Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående skrifvelse till Rongl. Maj:t rörande revision af grundlagar samt utarbetande af nytt förslag till föreningsakt mellan Sverige och Norge.

1885-04-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1885:13, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående skrifvelse till Rongl. Maj:t rörande revision af grundlagar samt utarbetande af nytt förslag till föreningsakt mellan Sverige och Norge.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

N:o 13.

Auk. till Riksd. Kansli den 20 April 1885, kl. 1 e. m.

Kmstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion angående

skrifvelse till Rongl. Maj:t rörande revision af

grundlagar samt utarbetande af nytt förslag till föreningsakt

mellan Sverige och Norge.

Uti en från Andra Kammaren till Utskottet hänvisad motion, K:o 45,

har Herr A. V. Ljungman hemstält, »det måtte Riksdagen i underdånig

skrifvelse hos Kong!. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta dels genom

särskilda komiterade öfverse våra grundlagar samt framlägga för Riksdagen

ett förslag till tidens ökade kraf mer motsvarande sådana, dels äfven

utarbeta samt för svenska Riksdagen och norska Stortinget till antagande

framlägga ett nytt förslag till föreningsakt emellan Sverige och Korge.»

Behofvet af en fullständig revision så väl af vår Regeringsform, Tryckfrihetsförordning

och Riksdagsordning som af Riksakten vore, förmenar motionären,

inom hela landet enhändt såsom en fråga, hvilken tarfvade snar

lösning.

Redan de allt talrikare vardande, riksdag efter riksdag återkommande

motionerna om förändringar i rikets grundlagar (med undantag för successionsordningen)

bure tillräckligt vittne om, att dessa nu mera ej vore fullt tillfredsställande.

Ytterligare bevis derpå erbjöde sig sjelfmant vid en närmare

granskning af deras både uppställning och innehåll. Regeringsformen hade

måst utarbetas under en tid af föga mer än fjorton dagar, hvartill komme,

att man, när detta egde rum, hade jemförelsevis helt obetydlig konstitutionel

erfarenhet från utlandet att tillgå. Ett liknande förhållande kunde i viss

mån sägas hafva egt rum i fråga om stiftandet af Tryckfrihetsförordningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

5

Sedan 1809—1812, då nämnda båda grundlagar antogos, hade de flesta europeiska

stater dels erhållit nya, dels reviderat sina äldre grundlagar, hvar

jemte statsrätten hlifvit föremål för vetenskaplig behandling i en omfattning,

som redan skapat en ganska utvecklad och högt stående vetenskap. Långt

större förutsättningar för ett tillfredsställande resultat af ett omfattande

grundlagsarbete funnes sålunda nu än då nämnda grundlagar först stiftades.

Genom senare tiders förändringar hade Regeringsformen synbarligen

ej kunnat vinna eu önskvärd fulländning i afseende på vare sig fullständighet,

systematisk uppställning eller de särskilda bestämmelsernas alfattning.

Riksdagsordningen vore visserligen tillkommen under långt gynsammare omständigheter

och erbjöde sålunda i vida mindre mån skäl till berättigade

anmärkningar; men de för Sverige fullständigt nya och oförsökta förhållanden,

den införde med hänsyn till Riksdagens bildande, hade dock medfört, att äfven

densamma blifvit föremål för talrika ändringsförslag, och att en ändring

af åtminstone några af dess bestämmelser måste anses vara af verkligt behof

påkallad; och de i Regeringsformen samtidigt med Riksdagsordningens

antagande vidtagna oumbärliga förändringar hade icke kunnat förebygga, att

dessa våra båda vigtigaste grundlagar vore i saknad af nödig samstämmighet

och helgjutenhet. Det vore derför en oafvislig pligt för både Regering

och Riksdag att draga försorg om att, med anlitande af landets bästa för

ändamålet användbara krafter, en sådan genomgående revision af grundlagarne

bragtes till stånd, som kunde leda till framläggandet af ett tillfredsställande

förslag till helst en enda, tidens ökade fordringar möjligast motsvarande,

fullständig och allt igenom så att säga helgjuten grundlag, som, systematiskt

uppstäld och grupperad, i sig inneslöte både Regeringsform, Tryckfrihetsförordning

och Riksdagsordning.

Då emellertid Regeringsformen till följd af Sveriges förening med Norge

stode i ett ganska väsentligt samband med Riksakten, och då sistnämnda

internationella grundlag, såsom äfven genom framläggande år 1869 af ett

förslag till eu ny förbättrad och fullständigare sådan offentligt erkänts, långt

ifrån vore af den beskaffenhet, att den kunde anses motsvara sin bestämmelse

att nöjaktigt ordna och betrygga de unionella förhållandena, samt då den

politiska ställningen särskild! uti Norge, enligt motionärens förmenande, nu,

då den norska regeringen kunde påräkna afgjord majoritet i Stortinget,

måste hållas för vida mer gynsam för antagandet af en ny Riksakt, än den

varit, då nyss anförda förslag förkastades; så syntes det ock vara på sin

plats, att ett nytt försök gjordes med utarbetandet af en ny föreningsakt

mellan Sverige och Norge, och att revisionsarbetet af de svenska grundlagarne

lämpades derefter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 13.

Motionären åsyftar dels ändring af åtskilliga grundlagsstadganden, som

i sak skulle vara antingen i och för sig olämpliga eller ock sins emellan

mer eller mindre stridiga, dels ock en större fullständighet och en mera

genomförd systematisering af vår gällande statsrätt. Utskottet vill nu icke

förneka, att i våra grundlagar förekomma åtskilliga bestämmelser, som kunde

behöfva förtydligas eller bringas till bättre inbördes samstämmighet. Men

äfven om Utskottet kunde förbise svårigheten att om åskilliga bland dem

vinna nödig enighet inom Riksdagen och mellan båda statsmakterna på annat

sätt än genom en fortgående lagtillämpning, en efter hand utbildad konstitutionel

rättspraxis, kunde Utskottet dock ej undgå att finna det stridande

mot öflig! sätt för grundlagsändringars åvägabringande, om Riksdagen, utan

att angifva de speciella fel eller brister, hvilkas afhjelpande påkallades, hos

Konungen gjorde en sådan framställning som den motionären föreslagit. Och

då Utskottet vidare hvarken kan erkänna, att våra grundlagars form —

frånsedt Tryckfrihetsförordningen, för hvars omarbetande Kongl. Maj:t redan

lärer hafva vidtagit åtgärder — är så bristfällig, att blott på grund deraf

en fullständig revision af desamma skulle erfordras, eller delar motionärens

föreställning, att tidpunkten nu skulle vara särskildt lämplig för återupptagande

af arbetet ä ny Riksakt, hemställer Utskottet,

att Herr Ljungmans ifrågavarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 April 1885.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.