Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrad lydelse af § 12 Regeringsformen och § 11 Riksdagsordningen.

1885-03-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1885:10, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrad lydelse af § 12 Regeringsformen och § 11 Riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.

N:o 10.

Ankom till Kiksd. Kansli den 31 Mars, 1885, kl. 3 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

förändrad lydelse af § 12 Regeringsformen och § 11

Riksdagsordningen.

Den af Kong!. Maj:t tillsatta komité för utarbetande af förslag till

förändrad organisation af bankanstalterna i riket har i sitt underdåniga

betänkande. den 14 December 1883 uti förslaget till det stadgande,

som med bibehållande af en mera inskränkt sedelutgifningsrätt för

enskilda banker skulle gälla intill dess Riksbanken komme att öfvertaga

all sedelutgifning, inrymt bestämmelse derom, att ordföranden i

Riksbankens styrelse skulle utses af Konungen, samt att öfrige sex

fullmäktige skulle väljas på tre år, så att två af dem hvarje år underkastades

omval.

Under åberopande af komiténs motivering och med erinran, att,

om den vid innevarande riksdag väckta motion om upphörande med

detta års utgång af de enskilda bankernas rätt att utgifva sedlar lydande

å tio kronor vunne bifall, de af komitén föreslagna förändringarne

i Riksbankens styrelse, hvilka i och för sig vore synnerligen

välbetänkta, blefve af verkligt behof påkallade, har Herr E. Meyer uti

en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion, N:o

119, hemstält, det Riksdagen måtte såsom hvilande till grundlagsenlig

behandling vid kommande riksdag antaga följande förslag till förändrad

lydelse af § 72 Regeringsformen och § 71 Riksdagsordningen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

Regeringsformen.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård

och skall enligt särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 mom. föreskrifver,

samt efter stadgar och reglementen, hvilka fastställas af

Riksdagen, förvaltas af sju fullmäktige, af hvilka en förordnas af Konungen

och sex väljas af Riksdagen. Den af Konungen förordnade fullmäktig

skall vara ordförande bland fullmäktige. Riksbanken allena eger

rätt att utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas. Dessa sedlar

skola vid anfordran efter sin lydelse med gidd af Banken inlösas.

Riksdagsordningen.

§ 71.

Do. De sex fullmäktige, hvilka, enligt 72 § Regeringsformen,

skola af Riksdagen utses att förvalta Riksbankens medel och tillhörigheter,

väljas å lagtima riksdag för en tid af tre år. Årligen skola

tvenne af desse fullmäktige afgå och val till deras ersättande ega rum;

dock skall, der ansvarsfrihet blifvit fullmäktige vägrad, nytt val åt

samtlige de af Riksdagen utsedde fullmäktige anställas. . Vid de tillfällen,

då på en gång val af samtlige Riksdagens fullmäktige eger rum,

bestämmes genom lottning den ordning fullmäktige emellan, i hvilken

de skola afgå. Afgående fullmäktig kan återväljas. Har af Riksdagen

utsedd fullmäktig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöringstid

aflidit eller af annan orsak afgått, skall a nästa lagtima

riksdag fyllnadsval anställas; och bör den sålunda valde tjenstgöra

under den tid, som för den afgångne återstått. .

2:o. Hvarje lagtima riksdag skall välja sju fullmäktige att, jemlikt

särskildt reglemente, Riksgäldskontorets medel och tillhörigheter

förvalta. Valet sker sålunda, att först utses den, som bland fullmäktige

skall blifva ordförande, och sedan de öfrige sex.

3:o. Riksdagens fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontor

väljas genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera Kammaren inom

sig utser tjugufyra. Valen till fullmäktige ske medelst slutna sedlar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.

4:o. Ordföranden bland fullmäktige för hvartdera verket eger afgörande

röst, derest i frågor, som hos fullmäktige komma under omröstning,

rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika; tillkommande

fullmäktige att sj elfva bland sig välja vice ordförande att föra

ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Vid flere af de senare årens riksdagar och sist år 1884 har Utskottet

haft att afgifva utlåtanden öfver olika förslag till förändringar

i Riksbankens styrelse. I sitt den 25 April 1884 afgifna utlåtande

yttrade Utskottet hufvudsakligen, att då frågan om nytt ordnande af

vårt bankväsen vore under Kongl. Majrts pröfning, både Riksdagen

deri giltigt skäl att tills vidare lemna detta lagstiftningsområde oberördt.

Af samma skäl finner Utskottet sig äfven nu förhindradt att tillstyrka

bifall till motionen. Bankfrågans allsidiga och definitiva lösning lärer

icke befrämjas genom enstaka förändringar, hvilka lätt kunde komma

att gå i eu rigtning stridande mot den, hvilken man vid frågans slutliga

pröfning funne vara den rätta; och denna sin uppfattning finner

Utskottet icke vederlagd deraf, att ett annat förslag om partiel reform

af bankväsendet blifvit väckt inom Riksdagen. Till nu angifna, i och

för sig afgörande skäl kommer vidare, att den form, hvari förändringen

af motionären föreslagits, lemnar rum för giltiga anmärkningar.

Förslaget saknar nemligen bestämmelse om tiden, då ordförande borde

af Konungen utses, samt lemnar vidare oafgjordt, huru vida ordföranden

skulle förordnas för vissa år, såsom öfrige fullmäktige, eller möjligen

för lifstiden, eller om han skulle kunna när som helst entledigas, likasom

man ock stannar i ovisshet om den inverkan, som vägran af ansvarsfrihet

skulle utöfva på ordförandens ställning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

att Herr Meyers ifrågavarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 30 Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Herr Gahn bär begärt få antecknadt, att han icke deltagit i detta

ärendes slutliga behandling inom Utskottet.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.