet,

2:o) att tullsatsen å JEler, JEler spirituosus eller s. k.

Hoffmans droppar samt /Eterarter, sammansatta och blandningar

deraf, såsom salpeterreter, ättikeaster, fruktseter,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 5. 15

konjak-, rum- och arrak-essens eller olja o. s. v.,

måtte höjas från 1 krona 20 öre till 1 krona 40 öre

för 1 liter.

För Album upptager gällande tulltaxa en tullsats af 1 krona för

1 kilogram, utan afdrag i vigten för fodral och pappersomslag. I sin

förenämnda motion yrkar Friherre KHnckoivström, att denna tullsats måtte

höjas till 1 krona 75 öre för 1 kilogram.

Före år 1880 utgjorde tullen å denna artikel 40 öre för 1 skålpund,

motsvarande 94,i öre för 1 kilogram. Den höjdes nämnda år

till sitt nuvarande belopp.

Införseln af album har från och med sagda år belöpt sig till:

1880 ........................ 22,203 kilogram.

1881 ........................ 26,086 »

1882 ....................... 30,173 »

1883 ....................... 34,734 »

Då tullsatsen å denna artikel otvifvelaktigt hör stå i ett visst förhållande

till tullafgifterna å så väl de materialier, hvaraf artikeln hufvudsakligen

tillverkas, såsom papper och skinn in. in., som å andra med

samma artikel närmast jemförliga varuslag, såsom exempelvis bokpermar

samt papp- och pappersarbeten, och nu varande tullafgiften å album

vid denna jemförelse äfvensom i betraktande af den i handeln

allmännast förekommande varans värde befinnes vara mycket hög, uppgående

ofta till 60 å 70 procent af varuvärdet — i anledning hvaraf

ock vid 1877 års riksdag Kongl. Maj:t föreslog och Bevillnings-Utskottet

tillstyrkte dess nedsättande till allenast hälften af dess då varande belopp

—, kan Utskottet nu icke förorda någon förhöjning af denna

afgift, utan hemställer,

3:o) att Friherre Klinckowströms ifrågavarande motion

i denna del icke måtte af Riksdagen bifallas.

Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har Riksdagen

med föranledande af en i Utskottets förenämnda betänkande N:o 3 omhandlad

motion beslutit att å naturliga, friska Blommor sätta en tull

af 30 öre för 1 kilogram. Enligt gällande tulltaxa hafva dylika blommor

likasom äfven torkade naturliga sådana, hvilka i taxan finnas upptagna

under samma moment som de förra, åtnjutit tullfrihet. En följd

af Riksdagens nyss berörda beslut bär Utskottet ansett böra, till före
-

Albim.

Blommor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Bränvin

Sprit.

16 BeviUninrjs-Utskottets Betänkande N:o 5.

byggande af tvetydiglieter vid tullbehandlingen, blifva, att jemväl de

torkade blommorna åsättas enahanda tull som de friska, dervid dock,

enär tullfrihet i allmänhet är rådande för apoteksvaror, undantag torde

böra stadgas för sådana torkade blommor, som äro hänförliga till denna

kategori.

Utskottet hemställer följaktligen,

4:o) att första momentet af rubriken Blommor i

tulltaxan måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Kr. öre.

»naturliga, friska eller torkade, ej hänförliga till Apoteksvaror

1 kilogram ........................................................................................... —: SO».

Införselstullen för Bränvin och Sprit utgör enligt gällande taxa i

allmänhet 60 öre för 1 liter af 50 procent alkoholhalt vid + 15°

Celsius, hvilken tullsats innefattar, utöfver den för bränvin och sprit,

som inom landet produceras, för närvarande bestämda tillverkningsafgift

af 40 öre per liter, eu tilläggsafgift eller s. k. surtaxe af 20 öre

per liter. Undantag härifrån gör dock bränvin och sprit, som af drufvor

i Frankrike tillverkats och derifrån sjövägen direkt hit införes, för

hvilken vara tullafgiften, jemlikt bestämmelserna i den med nämnda

land ingångna handelstraktaten, är faststäld till 45 öre för 1 liter af 50

procent alkoholhalt vid + 15° Celsius. Härförutom är tullsatsen för

bränvin och sprit af alla slag, då varan importeras på andra kärl än

större eller mindre fat, utan afseende på alkoholhalten bestämd till 90

öre för 1 liter. Vid förtullning af bränvin och sprit i mindre partier

än 40 liter, enligt nu angifna grunder, skall dock tullafgiften förhöjas

med 10 öre per liter.

Friherre Klinckowström föreslår nu, i motionen N:o 18, att tullen å

bränvin och sprit måtte utgå med 1 krona 14 öre per liter, då varan

införes på fastager, och 1 krona 70 öre per liter, då den införes på

buteljer.

Så vidt fråga är om de slag af bränvin och sprit, derå tullen

skulle utan rubbning af gällande traktatsbestämmelser kunna höjas,

anser Utskottet den surtaxe utöfver inhemska tillverkningsafgiften, som,

på sätt redan är anmärkt, är åsatt denna artikel, redan vara så hög,

att den icke ur synpunkten af den inhemska bränvinsbränningens skyddande

bör eller behöfver ytterligare förhöjas. I Norge, der bränvinstillverkningen

ingalunda kan med större fördel än härstädes bedrifvas,

utgör surtaxen för bränvin och sprit i allmänhet icke högre belopp, än

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 5.

som genom handelstraktaten med Frankrike är bestämd för franskt

drufbränvin, och likväl har man, så vidt Utskottet erfarit, icke derstädes

ifrågasatt eu förökad skyddstull. Att icke heller ur finansiel synpunkt

någon anledning föreligger till eu dylik åtgärd, har Utskottet

redan anmärkt. Och äfven om man, i strid mot hvad motionären, hvilken

räknar ifrågavarande artikel bland de mindre bemedlade klassernas

njutningsmedel, eljest synes anse lämpligt, skulle finna skäligt

att i nykterhetens intresse ytterligare fördyra densamma, lärer sådant

dock lämpligtvis kunna eg a rum endast i sammanhang med en stegring

af den inhemska bränvinsbeskattningen, hvarom något förslag dock

icke för närvarande föreligger. Utskottet kan följaktligen icke understödja

motionen i förevarande del.

Någon tullförhöjning å det i franska traktaten afsedda slag af

bränvin och sprit kan naturligen icke ifrågakomma, så länge denna

traktat är i gällande kraft.

I den af Kongl. Maj:t till Riksdagen under N:o 38 aflåtna nådiga

proposition med förslag till förordning angående vilkoren för försäljning

af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker

förekommer den bestämmelse, att minsta tillåtna försäljningsbeloppet vid

partihandel med bränvin skulle vara 250 liter. Derest hvad Kongl.

Maj:t sålunda föreslagit skulle komma att af Riksdagen bifallas, lärer

tulltaxans under Anm. 1 vid ifrågavarande rubrik förekommande, ofvan

anförda bestämmelse derom, att, vid förtullning af bränvin och sprit i

mindre partier än 40 liter, tullafgiften skall i viss mån förhöjas, icke

• vidare befinnas för sitt ändamål till fyllest. Ett parti om 40 liter motsvarar

i det närmaste 15 kannor, och ifrågavarande bestämmelse är

med hänsyn dertill, att enligt gällande bränvinsförsäljningslag 15 kannor

utgöra minsta tillåtna försäljningsbeloppet vid mindre partihandel,

tillkommen i syfte att motverka det förfång för inhemska spritvaruhandlare,

som kunde uppstå deraf, att genom kringresande agenters

bemedling utländska spritvaror i mindre qvantiteter direkt infördes af

härvarande konsumenter; men detta syfte skulle naturligen i följd af

ett sådant stadgande, som det nu af Kongl. Maj:t föreslagna, förfelas,

med mindre i sammanhang dermed en motsvarande förändring vidtoges

i tulltaxans ifrågavarande bestämmelse. För den händelse eu förändring

i det vid partihandel med bränvin tillåtna minsta försäljningsbelopp nu

skulle komma till stånd, torde Utskottet derför lemnas tillfälle att föreslå

den ändring af antydda slag, som deraf i tulltaxan påkallades.

I öfrigt saknande anledning att föreslå någon ändring i tullagstiftningen

rörande bränvin och sprit, hemställer Utskottet,

Bill. till Biksä. Prof. 1SS5. 5 Sami. 1 Afd. 5 Iläft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Böolter.

18 '' Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

5:6) att Friherre Ivlinckowströms hithörande yrkanden

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Böcker, alla slag, få enligt gällande taxa tullfritt i riket införas.

Uti eu inom Andra Kammaren afgifven motion, N:o 61, har Herr A.

E. Peterson i Hamra, med förmälan att flerelianda handtverk i riket

lidit men af vår senaste tullagstiftning, i sådant hänseende funnit en

lättnad böra beredas ett af dessa, bokbinderiyrket. Svenska bokbindare

finge erlägga tull för siden, sammet, bokguld, papper, fernissor, in. m.,

som de för sitt yrke behöfde taga utifrån, men den utländska bokbindaren

tillätes tullfritt införa de dyrbarast bundna böcker. Härigenom

hade utbildats eu fullständig industri, i det agenter härstädes uppköpte

tusentals exemplar af i landet tryckta psalmböcker, biblar in. in., hvilka

sedermera i Tyskland bundes och hit importerades såsom andra handelsvaror,

hvarigenom eu stor orättvisa beginges emot svenska bokbindare,

hvilkas klagan inför så väl representationen som regeringen hittills

varit förgäfves. Att det ifrågavarande yrket, om det öfverklagade förhållandet

finge fortfara, skulle här i landet alldeles förfalla, vore timligen

sjelfkärt. Och för att åtminstone i någon mån räcka svenska

kikare af bokbindareyrket en hjelpande hand, hemställer motionären

att inbundna, på svenska språket tryckta böcker måtte beläggas med

en tull af 25 öre för 1 kilogram.

Intill år 1875 voro på svenska språket författade böcker, med åtskilliga

undantag, underkastade eu tullsats af 15 öre per skålpund.

Vid 1874 års riksdag medgafs emellertid, på framställning af

Bevillnings-Utskottet, tullfrihet för dessa äfvensom för boktryck. Såsom

skäl för sin ifrågavarande framställning åberopade Utskottet ett

af delegerade för svenska bokförläggareföreningen äfvensom af boktryckaresocietetens

ordförande afgifvet memorial, deri denna förändring

förordades.

Vid 1882 års riksdag föreslog en motionär inom Andra Kammaren,

att i utlandet på svenska språket tryckta böcker måtte beläggas

med införselstull, men detta förslag förkastades af båda Kamrarne på

hemställan af Bevillnings-Utskottet, som erinrade, att, enär införsel af

svenska böcker i någon större skala egcle rum endast i afseende å

biblar, psalmböcker och andra för synnerligen vidsträckt spridning afsedda

andaktsböcker, det icke kunde anses välbetänkt att lägga något

hinder i vägen för den största möjliga spridning af dylik till den religiösa

kulturens främjande al sudd literatur.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillnings Utskottets Betänkande N:o 5.

Sedermera förevar hos nästlidna års Bevillnings-Utskott en af

F. Beck & Son, P. Herzog m. fl. bokbindare i Stockholm till Kongl. Maj:t

ingifven ansökning i syfte att, då gällande tullagstiftning föranledt, att

under den år 1881 i Tyskland rådande arbetsbristen tyskar hos svenske

förläggare köpt böcker mot stor rabatt, hvarefter böckerna blifvit i Tyskland

bundna och sedermera tullfria å nyo hit införts, samt att inbundna

svenska böcker, så väl psalmböcker och biblar som andra, alltjemt i

tusentals exemplar till riket infördes, i följd hvaraf det vore för sökandena

omöjligt att konkurrera med utlandet, sådana ändringar i tullagstiftningen

måtte varda vidtagna, hvartill de öfverklagade oegentligheterna

kunde föranleda, Med Kongl. Maj:ts remiss till Bevillningsutskottet

af denna ansökning följde ett öfver densamma af Generaltullstyrelsen

afgifvet yttrande, hvari hemstäldes, att sökandenas framställning

icke måtte till någon åtgärd föranleda. Under instämmande

till hufvudsakliga delar i detta yttrande, hvilket finnes tryckt i Utskottets

Betänkande N:o 7 vid förra årets riksdag, anförde Utskottet, huru

som, utöfver hvad deri och af Utskottet vid 1882 års riksdag i ämnet

anförts, ytterligare mot en tullbeskattning i allmänhet af på svenska

språket tryckta böcker, bland annat, förekomme, att en dylik åtgärd

i väsentlig mån skulle drabba den svensk-finska literaturen, hvilket ur

flere synpunkter måste anses mindre lämpligt, hvarjemte Utskottet erinrade

derom, att bokbindareyrket redan åtnjöte ett väsentligt tullskydd

genom den tullsats af 60 öre per kilogram, som för närvarande vore

stadgad för lösa bokpermar. Lika med Generaltullstyrelsen fann sålunda

Utskottet ifrågavarande framställning icke böra medföra någon

förändring i tulltaxan; och blef Utskottets härom hos Riksdagen gjorda

anmälan af Kamrarne lagd till handlingarna.

Vid granskning af nu förevarande motion jemte ett i anledning

af densamma inom Andra Kammaren afgifvet yttrande, hvilket likaledes

till Utskottet hänvisats, har Utskottet icke funnit någon omständighet

vara förebragt, af beskaffenhet att förringa vigten af de skäl,

som sålunda redan blifvit anförda mot en förändring i tullagsstiftningen

i det af motionären angifna syfte.

Fast hellre har Utskottet ytterligare fått uppmärksamheten rigtad

på det svåra afbräck, som genom förslagets antagande skulle uppstå

för afsättningen af svensk literatur till grannländerna, om förläggarne

i Sverige skulle nödgas inskränka eller alldeles underlåta försändningar

dit af inbundna svenska böcker på den grund, att de måste betala tull

för alla bundna böcker, som returnerades. Om ock tullfrihet med
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Fikon.

Frukter m.m.

Galanterivaror.

20 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

gåfves för återinförsel af dylika böcker, blefve dock alltid den dervid

erforderliga kontroll förenad med ganska betydande svårigheter.

Utskottet hemställer med stöd af det anförda,

6:o) att motionärens ifrågavarande förslag icke

måtte af Riksdagen bifallas.

För artikeln Fikon upptager gällande tulltaxa en tullsats af 25

öre för 1 kilogram. Friherre Klinckowström yrkar, i sin förevarande motion,

att denna tullsats måtte höjas till 35 öre.

Då emellertid ifrågavarande tullsats, hvilken motsvarar den å torkade

frukter och bär samt grönsaker befintliga, i och för sig är mycket

hög och högre än tullsatserna för de i allmänhet dyrbarare frukterna

plommon och russin, hemställer Utskottet,

7:o) att Friherre Klinckowströms yrkande om tullförhöjning

å Fikon måtte af Riksdagen lemnas utan

afseende.

I bränvin eller ättika inlagda Frukter och Bär samt Grönsaker, ej

specificerade, äro för närvarande, kärlens vigt inberäknad, åsätta en tull

af 30 öre för 1 kilogram, hvarjemte tullen för torkade eller saltade

sådana utgör 25 öre för 1 kilogram. I nyssberörda motion yrkas

förhöjning af dessa tullsatser, den förra till 70 öre och den senare till

35 öre, allt för 1 kilogram.

