Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17

1885-03-17 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:17, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Biksd. Kansli den IT Mars 1885, kl. 3 e. m.

Lac/-Utskottets Utlåtande, i anledning af dels Kong!. Maj ds proposition

med förslag till Lag angående ändring i 9, 51 och 52

§§ Konkurslagen, dels och enskild motion med förslag till

Lag om s. k. afveckling medelst administration af gäldbunden

köpmans bo.

Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver den af Kamrarne

till Utskottet hänvisade Kongl. propositionen med förslag till Lag angående

ändring i 9, 51 och 52 §§ Konkurslagen, äfvensom i sammanhang

härmed öfver en af Första Kammaren till handläggning af Utskottet

öfverlemnad enskild motion med förslag till Lag om s. k. afveckling

medelst administration af gäldbunden köpmans bo.

Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda, under den 9 sistlidne Januari

till Riksdagen aflåtna proposition har följande lydelse:

»Med öfverlemnande af de i Statsrådet och Högsta Domstolen i

ärendet hållna protokoll, vill Kongl. Maj:t härmed jemlik! 87 § Regeringsformen

hafva i nåder föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag angående ändring i 9, 51 och 52 §§ Konkurslagen.

Härigenom förordnas, att nedannämnda paragrafer i Konkurslagen

den 18 September 1862 skola erhålla följande förändrade lydelse:

Bill. till Likså. Prof. 1885. 7 Sami. 13 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

9 §•

Vid konkursansökning foge gäldenär uppteckning å boets egendom

och gäld, med uppgift å borgenärers namn och hemvist, så ock

å de böcker och handlingar, som boet röra; och vare uppteckningen

med edsförpligtelse underskrifven. År ej bouppteckning bifogad, eller

uppstår konkurs i följd af borgenärs yrkande och aflemna!- ej gäldenär

vid förklarings afgifvande bouppteckning; varde, i stad af rätten och

å landet af domaren, förordnande genast meddeladt magistratsperson,

kronofogde, länsman, rättens betjent eller annan lämplig person att

uppteckningen utan dröjsmål förrätta; och åligge gäldenären att allt,

som till boet hörer, under edsförpligtelse redligen uppgifva. Kan ej

fullständig uppteckning genast ske, bör skriftlig uppgift å borgenärerne

och deras hemvist rätten eller domaren ofördröjligen tillställas.

Då konkurs uppstått, varde förordnande genast meddeladt person,

som nu nämnd är, att gäldenärs böcker och andra handlingar, som

hans rörelse angå, under försegling sätta eller i förvar taga, så ock,

der rätten eller domaren så nödigt anser, att låta konkursboets kända

egendom under säker vård hållas och boets angelägenheter bevakas,

intilldess, såsom framdeles sägs, gode män utsedde blifvit. År ej bouppteckning

af gäldenären ingifven, varde förordnande, på sätt nyss

nämndt är, alltid meddeladt. På yrkande af gäldenären eller någon

af borgenärerne ege rätten eller domaren att, i stället för förordnande,

hvarom nu är nämndt, uppdraga åt en eller flere skicklige män att

boet jemte de böcker och handlingar, som nämnda äro, omhändertaga

och med den befogenhet, som tillkommer gode män, boet förvalta,

intilldess gode män utsedde blifvit.

Varder annan än den, som domare- eller tjensteed aflagt, till förrättningsman

enligt denna § förordnad; svärje inför rätten eller domaren,

att han det uppdrag redligen fullgöra skall; och hafve sedan

samma pligt och njute lika skydd, som enligt lag tillkommer dem,

hvilka rättens ärenden gå.

51 §.

Fast egendom må ej annorledes än å offentlig auktion säljas, der

ej alla vid sammankomsten närvarande borgenärer, så ock gäldenären,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

dertill samtycka. År sådan egendom för gäld intecknad, då må försäljning

utom offentlig auktion ej ske, der ej de inteckningshafvare,

hvilkas rätt må vara deraf beroende, bifall dertill lemnat; sker försäljningen

å auktion, värde de inteckningshafvare, som kände äro, dertill

kallade. Ej må å sådan auktion egendom säljas under inteckningarnes

värde, sammanlagdt med det belopp, som med förmånsrätt framför

desamma enligt lag bör ur egendomen utgå, der ej borgenärerne i

den ordning 59 och 60 §§ stadga, så ock de inteckningshafvare, hvilkas

rätt är deraf beroende, till den försäljning bifall lemna. Kan försäljning

sålunda ej ske, ega borgenärerne hos vederbörande myndighet

äska försäljning i den ordning, som om fast egendom,''den der utmätt

blifvit, särskilt är stadgadt.

Lös egendom må ej heller säljas annorledes än å auktion, Lien

der blifvit lagligen kungjord, der ej borgenärerne i den ordning, som

i 59 och 60 §§ stadgas, besluta, att egendomen eller någon del deraf

må säljas under hand, samt rättens ombudsman efter gäldenärens

hörande dertill lemnar bifall. Lös egendom, deri borgenär har panträtt

eller annan förmånsrätt, som endast i viss egendom gäller, må ej

i något fall utan hans samtycke säljas utom auktion.

52 §.

Sedan afgjordt är, att ackord ej kommer till stånd, skall försäljning

af boets egendom, så fort ske kan, ega rum, der ej borgenärerne

besluta uppskof med försäljningen. Sådant uppskof må dock ej emot

någon borgenärs eller gäldenärens vid sammankomst gjorda bestridande

bestämmas till längre tid än ett år. Ej heller må sådant beslut lända

till inskränkning i den rätt, i fråga om försäljning af egendom, som

enligt lag tillkommer inteckningshafvare eller borgenär, hvarom i 54

§ sägs.

