Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14

1885-03-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:14, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1

N:o 14.

Ank. till Rikst! Kansli den 2 Mars 1885, kl. 12 nutid.

Lag-TJtskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrade

bestämmelser rörande strömrensning.

12 § i Lag om dikning och annan afledning af vatten den 20

Juni 1879 innehåller följande:

»Nu vill man för vinnande af odlingsbar mark eller eljest för sin

jords odling eller förbättring sänka eller uttappa sjö, upprensa, fördjupa,

utvidga eller räta eif, å eller annat vattendrag eller vatten derifrån

eljest afleda; kan det ske utan förnärmande af annans rätt öfver

vattnet och möter ej heller emot företaget hinder, efter ty i 13 § sägs;

då vare om jordegares rätt till sådant företag och skyldighet att deri

deltaga lag, som om vattenafledning ur kärr, mosse eller annan dylik

vattendränkt mark i 11 § skils.

Om strömrensning för allmänt behof eller eljest för annat ändamål

än här ofvan nämnes gälle hvad särskild! är stadgadt»;

och 18 § i Förordningen om jordegares rätt till vattnet å hans

grund den 30 December 1880 innehåller likaledes:

»Angående vattenafledning för jords odling eller förbättring, så

ock om strömrensning eller vattens bortledande för allmänt behof, är

särskild! stadgadt.»

Eib. till Riksd. Prot. 1885. 7 Sami. 11 Håft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Den upprensning af vattendrag, hvarom andra stycket i 12 § af

åberopade lag den 20 Juni 1879 handlar, plägar man, till skilnad från

det slag deraf, hvarom i samma §:s första stycke lemnats bestämmelser,

kalla den allmänna strömrensning en; och för de stadganden, som gälla

om denna senare, vill Lag-Utskottet här redogöra, Hufvudstadgandet

innefattas i förordningen, huru sjöar, strömmar och åar öfver allt i riket

ärligen höra värdas, till stadeliga vattudåmning ars afvärjande, af den 20

Februari 1764, hvari Kongl. Maj:t, på anförda skäl, allmänneligen förordnade

och påbjöd, det alle rikets undersåtar skulle vara förbundne

att dädanefter årligen, sommartiderne då vattnet vore som mest utfallet,

så väl å Kongl. Majts och Kronans som enskilde egor, under vederbörande

betjentes vård och tillsyn, upprensa och vid sitt naturliga aflopp

vidmakthålla alla större och mindre strömfall, bäckar och åar; dock,

som sättet till dessa strömrensningar vore på särskilda ställen olika, och

kostnaden dervid samt repartitionen deraf för den skull måste varieras,

så borde det ock på Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen ankomma,

att länens invånare emellan härutinnan betämja och, efter särskilde

förekommande omständigheter, besörja. Angående krigsmanskapets deltagande

i dessa strömrensningar, samt angående grunden för deltagande

deri, kungjordes af Krigskollegium den 6 April 1786, att, i anledning

af ett förekommet mål, Kongl. Magt, enligt skrifvelse af den 17 Februari

samma år, förständiga!: att som Kongl. förordningen om strömrensningar

af den 20 Februari 1764 deruti vore tydlig, att alla rikets

undersåtar borde i strömrensningar deltaga, såsom ländande till allmänt

gagn: så hade Kongl. Maj:t i nåder funnit, att soldaterna, hvilka genom

flere författningar vore skyldige göra biträde vid skallgångar och skogseldar,

ej heller kunde befrias från strömrensningar, annorledes, än det

året, då de blefve eller varit, antingen på kronoarbete eller eljest, kommenderade;

och skulle det åligga Konungens Befallningshafvande i hvarje

län så jemka detta onus emellan de länets invånare, som hade matlag,

att soldaterne endast hvart tredje eller högst hvartannat år komme

att dervid utgöra ett dagsverke, hvartill de alltid, genom Konungens

Befallningshafvandes föranstaltande, borde af vederbörande officerare

uppbådas. I Kongl. skrifvelsen den 6 April 1852 förklarade vidare,

på förekommen anledning, Kongl. Maj:t sig hafva funnit ofvan anförda

författningar icke kunna annorlunda förstås, än att allt indelt krigsmanskap,

både till häst och fot, vore i stadgad ordning förbundet till

deltagande i dessa strömrensningsarbeten, äfvensom vidare den förklaring

gafs, att manskapets biträde vid ifrågavarande strömrensningar i

intet fall skulle kunna påfordras under den tid, då de årliga vapen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11. 3

öfningarne påginge eller i allmänhet när tjensten lade hinder i vägen

för dylikt biträde.

