Utlåtande, i anledning af vadda motioner om inrättande af ytterligare afdelning skönt or af Riksbanken.
1885-04-24 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1885:7, Utlåtande, i anledning af vadda motioner om inrättande af ytterligare afdelning skönt or af Riksbanken.
Dokumentets text
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
1
M:o 7.
Anis. till Riksd. Kansli den 24 April 1885, ld. 5 e. ni.
Utlåtande, i anledning af vadda motioner om inrättande af ytterligare
afdelning skönt or af Riksbanken.
Uti tio särskilda, vid innevarande riksdag väckta och till förberedande
behandling af Banko-Utskottet hänvisade motioner hafva förslag fram stälts
om inrättande af nya afdelningskontor af Riksbanken.
Af motionärerne hafva två yrkat anläggande af ett Riksbankskontor
i Jönköping, nemligen Herr R. M. Söderberg, som i motion N:o 43 i
Första Kammaren hemstält:
»att Riksdagen ville från och med 1886 års
början besluta inrättandet af ett Riksbankens afdelningskontor
i Jönköping för det område och under de
vilkor och bestämmelser, som Bankofullmäktige och
Banko-Utskottet finna lämpliga föreslå», och
Herr O. Erickson i Bjersby, som i motion N:o 120 i Andra Kammaren
hemstält:
»att Riksdagen ville besluta inrättande från och
med 1886 års början af ett Riksbankens afdelningskontor
i Jönköping för det område samt under de
vilkor och bestämmelser, som Banko-Utskottet och Fullmäktige
i Riksbanken må finna lämpliga».
Bill. till Riksd. Prat. 1885. 6 Sami. 1 Afd. 5 Käft.
1
2
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
De öfrige motionär er ne, samtlige tillhörande Andra Kammaren, hafva
hemstält:
Herr N. Nilsson i Vrängebol (motion N:o 33):
»att Riksdagen ville besluta inrättandet af ett
Riksbankens afdelningskontor i Karlstad för Vermlands
län, antingen under enahanda vilkor, som äro gällande
för redan anordnade afdelningskontor, eller ock andra,
som Banko-Utskottet, till hvilket denna motion torde
remitteras, finner lämpligt föreslå»;
Herr A. P. Pa,niet sou (motion N:o 67):
»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett
Riksbankens afdelningskontor i Kalmar för Kalmar län
under de vilkor och bestämmelser, som gälla för öfriga
Riksbankens afdelningskontor»;
Herrar A. Hansson i Solberga och S. ÅT. Olsson i Sörnäs (motion N:o 86):
»att Riksdagen måtte besluta, det ett Riksbankens
afdelningskontor inrättas för Kopparbergs län i Falun
med vilkor och bestämmelser, som Banko-Utskottet, dit
denna motion torde remitteras, finner lämpligt föreslå»;
Herr J. G. Granlund m. fl. (motion N:o 117):
»att Riksdagen måtte besluta, att ett Riksbankens
afdelningskontor måtte, på den tid och emot de vilkor,
som Banko-Utskottet kan finna lämpliga, inrättas i
staden Linköpingar,
Herr J. Jonson i Fröstorp (motion N:o 126):
»att Riksdagen måtte besluta inrättandet åt ett
Riksbankens afdelningskontor i Sköfde för Skaraborgs
län under de vilkor och bestämmelser, som gälla- för
Riksbankens öfriga afdelningskontor»;
Herr C. Ål. Huss (motion N:o 127): _
»att Riksdagen beslutar inrättande al ett Riksbankens
afdelningskontor i Sundsvalhr, och
Herr S. F. Norén (motion N:o 142):
»att Riksdagen nu ville besluta, att ett aldei
ningskontor
af Riksbanken matte inrättas för södra
delen af Yestergötland samt Halland och förläggas i
Borås eller Ulricehamn»;
Banko-Utskottets Utlåtande. N:o 7.
