Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 14
1885-04-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1885:14, Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 14
Dokumentets text
Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 14,
7
N:o 14.
Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1885, kl. 1 e. in.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning åt väckt motion angående
ändring i 17 § Riksdagsordningen.
Uti en från Andra Kammaren till Utskottet hänvisad motion, N:o 150,
har Herr Joll. Ohlsson anfört hufvudsakligen, att ehuru 17 § Riksdagsordningen
stadgar, att så väl vid val af elektorer för medelbara val som vid
omedelbara val af ledamöter i Riksdagens Andra Kammare skola till efterrättelse
tjena de för kommunerna gällande röstlängder, som böra innehålla
anteckning om dem, hvilka enligt 14 § valrätt tillkommer, grundlagen likväl
ingenting närmare bestämt om vilkoren för den kommunala röstlängdens
giltighet i dess särskilda egenskap af vallängd. Den i Riksdagsordningen
föreskrifna anteckningen i röstlängden, hvilken icke funnes omnämnd i kommunallagarne,
utgjorde en förberedande del af sjelfva valförrättningen; men
ehuru röstlängden i sin egenskap af vallängd måste blifva föremål för en
särskild granskning till utrönande, huru vida till äfventyrs vid nyssnämnda
anteckningar något fel blifvit begånget, saknades dock i grundlagen stadgande
om den tid, inom hvilken anmärkning mot längden borde framställas för att
kunna komma under pröfning. Denna brist hade, efter hvad erfarenheten
visat, ledt dertill, att ett med iakttagande af alla föreskrifna former förrättadt
val kunnat annulleras i följd af förbisedda fel i röstlängderna, hvilka
fel först efter valet blifvit anmärkta. Det vore princip vidrigt att den, som
så ville, kunde afvakta, huru vida valet utfölle efter hans önskan, och i motsatt
fall efteråt framkomma med anmärkningar mot den röstlängd, på grund
af hvilken han sjelf utan reservation deltagit i valet. En grundlagsbestämmelse,
som omöjliggjorde ett sådant förfaringssätt, men på samma gång
8
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 14.
lemnade en hvar tillfälle att betrygga sin och allmän rätt, syntes derför
vara alldeles nödvändig. Målet har motionären trött kunna vinnas utan
någon ändring i kommunallagarne och utan någon särskild vallag, om blott
17 § Riksdagsordningen erhölle ett tillägg, som uttryckligen föreskrefve, att
röstlängd skulle såsom vallängd kompletteras senast på valdagen, och att för
ty efter valet mot längden framstälda anmärkningar icke finge upptagas till
pröfning; hvadan motionären, under uttalande af den förhoppning, att Utskottet,
derest motionens syfte funnes beaktansvärdt, skulle veta att finna den rätta
formuleringen af den nödiga lagbestämmelsen, hemstält att Riksdagen måtte
för sin del i grundlagsenlig ordning besluta, »att sista momentet i § 17
Riksdagsordningen skall erhålla följande förändrade lydelse:
»Vid dessa val--— —--— — — — — — — — —
— — — — valrätt tillkommer.» Hästlängd skall, innan den såsom vallängd
sålunda användes, före hvarje val framläggas till granskning samt rättas på
sätt i kommunalförordning ar ne föreskrifves eller i vederbörligen faststäld valordning
kan vara eller varda bestämd; och må anmärkning mot längden, framstäld
efter den för valet utsatta tid, icke upptagas till pröfning.
Utskottet erkänner villigt, att det af motionären anmärkta missförhållandet
utgör en brist i nu gällande bestämmelser angående val af ledamöter
i Riksdagens Andra Kammare, men tror deremot att detsamma icke undanrödjes
genom motionärens förslag, hvilket icke förutsätter, att vallängden
måste vara lagakraftvunnen, innan den finge vid valet användas, och således
möjliggör ett vals upphäfvande på grund af en kanske å sjelfva valdagen
framstäf och då ogillad, men sedermera i besvärsväg fullföljd anmärkning
mot vallängden. Då Utskottet emellertid icke i anledning af motionen framlägger
något eget förslag till den anmärkta bristens afhjelpande, så beror
detta derpå, att, enligt Utskottets åsigt, önskvärd ordning och säkerhet vid
ifrågavarande val näppeligen lärer kunna uppnås utan en mera genomgripande
och allsidig granskning och omarbetning af nu gällande lagbestämmelser; och
ehvad ett dylikt arbete skulle afse allenast eu förändring af vissa delar af
våra grund- och kommunallagar eller de nya lagbestämmelserna till äfventyra
ansåges böra erhålla formen af en särskild vallag, skulle i allt fall — derest
för öfrig! framläggande af en vallag finge anses falla inom gränserna för
Utskottets behörighet — den korta tiden för Riksdagens sammanvaro ej
medgifva tillräckligt rådrum för utarbetande af så omfattande lagförslag.
Konstitutims-Utslcottets Utlåtande N:o 14. 9
Utskottet hemställer alltså,
att Herr Ohlssons ifrågavarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 April 1885.
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.
Reservation:
af Herr Hedin: mot Utskottets motivering.
Bill. till Biksd. Prof. 1885. 3 Sami. 8 Raft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.