Väckes fråga om sådant uppskof, skola borgenärerne sammankallas

att öfver frågan besluta; skolande i kallelsen till borgenärssammanträdet

utsättas, att dylik fråga å sammanträdet förekommer till

afgörande.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 17.

Uti den från Första Kammaren till Utskottet hänvisade, af Herr

A. 0. Wallenberg afgifna motionen, N:o 5, hemställes, på andragna skäl,

>det Riksdagen för sin del behagade besluta en så lydande författning:

Lag om afveckling medelst administration af gäldbunden köpmans bo.

§ 1.

Önskar köpman, som instält sina betalningar, men om hvars försättande

i konkurs yrkande ej blifvit väckt, att få sitt bo öfverlemnadt

till afveckling medelst borgenärernas administration, gifve skriftlig framställning

derom in till ordföranden i underrätten uti den stad, eller, å

landet, till domaren i den ort, der gäldenär bör inför domstol svara i

tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Sådan framställning skall vara

åtföljd af intyg från minst tre af hans borgenärer, att de anse afveckling

medelst administration lämpligen böra ega rum. Vid inlagan loge

gäldenären jemväl skriftlig uppgift å alla sina borgenärer samt deras

hemvist, med åtecknadt intyg af tvenne trovärdige män, att uppgiften

öfverensstämmer med gäldenärens böcker.

§2.

Har framställning om afveckling medelst administration så skett

som nu är sagdt, skall rättens ordförande eller domaren genom kungörelse,

den han läte ofördröjligen införa i allmänna tidningarne, kalla

samtlige borgenärer att å viss dag, tidigast den tionde och senast den

tolfte från det gäldenärens framställning ingafs, dagen för ingifvandet

oräknad, sammanträda inför rätten för att deltaga i pröfningen af den

gjorda framställningen. Alla af gäldenären uppgifna borgenärer skola

derjemte om sammanträdet underrättas genom särskilda kallelsebref,

dem rättens ordförande eller domaren läte till dem med posten ofördröjligen

afsändas.

§ 3.

Rättens ordförande eller domaren meddele ock genast förordnande

åt tvenne män, helst borgenärer, att förrätta uppteckning af boets till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

gångar och gäld samt att, med ledning af gäldenärens böcker och

andra boet rörande handlingar, uppsätta skriftlig berättelse om boets

tillstånd och anledningarna till obeståndet.

Bouppteckningen och berättelsen skola så skyndsamt uppsättas,

att de kunna borgenärerna å sammanträdet föreläggas.

§ 4.

Domaren utsätte, för sammanträdet, urtima ting, der ej lagtima

rättegångsdag infaller inom ofvannämnde tid efter ansökningens ingifvande.

§ 5-

Rättens ordförande eller domaren ege, ändock att han jäfvig är,

vidtaga de åtgärder, som enligt bestämmelserna i föregående paragrafer

på honom ankomma; anmäle dock, der särskild! förordnande för annan

tarfvas, jäfvet utan dröjsmål i hofrätten.

§ 6.

Vid sammanträdet föredrage rättens ordförande eller domaren

gäldenärens ingifna framställning samt de öfriga handlingar, som saken

röra. Härefter öfverlägge borgenärerna, under ledning af rättens ordförande

eller domaren, huruvida afveckling medelst administration må

af dem medgifvas, samt fatta härom beslut. Medgifva borgenärerna

afveckling medelst administration, kommer sådan dock ej till stånd, med

mindre rätten det tillstädjer.

§ 7.

Vid omröstning, huruvida afveckling medelst administration må

af borgenärerna medgifvas, ege rösträtt rum allenast för fordran, som

är i gäldenärens böcker upptagen eller som kan med skriftliga bevis

omedelbart styrkas, och beräknas rösträtten efter fordringens belopp,

sådant detta finnes upptaget i gäldenärens böcker eller kan på nyss

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

angifvet sätt omedelbart ådagaläggas- Finnes för någon fordran medgäldenär

eller löftesman, ege de tillsammans med fordringsegaren röst,

beräknad efter den fordran; kunna de sig ej förena, gälle borgenärens

mening, der ej de andra honom utlösa eller för hans fordran ställa full

säkerhet. Tvistiga frågor om rätt att i omröstningen deltaga skola

under omröstningen, i mån som de uppstå, af rätten afgöras. Afveckling

medelst administration skall anses vara af borgenärerna medgifven,

derest minst fyra femtedelar af de röstande dertill samtyckt och dessa

borgenärers fordringar tillsammans utgöra minst fyra femtedelar af

samtliga de fordringsbelopp, för hvilka rösträtt utöfvas.

§ 8-

Finnes boets afveckling medelst administration vara af borgenärerna

medgifven, skola borgenärerna välja tvenne eller flere administratörer,

dem det skall åligga, om afveckling medelst administration

kommer till stånd, att förvalta boet samt ombesörja, att dettas tillgångar

komma borgenärerna till godo enligt de grunder, som i konkurslagen

äro bestämda. I sammanhang dermed ega borgenärerna besluta om

arfvode och instruktion för administratörerna att vid deras förvaltning

lända till efterrättelse.

§ 9-

Vid'' val af administratörer samt beslut om instruktion för dem

galle om rösträtt hvad ofvan i § 7 är sagdt. Såsom beslut gälle de

borgenärers mening, hvilkas sammanräknade fordringar utgöra mera än

hälften af de fordringsbelopp, för hvilka i omröstningen rösträtt utöfvas,

så framt de borgenärer derjemte utgöra minst en fjerdedel af de

röstande.

§ 10.