Tullen å förstnämnda varugrupp är och bör billigtvis fortfarande

vara bestämd i likhet med tullen å dermed jemförliga konserver, å

Indika af redan anfördt skäl någon tullförhöjning nu icke kan ifrågakomma.

Och hvad den senare varugruppen angår, gäller om den derå

stadgade tullsats detsamma, som Utskottet nyss anfört i fråga om tullsatsen

å fikon.

I följd häraf hemställer Utskottet,

8:o) att Friherre Klinckowströms motion jemväl

i nu berörda delar måtte af Riksdagen lemnas utan

afseende.

I sin meranämnda motion föreslår Friherre Klinckowström, att

tullen å Galanterivaror, ej specificerade, af sammansatta eller, såsom

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5. 21

arbetade, ej specificerade ämnen måtte höjas från sitt nuvarande belopp

80 öre till 1 krona 76 öre för 1 kilogram.

I)å denna artikel icke blott, på sätt motionären synes hafva insett,

är jemförlig med etuis, hvarå af redan anfördt skäl någon tullförhöjning

nu icke kan ifrågakomma, samt en annan likartad artikel,

bijouterivaror, jemväl är åsatt enahanda tullafgift, 80 öre per kilogram,

hemställer Utskottet,

Oro) att Friherre Klinckowströms motion i denna

del icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Af Glas äro i gällande tulltaxa ofolierade, slipade och polerade

fönster- och spegelglas belagda med en tullsats per kilogram af 15 öre

för dimensioner af till och med V2 qv.-m. yta samt 25 öre för större

dimensioner, hvarjemte i tull för folierade dylika skall efter enahanda

dimensioner erläggas 25 och 40 öre för 1 kilogram.

Friherre Klinckowström yrkar, i motionen N:o 18, att tullen må bestämmas

för de ofolierade, slipade och polerade af t. 0. m. V2 qv.-m. yta

till 23 öre, för dylika af större dimensioner till 35 öre och för folierade

till 47 öre, allt för 1 kilogram.

De nuvarande tullsatserna å ifrågavarande artiklar föreslogos af

senaste tullkomitén efter en noggrann utredning af de omständigheter,

hvilka härutinnan borde verka bestämmande, hvilken utredning återfinnes

i dess betänkande. Något bevis att deras inbördes förhållande

vore mindre lämpligt har icke blifvit åvägabragt, och icke heller kan

Utskottet finna dem i allmänhet mindre höga, än som må anses skäligt.

Utskottet hemställer alltså,

10:o) att Friherre Klinckowströms ifrågavarande

yrkande icke må af Riksdagen bifallas.

Af Hudar och Skinn, beredda, äro sulläder och bindsulläder samt

hvitgarfvade (alunerade) äfvensom sämskade hudar och skinn enligt gällande

taxa underkastade en införselstull af 15 öre för 1 kilogram.

I tvenne motioner, afgifna den ena inom Första Kammaren (N:o

24) af Herrar Bexell och Söderberg, den andra inom Andra Kammaren

(N:o 77) af Herr F. G. Sandwall, med hvilken Herrar A. E. Petersson och

Chr. Aug. Ekeborgh instämt, yrkas, att denna tull måtte höjas till 24 öre

per kilogram, eller det högsta belopp, som vår med Frankrike ingångna

handelstraktat medgifver.

Såsom stöd härför anföra motionärerne, att bedrifvandet af läder
-

Glas.

Hudar och

Skinn.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 5.

tillverkning inom vårt land blifvit i hög grad försvåradt genom den

successiva nedsättning af tullen å nämnda slag af läder, som egt rum

under senaste årtionden. Deraf hade nemligen härrört en ökad införsel

af billiga men också dåliga lädervaror. Efter att år 1876 hafva

höjt sig till omkring lll» million eller dubbelt så mycket som nästföregående

års, hade mängden af införda sådana varor sedermera år ifrån

år stigit, så att den år 1882 uppgått till mer än 2 millioner kilogram. I

samma mån hade den inhemska tillverkningen gått tillbaka. Öfver allt

i städerna, ej mindre än på landsbygden, hade dyrbara fabriksanläggningar

för sullädersberedning måst nedläggas eller ombyta verksamhet

och sysselsätta sig med annan läderberedning, -och stora förluster hade

vållats tillverkarne, på samma gång som stora skaror af arbetare nödgats

lemna landet för att söka anställning i utlandet, företrädesvis i

Nordamerika, hvarifrån just den svåraste konkurrensen egt rum. De

särskilda förhållanden, som för sistnämnda land gjort det möjligt att

nedtrycka den europeiska lädermarknaden genom ett oerhördt billigt,

men ofta till ytterlighet illa beredt fabrikat, vore nu temligen allmänt

kända. Man hade i de flesta länder varit angelägen att genom förut

bestående tullsatsers höjande i någon män sätta en gräns för den förstörelse,

som de nordamerikanska produkterna hotade att tillfoga den

egna tillverkningen. Endast i vårt land hade alla sträfvanden i sådan

rigtning hittills misslyckats, säkerligen emedan man icke haft inom representationen

tillräckligt stadgad öfvertygelse om sådan åtgärds behöflighet.

För närvarande, och så länge den med Frankrike afslutade handelstraktaten

förblefve gällande, vore det visserligen icke möjligt att

här för ifrågavarande artikel få lika tull som den i Tyskland och Danmark.

Men åtminstone borde densamma bringas i öfverensstämmelse

med den i Norge faststälda.

En redogörelse för senare tiders tullagstiftning i Sverige rörande

ifrågavarande industri synes Utskottet egnad att gifva vid handen, att

statsmakterna i afseende å denna iakttagit den omtanke och vårdnad,

densamma med hänsyn till dess stora betydelse för landet kunnat

anses förtjena. Tullsatserna å den beredda varan hafva endast småningom

minskats, och samtidigt dermed hafva införselsafgifterna för så

väl oberedda hudar som andra till garfverihandteringen hörande beredniugsämnen

nedsatts samt slutligen helt och hållet borttagits.

I 1857 års tulltaxa blef, jemte det tullen å sulläder med flera beredda,

till pelsverk ej hänförliga slag af hudar, såsom utgörande en

vigtig förnödenhetsvara, minskades till 25 öre skålpundet, införselsafgiften

å råämnet, eller oberedda hudar af alla slag, betydligt nedsatt. Uti

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

23

1860 och 1863 årens tulltaxor skedde uti dessa afgifter icke någon förändring;

men år 1865 blef med anledning af den då afslutade handelstraktaten

med Frankrike tullen å sulläder och bindsulläder nedsatt till

15 öre skålpundet, medan samtidigt råa, oberedda hudar förklarades

tullfria, hvarjemte bestämdes, att tullafgiften å sulläder jemte andra i

samma rubrik upptagna lädersorter skulle 1868 ytterligare nedsättas

till 10 öre. 1865 års tullkomité, på hvars tillstyrkan senast omförmälda

tullnedsättningar egde rum, yttrar härom uti sitt förslag till ny tulltaxa,

att komiterade vid sammanställning af erhållna uppgifter funnit partipriset

för sulläder samt hvitgarfvade hudar, oförtullade, icke kunna öfver

hufvud antagas utgöra mera än 1 riksdaler per skålpund å det förra

slaget och å det senare något mindre. Komiterade hade vidare af erhållna

upplysningar ansett sig kunna med någorlunda visshet draga

den slutsats, att tillverkningskostnaden icke uppginge till eller åtminstone

ej öfvers tege hälften af hela varuvärdet; och ansåge komiterade

vid sådant förhållande, och då behöfliga gar f ämnen redan förut vore

befriade från införselstull, så att, efter medgifvande af tullfrihet för de

oberedda hudarna, garfverihandteringen icke skäligen kunde ega anspråk

på skydd å mera än kostnaden för beredningen, en tullsats af 10

öre för skålpundet vara i allmänhet tillräcklig, men hemstälde likväl

af anförda skäl, att tullen måtte till en början nedsättas endast till 15,

men från och med 1868 utgå med 10 öre per skålpund.

Vid 1875 års riksdag väcktes motion om borttagande af tullen å

sulläder och bindsulläder. Dåvarande Bevillnings-Utskott yttrar i deröfver

afgifvet betänkande, att, då af tillgängliga statistiska uppgifter

inhemtades, huruledes Norge, oaktadt en införselstull motsvarande endast

5,08 öre per svenskt skålpund, kunnat icke blott tillverka sulläder och

bindsulläder för eget behof utan ock utföra högst betydliga qvantiteter

deraf till Sverige, funne Utskottet den dåvarande ''tullsatsen å dylikt

läder kunna utan men för den inhemska tillverkningen nedsättas till 6

öre skålpundet; och ansåge Utskottet än mindre betänklighet möta mot

en tullnedsättning till enahanda belopp å hvitgarfvade eller alunerade

hudar och skinn. Hvad Utskottet sålunda föreslagit blef af Riksdagen

godkändt, hvaremot af Utskottet likaledes gjord hemställan om nedsättning

af tullen å till samma afdelning hörande hudar och skinn,

andra slag — dertill bland annat räknades smorläder och vaxläder —

från 20 öre till 15 öre icke vann Riksdagens bifall.

Vid 1879 års riksdag förekommo i tvenne motioner yrkanden om

förhöjning af importtullen å sulläder. T anledning häraf lernnade Bevillnings-Utskottet

en statistisk utredning, omfattande åren 1868 — 1877,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

BeviUnings-Utslwttets Betänkande N:o 5.

rörande läderindustriens tillstånd. Af denna utredning ansåg sig Utskottet

kunna med fog draga den slutsats, att frihandelns grundsatser,

på det sätt dessa blifvit i fråga om läderindustrien inom vårt land tilllämpade,

varit för denna industris utveckling lielsobringande. Detta påstående

ansåg Utskottet ingalunda jäfvas deraf, att importen af ameririkanskt

sulläder med anledning af i Amerika upptäckta billigare beredningsämnen

och garfningsmetoder med år 1876 i betydlig grad tilltagit,

under det den inhemska läderproduktionen samtidigt minskats. De

svårigheter, hvarför den svenska läderfabrikationen varit och ännu vore

utsatt, vore dock af det slag, att hvarje industri vid någon tidpunkt

varit eller måste blifva derför utsatt. Hvarje förbättring eller förenkling

i arbetsmetod eller upptäckt af kraftigare och ändamålsenligare

maskiner, billigare berednings- eller råämnen, med ett ord hvarje upptäckt,

som verkade derhän, att billigare eller bättre varor än förut

kunde derigenom åstadkommas, medförde äfven svårigheter och olägenheter

för de producenter, som icke ville eller kunde göra sig den

gjorda upptäckten till godo. Att genom tullar vilja skydda en industri

mot sådan konkurrens, som med anledning häraf kunde uppstå, vore

att döma densamma att alltid förblifva på en låg och outvecklad ståndpunkt

och skulle dessutom i längden ej låta sig göra, åtminstone icke

utan alltjemt förhöjda tullar. Obilligheten af ett sådant förfaringssätt

emot konsumenterna behöfde ej påvisas, särdeles om den vara, hvarom

fråga vore, utgjorde en allmän förnödenhetsartikel.

Enligt de rörande den ömsesidiga handeln mellan de förenade

rikena gällande bestämmelser, yttrade Utskottet vidare, finge läder af

alla slag, som inom Norge tillverkats, tullfritt hit införas. Ett särskildt

beaktansvärdt förhållande vore, att under det 1876, då införseln af

amerikanskt läder i största qvantiteter egde rum och svenska läderfabrikerna

märkbart minskade sin produktion, importen från Norge samtidigt

ökades, så att, då år 1875 från sistnämnda land hit infördes 616,513

skålpund beredda, till pelsverk ej hänförliga, hudar och skinn, importen

1876 steg till 888.550 skålpund och 1877 belöpte sig till 752,755 skålpund.

Det visade sig häraf, att den norska läderindustrien, oaktadt införselstullen

å sulläder i Norge endast utgjorde 5,68 öre per skålpund,

ganska väl kunnat, till och med på främmande marknad, konkurrera

med det amerikanska sullädret.

Hvad beträffade den dåliga beskaffenheten hos det amerikanska

lädret, hvarigenom dess större prisbillighet i förhållande till det inhemska

fabrikatet skulle uppvägas, både Utskottet i strid häremot erhållit trovärdiga

uppgifter derom, att icke blott det amerikanska liemlockslädret

s. 25 Kontrollera mot PDF

BeviUnings-TJtskottds Betänkande N:o 5.

25

i visst afseende egde bestämdt företräde framför det svenska sullädret,

utan ock att de bättre sorterna af liemlockslädret i allmänhet vore det

svenska öfverlägsna. Huru som helst dermed, läge det helt och hållet

utom tullagstiftningens uppgift att utöfva något inflytande på konsumentens

valfrihet, likasom det ju stode i uppenbar strid mot rimliga

beskattningsgrunder att i en förbrukningsartikels förmenta eller verkliga

underlägsenhet söka grunden för en ökad beskattning.

Eu förhöjning af tullen å sulläder till 12 öre skålpundet, såsom

ene motionären förordat, skulle dessutom, förklarade slutligen Utskottet,

äfven med antagande att produktionskostnaderna för svenskt läder sedan

1876 i någon mån minskats, icke komma att utgöra hinder för fortsatt

import af amerikanskt läder af ifrågavarande slag. Enda resultatet af

eu sådan tullförhöjning blefve ett i samma mån förhöjdt pris å detta

billigare sulläder, utan att derför hvarken den inhemska fabrikanten

blefve utsatt för mindre konkurrens, eller konsumenten erhölle bättre

vara. Eu tullafgift af 25 öre per skålpund, såsom den andre motionären

föreslagit, skulle må hända i någon mån komma att inskränka importen

af amerikanskt sulläder, men förutom alla de skäl, som i allmänhet

talade emot en förhöjning af priset å eu allmän nödvändighetsvara,

kunde deremot i förevarande fall särskild! anföras, att, då Norge

egde att tullfritt hit införa derstädes tillverkad! sulläder, en förhöjning

af tullen för nämnda vara skulle blifva ett ytterligare premium för de

norske läderfabrikanterne och således ingalunda komma den inhemska

produktionen uteslutande till gagn.

Utskottet hemstälde derför om afslag å motionerna; och blef denna

hemställan af Riksdagen bifallen.

I Kongl. Maj:ts proposition till 1880 års Riksdag, angående antagande

af ny tulltaxa med tullsater beräknade efter det metriska måttoch

vigtsystemet, föreslogs att dåvarande tullsats å ifrågavarande slag

af läder, 6 öre per skålpund, måtte utbytas mot 14 öre per kilogram.

För vinnande af större lätthet och beqvämlighet vid förtullningen hemstälde

Bevillnings-Utskottet, att densamma måtte sättas till 15 öre perkilogram,

hvilket ock blef Riksdagens beslrrt.

