Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt ..motion angående ändring i SO ,§ Riksdagsordningen.

1885-03-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1885:4, Utlåtande, i anledning af väckt ..motion angående ändring i SO ,§ Riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Koustitutions-Utskottets Utlåtande N:o i.

3

,, . att . Friherre Klinckowströms förevarande motion

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den t> Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

3IAGNUS HÅLLENBOKG.

N:o 4.

Ant. till Riksd. Kansli den 10 Mars 1885, kl. 1 e. ro.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt ..motion angående

ändring i SO ,§ Riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till Utskottet öfverlemnad motion,

N:o 110, har Herr A. G. Björkman föreslagit: t

att omröstning i Riksdagens båda Kamrar skall ske med öppna

röstsedlar, å Indika skola upptagas den röstandes namn;

att vid rösternas sammanräkning skola användas tryckta blanketter,

indelade i kolumner och upptagande hvardera Kammarens ledamöters namn,

samt linier så ordnade, att tvenne blanka rutor blifva på sidan af hvarje

namn, på sätt Petter Persson i Isie i sin i samma syfte sistlidne riksdag

väckta motion N:o 138, sid. 10 och 11, utvisar;

att när votering anställes, inskrifves först den justerade voteringspröpositiönen

ä blanketten, -hvarefter samtidigt vid hvarje röstsedels aflemnande

vid den röstandes namn i blanketten sättes en punkt eller ett

streck,: som i. ena rutan-bemärker ja och i den andra nej (hvarigenom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 4.

votering- och sammanräkning af rösterna antagits blifva ungefär på en

gång afskräde);

att paria vota anses såsom atslag;

att tabellen antingen införes i protokollet eller medföljer detsamma

såsom bilaga; och

att val verkställes såsom förut med slutna sedlar.

Denna motion, hvilken till så väl innehåll som motivering i allo öfverensstämmer

med den af motionären åberopade, af Herr P. Persson i Isie

vid sistlidet års riksdag afgifna motion N:o 138, angår ett ämne, som vid

ej mindre än sju föregående riksdagar efter den nya Riksdagsordningens

införande, nemligen åren 1867, 1873, 1875, 1879“ 1881, 1882 och 1884

gjorts till föremål för behandling inom Utskottet, hvilket hittills alltid

uttalat sig för bibehållande åt den slutna omröstningen och funnit sin åsigt

härutinnan åt båda Kamrarne gillad. Då erfarenheten ej, sedan frågan

sist utgjorde föremål för Riksdagens pröfning, ådagalagt nyttan, än mindre

nödvändigheten af att frångå hvad som af ålder varit hos oss ömkligt, utan

tvärt om den föreslagna förändringen vid sistlidne riksdag rönte så ringa

sympatier, att allenast eu talare yttrade sig till förmån för den då föreliggande

motionens syfte, tär Utskottet hemställa,

att Herr A. G. Björkmans förevarande motion icke

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservation:

af Hen- Hedin, med hvilken Friherre Nordenskiöld samt Herrar

Carlsson, Farup och Ljungman instämt: »Lika med Utskottets flertal har

jag ej kunnat annat än afstyrka motionen, dä det föreslagna sättet för

s. 5 Kontrollera mot PDF

KonstituHöns-Utslcottcts Utlåtande N:o 4. 5

den öppna omröstningens verkställande svnes mig mycket olämpligt och

bestämmelsen, att »paria veta anses som afslag», alldeles orimlig’.

. Ja£> maste medgifva, att, sedan båda Kamrame sju gånger afslagit

motioner om öppen omröstning — senast år 1884, då i Andra Kammaren

ej ens någon debatt 1 ämnet egde rum — Utskottet häraf kunnat hemta

giltig anledning att ej nu förorda någon förändring.

Deremot bär jag velat tillkännagifva, att jag, i motsats emot Utskottets

flertal, icke principiell ogillar förslagets syfte».

Bik till Eiksd. Prof. 1885. 3 Sami 3 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.