Härefter pröfve rätten, huruvida afveckling, som af borgenärerna

medgifvits, må komma till stånd och gifve sitt utslag derom samma

dag eller senast den följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-TJtsliOttets Utlåtande N:o 17.

7

§ 11.

Afveckling medelst administration må ej af rätten tillstädjas, der

ej rätten, med hänsyn till boets ställning och beskaffenheten af gäldenärens

affärsförhållanden, gäldenärens redbarhet, så ock de utsedda

administratörernas duglighet och vederhäftighet, finner sådan afveckling

lämpligen kanna tillstädjas.

§ 12.

Finner rätten ej skäl att tillstädja afvecklingen, förklare rätten i

sitt utslag, att gäldenärens egendom skall till konkurs afträdas.

§ 13.

Har afveckling medelst administration kommit till stånd, men

anse administratörerna, efter tagen närmare kännedom om gäldbunden

boets ställning, afveckling utan konkurs overkställbar eller olämplig,

göre derom anmälan hos rätten, som beslutar, att egendomen skall till

konkurs afträdas. Administratörerna ansvare för boets tillgångar, till

dess de af konkursförvaltarne emottagas.

§ 14.

Öfver rättens beslut i de frågor, hvarom i det föregående nämnes,

må ej klagan föras.

§ 15.

Göres, efter det framställning om afveckling medelst administration

ingifvits och intill dess densamma blifvit pröfvad, eller der afveckling

medelst administration kommit till stånd, under den tid den pågår,

ansökan att gäldenärens egendom må till konkurs afträdas, varde den

ansökan afslagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

§ 16.

Emot bo under administration vare utan verkan hvad som, efter

det gäldenärens framställning om afveckling ingafs, i utsökningsmål

mot honom göres, der ej intecknings- eller panthafvare yrkar försäljning

af egendom, hvari han förmånsrätt till betalning egen.

År före den dag, då framställning om afveckling medelst administration

ingafs, lösegendom utmätt, men ej försåld, och kommer afveckling

medelst administration till stånd, upphöre Konungens Befallningshafvandes

eller utmätningsmans befattning med den utmätta

egendomen.

§ 17-

Hav afveckling medelst administration blifvit tilländabragt, skall

anmälan derom af administratörerna ofördröjligen göras hos rättens

ordförande eller domaren. Under ingen förevändning må afveckling

medelst administration fortgå längre tid än tolf månader, räknadt från

den dag densamma kom till stånd, med mindre rätten dertill lemmar

särskilt tillstånd.

§ 18.

Med köpmän förstås bär eu hvar, enskild eller bolag, som idkar

eller under loppet af minst ett år innan framställning om afveckling

medelst administration gjordes, idkat sådan handel eller drifvit sådan

rörelse, hvaröfver, enligt hvad särskildt är stadgadt, man pligtig är att

handelsböcker föra.»

Fyrfaldiga gånger hafva tillförene förslag varit för Riksdagen

framlagda om införande i vår lagstiftning af bestämmelser om s. k. afveckling

medelst administration af gäldbunden köpmans bo.

I förut afgifna utlåtanden i denna fråga har Utskottet erinrat,

att det egentligen är endast till England, man med något skäl kan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

hänvisa, då man i främmande lagstiftning söker stöd för införandet

hos oss af nämnda institut.

Emellertid gör hvarken 1869 års engelska konkurslag (32 & 33

Vict. cap. 71) — för hvars hufvudsakliga innehåll i hithörande delar

Utskottet redogjort i sitt vid 1878 års riksdag afgifna utlåtande N:o 41

samt i utlåtandet N:o 34 vid 1879 års riksdag — ej heller den för närvarande,

från och med den 1 Januari 1884 gällande Bankruptcy Ad

(46 & 47 Yict. cap. 52), i detta hänseende någon skilnad mellan köpmän

och icke-köpmän.

I utlåtandet N:o 34 vid 1879 års riksdag lemnade Utskottet en

framställning af de svåra missförhållanden, hvartill de i 1869 års ad

stadgade uppgörelseförfarandena gåfvo anledning, samt af åtskilliga

bland de åtgärder, hvilka vidtogos för dessa missförhållandens afhjelpande.

Dessa åtgärder hafva nu omsider ledt till utfärdande af 1883

års Bankruptcy Ad.

Då det vid behandling af nu föreliggande frågor torde kunna

vara af intresse att erfara, huru i England förfarandet i hithörande delar

blifvit ordnadt genom den nyantagna konkurslagen, vill Utskottet

derför lemna en redogörelse, hvilken dock måste inskränkas till liufvuddragen.

De missförhållanden, hvilka blefvo eu följd af 1869 års ad, söker

1883 års ad att förebygga genom att dels hindra, att gäldenärens tillgångar

åtgå till eu, såsom förut var händelsen, ofta oredlig, vanligen

oerhördt dyr förvaltning, dels ock genom att underkasta gäldenären en

sträng undersökning/ beträffande hans föregående uppförande i sina

affärer. Man har derföre stält hela förfarandet i fråga om konkurs

under noggrann kontroll af en offentlig myndighet, Board of Trade,

hvars främste man, kabinettsminister!! Chamberlain, sjelf förut affärsman

i Birmingham, skall hafva hufvudsakliga äran och ansvaret för den

nya lagen. Denna innefattar 170 särskilda artiklar jemte 5 dertill hörande

seltedidcs och upptager i den officiella författningssamlingen, The

Public General Statutes för år 1883 ej färre än 61 sidor.

Acten gäller i hufvudsak endast för England, men icke för Skotland

eller Irland (art. 2). Den gäller ej heller beträffande korporation

eller beträffande bolag, association eller kompani, registreradt i enlighet

med the Companies Act 1862 (art, 123).