3
hvarförutom
Herr A. Nilsson i Rinkaby (motion N:o 57), under förutsättning att
Riksdagen kommer att i hufvudsak biträda den vid innevarande riksdag
väckta motionen i fråga om upphörande af de enskilda bankernas rätt
att utgifva egna tiokroncsedlar, hemstält, det Riksdagen må besluta,
»att uti en hvar af residensstäderna i de 17 af
rikets län, hvilka för närvarande äro i saknad af riksbankskontor,
skola under loppet af åren 1885, 1886,
1887 och 1888 inrättas afdelningskontor af Riksbanken,
afsedda för enahanda slags rörelse, som i Riksbankens
öfriga afdelningskontor drifves, och med bemyndigande
för Fullmäktige ej mindre att till kontoren anvisa erforderliga
diskonterings- och utlåningsbelopp, än ock
att tills vidare, och intill dess Riksdagen annorlunda
beslutar, tillsätta kontorsstyrelserna, förordna om deras
funktioner och sättet för dessas utöfvande, bestämma
arfvoden för styrelseledamöterna, besluta om tjenstemännens
antagande, göromål och aflöning samt i (ifrigt
vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande
hvart efter annat före utgången af nyssnämnda
år 1888».
Uti infordradt utlåtande öfver de sålunda väckta motionerna hafva
Fullmäktige i Riksbanken leinnat en redogörelse öfver den nuvarande fördelningen
af Riksbankens tillgångar emellan hufvudkontoret, å ena sidan,
samt afdelningskontoren å den andra, och inhemtas deraf att samtliga
afdclningskontoren, med eu folkmängd af 2,16 millioner mot hela landets
4,57 millioner och med fastighetsvärde af 1,488 millioner kronor mot
hela landets 3,378 millioner samt med bevillning af 1,47 millioner kronor
mot hela landets 3,77 millioner, utaf Riksbankens tillgångar innehafva i
förlag för lånerörelsens bedrifvande 29,92 millioner kronor, deraf fast 21
millioner och återstoden tillfälliga förstärkningar, dem afdelningskontoren
ä.ro skyldiga att återbetala, när tillgångarne det medgifva. Med afseende
å den betydande del af Riksbankens tillgångar, hvaröfver afdelningskontoren
sålunda förfoga, hafva Fullmäktige ansett det svårligen kunna
befinnas fullt välbetänkt att genom upprättande af nya afdelningskontor,
som skulle utbrytas ur hufvudkontoret, inskränka detta senares verksamhet
och splittra dess krafter; hvaremot och då Göteborgskontoret fått en omfattning,
som för ett afdelningskontor med dess mera begränsade arbets
-
4
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
krafter vore väl vidsträckt, Fullmäktige ansett lämpligt att Skaraborgs
län, hvars lånetransaktioner vid Göteborgskontoret uppgå till öfver 2
millioner kronor årligen, blefve afskildt från Göteborgskontorets distrikt
och komme att bilda ett eget sådant med särskildt bankkontor, hvilket
i så fall synts Fullmäktige böra förläggas i Sköfde på grund af denna
stads jemförelsevis centrala läge inom Skaraborgs län och de lätta jernvägskommunikationerna
till densamma.
Enligt bokslutet för nästlidna år utgjordes Riksbankens
metalliska kassa af.......................................... kr. 16,07 null.
