Sök i Ratio Lex

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 9

1885-05-11 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1885:9, Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 9.

1

N:0 9.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Maj 1885, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition N:o 46,

angående med Portugal af slutad handels- och sjöfartstraktat.

Kongl. Maj:t har i nådig proposition till Riksdagen, N:o 46, med

öfverlemnande af eu med Portugal afslutad handels- och sjöfartstraktat

jemte dertill hörande tilläggsprotokoll, äskat Riksdagens godkännande

af de bestämmelser i traktaten, hvilka sådant kräfva.

Bevillnings-Utskottet, till hvars behandling ifrågavarande ärende

hänskjutits, får härmed deröfver afgifva sitt betänkande.

Såsom af de vid den Kongl. propositionen fogade handlingar inhemtas,

afslöts den 29 Juli 1641 i Stockholm mellan Sverige och

Portugal ett fördrag i 29 artiklar, hvilket förklarades afse fred, vänskap

och fullkomlig handelsfrihet samt enligt slutartikeln skulle »icke

allenast förbinda Drottningen samt regeringen i Sverige och Konungen

samt regeringen i Portugal, utan ock i all sin förbindande kraft öfvergå

till deras efterträdare)). Uti art. 3 och 4 i detta fördrag medg-ifves

svenska fartyg »att fritt segla till konungarikena Portugal och Algarve

äfvensom till de provinser och öar, som höra till dessa riken». In-och

utförsel förklaras vara »fria utan hinder eller pålaga, sedan blott de tullafgifter

blifvit erlagda, som betalas af andra folkslag, som äro i vänskap

och förbund, hvilka afgifter böra vara måttliga utan utomordentliga

tillökningar och skola utgå till det belopp, hvarom framdeles å

ömse sidor skall öfverenskommas». I art. 7 stadgas vidare, att de

fördragsslutande makternas fartyg skola i hvarandras hamnar vara beBih.

till Riksd. Prof. 1885. 5 Sami. 1 Afä. 9 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- VtsJcottets Betänkande N:o 9.

friade från alla pålagor »såväl hamnpenningar som hvarje annan afgift»

med undantag af tullumgälder. Art. 27 och 28 innehålla aftal om

ömsesidig behandling såsom den mest gynnade nation, hvarvid likväl

den skilnad förekommer, att, medan båda rikenas undersåtar ömsesidigt

tillförsäkras »de privilegier och rättigheter, som andra allierade rikens

undersåtar njuta och hafva njutit äfvensom de synnerliga tillökningar

i dessa privilegier, som för framtiden kunna tjenliga synas», stadgas

dessutom särskild! i art. 28: »Men uttryckligen förbinder sig den Kong!

portugisiske legaten att, om någon förmånsrätt, frihet eller privilegier

ånyo skulle förunnas andra vänskapliga eller allierade folkslag, af hvilka

svenske män och undersåtar förut icke varit delaktiga, tillse det samma

förmån, frihet eller privilegium måtte förunnas och stadfästas utaf

hans Herre Konungen i Portugal för alla Sveriges vasaller och undersåtar,

så att det genom ord och gerningar bekräftas, att ingen nation

är vänskapligare ansedd och kärare för Hans Maj:t Konungen af

Portugal än Sveriges Rikes vasaller och undersåtar». Någon liknande

förbindelse å Sveriges sida stadgas deremot icke.

Den i fördraget omnämnda framtida öfverenskommelsen om tullafgifternas

belopp blef emellertid aldrig afslutad, och bestämmelserna

om sjöfartens fullkomliga frihet synas, hvad åtminstone den indirekta

fraktfarten beträffar, under tidens lopp efter hand hafva från Portugals

sida fallit i glömska och upphört att tillämpas. Någon vare sig direkt

eller indirekt portugisisk sjöfart på Sverige egde å andra sidan icke rum.