Konkursansökan (bankruptcy petition) kan göras af gäldenären sjelf

eller af någon eller några af hans fordringsegare, hvilkens eller hvilkas

fordringar uppgå till minst 50 pounds (art. 5, 6). Har gäldenären

sjelf sökt att få afträda sin egendom, eller visas, der ansökningen

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 7 Sand. 13 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

sker af borgenär, att emot gäldenären förekommer någon sådan, inom

tre månader före ansökningens ingifvande inträffad, omständighet, hvilken

i lagen är upptagen såsom tillräcklig'' anledning till konkurs (ad of

hankruptcg), och styrker gäldenären icke, att han är i stånd att betala

sina skulder, fattar domstolen beslut (receiving order) att ställa gäldenärens

egendom under offentlig förvaltning af en vid hvarje konkursdomstol

utaf Board of Trade anstäld, under dess inseende stående och inför

detsamma ansvarig tjensteman (offidal reeeirer) (art. 4, 5, 6, 7, 8).

Berest domstol, till hvilken konkursansökan ingifvits, pröfvar sådant nödigt,

kan domstolen, äfven innan receiving order meddelas, förordna

den offentlige förvaltaren att vara i vite rim sförvaltare (interim recett er) af

gäldenärens egendom eller viss del deraf (art. 10). På begäran af

borgenär eger den offentlige förvaltaren, om för honom visas, att beskaffenheten

af gäldenärens egendom eller rörelse eller borgenärernes

allmänna intresse fordrar förordnande af särskild förvaltare (special

manager) af egendomen eller affären, tillsätta en sådan för tiden tills

god man (trnstee) blifvit utsedd och utrusta honom med den myndighet,

som den offentlige förvaltaren finner skäl att honom anförtro. Sådan

särskild förvaltare skall ställa säkerhet och göra räkenskap på sätt,

som bestämmes af Board of Trade (art. 12). Från det ögonblick, domstolen

gifvit receiving order, kan ingen borgenär, som hos konkursgäldenären

har sådan fordran, som i konkurs kan göras gällande, med

anledning af denna fordran mot gäldenärens person eller egendom, på

annat sätt, än i konkurslagen stadgas, vidtaga några rättsliga åtgärder

utan domstolens tillstånd och på de vilkor, densamma bestämmer; dock

den rätt oförkränkt, som panthafvare kan ega att göra sig betäckt ur

panten (art. 9)- Sedan receiving order meddelats, skall gäldenären,

inom tre dagar derefter, om den meddelats på hans egen begäran, men

inom sju dagar, om den meddelats å borgenärs, till den offentlige förvaltaren

aflemna uppgift på boets egendom och gäld (State merit of affaires)

(art. 16). Så snart lämpligt finnes efter förloppet af den tid, inom

hvilken gäldenären har att aflemna bouppteckning, skall gäldenären

inför domstolen underkastas offentligt förhör, som afser hans uppförande,

handel och vandel samt tillgångar. Vid denna rättsförhandling,

som kan vid särskilda tillfällen fortsättas, förhöres gäldenären å

ed af domstolen, den offentlige förvaltaren och den borgenär, som så

önskar, och sedan domstolen funnit, att tillräcklig undersökning skett,

förklarar domstolen undersökningen afslutad, dock icke förr än efter

borgenärernes första sammanträde (art. 17). Detta utlyses senast till

fjortonde dagen efter receiving order af den offentlige förvaltaren ge
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

nom kungörelse minst sju dagar förut i den officiella tidningen (London

Gazelte) och ett lokalblad samt genom afsändande, så fort ske kan, af

särskilda kallelsebref till hvarje i gäldenärens bouppteckning upptagen fordriugsegare.

Kallelsebrefven skola vara åtföljda af ett summariskt sammandrag

af bouppteckningen, hvilket tillika upptager anledningarne till

betalningsinställelsen och de anmärkningar deröfver, den offentliga förvaltaren

kan finna skäl att göra. Vid detta första sammanträde, dervid

den officielle förvaltaren förer ordet, och som hålles i ändamål ej mindre

att taga i öfvervägande, huruvida möjligen skeende framställning

om ackord (compost tion) eller annan uppgörelseplan (schema of arrang emenc)

skall upptagas eller om gäldenären skall försättas i konkurstillstånd

(be adjadged bankrnpt) än äfven att i allmänhet träffa bestämmelser om

hvad som bör åtgöras med gäldenärens egendom (art. 15 och the First

Schedule), eller ock å sådant möte, hvartill det första ajournerats, kunna

nu borgenärerne genom minst enkel majoritet i antai af de vid mötet

personligen eller genom fullmakt närvarande och i frågan röstande forclringsegare,

derest denna majoritet tillika representerar minst tre fjerdedelar

af de röstandes samfälda Ibrd ringsbelopp (special resolution), besluta

att till vidare pröfning upptaga framstäldt förslag vare sig om

ackord eller annan plan för uppgörande af gäldenärens affärer. Varder

sådan t beslut fattadt, sammankallar den offentliga förvaltaren genom

kallelse, lemnande minst sju dagars frist samt åtföljd af tillkännagifvande

om hufvudgrunderna för uppgörelseförslaget och af den offentlig6

förvaltarens yttrande deröfver, ett nytt borgenärsmöte, hvilket dock

ick:e må hållas förr än förhöret med gäldenären blifvit afslutadt. Bifalles

då- förslaget af minst enkel majoritet i antal af samtlige de fordringsegare,

som behörigen styrkt sina fordringar, och representera de

bifallande derjemte minst tre fjerdedelar af det styrkta fordringsbeloppet

i dess helhet, är förslaget af borgenärerne slutligen antaget. Till

detta senare. sammanträde kan hvarje borgenär, som styrkt sin fordran,

äfven skriftligen i närmare föreskrifven form och inom föreskrifven tid

hos den offentlige förvaltaren tillkännagifva sitt bifall till eller afslag å

framställningen om ackord eller annan uppgörelseplan; och, vid sålunda

tillkännagifven mening, skall borgenären anses närvarande å mötet samt

hans afgifna röst medräknas vid omröstningen å detsamma. Sedan förslag

om ackord eller annan uppgörelseplan sålunda är af borgenärerne

slutligen antaget, kan antingen gäldenären eller den offentlige förvaltaren

derå begära domstolens stadfästelse, och skall då underrättelse

om tiden för ärendets handläggning inför domstolen lemnas hvarje borgenär,

som styrkt sin fordran. Domstolen skall, före sin pröfning, in
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande Abo 17.