Vid 1882 års riksdag yrkades af en enskild motionär, under hänvisning

till hvad af åtskilliga reservanter inom senaste tullkomitén blifvit

anfördt, att tullsatsen å sulläder och bindsulläder måtte bestämmas

till 24 öre per kilogram. Motionen afslogs af Riksdagen på hemställan

af dåvarande Bevillnings-Utskott, som till stöd derför anförde:

»Införseln af sulläder har onekligen sedan medlet af sistförflutna

årtionde i hög grad tillvuxit. Under det nemligen denna införsel år

Bih. till Riksd. Prof, 1885. 5 Sand, 1 Afd. 5 Raft, 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevitlnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

1875 utgjorde 1,662,050 skålpund, uppgick den år 1880 till 3,959,585

skålpund. Samtidigt har värdet af den inhemska tillverkningen nedgått

från 3,522,171 kronor år 1874 till 1,631,143 kronor år 1880. Till en

icke ringa grad torde emellertid detta förhållande vara beroende på de

tryckta . affärsförhållanden, som under senare hälften af 1870-talet inträdde

i Nordamerikas Förenta Stater. Häraf framkallades nemligen en

stegrad export, äfven till mindre lönande pris, af amerikanskt sulläder.

Men oafsedt detta har det icke synts Utskottet vara med rättvisa och

billighet öfverensstämmande att, till fördel för ett antal större eller

mindre garfverier, fördyra en vara, som uteslutande användes i och för

tillverkningen af beklädnadsartiklar, hvilka i vårt klimat ovedersägligen

äro att hänföra till de oumbärligaste förnödenhetsvarorna.))

Då nu åter den frågan framstält sig, huru vida skäl förefinnas att

öfvergifva den väg, hvarpå Riksdagen i mer än 25 år, utan afbrott,

men med. försigtighet, framgått, och medelst förhöjda tullar öka priset

å en artikel, som icke ens den fattigaste kan undvara, har Utskottet

funnit sig böra till ledning för omdömet lemna en fortsatt utredning af

läderindustriens tillstånd i vårt land från den tid, intill hvilken dylik utredning

redan finnes tillgänglig i 1879 års Bevillnings-Utskotts ofvanberörda

betänkande.

Under ifrågavarande tid utgjorde, enligt Kommerskollegii berättelser

om Sveriges utrikes handel och sjöfart, införseln af beredda, till

pelsverk ej hänförliga hudar och skinn:

af sulläder samt hvitgarfvade och sämskade hudar:

ar 1878 .................................... 1,514,963 kilogram.

» 1879 .................................... 1,540,451 »

» 1880 .................................... 1,683,125 »

» 1881 ................................... 1,611,955 «

>'' 1882 .................................... 2,065,773 )>

» 1883 ............ 1,988,656 )>

andra slag:

år 1878 .................................... 127,304 kilogram.

> 1879 ................................... 131,300 *

" 1880 ................................... 162,845 »

" 1881 ................................... 175,385

» 1882 .................................... 193,838 »

» 1883 .................................... 221,559 »

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 5. 27

I dessa siffror ingick införseln från Norge med följande belopp:

af sulläder:

år 1878 ....................

................ 191,580 kilogram

................ 120,302 »

» 1879 ....................

» 1880 ...................

................ 136,862 »

» 1881 ....................

................ 141,767 »

» 1882 ....................

................ 164,842 »

» 1883 ....................

................ 199,663 »

andra slag:

år 1878 ....................

................ 377 kilogram

» 1879 ....................

................. 1,686 »

» 1880 ....................

................. 2,739 »

» 1881 ....................

................ 12,871 »

» 1882 ....................

................ 4,504 »

» 1883 ....................

................ 2,180 » ;

hvarjemte införseln från Storbritannien — antagligen till allra största

delen amerikansk vara — uppgick till:

af sulläder:

år 1878 .............

» 1879 .............

» 1880 ..............

). 1881 ..............

» 1882 ..............

» 1883 ..............

andra slag:

år 1878 .............

)* 1879 .............

» 1880 .............

» 1881 .............

» 1882 .............

» 1883 .............

Utförseln har utgjort:

af sulläder:

år 1878 .................................... 13,063 kilogram.

» 1879 .................................... 13,772 »

» 1880 .................................... 7,869 »

929,776 kilogram.

1,169,121 »

1,240,743 »

1,185,027 » ,

1,418,390 »

1,326,137 »

5,075 kilogram.

2,735 »

5,634 »

7,918 »

5,290 »

8,407 »

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevilluings-Utskottefs Betänkande N:o 5.

år 1881 ..............

» 1882 ..............

» 1883 ..............

andra slag:

år 1878 ..............

» 1879 ..............

» 1880 ..............

» 1881 ..............

)> 1882 .............

» 1883 ..............

15,690 kilogram.

5,799 »

3,754 »

7,372 kilogram.

7,563 »

8,047 »

4,168 )>

2,458 »

4,941 »

Af bilagorna till Kommerskollegii underdåniga berättelser angående

fabriker och manufakturer lör ifrågavarande år inhemta® vidare

följande:

Antalet läderfabriker, i gång varande eller icke, samt tillverkningsvärdet

vid samma fabriker utgjorde:

Antal fabriker

i gång.

ej i gång.

Tillverkningsvärde.

år 1878

676 st.

19 st.

5,418,939 Kr.

4,948,035 »

» 1879

665 )>

19 ))

)> 1880

654 )»

26 )>

4,788,689 »

» 1881

667 »

21 »

5,215,978 »

» 1882

671 »

16 »

5,384,082 >.

» 1883

663 »

17 »

5,228,884 »

tillverkade qvantiteterna <

och dessas

värde utgjorde

sulläder:

skålp.

st.

värde.

år 1878

1,472,454

2,728

1,958,857 Kr.

» 1879

1,041,909

3,147

1,399,092 »

)• 1880

1,271,224

2,395

1,631,143 »

* 1881

1,207,491

1,506,744

2,134

1,545,106 ).

» 1882

2,830

1,910,677 »

» 1883

1,233,147

1,392

1,577,737 »

smorläder:

år 1878

665,345

2,899

920,029 Kr.

» 1879

667,544

3,674

926,800 »

)> 1880

616,334

2,679

815,915 )>

i) 1881

554,840

3,777

775,013 »

» 1882

580,161

3,766

811,467 »

» 1883

490,651

1,660

634,190 »

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o n.

29

skinn:

år 1878

skålp.

54,568

st.

170,365

värde.

423,112 Kr.

» 1879

78,421

130,760

416,608 »

» 1880

87,874

108,226

392,154 »

* 1881

86,966

96,021

345,202 »

» 1882

40,523

124,235

320,187 »

» 1883

46,514

121,875

348,693 »

diverse

hudar och

år 1878

skinn:

977,376

351,650

2,116,941 Kr.

>■ 1879

893,538

381,975

2,205,535 »

» 1880

894,633

394,019

1,949,477 »

» 1881

905,410

437,830

2,550,657 »

» 1882

920,605

391,558

2,341,751 »

1883

1,154,907

338,375

2,668,264 »

Antalet

garfvare utgjorde:

i städer och köpingar:

på landet:

handtverkare, arbetare. handtverkare, arbetare.

år 1878

146

439

149 167

» 1879

158

430

145 150

)> 1880

159

463

152 176

» 1881

162

540

164 191

» 1882

163

560

197 251

» 1883

144

432

183 172

Antalet egare eller innehafvare af läderfabriker utgjorde:

år 1878 ..................... 687

» 1879 ..................... 665

» 1880 .................... 653

» 1881 ..................... 674

» 1882 ..................... 672

» 1883 ..................... 671

Vid läderfabriker anstälde arbetare utgjorde:

år 1878 ..................... 1,729

1879 ..................... 1,675

» 1880 ..................... 1,678

» 1881 ..................... 1,769

» 1882 ..................... 1,765

» 1883 ..................... 1,651

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings-Utsltottets Betänkande N:o 5

Ehuruväl, såsom af förestående redogörelse framgår, införseln

af läder åtminstone de senaste åren stigit i en ganska väsentlig grad,

och om än samma redogörelse äfven i öfrigt på en och annan punkt

utvisar ett mindre gynsamt resultat, synes den dock i det stora hela

icke vara egnad att bekräfta hvad motionärerne andragit beträffande

vår läderindustris genomgående betryck. Att denna industri har att

kämpa med afsevärda svårigheter vill Utskottet visserligen icke förneka,

men lika litet som vid de föregående tillfällen, då förslag i samma

syfte förelegat, tror Utskottet dessa vara af den art och betydelse, att

de böra föranleda ett förhöjdt tullskj^dd, hvaremot Utskottet håller

före, att — oafsedt allt hvad ur allmänna synpunkter och särskildt med

hänsyn till konsumenternas anspråk är att mot en sådan åtgärd anmärka

— bifall till yrkandet om dylikt skydd icke ens för lädertillverkningen

sjelf skulle lända till verkligt och varaktigt gagn. I förra hänseendet

kan Utskottet, med erinran om huruledes våra garfvare hafva

alla sina råämnen tullfria, icke annat än finna hvad derutinnan yttratsi

Utskottets betänkande!! vid 1879 och 1882 årens riksdagar äfven

under nuvarande förhållanden till allra största delen fortfarande eg a

tillämplighet. I senare hänseendet åter vill Utskottet framhålla, att,

då en industri under eu längre följd af år inrättat sig på grundvalen

af en oförändrad tullagstiftning och fogat sin tillverknings art och mängd

efter de förhållanden, som denna lagstiftning medgifver, det svårligen

kan anses välbetänkt att förrycka denna utveckling medelst införandet

af en tullförhöjning, hvars blifvande varaktighet icke kan beräknas

och som, derest en förändrad uppfattning inom kort skulle föranleda

återgång till den lägre tullsatsen, endast skulle medföra missräkningar

och betydande förluster. Fördyrandet af ifrågavarande artikel

skulle för öfrigt vara menligt icke blott för den stora allmänheten, utan

ock för andra näringsgrenar, i synnerhet skomakeriyrket. Hvad särskildt

förhållandet till Norge angår, anser Utskottet, att, om läderindustrien

derstädes i följd af skedd förhöjning af lädertullen nu mera

må anses arbeta under än gynsammare förhållanden än förr, desto

större anledning synes vara att befara, att en förhöjd tullsats hos oss

å samma vara skulle ytterligare föröka den tullfria införseln från detta

land, hvarigenom hvarken den svenska läderindustrien vunne det förväntade

högre skjuldet, eller den svenska statskassan bereddes den

af tullförhöjningen eljest möjligen påräknade tillökning i dess inkomster.

På grund af det anförda hemställer Utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

31

o 11-o) ^tt motionärernes ifrågavarande yrkanden

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Rubriken Pelsverk har i tulltaxan följande lydelse:

»Pelsverk:

oberedda:

Kr. öre.

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs-,

har- samt får- och lamskinn, med

undantag af grå krimska och äkta kalmuck fria.

bäfver-,hiller-,kinkilla-, mård-, närts-, sobel-,

svarträf- och blåräf- samt utter-............... 1 kilogram 2- 40

andra slag ........................................................... i % _ 50''

beredda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs-,

har- samt får- och lamskinn, med undantag

af grå krimska och äkta kalmuck... 1 kilogram — 25.

alla andra slag; förtullas lika med samma

1U, sla& oberedda, med tillägg af 20 procent;

tullfardiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,

såsom skinnpelsar, muffar, kragar

m. in.; förtullas lika med pelsverket,

beredt, hvaraf ae bestå, med tillägg af

20 procent.»

urn } sjn j110111 Andra Kammaren afgifna motion, N:o 62, anför Herr

. /M; .. Carlson, att vår nuvarande tulltaxa i flera afseende!! icke vore

sa upprättad, att den underlättade åtkomsten af för förädling härstädes

atsedda råvaror, utan att tvärtom skilnaden i tullsats mellan råvaror

och foradlade eller fullfärdiga persedlar vore så liten, att utländske

fabrikanter med stor lätthet införde sina alster i riket och sålunda utträngde

den svenske fabrikanten ur marknaden. Ett exempel härå

vore rubriken »Pelsverk». För pelsverk af bäfver, hiller, kinkilla, mård,

Harts, sobel, svarträf ocli blåräf samt utter vore tullen 2 kronor 40 öre

per kilogram å de oberedda, hvilken tullsats för de beredda förhöides

med endast 20 procent. Nu hände, att vid beredning af dessa skinn

eu stor de! bortfölle, såsom läggar, hufvuden, ljumskar och en del å

Hudar och

Skinn.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Jern och

Stål.

32 Bcvittnings-Utskottets Betänkande N:o />.

huden qvarsittande kött, hvarigenom vigten så betydligt förändrades,

att skinnet, beredt, vägde 40 å 50 procent mindre än det oberedda,

och sålunda hade den oberedda varan, råvaran, blifvit 20 a 30 procent

dyrare i tull än den färdiga varan. Under sådana förhållanden vore

det knappast möjligt för våra svenske buntmakare att införskrifva

oberedda pelsverk och täfla med utländska varor i den svenska maiknaden

och ännu omöjligare att tänka på någon

föreslår motionären, att råa, oberedda skinn af ofvan uppräknade slag

måtte åsättas en tull af endast 50 öre per kilogram, samt beredda skinn

af samma slag eu tull åt 20 procent al fakturavärdet.

Efter hvad Utskottet vid behandling af förevarande motion vant

i tillfälle att inhemta, äro de yrkesidkare, hvilkas fördel motionen afser

att främja, visserligen med motionären ense i fråga om underkännande

af tulltaxans nuvarande bestämmelse]- i hithörande ämnen, men deremot

ingalunda tillfredsställa af de i motionen framstälda förslag, utom

deri att äfven de önska tillämpning af värdetullar så val å beiedda,

lösa och hopsvdda pelsverk som a deraf tillverkade fullfärdiga persedel.

Emot denna åsigt åter, huru teoretiskt rigtig den än kan synas,

måste Utskottet uttala de allvarligaste betänkligheter, grundade på långvarig

erfarenhet så väl i vårt eget land som annorstädes, der på samma

åsigt grundade tullsystem mer och mer blifvit öfvergifna.

Hvad deremot beträffar förhållandet mellan tull satserna för oberedda,

beredda, halffärdig^ och fullfärdig^ pelsverk, har Utskottet väl

funnit hvad motionären och sakkunnige inom Utskottet anfört vala åt

beskaffenhet att föranleda tvekan, huruvida detsamma är för närvarande

i vår tulltaxa rätt iakttaget; men då det icke vant Utskottet möjligt

att derutinnan förskaffa sig eu fullständig utredning, och en sådan

lättast torde kunna vinnas, i fall vederbörande industriidkare i underdånighet

fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å detta ämne, hemställer

Utskottet, , ... ,

12:o) att Herr Carlsons förevarande förslag ma

af Riksdagen lemnas utan afseende.

I motionen N:o 106 inom Andra Kammaren bär Herr J- Larsson

i Nordmarkshyttan, med hvilken Herrar G. O. Tundal, Lura Andersson, C.