Från början af detta århundrade hafva, om än med vissa afbrott,

underhandlingar pågått om ett nytt ordnande af de båda ländernas

handelsförbindelser, utan att dock förr än nu leda till önskadt resultat.

För dessa underhandlingar lemnas utförlig redogörelse i de protokoll,

hvilka åtfölja den Kong!, propositionen. Der inhemtas, hurusom från

svensk sida den åsigt förfäktats, att, då någon tidsbestämning eller

uppsägning icke i det forna fördraget omnämndes, och detsamma aldrig

blifvit från någondera sidan uppsagdt, fördraget ur strängt rättslig

synpunkt ännu egde gällande kraft. Den portugisiska regeringen åter

har väl vid flera tillfällen direkt eller indirekt erkänt den fortfarande

giltigheten af den i fördraget medgifna likställighet, men dessa erkännanden

hafva dock icke varit af så uttrycklig natur, att regeringen

numera vill anse sig deraf bunden, utan regeringen har fastmera på senare

tiden städse fasthållit den åsigten, att traktaten för länge sedan förlorat

all laga kraft till följd af de mellan Sverige och Portugals bundsförvandter

förda krig. Herr Ministern för utrikes ärendena förklarar sig visserligen

hysa den åsigten, att, då något krig efter fördragets afsilande

icke förts mellan Sverige och Portugal, detsamma fortfarande borde

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

anses gälla, men har, i betraktande af den bestämda meningsskiljaktighet,

som sålunda yppats mellan de båda makterna, funnit utsigt

saknas att på grund af den forna traktaten, utan afsilande af ett nytt

fördrag, uppnå hvad som under de mångåriga underhandlingarna städse

varit det från vår sida eftersträfvade målet, eller behandling i afseende

å handel och sjöfart lika som den mest gynnade nation. Dessutom

omfattade det gamla fördraget endast Sverige, icke jemväl Norge.

Efter det handels- och sjöfartsnämnden i Göteborg, i en den 26

Februari 1883 till Kongl. Maj:t ingifven underdånig skrifvelse, framhållit,

hurusom en traktat med Portugal, hvarigenom de förenade rikena

derstädes bereddes den nyss omförmälda förmån, vore desto önskligare,

som under år 1882 mellan Portugal samt England och Frankrike

afslutats traktater, beredande dessa sistnämnda länders handel och

sjöfart en bättre ställning i förhållande till Portugal, än den de

förenade rikena der intoge, samt Kongl. norska regeringen den 5

Oktober 1883 och Kommerskollegium den 21 December samma år i

infordrade utlåtanden tillstyrkt afslutandet af ett dylikt fördrag, lät

Herr Ministern för utrikes ärendena utarbeta förslag till ett sådant,

på grundval af hvilket förslag förnyade underhandlingar inleddes med

portugisiska regeringen, hvilken emellertid äskade vissa tillägg till

förslaget. Dessa funnos väl från de förenade rikenas sida delvis

oantagliga, men i återstående hänseenden åter icke möta betänkligheter,

i följd hvaraf det nya förslag framlades, hvilket omsider af

portugisiska regeringen till alla delar antagits och nu blifvit svenska

Riksdagen och norska Stortinget förelagdt.

Vid pröfningen af detta ärende bär Utskottet, utan att underkänna

vigten af de skäl för de ifrågasatta traktatsvilkorens antagande,

hvilka kunna hemtas ur den betydelse, som eu dylik traktatsförbindelse

med Portugal eger för de förenade rikena, betraktade såsom ett helt,

dock ansett sig hufvudsakligen böra taga i öfvervägande, i hvad mån

fördraget ur uteslutande svensk synpunkt innehåller tillfredsställande

bestämmelser.

Genom det sålunda träffade aftal har, heter det i den Kongl.

propositionen, »det från vår sida eftersträfvade målet af behandling

som den mest gynnade nation fullständigt vunnits».