Stadgandet i 1764 års förordning blef, på Rikets Ständers underdåniga

anhållan, uttryckligen upplifvadt i Kongl. kungörelsen angående

strömrensningars verkställande samt strömmars och åars öpne hållande den

28 December 1822, och förordnades tillika, att strömrensning af ifrågavarande

beskaffenhet årligen, der den erfordrades, skulle verkställas, i

hvilket ändamål Kongl. Maj:ts Befallningshafvande borde, helst genom

ingångna överenskommelser vederbörande emellan, men i brist derafgenom

deras åläggande bereda, att den företoges och utfördes, samt

öfver verkställigheten låta hålla allvarsam hand. Konungens Befallningshafvande

blefvo yttermera, i cirkuläret af den 9 Februari 1833,

anbefalde, bland annat, att till lax- eller strömfiskets befordran vidtaga

sådane åtgärder, hvarigenom för fisket menliga uppgrunduingar i vattendragens

utlopp måtte blifva på invånarnes bekostnad, antingen i

följd af lagligt åliggande eller genom frivillig öfverenskommelse, upprensade,

och att derjemte i underdånighet anmäla, huruvida bidrag härtill

af allmänna medel ansåges lämplige eller af behofvet påkallade.

Sådana äro de stadganden, hvilka ännu i dag reglera den allmänna

strömrensningen. Hvad åter angår den upprensning af vattendrag,

som är af hufvudsakligen privaträttslig natur, så hafva genom

de nya vattenrättslagarne meddelats utförliga bestämmelser angående

densamma.

Uti eu inom Andra Kammaren afgifven samt till Lag-Utskottet,

hänvisad motion, N:o 92, har Herr Jan Eliasson särskildt fäst uppmärksamhet

dels derå, att, ehuru grunden för lördelningen af allmän

strömrensningsskyldighet vore matlag, deltagandet i sådan strömrensning

icke medförde den ringaste rättighet eller förmån för flertalet af

dem, som ingen jord egde eller innehade, dels derå, att en långt från

vattendraget boende arbetare, hvilkens ekonomiska ställning ofta nog

vore ganska klen, enligt nuvarande bestämmelser hade lika stor skyldighet

i förevarande afseende som den jordinnehafvare, hvilken hade

egor vid vattendraget till betydlig areal, dels ock derå, att föreskrifter

saknades om hvad med matlag rätteligen borde förstås. Då sålunda

stadgandena angående allmän strömrensning icke allenast kunde anses

föråldrade, utan äfven, efter nutidens uppfattning, obilliga och orättvisa

samt ej heller vore tillräckligt tydliga och bestämda, och då lagen om

dikning och annan afledning af vatten den 20 Juni 1879, efter motionärens

uppfattning, kunde anses lämplig att äfven inrymma stadgande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

angående strömmars, åars och bäckars underhållande vid deras naturliga

aflopp, samt de i denna lag bestämda grunder, efter hans öfvertygelse,

vore rättvisa, har han föreslagit, »att Riksdagen för sin del

beslutar, dels upphäfvande af ofvarmämnda nu gällande stadganden om

strömrensning, dels ock att andra momentet af 12 § i lagen om dikning

och annan afledning af vatten den 20 Juni 1879 måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

Lag samma vare ock i fråga om rensning af strömmar, åar och

bäckar, för bibehållande af deras naturliga aflopp till förekommande af

skadliga öfversvämningar.»

6--

Utskottet finner, i likhet med hvad Nya Lagberedningen uttalat

i motiven till sitt förslag till vattenrättsförordning med flera dermed

sammanhängande författningar, s. 115, gällande bestämmelser om den

allmänna strömrensningen lida af oklarhet och ej vidare kunna anses

fullt tidsenliga, samt att detta särskildt gäller om skyldigheten för länens

invånare att efter matlag utgöra dagsverken dertill, hvilken. skyldighet

väl ytterst sällan torde anlitas, men dock ännu qvarstår i lagstiftningen,

fastän olämpligheten af en dylik arbetsmetod är uppenbar.

Ifrågavarande företag erbjuda onekligen, på sätt Nya Lagberedningen

äfven erinrat, en analogi med vägrödjningsbesväret, men skulle ock,

såsom äfven antydes i 1786 års ofvan anförda kungörelse, kunna likställas

med skyldigheten att lemna biträde vid skogselds släckande eller

vid skallgång. Den allmänna strömrensningens karakter torde för öfrigt

vara, att den utgör ett allmänt besvär samt ej eger gemenskap

med de privaträttsliga förhållanden emellan strandegare och andre, om

hvilka handlas i vattenrättslagarne; och den grund, å hvilken 1764 års

författning hvilar, att den allmänna strömrensningen är en kommunalangelägenhet,

torde derföre vara rigtig, ehvad man nu anser, att den

bör åligga den större kommunen — länet — eller den mindre häradet

eller socknen.

I och för en rättvis omreglering af detta besvär torde emellertid

ytterligare utredning erfordras; och får Utskottet följaktligen, med anledning

af motionen, hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes låta utarbeta samt förelägga Riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14. 5

förslag till ändrade stadganden angående den s. k.

allmänna strömrensningen.

Stockholm den 2 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herr Berglöf har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

ärendets behandling inom Utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1885,

7 Sami. 11 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1885:20 Skrifvelse till Konungen, om ändrade stadganden angående den s. k. allmänna strömrensningen. s. 15 i texten