behållningar på utrikes ort ............................................. » 8,37 » och
till framtida disposition afsätta medel........................... » 6,24 »
Lägges härtill den af kassatillgångar obetäckta delen
af sedelstocken............................................................ »35 »
samt vid årsafslutningen innestående upplånta medel » 15,04 »
kr. 80,72 mill.,
men afdrages vid samma tid på folioräkning inne
-
stående medel samt utelöpande postvexlar......... kr. 15,63 mill.,
uppgingo Riksbankens sålunda beräknade utlånings
tillgångar
vid nästlidna års slut till..................... kr. 65,09 »
Då Utskottet vid sist hållna riksdag förehade till behandling derunder
väckta motioner om inrättande af nya afdelningskontor af Riksbanken,
yttrade Utskottet i sitt under N:o 13 till Riksdagen afgifna
utlåtande, bland annat, följande: »I enlighet med Utskottets flerfaldiga
gånger tillförene uttalade åsigter, har jemväl nu inom Utskottet framhållits
önskvärdheten af en fortgående utvidgning af Riksbankens verksamhet
medelst inrättande af nya afdelningskontor i syfte att, till fördel
för så väl Riksbanken som allmänheten, i landets skilda delar underlätta
och främja handels- och affärsrörelsens förbindelser med Riksbanken på
de billigare lånevilkor densamma ofta i jemförelse med enskilda penninginrättningar
är i tillfälle erbjuda, samt för att bereda en ökad spridning
inom landet af lagligt betalningsmedel och en vidsträcktare användning
af Riksbankens lånetillgångar. Med afseende särskildt å det af bankkomitén
nyligen afgifna förslag till förändrad organisation af bankanstal
-
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
5
terna i riket samt den vidgade verksamhet i förhållande till allmänna
penningrörelsen, som, enligt samma förslag, skulle Riksbanken tillkomma,
har betydelsen af nya kontors inrättande synts Utskottet desto mer påfallande,
som bankkomitén i sitt nyssnämnda förslag icke har något att i
förevarande hänseende förmäla, men klart är att, derest Riksbanken skall
kunna fullgöra de stegrade anspråk, som enligt samma förslag på honom
ställas, anstalter böra i god tid vidtagas för att medelst inrättande af
afdelningskontor och i öfrigt dertill sätta banken i stånd.»
Enahanda uppfattning i afseende å önskvärdheten af Riksbankens
förgrening till landets skilda delar, som sålunda tillförene af Utskottet
uttalats, har äfven vid pröfning af de nu ifrågavarande motionerna i
detta ämne gjort sig inom Utskottet gällande, och har af sådan anledning
ock den af Herr Änders Nilsson i Rinkaby väckta, ofvan omförmälda
motionen om inrättande af afdelningskontor utaf Riksbanken i hvarje
länsresidensstad, der sådant kontor icke redan finnes, tillvunnit sig sympatier
inom Utskottet, ehuru Utskottet på samma gång visserligen funnit
densamma icke kunna under nuvarande förhållanden i hela sin omfattning
till genomförande förordas, helst, såsom ock motionen innebär, dertill
påkallas en förstärkning af Riksbankens tillgångar, likasom ock sjelfva
motionen är bygd på förutsättningen af bifall till en annan jemväl vid
innevarande riksdag väckt motion om inskränkning af de enskilda bankernas
sedelutgifning genom borttagande af deras rätt att utgifva egna
banksedlar a tio kronor. Lika med Fullmäktige anser Utskottet, att innan
fragan härom och den ännu vidsträcktare frågan rörande vårt bankväsendes
ordnande, hvarom senaste bankkomité afgifvit förslag, blifvit slutligen
pröfvad, någon utsträckning på en gång i större skala af riksbankskontor
i orterna icke skäligen kan eller bör ifrågakomma.