»Vår handel på Portugal, särskild! vår utförsel af jern och stål,

kommer i följd deraf numera att på denna marknad kunna under förmånliga

vilkor upptaga täflan med andra hittills mera gynnade länder.»

»Till vinnande af denna fördel har endast medgifvits en föga väsentlig

höjning af gränsen för den lägre vintullen under den tid denna

gräns, genom aftal med annan främmande makt, redan är bunden vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings-UtsTiottets Betänkande N:o 9.

20 procent alkoholhalt, samt eu förbindelse att icke under den tid

traktaten varar införa någon underafdelning af tullsatserna å viner,

hvilkas alkoholhalt faller mellan 21 procent och 25 procent.»

Värdet af de från Portugal till Sverige införda varor utgjorde

under åren 1879—1883 i årligt medeltal 1,282,301 kronor och sistnämnda

år 1,559,557 kronor. Årliga medelvärdet å de från Sverige

till Portugal utförda varor uppgick under samma femårsperiod till

1,304,526 kronor, och sistnämnda år utgjorde utförselsvärdet 1,279,952

kronor.

I förenämnda utförselssiffror ingingo följande varor med nedan omförmälda

belopp:

Ärligt medeltal

åren 1879—1883. År 1883.

Jern och stål ........................ 667,109 kronor 537,698 kronor.

Trävaror ................................. 619,870 ,, 713,353 ,,

Öfriga varor........................... 17,547 ,, 28,901 „

Bland »öfriga varor» märkas företrädesvis punsch, tjära, trämassa

och tändstickor.

Till underlättande af uppfattningen af den föreliggande traktatens

betydelse för vår export, anser sig Utskottet böra lemna följande

upplysningar rörande den portugisiska tullagstiftningen under senaste

tiden, grundade på eu Utskottet af Utrikesdepartementet tillhandahållen

promemoria.

Genom en lag af den 22 December 1870 upphäfdes den differentialtull

af 20 (»j0, som förut uppbars i Portugal vid indirekt införsel,

d. v. s. vid införsel af ett lands produkter öfver ett annat land

eller med ett annat lands fartyg. Denna lag gjorde deremot icke

någon förändring i den s. k. konventionella tull-regimen. Jemte den

allmänna tulltariffen af 1860 bestod nemligen, på grund af eu 1866

med Frankrike afslutad traktat, eu detta land särskildt tillgodokommande

tarif, kallad den konventionella, hvilken emellertid på grund

af klausulen om den mest gynnade nations behandling äfven utsträcktes

till England och vissa andra länder.

År 1876 antogs en lag, hvarigenom regeringen bemyndigades att

utsträcka den konventionella tariffen till alla länder, som. medgåfvo

Portugal den mest gynnade behandling. På grund af denna lag

erbjöd portugisiska regeringen i Maj 1879 att, under den tid underhandlingarna

om en traktat påginge, medgifva äfven de förenade

rikena förmånen af den konventionella tariffen, hvilket anbud dock

sedermera i följd af en i Portugal inträffad ministérförändring förföll.

Den konventionella tariffen är numera faststäld genom den förnyade

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings-UtslcoUets Betänkande N:o 9.

traktaten med Frankrike af år 1881, ratificerad 1882, och är på grund

af afslutade traktater tillämplig på de flesta af Europas stater.

Fullföljande sitt år 1879 gjorda anbud, utsträckte portugisiska regeringen

år 1882 frivilligt till de förenade rikena tillämpningen af samma

tarif, men ehuru tullen å våra varor derigenom nedsattes från de högre

tullsatserna i den allmänna tariffen till de lägre i konventional-tariffen

— exempelvis för jern från 5 procent till 2 procent —, uppkom dermed

ingalunda likställighet med Frankrike och andra mest gynnade länder.

