Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt, motion om rätt för myndig prins af det Kongl. Huset att deltaga, i Kantra,nies öfver läggningar.

1885-03-10 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1885:3, Utlåtande, i anledning af väckt, motion om rätt för myndig prins af det Kongl. Huset att deltaga, i Kantra,nies öfver läggningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutiom-Utskattets Utlåtande N:o 3.

1

N:o

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Mars''1885. kl. 1 e. m.

Konstitutions-1 tdvttets Utlåtande, i anledning af väckt, motion om

rätt för myndig prins af det Kongl. Huset att deltaga, i

Kantra,nies öfver läggningar.

Uti en^ i Första Kammaren vackt, till Utskottet hänvisad motion,

Nio 1, har Friherre Klinckowström — med erinran, att det i § 45 Regeringsformen

stadgade förbud för kronprins och arffurste samt prins af det

Kongl. Huset att innehafva civilt embete lätteligen föranledde dertill, att

hela deras uppfostran erhölle en hufvudsakligen militärisk pregel, men att,

då landets lyckliga geografiska läge skyddade från faran af krig mot

yttre fiender, de Kongl. prinsarne, hvilka genom sin börd kunde till följd

af grundlagens bud blifva kallade att styra land och folk, syntes böra få

pröfva sina krafter och vinna erfarenhet äfven i fredliga värf, hvadan de

företrädesvis borde ega rätt att, genom deltagande i Riksdagens förhandlingar,

bilda sig ett sannare och rigtigare omdöme om rikets tillstånd och

behof, än hvad som kunde vinnas genom företrädesvis militära studier och

öfningar — hemstält om sådan förändring af § 53 mom. 2 Riksdagsordningen,

att tillfälle bereddes de Kongl. prinsar, som uppnått myndig ålder,

att deltaga i Kamrarnes öfverläggningar; och har motionären, under åberopande^

deraf att Preussens, Österrikes, Italiens, Stora Britanniens, Belgiens,

Spaniens och Portugals grundlagar gifvit vissa af de regerande

furstefamiljernas prinsar säte och stämma i öfverhuset, vidare dels anfört

åtskilliga fall, då så väl Sveriges som Norges grundlagar åt Kongl. prinsar

anförtro vigtiga regeringsuppdrag, dels ock framhållit, hurusom prinsarnes

deltagande i Riksdagens förhandlingar borde ej blott lemna dem

en rik erfarenhet samt pröfva deras förmåga och kunskaper, utan ock

genom den närmare beröringen med Kamrarnes ledamöter bereda nationen

och'' hennes representanter tillfälle att närmare lära känna dem, som i en

Bih. till Pdksd. Prof. 1885. 3 Samt. 3 Hult. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

% Konstitution»- Utskottets Utlåtande N:o 3,

framtid skola leda hennes öden, hvaraf ömsesidig kärlek, vördnad och

förtroende skulle blifva eu följd.

På ofvan angifna skäl har motionären föreslagit, att § 53 mom. 2

Riksdagsordningen måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Uti hvardera Kammaren ega till myndig ålder komne, primär af det

konungsliga huset och Statsrådets ledamöter tillträde, med rättighet att deltaga

i öfverläggningamc men ej i besluten, der de sednare ej äro ledamöter

af Kammaren. Dock må. ej prins af.det konungsliga lmset etter Statsrådets

ledamöter i det fall, då dem enligt Regeringsformen uppdraget är

att riksstyrelsen föra, ej heller omyndig Konungs förmyndare, öfvervara

Kamrarnes öfverläggningar och beslut.»

Då Utskottet eu går att afgifva utlåtande öfver detta förslag, får

Utskottet till en början anmärka, att grundlagens bud i 45 § Regeringsformen

icke synes, på sätt motionären förmenat, förhindra prins af det

Kong!. Huset att egna sig åt andra idrotter än krigets. Innehaf af ett

embete är allraminst i vår tid något vilkor för allmännyttig verksamhet;

och de Kong], prinsarnes höga samhällsställning lemnar dem förvisso

lika tillfällen att gorå sitt arbete och sina kunskaper i fullaste''''mått fruktbärande

för fosterlandet. :

Deremot tror Utskottet det icke ■ öfverensstämma med vår författnings

anda att medgifva dem eu i deras bord grundad rätt till deltagande

i Riksdagens förhandlingar. Såsom stöd för sin åsigt har motionären

åberopat exemplet af åtskilliga främmande länders lagstiftningar.: Men vår.

folkvalda Första Kammare har, enligt Utskottets tanke, en helt annan;

karakter än dessa länders öfverhus, indika helt och hållet eller delvis

bestå af sjelfskrifna eller på annat sätt än genom folkets val utsedde

ledamöter. Också hafva, såsom motionären sjelf anfört, enligt dessa, läge

stiftningar, prinsarne af det regerande furstehuset rätt att deltaga .ej blott;

i representationens öfverläggningar utan ock1 i dess beslut. Det .synesantagligt,

att de Kong!, prinsarne i de flesta fall skulle af sitt förhållande;

till Konungen afhållas från att personligen ingripa i diskussionen; och då:

å ’ ena sidan, förutom de . prånga andra sätt, på Indika, de. kunna erhålla,

kännedom om folkrepresentationens åsigter, rätten att, åhöra Kamrarnes;

förhandlingar redan nu, på sätt jemväl motionären antydt, står, dem öppen,;.

och å andra sidan ingen lärer påstå att deras deltagande i ''.representation;

nen$ förhandlingar är erforderligt för beyarande:.af ;de ömsesidiga känslorna:

af kärlek och förtroende indian konungahuset och folket,.;kan: den. före-v

slagna förändringen,, enligt Utskottets tanke, icke anses: påkallad af någor,

praktiskt behof, hvadan Utskottet hemställer, v-:-;,.,; - c , ar.j...

s. 3 Kontrollera mot PDF

Koustitutions-Utskottets Utlåtande N:o i.

3

,, . att . Friherre Klinckowströms förevarande motion

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den t> Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

3IAGNUS HÅLLENBOKG.

N:o 4.

Ant. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1885, kl. 1 e. ro.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt ..motion angående

ändring i SO ,§ Riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till Utskottet öfverlemnad motion,

N:o 110, har Herr A. G. Björkman föreslagit: t

att omröstning i Riksdagens båda Kamrar skall ske med öppna

röstsedlar, å Indika skola upptagas den röstandes namn;

att vid rösternas sammanräkning skola användas tryckta blanketter,

indelade i kolumner och upptagande hvardera Kammarens ledamöters namn,

samt linier så ordnade, att tvenne blanka rutor blifva på sidan af hvarje

namn, på sätt Petter Persson i Isie i sin i samma syfte sistlidne riksdag

väckta motion N:o 138, sid. 10 och 11, utvisar;

att när votering anställes, inskrifves först den justerade voteringspröpositiönen

ä blanketten, -hvarefter samtidigt vid hvarje röstsedels aflemnande

vid den röstandes namn i blanketten sättes en punkt eller ett

streck,: som i. ena rutan-bemärker ja och i den andra nej (hvarigenom

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.