Deremot är Utskottet i anslutning till hvad här ofvan redan blifvit
anfördt af den mening, att, oberoende af nyssnämnda förhållanden, ett
varsamt fortskridande på den hittills beträdda vägen i afseende å nya
afdelningskontors öppnande är för så väl Riksbanken med dess nuvarande
verksamhet som ock för vårt lands näringslif i sin helhet gagneligt; och
Utskottet kan desto mindre föreställa sig, att Utskottet i detta hänseende
gar för vida, da Utskottet finner sig nu kunna föreslå Riksdagen inrättande
af två nya afdelningskontor, som Riksbankens förmåga att i fall
af behof mera kraftigt ingripa derigenom säkerligen icke komme att i
någon afsevärd mån förminskas, och dessutom Fullmäktige i Riksbanken
redan nästlidna år ansågo en sådan utvidgning af Riksbankens verksamhet
6 Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
i orterna kunna åvägabringas och sedan denna tid Riksbankens tillgångar
genom innevarande Riksdags beslut om reserverande åt Riksbanken af
halfva den sist upplupna bankovinsten blilvit än ytterligare ökade, hvarförutom
med sistlidna år jemväl indragning egt rum af de åt enskilda
banker meddelade vexlingsförskott. I och för bestämmande af plats och
verksamhetsområde för hvartdera af de sålunda utaf Utskottet föreslagna
två afdelningskontoren hade visserligen varit önskligt, att Utskottet haft
tillgång till någon för sådant ändamål förut uppgjord plan, om utarbetande
hvar af°U tskottet äfven vid sist hållna riksdag väckte förslag, hvilket dock
icke vann Riksdagens godkännande, men ehuru i följd häraf någon sådan
plan icke förefinnes, har Utskottet likväl, med ledning af Fullmäktiges i
Riksbanken uttalande nästlidna år att utan sådan plan de då, efter hvad
ofvan förmälts, ifrågastälda två kontoren borde förläggas »å orter, der, ®
vidt nu kan förutses, sådana kontor under alla förhallanden kunna inrättas,
utan att störande inverka på eller försvåra en allmän plans uppgörande);,
i hvilket afseende Fullmäktige da såsom företrädesvis lämpliga
platser framhöllo Jönköping och Hernösand eller Sundsvall, funnit sig
kunna med fog föreslå, att de två kontor, hvilkas öppnande Utskottet
ifrågastält, måtte varda förlagda i Jönköping och Sundsvall.
I enlighet med hvad sålunda blifvit af Utskottet anfördt, hemställer
''o
Utskottet,
att Riksdagen måtte besluta inrättande åt ytterligare
två afdelningskontor af Riksbanken, förlagda
det ena i Jönköping och det andra i Sundsvall.
För den händelse denna framställning af Riksdagen godkännes, är
det Utskottets afsigt att efter Fullmäktiges i Riksbanken hörande och i
sammanhang med utlåtande rörande ändringar i bankoreglementet till
Riksdagen afgifva förslag angående hvartdera af de ifrågavarande kontorens
lånedistrikt äfvensom angående öfriga erforderliga bestämmelser i
afseende å kontorens anordnande; hvilket Utskottet härmed far för Riks
-
dagen
anmäla.
Stockholm den 24 April 1885.
På Banko-Utskottets vägnar:
G. S. ÅKERHIELM.
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
7
Reservationer:
af Herrar Friherre Akerhielm, Peyron, Rääf Grefve Hamilt-on, Falk
och Söderhjelm, hvilka hafva velat anteckna, att de, efter pröfning af och
med fäst afseende vid hvad Herrar Bankofullmäktige anfört, ansett sig
höra rösta emot hvarje förslag att för närvarande inrätta nya afdelningskontor
af Riksbanken;
af Herr Lyttkens: »På de skäl Fullmäktige anfört och enär ej någon
allmän plan vare sig rörande platserna, der afdelningskontor af Riksbanken
böra förläggas, eller för deras verksamhet blifvit, uppgjord och faststäld,
anser jag, i likhet med Fullmäktige, att för närvarande ej mer än ett
afdelningskontor bör inrättas, men om platsen för dettas förläggande är
jag af annan mening än den Fullmäktige framstält i år och anser, på
de skäl Fullmäktige anfört i sitt förra året afgifna betänkande (se BankoUtskottets
Utlåtande, 1884, N:o 13), att Jönköping, såsom varande residensstad
och en stad med stor industri och handel samt med lätta kommunikationer,
är den plats, som först bör komma i fråga såsom lämplig
för ett afdelningskontor»;
af Herr Olsson;
af Herr von Batimgarlen, som yrkade bifall till Herrar Bankofullmäktiges
förslag om inrättande af ett afdelningskontor i Sköfde och åberopade
Fullmäktiges i denna fråga afgifna yttrande, så lydande:
»För ett rätt bedömande af frågan om möjligheten och lämpligheten
att inrätta ytterligare afdelningskontor af Riksbanken måste det vara af
vigt och intresse att göra sig någon reda för de nuvarande afdelningskontorens
utveckling särskild! hvad utlåningsrörelsen beträffar. I detta
afseende må följande upplysningar meddelas.