Förutom införselstullen uppbäras nemligen af portugisiska tullverket:

1) en »taxa complementar» af 2 procent ad valorem enligt lagen

den 23 April 1880, förlängd genom senare dekret och ännu gällande;

2) s. k. tullemolumenter af 3 procent af införselstullen, enligt

lagen af den 7 December 1864;

3) eu tilläggsskatt af 6 procent af såväl införselstullen som »taxa

complementar», enligt lagen den 27 April 1882.

Alla dessa afgifter måste fortfarande erläggas af de förenade

rikena.

Frankrike och öfriga mest gynnade länder, nemligen Tyskland,

Österrike—Ungern, Belgien, Storbritannien, Grekland, Spanien, Holland,

Schweiz och Turkiet, äro deremot på grund af sina traktater med

Portugal och enligt art. 3 af franska traktaten icke skyldige att för de

i tulltariffen upptagna artiklar betala andra afgifter än införselstull

och 3 procent tullemolumenter. De äro således i fråga om dessa artiklar

befriade både från »taxa complementar» af 2 procent ad valorem

samt tilläggsskatten af 6 procent å införselstullen och »taxa complementar»,

hvilka afgifter endast utgöras af de nationer, som icke åtnjuta

den mest gynnade behandling, hvaribland de förenade rikena,

Danmark och Ryssland. Gent emot dessa är Portugal för öfrigt icke bundet

att längre än det faller sig lägligt tillämpa konventional-tariffen, utan kan,

derest traktat icke mellankommer, när som helst återkalla sitt ofvanberörda

medgifvande och mot dem tillämpa den allmänna tulltariffen

jemte de ännu utgående tilläggsafgifterna.

Enligt af Generalkonsulatet i Lissabon lemnade uppgifter framgår

skilnaden i tull behandlingen å den vigtigaste artikeln, stångjern,

enligt ho den allmänna tariffen, 2:o den konventionella tariffen, sådan

den för närvarande tillämpas å de förenade rikena, och 3:o den konventionella

tariffen, sådan den åtnjutes af Frankrike och de mest gynnade

länderna, af följande tabell, hvilken åskådliggör tullbehandlingen

af ett parti af 10,000 kilogram, till värde af 500,000 reis [250 reis

== 1 krona]:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

Den allmänna tariffen.

Den konventionella tariffen, sådan

den f. n. tillämpas å de

förenade rikena.

Den konventionella tariffen, sådan

den åtnjutes af Frankrike och

de mest gynnade länderna.

Reis

500,000

a) 5 °|0 ad

valorem ............ 25,000

b) 2 °|0 ad- ditional............... 10,000

Reis

500,000

a) 2 0 0 ad

valorem ............ 10,000

b) 2 °|0 ad- ditional ............ 10,000

S:a 20,000

3 0 0 i t.ull- emolumenter på

a ........................ 300

6 °j0 extra

skatt på a och

b ........ 1,200

Reis

500,000

a) 2 0 0 ad

valorem ............ 10,000

S:a 35,000

3 °|0 i tull- emolumenter på

a ....................... 750

6 °|0 extra

skatt på a och

b ........................ 2,100

S:a 10,000

3 °[0 i tull- emolumenter på

a ........................ 300

Summa reis 37,850

Summa reis 21,500

Summa reis 10,300

Af dessa uppgifter framgår, hurusom för det svenska jernet för

närvarande omkring dubbelt så hög tull måste erläggas som för det

franska eller engelska. Skulle Portugal gent emot oss återgå till tilllämpning

af sin ännu mera betungande allmänna tarif, komme tullen

å det svenska jernet att blifva nära fyra gånger så dryg som tullen

å de gynnade ländernas. Och oaktadt de senast medgifna lättnaderna

har vår utförsel till Portugal af jern och stål under senare tiden

endast med svårighet någorlunda hållit sig uppe. Den utgjorde nemligen

år

1879 .........................

.. 4,620,576

kilogram

Y)

1880 ...........................

.. 3,090,728

yi

V

1881 ...........................

.. 4,719,444

y

V)

1882 ..........................

