Sök i Ratio Lex

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 14

1885-04-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1885:14, Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 14

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 14,

7

N:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1885, kl. 1 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning åt väckt motion angående

ändring i 17 § Riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till Utskottet hänvisad motion, N:o 150,

har Herr Joll. Ohlsson anfört hufvudsakligen, att ehuru 17 § Riksdagsordningen

stadgar, att så väl vid val af elektorer för medelbara val som vid

omedelbara val af ledamöter i Riksdagens Andra Kammare skola till efterrättelse

tjena de för kommunerna gällande röstlängder, som böra innehålla

anteckning om dem, hvilka enligt 14 § valrätt tillkommer, grundlagen likväl

ingenting närmare bestämt om vilkoren för den kommunala röstlängdens

giltighet i dess särskilda egenskap af vallängd. Den i Riksdagsordningen

föreskrifna anteckningen i röstlängden, hvilken icke funnes omnämnd i kommunallagarne,

utgjorde en förberedande del af sjelfva valförrättningen; men

ehuru röstlängden i sin egenskap af vallängd måste blifva föremål för en

särskild granskning till utrönande, huru vida till äfventyrs vid nyssnämnda

anteckningar något fel blifvit begånget, saknades dock i grundlagen stadgande

om den tid, inom hvilken anmärkning mot längden borde framställas för att

kunna komma under pröfning. Denna brist hade, efter hvad erfarenheten

visat, ledt dertill, att ett med iakttagande af alla föreskrifna former förrättadt

val kunnat annulleras i följd af förbisedda fel i röstlängderna, hvilka

fel först efter valet blifvit anmärkta. Det vore princip vidrigt att den, som

så ville, kunde afvakta, huru vida valet utfölle efter hans önskan, och i motsatt

fall efteråt framkomma med anmärkningar mot den röstlängd, på grund

af hvilken han sjelf utan reservation deltagit i valet. En grundlagsbestämmelse,

som omöjliggjorde ett sådant förfaringssätt, men på samma gång

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 14.

lemnade en hvar tillfälle att betrygga sin och allmän rätt, syntes derför

vara alldeles nödvändig. Målet har motionären trött kunna vinnas utan

någon ändring i kommunallagarne och utan någon särskild vallag, om blott

17 § Riksdagsordningen erhölle ett tillägg, som uttryckligen föreskrefve, att

röstlängd skulle såsom vallängd kompletteras senast på valdagen, och att för

ty efter valet mot längden framstälda anmärkningar icke finge upptagas till

pröfning; hvadan motionären, under uttalande af den förhoppning, att Utskottet,

derest motionens syfte funnes beaktansvärdt, skulle veta att finna den rätta

formuleringen af den nödiga lagbestämmelsen, hemstält att Riksdagen måtte

för sin del i grundlagsenlig ordning besluta, »att sista momentet i § 17

Riksdagsordningen skall erhålla följande förändrade lydelse:

»Vid dessa val--— —--— — — — — — — — —

— — — — valrätt tillkommer.» Hästlängd skall, innan den såsom vallängd

sålunda användes, före hvarje val framläggas till granskning samt rättas på

sätt i kommunalförordning ar ne föreskrifves eller i vederbörligen faststäld valordning

kan vara eller varda bestämd; och må anmärkning mot längden, framstäld

efter den för valet utsatta tid, icke upptagas till pröfning.

Utskottet erkänner villigt, att det af motionären anmärkta missförhållandet

utgör en brist i nu gällande bestämmelser angående val af ledamöter

i Riksdagens Andra Kammare, men tror deremot att detsamma icke undanrödjes

genom motionärens förslag, hvilket icke förutsätter, att vallängden

måste vara lagakraftvunnen, innan den finge vid valet användas, och således

möjliggör ett vals upphäfvande på grund af en kanske å sjelfva valdagen

framstäf och då ogillad, men sedermera i besvärsväg fullföljd anmärkning

mot vallängden. Då Utskottet emellertid icke i anledning af motionen framlägger

något eget förslag till den anmärkta bristens afhjelpande, så beror

detta derpå, att, enligt Utskottets åsigt, önskvärd ordning och säkerhet vid

ifrågavarande val näppeligen lärer kunna uppnås utan en mera genomgripande

och allsidig granskning och omarbetning af nu gällande lagbestämmelser; och

ehvad ett dylikt arbete skulle afse allenast eu förändring af vissa delar af

våra grund- och kommunallagar eller de nya lagbestämmelserna till äfventyra

ansåges böra erhålla formen af en särskild vallag, skulle i allt fall — derest

för öfrig! framläggande af en vallag finge anses falla inom gränserna för

Utskottets behörighet — den korta tiden för Riksdagens sammanvaro ej

medgifva tillräckligt rådrum för utarbetande af så omfattande lagförslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutims-Utslcottets Utlåtande N:o 14. 9

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Ohlssons ifrågavarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 April 1885.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservation:

af Herr Hedin: mot Utskottets motivering.

Bill. till Biksd. Prof. 1885. 3 Sami. 8 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.