Afdelningskontoret i Göteborg öppnades 1823 ocho erhöll i förlag till
bedrifvande af utlåningsrörelse 3 millioner rdr rgs. År 1872 hade förlaget
stigit till 7,1 millioner kronor (i medeltal för året räknadt) och
utgör nu 10,5 millioner, hvaraf fast förlag 8,15, återstoden tillfälliga
förstärkningar.
Afdelningskontoret i Malmö öppnades likaledes 1823, erhöll då i
förlag 1,5 millioner rdr rgs, hade 1872 4,36 millioner och har nu 9,5
millioner, hvaraf fast 7 millioner.
8
Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 7.
Afdelningskontoret i Visby öppnades 1851 med ett förlag af 225,000
rdr, hade 1872 470,000 och har nu 1,3 millioner, hvaraf fast 1 million.
Afdelningskontoret i Luleå öppnades 1872 med förlag af 800,000
rdr och har nu 2,025 millioner, hvaraf fast 1,5 millioner.
Afdelningskontoret i Östersund, öppnadt 1880 med förlag af 400,000
kronor, har nu 3,1 millioner, hvaraf fast 1,5 millioner.
Afdelningskontoret i Vexiö öppnades 1881 med förlag af 1 million,
och har nu 3,5, hvaraf fast 2 millioner.
Förlagen för samtliga de 6 afdelningskontoren uppgå således i nårvarando
stund till 29,925 millioner, hvaraf fast 21 millioner, återstoden tillfälliga
förstärkningar. De senare äro visserligen beviljade med vilkor att återbetalas,
när tillgångarne det medgifva, men det torde vara lätt insedt, att
af de ifrågavarande beloppen föga eller intet kan vara att påräkna såsom
återgående till hufvudkontoret. Tvärt om synes den förflutna tidens erfarenhet
gifva vid handen, att snarare nya anspråk på tillökning i förlagen
skola framkomma. Och att desse i allmänhet icke lära kunna afvisas,
ligger i sakens natur. Då nemligen Riksbanken en gång inrättat ett afdelningskontor,
har den i följd häraf skyldighet att, sa långt möjligt är,
tillgodose och upprätthålla den affärsrörelse, som den sjelf sålunda bidragit
att framkalla eller främja, åtminstone om utlåningen bedrifves pa ett
fullt bankmessigt och ändamålsenligt sätt. I fråga om ordnandet och
öfvervakandet af utlåningsrörelsen åligger det naturligtvis hufvudkontorets
styrelse att utöfva ledning, och i samma mån rörelsen vid afdelningskontoren
tillväxer, blir det nödigt att ännu noggrannare än förr följa dess
skiftningar och söka förekomma dess möjliga missrigtningar. Fullmäktige
äro också, såsom här nedan skall närmare angifvas, betänkta pa åtgärder
i det hänseendet, hvilka utan tvifvel skola visa sig ändamålsenliga, men
måste blifva svårare att tillämpa, ju mera afdelningskontorens antal ökas.
Men om olägenheten häraf kan anses ega mindre betydenhet, så lär deremot
af hvad i det föregående blifvit anfördt framgå, att man icke kan
lemna utan afseende svårigheten att tillhandahålla de nya kontoren tillräckliga
förlag, utan att hufvudkontorets rörelse sedermera reduceras till
ett minimum och detsamma kommer att s kna erforderliga tillgångar.
