Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 17 § Riksdagsordningen.

1885-03-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1885:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 17 § Riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 9.

7

N:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1885, kl. 3 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i 17 § Riksdagsordningen.

I afsigt att råda bot på den röstsplittring, som vid val af riksdagsmän

i Andra Kammaren i stor utsträckning förekommit, bär Herr

C. J\ Petersson i Eksebo uti en från Andra Kammaren till Utskottet

hänvisad motion, N:o 143, med anmärkning, att den s. k. offentliga

kandidaturen, genom hvars användande ifrågavarande olägenhet skulle

försvinna, icke synes rätt väl stämma öfverens med det svenska folklynnet,

föreslagit den redan vid landstingsmannaval använda utvägen,

att, der ingen vid första omröstningen erhållit mer än halfva röstetalet,

ny omröstning anställes mellan dem, som erhållit de flesta rösterna,

till dubbla antalet af de in, som skola väljas. »Orsaken», yttrar

motionären, »hvarför vid andra omröstningen endast får röstas mellan

dubbla antalet af dem, som skola väljas, är den, att intet annat sätt

finnes, enligt hvifket absolut röstöfvervigt med säkerhet kan uppnås.»

Men då vid riksdagsmannaval det omedelbara valsättet, enligt motionärens

åsigt, är att föredraga och bör användas, der det utan skada

kan ske; samt det vigtigaste inkastet mot dess bruk, faran för röstsplittring,

genom de föreslagna omvalen blefve undanröjdt, anser motionären

vidare, att det omedelbara valsättet borde öfver allt användas

vid den andra omröstningen, äfven der den första skett medelst elektorer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 9.

Motionären föreslår derför,

att Riksdagen ville för sin del besluta ungefärligen följande ändrade

lydelse af 17 § Riksdagsordningen: Vid såväl elektors- som

riksdagsmannaval tillkommer hvarje röstande en röst. Den, som dervid

erhållit mer än hälften af de afgifna rösterna, vare lagligen vald.

Har ingen eller ej tillräckligt många uppnått detta röstetal, läte valförrättaren

ofördröjligen verkställa ny omröstning till utväljande af

det antal, som återstår. Denna omröstning sker mellan dem, som första

gången erhållit flesta rösterna, till dubbla antalet af dem, som skola

väljas; och skall kallelse till sådant omval åtföljas af uppgift å dem,

som dervid komma under omröstning. Vid sådan omröstning skall

alltid det omedelbara valsättet användas; och vare den eller de valde,

som då de flesta rösterna erhållit. Mellan lika röstetal skilje lotten.

Vid dessa val ■— — — — tillkommer.

Utskottet anmärker till en början, att det föreslagna valsättet icke

gifver trygghet för uppnående af absolut röstöfvervigt. Om t. ex. i

eu stad, som har att utse två representanter, 1,000 valmän deltaga i

omvalet, kan det inträffa, att af de fyra personer, som då komma under

omröstning, A erhåller 900, B och C hvardera 450 och D 200 röster.

Kongl. förordningen om landsting förutsätter också en dylik möjlighet,

då den stadgar, att den är vald, som vid den senare omröstningen

erhållit de flesta rösterna.

Motionärens förslag, att vid omvalet alltid omedelbart valsätt skulle

användas, står, så vidt Utskottet kan finna, icke i något sammanhang

med motionens egentliga syfte, utan beror snarare på motionärens allmänna

uppfattning af detta valsätts företräden framför det medelbara.

Emellertid strider detta förslag uppenbart mot grundtanken i 16 §

Riksdagsordningen, som just betraktar det medelbara valsättet såsom

det primära, hvars frångående icke bör valmännen påtvingas.

Men äfven oafsedt dessa mera formella invändningar, kan Utskottet

icke gilla sjelfva syftet med motionen. Utskottet medgifver, att vid

ifrågavarande riksdagsmannaval stor röstsplittring gjort sig gällande,

och delar naturligtvis också motionärens åsigt om önskvärdheten af

att valresultatet i högre grad blefve ett uttryck af åsigterna hos valmännens

flertal. Men detta önskningsmål hvarken kan eller bör vinnas

så att säga på konstlad! sätt — genom att tvinga valmännen att

rösta på andra än de sjelfve vilja; i den mån kännedom om och in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 9.

9

tresse för allmänna angelägenheter mer och mer spridas bland alla

samhällsklasser, i den mån alltså den röstande med klarare blick för

och sjelfständigare uppfattning af statens kraf lägger sin röstsedel i

valurnan, skall det åsyftade ändamålet utan lagstiftningens hjelp falla

.af sig sjelft, såsom en mogen frukt af folkets politiska uppfostran.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr C. J. Peterssons ifrågavarande motion

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Bih. Ull Bihd. Prot. 1885. 3 Sami.

7 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.