.. 3,838,943

y

Y)

1883 .........................

.. 3,365,602

V)

9)

1884 omkring .........

.. 3,913,000

Yl

T konsulsrapporter af den 6 Mars 1883 och den 11 Mars 1884

upplystes, att begärligheten efter engelskt jern, till svenska exportörers

förfång, fortfarande var i stigande. Utskottet har erfarit, att våra jern
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings-Utslcoltets Betänkande N:o 9.

exportörer under en tid lyckats i någon mån hålla stånd mot denna konkurrens

på det sätt, att icke obetydliga qvantiteter svenskt jern till Portugal

införts öfver England och Tyskland, hvarigenom differentialtullen

undgicks, ehuruväl denna omgång å andra sidan lände till men för den

svenska fraktfarten, men att portugisiska regeringen, som fått uppmärksamheten

fäst å detta förhållande, på senaste tiden genom skärpt kontroll

vetat förebygga eller åtminstone i hög grad försvåra detta tillvägagående.

Vid sagda förhållanden är det fara värdi att, utan en traktat,

vår export af jern och stål på Portugal gånge en föga lysande framtid

till mötes, och då å ena sidan dessa artiklar äro bland våra förnämsta

exportvaror samt å andra sidan vår hittillsvarande export till Portugal

fyller blott eu mycket ringa del af detta lands växande behof af främmande

jern och stål, hvaraf år 1882 dit infördes 17,974,000 kilogram,

år 1883 25,265,000 kilogram, samt år 1884 icke mindre än omkring

39 millioner kilogram måste det betraktas såsom en fördel af

icke ringa vigt, om våra bruksidkare genom traktaten sättas i stånd

att med större framgång upptaga kampen med främmande länders.

De direkta fördelar i form af tullnedsättningar, som traktaten bereder

oss i fråga om en del andra artiklar, såsom vissa slag af trävaror,

punsch m. m., äro visserligen mindre väsentliga, om än icke

betydelselösa. Oafsedt de lättnader af dylik art, traktaten kan bereda,

äfvensom den redan påpekade omständighet, att i här berörda hänseenden

förändrade förhållanden kunna i Portugal inträda, under hvilka

fördelarna af behandling som den mest gynnade nation kunna varda

ojemförligt större än nu, må för öfrigt erinras, att här är fråga icke

allenast om tullafgifternas belopp, utan jemväl om andra bestämmelser

rörande förtullningeu, med mera, i hvilket afseende den portugisiska

lagstiftningen innehåller åtskilliga till förmån för vissa länder meddelade

undantagsstadganden, hvilka i följd af traktaten komme jemväl de

förenade rikena till godo. Att våra handelsvaror och fartyg komma i

åtnjutande af samtliga de fördelar, som medgifvas åt andra staters,

måste vara en vinst af ganska afsevärd beskaffenhet, och detta desto

hellre, som vår direkta sjöfart till Portugal under senare tid visat ökad

lifaktighet, samt i följd af vår likaledes utvecklade handelsförbindelse

med Spanien våra fartyg nu mer än förr torde anlöpa Portugal.

I afseende å nu berörda förhållanden anser sig Utskottet, med

erinran att portugisiska fartyg nästan alls icke besöka svenska hamnar,

böra meddela hosföljande dels ur Kommerskollegii förenämnda utlåtande

till Kongl. Maj:t samt dels, hvad de båda senaste åren angår, ur nyssberörda

konsulsrapportcr hemtade redogörelse för Sveriges sjöfart å

Spanien under nedannämnda år:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

Till Portugal ankomna

svenska fartyg.

Deraf m

ed last

År.

ankomna.

afgångna.

Antal.

Ton.

Antal.

Ton.

Antal.

Ton.