Huru gagneliga än afdelningskontoren må ses och huru stor än den
omsorg må vara, hvarmed deras utlåning kan bedrifvas till den verkliga
affärsrörelsens lättande och främjande, får doc icke för tillgodoseende af
de i och för sig beaktansvärda lokala intres na förbises vigten och angelägenheten
deraf, att Riksbanken må förblif a i stånd att under så väl
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
9
onda som goda tider utöfva sin hufvudsakliga och betydelsefullaste verksamhet
såsom landets centralbank, hvilket dock, enligt Fullmäktiges åsigt,
i främsta rummet beror deraf, att den icke söndersplittras i en mängd
små mer eller mindre sjelfständiga lokalbanker.
Att afdelningskontoren för närvarande taga en god del af bankens
tillgångar i anspråk, är redan visadt. De län, hvilka för sina lånebehof
till dem äro hänvisade, utgöra också tillsammans en betydande del af
landet. I detta afseende kunna följande siffror tjena till ledning.
Afdelning skontor et i Göteborg omfattar:
Folkmängd 1882. Fastighetsvärde 1884. Bevillning 1884.
Göteborgs och Bohus län 266,096 224,894,475 396,759: 18.
Hallands » 134,274 80,998,600 65,988: 58.
Elfsborgs » 284,379 133,601,490 108,129: 17.
Skaraborgs » 255,436 177,392,100 1 18,274: 31.
Summa 940,185 616,877,665 689,151: 24.
Afdelning skontor et i Malmö:
Malmöhus län ............ 349,308 395,923,100 378,827: 90.
Kristianstads » ............ 227,957 160,213,701 104,522: 08.
Summa 577,265 556,136,801 483,349: 98.
Afdelning skönt or et i Visby:
Gotlands län..................... 53,293 42,727,200 33,301: 66.
Afdelningskontoret i Luleå:
Norrbottens län............ 92,660 37,851,300 44,716: 35.
Vesterbottens j> ............ 109,203 48,062,000 47,711: 83.
Summa 201,863 85,913,300 92,428: 18.
Afdelningskontoret i Östersund:
Jemtlands län.................. 86,580 36,675,900 38,784: 15.
Afdelningskontoret i Vexiö:
Kronobergs län............... 167,930 77,017,300 55,162:12.
Blekinge » ....... 138,733 72,728,750 84,125: 56.
Summa 306,663 149,746,050 139,287: 68.
Tillsammans representera således de nuvarande afdelningskontoren en
folkmängd af 2,16o,849 mot hela landets 4,579,115 med fastighetsvärde
af 1,488,076,916 mot hela landets 3,378,185,374 och bevillning
Bill. till Riksd. Prof. 1885. G Sami. 1 Åfd, 5 Höft. 2 °
10
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
af 1,476,302:89 mot hela landets 3,778,742: 73. Huru lånerörelsen har
på de två senaste åren stält sig i de län, som tillhöra hufvudkontoret,
och i dem, som omfattas af det största bland afdelningskontoren, nemligen
Göteborgs, framgår af härkos bilagda tabeller.
Att genom upprättande af nya afdelningskontor, som skulle utbrytas
ur hufvudkontoret, inskränka det senares verksamhet och splittra dess
krafter, kan således, om hänsyn tages till de tillgångar, öfver hvilka
Riksbanken för närvarande förfogar, svårligen anses fullt välbetänkt.
Deremot har det icke undgått Fullmäktiges uppmärksamhet, att Göteborgskontoret,
till hvars distrikt fyra län höra, fått en omfattning, som för
ett afdelningskontor med dess mera begränsade arbetskrafter lär vara
väl vidsträckt. Det kan derföre med skäl ifrågasättas -— såsom ock Fullmäktiges
yttrande i ämnet till Banko-Utskottet vid 1884 års riksdag
gifver vid handen — att Skaraborgs län må blifva afskildt från Göteborgskontorets
distrikt och bilda ett eget sådant med särskildt bankkontor.
Fullmäktige få i afseende härå hänvisa till den lånerörelse, som det ifrågavarande
länets invånare nu drifva vid kontoret i Göteborg. Denna rörelses
betydenhet framgår af följande siffror. Vid afdelningskontoret i Göteborg
utlernnades till i Skaraborgs län bosatta personer år 1883:
725 af betalningslån
af ........................
kronor
548,730: —
)) ......................