H. Lundström och J. B. Unger instämt, anfört, huru som för eu åt vart

lands mest betydande näringsgrenar, jernhandteringen, ställningen under

senare tiden blifvit allt mer försvårad, hvartill orsaken enligt den

allmänna meningen inom landet vore att söka i den omständigheten,

att nu gällande tullagstiftning stadgade dels fullständig tullfrihet och

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

dels eu orimligt lag tullbeskattning för många slags hit införda främmande

jerneffekter, hvilka alltid varit och fortfarande vore föremål för

inhemsk tillverkning. läkare af jernhandtering här i landet hade

också temligen enstämmigt och med mycken styrka vid flera tillfällen

framhållit, att för dem en täflan under sådana förhållanden med andra

länders oftast sämre och derföre billigare tillverkningar blifvit en omöjlighet,

i synnerhet sedan numera Tyskland och Ryssland, likasom Frankrike

alltid förut, stängt oss ute från sina marknader genom höjda tullar

och våra tillverkare sålunda mera än förr vore hänvisade till landets

egen marknad. Det läge i öppen dag, att under sådana omständigheter

införseln af allehanda jernvaror skulle, huru jernrikt vårt land än vore,

varda en nödvändighet, sedan ett flertal af landets jernbruk måst i

brist på afsättning för sina produkter nedlägga sin verksamhet.

Emot en tull äfven på gröfre jernarbeten hade ofta blifvit bevändt,

att skada derigenom skulle tillfogas alla dem, hvilka för mångfaldiga

behof önskade tillgång på billigare jernvaror. Detta strede dock helt

och hållet mot den erfarenhet, som vunnits både i Frankrike och Nordamerika

samt nu senast i Tyskland och Ryssland. Der hade tvärt om,

efter vidtagen höjning af jerntullarne, inträffat, att genom den häraf

.väckta''" täflan inom landet så väl tillverkningarne blifvit bättre som ock

prisen för förbrukarne betydligt jemnare och i många fall billigare

än förut.

Det syntes derföre, för att åt våra egna tillverkare af jerneffekter

vinna åtminstone någon reciprocitet gent emot främmande länders, vara

skäl att dels i viss mån inskränka antalet af de nu såsom tullfria

upptagna varor af Jern och dels äfven för några andra dylika artiklar

stadga någon förhöjning i nu gällande tulltaxa.

Motionären föreslår derför att för nedan angifna effekter måtte

beslutas följande tullsatser:

Kr. öre.

För jern- och stålgöten samt smältstycken ............ 1 kilogram —: 1.

» valsade eller smidda stänger, utan afseende

på genomskärningens form, balk-, hörn- och

annat till jernvägsskenor ej hänförligt s. k.

kanonjern inbegripet............................................. 1 r —: 2.

» till jernvägsskenor ej hänförliga muttrar, skrufva!''

och naglar af 12 mm. eller deröfver i

diameter..................................................................... 1 t —: 2.

)> valsade eller smidda plåtar, med eller utan

öfverdrag af zink, tenn eller bly, samt utan

Bill. till Biksd. Brot. 1885. 5 Sand. 1 Afä. 5 Häft

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o

Kr. öre.

vidare bearbetning, än att de äro böjda

eller med hål försedda, äfvensom plåtar af

3 mm. tjocklek eller deröfver, mer eller

mindre bearbetade, samt andra ämnen för

vidare bearbetning................................................ 1 kilogram —3,

För ankare, draggar, kettingar och kedjor, hvari

länkjernet har eu diameter af 6 mm. eller

deröfver, kettingstoppare, kettingskrokar

och skeppsknän...................................................... 1 >''• —: 3.

» spik af 45 mm. längd och deröfver.................. 1 )> : 4.

v spik af mindre längd än 45 mm. samt nubb

och trådstift............................................................. 1 » •—: 18.

» gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staket,

grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och

vigter ......................................................................... 100 )) 1: 50.

» spisar, ugnar och kaminer samt gjutna, icke

emaljerade, glaserade eller förtenta grytor,

pannor och mortlar................................................ 100 » 2: 50.

» kassaskåp, kassakistor, sängar............................. 100 kr:s värde 15: —

Af de sålunda i motionen afsedda effekter är enligt gällande tulltaxa

spik af 45 millimeters längd eller deröfver belagd med 3 öres, spik af

mindre längd än 45 millimeter samt nubb och trådstift med 15 öres,

gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staket, grafvårdar, eldstadsroster,

hällar, lod och vigter med 1 öres, äfvensom spisar, ugnar och kaminer,

samt gjutna, icke emaljerade, glaserade eller förtenta grytor, pannor

och mortlar med 2 öres tull, allt för 1 kilogram, hvarjemte för kassakistor,

kassaskåp och sängar är stadgad införselstull 10 kronor för 100

kronors värde. Deremot äro samtliga öfriga omförmälda artiklar tullfria.

Införseln af jern- och stålgöten, smältstycken samt stångjern och

dermed jemförliga slag är, såsom bekant, försvinnande liten i jemförelse

med vår storartade utförsel af samma artiklar, och i följd af det sätt,

hvarpå prissättningen för jernet å verldsmarknaden försiggår, skulle

den föreslagna tullen derå näppeligen leda till något nämnvärdt gagn

för vår jernindustri. Å andra sidan skulle det för den stora allmänheten

vara ganska menligt, likasom ur statsekonomi synpunkt en uppenbar

misshushållning, om man för sådana ändamål, i fråga om hvilka det

billigare engelska jernet är fullt Renligt, nödgades använda finare och

dyrare svensk vara. Införandet af en dylik tull kan Utskottet derför

icke förorda.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5. 35

Hvad beträffar de återstående, i motionen afsedda, till manufakturvaror

härförliga jern- och stålartiklar, kunde visserligen de föreslagna

tullsatserna synas bereda de inhemska tillverkarne en fördel, ehuru icke

heller denna utan uppoffring för konsumtionen och de mångfaldiga andra

industriella intressen, som af tullbeskattningen finge vidkännas uppoffring.

Säkerligen blefve ock den för tillverkarne afsedda fördel mera

skenbar än verklig, då äfven af de gröfre manufakturvaror, om hvilka

här är fråga, utförseln är ganska betydlig, och den enligt motionärens

förslag skyddade inhemska tillverkningen, såsom han sjelf antagit, snart

skulle genom konkurrensen inom landet nedtrycka de till en början

förväntade högre försäljningsprisen.

På grund af det anförda och då, hvad angår kassakistor och sängar,

en förhöjning af tullsatsen å sådana skulle strida mot innehållet

af vår med Frankrike ingångna handelstraktat, hemställer Utskottet,

13:o) att Herr J. Larssons m. fks förevarande

motion må af Riksdagen lemnas utan afseende.

För artikeln Kakao bestämmer gällande taxa en tullsats af 30 öre,

samt för Chokolad 50 öre för 1 kilogram, utan att dervid afdrag i vigten

medgifves för askar, papper eller dylikt omslag. Malen och rifven

kakao åter skall tullbehandlas lika med chokolad.

I eu till Kongl. Maj:t ingifven ansökning har handelsbolaget

Axel Bergmark & C:o i Göteborg — under erinran att vår tullagstiftning

under de senaste årtiondena allt mer gått i rigtning att borttaga

eller åtminstone i betydlig mån nedsätta tullafgifterna på sådana

varor, hvilka utgjorde oundgängliga eller åtminstone i nämnvärd grad

använda födoämnen — framhållit, hurusom chokolad vore af den betydelse

såsom näringsmedel, att dess större användning inom riket borde

medelst tullindringar befordras. Den på hemställan af senaste tullkomitén

gjorda nedsättning i tullen å denna artikel till dess nuvarande belopp

hade emellertid, hvad malen och rifven kakao beträffade, icke medfört

det åsyftade resultatet, hvilket berodde på stadgandet att vid beräkning

af tullafgiften afdrag för omslag icke medgåfves. Derigenom att chokolad

och pulveriserad kakao, som i förtullningshänseende behandlades

lika med chokolad, i följd af varans beskaffenhet måste forslas uti ett

solidt och mången gång tungt omslag, fördyrades nemligen tullen öfver

höfvan. Under sista tiden hade en myckenhet införd pulverkakao förvarats

i burkar af bleck. För utrönande af förhållandet i vigten mellan

sjelfva varan och emballaget hade sökandena låtit å Göteborgs packhus

afväga ett parti i bleckburkar af olika storlek förvarad pulverkakao,

Kakao.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanel m

36 • Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

hvarom officiel intyg var ansökningen bilagdt; hvarjemte företeddes

dylikt intyg derom, ätt endast för emballagen till år 1884 af sökanden

infördt kakaopulver måst erläggas tull till belopp af mera än 3,000

kronor; och blefve följden häraf, att dylikt kakaopulver, i stället att få,

såsom afsedt varit, en nedsatt införselstull, nu belastades med en från

70 öre till 75 å 80 öre förhöjd tullsats.

Då det finge anses omöjligt att med nu föreskrifna tull afgift, åt

kakaon gifva den större spridning, som vore ensidig, samt det syntes

sökandena obilligt att nödgas erlägga en så hög tull afgift för tomkärl

utan värde, hemstälde sökandena i underdånighet, att Kongl. Maj:t

måtte i nåder föranstalta derom, att antingen tullafgiften för pulverkakao

måtte varda nedsatt, så att densamma, då i vigten inberäknades

askar, papper och dylikt omslag, utginge med högst 33 öre för kilogram,

eller ock afdrag medgåfves för berörda omslag.

öfver denna ansökning har Generaltullstyrelsen den 29 sistlidne

Januari afgifvit infordradt utlåtande, hvari Styrelsen anfört, att

då i tulltaxan stadgande förekomme, att vid tullbehandling af viss vara

afdrag i dess vigt ej medgåfves för närmaste emballage, importörer af

dylik vara, enligt hvad erfarenheten visat, i allmänhet visste tillse att

för varans förpackning sådant material användes, att ej genom dess

tyngd införselsafgiften för sjelfva varan måtte i någon afsevärd män

ökas, men, för den händelse Kongl- Maj:t emellertid skulle anse förevarande

framställning förtjena afseende, hemstält, om icke densamma

måtte öfverlemnas till Beviilnings-Utskottet; och hafva hithörande handlingar

till Utskottet remitterats för den åtgärd, hvartill Utskottet kunde

finna desamma föranleda.

Utskottet, som delar den af Generaltullstyrelsen uttalade uppfattning,

har vid sådant förhållande ansett framställningen icke böra föranleda

någon åtgärd, hvilket Utskottet endast

14:o) skolat hos Riksdagen anmäla.

Kanel, Kanelknopp och Cassia lignea äro i gällande taxa åsätta en

tull af 85 öre för 1 kilogram. I sin förevarande motion föreslår Friherre

Klinckowström att denna måtte förhöjas till 1 krona 40 öre per

kilogram.

Då den redan stadgade tullsatsen å ifrågavarande artiklar är så

hög, att den kan anses uppgå till 70 å 80 procent af varuvärdet, hemställer

Utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

15:o) att Friherre Klinckowströms motion i denna

del måtte af Riksdagen lemna» utan afseende.

1 samma motion yrkas att tullsatsen å Kapris måtte höjas från 50 KaPruöre

till 80 öre för 1 kilogram.

Äfven denna artikel måste medelst dess nuvarande, år 1882 förhöjda

tullsats, hvilken utgår efter bruttovigten, anses redan vara ganska

högt beskattad, helst den i hithörande afseende!! är närmast jemförlig

med konserver, för hvilka tullen utgår med allenast 30 öre per kilogram.

Utskottet hemställer derför,

16:o) att Friherre Klinckowströms ifrågavarande

yrkande icke heller må af Riksdagen bifallas.

Under rubriken: Kautschuk, vulkaniserad eller icke, samt Gutta Kauuehuk.

■percha: arbetad, förekommer i tulltaxan ett så lydande moment:

»rör, slangar och buffel''s ................................................................. fria.»

För sådana hithörande artiklar, som ej i taxan äro specificerade,

och hvilka ej äro hänförliga till maskinerier, redskap och verktyg eller

delar deraf, skall erläggas en tull af 1 krona för 1 kilogram.

I sin inom Andra Kammaren afgifna motion, N:o 102, anför Herr

(J. J. Grafström, utom annat, hvartill Utskottet nedan återkommer, att,

ehuru enligt det ofvan anförda momentet buffers vore fria, dock vid

import af s. k. hofbuffers för hästar tull måste erläggas såsom för kautschuk,

andra slag, ej specifierade, med 1 krona för 1 kilogram. Då

nu, enligt motionären lemnacl uppgift, trenne hofbuffers vägde 1 kilogram,

utgjorde tullen för hvarje sådan omkring 33 öre, hvilket syntes

motionären vara eu alltför hög tull för en för hästars vård och skydd

så nyttig, här i landet ännu icke tillverkad artikel. Motionären, som

ansåge att sådana hofbuffers borde få tullfritt införas, hemställer derför,

att ifrågavarande moment i tulltaxan måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

»rör, slangar, buffers och hofbuffers ............................................. fria.))

Utskottet har i afseende å ifrågavarande artikel inhemtat: att ändamålet

med så kallade hofbuffers är det af motionären antydda; att

varan hittills tillverkats allenast af en tysk fabrikant, som derå eger patent;

att härvarande försäljningspris å en uppsättning eller 4 stycken

hofbuffers är 9 kronor; att dylika hofbuffers ega betydande varaktighet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

Kaviar.

Kollo Mufti,

38 Bevillnings-TJtskottets Betänkande K:o 5.

samt att varan ännu åtminstone föga kommit i bruk utom för dyrbarare

lyxhästar.

I betraktande häraf, och då den å hofbuffers nu belöpande tullsatsen

utgör allenast omkring 15 procent af värdet, finner sig Utskottet

sakna anledning att understödja motionen i denna de!; hemställande

Utskottet följaktligen,

17ro) att Herr Grafströms ifrågavarande yrkande

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Friherre Klinckowström har i sin oftanämnda motion föreslagit,

att tullen å Kaviar måtte höjas från sitt nuvarande belopp — 1 krona

80 öre för l kilogram — till 2 kronor 35 öre för samma vigt.

Den ifrågavarande tullsatsen, hvilken år 1880 bestämdes till högre

belopp än derförut, och som tillämpas icke blott å de dyrbaraste slagen

kaviar, utan ock å mycket billiga slag preparerad fiskrom, synes Utskottet

snarare alltför hög än tvärt om, hvadan Utskottet hemställer,

18:o) att förslaget om ytterligare tullförhöjning å

Kaviar måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

I sin ofvan närmare omförmälda motion angående förhöjning af

tullen å aster in. in. förmäler Herr S. Johnson i Hvetlanda, att, om Sveriges

apotekare ville vid inköp af seter kringgå lag och författning,

sådant vore dem en lätt sak. I handeln förekomme ett nästan tullfritt tekniskt

preparat, Kollodium, beredt af i syror preparerad bomull, hvilken sedan

blifvit löst i seter och sprit. Nu läte det sig väl tänka att införskrifva

ett mera seterhaltigt kollodium i stället för seter och sedan genom en

mycket enkel distillation frånskilja setern. Motionären föreslår derför,

i sammanhang med sitt redan omhandlade förslag, att kollodium måtte i

tulltaxan blifva hänfördt till ruter.

Enligt gällande bestämmelser skall kollodium förtullas såsom kemiskt-tekniska

preparater och följaktligen derför erläggas en tull af 5

kronor för 100 kronors värde.