hemta yttrande af den offentlige förvaltaren om vilkoren för uppgörelsen

och om gäldenärens uppförande samt taga kännedom om de invändningar,

som må af borgenärer framställas mot uppgörelsen. Finner

domstolen, att bestämmelserna icke äro skäliga eller icke beräknade

att lända till fördel för borgenärerne i allmänhet, eller är sådant fall

för handen, då domstolen, derest gäldenären vore försatt i konkurstillstånd,

hade sig i lagen ålagdt att neka honom frikallelse från vidare

kraf (disahaiye), är domstolen skyldig, och, om sådana omständigheter

bevisas, Indika enligt lagen skulle i sådant fall berättiga domstolen att

neka, endast med vilkor gifva eller uppskjuta frikallelse från vidare

kraf, bär domstolen efter fri ompröfning rätt att vägra stadfästelse å

ackordet eller uppgörelseplanen. Ett af domstolen faststäldt ackord eller

eu faststäld uppgörelseplan är bindande för alla borgenärer i konkursen.

Bestämmelserna i ackordsaftal eller uppgörelseplan kunna på

anhållan af någon, som häri eger intresse, bringas i verkställighet

genom åtgärd af domstolen. Om gäldenären brister i afbetalning,

grundad på ackord eller uppgörelseplan, eller om domstolen, på grund

af tillräcklig bevisning, finner, att ackord eller uppgörelseplan icke

kan, till följd af rättsliga svårigheter eller annan anledning, fortgå

utan orättvisa eller otillbörligt uppskof för borgenärerne eller gäldenären,

eller att domstolens fastställelse vunnits genom bedrägeri, kan,

på anhållan af borgenär, domstolen, om den så finner för godt, sätta

gäldenären i konkurs och annulera ackordet eller uppgörelseplanen;

dock utan att härigenom beröres giltigheten af försäljning, disposition

eller betalning, som rätteligen skett, eller af handlingar, som vederbörligen

egt rum på grund eller till följd af ackordet eller uppgörelseplanen.

Ackord eller uppgörelseplan får icke af domstolen fastställas,

derest den icke sörjer för betalning med förmånsrätt för de fordringar,

som i konkurs skulle utgå med dylik rätt (art. 18).

Då 18 art. 12 mom. af lagen innehåller, att, om under eller i

följd af ackord eller annan plan för uppgörelse en god man {trustee)

tillsättes att förvalta gäldenärens egendom eller sköta hans affär, för

sådan trustee skola gälla de angående trustee i konkurs meddelade bestämmelser,

samt mom. 13 af samma artikel stadgar, att lagens bestämmelser

om egendoms förvaltning i konkurs äfven skola vara tillämpliga

å egendoms förvaltning på grund af ackord eller annan uppgörelseplan,

så vidt fallets beskaffenhet och bestämmelserna i ackordet eller

uppgörelseplanen det medgifva, torde här böra något redogöras för

hufvudgrunderna i lagens stadganden om trustee och egendomsförvaltning

i konkurs.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

Blifver, efter första borgenärsmötet — förr kan det /eko skr — gäldenären

försatt i konkurs, ega borgenärerne genom beslut, fattadt med

minst enkel majoritet af de personligen eller genom fullmakt å mötet

närvarande och i frågan röstande borgenärers samfälda fordringsbelopp

(ordinär!/ resolution) tillsätta en lämplig person, vare sig borgenär eller

icke, att vara god man (tr tis ter) beträffande konkursgäldenärens egendom,

eller ock kunna de öfverlemna tillsättandet af sådan god man åt

det uppsigtsråd, hvarom nedan förmäles. God man skall, på föreskrifvet

sätt, ställa säkerhet, som godkännes af Board of Trade, hvilken,

myndighet, om den godkänner säkerheten och. icke finner skäl att göra

invändning mot tillsättningen på den grund, att den icke i god tro

skett af erforderlig majoritet, eller att den tillsatte icke är lämplig att

handla som god man, eller att hans förbindelse med eller förhållande

till gäldenären eller dennes egendom eller till någon särskild borgenär

för honom innebär svårighet att handla opartiskt i borgenärernes allmänna

intresse, lemnar bevis öfver tillsättningen, (för Board of Trade

sådan anmärkning, som ofvan är nämnd, skall densamma dock, om

borgenärerne med majoritet i fordringsbelopp derom fatta beslut, hänskjutas

till afgörande af High Court (art. 21). Borgenärerne ega att,

å första eller något följande borgenärsmöte, genom ordinary resolution

tillsätta ett, uppsigtsråd (eonrnittce of inspection) af minst tre, högst fem

personel- bland de till rösträtt berättigade borgenärer och dem, som

från sådana hafva generella fullmakter, för att hafva inseende öfver

gode mannens förvaltning af konkursboet. Uppsigtsrådet skall sammanträda

minst en gång i månaden (art. 22). Äfven efter det gäldenären

blifvit dömd i konkurs, kunna borgenärerne när som helst på

förut beskrifvet sätt besluta om antagande af framlagdt förslag till

ackord eller uppgörelseplan samt kan domstolen fastställa dylikt al

borgenärerne antaget förslag (art. 23).