1878

117

29,131

65

15,694

82

18,980

1879

116

29,846

84

21,417

103

25,533

1880

105

27,820

81

21,035

90

22,579

1881

107

34,090

82

26,990

94

28,933

1882

88

28,778

64

22,164

69

20,497

Summa

533

149,665

376

107,300

438

116,522

Årligt medeltal

1878—1882

107

29,933

75

21,460

88

23,304

1883

99

36,098

67

24,750

87

30,273

1884

128

44,556

74

25,614

104

35,854

Bland de från Portugal hit införda varor utgöra korkbark och

koksalt de ojemförligt vigtigaste. Af korkbark bär införselsvärdet i

årligt medeltal åren 1879—-1883 utgjort 586,010 kronor och sistnämnda

år 710,178 kronor; af koksalt i årligt medeltal under samma femårsperiod

466,043 kronor och sistnämnda år 667,942 kronor. Af öfriga

varor har sammanlagda införselsvärdet under femårsperioden i årligt

medeltal uppgått till 230,248 kronor och år 1883 till allenast 181,437

kronor.

Den enda väsentligare införselsvaran, jemte de båda nämnda, är

vin, hvaraf införselsvärdet under femårsperioden i medeltal utgjort

210,837 kronor och år 1883 136,114 kronor. I öfrig! har införseln

hufvudsakligast utgjorts af apelsiner, bönor, kafle, kakao, lök, oljor,

rör, speglar och sten.

Då så väl korkbark som koksalt i Sverige åtnjuta tullfrihet, samt

i följd af den i vår tullagstiftning genomförda grundsats, att åt tariftraktatsbestämmelser

allmän giltighet gifvits i tulltaxan, Portugal i

fråga om de öfriga artiklarna redan tillförene åtnjutit behandling som

den mest gynnade nation, är det uppenbart, att traktaten icke för oss

innebär någon annan uppoffring än den ofvan omförmälda, i fråga om

vin aftalade.

Utskottet förbiser ingalunda de olägenheter, som i allmänhet äro

förknippade med en traktatbestämd tarif. Dessa olägenheter, hvilka

med skärpa framhållits vid de föregående tillfällen, då hos oss fråga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

förevarit om ingångna tariftraktaters godkännande, skulle helt visst

hafva afhållit Riksdagen från att å dessa meddela sådant godkännande,

derest ej de fördelar, som samma traktater ansågos medföra, betraktats

såsom väsentligen öfvervägande antydda olägenheter. Den i art. 7 af nu

föreliggande traktat beträffande artikeln vin — i afseende hvarå Portugal,

traktaten förutan, fortfarande finge åtnjuta de genom traktaten mellan

de förenade rikena och Spanien för viner ej öfverstigande 20 procent

alkoholhalt medgifna lägre tullsatser af i Sverige 15 öre och i Norge

11,52 öre per liter — till Portugals förmån intagna bestämmelse derom,

att gränsen för den lägre vin tullen må framflyttas till 21 procent, är

dock icke af beskaffenhet att böra möta någon som helst betänklighet.

Kommerskollegium har icke funnit något att dervid erinra. Att betydelsen

deraf i sjelfva verket är försvinnande liten, inses lätteligen.

Under tiden från den 11 Juli 1883, då nu gällande bestämmelser,

hvarigenom gränsen för den lägre vintullen i Sverige höjdes från 15

till 20 procent, trädde i kraft, och intill samma års slut, utgjorde rikets

hela import af vin:

af till och med 20 procent alkoholhalt:

på fat ........................................................... 941,313 kilogram,

på buteljer ................................................. 297,309 liter,

samt af mer än 20 till och med 25 procent alkoholhalt:

på fat........................................................88,818 kilogram,

på buteljer ................................................ 7,231 liter;

och under år 1884 har, enligt meddelande från Generaltullstyrelsens

revisionsbyrås statistiska afdelning, vinimporten utgjort:

af till och med 20 procent alkoholhalt:

på fat ............................................................ 2,196,709 kilogram,

på buteljer .................................................. 619,657 liter,

samt af mer än 20 till och med 25 procent alkoholhalt:

på fat ................................................. 113,845 kilogram,

på buteljer .......................................... 8,333 liter.