Om än underslef af den art, motionären påvisat, äro tänkbara,

lära de dock här lika väl som i liknande fall i allmänhet kunna medelst

behörig tillsyn förebyggas; och då i öfrigt intet skäl föreligger att i

afseende å förtullningen skilja kollodium från andra kemiskt-tekniska

preparater, hemställer Utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

39

19:o) att motionärens ifrågavarande yrkande icke

må vinna Riksdagens bifall.

. Leksaker af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning,

målning eller lackering, _ äro i taxan belagda med en införselstull af

1 krona 50 öre för 1 kilogram. Friherre Klincimvström, i sin förevarande

_ motion, yrkar, att donna tull måtte höjas till 3 kronor 50 öre

per kilogram.

Den år 1882 högst betydligt förhöjda tullen å ifrågavarande artikel

är _ redan i och för sig dryg, hvartill kommer att afdrag i vigten

ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, i följd hvaraf den å

varan belöpande tu Ila (gift i sjelfva verket ofta stegras med 40 å 50

procent utöfver sitt nominella belopp. Vid sådant förhållande hemställer

Utskottet,

20ro) att Friherre Klinekowströms förevarande yrkande

icke måtte åt Riksdagen bifallas.

I samma motion har föreslagits, att tullen å Likör måtte höjas

från 1 krona 20 öre till 2 kronor, allt för 1 liter.

Då tullen å denna vara är bestämd med hänsyn till gällande spritbeskattmng

och jemlikt handelstraktaten med Frankrike bör utan afseende

å alkoholhalten förblifva likstäld med den å vanlig ren alkohol

belöpande, kan Utskottet, som redan afstyrkt ifrågasatt tullförhöjning

å bränvin och sprit, icke heller förorda eu sådan å likör; hvadan Utskottet

hemställer,

21:o) att gällande tullsats ä Likör bibehålies oförändrad.

I sin ifrågavarande motion föreslår Friherre Klinchowströrn vidare

att tullen å Luktvatten, alla slag, måtte höjas från dess nuvarande belopp,

1 krona för 1 kilogram, till 2 kronor för samma vigt.

Utskottet finner den nu å luktvatten bestämda tullsats desto mindre

hora förhöjas, som enligt taxan intet vigtafdrag medgifves för

tiaskorna, hvilka i anseende till sin ringa rymd ofta äro tyngre än

sjeltva varan. Utskottet hemställer följaktligen, ''

22:o) att Friherre Klinekowströms motion jemväl

i förevarande del måtte af Riksdagen lemnas utan

afseende.

Leksaker.

Likör.

Luktvatten.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Mandel.

Masker.

Musslor.

Oliver.

Bevillnings-TJtskottets Beta,nitande N:o 5.

Samme motionär yrkar ock, att tullen & Mandel, som för närvarande

utgör 35 öre för 1 kilogram, måtte förhöjas till 40 öre för

kilogram.

Då nu gällande tullsats är synnerligen hög, hemställer Utskottet,

23:o) att hvad Friherre Klinckowström i nu berörda

hänseende yrkat icke heller måtte vinna Riksdagens

bifall.

Ytterligare har samme motionär begärt en tullförhöjning å Mast,''er

från 25 öre till 50 öre för 1 stycke.

Ifrågavarande artikel, eller åtminstone den öfvervägande delen

deraf, kan i fråga om förtullningen anses närmast jemförlig med lackerade

papp- och pappersarbeten. I betraktande häraf, och då emellertid den

nyligen förhöjda tullen å masker redan är väsentligen drygare än den

för sistnämnda vara bestämda, 60 öre per kilogram, hemställer Utskottet,

24:o) att gällande tullsats å Masker bibehålies

oförändrad.

Jemväl å ätbara Musslor, för Indika i gällande taxa bestämmes

en tull af 5 öre för friska och 15 öre för insyltade eller saltade, allt

för 1 kilogram, föreslår Friherre Klinckoivström eu tullförhöjning, beräknad

till 10 öre för de förra och 20 öre för de senare, likaledes per

kilogram.

De å ifrågavarande artiklar, af livilka de friska intill 1880 åtnjöto

tullfrihet, stadgade tullsatser äro desto högre, som i vigten inräknas

icke blott musslornas skal, der dessa medfölja, utan ock kärlen,

hvari varan forslas. Utskottet hemställer derför,

25:o) att motionärens förslag om tullförhöjning å

Musslor måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

För Oliver utgöres enligt gällande taxa eu införselstull af 25 öre

för 1 kilogram. Friherre Klinckowström har yrkat, att denna tullsats må

höjas till 40 öre per kilogram.

Då äfven tullsatsen å denna vara i följd af kärlens inbegripande

i vigten är ganska hög, hemställer Utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillnings-UtskoUefs Betänkande N:o 5.

2G:o) att någon tullförhöjning å Oliver icke måtte

ega ruin.

Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags vigt inberäknad,

draga för närvarande en tull af 1 krona för 1 kilogram. I Friherre

Klinckowsiröms förevarande motion föreslås, att tullsatsen å denna vara

måtte höjas till 4 kronor per kilogram.

Af enahanda skäl, som föranledt Utskottet att afstyrka ifrågasatt

tullförhöjning å luktvatten, med hvilken artikel parfymer äi-o och böra

vara i fråga om förtullningen likstälda, hemställer Utskottet,

27:o) att äfven den å Parfymer nu bestämda

tullsats måtte bibehållas oförändrad.

Gällande tulltaxa upptager för Plommon, hvarunder äfven Brunell

er inbegripas, eu tull afj 20 öre för 1 kilogram. Såsom plommon

tullbehandla» äfven Sviskon. Å dessa artiklar föreslår Friherre Klinckowström

en till 30 öre per kilogram förhöjd tullsats.

Då emellertid den redan bestämda tullen å nämnda, ganska allmänt

förbrukade och såsom näringsmedel helsosamma artiklar redan, i

synnerhet hvad sviskon beträffar, är mycket hög, hemställer Utskottet,

28:o) att motionärens ifrågavarande yrkanden icke

måtte af Riksdagen bifallas.

I sin meranämnda motion föreslår Friherre Klinckowström, att tullen

å Soja och Såser, hvilken för närvarande är bestämd till 50 öro för

1 kilogram, måtte förhöjas till 80 öre för samma vigt.

Nu gällande tullsats å denna vara, hvilken före 1882 drog en

tull af allenast 30 öre per kilogram, måste dock desto hellre anses synnerligen

hög, som soja och såser i fråga om tullbehandlingen närmast

äro jemförliga med konserver, hvarå tullen är betydligt lägre. Utskottet

hemställer fördenskull, *

29:o) att Friherre Klinckowströms motion i förevarande

del måtte lemnas utan afseende.

För Solfjädrar stadgas i gällande tulltaxa en tullsats af 1 krona

20 öre för 1 kilogram. Friherre Klinckowström yrkar att denna måtte

höjas till 7 kronor för samma vigt.

Bill. till Riksd, Prot. 18S5. ä Sami. 1 Afd. ö Käft. 6

Parfymer.

Plommon

m. m.

Soja och

Såser.

Solfjädrar.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Speglar och

Spegellampe.

tter.

Svampar.

The.

Bevillnings-Utskottds Betänkande N:o 5.

Då solfjädrar förekomma af mycket skiljaktiga värden, och flertalet

otvifvelaktigt äro af simplare beskaffenhet, för hvilka den sedan

år 1882 efter brnttovigt utgående tullafgiften ingalunda kan anses för låg,

samt hela införseln icke öfverstigit år 1880: 729, år 1881: 516,år 1882:

807 samt år 1883: 849 kilogram, hemställer Utskottet,

30:o) att gällande tullsats å artikeln Solfjädrar bibehålies

oförändrad.

Speglar och Spegellampetter äro för närvarande belagda med en

tull af 40 öre för 1 kilogram utan vigtafdrag för askar och pappersomslag.

Friherre Klinckowström yrkar att denna må höjas till 70 öre

per kilogram.

Tullsatsen å ifrågavarande artiklar, förhöjd år 1882 och bestämd

i likhet med den å folierade glas af större dimensioner, lärer få anses

nog hög i betraktande af att införseln af dem till större delen utgöres

af små, simpla slag. -Utskottet hemställer följaktligen,

31 :o) att hvad motionären sålunda föreslagit icke

må af Riksdagen bifallas.

I samma motion yrkas vidare, att tullen å ätbara Svampar, såsom

champignoner, murklor och tryffel, måtte höjas från sitt nuvarande belopp,

30 öre för 1 kilogram, till 70 öre per kilogram, kärlens vigt inberäknad.

Då denna artikel är och bör vara i fråga om tullbehandlingen

likstäld med konserver, hvarå af redan anförda grunder tullförhöjning

nu icke kan ifrågakomma, hemställer Utskottet,

32:o) att jemväl tullsatsen å Svampar bibehålies

oförändrad.

Genom Kongl. Kungörelsen den 5 Juli nästlidna år blef, i följd

af Riksdagens beslut, tullen å Thé nedsatt från 1 krona 40 öre till 80

öre för 1 kilogram. Friherre Klinckowström har i sin oftanämnda motion

föreslagit, att tullen å nämnda artikel måtte höjas till 2 kronor för

sagda vigt.

Utskottet, som förlidet år förordade den af enskilde motionärer

icke blott ur helsosynpunkt utan ock för nykterhetens befrämjande föreslagna

tullnedsättningen å denna allmännyttiga vara och som i allo»

s. 43 Kontrollera mot PDF

Beviltnings- Utskottets Betänkande N:o 5. 43

vidhåller hvad Utskottet i då afgifvet betänkande till stöd för tulluedsättningen

anförde, kan följaktligen icke nu tillstyrka Riksdagen att frångå

sitt berörda beslut, utan hemställer,

33:o) att Friherre Klinckowströms ifrågavarande

förslag måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

I samma motion yrkas, att tullen å Cigarrer och Cigaretter måtte

höjas från sitt nuvarande belopp, 3 kronor för en kilogram, till 5 kronor

för samma vigt.

Då Kongl. Maj:t vid 1880 års riksdag föreslog eu tullsats å dessa

artiklar af 3 kronor 50 öre per kilogram, fann Utskottet den sålunda

äskade tullsats för hög och hemstälde, att densamma måtte bestämmas

till 3 kronor per kilogram, hvithet ock blef Riksdagens beslut. Senaste

tullkomitén fann en ytterligare nedsättning deri böra ega rum och föreslog

tullens bestämmande till 2 kronor 50 öre per kilogram, eller samma

tullafgift, som förefinnes i Norge, der råvaran dock är belagd med 25

procent högre tull än bär i landet. »Tullafgiften för arbetad tobak bör

naturligtvis», yttrade tullkomitén, »bestämmas efter åtgången af dertill använd

råvara, jemte det att tillbörligt afseende fästes vid tillverkningskostnaden,

och då komitén, med ledning af de uppgifter, som af fabrikanter

meddelats, antagit, att vid tillverkning af cigarrer afgår af den

dertill använda råtobaken omkring 45 procent, dock äfven detta affall

användbart till andra fabrikat, kan tullen för den tobak, som åtgår till

en kilogram cigarrer, ej beräknas till högre belopp än 1 krona 80 öre.

Tillverkningskostnaden åter, med inberäkning af alla för varans utlemnande

i marknaden nödvändiga utgifter jemte räntor och underhållskostnader,

uppgår, enligt samstämmande uppgifter, till omkring 3

kronor 50 öre per kilogram. Beräknas härå 20 procent, såsom enligt

komiténs åsigt ett för den inhemska tillverkningen tillräckligt skydd,

uppgår den tullafgift, som högst bör cigarrer åsättas, till 2 kronor 50

öre.» Den förordade tullnedsättningen upptogs dock icke i Kongl.Maj:ts

till 1882 års Riksdag aflåtna tulltaxeförslag, utan blef dittillsvarande

tullsats bibehållen.

Af hvad tullkomitén sålunda anfört lärer emellertid till fullo framgå,

att den af Friherre Klinckowström nu utan sammanhang med förslag om

råtobakstullens förhöjning ifrågasatta stegring af tullen å cigarrer och

cigaretter ur synpunkten af tullbeskattningens rigtiga afvägande för

olika arter af samma slags vara måste anses olämplig. För öfrigt är

den nuvarande tullsatsen härå redan så hög, att den import af tobak,

som under denna form eger rum, i förhållande till konsumtionen måste

Tobak.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Trävaror.

44 Bevillnings-UtslcoUets Betänkande N:o 5.

betraktas såsom ytterst obetydlig. Af cigarrer och cigaretter hafva under

åren 1880—1883 årligen införts endast omkring 60,000 kilogram,

under det införseln af oarbetad tobak (blad och stjelk) utgjort:

år 1880 ....................................... 1,989,252 kilogram.

» 1881 ....................................... 2,674,169 »

» 1882 ....................................... 3,266,830 »

» 1883....................................... 3,525,178 »

» 1884 (i rundt tal)............... 3,300,000 »

Vid sådant förhållande synes det Utskottet i hög grad tvifvelaktigt,

huruvida en särskild förhöjning af tullen å cigarrer och cigaretter

vore i statskassans eget intresse önskvärd, likasom en sådan förhöjning

ingalunda kunde rättfärdigas ur synpunkten af skydd för den inhemska

cigarr- och cigarett-tillverkningen.

På grund af det anförda hemställer Utskottet,

34:o) att Friherre Klinkowströms förslag om tullförhöjning

å Cigarrer och Cigaretter måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende.

I sin förevarande motion har Friherre Klinckowström i fråga om

artikeln Trävaror föreslagit följande tullförhöjningar, nemligen:

å snickare och stolmakarearbeten:

Nuvarande tullsats. Föreslagen tullsats.

af furu eller gran, med betsning,

målning eller lackering

....................................... från 4 öre för 1 kilogr. till 10 öre för 1 kilogr.;

af alm, ask, björk, bok, ek

och andra inhemska, ej

specificerade träslag, massiva

eller dermed fane
rade.

.................................... » 8 » »1 » »23 » » 1 »

af päron och valnöt samt

af mahogny, jakaranda

och andra utländska träslag,

massiva ellerdermed

fanerade, äfvensom arbeten

försedda med äkta

eller oäkta förgyllning... » 15 » »1 » » 35 » » 1 »

hvarjemte motionären yrkat, att för möbler, försedda med stoppning,

men utan öfvertyg, hvilka för närvarande förtullas efter nyss anförda

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillnings-Utskottets BetänJumde N:o 5.

bestämmelse!’ med 20 procent förhöjning, samt för sådana, försedda med

både stoppning och öfvertyg, för hvilka förhöjningen utöfver samma

bestämmelser utgör 40 procent, i stället skall erläggas tull med 20 prcent

af värdet för de förra och 30 procent af värdet för de senare.

Ifrågavarande artiklars nuvarande tullsatser, innefattande en förhöjning

af de tillförene gällande, bestämdes år 1882 på tillstyrkan af

senaste tullkomitén efter omsorgsfull utredning i samråd med sakkunnige

personer. Tullförhöjningen motiverades hufvudsakligen medelst den

under åren 1870—1877 oupphörligt stegrade importen af samma artiklar.

Från och med sistnämnda år har importen utgjort:

af snickare- och stolmakarearbeten:

år 1877....................................... 628,011 kilogram.

» 1878....................................... 1,047,441 »

» 1879....................................... 434,669 »

» 1880....................................... 436,111 »

» 1881....................................... 667,974 »

)) 1882....................................... 886,887 »

» 1883....................................... 689,333 »

samt af möbler:

år 1877....................................... 34,105 kronors värde.