Gode mannen förvaltar och tillgodogör konkursboet gäldenärens

egendom samt egen att, under iakttagande af de närmare bestämmelser,

lagen innehåller, försälja egendomen i dess helhet eller delvis, å

offentlig auktion eller genom enskildt aftal (art. 56). Med uppsigtsrådets

medgifvande kan han äfven fortsätta gäldenärens rörelse, så vidt

sådant erfordras för ett fördelaktigt afvecklande af densamma, göra

sådan kompromiss eller annan uppgörelse, som synes lämplig, med fordringsegare,

eller person, som gör anspråk att såsom sådan anses

(art. 57), samt äfven sätta gäldenären sjelf att hafva inseende öfver förvaltningen

af konkursegendomen eller del deraf, eller att för borgenärernes

räkning fortsätta rörelsen, och att i annat afseende vara behjelp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

lig vid förvaltningen af egendomen på sådant sätt och sådana vilkor,

som gode mannen föreskrifver (art. 64). Gode mannen skall då och

då till allmänna möten sammankalla borgenärerne för att erfara deras

önskningar med afseende å konkursförvaltningen, likasom han är skyldig

att sammankalla dem till sådant möte, om vid ett föregående möte

borgenärerne så beslutit, eller om borgenärer, representerande minst en

fjerdedel af fordringsbeloppet, skriftligen det begära, De beslut, borgenärerne

eller uppsigtsrådet fatta om förvaltningen, skall gode mannen

ställa sig till efterrättelse (art. 89). Finner sig gäldenären eller någon

af borgenärerne eller annan person kränkt i sin rätt genom någon

handling eller beslut af gode mannen, eger han liänvända sig till konkursdomstolen

(art. 90).

Första utdelningen skall gode mannen verkställa inom fyra månader

efter första borgenärsmötet, derest han icke kan för uppsigtsrådet

styrka, att tillräcklig anledning förekommer att uppskjuta sådan

utdelning till senare datum, och följande utdelningar skola, derest icke

särskilda hinder möta, verkställas med mellantid, icke öfverstigande

sex månader (art. 58). Öfver åtgärderna i konkursen skall gode mannen

föra protokollsbok, hvilken skall vara tillgänglig för hvarje borgenär

(art. 80). Utan tillstånd af Board of Trade få icke inflytande medel

insättas å annat ställe än å den i Englands Bank öppnade räkning

för konkursmedel (banlruptci/ Estafcs Account), å hvilken räkning beloppen

skola inom viss tid insättas (art. 74). Gode mannen skall å tider,

som bestämmas, men minst två gånger om året till Board of Trade

ingifva räkenskap öfver inflytande och utgående medel, hvilken räkenskap

derstädes granskas, för hvilket ändamål godo mannen skall lemna

de upplysningar och verifikationer, som Board of Trade må begära

(art. 78). Minst en gång om året skall gode mannen till Board of

Trade ingifva redogörelse enligt gifna bestämmelser för de i konkursen

vidtagna åtgärder, hvilken redogörelse granskas i Board of Trade,

som för hvarje förseelse i förvaltningen kan ställa gode mannen till

ansvar (art. 81). Efter fulländandet af sitt uppdrag skall gode mannen

aflägga slutredovisning inför Board of Trade, som efter granskning af

denna jemte de anmärkningar, som af någon, hvars rätt den berör,

deremot göras, lemnar eller vägrar ansvarsfrihet (reta.ase), dock under

möjlighet af appell till High Cour! (art, 82).

Borgenärerne kunna, när helst de det önska, genom ordinary

resolution, fattad å ett för ändamålet med minst sju dagars frist sammankalladt

möte, afsätta en af dem utsedd god man och tillsätta en

annan, och likaledes kan Board of Trade, när helst denna myndighet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 17.

finner skäl härtill förekomma, afsätta en af borgenärerne utsedd god

man, dock att, om borgenärerne genom ordinär}'' resolution ogilla afsättningen,

gode mannen eller borgenärerne kunna appellera till High

Court (art. 86).

Konkurs afslutas sålunda, att, dock i alla händelser först sedan

gäldenären undergått det förut omförmälda förhöret, konkursdomstolen

efter ansökan och inhemtande af yttrande öfver gäldenärens uppförande

och affärer af den offentlige förvaltaren, gode mannen och de

borgenärer, som för ändamålet på kallelse infinna sig, förklarar gäldenären

fri från vidare kraf (order of decharge), ovilkorligen eller med vilkor.

Såsom sådant vilkor kan domstolen föreskrifva, att gäldenären

låter dom öfvergå sig för det fordringsbelopp, som ännu icke guldits

(art. 28). Genom order of discharge blir annars, med några undantag,

gäldenären fri från alla fordringar, som i konkursen kunna göras gällande

(art. 30).

För smärre konkurser, dervid anledning förekommer, att gäldenärens

egendom icke i värde öfverstiger 300 pounds, är stadgadt ett

mera summariskt förfarande (art. 121, 122).

Det är onekligen en praktisk ande, som tryckt sin stämpel på

denna nya engelska konkurslag. Endast erfarenheten kan lära, huruvida

den klagan är verkligen berättigad, som redan låtit sig förspörja

öfver de för konkursboen, särskildt de mindre, uppkommande kostnader,

som äro förenade med den lagstadgade offentliga kontrollen.