Samfälda vinimporten af de fem alkoholstarkaste graderna har

alltså under ifrågavarande tid uppgått till blott något öfver 5 procent

af rikets hela vininförsel, och under förstnämnda kategori falla de s. k.

dessert- eller likörvinerna, hvilka i allmänhet hålla öfver 21 till och

med 25 procent alkohol och sålunda icke beröras af traktaten. Den

betingade förändringen måste följaktligen i fiskalisk! hänseende vara af

mycket ringa betydelse, och den innebär endast en återgång till hvad

B:h. till Riksd. Prof. 1885. 5 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

som egde tillämpning före år 1882. För öfrigt minskas denna betydelse

ytterligare derigenom, att en dylik procentbestämmelse i allmänhet

torde kunna åtminstone i viss mån af importörerne kringgås. Härtill

kommer, att det ifrågavarande förbehållet gäller allenast en kortare

tid. Med hänsyn dertill, att handelstraktaten med Spanien icke är

afslutad för längre tid än till och med den 30 Juni 1887, samt att

de fördelar, som genom en traktat med Portugal kunde beredas de

förenade rikena, näppeligen kunde anses vara af den beskaffenhet, att

det allenast för deras skull vore skäl att betaga sig rättighet att,

derest omständigheterna eljest skulle dertill föranleda, återgå till en lägre

gräns mellan svagare och starkare viner, hafva nemligen här afsedda

bestämmelser i den portugisiska traktaten affattats på sådant sätt, att

vid tidpunkten för den spanska traktatens utlöpande, derest denna icke

förlänges, full frihet må vara de förenade rikena beredd att i afseende

å vintullen vidtaga de anordningar, som må finnas af då för handen

varande förhållanden påkallade, och detta ehuru traktaten med Portugal

är afslutad för tio års tid, och sålunda de genom samma traktat

Sverige tillförsäkrade fördelar komme att under berörda tid tillgodonjutas.

Ån mindre vigt kan tilläggas den i samma Art. förekommande

bestämmelse, hvarigenom de förenade rikena förbinda sig att fortfarande

belägga i Portugal producerade viner, hvilkas alkoholhalt öfverstiger

21 procent, men ej 25 procent, med fasta tullsatser, utan hänsyn

till alkoholhalten. T afseende härå anmärker Herr Statsministern, hurusom

veterligen någon afsigt icke hos oss yppats att på sins emellan

skiljaktigt sätt tullbeskatta de viner, hvilkas alkoholhalt faller inom

nämnda gränser.

Plvad i traktaten stadgas om drawback, annan tullrestitution och

skeppsumgälder, står i full öfverensstämmelse med redan gällande lagstiftning

och hittills iakttagna grunder för behandling af de mest gynnade

nationer vid deras handels- och sjöfartsförbindelser med vårt land.

De i traktaten Portugal lemnade medgifvandena torde sålunda icke

böra från tullagstiftningens synpunkt framkalla någon betänklighet mot

godkännande af en traktat, som ostridigt är till icke ringa gagn för vår

varuutförsel till nämnda land. Fast hellre måste det pris, hvartill de

från svensk sida åsyftade fördelarna nu ändtligen efter 60-årigt arbete

vunnits, vid jemförelse med dessa anses synnerligen billigt. Och då

det vid sådant förhållande, enligt Utskottets öfvertygelse, skulle vara

att illa värna landets intressen, om samtycke till traktaten från svensk

sida vägrades, hemställer Utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings-Utskottets Betagande, N:o !).

att Riksdagen måtte meddela det af Kong!.

Maj:t äskade godkännande af den med Portugal afskräde

handels- och sjöfartstraktaten.

Stockholm den 11 Maj 1885.

På Utskottets vägnar:

A. G:SON BENNICH.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.