» 1878 ....................................... 30,068 » »

» 1879 ....................................... 22,345 » »

» 1880....................................... 25,162 » »

» 1881 ....................................... 27,369 » »

» 1882...................................... 72,701 » »

» 1883....................................... 84,499 » »

Införseln af snickare- och stolmakarearbeten kan sålunda icke sägas

hafva i nämnvärd grad tilltagit, och införseln af möbler har åtminstone

endast under några år visat tendens dertill. För de flesta slagen

torde nu gällande tullsatser desto hellre få anses tillräckligt höga,

som ett icke obetydligt tullskydd för så skrymmande artiklar ligger redan

i transportkostnaderna. Ett fullt tillförlitligt omdöme om dessa tullsatsers

verkan torde i alla händelser förutsätta en något längre tids erfarenhet.

På dessa skäl, och då den af motionären i fråga om möbler

yrkade förtullning efter värde möter särdeles betydande betänkligheter,

hemställer Utskottet,

35:o) att Friherre Klinckowströms motion i nu afsedda

delar icke måtte af Riksdagen bifallas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Vägnar och

Åkdon.

Rubriken Vagnar och Åkdon har i tulltaxan följande lydelse:

»Vagnar och Åkdon, jernvägsvagnar inbegripna:

arbetsåkdon och lastvagnar ... 1 stycke 5 kronor,

tvåhjuliga och slädar.............. 1 .» 15 »

fyrhjuliga:

trillor ....... 1 » 25 »

halftäckta mindre..................... 1 » 50 »

andra slag ................................. 1 :» 100 »

Anm. Uppstår tvifvel till hvad slag ett åkdon är att hänföra,

utgår tullen med 10 procent af dess värde, dock ej utöfver 100 kronor.»

Friherre Klinckoivström yrkar införandet i denna rubrik af följande

förhöjda tullsatser nemligen:

tvåhjuliga och slädar ....................... 1 stycke 30 kronor.

fyrhjuliga:

trillor................................................... 1 » 40 »

halftäckta mindre........................... 1 » 100 »

andra slag ............................................. 1 » 150 »

Nu gällande tullsatser å dessa artiklar hafva bibehållits orubbade

allt sedan år 1874. I anledning af ett liknande förslag af samme motionär

vid 1880 års riksdag yttrade dåvarande Bevillnings-Utskott, att, då

nuvarande tullsatser för ifrågavarande artiklar motsvarade ungefär 10

procent af dessas värde, någon förhöjning af tullen å desamma icke

syntes böra ifrågakomma.

Införseln af här afsedda vagnar och åkdon har under den senare

tiden icke tilltagit utan fast hellre nedgått, af vissa slag högst betydligt.

Kommerskollegii berättelser utvisa följande importsiffror för vagnar

och åkdon:

arbets- och lastvagnar:

år

1873 .............

.............. 385

stycken.

»

1874 .............

.............. 157

»

»

1875 ..............

.............. 363

»

»

1876 ..............

.............. 284

»

»

1877 ..............

.............. 44

»

»

1878 ..............

.............. 37

»

»

1879 ..............

............. 6

»

7>

1880 ..............

............. 6

»

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

o

ar

1881 .............

1882 .............

............... 18 »

»

1883 .............

............. 36 »

tvåhjuliga:

år

1873 .............

.............. 67 stycken.

»

1874.............

.............. 80 »

»

1875 .............

.............. 29 »

»

1876 .............

............. 44 »

1877 .............

.............. 23 »

»

1878 .............

.............. 30 »

1879 .............

.............. 50 »

»

1880 .............

.............. 29 »

)>

1881.............

.............. 40 »

»

1882 .............

.............. 70 »

»

1883 .............

............. 96 »

andra slag:

o

ar

1873 ............

............ 254,039 kronor

)>

1874 ............

............ 104,468

)>

1875 .............

............ 292,629

»

1876 .............

............ 135,420

»

1877 .............

........... 86,380

1878 .............

........... 38,775

»

1879 .............

........... 38,674

»

1880.............

........... 55,561

)>

1881.............

........... 44,186

1882 .............

............ 37,085

»

1883 .............

........... 51,000

Samtidigt hafva ock, enligt hvad Utskottet hav sig bekant, åtskilliga

nya vagnfabriker af betydande omfattning blifvit anlagda i

Sverige. Ett ökadt tullskydd för denna industri lärer derför alls icke

»vara af behofvet påkalladt.

På grund af det anförda hemställer Utskottet,

36:o) att, med afslag å Friherre Klinekowströms

ifrågavarande yrkanden, rubriken Vagnar och Åkdon i

gällande tulltaxa måtte oförändrad bibehållas.

För Vanilj upptager gällande tulltaxa en tullsats af 13 kronor för vanilj.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Väfnader.

Väfnader.

48 Bevillnings-Utskoftets Betänkande N:o 5.

1 kilogram. Friherre Klinckowström föreslår, att denna måtte höjas till

35 kronor per kilogram.

Då den befintliga tullsatsen i förhållande till varans volym är synnerligen

hög, hemställer Utskottet,

37:o) att ifrågavarande förslag måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Bland de artiklar, å livilka Friherre Klinckowström i sin förevarande

motion yrkat förhöjda tullsatser, nämner motionären jemväl väfd a

Mattor, å livilka lian föreslår en tullsats af 80 öre för 1 kilogram.

Af väfda mattor omtalas i tulltaxan under rubriken Väfnader liera

olika slag med olika tullsatser, nemligen dels yllemattor af ull allena

eller blandad med bomull, lin eller andra ämnen utom silke, å livilka

mattor tullen utgör 60 öre per kilogram, dels mattväfnad af lin, hampa

eller andra vegetabiliska spånadsämnen, med eller utan inblandning af

bomull eller jute, hvarå tullen är 40 öre per kilogram, samt dels mattor,

öfverdragna med vattentät massa, å livilka tullen utgör 25 öre per

kilogram, hvarförutom äfven under andra moment i samma rubrik mattor

lära ingå. Af motionen framgår alls icke hvilket eller livilka slag af

mattor, som i densamma afses, hvadan Utskottet saknat möjlighet att

ingå i närmare pröfning af det ifrågavarande yrkandets befogenhet.

Huru som helst kan någon tullförhöjning å de båda först omförmälda

slagen icke ifrågakomma, enär sådant skulle strida mot den franska

handelstraktaten; och hvad beträffar det tredje slaget, är den derå nu

befintliga tullsatsen redan hög och lärer under inga omständigheter

kunna sättas högre än å de vida dyrbarare slagen mattor af ylle eller

linne. Utskottet hemställer alltså,

38:o) att Friherre Klinckowströms motion i denna

del måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Rubriken Väfnader, vattentäta, har i tulltaxan följande lydelse:^

.»med kautschuk öfverdragna, äfvensom dubbla väfnader,

sammansatta genom upplösning af kautschuk

m. in..................................................................... 1 kilogram 1: 75.

med annan vattentät massa belagde, vaxduk samt

andra lackerade eller fernissade väfnader derunder

inbegripna:

mattor.............................................................................. 1 ,, — 25.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

andra slag .................................................................. 1 kilogram — 60.

elastiska, innehållande trådar af kautschuk eller annat likartadt

ämne; tullbehandlas lika med Band, andra slag.»

I fråga om de i förstnämda moment afsedda väfnader har

Herr C. J. Grafström i sin ofvan omförmälda motion anfört, att, då till

en vanlig regnrock åtginge dylikt tyg till den mängd, att tullen

ensamt derför utgjorde omkring 5 kronor, det syntes som vore denna

tullsats allt för hög, äfvensom att, då i synnerhet de tjockare och således

tyngre samt högre tull dragande slagen af sådan väfnad begagnades

till en mängd olika arbeten inom industrien, såsom till underlag,

packning och till förfärdigande af bälgar för orgelharmonier o. s. v., i

ännu högre grad önskvärd! vore, att nämnda höga tullsats af 1 krona

75 öre per kilogram nedsattes till enahanda belopp, som under samma

rubrik vore bestämdt för andra slag, eller 60 öre per kilogram.

De väfnader, som i motionen afses, torde endast undantagsvis

användas för industriella ändamål, hvartill hufvudsakligen den under

rubriken Kautschuk i tulltaxan till tullfrihet upptagna artikeln: »i skifvor

utvalsad af 1 millimeters tjocklek eller derutöfver med eller utan väfinslag»

lärer hafva användning. Ifrågavarande väfnader åter torde förnämligast

vara afsedda för beklädnadsbehof och äro af flera olika slag,

såsom af bomull, linne, siden, ylle o. s. v. Om än i anseende till denna

skiljaktighet i materialet olika tullsatser kunde för olika slag anses önskliga,

möta häremot praktiska svårigheter, hvilka, enligt hvad Utskottet

har sig bekant, af senaste tullkomitén funnos nästan oöfvervinneliga.

Tullsatsen å ifrågavarande väfnader var före år 1882 1 krona 76 öre

per kilogram, hvilket belopp på tullkomiténs hemställan afjemnades till

det nuvarande. Nyssnämnda belopp bestämdes år 1880 till motsvarighet

mot den alltsedan år 1857 gällande äldre tullsatsen, 75 öre per skålpund.

Att nu gällande tullsats skulle vara öfver höfvan dryg, kan

Utskottet icke finna, hvadan Utskottet hemställer,

39:o) att Herr Grafströms motion jemväl i förevarande

del må af Riksdagen lemnas utan afseende.

På sätt ofvan omförmäles, har Utskottet i anledning af åtskilliga

af Kongl. Maj:t till Utskottet öfverlemnade handlingar bort taga i öfvervägande,

huruvida i tulltaxan borde intagas ett stadgande om tullfrihet

för Väfnad, som blifvit impregnerad med antiseptiska medel för att användas

vid särbehandling.

Bill. till Biksd, Prof. 1885. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

Väfnader.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Af berörda handlingar inhemtas:

att efter det Förste Läkaren vid en vårdanstalt för sjuka barn i

skrifvelse af den 27 November nästlidet år hos Kong]. Generaltullstyrelsen

anhållit om tullfri införsel af ett parti Sublimatgaz (Karbolgazsubstitut)

att användas vid sjukvårdsanstalten, men Generaltullstyrelsen,

enär enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 Januari 1881 endast karbolgaz

finge till allmänna sjukvårdanstalter tullfritt utlemnas, funnit sig icke

kunna till ansökningen lemna bifall; så hade sökanden uti en till Kongl.

Maj:t ingifven skrift hufvudsakligen anfört, att då erfarenheten visat,

att förbandsgaz, beredd med andra antiseptiska medel än karbolsyra,

vid många tillfällen varit för sjukvården mera ändamålsenlig att använda,

hade sökanden för sjukvårdsanstaltens räkning låtit införskrifva

förbandsgaz, antiseptiskt behandlad med qvicksilfverchlorid i stället för

med karbolsyra, fullkomligt öfvertygad, att denna gaz skulle få tullbehandlas

på samma sätt som karbolgaz, då den skulle för samma ändamål

användas, men den sålunda införskrifna förbandsgazen hade, i

följd af Generaltullstyrelsens beslut, blifvit belagd med en tull af 1

krona 75 öre per kilogram, hvilket ökade dess kostnad med cirka 40

öre per paket, och gjorde det nästan omöjligt för sjukhuset att begagna

sig af detta utmärkta antiseptiska medel; med anledning af hvilket

förhållande sökanden icke blott i underdånighet öfverklagade Generaltullstyrelsens

beslut, utan ock, enär för sjukvården vore ytterst angeläget

att så mycket som möjligt kunna få använda antiseptiska förbandsartiklar,

utan att kostnaden derför allt för mycket betungades,

och då apoteksvaror för samma orsaks skull vore tullfria, underdånigst

anhållit, att Kongl. Magt ville medgifva, att alla förbandsartiklar af

väfnad eller vadd, behandlade med borsyra, karbolsyra, qvicksilfverchlorid

eller annat antiseptiskt medel, måtte få tullfritt införas, då de

skulle användas för den allmänna sjukvården, för hvilken dessa medel

numera vore oundgängligen nödvändiga; samt

att Generaltullstyrelsen, hvars underdåniga yttrande i anledning

af denna klagoskrift blifvit infordradt, för vidare utredning af frågan inhemtat

utlåtande af sitt tekniska biträde, Civilingeniören J. O. Andersson,

samt derefter för egen del hemstält, att besvären måtte lemnas

utan afseende, och, hvad ansökningen i öfrigt anginge, i underdånighet

erinrat om de skäl, styrelsen i sitt den 17 Juli 1884 afgifna utlåtande

i anledning af en Riksdagens skrifvelse anfört emot beviljandet af tillfälliga

eftergifter af stadgad tull, och hvilka skäl syntes styrelsen äfven

i förevarande fäll eg a tillämplighet, hvadan styrelsen ansåge sig icke

nu kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning, så mycket

s. 51 Kontrollera mot PDF

\

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o o. 51

mindre som deri genom nådiga brefvet den 12 September 1884 med

anledning af berörda utlåtande anbefalda utredning i omförmälda hänseende

ännu icke hunnit afslutas och komma under Kongl. Maj:ts slutliga

pröfning.

Oafsedt de betänkligheter mot beviljandet af den nu ifrågasatta

tullfrihet för väfnad, impregnerad med antiseptiska medel för

att användas vid särbehandling, som sålunda blifvit framhållna, vill

Utskottet ytterligare i sådant hänseende erinra, att då en ringa tillsats

af antiseptiska medel är tillräcklig för att låta väfnaden skenbart

förefalla såsom verkligen impregnerad, det torde möta icke ringa svårigheter

att utöfva tillbörlig kontroll till förebyggande af de underslef,

som det ifrågasatta stadgandet, om allmän tullfrihet medgåfves, kunde

föranleda. Att åter undantagsvis för allmänna sjukvårdsanstalter medgifva

en tullfrihet, som icke äfven komme den enskilda sjukvården till

godo, vill icke heller synas Utskottet fullt befogadt; ty om ock faran för

antydda underslef i förstnämnda fall kunde lemnas å sido, må icke den

billighet och jemlikhet åsidosättas, som fordrar, att den enskilda sjukvården,

hvilken i stor utsträckning egnas obemedlade sjuka, mindre ses

till godo än allmänna sjukvårdsanstalter, för hvilkas ekonomi den jemförelsevis

ringa tullsats, som gäller för ifrågavarande väfnader, icke torde

kunna tillmätas någon afsevärd betydelse. Huru som helst lärer det

icke vara i sin ordning, att det sålunda förevarande spörsmålet afgöres

utan sammanhang med den omfattande pröfning rörande lämpligheten

af de till förmån för vissa anstalter redan förefintliga undantag från

gällande tullbestämmelser, som, på sätt i Generaltullstyrelsens ofvanberörda

utlåtande omförmäles, inom kort lärer förestå. Utskottet anser

derför den ifrågavarande framställningen åtminstone för det närvarande

icke böra till något Utskottets förslag föranleda; hvilket Utskottet endast

skolat

40:o) för Riksdagen anmäla.