Såsom framgår af den här ofvan lemnade redogörelse, är det ett

utmärkande drag för den nya engelska konkurslagen, att den så att

säga inordnat sätten att utom egentlig konkurs åstadkomma uppgörelse

under det vid egendomsafträde till borgenärers förnöjande inträdande

allmänna förfarandet. De förslag till ändring i vår konkurslag, som

innehållas i flen Kongl. proposition, hvilken är förut i detta utlåtande

intagen, synas Utskottet gå i samma rigtning samt kunna komma att,

derest de varda antagna, på ett lyckligt sätt, låt vara inom konkursförfarandets

råmärken, underlätta en lugn och derför i allmänhet mera

fördelaktig afveckling af konkursgäldenärens affärsverksamhet.

Det Kongl. förslaget eger, framför motionärens, det företräde, att

dess bestämmelser gälla lika beträffande hvar och en, som kommit på

sådant obestånd, att han måste afträda sin egendom till sina borgenärers

fö rnöjande. Det har ock derföre lättare låtit sig inordna i vår gällande

konkurslags förutvarande, hit hörande bestämmelser. Motionärens förslag

åter gäller endast köpmän, hvarmed härvidlag skulle förstås en hvar,

enskild eller bolag, som idkar eller under loppet af minst ett år, innan

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

framställning om afveckling medelst administration gjordes, idkat sådan

handel eller drifvit sådan rörelse, hvaröfver, enligt livad särskild! är

stadgadt, man är pligtig att föra liandelsböcker. Vår tid är icke vän

af speciallagstiftningar, och sådana böra äfven, enligt Utskottets tanke,

der så ske kan, undvikas. De fördelar, hvilka med motionärens förslag

afses, torde kunna i allt hufvudsakligt vinnas äfven på den af Kongl.

Maj:t anvisade väg, och enligt Kong!. Maj:ts förslag skulle dessa fördelar

tillkomma alla, ej mindre t. ex. jordbrukaren, som icke är skyldig

att föra handelsböcker, än den egentlige affärsmannen samt bådas borgenärer.

Hvarken 1869 års eller 1883 års engelska konkurslag gör

någon skilnad mellan köpmän och icke-köpmän; och om man än, säkerligen

i många fall icke utan stora skäl, kan invända, att engelska förhållanden

äro mycket skiljaktiga från våra, så torde det dock icke kunna

jäfvas, att England är Europas förnämsta affärsland, och att man följaktligen

der, om någonstädes, kunde vänta att finna speciallagstiftning

för köpmän i nu förevarande hänseende, derest öfver hufvud sådan speciallagstiftning

skulle vara att eftersträfva.

Utskottet har, på nu anförda skäl och under åberopande i öfrig!

af hvad för den Kongl. propositionen blifvit i Statsrådet andraget, funnit

denna proposition böra till sitt hufvudsakliga syfte vinna Riksdagens

godkännande.

Beträffande det i propositionen i 9 § 3 mom. Konkurslagen upptagna

stadgandet om eds afläggande delar emellertid Utskottet de betänkligheter,

hvilka emot bibehållandet af de i nämnda moment i dess

nuvarande lydelse föreskrifna edgångar samt emot utsträckning, på sätt

föreslaget är, af de fall, i hvilka dylika böra ifrågakomma, blifvit inom

Högsta Domstolen vid förslagets granskning derstädes yttrade af en

ledamot, som anförde:

»Uti den föreslagna nya 9 § har upptagits enahanda bestämmelse

om edgång af förrättningsman, som förefinnes i den nuvarande lydelsen

af samma paragraf. Under de decennier, som förflutit efter det gällande

konkurslag trädde i kraft, bär emellertid eu väsentlig förändring inträdt

i det allmänna åskådningssättet i fråga om edgångs behöflighet

och lämplighet i vissa fall. Den allmänna meningen synes numera med

mycken styrka kräfva att ingen edgång införes eller någon redan påbjuden

bibehålies, så vidt ej oafvisligt nödtvång föranleder dertill.

Delande denna uppfattning, har jag derföre ansett mig böra äfven i

förevarande fall tillse, huruvida den omnämnda edgången verkligen är

af behofvet påkallad. Dervid har jag kommit till den öfvertygelse att

samma edgång, i likhet med de flesta andra löfteseder, som endast

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

innebära en i allmänna ordalag åtagen förpligtelse att redligt eller ordentligt

fullgöra vissa åtagna bestyr, är helt och hållet öfverflödig för

den, som träder till uppdraget med redligt uppsåt, men deremot för

den, hos hvilken redbar vilja saknas, betydelselös, då löftesbrottet icke

är såsom mened straffbart enligt statens lagar. I hvilketdera fallet som

helst äfventyrar man att edgången kommer att betraktas såsom en tom

formalitet och till följd deraf, långt ifrån att lända till fromma för den

borgerliga lagens helgd eller sann religiositet, snarare verkar till motsatsen

deraf. Vid sådant förhållande föranlåtes jag hemställa, att, samtidigt

dermed att en ny lydelse gifves åt förevarande paragraf i vissa

delar, den nu föreskrifna edgången derur må helt och hållet uteslutas.

»Skulle eu sådan åtgärd icke anses lämplig och edgången sålunda

lemnas kvarstående, torde uppmärksamheten böra fästas derå, att gode

män och syssloman i konkurs i allmänhet icke hafva edgång sig ålagd

och att följaktligen de gode män, som enligt förslaget skulle i förevarande

fall förordnas af domstol eller domare, skulle underkastas eu

edgångspligt, som ej förefinnes för gode män, som väljas eller förordnas

enligt konkurslagens 39 och 40 §§, äfvensom att edgångens fullgörande

understundom kan medföra en omgång och tidsutdrägt, hvarigenom

ändamålet med anordningen i viss män förfelas.»