»
616,350: —
belopp af...........
5>
1,204,407: 19
Summa
kronor
2,369,487: 19.
För år 1884 stälde sig siffrorna på följande sätt:
127 lån mot hypotek till belopp af ........................ kronor 480,550
1,322 afbetalningslån » )) » » 1,105,620
245 vexlar » » » » 046,280
Summa kronor 2,232,450: —.
Omfattningen af rörelsen inom Skaraborgs län, så vidt denna kan
skönjas af dess invånares lånetransaktioner vid Göteborgskontoret, synes
ådagalägga, att det nya distriktet bör inskränkas till nämnda län. Fullmäktige
hafva visserligen i det förnyade yttrande, som de vid 1884 års
riksdag afgifvit till Banko-Utskottet med anledning af väckta förslag om
öppnande af nya afdelningskontor, såsom sin åsigt uttalat, att, under förutsättning,
det Utskottet skulle finna skäl att till Riksdagen hemställa
om upprättande af nya sådana, ett gemensamt afdelningskontor för Jönköpings
och Skaraborgs län kunde lämpligen inrättas i staden Jönköping.
Banlco-Utskottets Utlåtande N:o 7.
11
De lokala svårigheter, som, enligt hvad Fullmäktige haft tillfälle inhemta,
med en sådan förläggning af det ifrågavarande afdelningskontoret lära
vara förenade, särskilt för invånarne i Skaraborgs län, måste dock anses
vara af den betydenhet, att det eventuel af Fullmäktige framkastade
förslaget härom näppeligen bör fasthålla^ Då det nya kontoret i främsta
rummet äi ämnadt att bereda välbehöflig lättnad åt Göteborgskontoret,
lär vid dess anordnande Skaraborgs län framför allt böra afses. För
rörelsen inom detta län synes staden Sköfde bäst lämpa sig såsom plats
för afdelningskontor på grund af det jemförelsevis centrala läget och de
lätta jern vägskommunikationerna.
Om således Fullmäktige på redan anförda skäl ansett frågan om afdelningskontorens
utsträckning icke för det närvarande böra erhålla större
dimensioner, så torde dock en annan omständighet icke böra lemnas ur
sigte, såsom i sin män jemväl inverkande på denna frågas bedömande.
Af särskildt tillsatt komité har förslag afgifvits till bankväsendets ordnande,
hvarjemte vid innevarande års riksdag blifvit väckt en motion i
fråga om inskränkning i de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt. De
beslut, som, vare sig med anledning af denna motion eller vid slutlig
pröfning af bankkomiténs förslag, kunna komma att fattas, och de följder
en möjlig åtgärd till inskränkning af den ifrågavarande sedelutgifningsrätten
kan medföra, måste i ej ringa grad utöfva inflytande på afgörande^
i hvad mån Riksbanken må för sin del söka och vara i stånd att underlätta
den allmänna rörelsen genom att i skilda delar af landet anordna
nya afdelningskontor. Intill dess visshet i dessa hänseenden kan vinnas,
lär det vara för tidigt att ingå i slutligt bedömande af frågan om bildande
af nya afdelningskontor, allra helst i större utsträckning.
Pa gilind af hvad sålunda blifvit anfördt anse sig Fullmäktige icke
kunna tillstyrka bifall till de väckta motionerna i annan mån, än att ett
Riksbankens afdelningskontor må inrättas i Sköfde för Skaraborgs län,
och i följd deraf detta län utgå ur Göteborgskontorets distrikt. I händelse
Riksdagen godkänner detta förslag, torde Fullmäktige lemnas enahanda
uppdrag och bemyndigande i afseende å anordnande af detta
kontor, som de Fullmäktige vid upprättandet af afdelningskontoren i
Östersund och Yexiö meddelade.»
Herr Fosser har velat anmäla, att han ej inom Utskottet deltagit
uti behandlingen af ifrågavarande ärende.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.