Uti sin ofvan nämnda proposition N:o 17 har Kongl. Maj:t, under

åberopande af ett propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

för den 9 Januari innevarande år, föreslagit Riksdagen, att den i § 4

af de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans

tillämpning iakttagas bör under namn af Lastpenningar omförmälda afgift

må från och med år 1886 utgå med ett till 10 öre nedsatt belopp.

Ifrågavarande paragraf i tulltaxeunderrättelserna är för närvarande

af följande lydelse:

Tillita xeunder’

rättelse ma.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

»Lastpenningar till Kongl. Maj:t och Kronan utgöras till lika belopp

af svenska som af främmande fartyg med 14 öre för hvarje ton,

beräknad efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande

och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett kalenderår

gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas dessa umgälder

för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande

endast när fartyget innehar last samt större eller mindre del deraf lossar,

och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet

är i förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet; i

hvilket hänseende bestämmelserna uti § 2 mom. 2 punkten 2 af Kongl.

Maj:ts nådiga Kungörelse den 5 Juni 1874 angående förändrade föreskrifter

i afseende å utgörande af fyr- och båkafgifter samt uppbörden

deraf skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas lastpenningar

endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis

på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer

och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk

hamn och der endast aflemnar medförde resande jemte deras effekter,

eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres

för vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer lossning

och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter för besättning,

medförde resande eller fartyg;

fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,

anlöper svensk hamn och der lossar sin last, samt efter verkstäld

reparation densamma åter intager och utför;

fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och densamma

till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning inskränkes

till hvad för bestridande af reparationskostnaderna bevisligen

erfordrats; samt

fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn lossar

eller lastar varor till högst fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet,

för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar skola tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse

de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste

tullbetjent äfvensom om märkrullans aflemnande samt, i tillämpliga

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

BeviMnings-Utslcottets Betänkande N:o 5.

delar, jemväl iakttaga livad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande

uttagande af tullpass.»

På sätt Herr Statsministern till statsrådsprotokollet anfört, härvid

åtskilliga tillfällen fråga förevarit om borttagande af lastpenningarne.

Redan vid 1840 års riksdag framlades af enskild motionär förslag i sådan

rigtning. 1863 års tullkomité fäste i sitt betänkande uppmärksamhet

på önskvärdheten af denna afgifts upphörande, och eu hos Ridderskapet

och Adeln vid 1865—1866 årens riksdag derom väckt motion

blef af Bevillnings-Utskottet afstyrkt endast på den grund, att de i

följd af den kort förut med Frankrike afslutade handelstraktaten gjorda

tullnedsättningar befarades komma att medföra eu betydande minskning

i tullinkomsten. Sedermera aflät Kongl. Maj:t till 1872 års Riksdag

proposition om upphörande af ifrågavarande afgift. Bevillnings-Utskottet

förordade bifall till denna proposition, men Riksdagen afslog densamma.

Vid 1876 års riksdag väcktes å nyo enskild motion i samma syfte,

men ehuru dåvarande Bevillnings-Utskott lika med 1872 års ansåg ifrågavarande

afgift sakna rättvis och billig grund, fann sig likväl Utskottet

med afseende å den mening, som vid frågans pröfning hos Riksdagen

vid nyssberörda riksmöte gjort sig gällande, icke kunna då ifrågasätta

bifall till motionen, hvilken ock af Riksdagen afslogs. Efter det i

följd af 1877 års Riksdags beslut lastpenningarne, Indika tillförene utgjordes

för fartyg, som innehade gällande svenskt luktbref, deri drägtigheten

angafs i nyläster, med 70 öre för hvarje nyläst, samt för fartyg,

uppmätta enligt de i Kongl. förordningen den 15 Maj 1874 angående

mätning af handelsfartyg bestämda grunder, med 15 öre af ångfartyg

och 22 öre af segelfartyg för hvarje ton, blifvit nedsatta till

deras nuvarande belopp, har vidare skatteregleringskomitén tagit frågan

om lastpenningarnas afskaffande under ompröfning, men då komitén

ansåg denna fråga vara i väsentlig mån beroende af beskaffenheten af''

de mellan Sverige och en del främmande makter afslutade sjöfartstraktater,

fann sig komitén ej böra framställa förslag om afgifternas borttagande.

Slutligen föreslog Kongl. Maj:t i proposition till 1883 års Riksdag,

att omförmälda afgift, hvilken, såsom utgörande en oegentlig beskattning,

borde helt och hållet upphöra, dock endast genom successiva

nedsättningar på sätt Kongl. Maj:t vid samma riksdag förordat för en

del andra skatter, måtte från och med år 1884 utgå med ett till 10 öre

nedsatt belopp. Då emellertid den då ifrågasatta genomgripande reformen

af vårt skattesystem icke kom till verkställighet, fann Riksdagen,

i enlighet med Bevillnings-Utskottets hemställan, ej skäl att för det dåvarande

bifalla Kongl. Maj:ts berörda framställning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 5.

I det propositionen bilagda protokollsutdrag yttrar Herr Statsministern,

att af ordalagen i 1883 års Riksdags i berörda ämne till Kongl. Maj:t

aflåtna skrifvelse torde framgå, att Riksdagen ansett någon förändring i

denna på en viss näring lagda skatt icke böra vidtagas, då de vida mer

omfattande förslag till reformer i fråga om de på viss jord hyflande skatter,

hvilka samtidigt voro framlagda, ej blefvo af Riksdagen godkända, samt

att, derest denna uppfattning af Riksdagens skrifvelse vore vigtig, deri

således läge eu särskild anledning att nu, sedan Kongl. Maj:t beslutat

å nyo föreslå lindring i nyssnämnda grundskatter, återkomma till

frågan om en nedsättning af lastpenningar^, äfven om dessa skatters

sammanhang med hvarandra, så vidt Herr Statsministern kunde förstå,

icke bestode i annat än att begge slagen kunde i det skick, hvari de

existerade, anses utgöra qvarstående oegentligheter i vårt skatteväsende.

För att närmare motivera sin åsigt om oegentligheten ur skattesynpunkt

af lastpenningar^^ upprepar Herr Statsministern sitt derom till

statsrådsprotokollet för den 8 Januari 1883, då Kongl. Maj:t förra gången

beslöt aflåtande till Riksdagen af proposition om nedsättning i denna

skatt, afgifna yttrande, så lydande:

»Ifrågavarande afgift, hvilken bör noga särskiljas från fyr- och

båkafgift och andra liknande umgälder, som af skeppsfarten utkräfvas

såsom direkt godtgörelse för inrättningar och anstalter till sjöfartens

gagn, hvital’ på en grund, som ur statshushållningens synpunkt mqste

anses oegentlig, enär den utgör eu beskattning icke på den af skeppsrederirörelsen

härflytande inkomst, utan på sjelfva fartyget eller det

fortskaffningsmedel, genom hvilket varan tillföres förbrukaren. I följd

häraf verkar den ogynsamt på den för vårt land så naturliga sjöfartsnäringen,

på samma gång den utgör en tunga på sjelfva varuomsättningen

och derigenom bidrager att menligt inverka på prisen så väl å

det egna landets produkter, som öfverföras till den utländska marknaden,

som å de vigtiga konsumtionsartiklar, råämnen, redskap m. m.,

som från utlandet tillföras oss. Uppenbart är nemligen, att, då vid

uppgörande af fraktslut lastpenningarne måste ingå såsom en faktor

vid fraktens bestämmande, denna i allmänhet stegras med ett mot berörda

afgift svarande belopp, hvilken stegring åter i de flesta fall

drabbar den fraktade varan. Dels är afgiften således att betrakta såsom

en tilläggs afgift utöfver de faststälda tullsatserna å tullpligtiga

varor, dels ock tynger den jemväl å tullfria artiklar, och deribland

finnas dock sådana, för hvilka, såsom kändt är, en tullafgift vore med

nuvarande tull-lagstiftnings grundsatser alldeles oförenlig. Icke heller

må man hängifva sig åt den föreställningen, att i fråga om varu
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

utförseln denna afgift icke skulle drabba den svenske säljaren. Denne

måste nemligen nöja sig med det på den utländska marknaden gällande

priset, och huruvida detta pris kan möjliggöra en försäljning med vinst,

beror ofta derpå, att kostnaderna för varans transporterande till utlandet

kunna nedbringas så mycket som möjligt.

Ett ytterligare skäl mot ifrågavarande skatt förefinnes i den ofvan

antydda omständigheten, att afgiften kan verka såsom en obillighet

mot de inhemske skeppsredarne, för så vidt nemligen dessa i följd af

den rådande täflan mellan sjöfartens idkare vid vissa tillfällen äro hänvisade

till mindre gynsamma fraktvilkor. Då verkar skatten väl icke

till varans fördyrande, utan i stället såsom eu dubbel beskattning till

staten för rederirörelsen, hvilken ju i likhet med all annan näring drabbas

af inkomstbevillning och i fråga om de skattebidrag, hvilka derutöfver

skäligen kunna för densamma ifrågakomma, torde böra behandlas på

samma sätt som andra näringar, d. v. s. genom tillämpning af stämpelskatten.

Nu deremot träffas den inhemska rederirörelsen, utom af inkomstoeh

stämpelskatt, jemväl af en särskild skatt i lastpenningarne, livilket

måste innebära en oegentlighet.

Visserligen har mot lastpenningarnes borttagande den anmärkning

blifvit framstäld, att, då varutransporten till och från svenska

hamnar till betydlig del verkställes medelst främmande länders fartyg,

det skulle blifva de utländske skeppsredarne, som i väsentlig mån komme

att skörda vinsten af en sådan åtgärd. Men då, på sätt ofvan är framhållet,

afgiften i de flesta fall i sista hand drabbar den fraktade

varan, torde berörda anmärkning ej kunna tillerkännas någon afgörande

vigt. Att åter från afgiften befria de svenska fången, men låta den

qvarstå för de utländska, derför utgöra de med flertalet länder ingångna

sjöfartstraktater ett hinder, i det genom dessa tillförsäkrats berörda

länders fartyg enahanda förmåner som svenska; och att bibehålla afgiften

allenast för de länders fartyg, med hvilka sjöfartstraktater ej äro

afslutade, är desto mindre lämpligt, som statsverket af en dylik anordning

ej skulle hemta någon nämnvärd inkomst.

Att dessa afgifter innefatta eu oegentlig beskattning, är ock en

åsigt, som. i flera andra länders lagar vunnit erkännande. Sålunda

hafva de i Storbritannien och Irland, Nederländerna samt Belgien af

sjöfarten tillförene utkräfda afgifter, motsvarande lastpenningarne, redan

för längre tid tillbaka afskaffats. I Finland och Mecklenburg utgöras

ej heller vidare några lästafgifter. I Danmark äro de under olika benämningar

förut utgående umgälder sedan år 18G3 sammanslagna till

eu enda skeppsafgift, som beräknas icke såsom hos oss i fråga om

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

lastpenningar efter fartygets hela drägtighet, utan endast efter det gods,

som lossas eller lastas.»

Herr Statsministern erinrar vidare derom, att, då detta ärende förra

gången af honom för Kongl. Maj:t anmäldes, förelegat en från åtskilliga

ångbåtsrederier i Göteborg till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvari

framhölls, hurusom de afgifter, hvilka tyngde på den svenska skeppsfarten,

i hög grad försvårade täflan med andra länder, i anledning af

hvilken skrift Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen och Lotsstyrelsen

den 12 Oktober 1882 afgifvit gemensamt underdånigt utlåtande, förordande

lastpenningarnes upphörande med hänsyn till så väl sjöfartens

befrämjande som afgiftens olämplighet såsom beskattningstitel, äfvensom

att uppenbart vore, hurusom den senaste tidens tryckta sjöfartsförhållanden

än mera uppfordrade till lindring i den sjöfarten ålagda

särskilda beskattning. Men om än Herr Statsministern med hänsyn till hvad

sålunda blifvit anfördt helst skulle velat tillstyrka ett fullkomligt upphäfvande

af lastpenningarne, hade han dock, då ett sådant förslag uppenbarligen

icke egde utsigt till framgång inom Riksdagen, funnit sig böra

inskränka sig till att såsom ett steg, hvarigenom man. närmade sig

detta mål, förorda en lika stor nedsättning i denna afgift, som föreslagits

i den senaste Kongl. propositionen.

Lastpenningarne uppgingo för år 1883 till 613,351 kronor 44 öre

och i medeltal för femårsperioden 1879—1883 till 538,246 kronor 63

öre om året. En nedsättning från 14 till 10 öre för ton skulle således

medföra en minskning i statsinkomst af ej ens 200,000 kronor, hvilket.

belopp Herr Statsministern i jemförelse med de höga siffror, hvartill

tulluppbörden numera stege, funne alltför ringa för att i någon alsevärd

mån kunna inverka vid beräkningen al tullmedlen, i hvilken inkomsttitel

i riksstaten lastpenningarne inginge.

I anledning af den vid 1872 års riksdag i ämnet aflåt.na proposition

yttrade dåvarande Bevillnings-Utskott, bland annat: att den under

namn af lastpenningar utgående särskilda afgift af fartyg saknade

hvarje rättvis och billig grund, enär den utgjordes utan afseende åden

behållna inkomst fraktrörelsen lemnade, för hvilken inkomst de svenska

fartygsrederierna dessutom erlade allmän bevillning i likhet med hvad

för all annan inkomst af rörelse egde rum; att erkännas maste det lastpenningarne

utgjorde en tunga på sjelfva omsättningen och äfven i

detta hänseende befunnes i uppenbar strid emot de grundsatser, åt

hvilka hos oss, likasom inom hela den civiliserade verlden, obetingadt

inrymdes erkännande i bemödandena att med stora uppoffringar underlätta

och förbättra kommunikationsanstalterna; att man väl kunde an
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottds Betänkande N:o 5.

57

märka och aritmetiskt uträkna, att den ifrågavarande afgiftens belopp,

tillämpad på ett eller annat särskildt fraktslut, vore af den ringa betydelse,

att någon nämnvärd lindring i fraktkostnaden genom afgiftens

upphäfvande icke kunde blifva att påräkna, och att vidare kunde

till stöd för den endast på häfd och statsbehof, men hvarken på rättvisa

eller statsekonomisk klokhet grundade afgiftens bibehållande invändas,

att fraktkostnaderna hufvudsakligen bestämdes af tillgång och efterfrågan

på fartyg, men att man likväl vid dylika beräkningar gjorde

sig skyldig till förbiseende icke blott af den obestridliga sanning, att

afgifter, lagda på allmänna rörelsen, i sista hand träffade konsumenter

eller producenter med vida högre belopp, än hvartill afgifterna i och

för sig uppginge, utan ock af den icke mindre obestridliga sanningen,

att hvarje hinder, som lagstiftningen under form af afgifter eller annorledes

uppstälde emot utvecklingen af någon rörelse, i sin mån motverkade

och minskade den tillgång, hvaraf, jemte efterfrågan, all prisbestämning

ytterst berodde; att i den täflan om fraktfartyg, som emellan

alla länder egde rum, ovedersägligen de länder, som erbjöde fraktsökande

fartyg största beqvämlighet och trygghet jemte iindrigaste

skeppsafgifter, måste tillvinna sig företräde i rikligare tillgång på fartyg

och deraf följande nedsättning af fraktprisen; samt att detta mål

för hvarje land vore eftersträfvansvärdt och för Sverige med dess synnerligen

skrymmande och i förhållande dertill mindre värderika exportvaror

af än mera framstående betydelse.