Under åberopande af hvad sålunda blifvit inom Högsta Domstolen

uttaladt, och då det i öfrigt uti ifrågavarande moment innefattade särskilda

lagstadgande om lika pligt och lika skydd för förrättningsman

enligt denna paragraf, som enligt lag tillkommer dem, Indika rättens ärenden

gå, i Utskottets tanke är öfverflödigt, anser Utskottet sista momentet

i 9 § 3 mom. Konkurslagen, sådant detta moment lyder enligt den Kongl.

propositionen, böra ur lagförslaget uteslutas samt får följaktligen och på

här ofvan andragna skäl hemställa,

1) att Riksdagen, med förklarande att Kongl.

Maj:ts förevarande proposition icke kan bifallas i oförändradt

skick, må för sin del antaga följande:

Lag angående ändring i f). 51 och 52 §§ Konkurslagen.

Härigenom förordnas, att nedannämnda paragrafer i Konkurslagen

den 18 September 1862 skola erhålla följande förändrade lydelse:

9 §•

Vid konkursansökning foge gäldenär uppteckning å boets egendom

och gäld, med uppgift å borgenärers namn och hemvist, så ock

å de böcker och handlingar, som boet röra; och vare uppteckningen

Bih. till Likså. Prof. 1885. 7 Sami. 13 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

med edsförpligtelse underskrifven. År ej bouppteckning bifogad, eller

uppstår konkurs i följd af borgenärs yrkande och aflemna!- ej gäldenär

vid förklarings afgifvande bouppteckning; varde, i stad af rätten och

å landet af domaren, förordnande genast meddeladt magistratsperson,

kronofogde, länsman, rättens betjent eller annan lämplig person att

uppteckningen utan dröjsmål förrätta; och åligge gäldenären att allt,

som till boet hörer, under edsförpligtelse redligen uppgifva. Kan ej

fullständig uppteckning genast ske, bör skriftlig uppgift å borgenärerne

och deras hemvist rätten eller domaren ofördröjligen tillställas.

Då konkurs uppstått, varde förordnande genast meddeladt person,

som nu nämnd är, att gäldenärs böcker och andra handlingar, som

hans rörelse angå, under försegling sätta eller i förvar taga, så ock,

der rätten eller domaren så nödigt anser, att låta konkursboets kända

egendom under säker vård hållas och boets angelägenheter bevakas

intilldess, såsom framdeles sägs, gode män utsedde blifvit. År ej bouppteckning

af gäldenären ingifven, varde förordnande, på sätt nyss

nämndt är, alltid meddeladt. På yrkande af gäldenären eller någon

af borgenärerne ege rätten eller domaren att, i stället för förordnande,

hvarom nu är nämndt, uppdraga åt en eller flere skicklige män att

boet jemte de böcker och handlingar, som nämnda äro, omhändertaga

och med den befogenhet, som tillkommer godo män, boet förvalta,

intilldess gode män utsedde blifvit.

Öl §.

Fast egendom må ej annorledes än å offentlig auktion säljas, der

ej alla vid sammankomsten närvarande borgenärer, så ock gäldenären,

dertill samtycka. År sådan egendom för gäld inteclmad, då må försäljning

utom offentlig auktion ej ske, der ej de inteckningshafvare,

hvilkas rätt må vara deraf beroende, bifall dertill lemnat; sker försäljningen

å auktion, varde de inteckningshafvare, som kände äro, dertill

kallade. Ej må å sådan auktion egendom säljas under inteckniugarnes

värde, sammanlagdt med det belopp, som med förmånsrätt framför desamma

enligt lag bör ur egendomen utgå, der ej borgenärerne i den

ordning 59 och 60 §§ stadga, så ock de inteckningshafvare, hvilkas

rätt är deraf beroende, till den försäljning bifall lemna. Kan försäljning

sålunda ej ske, ega borgenärerne hos vederbörande myndighet

äska försäljning i den ordning, som om fast egendom, den der utmätt

blifvit, särskildt är stadgadt.

Lös egendom må ej heller säljas annorledes än å auktion, den

der blifvit lagligen kungjord, der ej borgenärerne i den ordning, som

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

i 59 och 60 §§ stadgas, besluta, att egendom eller någon del deraf må

säljas under hand, samt rättens ombudsman efter gäldenär ens hörande

dertill lemnar bifall. Lös egendom, deri borgenär bar panträtt eller

annan förmånsrätt, som endast i viss egendom gäller, må ej i något

fall utan hans samtycke säljas utom auktion.

52 §.

Sedan afgjordt är, att ackord ej kommer till stånd, skall försäljning

af boets egendom, så fort ske kan, ega rum, der ej borgenärerne

besluta uppskof med försäljningen. Sådant uppskof må dock ej emot

någon borgenärs eller gäldenärens vid sammankomst gjorda bestridande

bestämmas till längre tid än ett år. Ej heller må sådant beslut lända

till inskränkning i den rätt, i fråga om försäljning af egendom, som

enligt lag tillkommer inteckningshafvare eller borgenär, hvarom i 54 §

sägs.

Väckes fråga om sådant uppskof, skola borgenärerne sammankallas

att öfver frågan besluta; skolande i kallelsen till borgenärssammanträdet

utsättas, att dylik fråga å sammanträdet förekommer till

afgörande;

samt

2) att Herr Wallenbergs motion ej må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 17 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Reservation

mot Utskottets heslut rörande 9 § Konkurslagen:

af Herr Bergström, som ansett, att Utskottet bort tillstyrka bifall till

den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelsen af samma paragraf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1885:23 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till Lag angående ändring i 9, Öl och 52 §§ Konkurslagen. a1 i texten