På de sålunda dels af Herr Statsministern, dels af Utskottet anförda

skäl, och då Utskottet icke finner frågan om lastpenningarnes afskaffande

eg a det samband med frågan om afskrifning af vissa å jorden

hvilande bördor, att den förras afgörande bör ställas i beroende af den

senares, hemställer Utskottet,

41 :o) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 April 1885.

På Utskottets vägnar:

Å. G:son Bennicli.

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 5 Sand. 1 Afd. 5 Käft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

llevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Reservationer:

af Herr Dahl, med hvilken Herrar E. G. Boström, N. Fock, Lönegren.

A. Svensson i Lösen, Lytli samt H. Johnsson i Broby instämt:

vid 6:e punkten: »I den af Utskottet här begagnade motivering

kan jag icke instämma.»

vid 11 :e punkten: »Då genom den särdeles utförliga statistiska utredning,

som af Tullkomitén åstadkommits, jemförd med den, som i

betänkandet lemnas, alldeles ovedersägligt ådagalägges, att landets läderindustri

från och med år 1876 är stadd i ett betänkligt tillbakaskridande,

och då detta förhållande oförnekligen står i sammanhang med följderna

af den 1875 vidtagna åtgärden att ytterligare på eu gång med ej

mindre än 40 procent nedsätta den redan 1868 på grund af handelstraktaten

med Frankrike så betydligt minskade lädertullen; så har det

synts mig vara från Utskottets sida hvarken rätt eller klokt att nu tillbakavisa

yrkandet på en återgång till samma tullsats, som genom sagde

handelstraktat bestämdes och hvilken sedan ett par år tillbaka är gällande

i vårt grannland Norge, hvarföre jag förordar en införselsafgift af

24 öre per kilogram för de i denna punkt berörda varuslag».

»Emot den i åtskilliga andra punkter af betänkandet förekommande

motivering får jag äfvenledes anmäla min reservation»;

vid 14:e -punkteu: af Herr C. F. Wcern;

vid 41 :a punkten: af Herrar F. G. Boström och Lönegren äfvensom,

hvad beträffar Utskottets motivering, af Herr O. Jonsson i Hof.

1

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Ä.

Jemförande beräkning öfver tullinkomsten af viss;! artiklar åren 1857 och 1877.

Apelsiner...............................................................

Band: sammets- .....................................................

siden- .........................................................

halfsiden- ........................................;..........

Bijouterivaror af annat ämne än guld- och silfver l)

Blommor: artificiela................................................

Broderade arbeten2).................................................

Bränvin och Sprit :

på fat .............................................................

på buteljer 1. krus ........................................

Ohampignoner .......................................................

Clioeolad................................................................

Dadlar..................................................................

Etuis ....................................................................

Fikon................... v................................................

Frukter och bär: friska..........................................

inlagda ......................................

torra............................................

Glas: ljuskron- ......................................................

spegel
slipade,

ofolierade ..............................

folierade ................................

Gryn: ej af spannmål............................................

Grönsaker: inlagda ...............................................

torkade...............................................

Guld, arbetadt: ......................................................

Gulddragare-arbeten:

Cantiller och Pailletter

äkta eller halfäkta ...................................

oäkta.........................................................

Fransar, Galoner, Gramaner m. m...................

äkta eller halfäkta..............................

oäkta ................................................

Handskar..............................................................

Hattar: af strå ......................................................

af siden ....................................................

af ull, hår eller silke .................................

Hummer ...............................................................

Ingefära, insyltad......._............................................

Instrumenter, musikaliska: Speldosor .....................

Kanel m. ...........................................................

Kapris ..................................................................

Kardemummor ......................................................

Kastanier..............................................................

Kaviar ..................................................................

Kläder, nya gång- m. m. 3).....................................

Konfityrer ............................................................

Konserver .............................................................

Korinter ...............................................................

Leksaker...............................................................

Likör.....................................................................

Luktvatten............................................................

Mandel.................................................................

Masker.................................................................

Metvurst ...............................................................

Musslor, friska.......................................................

insyltade....................................................

Nötter, kokos-.......................................................

hassel-, val- och andra slag ........................

Oliver ...................................................................

Paraplyer och parasoller:

af siden eller halfsiden...........................

andra slag .............................................

Perlemor, arbetad, oinfattad....................................

Perlor, oäkta, glas- ................................................

andra slag .........................................

Plommon, Bruneller och Sviskon ...........................

Plymer: Struts- och andra slag ..............................

Pomada ................................................................

Pomeranser............................................................

Porslin, oäkta, sten eller fayense:

hvitt, gulaktigt eller omåladt:

tallrikar..........................................

andra pjeser....................................

måladt eller tryckt:

tallrikar..........................................

andra pjeser....................................

äkta: hvitt eller enfärgadt ........................

förgvldt eller måladt.......................

Transport

1857.

1877.

Införsels-

Tullsats

Beräknad

Beräknad

qvantitet.

Banco.

tullinkomst.

tullinkomst.

R:dr

sk.

rst

Kronor

öre

Kronor

öre

391,766 Skålp.

—

i

6

18,364

03

73,444

—

3,245 .

4,872 »

2

4

24

I

12,108

29,232

75

| 18,684

—

2,091 » i

2

—

—

6,273

—

8,375

—

?

—

—

—

?

21,479

913 Skålp.

15

—

—

20,542

50

18,080

—

36,570 Rall''

9

V

6,460,414 Skålp.

—

5

4

910,069

—

1,355,475

—

949 Kana''

—

so

—

888

69

88,618

—

—

—

—

—

—

—

230

—

431 Skålp.

—

16

—

215

50

5,851

—

2,467

—

4

—

308

38

1.309

—

23,575 >

—

32

—

23,575

—

10,112

—

281,440 »

—

2

—

17,590

—

60,845

—

884 Tun:r

—

36

—

994

50

—

—

13,117 Skålp.

—

9

—

3,689

16

4,119

—

884 Lispd

—

32

—

884

—

6,022

—

8,918 Skålp.

—

4

1,114

75

657

—

15,871 >

_

2

6

1,239

92

7,300

—

49,924 >

—

6

—

9,360

75

14,226

—

470,365 »

—

1

6

22,048

30

—

—

—

—

—

—

—

—

1,221

—

—

—

—

—

--

—

1,854

—

954 Lod

1

1,431

825

758 » ‘

—

2

6

59

22

453

230 >

—

16

—

115

—

606 »

—

10

—

189

38

5,202 Skålp.

2

—

15,606

—

14,231

—

6,556 St.

1

—

—

9,834

—

63,235

—

770 »

2

24

—

2,887

50

2,871

—

2,113 >

2

—

—

6,339

—

108,823

—

1,581 Skålp.

—

16

—

790

50

2.912

—

184 St.

1

16

—

368

—

2,818

—

74,411 Skålp.

—

8

—

18,602

75

68,560

—

1,654 »

—

5

—

258

45

1,421

—

10,538 »

—

8

—

2,634

so

11,036

—

10,321

—

1

6

483

79

— —

—

5,361 »

—

10

—

2,680

60

14.781

—

229,615 R:dr

?

?

5,883 Skålp.

—

12

—

2,206

13

10,919

—

28,149

—

12

—

10,555

87

57,146

—

28,283 >

—

2

8

2,356

92

4,794

—

6,463 >

1

—

—

9,694

50

40,232

—

2,379 Kana-

2

24

—

8,921

25

28,638

—

17,395 Skålp.

—

12

—

6,523

13

14,308

—

315,427 »

—

3

—

29,671

28

95,726

—

1,424 St.

—

4

—

178

—

520

—

71,401 Skålp.

4

—

8,925

50

10,719

—

71 Rdr

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

—

—

—

2

—

671 St.

1

—

20

97

200

—

18,553 Kana-

—

2

—

1,159

56

20,003

353 >

—

12

—

132

38

322

—

3,276 St.

1

—

—

4,914

—

20,062

—

887 »

—

24

—

665

25

53,138

—

1.986 Skålp.

—

40

—

2,482

50

303

—

7.839 »

—

10

—

2,449

09

1,810

—

2,688 Lod

1 -

2

—

167

88

273

—

563,867 Skålp

—

1

6

26,431

27

94,143

—

34 »

15

—

—

765

—

4,152

—

1.731 »

—

28

—

1,514

G 3

1,225

—

3,631

—

1

6

170

21

174

—

3,558 »

2

222

38

61

_

32,776 *

—

5

—

5.121

25

5,264

—

15,586 >

j _

6

—

2,922

38

2,022

—

35,244 >

8

—

8,811

—

15,426

—

14,368

1 -

8

—

3,592

—

4,977

—

92,094 »

1 —

12

—

34,535

25

46,686

—-

1,315,848

06

2,523,172

>) Tullinkomsten häraf torde för år 1857 ingå under

andra rubriker.

2) Tullinkomsten häraf kan ej beräknas.

3) Tullinkomsten häraf kan ej beräknas.

Hör till Bevillning*- Utskottets Betänkande, 1885, N:o 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jemförande beräkning öfver tullinkomsten af vissa artiklar åren 1857-och 1877.

1857

1877.

Införsels-

Tullsats.

Beräknad

Beräknad

qvantitet.

Banco

tullinkomst.

tullinkomst.

R:dr

sk.

rst

Kronor

öre

Kronor

öre

Transport

1,315,848

06

2,523,172

—

Russin...............................................................................

797,631 Sk&lp.

—

i

6

37,388

95

236,427

—

Saffran ..............................................................................

811

>

1

—

—

1,216

50

4,594

—

Silfver: arbetadt ...............................................................

14,598 Lod.

—

6

—

2,737

13

2,989

—

Smink (och Sminkflor) .....................................................

22 Skålp.

—

24

—

16

50

—

—

Snörmakarearbeten:

af hel- oeh halfsiden...........................

2,114

>

5

—

—

15,855

19,374

—

19,803

—

ändra slag ..........................................

9,687

i

i

16

—

—

44,217

—

Soja och såser...................................................................

742

Kana

—

30

—

834

75

3,863

—

Solfjädrar...........................................................................

29 Skålp.

o

—

—

130

50

065

—

Speglar och Lampetter ......................................................

ro

00

ce

rf*

>

—

8

—

5,956

—

6,345

—

Spetsar, Uddar och Blonder:

—

Silkes- och linne-.....................

1,299

>

6

—

—

11,691

9,099

—

1.816

—

andra slag ..............................

0,006

3

1

—

—

—

9,071

—

Strumpor: silkes-..............................................................

70

»

3

—

—

342

—

\ 9.

halfsiden- ........................................................

83

>

2

—

—

249

—

andra slag........................................................

64,442

>

1

—

—

96,663

—

140,837

—

Thé .................................................................................

02,102

>

—

12

—

23,310

75

88,864

161,027

—

Tobak: Cigarrer och Cigarretter..........................................

30,281

»

1

6

—

51,099

19

Tryffel .............................................................................

Trävaror:

—

»

~

170

Snickarearbeten:

»

af furu och gran..................................................

47,792

»

—

2

_

2,987

—

1,037

—

af alm, ask, m. fl...............................................

63,961

»

—

4

—

7,995

13

22,394

—

af mahogny, m. fl..............................................

97,164

3

—

7

—

21,254

63

6,174

—

Möbler, försedda med stoppning och öfvertyg4) ......

2,505

lt:dr

?

?

Tvål: parfymerad (och savonetter) .....................................

5,359 Skålp.

—

10

—

2,679

50

2,193

—

Ur: vägg- och studsare af brons .......................................

Vagnar:

T

2,255

~

fvrhjuliga: s)

f 575

1 350

trillor ............................................................

halftäclcta, mindre ..........................................

} 5 * 7

St.

25

—

—

262

50

__

öfriga slag ......................................................

14

)

66

32

—

1,400

—

0,700

—

Vanilj ..............................................................................

144 Skålp.

3

—

—

048

—

3,872

—

Vantar: silkes- .................................... .............................

240

>

3

—

—

1,080

[ 171

halfsiden- ............................................................

241

3

2

—

—

723

andra slag ...........................................................

8,808

s

1

—

—

13,212

—

14,337

—

Vin, på fat .......................................................................

4,019,974

»

—

3

10

481,559

38

482,193

—

på buteljer ...............................................................

54,211

Kamr

1

—

—

81,316

50

136,641

—

Vindrufvor ......................................................................

1,844 Skålp.

—

6

—

345

75

—

—

Visitkort ...........................................................................

Väfnader:

123

»

32

123

614

—

Helsiden:

alngods:

Felb och Plys .................................................

451

1

24

—

1,014

75

1,948

_

Flor, Gaz, Tyll ................................................

1,989

3

4

—

—

11,934

—

Guld- och silfvertyg, oäkta ..............................

8

3

5

16

—

64

—

Sammet .........................................................

2,603

3

3

—

11,983

50

Släta tyger, såsom Tafft, Satin. Levantin............

592

3

4

—

—

3,552

—

69,082

ej specificerade slag..........................................

Schawlar af Gaz,Bourre de soie, faponerade, samt

8,022

3

4

~

48.132

Förkläden......................................................

370

3

6

—

—

2,820

—

andra slag, släta och enfärgade samt fa<?onerade

Halfsiden:

1,611

>

5

12,082

50

alngods:

Felb och Plys...................................................

2,397

3

1

—

—

3,596

50

408

_

andra slag ......................................................

21,100

>

2

—

—

03,318

—

)

Shawlar............................................................

2,713

>

2

24

—

10,173

75

) 110,407

—

genom fasonering till förkläden utmärkta tyger

Bomulls:

289

>

2

24

890

26

1

alngods:

Felb och Plys ................................................

25,320

_

8

—

6,331

SO

\ i Rin

Filtar...............................................................

Gaz, Plalflinon, Musslin, Nettelduk. Dimitv, Batist,

4

3

10

2

Sticktyg eller Piqué....................................

86,730

3

—

30

—

97,578

115,403

—

Tyll ...............................................................

Bomulls- med blandning af lin eller hampa:

11,595

3

1

24

26,088

75

60,980

—

Damast............................................................

8,856

3

—

36

—

9,903

—

13,157

—

Mattväfnad......................................................

—

—

—

—

—

—

Öl

—

Ylle: Filtar och Mattor.......................................

Linne- och Harup-:

89,441

*

16

44,720

50

104,778

alngods :

Kammarduk, Batist och Flor ...........................

70

»

2

_

_

210

_

\

Lärft, hvaraf 1 qvadr.-aln väger till och med 3 lod

852

>

2

—

—

2,556

—

J 131.758

—

andra slag samt. Damast oeh Linon ..................

6,199

>

i

IG

12,398

—

1

Mattväfnad af hampa.......................................

11.792

>

—

12

—

4,422

—

3,543

—

Vaxade eller lackerade: Mattor...........................

13,668

3

—

4

—

1,708

50

13,564

—

Summa tullinkomst

2,582,942

22

4,552,774

—

4) Tullinkomsten häraf kan ej beräknas

5) Tvåhjuliga m. fl. kunna ej urskiljas ur 1857 års

uppgifter, hvadan den här upptagna tullin
komst

är för hög.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.